Kungl. Maj.ts proposition nr 1.
1
Nr 1.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till tilläggssiat
l till rikssiaten för budgetåret 1939/40; given
Stockholms slott den 8 september 1939.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokoll
angående justering av propositionen om tilläggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1939/40, föreslå riksdagen att, med godkännande av
de i protokollet berörda förslagen, å nämnda tilläggsstat upptaga de inkomster
och utgifter, som framgå av härvid fogade förslag till dylik tillläggsstat.
GUSTAF.
Ernst Wigforss.
Bihang till urtima riksdagens protokoll 1939.
1 sami. Nr 1.
1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
Tilläggsstat I till riksstaten
Kronor |
|
Driftbudgeten. |
|
Underskott att avföras å statens budgetutjämningsfond................. |
113,334,000 |
Summa |
113,334,000 |
Kronor |
|
Kapitalbudgeten. |
|
Inkomster: |
|
I. Kapitalmedel .............................................. |
79,620,000 |
Summa |
79,620,000 |
Kungl. Maj.ts proposition nr 1.
3
för budgetåret 1939/40.
Kronor |
||
Driftbudgeten. |
||
A. Egentliga statsutgifter: lil. Utrikesdepartementet.................... IV. Försvarsdepartementet .................. V. Socialdepartementet..................... VI. Kommunikationsdepartementet........... VII. Finansdepartementet.................... IX. Jordbruksdepartementet................. X. Handelsdepartementet................... |
....... 50,000 ....... 75,300.000 ....... 28,734,000 ....... 7,000,000 ....... 50,000 ....... 1.200,000 ....... 1.000,000 |
113,334,000 |
Summa |
113,334,000 |
Kronor |
|
K ani talbo dget cn. |
|
1 Kapitalinvestering: |
|
I. Statens affärsverksfonder ................................... |
15,925,000 |
II. Luftfartsfonden ........................................... |
3,850,000 |
III. Statens allmänna fastighetsfond.............................. |
1,845,000 |
IV. Statens utlåningsfonder..................................... |
2,000,000 |
VII. Fonden för förlag till statsverket ............................ |
56,000,000 |
Summa |
79,620,000 |
\
DRIFTBUDGETEN
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 1
Egentliga statsutgifter.
III. Utrikesdepartementet.
Kronor |
Kronor |
||
D. Diverse. |
|||
6 a |
Statlig informationsverksamhet, förslagsanslag....... |
50,000 |
Kungl. Maj.ts proposition nr 1.
7
Egentliga statsutgifter.
IV. Försvarsdepartementet.
Kronor |
Kronor |
||
D. Lantförsvaret. |
|||
40a |
Sjukvård m. m: Utrustning av arméns krigssjukhus, reservationsanslag |
4,300,000 |
|
G. Gemensamma anslag. |
|||
2a |
Materiel: Viss extra materielanskaffning m. m................. |
71,000,000 |
|
1 |
Summa | |
75,300,000 |
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 1
Egentliga statsutgifter.
V. Socialdepartementet.
Kronor |
Kronor |
||
B. Sociala verk och inrättningar. |
|||
19a |
Bekämpande av arbetslösheten: Särskilda arbetslöshetsåtgärder, reservationsanslag .... |
10.000,000 |
|
C. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården. |
|||
Sjukvdrdsanslalterna. |
|||
57a |
Utrustning m. m. av beredskapssjukhus vid krig eller |
6.700,000 |
|
E. Polisväsendet. |
|||
2a |
Statspolisorganisationen: Inköp av motorfordon och ridhästar, reservations-anslag ........... |
1 . 1 |
|
7,000 |
|||
F. Civila iuftskyddei. |
| |
||
s |
Civilt luftskydd: Alarmeringsanordningar, reservationsanslag..... Gasskyddsutrustning, reservationsanslag....... |
777.000 125.000 4,300,000 |
|
7 |
Bidrag till enskilda sammanslutningar för utbild-ning av luftskyddspersonal m. m........... |
||
8 |
Bidrag till kommuner för anordnande av vissa skydds-rum, reservationsanslag............. |
12,002,000 |
|
Säger för civila luftskyddet |
12,002,000 |
||
G. Diverse. |
|||
13 |
Bidrag till kvinnoföreningarnas beredskapskommitté .. |
25,000 |
|
| |
Summa J |
| |
28,734,000 |
Kungl. Maj.ts proposition nr 1.
9
Egentliga statsutgifter.
VI. Kommunikationsdepartementet.
Kronor |
Kronor |
||
B. Väg- och vattenbyggnadsväsendet. |
|||
Vägbyggnader och vägunderhåll: |
|||
lia |
Nyanläggning och förbättring av vissa vägar och |
||
broar å landsbygden, reservationsanslag........... |
5,000,000 |
||
21a |
Reparationsberedskap vid väg- och vattenbyggnads- |
||
väsendet, reservationsanslag ........................ |
2,000,000 |
7,000,000 |
|
Säger för väg- och vattenbyggnadsväsendet |
7,000,000 |
||
Summa ] |
7,000,000 |
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
Egentliga statsutgifter.
VII. Finansdepartementet.
1 |
Kronor |
Kronor |
|
E. Diverse. |
|||
8a |
Prisövervakning, förslagsanslag................... |
50,000 |
Kungl. Majlis proposition nr 1.
11
Egentliga statsutgifter.
IX. Jordbruksdepartementet.
Kronor |
Kronor |
||
J. Skogsväsendet. |
|||
23 |
Åtgärder för ökad användning av inhemskt motor-bränsle m. m., reservationsanslag. ................ |
500,000 |
|
M. Diverse. |
|||
10a |
Folkförsöriningsnämnden m. m., förslagsanslag....... |
700,000 |
|
Summa |
1,200,000 |
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
Egentliga statsutgifter.
X. Handelsdepartementet.
Kronor |
Kronor |
||
D. Sjöfart och handel. |
|||
4 |
Lotsverket: Säkerhetsanstalter; för sjöfarten, reservationsanslag .. ■ '' |
800,000 |
|
F. Diverse. |
|||
12a 12b 12c |
Industrisakkunniga m. m., förslagsanslag .............. Statens handelslicensnämnd m. m., förslagsanslag ____ Statens sjöfartsnämnd m. m., förslagsanslag .......... |
100,000 50,000 50,000 |
|
Säger för diverse |
200,000 |
||
Summa |
1,000,000 |
KAPITALBUDGETEN
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
Inkomsterna å kapitalbudgeten.
Kronor |
Kronor |
||
1 |
Kapitalmedel............. |
79,620,000 |
Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
15
Kapitalinvestering.
L Statens affärsverksfonder.
Kronor |
Kronor |
700,000 |
|
500.000 200.000 |
|
5,850,000 |
|
1,500,000 |
|
575,000 |
8,625,000 |
600,000 |
|
250,000 |
|
700,000 |
|
| 10,175,000 |
|
500,000 |
|
2,550,000 |
|
2,000,000 |
5,050,000 |
5.050,000 |
21
12a
12b
16
16a
16b
19a
20a
23
B. Telegrafverket.
Vissa signal- och alarmanordningar.. ,
C. Statens järnvägar.
Nya byggnader och anläggningar vid statens trafikerade
järnvägar:
Vändskivor samt kol- och vattengivningsanordningar,
reservationsanslag............................
Reservtelefonväxlar, reservationsanslag............
Försvarsberedskap vid statens järnvägar, reservationsanslag
......................................
Anordnande av skyddsrum i statens järnvägar tillhöriga
fastigheter, reservationsanslag............
Åtgärder för fullständigande av järnvägstruppernas
utrustning och materiel, reservationsanslag....
Rullande materiel:
Lokomotorer, reservationsanslag...............
Automobiltrafik:
Gasgeneratorer för landsvägsfordon, reservationsanslag
Förbättringsarbeten vid f. d. Skåne—Smålands järnväg,
reservationsanslag......................
1
2
3
4
5
10
Säger för statens järnvägar
D. Statens vattenfallsverk.
Kraftverken:
Trollhätte kraftverk:
Ny kraftstation i Trollhättan, reservationsanslag.
Norrländska kraftverken:
Kraftstation vid Stadsforsen i Indalsälven,
reservationsanslag............. 1,000,00
Påbyggnad av regleringsdammen vid
Suorva, reservationsanslag.......... 750,00
Ett åttonde maskinaggregat vid Porjus
kraftstation, reservationsanslag...... 300,00
Kraftstation vid Torpshammar, reservationsanslag
..................... 500,00
Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande
arbeten vid statens kraftverk, reservationsanslag
..................................
Säger för statens vattenfallsverk
Summa
15,925,000
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
Kapitalinvestering.
II. Luftfartsfonden.
Kronor |
Kronor |
||
Kommunikationsdepartementet: |
|||
1 |
Mark till landningsfält för flygplan, reservations- |
||
anslag..................................... |
600,000 |
||
2 |
Belysningsanläggningar för luftfartsleder, reserva- |
||
tionsanslag ................................. |
250,000 |
||
6 |
Byggande och förbättring av flygplatser, reserva- |
||
tionsanslag ................................. |
3,000,000 |
3,850,000 |
|
Summa |
3,850,000 |
Kungl. Maj.ts proposition nr 1.
17
Kapitalinvestering.
III. Statens allmänna fastighetsfond.
Kronor |
Kronor |
||
Kommunikationsdepartementet: |
|||
18 |
Anordnande av skyddsrum i statens fastigheter, |
||
reservationsanslag............................ |
1,845,000 |
Bihang till urtima riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 1.
2
18
Kungl. Maj.ts proposition nr 1.
Kapitalinvestering.
IV. Statens utlåningsfonder.
Kronor |
Kronor |
||
Jordbruksdepartementet: |
|||
20 |
Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för motor- |
||
drift, reservationsanslag....................... |
*2,000,000 |
* Beräknat belopp.
Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
19
Kapitalinvestering.
VII. Fonden för förlag till statsverket.
Kronor |
Kronor |
||
J ordbruksdepartementet: |
|||
12 a |
Viss lagring av jordbruksprodukter m. m., reserva- |
||
tionsanslag.......................................... |
*6,000,000 |
||
Handelsdepartementet: |
|||
20 |
Statlig krigsförsäkring, reservationsanslag ............ |
50,000,000 |
|
Summa |
56,000,000 |
Beräknat belopp.
20
Kungl. Maj.ts proposition nr 1.
Propositionens justering.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 8 september
1939.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,
Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.
Med åberopande av de förslag till riksdagen varom, enligt bilagda utdrag
av statsrådsprotokollet för denna dag (bil. 1—11), vederbörande departementschefer
hemställt, föredrager chefen för finansdepartementet, statsrådet
Wigforss, förslag till proposition om tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1939/40, uppsatt i överensstämmelse med Kungl. Maj:ts enligt samma
protokoll fattade beslut.
Departementschefen hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att godkänna omförmälda förslag och alltså upptaga inkomsterna och utgifterna
å berörda tilläggsstat på sätt bilaga till detta protokoll utvisar.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar
Hans Maj:t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
V. Schwartz.
Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
21
Bilaga 1.
