Kungl. Maj:ts proposition nr 35.
1
Nr 35.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anvisande av
medel till fonden för inköp av gasgeneratorer för motordrift
m. m.; given Stockholms slott den 29 september
1939.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
A. Pelirsson-Bramstorp.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
29 september 1939.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,
Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.
Efter gemensam beredning med cheferna för försvars-, finans- och handelsdepartementen
anför chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet PehrssonBramstorp
:
I den till innevarande års urtima riksdag avlåtna propositionen nr 1 med
förslag till tilläggsstat I har Kungl. Majit under kapitalinvesteringar, statens
utlåningsfonder, föreslagit riksdagen att i avbidan på särskild proposition
i ämnet till Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för motordrift å tilläggsstat
I för budgetåret 1939/40 beräkna ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor.
Jag torde nu ånyo få anmäla detta ärende för Kungl. Majit.
Genom beslut vid 1932 års riksdag (prop. nr 212; R. skr. nr 158) inrättades
lånefonden för inköp av gasgeneratorer för motordrift. I sammanhang
Bihang till urtima riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 35.
1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 35.
härmed anvisades såsom kapital för fonden för budgetåret 1932/33 under utgifter
för kapitalökning, statens utlåningsfonder, ett reservationsanslag av
200.000 kronor. Vid 1933 års riksdag (prop. nr 189; R. skr. nr 210) anvisades
för budgetåret 1933/34 såsom kapitalökning för fonden ytterligare ett reservationsanslag
av 500,000 kronor. Å fonden tillgängliga medel utgöra för närvarande
omkring 195,000 kronor.
Bestämmelserna rörande erhållande av lån från fonden finnas upptagna i
kungörelsen den 20 maj 1932 (nr 121), vilken ändrats genom kungörelsen nr
601/1937. Enligt nämnda kungörelser må lån från fonden beviljas för inköp
av gasgeneratorer för motordrift med inhemskt bränsle att, för användning
inom landet, monteras å automobil, traktor eller annan mobil eller stationär
motor. Lån från fonden utbetalas till belopp motsvarande den verkliga kostnaden
för anskaffande av gasgenerator med tillhörande reningsapparater och
gaskylare jämte kostnad för anordningarnas anbringande, dock högst 1,000
kronor. Lånet skall återbetalas med en femtedel årligen, varjämte årlig
ränta skall erläggas med 4.5 procent. För de lån, som utbetalades under
budgetåret 1932/33, lämnades befrielse från erläggande av ränta under två
år från lyftningsdagen. Jämlikt bestämmelserna i kungörelsen nr 601/1937
utgör räntan för lån ur fonden numera 4 procent.
Frågan örn möjligheterna att under krig eller vid avspärrning eller försvårad
tillförsel i större omfattning kunna begagna gasgeneratorer för motordrift
har sedan länge varit föremål för statsmakternas uppmärksamhet.
Den 15 januari 1937 tillkallade chefen för försvarsdepartementet sålunda
såsom sakkunniga för verkställande av utredning rörande frågan om generatorgassystemets
användning för drift av motorfordon verkställande direktören
i ingenjörsvetenskapsakademien kommerserådet Axel F. Enström, tilllika
ordförande, samt direktören Gunnar K. H. Andersson i Stockholm och
ombudsmannen i Värmlands skogsägareförening F. O. Andersson i Karlstad.
Med skrivelse den 9 december 1937 avgåvo de sakkunniga, vilka antagit benämningen
1937 års gasgeneratorkommitté, betänkande med vissa förslag i
ämnet. I betänkandet framlades följande förslag, nämligen dels om ändringar
i nu gällande bestämmelser örn bilskatteavdrag, dels örn ändringar i
nuvarande bestämmelser örn villkor för erhållande av lån för inköp av gasgeneratorer,
dels om anvisande av medel för utbildningskurser för mekaniker
och förare till generatorgasdrivna motorfordon, dels om anvisande av 748,000
kronor för anskaffande av sådana fordon till armén, dels om anvisande av
medel till ingenjörsvetenskapsakademien för fortsatt forskningsarbete rörande
generatorgasdrivna motorfordons arbetssätt vid användning av kompressor,
dels ock om anvisande av 30,000 kronor att ställas till skogsägareföreningarnas
riksförbunds förfogande för vidtagande av åtgärder i och för
framställning och tillhandahållande av för generatorgasdrivna motorfordon
lämpliga träkol. Sistnämnda förslag föranledde proposition (nr 252) till
1938 års riksdag, vilken proposition bifölls av riksdagen (R. skr. nr 187).
Riksdagen medgav tillika i anledning av proposition nr 13, att av förslags
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 35.
