Kungl. Majus proposition nr 12.
1
X r 12.
Kungl. Majis proposition till riksdagen med hemställan
om godkännande av kungörelsen den 8 september
1939 om tillämpning vid förstärkt försvarsberedskap
och mobilisering av förordningen den 12 juni 1931
(nr 257) örn understöd i vissa fall åt värnpliktigs
hustru och barn (familjeunderstöd), m. m.; given
Stockholms slott den 8 september 1939.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
för denna dag, föreslå riksdagen att för sin del godkänna
Kungl. Maj:ts härvid fogade, denna dag utfärdade kungörelse om tillämpning
vid förstärkt försvarsberedskap och mobilisering av förordningen den 12
juni 1931 (nr 257) örn understöd i vissa fall åt värnpliktigs hustru och barn
(familjeunderstöd), m. m.
GUSTAF.
Per Edvin Sköld.
Bihang till urtima riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 12.
1947 39 1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 12.
Kungörelse
om tillämpning vid förstärkt försvarsberedskap och mobilisering av förordningen
den 12 juni 1931 (nr 257) örn understöd i vissa fall åt värnpliktigs
hustru och barn (familjeunderstöd), m. m.;
Härigenom förordnas, att förordningen den 12 juni 1931 om understöd i
vissa fall åt värnpliktigs hustru och barn (familjeunderstöd) skall tillsvidare
gälla jämväl i fråga örn sådana värnpliktiga, vilka vid förstärkt försvarsberedskap
och mobilisering inkallas till tjänstgöring jämlikt § 27 mom. 2 a,
§ 28 mom. 1 eller § 36 mom. 2 värnpliktslagen, dock med iakttagande av
följande bestämmelser:
1. Stadgandet i 1 § andra stycket förordningen den 12 juni 1931 skall icke
tillämpas i fråga örn värnpliktig, som här avses.
2. I fråga örn sådan värnpliktig skola i stället för bestämmelserna i 2 §
första och tredje styckena förordningen den 12 juni 1931 gälla följande:
Understödet utgår med följande belopp för varje tjänstgöringsdag, in- och
utrycknings dagarna inberäknade, nämligen
till arbetsför hustru .................................................................. 1: — kr.
» » » och ett barn under 16 år .............................. 2:25 »
» » » » två eller flera barn under 16 år ............... 3: — »
» mindre arbetsför hustru ...................................................... 2: — »
» » » » och ett barn under 16 år .................. 2:75 »
» » » » och två eller flera barn under 16 år ... 3:50 »
» ett barn, örn fadern är änkling eller frånskild ........................ 2: 25 »
» två eller flera barn, örn fadern är änkling eller frånskild ......... 3: — »
3. Har understöd enligt vad ovan sägs prövats skola utgå, skall, förutom
nämnda understöd, utgå ett särskilt bostadsbidrag, som alltefter den ortsgrupp,
dit den kommun hänföres, där den eller de understödsberättigades
bostad är belägen, utgår med följande belopp för varje tjänstgöringsdag:
ortsgrupp 1 ............................................. 0: 75 kr.
» 2 ............................................. 1: 15 »
» 3 ............................................. 1:50 »
I fråga örn kommuns hänförande till ortsgrupp skall tillämpas den enligt
lagen örn folkpensionering verkställda indelningen.
4. Yad i 2 § sista stycket förordningen den 12 juni 1931 stadgas örn nedsättning
av familj eunderstödet i visst fall skall avse summan av understödet
och bostadsbidraget.
5. Yad i 3 § förordningen den 12 juni 1931 stadgas skall icke äga tillämpning
i fråga örn värnpliktig, som här avses.