Inkomsterna.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 8 september
1939.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,
Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför:
I anledning av propositionen nr 235 till årets lagtima riksdag har riksdagen
dels godkänt ett förslag till beredskapsstat för försvarsväsendet m. m. för
innevarande budgetår, dels bemyndigat Kungl. Maji att vid krig eller krigsfara
fastställa denna beredskapsstat eller viss del därav att lända till efterrättelse
såsom förskottsstat samt att ställa å förskottsstaten uppförda anslag
till vederbörande myndigheters förfogande, dels förklarat, att, därest
nämnda bemyndigande tagits i anspråk för försvarsdepartementets del i
avseende å ett sammanlagt belopp av 100 miljoner kronor, ytterligare medel
av de å beredskapsstaten för samma departement upptagna anslagsbeloppen
icke må disponeras under annan förutsättning än att Konungen låtit
riksdagskallelse utgå eller riksdagen ändock skall inom tjugo dagar sammanträda,
dels ock medgivit, att under samma förutsättning i beredskapsstaten
angivna särskilda anslagsbelopp må överskridas.
Genom beslut den 26 augusti 1939 har Kungl. Maj:t fastställt den av riksdagen
sålunda godkända beredskapsstaten att lända till efterrättelse såsom
förskottsstat. Samma dag ha de å förskottsstaten under fjärde huvudtiteln
uppförda fyra förskottsanslagen ställts till vederbörande militära förvaltningsmyndigheters
förfogande att disponeras för därmed avsedda ändamål i
enlighet med Kungl. Maj:ts särskilda beslut. De under sjunde huvudtiteln
och å kapitalbudgeten under fonden för förlag till statsverket uppförda förskottsanslagen
ha sedermera den 31 augusti 1939 ställts till statskontorets
respektive riksgäldskontorets förfogande, i båda fallen för disposition i enlighet
med Kungl. Maj:ts särskilda beslut. I de sålunda meddelade förfogandebesluten
har föreskrivits, att utgifterna under de olika anslagen skola
redovisas specificerade i anslutning till fördelningen å riksstaten. En redo
-
22
Kungl. Maj.ts proposition nr 1.
görelse för de av Kungl. Majit fattade besluten om disposition av ifrågavarande
förskottsanslag torde få lämnas riksdagens vederbörande utskott.
Regleringen av utgifter som bestritts förskottsvis med stöd av en finansfullmakt,
lämnad genom fastställande av beredskapsstat, har förutsatts skola
ske genom framläggande för riksdagen av en tilläggsstat innefattande förslag
även örn sättet för budgetmässig balansering av dessa utgifter. Vad
beträffar beredskapsstaten för försvarsväsendet har riksdagen icke velat göra
någon allmän begränsning av statens giltighetstid men förklarat sig anse, att
den fullmakt som genom beredskapsstaten lämnas Kungl. Majit bör upphöra
att gälla under tid, då avgörandet av hithörande frågor kan ankomma
på riksdagen. Denna begränsning, vilken innebär att Kungl. Majits befogenheter
upphöra vid den tidpunkt, då föreliggande medelsbehov tidigast
kunna vara av riksdagen slutligt prövade, torde få anses omfatta även den
på fullmakten ifråga grundade rätten att disponera medel av de å beredskapsstaten
uppförda anslagen, sedan denna fastställts att lända till efterrättelse
såsom förskottsstat. En följd härav bör vara, att de framställningar
till riksdagen, som betingas av att beredskapsfullmakten av Kungl. Majit
utnyttjats, framläggas omedelbart vid riksdagens början, oavsett om tillägg
och modifikationer förutses senare kunna bliva erforderliga.
De beslut om disposition av anslag å förskottsstaten, som hittills meddelats,
avse utgifter av två principiellt skilda slag, nämligen dels löpande utgifter
för ersättningar till personal och för förbrukningsmateriel, dels engångsutgifter
för viss bestämd materielanskaffning eller för vissa anläggningsarbeten.
Det är tydligt, att en reglering av utgifter å förskottsanslag
utan svårighet kan ske i den nyss angivna formen i de fall, då utgiftsbeslutet
avser en engångskostnad av viss bestämd eller sannolik storlek. I dessa fall
böra maximerade anslag äskas å tilläggsstaten. Annorlunda förhåller det sig
i regel med löpande utgifter som avse personalkostnader föranledda av beslut
om förstärkt försvarsberedskap eller annan liknande åtgärd. Storleken
av dessa utgifter — liksom i viss mån även utgifternas fördelning på olika
anslag — blir då helt beroende på ailén av de vidtagna försvarsåtgärderna
och den tidrymd, under vilken dessa kunna antagas äga bestånd. Att under
dessa omständigheter i ett läge, där utvecklingen fram till budgetårets
utgång icke kan bedömas, framlägga en verklig anslagsberäkning låter sig
icke göra. Örn medel för täckande av ifrågavarande utgiftsbehov nu skulle
äskas a en tilläggsstat, skulle därför inom statens ram komma att införas
förslagsanslag, vilka hade karaktären av rena finansfullmakter. Dylika förslagsanslag
skulle nämligen varken fylla kravet, att förslagsvis anvisade belopp
skola genom av riksdagen prövade utbetalningsgrunder vara i sak
maximerade, eller ge ett mått på den sannolika anslagsbelastningen.
I tillspetsad form framträder den här berörda budgetfrågan, om ett till
sin storlek helt obestämt medelsbehov för en förstärkning av försvarsberedskapen
uppkommer medan riksdagen är samlad. Någon anslagsprövning från
riksdagens sida är då ej möjlig, utan riksdagen måste lämna finansfullmak
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
23
ter, som inpressade inom ramen av en tilläggsstat skulle verka sönderbrytande
på statsregleringen.
De omständigheter jag här berört leda över till tanken, att sistnämnda
slag av utgifter icke böra regleras å en tilläggsstat förrän de kunna till sin
storlek överblickas. De skulle då få hållas utanför den utgiftsreglering, varom
förslag bör framläggas omedelbart vid början av den riksdagssession som
följer efter förskottsstatens ikraftträdande, och tills vidare bestridas med stöd
av en finansfullmakt, lämnad Konungen samtidigt med att reglering av engångsutgifter
beslutes. Mot denna tankegång kan invändas, att dock åtminstone
de kostnader av löpande natur som redan uppkommit, när förslag
örn tilläggsstat framlägges, böra regleras å denna stat. Detta krav torde också
kunna och böra tillgodoses, i den mån en avslutad redovisning av dessa
kostnader föreligger, vilket emellertid ej alltid och exempelvis ej för närvarande
är fallet.
Från angivna utgångspunkter finner jag mig böra föreslå, att den tilläggsstat,
varom förslag nu bör föreläggas riksdagen, i princip begränsas till
de anslagsäskanden som avse till sin storlek bestämbara medelsbehov, alltså
i första hand engångsutgifter som redan beslutits eller som prövas bliva erforderliga
för omedelbar förstärkning av försvaret eller civilbefolkningens
skydd. För övriga utgifters del föreslår jag ett uppskov med regleringsförslaget
till början av nästa års lagtima riksdag, om utrikeslägets utveckling
då tillåtit en avveckling av de extraordinära försvarsåtgärderna, eller till den
senare tidpunkt under riksdagen, då en sådan avveckling kommit till stånd
eller det samlade medelsbehovet under budgetåret ändock kan överblickas.
I varje fall bör reglering av förskottsstatens utgifter genom fastställande av
tilläggsstat ske före budgetårets utgång. Ett uppskov med tilläggsstatens
fastställande förutsätter framställning till riksdagen örn en ny finansfullmakt.
Liksom fastställandet av en riksstat eller en tilläggsstat förutsätter fastställandet
av en förskottsstat gemensamt beslut av Konungen och riksdagen.
För förskottsstatens del utformas emellertid riksdagsbeslutet för tiden
mellan riksdagarna såsom en fullmakt för Konungen att inom ramen av en
av riksdagen godkänd beredskapsstat fastställa en förskottsstat. Är riksdagen
samlad och uppkommer behov av finansiella befogenheter för Kungl.
Majit av den art som innefattas i en förskottsstat, synas dessa lämpligen
böra lämnas genom beslut av riksdagen om fastställande av förskottsstat.
Skulle Kungl. Majit före riksdagens sammanträde lia fastställt förskottsstat
med stöd av föreliggande beredskapsfullmakt och föreligger fortsättningsvis
behov av sådana finansiella befogenheter, synes under dessa förhållanden
slutsatsen bli, att Kungl. Majit bör erhålla dessa genom beslut av riksdagen
innefattande en förklaring, att den redan fastställda förskottsstaten skall äga
fortsatt giltighet i oförändrad eller -—• eventuellt — viss modifierad form.
Jag torde i enlighet med den här utvecklade uppfattningen senare denna dag
få framlägga förslag örn framställning till riksdagen örn beslut av här angiven
allmän innebörd.
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
Det förslag till tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår, som jag
senare denna dag anmäler, omfattar av de skäl, jag i det föregående utvecklat,
i princip de av kriget aktualiserade medelsbehov som nu kunna till
sin storlek bedömas. Med hänsyn till behovet av en senare reglering av de
utgifter, som tillsvidare skulle täckas av medel anvisade å förskottsstat, har
tilläggsstaten ansetts böra betecknas såsom tilläggsstat I till riksstaten för
budgetåret 1939/40.
Å tilläggsstaten äskas medel för täckning av dels engångsutgifter, vilka
redan beslutits av Kungl. Maj :t med stöd av gällande fullmakt, dels engångsutgifter
för försvarsberedskapens omedelbara stärkande och vissa andra med
krisläget sammanhängande ändamål, dels slutligen löpande utgifter — beräknade
för tiden till utgången av januari 1940 — för de nya förvaltningsoch
regleringsuppgifter som tillkommit i det inträdda krisläget. Sistnämnda
utgifter avses att utgå av förslagsanslag. Dessa ha i vissa fall ansetts böra
äskas för bestridande av kostnaderna för visst krisorgans verksamhet. Hinder
bör dock givetvis ej möta att av anslagen bestrida kostnaderna även för
ombildade eller nytillkommande organ verksamma på samma område som
det först upprättade. Att anslagen ifråga hänförts till tilläggsstaten och ej
till förskottsstaten motiveras främst därav, att det synts önskvärt att redan
från början erhålla särskilda redovisningstitlar för ifrågavarande institutioner.
Utöver de till nämnda grupper hänförliga anslagen har äskats ett belopp
för finansiering av vissa arbetslöshetsåtgärder.
I den nu framlagda tilläggsstaten ha medel ej äskats för avskrivningsändamål.
Förslag i detta hänseende torde få framläggas senare under riksdagen,
när investeringsbehoven kunna fullständigare än nu överblickas.
Uppskovet med beräknandet av anslag för avskrivning låter sig utan olägenhet
genomföra, eftersom frågan om budgetens balansering i det förändrade
läge, som inträtt, av i det följande angivna skäl ansetts böra skjutas
på framtiden.
Till frågan örn den slutliga utformningen av tilläggsstatens inkomstsida
är det för tidigt att nu taga ställning. Vissa betydande anslag kunna tänkas
tillkomma senare under riksdagen. Vidare komma nya inkomsttitlar
att erfordras vid bifall till de förslag örn upptagande av vissa nya skatter,
vilka jag senare under riksdagen torde få anmäla. En revidering av de under
olika inkomst- och utgiftstitlar i riksstaten uppförda beloppen kan vidare
komma att bliva påkallad. Under dessa förhållanden finner jag mig för
närvarande blott böra såsom ett provisorium föreslå, att å inkomstsidan av
tilläggsstatens driftbudget under rubriken underskott att avföras å budgetutjämningsfonden
beräkna ett belopp motsvarande de sammanlagda anslagsäskandena
å budgeten, eller 113,334,000 kronor.