3
anslaget till oförutsedda utgifter för budgetåret 1937/38 finge tagas i anspråk
ett belopp av högst 25,000 kronor till bestridande av kostnaderna för anordnande
av vissa försök med generatorgasdrivna automobiler (R. skr. nr 64).
Sedermera har kommittén i ett den 7 februari 1939 avgivet betänkande
framlagt resultatet av sina undersökningar och försök med generatorgasdrivna
motorfordon.
I skrivelse den 25 februari 1939 till chefen för försvarsdepartementet, vilken
skrivelse överlämnats till jordbruksdepartemenet, har kommittén därefter
hemställt om vissa ytterligare ändringar i bestämmelserna angående
lån från fonden för inköp av gasgeneratorer för motordrift.
Kommittén har därefter i ett den 8 juli 1939 avgivet betänkande framställt
bland annat följande förslag. Lånefonden för inköp av gasgeneratorer
borde tillföras ett belopp av 500,000 kronor. Generatorgasdrivna traktorer
borde anskaffas till tio lantbruksskolor. Härför torde ett belopp av
200,000 kronor böra ställas till förfogande. Åt statens maskin- och redskapsprovningsanstalter
borde uppdragas att fortsätta utredningsarbetet beträffande
jordbrukstraktorer, för vilket ändamål 30,000 kronor borde anvisas.
Över sistberörda betänkande ha yttranden avgivits av ett stort antal myndigheter,
korporationer och företag.
Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallade statsrådet och chefen för
handelsdepartementet den 6 september 1939 såsom sakkunniga kommerserådet
Enström, direktör Gunnar Andersson och ombudsmannen F. O. Andersson
ävensom löjtnanten A. L. Cassler, teknologie doktorn Nils Gustafsson
och jägmästaren E. A. Lindh med uppgift att vara rådgivande organ i gasgeneratorfrågor,
att följa utvecklingen på området, att utarbeta och till
Kungl. Maj:t inkomma med förslag till åtgärder för snabb övergång till gasgeneratordrift
för förbränningsmotorer samt att i övrigt fullgöra de uppgifter,
som Kungl. Maj:t eller chefen för handelsdepartementet uppdroge åt de sakkunniga.
De sakkunniga, vilka antagit benämningen gengasnämnden, lia i skrivelse
den 11 september 1939 hemställt örn vidtagande av vissa åtgärder, vilka
i huvudsak ansluta sig till de i betänkandet den 8 juli 1939 framförda förslagen.
Kungl. Majit har sedermera den 22 september 1939 medgivit, att statsbidrag
i vissa fall må utlämnas för anläggning av kolugnar. Där ej annorledes
bestämmes, kan, enligt beslutet, till företag, som för bedrivande av
ugnskolning till avsalu är i behov därav, utgå statsbidrag utan återbetalningsskyldighet
med en tredjedel av anläggningskostnaderna för varje ugn,
dock högst 700 kronor.
Innan jag närmare ingår på generatorgaskommitténs olika förslag torde
här få lämnas en redogörelse för resultaten av kommitténs
undersökningar och försök. I sitt den 7 februari 1939 avgivna
betänkande har kommittén härom sammanfattningsvis anfört:
De praktiska kontrollproven med generatorgaskörning (utan kompressor)
ha visat, att generatorgassystemet är användbart för drift av motorer och
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 35.
motorfordon och att sålunda landet i detta system äger en synnerligen värdefull
reserv för bränslebehovets tillgodoseende vid såväl stationära motorer
som motorfordon. I förhållande till flytande bränslen blir driften mera komplicerad
och fordrar kunnig och intresserad personal liksom körningen av ett
generatorgasdrivet fordon kräver sin speciella körteknik. De under försökstiden
inträffade driftstörningarna på gasgeneratoraggregatet ha i allmänhet
kunnat avhjälpas av föraren.
De ekonomiska kontrollproven med generatorgaskörning (utan kompressor)
ha givit vid handen, att vid sådan trafik, där den årliga körsträckan går
upp till mera än ungefär 2,000 mil, äro kostnaderna för generatorgasdrift
med nuvarande prisläge i allmänhet lägre än vid bensindrift.
Härvid har emellertid icke hänsyn tagits till minskad lastförmåga på grund
av aggregatets vikt eller eventuellt minskad medelhastighet. Vid fordon, dälden
maximala lastkapaciteten ofta uttages, blir den totalt transporterade
godsmängden härigenom något reducerad.