6. I fråga örn villkoren för åtnjutande av understöd och bostadsbidrag
enligt denna kungörelse skola i tillämpliga delar gälla bestämmelserna i
Kungl. Maj:ts proposition nr 12. 3
kungörelsen den 19 juni 1931 (nr 259) angående tillämpning av förordningen
den 12 juni 1931, dock med iakttagande av följande:
a) Vid prövning av fråga, huruvida understöd skall utgå, må hänsyn tagas
allenast till den värnpliktiges, hans hustrus och hans barns under 16 år
inkomster under den tid tjänstgöringen pågår.
b) Understöd och bidrag utbetalas månadsvis i efterskott.
c) Vad i 8 § kungörelsen den 19 juni 1931 stadgas skall icke tillämpas å
värnpliktig, som här avses.
d) De särskilda föreskrifter, som må erfordras för tillämpningen av denna
kungörelse, utfärdas av vederbörande centrala förvaltningsmyndighet.
Denna kungörelse träder omedelbart i kraft och skall i fråga örn värnpliktiga,
vilka inkallats i anledning av den 1 september 1939 anbefalld förstärkt
försvarsberedskap, äga tillämpning från och med inryckningsdagen.
4
Kungl. Majus proposition nr 12.
Utdrag av protokollet över för svar sär enden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 8 september 1939.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,
Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.
Efter gemensam beredning med cheferna för social- och finansdepartementen
anmäler chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, fråga örn
utfärdandet av provisoriska bestämmelser angående familjebidrag åt vissa
värnpliktiga samt anför:
Gällande bestämmelser örn familjeunderstöd.
Enligt förordningen den 13 augusti 1914 (nr 134) örn understöd i vissa
fall åt sådan värnpliktigs familj, som fullgör tjänstgöring till rikets försvar,
erhåller under den tid, värnpliktig är inkallad till tjänstgöring för rikets
försvar eller efter fredstjänstgöringstidens slut kvarhålles för sådant ändamål,
den värnpliktiges familj av statsmedel understöd med en krona för varje
dag med tillägg av 25 öre örn dagen för varje barn under 15 år, därest familjen
för sitt uppehälle är i behov av sådant understöd. Under världskriget föreskrevs
provisorisk förhöjning av dessa belopp. I en tillämpningskungörelse
till nämnda förordning, utfärdad den 14 augusti 1914 (nr 138), stadgas, att
pensionsstyrelsen och pensionsnämndernas ordförande handlägga frågor örn
familjeunderstöd.
I fredstid utgå familjeunderstöd enligt förordningen den 12 juni 1931
(nr 257) örn understöd i vissa fall åt värnpliktigs hustru och barn (familjeunderstöd).
Enligt 1 § i denna förordning kunna den värnpliktiges hustru
och barn för tid, varunder värnpliktig fullgör honom åliggande tjänstgöring,
erhålla familjeunderstöd. Såsom allmän regel gäller, att understödets utgående
är beroende av att vid den prövning, som skall föregå beslut örn
understöds utbetalande, skall ha konstaterats, att understödet är nödvändigt
för anförvanternas uppehälle under familjeförsörjarens tjänstetid. För understödets
utgående har emellertid även uppställts det villkoret, att vid nämnda
behovsprövning icke befunnits uppenbart, att behovet icke föranledes av värnpliktstjänstgöringen.
Yad sistnämnda villkor beträffar är att märka, att vid
1939 års riksdag av herr Brädefors m. fl. väcktes en motion (11:127), däri
hemställdes, att sagda villkor måtte borttagas. Statsutskottet avstyrkte
motionen under hänvisning till det sociala försvarsberedskapskommittén meddelade
utredningsuppdraget. Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets hemställan.
Av vid kungörelsen fogat formulär till ansökan örn understöd framgår, att
vid behovsprövningen hänsyn skall tagas till båda makarnas inkomst- och för
-
5
Kungl. Majus proposition nr 12.
mögenhetsförhållanden. Arbetsför hustru, som icke har barn, kan emellertid
enligt förordningen icke komma i åtnjutande av understöd, även örn behov
därav skulle föreligga. Har hustrun däremot barn, kan understöd utgå även
för det fall att hon är arbetsför och eventuellt själv skulle kunna förtjäna
medel till sitt och barnens uppehälle; understöd utgår naturligen även i detta
fall endast örn behov därav konstaterats, och är till beloppet lägre än för ej
arbetsför hustru.