För kapitalinvesteringar äskas sammanlagt 79,620,000 kronor. En däremot
svarande balanspost bör uppföras på inkomstsidan av tilläggsstatens
kapitalbudget.
25
Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
Jag vill förorda, att tilläggsstatens inkomstsida utformas i enlighet med
här framlagda beräkningar, och hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1939/40
dels såsom underskott att avföras å statens bndgetutjämningsfond
beräkna ett belopp av kronor 113,334,000;
dels ock å kapitalbudgeten under inkomsttiteln kapitalmedel
uppföra ett belopp av kronor 79,620,000.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.
Ur protokollet:
V. Schwartz.
Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
27
Bilaga 2.
Egentliga statsutgifter.
Tredje huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 8 september 1939.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,
Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.
Ministern för utrikes ärendena anmäler härefter under utrikesdepartementets
handläggning hörande ärende angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1939/40 samt anför därvid följande.
D. Diverse.
[1.] 6 a. Statlig informationsverksamhet, förslagsanslag. Med stöd av
Kungl. Maj :ts beslut den 23 maj 1930 och den 30 juni 1937 har utredning
verkställts angående den lämpliga organisationen av den särskilda upplysnings-
och kontrollverksamhet, som vid förstärkt försvarsberedskap kan anses
påkallad i avseende å olika former av publik förkunnelse inom och utom
Sverige. Frågan har därefter varit föremål för överväganden i olika sammanhang.
För närvarande föreligger inom utrikesdepartementet en utarbetad
plan för ordnandet av ifrågavarande verksamhet.
Den 26 augusti 1939 har Kungl. Majit beslutat igångsättandet av viss gren
av sagda informationsverksamhet.
Med hänsyn till behovet av en ytterligare utvidgning av den statliga informationsverksamheten
ha förberedande åtgärder vidtagits för upprättande
av ett centralorgan för ifrågavarande verksamhet. Den 6 innevarande september
har Kungl. Maj :t sålunda tillkallat generaldirektören K. A. W. Björck,
verkställande direktören i tidningarnas telegrambyrå, majoren G. F. A.
Reuterswärd samt chefen för pressbyrån i utrikesdepartementet, byråchefen
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
Departements
chefen.
O. Thoning med uppdrag att förbereda och i erforderlig utsträckning vidtaga
åtgärder för att upprätta ett centralt organ för informationsväsendet.
Kungl. Majit har samtidigt bemyndigat ministern för utrikes ärendena att
tillkalla representanter för pressen att biträda härvid.
Omfattningen och arten av den statliga informationsverksamhet, som det
i nuvarande läge ansetts nödvändigt att organisera även för vårt lands vidkommande,
låta sig för närvarande icke närmare bedöma. Med hänsyn härtill
kan man icke göra någon säkrare beräkning av föreliggande medelsbehov.
För de med verksamheten förbundna utgifternas redovisning bör dock nu
ett anslag uppföras å tilläggsstat. Anslaget torde förslagsvis få upptagas till
50,000 kronor.
Jag får sålunda hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Statlig informationsverksamhet å tilläggsstat I till
riksstaten för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag
av .................................... kronor 50,000.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.
Ur protokollet:
C. A. Wästfelt.
Kungl. Majds proposition nr 1.
29
Bilaga 3.
Egentliga statsutgifter.
Fjärde huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet den 8 september 1939.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,
Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.
Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler under försvarsdepartementets
handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter
å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1939/40 och anför därvid
följande.
D. Lantförsvaret.
[1.] 40 a. Utrustning av arméns krigssjuklius, reservationsanslag. I
skrivelse den 1 september 1939 har arméförvaltningen gjort vissa framställningar
i fråga om materielanskaffning för armén, avseende bland annat ett
angivet belopp för anskaffning av materiel till krigssjukhus.
Sedermera har medicinalstyrelsen i skrivelse den 6 september 1939 gjort
framställning örn anvisande av vissa medel för genomförande av den plan
för sjukhusens krigsberedskap, som avsåges att komma i tillämpning vid
mobilisering. I vad nämnda skrivelse avser kostnader för utrustning m. m.
av beredskapssjukhus vid krig eller krigsfara lärer chefen för socialdepartementet
denna dag komma att framlägga förslag.
I nämnda skrivelse har medicinalstyrelsen emellertid tillika hemställt örn
anvisande av 4,300,000 kronor för utrustningen av arméns krigssjukhus.
Det anslagsbelopp, varom medicinalstyrelsen i nyssberörda skrivelse hem -De-partementsställt
för utrustningen av arméns krigssjukhus, ingår i den anslagssumma, chefen.
som av arméförvaltningen äskats för materiel till krigssjukhus i förenämnda
skrivelse den 1 september 1939. Återstoden av sistberörda anslagssumma
30
Kungl. Maj.ts proposition nr 1.
ingår i det anslagsbelopp om 6,700,000 kronor, som av chefen för socialdepartementet
torde komma att föreslås till upptagande å tilläggsstat under
femte huvudtiteln för utrustning m. m. av beredskapssjukhus.
Kungl. Majit har på därom av medicinalstyrelsen gjord framställning den
3 september 1939 fastställt förteckning över de civila sjukhus, vilka vid
krig eller krigsfara skola fortsätta sin verksamhet m. m. (de s. k. beredskapssjukhusen).
Enligt gällande organisationsplaner skola jämte dessa beredskapssjukhus
finnas vissa av arméns myndigheter organiserade krigssjukhus,
med vilka icke må förblandas de av sjukhustrupperna uppsatta sjukhusformationerna
i fält. Det belopp, varom här är fråga, avses till anskaffande
av viss utrustning till de nämnda krigssjukhusen. Med hänsyn till
angelägenheten av att den tillämnade krigssjukhusorganisationen redan från
början är försedd med fullständig och modern materiel anser jag mig böra
tillstyrka anskaffande av den sålunda föreslagna materielen. Emot det av
medicinalstyrelsen angivna beloppet, 4,300,000 kronor, har jag intet att
erinra.
Ärendet är i övrigt av den beskaffenhet, att de ytterligare upplysningar,
som kunna erfordras, torde få lämnas genom de handlingar, som överlämnas
till riksdagens vederbörande utskott.
Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen
att till Utrustning av arméns krigssjukhus å tilläggsstat I
till riksstaten för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av ............................ kronor 4,300,000.
G. Gemensamma anslag.
[2.] 2 a. Viss extra matcrielanskaffning m. m. Genom beslut den 26
augusti 1939 har Kungl. Majit med stöd av riksdagens i skrivelse den 12 maj
1939, nr 243, meddelade beslut angående beredskapsstat för försvarsväsendet
m. m. för budgetåret 1939/40, fastställt nämnda stat att lända till efterrättelse
såsom förskottsstat. Vidare har Kungl. Majit genom brev samma dag ställt
de å förskottsstaten uppförda förskottsanslagen till lantförsvaret (Da), sjöförsvaret
(Ea), flygvapnet (Fa) och försvarsväsendet i allmänhet (Ga) till
vederbörande centrala förvaltningsmyndigheters förfogande.
Frågan om sättet för reglering av de utgiftsbelopp, som efter förskottsstatens
fastställande anvisats å förskottsanslagen Da, Ea och Fa eller som eljest
jämlikt av Kungl. Majit meddelade föreskrifter belastat eller komma att belasta
nämnda anslag, anmäles denna dag av chefen för finansdepartementet.
Vad åter beträffar de anslagsbelopp, som av Kungl. Majit anvisats att utgå
från förskottsanslaget Ga till försvarsväsendet i allmänhet, lärer i enlighet
med de allmänna grunder för den nuvarande förskottsstatens avveckling, som
Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
31
av chefen för finansdepartementet föreslås, dessa belopp, i den mån de avse
engångsutgifter, böra anvisas att utgå från den til läggsstat, som avses att
föreläggas den urtima riksdagen. De belopp som, efter det förskottsstaten
fastställts, till och med denna dag anvisats att utgå från nämnda anslag,
uppgå till sammanlagt något under 71,000,000 kronor. Beträffande de ändamål,
de anvisade beloppen avsett, torde upplysning böra lämnas genom de
handlingar som komma att överlämnas till riksdagens vederbörande utskott.
I enlighet med det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen
att till Viss extra materielanskaffning m. m. å tilläggsstat I
till riksstaten för budgetåret 1939/40 anvisa
ett anslag av.................... kronor 71,000,000.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Lars Wikland.
Kungl. Maj.ts proposition nr 1.
33
Bilaga 4.
Egentliga statsutgifter.
Femte huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 8 september
1939.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,
Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.
Chefen för socialdepartementet, statsrådet Forslund, anmäler härefter under
socialdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga
statsutgifter å tilläggsstat 1 till riksstaten för budgetåret 1939/40 samt anför
därvid följande.
B. Sociala verk och inrättningar.
Bekämpande av arbetslösheten.
[1.] 19 a. Särskilda arbetslöshetsåtgärder, reservationsanslag. Enligt
preliminära uppgifter uppgick antalet hjälpsökande arbetslösa den 31 augusti
1939 till omkring 6,000. Detta innebär att ur sysselsättningssynpunkt läget på
arbetsmarknaden under sistförflutna augusti var lika tillfredsställande som
under augusti 1930. Den efter 31 augusti innevarande år följande utvecklingen
har medfört betydande störningar på arbetsmarknaden. De militära
inkallelserna hava sålunda inom åtskilliga områden, framför allt inom jordbruket,
vållat en kännbar brist på arbetskraft. Å andra sidan hava vissa
industrier på grund av otillräcklig tillgång på kvalificerad arbetskraft måst
reducera sin verksamhet eller rent av helt nedlägga driften samt i följd därav
nödgats i större eller mindre utsträckning permittera sina arbetare. Det är
tyvärr att befara att störningar av antydd art skola inträda jämväl i fortsättningen
ej blott såsom följd av åtgärder, som i vårt land vidtagits eller
Bihang till urtima riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 1.
3
34
Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
kunna komma att vidtagas för rikets försvar utan ock på grund av uppkommande
rubbningar i det internationella handelsutbytet med därav följande
svårigheter för våra export- och importindustrier. Inom byggnadsindustrien
och transportväsendet torde likaledes sysselsättningssvårigheter kunna befaras
uppstå. Statliga regleringsåtgärder kunna vidare i vissa fall medföra
för den enskildes ekonomi synnerligen allvarliga konsekvenser.
Självfallet böra nu nämnda störningar i arbetsmarknaden i första hand
övervinnas genom överflyttning av ledig arbetskraft till områden, där brist
räder. Initiativ till åtgärder i detta syfte har redan tagits av Kungl. Maj:t
och även i fortsättningen måste utvecklingen följas med stor uppmärksamhet.
Då emellertid vissa anpassningssvårigheter torde komma att uppstå,
lärer åtminstone under de närmaste månaderna ett ökat behov av arbetslöshetshjälp
kunna förväntas. Beträffande kortvariga arbetslöshetsfall torde
hjälpbehovet kunna mötas med en ansvällning av kontantunderstödsverksamheten.
Skulle en mera långvarig arbetslöshet uppträda, torde emellertid
möjligheter böra stå till buds att igångsätta allmänna arbeten i större utsträckning
än tidigare avsetts. I särskilt ömmande fall torde även ekonomiskt
bistånd böra kunna lämnas personer, vilka fått sin näringsutövning
väsentligen inskränkt genom av krisen framkallade ingripanden från det
allmännas sida. Svårigheten att nu överblicka omfattningen och karaktären
av de stödbehov, som här möta, torde nödvändiggöra en betydande rörelsefrihet
för Kungl. Majit att — allt efter lägets krav — anlita understödslinjen
eller arbetslinjen. Hinder bör heller icke möta att i särskilda fall bevilja
låneunderstöd.