Även örn hänsyn tages till den erforderliga tiden för aggregatets skötsel,
medför generatorgasdrift i jämförelse med bensindrift ett ökat besvär, som ej
går att uttrycka i penningar. För vissa långa och sammanhängande transporter
synes dock denna olägenhet uppvägas av en icke obetydlig extrainkomst
på grund av de lägre bränslekostnaderna. Vid korta transporter och långa
uppehåll ökas emellertid bränsleförbrukningen vid generatorgasdrift, så att
besparing i bränslekostnaderna endast kan uppkomma vid självproduktion
av träkolet eller ett extremt lågt träkolspris.
Generatorgasdrift vid jordbrukstraktorer (utan kompressor) har vid en
traktortyp visat sig fullt användbar. Ekonomiskt tillfredsställande resultat i
jämförelse med fotogendrift kan dock endast uppnås i enstaka fall vid särskilt
lång årlig utnyttjningstid av traktorn, något som emellertid i vårt land
torde vara mindre vanligt.
Vid generatorgaskörning och kompressormatning bli fordonets köregenskaper
i stort sett lika med köregenskaperna hos ett bensindrivet fordon. Huru
driftskostnaden påverkas kan endast avgöras efter ytterligare körprov. Anskaffningskostnaden
för kompressorn och däremot svarande årliga kostnader
tillkomma, men i övrigt synes ingen anledning föreligga att antaga, att
icke de ekonomiska förhållandena skola ställa sig väl så gynnsamma med
kompressordrift.
Undersökningarna ha visat, att generatorgasdrift av bilar med eller utan
kompressor ur teknisk synpunkt numera kan betecknas såsom fullt användbar.
Kommitténs förslag rörande ändrade villkor för lån
från förenämnda lånefond för inköp av gasgeneratorer sådant som kommittén
slutligen utformade detsamma innebär, att lån skulle få beviljas upp till
80 procent av anskaffnings- och monteringskostnaderna, dock högst 2,000
kronor, samt att räntebefrielse skulle medgivas under de två första åren
efter lånets lyftande. Tidigare hade kommittén även påyrkat en sänkning
av räntan från 4 till 3 procent.
Kommittén har jämväl hemställt, att ett belopp av 500,000 kronor måtte
tillföras fonden såsom kapitalökning.
Såsom motivering till sitt förslag har kommittén — efter att lia berört
vissa mindre goda erfarenheter, som under åren 1932—1933 gjorts med generatorgasdrift
— i huvudsak anfört följande.
Förutsättningarna för vinnande av tillfredsställande resultat med generatorgasdrift
äro helt annorlunda nu än mot hösten 1932 och våren 1933. Från
Kungl. Maj.ts proposition nr 35.
5
enskilda fordonsägare har under den sista tiden kunnat spåras ett ökat intresse
för generatorgasdrift. Sålunda har under hösten 1938 levererats 10
gasgeneratoraggregat till enskilda fordonsägare, av vilka 4 haft generatorgasdrivna
motorfordon sedan 1933—1935.
Vid de förhandlingar, som kommittén fört med representanter för motorfordonsägare,
har med skärpa framhållits att, därest användningen av generatorgasdrivna
motorfordon skall få någon större omfattning, fordras att
lånevillkoren förbättras.
Kommittén anser det emellertid nödvändigt, att en med generatorgasdrift
förtrogen statens representant i varje särskilt fall bedömer låneframställningcn,
så att i största möjliga utsträckning förhindras anskaffning av aggregat
till fordon, där förutsättningarna för generatorgasdrift saknas. Intill dess en
sådan permanent kontrollinstitution kan sättas i verkställighet kan densamma
handhavas av 1937 års gasgeneratorkommitté. I den mån låneframställningen
gäller medlemmar av Bilägarnas inköpscentral, har styrelsen för denna
sammanslutning förklarat sig villig biträda såväl med tillsyn över låntagare
som med förmedling av låneformaliteterna.
Kommittén anser sig icke böra upprätthålla kravet på en omedelbar sänkning
av räntefoten i betraktande av att sådana ändringar i lånebestämmelserna
som att lånesumman ökas till 2,000 kronor och räntebefrielse erhålles under
de två första åren torde i och för sig stimulera till lånefondens utnyttjande.
Därest lånefonden — 200,000 kronor — utnyttjades i sin helhet på det
sätt kommittén föreslagit, skulle räntebefriclserna medföra en utgift för
staten av 8,000 kronor per år eller tillsammans 16,000 kronor.
Enligt gällande bestämmelser för reservationsanslags användning står den
år 1933 anvisade kapitalökningen å 500,000 kronor ej längre till förfogande.
Då lånefonden enligt kommitténs förslag endast skulle räcka för 100 lån, torde
en kapitalökning i sinom tid bliva erforderlig, vartill kommittén kan återkomma.