Understödet utgår enligt 2 § med följande belopp för dag räknat:
till arbetsför hustru och ett barn .......................................... kronor 1: 35
» » » » två eller flera barn ........................ » 1:75
» mindre arbetsför hustru ................................................ » R 35
» » » » och ett barn .............................. » 1:75
» » » » och två eller flera barn ............... » 2:20
» ett barn, örn fadern är änkling eller frånskild .................. » 1: 35
» två eller flera barn, örn fadern är änkling eller frånskild ...... » 1: 75
Till arbetsför hustru utan barn utgår intet understöd. Utom äktenskap
födda barn äro berättigade till understöd i likhet med inom äktenskap födda.
Någon dyrortsgruppering förekommer icke. Därest behov av understöd
anses föreligga, utgår understödet med ovan angivna belopp. Reduktion i
beloppen kan förekomma endast då den värnpliktige på grund av avtal eller
genom lagakraftvunnet utslag är förpliktad till anförvant utgiva mindre belopp
än vad som skolat utgå i understöd enligt förordningen; i dylikt fall utbetalas
nämligen i understöd endast det avtalade eller domfästa beloppet.
Understöd utgår av statsmedel. Enligt 3 § är emellertid den värnpliktige
själv skyldig att såsom bidrag till understödet avstå en femtedel av vad han
för den tid understöd utgår äger uppbära såsom penningbidrag. Denna andel
innehålles av vederbörande chef. Därest innehållande ej kunnat ske, minskas
understödet i motsvarande grad.
Tillämpningsföreskrifter till familjeunderstödsförordningen äro givna i
kungörelsen den 19 juni 1931 (nr 259) angående tillämpning av förordningen
den 12 juni 1931 (nr 257) örn understöd i vissa fall åt värnpliktigs
hustru och barn (familjeunderstöd). Enligt denna göres ansökan örn understöd
av den värnpliktige själv eller hans hustru eller av förmyndare eller
barnavårdsman för hans barn. Beslut örn understöd fattas av vederbörande
länsstyrelse. Understödet utbetalas direkt till familjen genom den värnpliktiges
chef eller befälhavare. Kostnaderna bestridas helt av statsmedel.
För budgetåret 1939/40 anvisades för ändamålet 141,000 kronor (förslagsanslag)
.
Sociala försvarsberedskapskommitténs förslag.
Enligt Kungl. Maj:ts den 24 februari 1939 givna bemyndigande hava sakkunniga1
— vilka antagit namnet sociala försvarsberedskapskommittén —-den 25 i samma månad tillkallats för att inom departementet biträda med
1 Landshövdingen i Malmöhus län A. N. Thomson, direktören A. T. N. Gabrielsson,
docenten E. W. Håstad, ledamöterna av riksdagens andra kammare fru Elsa Johansson,
J. A. L, Persson och N. I. Johansson samt byråinspektören i socialstyrelsen S. A. Skogh.
6
Kungl. Majlis proposition nr 12.
utredning angående vissa frågor rörande den sociala försvarsberedskapen
samt avgiva det förslag, vartill utredningen kunde föranleda. Det uppdrag,
som på ifrågavarande område givits kommittén, hänför sig huvudsakligen till
frågorna örn bidrag åt inkallade värnpliktigas familjer, örn arbetslöshetshjälpens
anpassning efter förhållandena vid krigsutbrott eller mobilisering,
örn lön eller pension åt sjuka och invalider tillhörande krigsmakten samt örn
understöd åt efterlevande till dem, som avlida under tjänstgöring för försvaret.
Slutligen må nämnas, att kommittén erhållit i uppdrag att utreda
jämväl förefintliga understöds- och pensionsfrågor för luftskyddets del.
Sociala försvarsberedskapskommittén har den 4 september 1939 avgivit
betänkande (del I) med förslag till familjebidragslag m. m.
Betänkandet innehåller förslag till lag örn familjebidrag åt värnpliktiga
under krigstjänstgöring m. m. (familjebidragslag) samt till förordning med
närmare bestämmelser angående tillämpning av familjebidragslagen (familjebidragsförordning).
Därjämte innefattar betänkandet förslag till lagar med
vissa bestämmelser rörande utmätning, hyra och bostadsrätt samt avbetalningsköp.
