Kungl. Maj:ts proposition nr 42-

1

Nr 42.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående förordnande
jämlikt 2 § andra stycket lagen den 10 mars 1939 (nr
68) örn statlig krigsförsäkring m. m.; given Stockholms
slott den 22 september 1939.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
medgiva, att förordnande, som avses i 2 § andra stycket lagen den 10 mars
1939 (nr 68) om statlig krigsförsäkring m. m., må meddelas att gälla tills
vidare.

GUSTAF.

Gustav Möller.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
22 september 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,
Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Möller, anför:

Enligt 1 § lagen den 10 mars 1939 (nr 68) örn statlig krigsförsäkring m. m.
må vid krig, krigsfara eller eljest av krig föranledda utomordentliga förhållanden,
såframt Konungen därom förordnar, av staten meddelas transportförsäkring
mot krigsrisk ävensom återförsäkring av såväl transportförsäkring
mot krigsrisk som annan transportförsäkring.

Vidare stadgas i 2 § första stycket samma lag, att, under nyss angivna förhållanden,
riksförsäkringsanstalten och bolag, som avses i 4 § lagen den 17
juni 1916 örn försäkring för olycksfall i arbete, äga att, såframt Konungen
Bihang till urtima riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 42.

1

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 42.

därom förordnar, för olycksfall, som till följd av krigsåtgärd drabbar å
fartyg eller annat transportmedel tjänstgörande person, meddela försäkring
till högre ersättningsbelopp samt med ersättningar av annan art än eljest.
Jämlikt stadgande i andra stycket av 2 § må, efter förordnande av Konungen,
staten under förhållanden som förut nämnts åt riksförsäkringsanstalten
eller bolag av omförmält slag meddela återförsäkring av försäkring, som
anstalten eller bolaget meddelat.

Förordnande, som avses i 1 eller 2 §, må under tid, då riksdagen är samlad,
meddelas allenast med riksdagens samtycke. Under tid, då riksdagen icke
är samlad, äger Konungen meddela dylikt förordnande för tiden till dess
trettio dagar förflutit från det riksdagen sammanträtt.

I kungörelse den 3 september 1939 (nr 596) har Kungl. Majit meddelat
närmare föreskrifter angående krigsförsäkringslagens tillämpning. Enligt
dessa föreskrifter skola frågor rörande försäkring jämlikt sagda lag handläggas
och avgöras av statens krigsförsäkringsnämnd. Vidare stadgas, bland
annat, att försäkring och återförsäkring, som enligt lagen må meddelas av
staten, må beviljas allenast när så prövas vara av väsentlig betydelse för tillförseln
av förnödenheter eller eljest för vidmakthållande av handel eller
annan näring.

Genom särskild kungörelse sistnämnda dag (nr 597) har Kungl. Majit
förordnat, att försäkring och återförsäkring, som avses i 1 § ifrågavarande
lag, må tillsvidare meddelas av staten. Förordnandet, vilket omedelbart
trätt i kraft, gäller, på sätt nämnts i det föregående, för tiden till dess
trettio dagar förflutit från den nu församlade riksdagens början. I proposition
(nr 9) till samma riksdag har Kungl. Majit emellertid hemställt, att
dylikt förordnande må meddelas att gälla tillsvidare jämväl fortsättningsvis.

I detta sammanhang må slutligen ytterligare erinras därom, att enligt
lagen den 11 juni 1937 (nr 348) örn krigsförsäkring för ombord å fartyg tjänstgörande
personer vissa i samma lag närmare angivna högre ersättningsbelopp
än de eljest förekommande skola utgå till ombord å svenskt fartyg tjänstgörande
person, som är försäkrad jämlikt lagen om försäkring för olycksfall
i arbete, därest vederbörande inom område och under tid, som Konungen
äger bestämma, drabbas av olycksfall i arbetet till följd av krigsåtgärd.
Med stöd av 1937 års lag har Kungl. Majit i kungörelse den 26 augusti 1939
(nr 572) förordnat, att lagen skulle vid utbrottet av krig mellan europeiska
stormakter, i vilket England, Frankrike eller Tyska riket deltoge, omedelbart
träda i tillämpning med giltighet tillsvidare beträffande samtliga farvatten.
Vidare stadgades att den tidpunkt, då krigsutbrott skulle anses hava
ägt rum, skulle bestämmas av Kungl. Majit. Denna tidpunkt har sedermera
av Kungl. Majit fastställts till den 3 september 1939 klockan 11 förmiddagen.