Bilägarnas inköpscentral har i en promemoria den 6 mars 1939 förklarat
sig villig att i olika hänseenden stödja och underlätta nu ifrågavarande låneverksamhet.
Gengasnämnden har i skrivelsen den 11 september 1939 hemställt, att
såsom kapitalökning för ifrågavarande fond måtte anvisas ett belopp av
2,000,000 kronor. Därjämte har nämnden förutsatt, att beviljande av lån
göres beroende av nämndens tillstyrkan.
Kommittén har i fråga örn förslaget örn inköp av ge n erato rgasd
rivna jordbrukst rak törel- till lantbruksskolorna i sitt betänkande
den 8 juli 1939 anfört i huvudsak följande.
Kommittén framhöll i betänkandet den 9 december 1937, att generatorgasdriften
endast torde bli lönande för de större jordbruken, där tillräcklig
lång utnyttjningstid av traktor årligen kunde påräknas.
Detta har bekräftats av de prov med jordbrukstraktorer, som av kommittén
utförts under sommaren 1938. För att icke kostnaderna vid generatorgasdrift
skola bli större än vid fotogendrift erfordras 1,000 körtimmar årligen.
Vid kortare användningstid kunna nämligen besparingarna i bränsle- och
smörjoljekostnader i regel icke med nuvarande priser täcka de ökade utgifterna
för ränta, amortering, underhåll och ökat skötselarbete.
Eftersom fordonsskatt icke förekommer för jordbrukstraktorer, har ej
heller traktorägaren samma ekonomiska fördelar som en bilägare, om han
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 35.
övergår till generatorgasdrift. Av de för närvarande befintliga lättnaderna
är det alltså endast lånefonden, som traktorägaren kan utnyttja.
Då det emellertid är önskvärt, att även generatorgasdrivna jordbrukstraktorer
komma till användning för att man skall vinna erfarenhet om driften
och kunna utbilda personal för materielens handhavande, måste särskilda
åtgärder vidtagas.
För att möjliggöra en ökad kännedom om generatorgasdriftens möjligheter
vid jordbrukstraktorer anser kommittén det önskvärt, att bland annat landets
lantbruksskolor (till ett antal av 10 st.) utrustas med vardera minst 2 generatorgasdrivna
traktorer. Härigenom beredes möjlighet för dels undervisning
för skolornas ordinarie elever, dels anordnandet av kortare demonstrationskurser
för andra intresserade. Kostnaderna för anskaffning torde böra
beräknas för en större och en mindre traktor. Inköpspriset inklusive monterat
aggregrat uppskattas till 8,000 resp. 6,000 kronor. Vidare bör för drift
och underhåll samt för demonstrationsändamål ställas ett engångsbelopp av
6,000 kronor till förfogande eller tillsammans 20,000 kronor för vardera skolan.
Rörande förslaget örn anvisande av medel för fortsatta
försök vid statens maskin- oell redskapsprovningsanstalter har
kommittén yttrat bland annat:
Erfarenheten vid proven med traktorer har givit vid handen, att tillräcklig
uppmärksamhet hittills icke ägnats insugningsrörets ändring vid gasdrift och
startförmågan direkt på gas. Då flertalet traktorer importeras från Amerika
(de svenska äro såvitt bekant 2-takts tändkulemotorer, som för omändring till
gasdrift kräva omfattande arbeten, och vilka därför ej i första hand böra ifrågakomma)
, kan man ej påräkna att traktorfabrikanternas agenter här i landet
komma att bidraga till modifiering av traktorerna för övergång till generatorgasdrift.
Ej heller kunna generatorfirmorna med hänsyn till den mycket ringa
efterfrågan på aggregat för jordbrukstraktorer tänkas ha möjlighet att förbereda
erforderliga ändringar på ett flertal traktorer. Med hänsyn till frågans
betydelse såväl ur beredskapssynpunkt som dess ekonomiska betydelse
för skogsbruket genom att användning av generatoraggregat möjliggör tillvaratagandet
av vedavfall anser kommittén det nödvändigt, att staten själv
vidtager förberedelser för omändring av härför lämpliga traktortyper. Detta
arbete bör uppdragas åt statens maskin- och redskapsprovningsanstalter, som
besitter den största erfarenheten på området från tidigare undersökningar av
generatorgasdrivna traktorer såväl från åren 1932—33 som sistlidna vinter
1939. Undersökningsarbetet bör avse dels konstruerandet av för gasdrift
lämpliga förändringar på insugnings- och avgasrör, dels ändringar av förgasarens
plats, dels ökning av kompressionsförhållandet och i samband härmed
erforderliga förändringar av tändsystemet, dels ock utredning angående
möjligheterna att starta traktorn direkt på generatorgas. För nämnda utredning
torde högst 30,000 kronor böra ställas till statens maskin- och redskapsprovningsanstalters
förfogande. Härvid har kommittén efter samråd
med statens maskin- och redskapsprovningsanstalt i Ultuna förutsatt, att
högst 10 olika traktortyper bli föremål för undersökning och att kostnaderna
för varje traktor i medeltal belöpa sig på 3,000 kronor. Kommittén har härvid
även utgått från, att traktorfirmorna utan kostnad ställa lämpliga traktorer
till förfogande.