Kommitténs förslag såvitt rör sistnämnda lagar har överlämnats
till justitiedepartementet. Börande förslagets huvudpunkter i övrigt må här
omnämnas följande.
Familjebidragslagen är avsedd att gälla för värnpliktiga, vilka inkallats till
rikets försvar eller med hänsyn till dess säkerhet (enligt § 28 mom. 1 och
§ 36 mom. 2 värnpliktslagen) och å vilka krigsavlöningsreglementet helt eller
delvis skall tillämpas; dock skulle Konungen äga föreskriva såväl undantag
från denna huvudregel som utsträckning av lagens tillämpning till andra värnpliktiga.
Det har förutsatts, att lagens bestämmelser som regel skulle komma
att gälla för de värnpliktiga, som inkallas i anledning av mobilisering eller
förstärkt försvarsberedskap.
För familjebidrag stadgar lagförslaget tre olika former: familjepenning,
hyresbidrag och näringsbidrag. Därjämte regleras i visst hänseende rätten
till sjukvård för värnpliktigs familjemedlemmar. Kretsen av de personer, för
vilka familjebidrag kan utgå •—• den värnpliktiges familj i den föreslagna
lagens mening — utgöres av:
a) den värnpliktiges hustru samt barn och adoptivbarn under sexton år;
b) den värnpliktiges föräldrar och adoptant, hans barn och adoptivbarn
över sexton år, hustrus barn och adoptivbarn samt frånskild hustru, en var
under förutsättning, att den värnpliktige är underhållsskyldig gentemot vederbörande
och under tiden före inkallelsen i väsentlig mån bidragit till dennes
underhåll; samt
c) husföreståndarinna under förutsättning, att den värnpliktige sammanbor
med barn under sexton år men ej med arbetsför hustru.
Familjepenningen, som avser att trygga de nödvändigaste levnadsbehoven,
utgår efter gradering i tre ortsgrupper, därvid tillämpas den enligt lagen örn
folkpensioneringen verkställda indelningen. Förslaget upptager följande
tariff:
1 |
2 |
3 |
4 |
|
Ortsgrupp |
För hustru eller, där |
För annan familje-medlem Öyér 16 år |
För familjemedlem |
|
kronor |
kronor |
kronor |
||
I .......................... |
1: 75 |
1: — |
0: 70 |
|
II .......................... |
2: — |
1: 25 |
0: 80 |
|
III .......................... |
2: 25 |
1:50 |
0: 90 |
7
Kungl. Majus proposition nr 12.
Av familjepenningen utgår för de ovan under a) nämnda familjemedlemmarna
visst grundbelopp utan behovsprövning. Grundbeloppet utgör för
hustru en krona och för varje barn eller adoptivbarn under sexton år 40 öre.
Genom denna bestämmelse har kommittén — i enlighet med en i direktiven
för kommittéarbetet uttalad tanke — sökt i viss mån giva familjebidraget
karaktären av en familj elon. I huvudsak skall emellertid behovet vara avgörande
för rätten till familjebidrag. Sålunda stadgas, att familjepenning,
utöver grundbeloppet, utgår allenast i den mån behov därav skäligen kan
antagas föreligga. Vid bestämmande av beloppets storlek skall hänsyn tagas
till familjens samtliga inkomster utom den värnpliktiges krigslön. För familjemedlem,
som tillhör den ovannämnda kategorien a), må ej fastställas högre
belopp än det, varmed den värnpliktige under tiden före inkallelsen stadigvarande
bidragit till den ifrågavarande familjemedlemmens underhåll. Familjepenning
utgår icke till värnpliktig, som åtnjuter avlöning enligt civila elier
(i egenskap av civil befattningshavare vid försvarsväsendet) militära avlöningsreglementet.
För dessa statstjänstemän, vilka vid inkallelse få behålla
viss del av lönen, skulle emellertid hyresbidrag kunna utgå.
Hyresbidraget utgår enligt förslaget helt efter behovsprövning. I den mån
familjepenningen förslår till bekostandet av bostad utgår således intet hyresbidrag.