För ändamålet torde lämpligen böra å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret
1939/40 anvisas ett reservationsanslag av 10,000,000 kronor.
På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen
att till Särskilda arbetslöshetsåtgårder å tilläggsstat I till
riksstaten för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av ............................ kronor 10,000,000.
C. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.
[2.] 57 a. Utrustning m. m. av beredskapssjukhus vid krig eller krigs
fara,
reservationsanslag. På därom av medicinalstyrelsen gjord framställning
har Kungl. Majit, med stöd av kungörelsen den 26 augusti 1939 (nr 581)
angående förberedande åtgärder för tillämpning av lagen om sjukhusvård
vid krig eller krigsfara, den 3 september 1939 fastställt förteckning över de
civila sjukhus, vilka vid krig eller krigsfara skola fortsätta sin verksamhet,
ävensom meddelat föreskrifter rörande erforderliga förändringar av verksamhetens
art och omfattning vid dessa sjukhus (de s. k. beredskapssjukhusen).
I skrivelse den 6 september 1939 har medicinalstyrelsen gjort framställning
örn anvisande av 6,700,000 kronor för utrustning och iordningställan
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 1.
35
de av en första etapp av beredskapssjukhusen. Styrelsen har därvid utgått
från att samtidigt skulle å fjärde huvudtiteln anvisas 4,300,000 kronor till
utrustning av arméns krigssjukhus enligt gällande krigssjukvårdsplan.
Lika med medicinalstyrelsen finner jag påkallat, att medel nu äskas för Depariementsanskaffande
i förråd av viss utrustning till första etappens beredskapssjuk- chefenhus.
Medel böra därjämte i viss utsträckning vara tillgängliga för iordningställande
vid behov av provisoriska lokaler för beredskapssjukhus samt för
detaljplanering av ytterligare beredskapssjukhus. För nu angivna ändamål
synes mig böra beräknas ett sammanlagt belopp av 6,700,000 kronor. Därvid
har jag räknat med att en icke ringa del av den för beredskapssjukhusen
erforderliga utrustningen vid behov torde utan större dröjsmål kunna erhållas
i den fria handeln.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen
att till Utrustning m. m. av beredskapssjukhus vid krig
eller krigsfara å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1939/40 anvisa ett reservationsanslag av .. kronor 6,700,000.
E. Polisväsendet.
[3.] 2 a. Statspolisorganisationen: Inköp av motorfordon och ridhästar,
reservationsanslag. Under femte huvudtiteln hava för budgetåret 1939/40
anvisats bland annat följande fyra polisanslag, nämligen under rubriken statspolisorganisationen:
inköp av motorfordon och ridhästar ett reservationsanslag
av 111,000 kronor, därav 98,000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen,
under rubriken statspolisorganisationen: underhålls-, drift- och expeditionskostnader
ett förslagsanslag av 353,000 kronor, därav 111,700 kronor
att avräknas mot automobilskattemedlen, under rubriken statspolisorganisationen:
gottgörelse till polisdistrikten ett förslagsanslag av 2,300,000 kronor
samt under rubriken vissa ersättningar åt befattningshavare vid polisväsendet
ett förslagsanslag av 580,000 kronor, därav 68,500 kronor att avräknas mot
automobilskattemedlen.
I skrivelse den 2 september 1939 bar statspolisintendenten efter samråd med
vederbörande myndigheter anmält, att statspolisens kriminalavdelning i Stockholm
måste väsentligt utökas, ävensom att avdelningen måste utrustas med
ytterligare en automobil. Kostnaderna för denna utvidgning uppskattar statspolisintendenten,
för år räknat, till 7,000 kronor under anslaget till statspolisorganisationen:
inköp av motorfordon och ridhästar, till omkring 35,000 kronor
under anslaget till statspolisorganisationen: underhålls-, drift- och expeditionskostnader,
till omkring 183,000 kronor under anslaget till statspolisorganisationen:
gottgörelse till polisdistrikten och till omkring 28,000 kronor
under anslaget till vissa ersättningar åt befattningshavare vid polisväsendet.
Med hänsyn till rådande förhållanden, vilka påkalla en skärpt övervak- Departementsning
av icke önskvärda element, som uppehålla sig inom landet, har Kungl. cAe/era.
Maj:t den 6 september 1939 beslutat medgiva den av statspolisintendenten
36
Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
begärda personalförstärkningen. Till avlöningar hava medel anvisats att
tills vidare utgå från det å förskottsstat för försvarsväsendet m. m. under
sjunde huvudtiteln anvisade anslaget till allmänna utgifter för försvarsberedskap.
Om ifrågavarande provisoriska utökning av statspolisens kriminalavdelning
i Stockholm anses böra äga bestånd, torde emellertid kostnaderna
böra överföras till de förut nämnda för budgetåret 1939/40 anvisade förslagsanslagen.
Jag tillstyrker jämväl, att avdelningen förses med ytterligare en
automobil. För möjliggörande av anskaffande av automobilen torde å tillläggsstat
till riksstaten för budgetåret 1939/40 få anvisas ett reservationsanslag
till statspolisorganisationen: inköp av motorfordon och ridhästar av 7,000
kronor. Nu berörda kostnader böra icke till någon del avräknas mot automobilskattemedel.
I detta sammanhang torde jag jämväl få beröra vissa frågor rörande förslagsanslaget
till anordnande av polisbevakning i annan än den i lagen om
polisväsendet i riket stadgade ordning m. m. Från detta anslag, som för
budgetåret 1939/40 är upptaget lill 90,000 kronor, bestridas de kostnader för
polisväsendet, som anses böra gäldas av statsmedel men icke lämpligen
kunna hänföras till annat polisanslag. En redogörelse för flertalet av de
ändamål, för vilka anslaget disponeras, har lämnats i 1935 års statsverksproposition
(V. s. 303), till vilken redogörelse jag tillåter mig hänvisa.
Vid anmälan av anslagsbehovet för ifrågavarande ändamål för innevarande
budgetår omnämnde jag, att på grund av nödvändigheten att vidtaga vissa
beredskapsåtgärder till skydd för rikets säkerhet förevarande anslag kunde
komma att belastas med utgifter, till vilka tidigare icke förekommit någon
motsvarighet, men att ifrågavarande kostnader icke läte sig med någon tillförlitlighet
beräkna. Under nu rådande förhållanden har det visat sig erforderligt
att vidtaga beredskapsåtgärder i avsevärt större omfattning än
man tidigare kunnat förutse.
Vidare får jag erinra, att de ändrade förhållandena nödvändiggöra en väsentlig
skärpning såväl av utlänningskontrollen överhuvud som ock av passkontrollen.
Såsom följd härav har Kungl. Maj:t bland annat den 1 september
1939 utfärdat kungörelse (nr 600) angående särskilda föreståndare för
passkontrollerna å vissa orter. Enligt denna kungörelse skola passkontrollerna
i Stockholm, Trelleborg, Malmö, Hälsingborg, Göteborg, Mon, Charlottenberg,
Storlien, Riksgränsen och Haparanda, där så finnes erforderligt,
ställas under ledning av särskilda föreståndare samt vid förfall för dessa av
biträdande föreståndare. Tillika har föreskrivits att, där särskild anledning
föreligger, jämväl å annan ort må förordnas särskild föreståndare och
biträdande föreståndare för passkontrollen. I kungörelsen stadgas vidare,
att föreståndare och biträdande föreståndare skola avlönas av statsmedel
samt förordnas av socialstyrelsen efter samråd med respektive länsstyrelser.
I anslutning härtill har Kungl. Majit genom särskilt beslut förordnat,
att avlöningarna till ifrågavarande föreståndare och biträdande
föreståndare skola bestridas från förslagsanslaget till anordnande av polis
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
37
bevakning i annan än den i lagen om polisväsendet i riket stadgade ordning
m. m. Enligt en av socialstyrelsen uppgjord beräkning kunna kostnaderna
för dessa avlöningar för det närmaste halvåret approximativt uppskattas till
120,000 kronor.
Av min redogörelse framgår, att sistnämnda anslag kommer att under budgetåret
1939/40 bliva högst avsevärt överbelastat. Då anslaget emellertid
är av förslagsanslags natur, torde särskilda medel för ifrågavarande ändamål
icke nu behöva begäras av riksdagen utan torde det vara tillfyllest, att
riksdagen erhåller kännedom om de förhållanden jag här berört.
Under hänvisning till vad jag förut anfört beträffande reservationsanslaget
till statspolisorganisationen: inköp av motorfordon och ridhästar får jag
hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Statspolisorganisationen: Inköp av motorfordon
och ridhästar å tilläggstat I till riksstaten för budgetåret
1939/40 anvisa ett reservationsanslag av .... kronor 7,000.
F. Civila luftskyddet.
[4.] 3. Civilt luftskydd: Alarmeringsanordningar, reservationsanslag. För
ifrågavarande ändamål har i riksstaten för budgetåren 1937/38, 1938/39 och
1939/40 anvisats reservationsanslag å tillhopa 1,200,000 kronor, därav 200,000
kronor avsetts för anskaffande av alarmeringscentraler och 1,000,000 kronor
för anskaffande av sirener. Genom beslut den 31 augusti 1939 har därjämte
Kungl. Majit från det å förskottsstat för försvarsväsendet m. m. under sjunde
huvudtiteln anvisade anslaget till allmänna utgifter för försvarsberedskap av
5,000,000 kronor ställt till luftskyddsinspektionens förfogande ett belopp av
högst 377,000 kronor, att användas för anskaffande av alarmeringsanordningar
för det civila luftskyddets behov.
I en till socialdepartementet den 2 september 1939 från luftskgddsinspektionen
inkommen promemoria har anförts, att med hänsyn till nu rådande
förhållanden ett belopp av ytterligare 387,000 kronor behövde ställas till inspektionens
förfogande för anskaffande av vissa alarmeringsanordningar.
1 likhet med luftskyddsinspektionen anser jag, att ytterligare medel böra Departementsfå
disponeras för anskaffande av alarmeringsanordningar för det civila luft- CÄe/6wskyddets
behov. Det erforderliga beloppet synes därvid lämpligen böra beräknas
till 400,000 kronor. För ändamålet lärer å tilläggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1939/40 under rubriken civilt luftskydd: alarmeringsanordningar
få upptagas ett reservationsanslag motsvarande sistnämnda belopp
med tillägg av det belopp som anvisats att utgå av anslag å förskottsstaten
och för vilket täckning nu bör beredas.
På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen
38
Kungl. Majlis proposition nr 1.
att till Civilt luftskydd: Alarmeringsanordningar å tilläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av ........................ kronor 777,000.
[5.] 4. Civilt luftskydd: Gasskyddsutrustning, reservationsanslag. Un
der
rubriken civilt luftskydd: gasskyddsutrustning hava anvisats följande reservationsanslag,
nämligen för budgetåret 1937/38 ett anslag av 1,000,000
kronor, för budgetåret 1938/39 å riksstaten ett anslag av 1,500,000 kronor
samt å tilläggsstat till riksstaten ett anslag av 3,500,000 kronor ävensom för
budgetåret 1939/40 ett anslag av 4,000,000 kronor. Den utrustning, för vilken
anslagen avsetts, utgöres av dels gasmasker, gasskyddskläder och annan personlig
utrustning för aktiv personal inom det civila luftskyddets olika grenar,
dels vissa behandlingsapparater för hjälpplatser, dels ock viss indikeringsmateriel.