I de över betänkandet den 8 juli 1939 avgivna yttrandena ha kommitténs
nu ifrågavarande förslag i allmänhet vunnit anslutning.
Kungl. Maj:ts proposition nr 35-
7
I fråga om förslaget angående ändrade villkor för lån
från lånefonden för inköp av gasgeneratorer har i yttrandena
i huvudsak upptagits följande.
Statskontoret har förklarat sig icke vilja göra någon erinran mot en höjning
av lånebeloppet till 80 procent av anskaffnings- och monteringskostnaderna,
liksom ej heller mot att räntefrihet under två år medgåves å lån från
fonden. Statskontoret har emellertid påpekat, att ett medgivande av räntefrihet
enligt gällande regler för kapitalinvestering i statens utlåningsfonder
borde föranleda en avskrivning av fondens kapital i förhållande till fondmedlens
försämring.
Kommerskollegium har anfört i huvudsak följande.
Kommerskollegium vill för sin del tillstyrka, att lånebeloppet må beräknas
på sätt, som av de sakkunniga föreslagits. Bland de kostnader, till vilka
skall tagas hänsyn vid lånebeloppets beräknande, torde även böra inräknas
kostnaderna för ändring av motor och av fordonet m. m. i de fall, då sådan
ändring är erforderlig.
Kommerskollegium vill erinra, att räntefrihet åtnjöts under två år för de
lån, som från fonden utlämnades under det första år, då ifrågavarande låneverksamhet
bedrevs. En liknande räntefrihet synes även nu vara lämplig.
Ben torde tills vidare kunna begränsas till nya lån, utlämnade under tiden
till och med den 31 december 1940.
Låneräntan är för närvarande 4 procent årligen. Kollegium har — innan
nuvarande internationella läge inträdde — med hänsyn till det allmänna
ränteläget funnit påkallat, att räntan måtte sänkas för såväl ifrågavarande
lån som åtskilliga andra lån, vilka falla under kollegii handläggning. Kollegium
har hyst förhoppningar, att det skulle visa sig möjligt att utverka
nedsättning av ifrågavarande räntesatser till högst 3.5 procent från och med
den 1 juli 1940. Med hänsyn till nu rådande förhållanden har kollegium
emellertid ansett sig tills vidare böra avstå från att göra framställning härom.
Enligt nuvarande bestämmelser skola lånen amorteras under fem år från
lyftandet. Kollegium vill ifrågasätta, huruvida icke, liksom är fallet med
lån från statens hantverkslånefond, lånetiden bör utsträckas till sex år och
första året lämnas amorteringsfritt.
De sakkunniga föreslå vidare, att lånefonden måtte ökas med ett belopp
av 500,000 kronor till i allt 700,000 kronor. Enligt de föreslagna ändrade
bestämmelserna, enligt vilka lånebeloppet skulle komma att utgöra högst
2,000 kronor, skulle sålunda lånefonden komma att vara tillräcklig för minst
350 nya lån. Möjligen skulle med nu gällande priser och beräknade monteringskostnader
m. m. till och med kunna utlämnas minst 400 lån. Skulle
flytande bränslen komma att saknas eller åtminstone tillgången bliva mycket
knapp under någon längre tid, torde dock lånebehovet kunna antagas bliva
avsevärt större, även om man förutsätter, att kanske större delen av anskaffningen
av gasgeneratoraggregat kommer att ske utan anlitande av lån från
staten.
En kalkyl över lånebehovet ställer sig givetvis mycket vansklig. Örn man
utgår från att eventuellt en ökning av lånefonden skulle kunna ske rätt tidigt
under år 1940 genom beslut vid lagtima riksdagen, för den händelse
så skulle befinnas nödvändigt, borde det kunna anses tillräckligt, om fonden
genom beslut vid innevarande års urtima riksdag uppbringades i ett totalbelopp
av 2,200,000 kronor genom ett tillskott på 2,000,000 kronor på
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 35.
sätt som beräknats i propositionen nr 1. Möjligheter skulle härigenom beredas
till utlämnande av minst 1,100 lån. I och för sig är detta antal ej anmärkningsvärt
stort i förhållande till landets motorfordonsbestånd, men man
torde böra utgå ifrån att anskaffningen av gasgeneratoraggregat ej kan försiggå
i alltför hastig takt. Det är nämligen att märka, att tillverkningskapaciteten
för dylika aggregat inom landet hittills ej varit särskilt stor och att
en viss tid måste förflyta, innan den hinner utbyggas i någon mera avsevärd
grad.