Bidraget må endast avse beredande av bostad åt familjemedlemmar,
med vilka den värnpliktige omedelbart före inkallelsen sammanbott. Hyresbidrag
kan avse antingen hyra eller, örn den värnpliktige äger bostaden eller
innehar denna med bostadsrätt, kostnad för bestridande av ränta och amortering
å lån för bostadens anskaffande eller för fullgörande av förpliktelser
mot bostadsrättsföreningen. I förra fallet är bidraget begränsat till den vid
inställelsen avtalade hyran, i senare fallet till det för bostaden beräknade
hyresvärdet. Även värmekostnad må inräknas i hyran. Något visst maximum
för hyresbidraget finnes ej angivet i lagförslaget. Vid behovsprövningen
skall hänsyn tagas till familjens skäliga behov av bostad, till den värnpliktiges
eller hans hustrus bundenhet av hyresavtal och andra åtaganden för bostadsbehovets
tillgodoseende ävensom till familjens samtliga inkomster, utom
den värnpliktiges krigslön. Såsom villkor för erhållande av hyresbidrag må,
där så prövas skäligt, föreskrivas, att viss del av bostaden skall utan ersättning
upplåtas för krigsmaktens eller luftskyddets behov eller för annat allmänt
ändamål. För att möjliggöra flyttning till billigare bostad stadgas, att
hyresbidraget må avse även sådana kostnader, som äro förenade med ombyte
av bostad.
Näringsbidraget avser enligt förslaget att bereda möjlighet för värnpliktiga,
vilka driva näring eller rörelse — t. ex. lantbruk eller mindre hantverkseller
handelsrörelse — att i företaget anställa arbetskraft för verksamhetens
upprätthållande. Bidraget utgår med högst så stort belopp, som är oundgängligt
för näringens eller rörelsens upprätthållande, och må ej överstiga
tvåhundra kronor i månaden. Är verksamhetens upprätthållande av särskild
betydelse för det allmänna, må dock bidraget kunna utgöra högst trehundra
kronor i månaden. Näringsbidrag må ej utgå med mindre det måste antagas,
att bidraget är nödvändigt för näringens eller rörelsens fortsatta drivande,
att förutsättningar i övrigt äro för handen för verksamhetens upprätthållande
samt att näringens eller rörelsens fortsättande överensstämmer med allmänt
intresse. Till förekommande av missbruk stadgar förslaget vissa inskränkningar
i rätten att för bidraget anställa släktingar till den värnpliktige. Den som
uppbär näringsbidrag äger ej åtnjuta annat familjebidrag än familjepenningens
grundbelopp. Vid valet mellan de bidrag, som kunna utgå utöver
nämnda grundbelopp, skall, örn förutsättningar för beviljande av näringsbidrag
äro för handen, denna form av bidrag äga företräde.
8
Departements
chefen.
Kungl. Majus proposition nr 12.
Såväl hyresbidrag som näringsbidrag föreslås skola undantagsvis kunna
utgå även till värnpliktig, som icke har familj.
I fråga örn användandet av de olika bidragsformerna föreslås vidare, att
hyresbidrag ej skall utgå, där Konungen så förordnar — t. ex. vid inkallelse,
som beräknas bliva kortvarig — samt att näringsbidrag utgår först efter det
Konungen förordnat därom. Sistnämnda bidragsform förutsätter en icke alltför
kortvarig inkallelse.
Enligt förslaget äger Konungen såsom villkor för erhållande av familjebidrag
— utöver familj epenningens grundbelopp — föreskriva skyldighet för
familjemedlemmarna att hos organ för den offentliga arbetsförmedlingen
anmäla sig såsom arbetssökande samt antaga lämpligt arbete, i den mån
sådant erbjudes (arbetsförmedlingsplikt). Arbetsförmedlingsplikt avser icke
familjemedlem, som är oförmögen till arbete eller innehar arbete, varigenom
han erhåller full sysselsättning. Såsom sådant arbete anses vård av minderåriga
eller sjuka familjemedlemmar samt pågående utbildning, vilken icke
skäligen bör avbrytas.