Genom beslut den 6 oktober 1938 har Kungl. Maj:t dessutom av förslagsanslaget
till oförutsedda utgifter ställt till luftskyddsinspektionens förfogande
ett belopp av högst 1,250,000 kronor för inköp av 100,000 gasmasker,
därvid förutsattes, att gasmaskerna skulle läggas i förråd för den civila befolkningens
behov. Sammanlagt har alltså för gasskyddsutrustning för det
civila luftskyddets behov anvisats ett belopp av 11,250,000 kronor.
I en till socialdepartementet ingiven promemoria har luftskyddsinspektionen
anfört i huvudsak följande.
Det syntes vara av betydande värde att äga tillgång till ett lager av s. k.
folk gas masker för den passiva civilbefolkningens
räkning. I avvaktan på den utredning, som särskilt tillkallade sakkunniga
kunde komma att framlägga, syntes det vara lämpligt att — så snart
så befunnes möjligt — anskaffa förslagsvis 200,000 folkgasmasker av enklare
men godkänd typ. Kostnaden för anskaffande av dessa gasmasker uppskattade
inspektionen till 840,000 kronor.
Inspektionen ansåge det vidare nödvändigt att förse större delen av den
aktiva personalen med stålhjälmar till skydd mot splitter vid bombkrevader
o. d. Hittills hade anvisats medel för inköp av 65,000 stålhjälmar
till ett belopp av 400,000 kronor. Inspektionen föresloge inköp av ytterligare
100,000 hjälmar till en beräknad kostnad av 600,000 kronor.
I en den 5 september 1939 dagtecknad skrivelse har luftskyddsinspektionen
föreslagit en snabbare tillverkning av gasmasker inom
landet, varigenom skulle vinnas, att redan kontrakterade leveranser skulle
bliva verkställda under innevarande budgetår. Inspektionen beräknar, att
genom en dylik forcering av tillverkningen ett medelsbehov uppkommer,
utöver det hittills beräknade, uppgående för budgetåret 1939/40 till 1,480,000
kronor.
Vidare har luftskyddsinspektionen i skrivelse den 30 augusti 1939 gjort
framställning angående anskaffande av gasskyddsmateriel för
vissa statliga verk. I skrivelsen anföres bland annat.
Enligt luftskyddskungörelsen den 10 juni 1938 § 28 skulle försvarsväsendet
tillhörande etablissement och anläggningar, telegrafstyrelsen, järnvägsstyrelsen,
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt vattenfallsstyrelsen ävensom
Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
39
andra företag, beträffande vilka Kungl. Majit förordnat att frågor rörande
luftskyddet skulle undantagas från länsstyrelses och luftskyddschefs handläggning,
utöva ledningen av luftskyddet för dem underlydande etablissement,
anläggningar och verk.
I av den civila luftskyddsutredningen avgivet betänkande angående det
civila luftskyddet hade vid beräknande av kostnaden för den aktiva luftskyddspersonalens
utrustning hänsyn endast i viss mån tagits till ovannämnda
statliga myndigheters materielbehov.
Enär vägande skäl syntes tala för en genom luftskyddsinspektionens försorg
verkställd anskaffning av gasskyddsmateriel för tillgodoseende av nämnda
myndigheters materielbehov — särskilt i betraktande av att genom en
upphandling av denna materiel i samband med de upphandlingar av gasskyddsmateriel,
som inspektionen ltomme att företaga, materielen kunde erhållas
till lägre pris än vid av de olika myndigheterna företagna upphandlingar
— hade luftskyddsinspektionen i samråd med telegrafstyrelsen, järnvägsstyrelsen,
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt vattenfallsstyrelsen och
på grundval av från dessa myndigheter erhållna uppgifter över det för dem
föreliggande behovet av gasskyddsmateriel gjort en approximativ beräkning
av anskaffningskostnaden. Denna uppginge till 1,454,440 kronor.
I betraktande av den nu rådande utrikespolitiska situationen vore en skyndsam
anskaffning av ifrågavarande materiel nödvändig. Vid uppskattningen
av för anskaffning av gasskyddsmateriel under innevarande budgetår erforderliga
anslagsmedel hade ej räknats med kostnaden för anskaffning av materiel
för ovannämnda statliga myndigheter. Luftskyddsinspektionen finge
därför hemställa, att det tillika täcktes Kungl. Majit att antingen, utöver innevarande
budgetårs anslag, för tillgodoseende av telegrafstyrelsens, järnvägsstyrelsens,
väg- och vattenbyggnadsstyrelsens samt vattenfallsstyrelsens
behov av gasskyddsmateriel till luftskyddsinspektionens förfogande ställa ett
belopp av 1,500,000 kronor eller bemyndiga inspektionen att bestrida denna
kostnad från reservationsanslaget civilt luftskydd: gasskyddsutrustning, vilket
anslag i detta fall torde komma att överskridas med angivna belopp, eller
ock slutligen förordna att här angivna myndigheter, efter genom inspektionens
försorg företagen anskaffning, skulle till inspektionen erlägga materielanskaffningskostnaden
med belopp, som det täcktes Kungl. Majit att
framdeles fastställa.
Ytterligare har luftskyddsinspektionen i en till socialdepartementet ingiven
promemoria gjort framställning örn anvisande av medel för anskaffande
av sjukbårar. I promemorian erinrar inspektionen, att Kungl. Maj :t
tidigare bemyndigat inspektionen att för luftskyddets räkning anskaffa 10,000
bårsängar för att tilldelas olika kommuner i förhållande till kommunernas
storlek. Dessa bårsängar hade varit avsedda för det allmänna luftskyddets
hjälpplatser. Det förelåge, framhåller inspektionen vidare, emellertid även
ett trängande behov av egentliga sjukbårar för transport av skadade. Inspektionen
anser, att minst 10,000 dylika bårar böra på statens bekostnad anskaffas.
Då anskaffningskostnaden för varje bår beräknas till 25 kronor,
skulle kostnaderna för dessa sjukbårar uppgå till sammanlagt 250,000
kronor.
Slutligen har luftskyddsinspektionen i en den 6 september 1939 dagtecknad
skrivelse anfört i huvudsak följande.
Enligt 2 § i luftskyddskungörelsen den 10 juni 1938 borde vid luftskyddets
förberedande övervägas i vad mån planläggningen skulle omfatta bland
40
Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
Departements
chefen.
annat anordnande av hjälpplatser och beredande av sjukhusutrymme för
vård av skadade samt organiserande av sjukhusvårdstjänst.
På grund av bestämmelsen i 3 § samma kungörelse hade inspektionen i
tidigare utfärdade anvisningar angivit, att fullständig planläggning av luftskyddets
sjukvårdstjänst borde äga rum inom samtliga luftskyddsorter, samt
att sådan planläggning —- vad beträffade anordnande av hjälpplatser och
skyddsrum för dessa — borde äga rum inom luftskyddsorter av A- och Bklass,
under det att lokala och särskilda förhållanden borde vara avgörande
för frågan, i vilken utsträckning sådan planläggning borde äga rum jämväl
inom luftskyddsorter av C- och D-klass.
I de av inspektionen utfärdade anvisningarna hade vidare angivits, att i
planläggningen för upprättande av hjälpplatser inginge bland annat anskaffande
av sjukvårdsmateriel och utrustning i övrigt enligt särskild, anvisningarna
bifogad förteckning.
I huvudsaklig överensstämmelse med anvisningarna i fråga hade å samtliga
luftskyddsorter av A- och B-klass planläggning skett för anordnande av
hjälpplatser och anskaffande av utrustning för dessa. I många fall hade
denna utrustning — åtminstone delvis — redan anskaffats med medel, som
av kommunerna anslagits för ändamålet.
I 2 § lagen om sjukhusvård vid krig eller krigsfara utsädes, att med civila
sjukhus förstodes bland annat hjälpplatser. Vidare innehölle 9 § bestämmelse
därom, att kostnaderna för civila sjukhus, som upprättades i anledning
av krig eller krigsfara, bestredes av statsmedel, i den mån särskilda
medel icke stöde till förfogande, samt att kostnader för vård av krigsskadade
och övriga extra kostnader, som föranleddes av bestämmelserna i lagen,
skulle gäldas av statsmedel.
Enär hjälpplatserna sålunda inordnats under de civila sjukhus, som hade
till uppgift att i händelse av krig bereda vård åt krigsskadade, syntes det
vara avsett att kostnaderna för anskaffande av sjukvårdsmateriel och utrustning
i övrigt skulle bestridas av statsmedel.
Planläggningen av hjälpplatserna och luftskyddets sjukvårdstjänst hade
i stor utsträckning ägt rum. Det utrikespolitiska läget hade gjort frågan örn
anskaffande av utrustning för hjälpplatserna — där så icke redan skett —
synnerligen aktuell. Inom de olika luftskyddsorterna uppgjorda planer för
luftskyddet gåve vid handen, att kostnaderna för materielutrustningen vid
planerade och erforderliga hjälpplatser kunde beräknas till omkring 1,150,000
kronor.
På grund av vad sålunda anförts anhölle luftskyddsinspektionen att
1.150.000 kronor ställdes till förfogande för anskaffning av sjukvårdsmateriel
för hjälpplatserna. Enär åtskilliga kommuner redan till viss del sörjt
för materielanskaffningen ifråga, syntes bestämmelserna örn tillhandahållande
av medel för anskaffningen böra givas retroaktiv verkan.
Frågan i vilken utsträckning den civila befolkningen bör genom statens
försorg förses med gasmasker är, såsom luftskyddsinspektionen antytt, för
närvarande — liksom flera andra frågor avseende gasskyddsutrustningen för
det civila luftskyddet och vissa spörsmål rörande bidrag till anordnande av
skyddsrum — föremål för utredning genom särskilda sakkunniga, vilka
inom socialdepartementet tillkallats jämlikt av Kungl. Maj:t den 30 juni
1939 lämnat bemyndigande. Icke dess mindre anser jag mig i nuvarande
läge böra förorda, att medel anvisas för anskaffande av de av inspektionen
föreslagna folkgasmaskerna och att härför beräknas ett belopp av
840.000 kronor.
41
Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
Jag tillstyrker likaledes förslaget om en viss forcering av redan
kontrakterad gas xn asktillverkning. Därutöver torde det emellertid
vara av vikt att erhålla möjlighet till att genom nya beställningar eller
genom inköp i snabbare takt än hittills planerats anskaffa gasmasker i första
hand för den aktiva personalen inom luftskyddet. För nu nämnda gasmaskanskaffning
torde ett belopp av 2,000,000 kronor böra anvisas.
Med hänsyn till vad inspektionen anfört finner jag det även påkallat att
för inköp av ytterligare stålhjälmar för den aktiva luftskyddspersonalen
anvisas ett belopp av 600,000 kronor.
Vidare torde det vara nödvändigt, att för tillgodoseende av telegrafstyrelsens,
järnvägsstyrelsens, väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
samt vattenfallsstyrelsens behov av gasskyddsmateriel
beräkna ett belopp av 1,500,000 kronor.
För inköp av 10,000 sjukbårar anser jag ett belopp av 250,000 kronor
böra beräknas.
Lika med luftskyddsinspektionen finnér jag det vara rimligt, att staten
ikläder sig kostnaderna för sjukvårdsmate riden vid kjäl pplatserna.