Södermanlands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott har ansett,
att räntefoten å ifrågavarande lån borde sänkas. Samma uppfattning synes
göra sig gällande även inom Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskaps
förvaltningsutskott. Sistnämnda utskott ifrågasätter också, örn icke lån och
bidrag till inköp av gasgeneratorer för gemensamhetsbruk skulle kunna utgå
från jordbrukets maskinlånefond. Chefen för armén har tillstyrkt, att helt
räntefria lån måtte beviljas.
Lantbruksstyrelsen har anfört:
Mot av kommittén föreslagna ändringar av bestämmelserna för erhållande
av lån från lånefonden för inköp av gasgeneratorer för motordrift har lantbruksstyrelsen
i huvudsak intet att erinra. Enligt styrelsens förmenande
bör dock beträffande förräntningen av lån under den tid, det löper med
ränta, gälla, att densamma skall — i likhet med vad härutinnan gäller angående
lån från exempelvis jordbrukets maskinlånefond — ske efter fast, vid
lånets beviljande bestämd räntefot, vilken bör fastställas av Kungl. Majit
och icke må understiga medelräntan för statens upplåning mot obligationer
under det budgetår, som närmast föregått det, varunder lånet beviljats, med
tillägg av en fjärdedels procent. Dessa grunder för fastställande av förräntningen
torde bättre än de av kommittén föreslagna motsvara rimliga krav
på en i möjligaste mån smidig anpassning av förräntningen efter det allmänna
ränteläget.
Såvitt angår förslagen om anskaffande av generatorgasdrivna
jordbrukstraktorer och vissa undersökningar
beträffande sådana traktorer, må ur yttrandena
här återgivas följande.
Lantbruksstyrelsen har anfört i huvudsak:
Kommitténs förslag, att minst två generatorgasdrivna traktorer måtte ställas
till envar av 10 lantbruksskolors förfogande, vill lantbruksstyrelsen ur
rent principiell synpunkt livligt förorda. Ökad kännedom örn generatorgasdriftens
möjligheter vid användning av jordbrukstraktorer synes nämligen
vara starkt av behovet påkallad och skulle säkerligen på ett effektivt sätt
kunna åstadkommas genom lantbruksskolornas försorg dels i samband med
skolornas ordinarie undervisning och dels vid särskilt för ändamålet anordnade
kurser. Enligt lantbruksstyrelsens uppfattning böra emellertid ej endast
lantbruksskolor utan i vissa fall även lantmannaskolor, som innehava
demonstrationsjordbruk, utrustas med möjligheter att meddela undervisning
i förevarande syfte. Särskilt med hänsyn till sådana trakter — exempelvis
i Norrland eller andra landsdelar med långa avstånd -—- där avståndet till
lantmannaskola icke är alltför långt men till lantbruksskola vida längre, synes
en sådan utvidgning av förslaget vara nödvändig. Lantbruksstyrelsen
vill vidare föreslå, att ett större antal skolor än det av kommittén förordade
Kungl. May.ts proposition nr 35.
9
-eller 10 måtte sättas i tillfälle att använda generatorgasdrivna traktorer. Å
andra sidan må framhållas, att flera för undervisning i förevarande slag av
traktordrift lämpliga skolor redan torde förfoga över för undervisningen användbara
traktorer. I sådana fall skulle statens medverkan erfordras endast
till inköp och montering av för generatorgasdrift erforderligt aggregat. Vidare
synes det tillfyllest, att varje ifrågakommande skola utrustas med en
generatorgasdriven traktor. Lantbruksstyrelsen är icke nu beredd att närmare
angiva vare sig det antal skolor, som med anlitande av statsmedel bör
utrustas för undervisning i generatorgasdrift av traktorer, eller det antal nya
för generatorgasdrift utrustade traktorer respektive aggregat för generatorgasdrift
av traktorer, för vars anskaffande skulle erfordas statsanslag. Enligt
preliminär uppskattning torde emellertid för ändamålet böra finnas tillgängligt
ett anslag av omkring 150,000 kronor eller ett 50,000 kronor lägre
belopp än kommittén föreslagit. Anslaget torde böra ställas till Kungl. Maj:ts
förfogande att efter förslag av lantbruksstyrelsen disponeras för därmed avsett
ändamål.