För familjebidragens administrerande förutsätter förslaget medverkan av
kommunerna. Fastställandet och utbetalandet av bidragen skulle sålunda ske
genom kristidsnämnd, där sådan tillsatts, eljest genom drätselkammare respektive
kommunalnämnd, såvida ej länsstyrelsen för visst fall därtill förordnade
annat kommunalt organ. Såsom överinstans till de lokala organen skulle länsstyrelserna
fungera och såsom central inspektionsmyndighet har kommittén
tänkt sig statens arbetskommission, vilket kristidsorgan borde tillsättas, då
lagens bestämmelser trädde i tillämpning.
Såsom en följd av att beslutanderätten rörande bidragen anförtros åt
kommunala organ har kommittén ansett nödigt föreslå ett visst ekonomiskt
medansvar för kommunerna. Dessa skulle normalt bidraga med Vs av kostnaden;
dock att grundbeloppen skulle helt bestridas av statsmedel. Statsbidraget
skulle kunna höjas, då särskilda skäl föranledde därtill, t. ex. svår
skattebörda eller talrika bidragsfall.
I förslaget till familjebidrags för ordning hava upptagits närmare föreskrifter
beträffande vissa myndigheters åligganden med avseende å lagens
tillämpning, ansökan örn familjebidrag, bidragens utbetalande, kontroll av
behovet av bidrag samt örn statsbidrag och förskott m. m.
De författningar rörande familjebidrag åt värnpliktiga vid förstärkt försvarsberedskap
eller mobilisering, som av sociala försvarsberedskapskommittén
föreslagits såsom ersättning för 1914 års föråldrade bestämmelser i ämnet,
innebära ett väsentligt avsteg från såväl sistnämnda bestämmelser som 1931
års för fredsförhållanden avsedda författningsföreskrifter. Icke minst kommer
detta till synes därutinnan, att kommittén förutsatt medverkan av kommunerna
såväl i ekonomiskt som i administrativt hänseende. Med hänsyn till kommittéförslagets
nu angivna innebörd har jag ansett mig icke kunna taga ståndpunkt
till detsamma, förrän samtliga de myndigheter, kommunala sammanslutningar
m. fl., vilka beröras av de föreslagna bestämmelserna, fått taga del av förslaget
och yttra sig över detsamma. Då å ena sidan en något så när rymlig
remisstid måste medgivas och å andra sidan behovet av förbättrade familjeunderstöd
måste snarast tillgodoses, har jag ansett det nödvändigt att till
övervägande upptaga frågan örn utfärdande av provisoriska bestämmelser i
ämnet. Närmast till hands ligger därvid att bygga på de bestämmelser som
innefattas i 1931 års författningar. Genom bibehållande av den redan be
-
9
Kungl. Maj:ts proposition nr 12.
fintliga organisationen — vilken innebär, att ansökningarna om understöd
prövas av länsstyrelserna och att understöden av vederbörande militära befäl:
havare utbetalas till de bidragsberättigade anhöriga —- torde i allt fall vid
nuvarande omfattning av inkallelserna större skyndsamhet vid ärendenas avgörande
vinnas än genom tillskapandet av en ny organisation, som utan nödig
förberedelsetid finge träda i funktion.
Yad till en början angår frågan, för vilka kategorier värnpliktiga särskilda
bestämmelser äro erforderliga, må erinras därom, att enligt § 4 mom. 2
värnpliktslagen den, som vid tiden för inskrivningsskyldighetens inträdande
har hustru oller barn, vilka för sitt uppehälle äro väsentligen beroende av
hans arbete, helt frikallas från värnpliktens fullgörande under fredstid. I
enahanda ordning frikallas under vissa förutsättningar värnpliktiga, vilka
draga försorg örn föräldrar, syskon m. fl. anhöriga. För det fall, att försörjningsplikten
blir aktuell först efter inskrivningen har Kungl. Majit enligt
§ 16 mom. 5 värnpliktslagen i ömmande fall plägat meddela befrielse från
värnpliktstjänstgöringens fullgörande i fredstid. Med hänsyn härtill torde
—- ehuru familjeunderstödsförordningens bestämmelser överhuvudtaget äro i
behov av översyn — icke vara erforderligt att omedelbart upptaga frågan örn
ändrade bestämmelser örn familjeunderstöd beträffande de familjeförsörjare,
vilka under förstärkt försvarsberedskap fullgöra första tjänstgöring, tjänstgöring
i en följd eller repetitionsövning. De värnpliktiga, vilka fullgöra beredskapsövning,
hava avslutat sin normala värnpliktstjänstgöring och uppnått en
ålder, då giftermålsfrekvensen är avsevärt större än för de förut nämnda
kategorierna. Detta gäller i än högre grad dem, som inkallas enligt § 28 mom. 1
eller § 36 mom. 2 värnpliktslagen, och i all synnerhet landstormsmännen. Det
torde vara ofrånkomligt, att familjeunderstöden för dessa, i extraordinär ordning
inkallade värnpliktiga undergå en avsevärd förhöjning och att bestämmelserna
även i andra hänseenden för dem göras något förmånligare än enligt
1931 års förordning.