Såvida riksdagen icke framställer erinran däremot, har jag
för avsikt att föreslå, att de kommuner, vilka redan sörjt för ifrågavarande
materielanskaffning, erhålla retroaktiv ersättning. Kostnaderna för nu
ifrågavarande ändamål uppskattar jag i likhet med luftskyddsinspektiotien
till 1,150,000 kronor.
Kostnaderna för anskaffande av omförmälda gasmasker, stålhjälmar,
sjukbårar och sjukvårdsmateriel torde böra bestridas från ett å tilläggsstat
till riksstaten för budgetåret 1939/40 uppfört reservationsanslag till civilt
luftskydd: gasskyddsutrustning. Av praktiska skäl synes det därjämte lämpligt
att låta även utgifter för anskaffande av gasskyddsmateriel för telegrafstyrelsen,
järnvägsstyrelsen, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och vattenfallsstyrelsen
gäldas från samma anslag. Sammanlagt skulle för nu angivna
ändamål behövas ett belopp av (840,000 + 2,000,000 + 600,000 +
250.000 + 1,150,000 + 1,500,000) 6,340,000 kronor.
Slutligen får jag erinra att Kungl. Majit genom beslut den 31 augusti 1939
på därom av luftskyddsinspektionen gjord framställning dels bemyndigat
inspektionen att för en sammanlagd kostnad av högst 450,000 kronor upphandla
och i beredskapsförråd upplägga gasskyddsmateriel, avsedd att vid
krigsfara eller luftskyddstillstånd distribueras till svenska handelsfartyg,
dels ock föreskrivit, att denna kostnad skulle gäldas från det för budgetåret
1939/40 anvisade reservationsanslaget till civilt luftskydd: gasskyddsutrustning.
Då på grund av detta beslut sistnämnda anslag kommer att belastas
med en tidigare icke förutsedd utgift av 450,000 kronor, lärer det bliva nödvändigt
att såsom kompensation härför under det nyss förordade anslaget a
tilläggsstat beräkna en motsvarande summa.
Ifrågavarande tilläggsanslag skulle alltså få upptagas till (6,340,000 +
450,000) 6,790,000 kronor, vilket belopp emellertid torde böra avrundas till
6.800.000 kronor.
42
Departements
chefen.
Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att till Civilt luftskydcl: Gasskyddsutrustning å tilläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av......................kronor 6,800,000.
[6.] 7. Civilt luftskydd: Bidrag till enskilda sammanslutningar för ut
bildning
av luftskyddspersonal m. m. Under angivna rubrik har för budgetåret
1939/40 upptagits ett obetecknat anslag av 120,000 kronor, därav ett
belopp av 100,000 kronor avsetts för bidrag till riksluftskyddsförbundets utbildningsverksamhet
och verksamhet i övrigt.
I en till Kungl. Majit ingiven, den 28 augusti 1939 dagtecknad skrift har
riksluftskyddsförbundet hemställt, att ett anslag av 100,000 kronor omedelbart
måtte ställas till förbundets förfogande för att av förbundet användas
för möjliggörande av massutbildning av hemskyddspersonal, i första hand
inom de mest utsatta luftskyddsorterna.
Enligt vad jag inhämtat har en betydande utbildning av hemskyddspersonal
ägt rum tack vare riksluftskyddsförbundets lokalföreningar. Denna
utbildningsverksamhet pågår alltjämt och torde i nuvarande läge böra bedrivas
i ökad takt. Statens stöd torde därför böra givas åt denna lokalföreningarnas
verksamhet. Man torde ävenledes böra överväga huruvida icke
utbildningen kan ske genom under luftskyddsinspektionens överinseende stående,
av enskild sammanslutning anordnad korrespondensundervisning och
huruvida icke staten bör stödja även sådan undervisning. För nu nämnda
ändamål torde å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1939/40 böra anvisas
ett obetecknat anslag av 125,000 kronor, vilket anslag lämpligen bör upptagas
under rubriken civilt luftskydd: bidrag till enskilda sammanslutningar
för utbildning av luftskyddspersonal m. m.
Jag hemställer därför, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Civilt luftskydd: Bidrag till enskilda sammanslutningar
för utbildning av luftskyddspersonal m. m. å tilläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag
av .................................... kronor 125,000.
[7.] 8. Civilt luftskydcl: Bidrag till kommuner för anordnande av vissa
skyddsrum, reservationsanslag. För ifrågavarande ändamål har riksdagen
på förslag av Kungl. Majit anvisat reservationsanslag å tillhopa 500,000 kronor,
därav för budgetåret 1937/38 300,000 kronor, för budgetåret 1938/39
100,000 kronor och för budgetåret 1939/40 likaledes 100,000 kronor- Ett
villkor för erhållande av bidrag har under de två förstnämnda budgetåren
varit att skyddsrum av kommunen anordnades i redan uppförd byggnad.
43
Kungl. Majlis proposition nr 1.
Vidare har bidraget i främsta rummet varit avsett att tillgodose behovet av
ledningscentraler, skyddsrum för aktiv personal och hjälpplatser, men bidrag
skulle, i den mån anslagen därtill lämnade tillgång, kunna erhållas även
till inrättande av skyddsrum för allmänheten. Med hänsyn till vikten av
att åtminstone ledningscentralerna samt den aktiva personalen utan dröjsmål
skulle kunna disponera nöjaktigt skyddade rum föreslogs i 1939 års
statsverksproposition, att från och med budgetåret 1939/40 bidrag till anordnande
av sådana rum skulle kunna utgå till ur luftskyddssynpunkt viktiga
kommuner, oberoende av örn man därvid avsage att utnyttja äldie
byggnader eller i annan ordning tillgodose behovet. Enahanda jämkning
förordades i fråga om anordnande genom kommunernas försorg av skyddsrum
för civilbefolkningen, i den mån det gällde kommuner med svag ekonomisk
ställning. De sålunda föreslagna ändringarna i bidragsgrunderna
godkändes av 1939 års riksdag.
Genom Kungl. Maj:ts beslut hava hittills omkring 470,000 kronor disponerats
av ifrågavarande anslag. I samtliga fall har statsbidrag utgått med
2/3 av anordningskostnaderna.
I en den 2 september 1939 till socialdepartementet inkommen promemoria
från lii ftskgddsins peli t i onell har inspektionen framlagt vissa beräkningar rörande
föreliggande behov av anslagsmedel för bidrag till anordnande av
skyddsrum. I promemorian anföres i huvudsak följande.
För budgetåren 1937/38 och 1938/39 hade av riksdagen för ifrågavarande
ändamål anvisats tillhopa 400,000 kronor. Ännu så sent som hösten 1938
hade detta belopp icke till någon del tagits i anspråk, beroende pa att kommunernas
planläggning av luftskyddet ännu icke hunnit så långt att planer
uppgjorts för anordnande av skyddsrum. Av denna grund och med hänsyn
till de från föregående budgetår reserverade medlens storlek hade inspektionen
i sina anslagsäskanden för budgetåret 1939/40 icke ansett sig kunna
upptaga mer än 100,000 kronor. Septemberkrisen år 1938 hade medfört en
kraftig forcering inom ett flertal kommuner av förberedelserna för luftskyddet,
vilken forcering bland annat tagit sig uttryck i planläggning av luftskyddscentraler
och framställningar örn statsbidrag till dessa. Numera vöre
de för berörda ändamål anvisade anslagen i det närmaste förbrukade.
Inspektionen hade i mars 1939 till chefen för socialdepartementet anmält,
att det kunde förväntas att mycket stora anspråk under budgetåret 1939/40
komme att ställas på statsbidrag till skyddsrum på grund av den allmänna
forcering av förberedelserna för det civila luftskyddet man då kunde iakttaga.
Inspektionen beräknade därvid, att ett belopp av åtminstone 2,000,000
kronor skulle erfordras för att täcka behovet fram till tiden för utgången av
budgetåret 1939/40. .
Med stöd av gjorda underhandsförfrågningaj och uppskattningar kunde
numera beräknas, att inom det närmaste halvaret ansökningar örn statsbidrag
för anordnande av ledningscentraler och skyddsrum
för aktiv personal skulle inkomma, för vilka statsbidragets sammanlagda
belopp kunde beräknas till omkring 2,800,000 kronor.
Det kunde vidare beräknas, att framställningar inom det närmaste halvåret
komme att göras om statsbidrag för anordnande av skyddsrum för
hjälpplatser med omkring 500,000 kronor.
För bedömande av behovet av skyddsrum för allmänheten hade
44
Kungl. Maj.ts proposition nr 1.
följande beräkningar verkställts. Det förutsattes till en början att dylika
skyddsrum endast behövde anordnas i städer med mer än 10,000 invånare.
Sammanlagda folkmängden i dessa städer uppginge till 1,800,000 personer,
men kunde vid krigstillfälle på grund av åtgärder för utrymning och allmän
mobilisering beräknas nedgå till 1,200,000 personer. Det kunde vidare
antagas att endast i en del av ifrågavarande städer skyddsrum för allmänbeten
behövde inrättas. Man syntes därför kunna utgå från en befolkningsi?1.
o t aT 800''000 invånare. Det syntes nödvändigt att anordna skyddsrum
tor åtminstone 4 %> av detta invånarantal eller alltså för 32,000 personer.
Kostnaderna för skyddsrummen kunde för varje person beräknas till 90 kronor
och totalkostnaderna till 2,880,000 kronor. Därest statsbidrag utginge
med h av kostnaderna, komme att för statsbidrag erfordras 1,920 000 kronor.
Härutöver erfordrades inrättande av särskilda skyddsrum inom de
T1^^aste hamnarna i landet. Dessa skyddsrum vore företrädesvis
avsedda att utföras med hjälp av för ändamålet särskilt tillverkade lösa enlietsblock
av betong. Därigenom kunde olika stora skyddsrum anordnas allt
efter behovet i det särskilda fallet. Det antal personer — hamnpersonal och
fartygsbesattmngar som i allt beräknades kräva skydd av dylik karaktär
uppskattades till 25,000. Den beräknade kostnaden för skyddsrummen uppginge
till cirka 100 kronor för varje person. För täckande av förstahandsbehovet
av sådana skyddsrum torde erfordras omkring 15,000 skyddsrumspiatser.
Av dessa torde omkring 10,000 böra anordnas med tillämpning av
nyssnämnda standardutförande. Övriga 5,000 skyddsplatser kunde anordnas
pa annat sätt, exempelvis genom insprängning i tillgängliga berg. Samkostnad®1
för skyddsrum i hamnarna kunde uppskattas till
1.500.000 kronor. Forutsattes statsbidraget skola utgå med 7, kunde alltså
statens kostnad beräknas till 1,000,000 kronor.
Luftskyddsinspektionen bar alltså uppskattat statens sammanlagda kostnader
för bidrag till anordnande av skyddsrum till (2,800,000 + 500,000 +
1.920.000 + 1,000,000) 6,220,000 kronor.
Sedermera har luftskyddsinspektionen i skrivelse den 5 september 1939
föreslagit, att kostnaderna för anordnande av vissa slag av skyddsrum skulle
helt och hållet gäldas av statsverket. 1 skrivelsen har inspektionen anfört
bland annat följande.
Luftskyddsinspektionen bade i utkast till lag örn ändrad lydelse av 10, 11
14 §§ luftskyddslagen den 11 juni 1937, vilket utkast motiverats i till utkastet
fogad P. M. angående skyldighet för kommuner och enskilda att medverka
vid luftskyddets förberedande, förordat vissa åtgärder, som borde kunna
aläggas kommun. Bland dessa märktes anordnandet av skyddsrum för
den lokala luftskyddsledningen, övrig för det allmänna luftskyddet erforderlig
personal ävensom för hjälpplatser. Såsom förutsättning för skyldigliet
att anordna dylika skyddsrum hade dock angivits, att staten bidroge med
/3 av kostnaden för skyddsrummen i fråga.