Mot vad kommittén föreslagit rörande fortsatt utredningsarbete i fråga om
jordbrukstraktorer genom statens maskin- och redskapsprovningsanstalters
försorg samt medelsanvisning för ändamålet finner lantbruksstyrelsen ingen
anledning till erinran.
Statskontoret har ifrågasatt örn icke anskaffningen av traktorer för lantbruksskolornas
räkning lämpligen borde anstå intill dess de undersökningar,
som kommittén funnit böra företagas genom maskin- och redskapsprovningsanstaltemas
försorg, blivit slutförda och lett till tillfredsställande resultat.
Riksförbundet landsbygdens folk samt Värmlands läns och Gävleborgs
läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott ha avstyrkt förslaget att anskaffa
traktorer till lantbruksskolorna, då de ansett, att tiden ännu icke vore
mogen för en sådan verksamhet. Lantbruks skol ef öreståndarnas förening har
ansett det vara tillräckligt att vid varje lantbruksskola hölles allenast en sådan
traktor. Denna uppfattning har också delats av Skaraborgs läns hushållningssällskaps
förvaltningsutskott, som dessutom rekommenderat, att 10
traktorer användes till ambulerande demonstrationer. Göteborgs och Bohus
läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott bär uttalat, att två generatorgasdrivna
traktorer borde anskaffas allenast till vardera av lantbruksskolorna
i Ultuna och Alnarp. Västerbottens läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott,
som helt tillstyrkt förslaget i förevarande avseende, bär förklarat
sig intresserat av att prov med gasgeneratortraktorer anställdes vid sällskapets
båda lantbruksskolor i Umeå och Malgomaj. Förslaget att vid lantbruksskolorna
anordna särskilda kurser för utbildning av förare- och mekanikerpersonal
till generatorgasdrivna motorfordon har avstyrkts av riksförbundet
landsbygdens folk samt Gävleborgs låns hushållningssällskaps förvaltningsutskott,
vilka ansett tiden ännu icke vara mogen härför. Göteborgs
och Bohus läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott däremot har föreslagit
anordnandet av fyra dylika kurser, förlagda till lantbruksskolorna i
Ultuna och Alnarp. Till dessa kurser borde uttagas två elever från ettvart
Bihang till urtima riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 3o.
2
10
Kungl. Maj.ts proposition nr 35.
Departements
chefen.
hushållningssällskap inom mellersta och södra Sverige eller sammanlagt 42
elever. Vidare borde, enligt utskottets förmenande, jordbrukskonsulenterna
beredas tillfälle att skaffa sig kännedom om ifrågavarande slag av traktorer.
För att under den nu pågående krisen med dess svårigheter att erhålla
motorbränsle underlätta övergången till generatorgasdrift av bilar, traktorer
m. m. torde åtgärder böra vidtagas i syfte att förbättra möjligheterna att
erhålla lån till anskaffande av gasgeneratoraggregat. På sätt gasgeneratorkommittén
förordat synas i sådant syfte vissa ändringar i villkoren för lån ur förenämnda
lånefond för inköp av gasgeneratorer böra vidtagas. Lån torde i
överensstämmelse med vad kommittén föreslagit böra kunna beviljas intill
ett belopp av 80 procent av anskaffnings- och monteringskostnaderna för
aggregat av nu ifrågavarande slag. I enlighet med vad kommerskollegium
yttrat torde bland de kostnader, till vilka hänsyn skall tagas vid lånebeloppets
beräknande, även böra inräknas kostnaderna för ändring av motor och fordon,
där sådan ändring är erforderlig. Högsta beloppet för varje lån synes
böra böjas till 2,000 kronor. För närvarande uppgå kostnaderna för anskaffande
av ett aggregat till 2,000—2,500 kronor. Vad angår räntan torde i
syfte att i nuvarande läge bringa låntagarna erforderlig lättnad i lånevillkoren
en sänkning böra ske från 4 till 3 procent. I övrigt synas mindre jämkningar
av i huvudsak formell natur kunna vara påkallade i fråga örn de nu
gällande lånevillkoren. Amorteringstiden torde med hänsyn till att aggregatens
livslängd är omkring fem år böra bibehållas vid samma tid. Kommitténs
förslag örn räntefrihet under de två första åren av lånetiden anser
jag mig icke kunna biträda. Det bör beaktas, att under den första lånetiden
de nya aggregaten icke torde komma att i någon större omfattning kräva
kostnader för reparationer, och att under sådana förhållanden medgiva föreslagna
lättnader i fråga om räntebetalningarna synes knappast motiverat.