I skrivelse den 13 september 1939 har nu De ömsesidiga socialförsäkringsbolagens
förening hemställt, att Kungl. Majit måtte, med stöd av 1939 års
lag örn statlig krigsförsäkring m. m., medgiva, att återförsäkring, som avses

Kungl. Maj:ts proposition nr 42.

3

i 2 § samma lag, må tillsvidare efter framställning hos statens krigsförsäkringsnämnd
meddelas av staten åt bolag, varom förmäles i 4 § lagen om
försäkring för olycksfall i arbete.

1 utlåtande den 16 september 1939 har statens krigs för säkring snämnd,
enär behov av dylik statlig återförsäkring med all sannolikhet förelåge, tillstyrkt
bifall till framställningen.

Riksför säkring sanstalten har i avgivet utlåtande den 19 september 1939
förklarat sig icke hava något att erinra. Då emellertid behov av återförsäkring
med hänsyn till inträdda förhållanden kunde anses föreligga även
för riksförsäkringsanstaltens del, har anstalten hemställt, att åtgärder måtte
vidtagas för meddelande av sådant förordnande, som avses i 2 § andra stycket
1939 års lag beträffande såväl anstalten som förenämnda bolag.

Stadgandet i 2 § andra stycket lagen örn statlig krigsförsäkring m. m. Departementstillkom
närmast med anledning av en under förarbetena till lagen gjord fram- cUfenställning
från ömsesidiga olycksfallsförsäkringsbolaget Land och Sjö. I
denna framställning erinrades, att genom bestämmelsen i lagens 2 § första
stycket, att vid krigsrisk försäkring finge meddelas för personal å fartyg
eller annat transportmedel till högre ersättningsbelopp eller med ersättningar
av annan ari än enligt olycksfallsförsäkringslagen, ävensom genom
bestämmelserna i 1937 års lag om krigsförsäkring för ombord å fartyg
tjänstgörande personer den risk, för vilken de ömsesidiga olycksfallsförsäkringsbolagen
vore skyldiga att ansvara, kunde komma att ökas högst
väsentligt och betydande svårigheter kunde uppstå för dem att erhålla erforderlig
återförsäkring. Det kunde därför, framhölls det — så mycket
hellre som dylika bolag vore skyldiga att övertaga hela försäkringen fölen
var delägare, även örn densamma omfattade krigsrisken — med skäl
ifrågasättas, huruvida icke staten beträffande dessa bolag borde vara skyldig
att, liksom beträffande sjöförsäkringsbolagen, bereda möjlighet till återförsäkring
av sistnämnda risk. Angelägenheten av att dylik möjlighet bereddes
underströks även av kommerskollegium i avgivet utlåtande över
lagförslaget.

Med hänsyn till angivna grunder för ifrågavarande lagstiftning i förevarande
del tillstyrker jag, att de av De ömsesidiga socialförsäkringsbolagens
förening och riksförsäkringsanstalten i ärendet gjorda framställningarna
bifallas. Förordnande torde alltså böra meddelas därom, att återförsäkring,
som avses i 2 § lagen om statlig krigsförsäkring m. m., må tillsvidare
meddelas av staten. På sätt framgår av den lämnade redogörelsen
fordras härför, då riksdagen är samlad, dennas samtycke.

Jag hemställer sålunda, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att förordnande, som avses i 2 § andra stycket lagen den
10 mars 1939 (nr 68) örn statlig krigsförsäkring m. m., må
meddelas att gälla tillsvidare.-.

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 42-

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,
att proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Nils Sehlberg.

398665. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1939.