I Kungl. Maj :ts proposition till riksdagen den 28 april 1939, nr 274, med
förslag till lag om ändring av vissa delar av luftskyddslagen den 11 juni 1937
hade föredragande departementschefen uttalat, att de bestämmelser i fråga
om kommuns skyldighet att anordna luftskyddsrum, som av luftskyddsinspektionen
förestagits, syntes vara av den art att de icke lämpligen kunde
behandlas iöi sig utan i samband med andra aktuella spörsmål rörande an
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
45
ordningar för anskaffande av skyddsrum för olika ändamål. Departementschefen
hade vidare anfört, att samtliga dessa spörsmål syntes tarva ytterligare
övervägande. Senare hade uppdragits åt de sakkunniga, som jämlikt
Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1939 tillkallats att utreda vissa
frågor rörande det civila luftskyddet, att jämväl utreda berörda spörsmål.
Under det hittills genomförda planläggningsarbetet för luftskyddet hade
det visat sig föreligga betydande svårigheter för de lokala luftskyddsmyndigheterna
att utverka de bidrag från respektive kommuners sida, sorn vore
erforderliga för fyllande av även de mest närliggande behoven av skyddsrum.
Sedan av 1937 års riksdag medel ställts till förfogande avsedda att
utgöra bidrag till kommuner för anordnande av skyddsrum, hade intill den
1 september 1939 endast 16 skyddsrum för den lokala luftsky ddsledningen
hunnit påbörjas.
Dessutom hade, enär på grund av att erforderlig arbetskraft inom inspektionen
icke stått till förfogande för lämnande av tekniskt biträde åt kommunerna
vid upprättande av förslag till skyddsrum, kunnat iakttagas en
betydande oenhetlighet vid planerandet av de kommunala skyddsrummen
inom landet.
Med hänsyn till det läge, som uppstått i och med att europeiskt krig utbrutit,
vars blivande omfattning för närvarande icke kunde överskådas, funne
luftskyddsinspektionen oundgängligen nödvändigt att effektiva åtgärder
snarast vidtoges för att erforderliga arbeten för anskaffandet av skyddsrum
utan dröjsmål igångsattes. De redan inträffade krigshandlingarna hade
tillfullo bestyrkt den förmodan, som tidigare gjorts gällande, att angreppshandlingar
kunde beräknas utförda även mot obefästa samhällen. Det civila
luftskyddet komme därigenom att framstå som en under alla förhållanden
nödvändig passiv försvarsorganisation. För att denna försvarsorganisation
skulle kunna fungera inom de viktigare samhällena fordrades, att
luftskyddet kunde ledas på ett effektivt sätt. Därför erfordrades inredandet
av luftskyddscentraler med anordningar för upprätthållande av förbindelser
med samhällets olika delar och med de för utövande av luftskyddstjänsten
organiserade beredskapsstyrkorna. Vidare erfordrades att ett personligt
skydd bereddes åt nyssnämnda beredskapsavdelningar, som genom
sin tjänst vore utsatta för betydande risker.
Utgående från att det aktiva luftskyddet sålunda vore att betrakta som
en integrerande del av försvarsorganisationen, vilken det ostridigt ankomma
på staten att bekosta, ville inspektionen föreslå, att staten övertoge den totala
kostnaden för anordnande av luftskyddscentraler och skyddsrum linden
aktiva personalen inom de viktigaste luftskyddsorterna. Att staten bekostade
dessa skyddsrum innebure intet avsteg från tidigare godtagna, för
bedömande av kostnadsfördelningen mellan stat och kommun vägledande
principer, enligt vilka bland annat staten bekostade den huvudsakliga delen
av erforderlig materiel för beredande av personligt skydd för den aktiva
personalen såsom gasmasker och stålhjälmar.
Vad beträffade hjälpplatserna gällde i enlighet med lagen den 22 juni
1939 örn sjukhusvård vid krig eller krigsfara, att kostnaden för beredandet
av den avsedda vården å hjälpplatserna i sin helhet bestredes av staten. Inspektionen
funne starka skäl tala för att kostnaden för byggnadstekniskt
skydd för hjälpplatserna i sin helhet bestredes av staten. Om så skedde,
kunde på samma sätt som vid planläggningen av luftskyddscentraler och
skyddsrum för den aktiva personalen beredas möjligheter att fastställa, i
vilken ordning de viktigare orterna borde förses med skyddsrum och vidare
i vilken utsträckning inom respektive orter skyddsrum borde anordnas.
Ditintills hade anordnandet av skyddsrum varit i hög grad beroende
46
Departements
chefen.
Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
på de olika kommunernas vilja och förmåga att vidtaga åtgärder för beredandet
av skydd, varigenom många synnerligen viktiga luftskyddsorter kommit
i efterhand, vilket i nuvarande krisläge vore synnerligen beklagligt.
Vad beträffar anordnandet av skyddsrum för allmänheten, offentliga
skyddsrum, torde detta i högre grad vara en kommunal angelägenhet och
torde för den skull skäl till avvikelse fran tidigare principer för beviljandet
av statsbidrag, d. v. s. med 2/3 av byggnadskostnaden, för närvarande icke
föreligga. Angeläget vore emellertid att genom central myndighets försorg
åtgärder vidtoges för ernåendet av största möjliga enhetlighet vid anordnandet
av skyddsrum av dylik karaktär.
Luftskyddsinspektionen har med dessa nya utgångspunkter beräknat det
föreliggande medelsbehovet till 5,700,000 kronor till luftskyddscentraler och
skyddsrum för aktiv personal, 750,000 kronor till skyddsrum för hjälpplatser
och 1,920,000 kronor till skyddsrum för allmänheten eller tillhopa 8,370,000
kronor, vilket belopp avrundats till 8,500,000 kronor. I beloppet 5,700,000
kronor ingår enligt vad inspektionen under hand upplyst ett belopp av
1,500,000 kronor för skyddsrum till hamnarna.
I anslutning till vad som förordats beträffande fördelningen av kostnaderna
för skyddsrummens anordnande har luftskyddsinspektionen vidare
föreslagit vissa ändringar i luftskyddslagen. Enligt förslaget skulle länsstyrelse
kunna ålägga kommun 1) att anordna skyddsrum för den lokala
luftskyddsledningen och övrig för det allmänna luftskyddet erforderlig
personal ävensom för hjälpplatser och 2) att inom de orter, som Kungl.
Maj:t bestämde, och i enlighet med av vederbörlig myndighet utfärdade anvisningar
anordna skyddsrum för allmänheten vid torg, huvudgator och
dylika trafikleder, där det kunde förväntas att samfärdsel i större utsträckning
komme att äga rum under luftskyddstillstånd. Skyldighet att anordna
skyddsrum skulle förefinnas för kommunen i det under 1) angivna fallet
allenast under den förutsättningen, att staten erlade hela verkliga kostnaden
för arbetets utförande, och i det under 2) avsedda fallet blott under den
förutsättningen, att staten bidroge med 2/3 av samma kostnad.
Vad till en början angår frågan örn grunderna för fördelning av kostnaderna
för anordnande av ledningscentraler, skyddsrum för aktiv personal
samt skyddsrum för hjälpplatser ävensom spörsmålet örn införande av laglig
förpliktelse för kommunerna att under vissa förutsättningar anordna
skyddsrum, äro dessa frågor föremål för utredning av omförmälda sakkunniga.
Med hänsyn därtill är jag i nuvarande läge icke beredd att tillstyrka
vare sig att staten skulle övertaga hela kostnaden för anordnande av de
uppräknade slagen av skyddsrum eller att nu skulle införas skyldighet för
kommunerna att i vissa fall inrätta skyddsrum. Jag utgår därför från att
kostnaderna för bidrag till anordnande av ledningscentraler och skyddsrum
för aktiv personal ävensom kostnaderna för skyddsrum till hjälpplatser
skola liksom hittills till 2/3 bestridas av statsmedel. I följd härav beräknar
jag — nied utgångspunkt från luftskyddsinspektionens kalkyler i ämnet —
medelsbehovet för bidrag till anordnande av ledningscentraler och
Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
47
.skyddsrum för aktiv personal till omkring 2,800,000 kronor
och medelsbehovet för bidrag till skyddsrum för hjälpplatser
till omkring 500,000 kronor.
I förstnämnda summa har jag då icke medräknat något belopp för inrättande
av skyddsrum i hamnarna för hamnpersonal och fartvgsbesättningar.
Inspektionens förslag rörande bidrag till anordnande av
dylika skyddsrum innebär en nyhet. Icke dess mindre anser jag mig böra
så till vida biträda förslaget, som jag tillstyrker, att bidrag till skyddsrum
av nämnda slag må få utgå med 2/3 av anordningskostnaderna. För dylika
skyddsrum torde därför bära upptagas ett belopp av omkring 1,000,000
kronor.
Med anledning av inspektionens framställning om statsbidrag till inrättande
av skyddsrum för allmänheten vill jag framhålla, att även
frågan i vilken utsträckning staten bör åtaga sig ansvaret för dylika skyddsrum
kommer att undersökas av förenämnda sakkunniga. Innan denna utredning
slutförts, är jag icke beredd att till prövning upptaga frågan i vad
mån och i vilken utsträckning statsbidrag bör utgå till nu ifrågavarande ändamål.
Jag förutsätter emellertid, att de bestämmelser, som framdeles må
komma att meddelas rörande statsbidrag till skyddsrum för allmänheten, få
retroaktiv giltighet, så att de kommuner, som nu igångsätta anordnandet av
dylika skyddsrum, icke med avseende å rätten till bidrag av statsmedel bliva
sämre ställda än de kommuner, som avvakta statsmakternas principiella
ställningstagande i ämnet. Frågan örn anslag till skyddsrum för allmänheten
torde böra underställas 1940 års riksdag.
Det sammanlagda medelsbehov, som nu föreligger, skulle enligt dessa
beräkningar uppgå till (2,800,000 + 500,000 + 1,000,000) 4,300,000 kronor.
Detta belopp torde därför böra anvisas å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret
1939/40.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Civilt luftskycld: Bidrag till kommuner för anordnande
av vissa skyddsrum å tilläggsstat I till riksstaten för
budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av ............................ kronor 4,300,000.
G. Diverse.
[8.] 13. Bidrag till kvinnoföreningarnas beredskapskommitté. I en den
4 september 1939 dagtecknad framställning har kvinnoföreningarnas beredskapskommitté
hemställt om ett anslag av 25,000 kronor.
Kommittén har till en början anfört, att kommittén, som representerade
vårt lands ledande opolitiska såväl som politiska kvinnoföreningar, bildats
den 31 oktober 1938 med uppgift att bland kvinnorna väcka förståelse för
48
Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
Departements
chefen.
den civila försvarsberedskapens betydelse oell verka för dess realiserande.
För att arbetet effektivt skulle kunna bedrivas över hela landet hava lokala
beredskapskommittéer bildats i de större städerna och industriorterna. För
närvarande linnas enligt kommittén omkring 80 lokala beredskapskommittéer.