I fråga örn understödsbeloppens storlek må erinras, att enligt 1931 års
förordning dessa som regel utgå enligt den i förordningen intagna skalan.
Jämkning av beloppen förekommer sålunda endast för det fall, att den värnpliktige
på grund av avtal eller enligt domstols utslag ålagts att utgiva ett
mindre belopp än som i understödsskalan angives för vederbörande familjemedlem.
Enbart höjning av de i skalan upptagna beloppen skulle därför
med hänsyn till den skillnad i levnadskostnader, som förefinnes mellan olika
orter — framför allt beträffande bostadskostnaderna — komma att verka
ojämnt. Detta skulle kunna motverkas genom att en del av höjningen utginge
i form av ett särskilt bostadsbidrag, graderat efter dyrort. Dessa överväganden
ha föranlett till att två bidragsskalor upprättats, en för familjeunderstöd i
anslutning till 1931 års förordning och en för bostadsbidrag, graderad efter
dyrort, I den förra skalan ha beloppen å 1: 35 kronor, 1: 75 kronor och 2: 20
kronor ansetts kunna höjas till respektive 2: 25 kronor, 3:— kronor och 3: 50
kronor, dock med någon jämkning för mindre arbetsför hustru med eller
utan barn. Med hänsyn till de svårigheter, som kunna tänkas föreligga att
Bihang till urtima riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 12.
1947 39 2
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 12.
erhålla lämpligt arbete, synes skäligen ett mindre familjeunderstöd böra
utgå även till arbetsför hustru, som saknar barn. Beloppet härav synes böra
sättas till en krona, motsvarande det av sociala försvarsberedskapskommittén
föreslagna grundbeloppet för hustru.
Dyrortsgraderingen av bostadsbidraget torde för vinnande av största
möjliga enkelhet kunna ske efter den enligt lagen örn folkpensionering verkställda
indelningen, vilken för övrigt av sociala försvarsberedskapskommittén
föreslagits skola komma till användning beträffande familjepenning, varom
stadgas i kommitténs lagförslag. Lämpliga belopp synas vara 0: 75 kronor i
lägsta, 1: 15 kronor i mellersta och 1: 50 kronor i högsta dyrort, allt per dag,
motsvarande en månadshyra av 22: 50 kronor, 34: 50 kronor respektive 45: —
kronor. För att icke under ifrågavarande provisorium alltför mycket komplicera
behovsprövningen, torde bostadsbidrag böra utgå i samtliga de fall, då
familjeunderstöd beviljas, dock med den begränsningen, att sammanlagda
beloppet av understödet och bostadsbidraget ej må överstiga vad den värnpliktige
har att per dag utgiva, då underhållsskyldigheten är fastställd genom
avtal eller domstols utslag. Någon undersökning av den värnpliktiges bostadsförhållanden
skulle sålunda icke erfordras, utan bostadsbidrag skulle alltid
utgå, då understödsberättigad familjemedlem finnes, dock med iakttagande
av nyssnämnda reduktionsregel i förekommande fall.