För att undvika att lån utlämnas i fall där generatorgasdrift icke lämpligen
bör komma till användning bör på sätt kommittén förordat lånehandlingarna,
innan lånen beviljas, underkastas granskning av teknisk sakkunskap på
ifrågavarande område. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att på
ändamålsenligaste sätt ordna frågan om institutioners och organisationers
medverkan vid förevarande låneverksamhets bedrivande. Därest riksdagen
lämnar sitt bifall till nu förordade förslag, torde Kungl. Majit sedermera böra
äga utfärda erforderliga författningsbestämmelser.
För att kunna möta den ökade efterfrågan på lån från ifrågavarande fond,
som torde Idiva en följd av den nu inträffade krisen, synes en ökning av
fondens kapital böra ske. Ett belopp av 2,000,000 kronor torde böra anvisas
för detta ändamål.
Såsom kommittén framhållit synes det under nuvarande förhållanden vara
i hög grad önskvärt att erfarenhet erhålles rörande den praktiska användningen
inom jordbruket av generatorgasdrivna traktorer. För vinnande av en
mera mångsidig och samlad erfarenhet på detta område synes ändamålsenligt
att i anslutning till vad kommittén föreslagit anskaffa ett antal jord
-
Kungl. Maj:ts proposition nr Sä -
ll
brukstraktorer av ifrågavarande slag för vissa av lantbruksundervisningsanstalterna.
Härvid torde vara lämpligt att såväl lantbruksskolor som lantmannaskolor
ifrågakomma. Härigenom erhållas möjligheter till större urval
av de platser där dylika traktorer kunna placeras. Genom att generatorgasdrivna
traktorer knytas till nyssnämnda skolor vinnes, såsom jämväl kommittén
framhållit, att eleverna vid skolorna bliva i tillfälle att lära sig deras
skötsel samt erhålla erfarenhet rörande deras brukbarhet i lantbruket. Vid
skolorna böra ävenledes för andra intresserade anordnas kortare demonstrationskurser
i traktorernas skötsel och användning. Det bör ankomma på
Kungl. Maj:t att bestämma vilka och huru många skolor som skola erhålla
traktorer. Såsom lantbruksstyrelsen framhållit torde en del skolor ha traktorer,
å vilka lämpligen kunna anbringas aggregat för generatorgasdrift. I
dylika fall synes tillräckligt, att endast bidrag till sådant aggregat lämnas.
Huruvida och i vad mån bidrag bör lämnas till skola, där behov av anskaffning
av traktor redan förefinnes, oavsett nu ifrågasatta åtgärder, torde under
beaktande av omständigheterna böra prövas från fall till fall. Vid
varje skola torde i enlighet med vad lantbruksstyrelsen föreslagit i regel
icke mer än en traktor böra placeras. Till följd härav (kan en viss inskränkning
av det föreslagna antalet traktorer ske, varjämte någon begränsning i
för ändamålet erforderliga medel kan äga rum. För inköp av traktorer och
aggregat samt för bidrag till demonstrationskurser torde böra beräknas det
av lantbruksstyrelsen angivna beloppet, 150,000 kronor. Det torde få ankomma
på Kungl. Majit att närmare bestämma rörande beloppets användande
för de olika ändamålen.
De av kommittén förordade undersökningarna rörande generatorgasdrivna
jordbrukstraktorer torde böra snarast igångsättas. Kostnaderna härför,
vilka uppskattats till 30,000 kronor, torde kunna gäldas från det under nionde
huvudtiteln i riksstaten för budgetåret 1939/40 uppförda reservationsanslaget
till åtgärder för ökad användning av inhemskt motorbränsle. Det
torde, såsom statskontoret påpekat, böra övervägas, huruvida icke dessa undersökningar
böra ha avslutats innan förut omförmälda traktorer och aggregat
inköpas. Frågan härom torde jag sedermera sedan ytterligare utredning
i frågan införskaffats få ånyo underställa Kungl. Maj :ts prövning.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen att
dels godkänna de av mig i det föregående förordade ändringarna
i allmänna villkor och bestämmelser för lån från
lånefonden för inköp av gasgeneratorer för motordrift;
dels till Inköp av generatorgasdrivna jordbrukstraktorer
å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1939/40 under
driftbudgeten, nionde huvudtiteln, anvisa ett reservationsanslag
av ..............................kronor 150,000;
dels ock till Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för
motordrift å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1939/
12
Kungl. Maj.ts proposition nr 35.
40 under kapitalbudgeten, statens utlåningsfonder, anvisa ett
reservationsanslag av .................. kronor 2,000,000.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall samt
förordnar, att proposition av lydelse, bilaga till detta
protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Allan Tigerschiöld.
398691. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1939.