Stadgandet i 3 § i 1931 års förordning, att värnpliktig själv skall bidraga
till det hans hustru eller barn tillkommande understödet med en femtedel av
penningbidraget, saknar motsvarighet i sociala försvarsberedskapskommitténs
förslag. Kommittén har — med erkännande av det värde en dylik bestämmelse
kan äga för inskärpande av den värnpliktiges ansvar för de anhöriga —
i anseende dels till beloppets ringa betydelse såsom täckning för familjebidraget
och dels till det onödigt komplicerade förfarandet funnit skäl ej
föreligga att överflytta ett stadgande av motsvarande innehåll till den av
kommittén föreslagna lagen. Samma skäl kunna åberopas för att utelämna
stadgandet i förevarande, för förstärkt försvarsberedskap avsedda bestämmelser.
Ehuru stadgandet enligt sin ordalydelse och i överensstämmelse med
krigsavlöningsreglementets grunder ej gäller, då de värnpliktiga i stället för
penningbidrag erhålla terminslön enligt nämnda reglemente, torde dock för
tydlighetens skull böra utsägas, att stadgandet ej skall gälla beträffande de
värnpliktiga, örn vilka här är fråga.
Inledningsvis har berörts, hurusom 1931 års förordning såsom villkor för
erhållande av understöd uppställer, att det skall vara uppenbart, att behovet
icke föranledes av värnpliktstjänstgöringen. Sociala försvarsberedskapskommittén,
som i enlighet med vad förut framhållits i viss man betraktar
familjebidraget såsom en den värnpliktige tillkommande löneförmån, har
icke upptagit något motsvarande stadgande i sitt förslag. Med hänsyn härtill
och jämväl till det förhållandet, att stadgandets tillämpning mången gång
torde framstå såsom obilligt, har jag ansett, att stadgandet icke bör gälla
beträffande den personal, som här avses.
Bestämmelser av det innehåll, som i det föregående angivits, torde lämp -
11
Kungl. Majus proposition nr 12.
ligast böra utfärdas i form av en kungörelse angående tillämpning vid förstärkt
försvarsberedskap och mobilisering av bestämmelserna i 1931 års förordning.
I en dylik kungörelse torde även böra angivas de jämkningar i 1931 års tilllämpningskungörelse,
som erfordras. Sålunda torde, med hänsyn till att
tjänstgöringstiden ej är på förhand bestämd, föreskrift böra meddelas därom,
att bidragsbelopp skola utbetalas månadsvis i efterskott. Stadgandet i 8 §
tillämpningskungörelsen, vilket har avseende å det fall, att avdrag å penningbidraget
skall ske, bör givetvis ej vinna tillämpning. Då tvekan kan råda,
efter vilka normer behovsprövningen bör ske, torde i förtydligande syfte böra
stadgas, att hänsyn endast skall tagas till den värnpliktiges, hans hustrus och
hans barns under 16 år inkomster under den tid tjänstgöringen pågår. I övrigt
torde det böra ankomma på vederbörande centrala förvaltningsmyndighet att
utfärda de särskilda föreskrifter, som må erfordras för tillämpning av förevarande
bestämmelser.
I enlighet med vad sålunda anförts har inom försvarsdepartementet upprättats
förslag till kungörelse i ämnet. Med hänsyn till angelägenheten av
att de nya bestämmelserna snarast möjligt skola kunna tillämpas i fråga om
de värnpliktiga, som inkallats i anledning av den förstärkta försvarsberedskapen,
anser jag, att kungörelsen ifråga bör av Kungl. Majit utfärdas att
omedelbart träda i kraft. Samtidigt bör proposition avlåtas till riksdagen med
hemställan, att riksdagen måtte för sin del godkänna författningen.
Föredraganden hemställer härefter, att Kungl. Majit måtte
dels besluta att härvid fogade kungörelse om tillämpning
vid förstärkt försvarsberedskap och mobilisering av förordningen
den 12 juni 1931 (nr 257) örn understöd i vissa fall åt
värnpliktigs hustru och barn (familjeunderstöd), m. m. skall
utfärdas,
dels ock föreslå riksdagen att för sin del godkänna nämnda
kungörelse.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att
omförmälda kungörelse skall utfärdas och att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga till
detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Lars Wikland.