Kommittén framhåller vidare:
De viktigaste arbetsuppgifterna under det gångna året hade varit upplysningsverksamhet,
registrering av kvinnor i åldern 17—65 år, bosatta i städer,
samt utbildning av viss ersättningspersonal för jordbruket. Kommittén
hade även sökt tillhandagå luftskyddscheferna bland annat genom anskaffande
av kvinnliga bilister, villiga att utbildas till ambulansförare. Sålunda
hade t. ex. i Stockholm redan 200 kvinnliga ambulansförare utbildats.
Registrering hade verkställts eller förbereddes i ett 50-tal städer med ett i
allmänhet oväntat gott resultat. Från Stockholm med en del förorter hade
exempelvis över 109,000 ifyllda registreringskort influtit. Förutom att kvinnorna
å registreringskorten uppgivit kunskaper och färdigheter inom olika
verksamhetsområden hade de även bereus tillfälle anmäla sig till kurser och
olika slag av utbildning. I Stockholm hade 35,350 kvinnor begagnat sig av
denna möjlighet. Exempelvis hade 22,654 kvinnor anmält sig till sjukvårdskurser
och väntade nu på sin utbildning. För myndigheterna syntes det i
synnerhet under nuvararande förhållanden vara av stort värde att hava
kvinnorna registrerade.
För att fa auktoritativt stöd för verksamheten hade kommittén inlett samarbete
med behöriga myndigheter. I synnerhet hade rikskommissionen för
ekonomisk försvarsberedskap uppdragit riktlinjer för kommitténs arbete.
En representant för beredskapskommittén vore även medlem av sakkunnigkommittén
rörande arbetsmarknadens försvarsberedskap.
Kommittén anför, att kommitténs arbete hittills — bortsett från ett statligt
understöd av 5,000 kronor —- finansierats genom frivilliga gåvor samt
uppgiver härjämte:
Sedan den akuta krigsfaran för några dagar sedan inträdde, hade kommittén
från olika myndigheter anmodats dels anskaffa ersättningspersonal
för utkallade män och dels åtaga sig vissa uppgifter i samband med en
eventuell evakuering. Genom de till kommittén anslutna föreningarna stöde
kommittén i kontakt med kvinnor, tillhörande de mest skilda kategorier, och
hade å registreringskorten uppgift å en hel del kvinnor, lämpliga som ersättare
för mobiliserade män. Kommittén trodde sig på grund härav kunna
bliva i stand att medverka till lösningen av dessa stora och svåra problem.
En oundgänglig förutsättning för att arbetet skulle kunna bedrivas med erforderlig
snabbhet och effektivitet vöre emellertid, att ekonomiska medel
omedelbart ställdes till kommitténs förfogande, avsedda att användas dels
för att understödja de lokala beredskapskommittéerna och dels för att utvidga
den centrala organisationens arbete.
o Uppenbarligen är syftemålet med beredskapskommitténs arbete under nu
rådande förhållanden synnerligen behjärtansvärt och verksamheten därför
värd ekonomisk uppmuntran från det allmännas sida. Såsom kommittén
antytt, har sådant bistånd också redan i viss utsträckning lämnats. Kungl.
Maj''t har nämligen den 30 juni 1939 till förfogande åt de sakkunniga rörande
arbetsmarknadens försvarsberedskap ställt ett belopp av 5,000 kronor
Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
49
för gäldande av tryckningskostnader för vissa registerkort, avsedda att användas
vid en av beredskapskommittén igångsatt, för de sakkunnigas arbete
betydelsefull försöksregistrering av kvinnlig reservarbetskraft.
Även till nu förevarande ändamål anser jag staten böra ekonomiskt bidraga.
Ej heller finner jag anledning till erinran mot det begärda bidragets
storlek. Med hänsyn till föreliggande omständigheter synes anslaget böra
äskas å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår.
Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen
att till Bidrag till kvinnoföreningarnas beredskapskommitté
å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1939/40
anvisa ett anslag av .................... kronor 25,000.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Erik Skoglund.
Bihang till urtima riksdagens protokoll 1939.
1 sami. Nr 1.
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 1.
51
Bilaga 5.
Egentliga statsutgifter.
Sjätte huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över kommunikationsårenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 8 september 1939.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,
Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.
Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Strindlund, anmäler
härefter under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ärende
angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1939/40 samt anför därvid följande.
Från såväl väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och byggnadsstyrelsen som
ock kommunikationsverken med undantag av postverket hava framställningar
inkommit örn anvisande av betydande belopp, avsedda att användas
för åtgärder till stärkande av landets försvarsberedskap. Det torde ligga i
sakens natur, att den korta tid som stått till buds icke lämnat möjlighet för
respektive verksstyrelser att göra en mera ingående utredning rörande de
olika åtgärder, för vilkas genomförande medel äskats, eller för departementet
att i detalj granska och pröva framställningarna. Under för handen varande
förhållanden har jag emellertid funnit mig böra i huvudsak tillstyrka bifall
till de olika anslagsäskandena. De anslag, om vilkas anvisande jag i det
följande gör framställning, uppgå till sammanlagt 28,620,000 kronor. Beloppet
fördelar sig med 7,000,000 kronor på driftbudgeten och med 21,620,000
kronor på kapitalbudgeten. Härtill kommer ett belopp av 3,600,000 kronor,
avseende dels luftskyddsanordningar m. m. vid telegrafverket och dels civiltekniska
luftskyddsåtgärder vid statens k r a five r k s ani äg g n i n gar. Sistnämnda
belopp föreslås skola på närmare angivet sätt bestridas av vederbörande
verks driftmedel eller av till förfogande stående likvida medel. Därest
de medel, som i det följande komma att äskas, anvisas av riksdagen, förutsätter
jag, att desamma av Kungl. Majit ställas till vederbörandes förfogande
först sedan i varje särskilt fall den ytterligare utredning verkställts, som kan
visa sig erforderlig, och eljest vid den tidpunkt, då så med hänsyn till det
ekonomiska och politiska lägets vidare utveckling prövas lämpligen kunna
ske.
52
Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
Departements
chefen.
B. Väg- och vattenbyggnadsväsendet.
[1-] 11 a. Nyanläggning och förbättring av vissa vägar och broar å
landsbygden, reservationsanslag. I en den 6 september 1939 dagtecknad
skrivelse har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen hemställt, att för vissa vägoch
broarbeten måtte å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår
anvisas ett reservationsanslag av 6,500,000 kronor. Ifrågavarande äskande
grundar sig på en av styrelsen efter framställning av chefen för försvarsstaben
verkställd granskning av beskaffenheten av vissa för riksförsvaret
betydelsefulla genomgående landsvägsförbindelser. På grund av, bland annat,
resultatet av denna granskning har sedermera chefen för försvarsstaben
hos styrelsen hemställt om vidtagande av omedelbara åtgärder i syfte att
dels iordningställa eller förbättra vissa vägar och dels förstärka eller ombygga
vissa broar. De vägar och broar, som avses i chefens för försvarsstabens
hemställan, finnas angivna i särskilda bilagor till styrelsens skrivelse.
Kostnaderna för de ifrågasatta arbetena uppgå till sammanlagt det
av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen äskade beloppet.
På grund av innehållet i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens skrivelse torde
närmare redogörelse för detsamma icke lämpligen böra ske till statsrådsprotokollet,
utan riksdagens vederbörande utskott torde därom böra erhålla
erforderliga upplysningar genom skrivelsen, som kommer att tillhandahållas
utskottet.
I likhet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och chefen för försvarsstaben
anser jag det angeläget, att de vägförbindelser, varom här är fråga,
snarast möjligt försättas i sådant skick, att de i erforderlig grad kunna tjäna
riksförsvaret. Jag vill därför tillstyrka, att medel för ändamålet äskas.
Emellertid synes mig, då arbetena delvis torde falla inom ramen för de normala
vägarbetena, beloppet kunna nedbringas till 5,000,000 kronor. Med
hänsyn till att vissa av de ifrågasatta arbetena äro behövliga huvudsakligen
för militära syften förutsätter jag, att kostnaderna för dylika arbeten skola
utan hinder av eljest gällande bestämmelser om bidrag till den allmänna
väghållningen kunna bestridas helt av statsmedel.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Nyanläggning och förbättring av vissa vägar och
• broar å landsbygden å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av .................................. kronor 5,000,000.
[2.] 21 a. Reparationsberedskap vid väg- och vattenbyggnadsväsendet,
reservationsanslag. Enligt av chefen för försvarsstaben uppgjord »Allmän
plan för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens verksamhet för militära ändamål
vid krig» samt »Mobiliseringsinstruktion för väg- och vattenbyggnads
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
53
väsendet m. m.» åligger det styrelsen att organisera vägreparations-, vägarbets-,
broreparations- och hamnreparationsavdelningar. Med hänsyn härtill
har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i sin förutnämnda skrivelse den 6
september 1939 hemställt, att för bestridande av kostnaderna för dylika avdelningar
samt för komplettering av sådan utrustning, som styrelsen skall
tillhandahålla avdelningarna ävensom för transporter och administration
m. m. måtte anvisas ett anslag av 2,000,000 kronor.
På grund av nu rådande förhållanden har jag ansett mig böra biträda väg- Departementsoch
vattenbyggnadsstyrelsens förslag. Jag vill erinra om att ifrågavarande chefenanslag
— bortsett från vissa mindre belopp för administration och dylikt
ävensom för komplettering av beredskapsavdelningarnas utrustning — endast
torde behöva tagas i anspråk för det fall, att avdelningarna sättas i
verksamhet, vilket torde erfordras först därest skadegörelse å vägar, broar,
hamnar eller flygplatser skulle äga rum.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Reparationsberedskap vid väg- och vattenbyggnadsväsendet
å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1939/40 anvisa ett reservationsanslag av . . kronor 2,000,000.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Hans Hansson.
Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
55
Bilaga 6.
Egentliga statsutgifter.
Sjunde huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
8 september 1939.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,
Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler härefter
under finansdepartementets handläggning hörande ärende angående egentliga
statsutgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1939/40 samt
anför därvid följande.
E. Diverse.
[1.] 8 a. Prisövervakning, förslagsanslag. Den 26 augusti 1939 har
Kungl. Majit bemyndigat chefen för finansdepartementet att tillkalla sju sakkunniga
med uppgift att följa prisutvecklingen och föranstalta örn de undersökningar,
som därvid prövas önskvärda, samt att inkomma med förslag
till de åtgärder, vartill de finna läget giva anledning. Vid anmälan av ärendet
ifråga anförde jag till statsrådsprotokollet bland annat, att Sveriges försörjningsläge
och övriga betydelsefulla faktorer i dagens ekonomiska situation
icke syntes giva anledning till sådana farhagor för prisutvecklingen,
som för det dåvarande kunde motivera ett ingripande med stöd av föreliggande
fullmakt att vidtaga vissa prisreglerande åtgärder. Men det fanns
all anledning att med största uppmärksamhet från början följa utvecklingen
och överväga, i vad mån denna kunde föranleda åtgärder av det ena eller
andra slaget till stöd för penningvärdet. De sakkunniga, vilka borde representera
olika konsument- och producentintressen samt äga god kännedom
om svenska marknadsförhållanden, skulle pa grundval av fortlöpande
marknadsiakttagelser fullgöra dessa uppgifter i nära kontakt med riksban
-
Departements
chefen.
Kungl. Maj.ts proposition nr 1.
ken och i samarbete med rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap
samt övriga av uppdraget berörda organ. Konjunkturinstitutets sakkunniga
borde erhålla i uppdrag att såsom sekreterare biträda vid arbetet.
Med stöd av detta bemyndigande har jag den 31 augusti 1939 tillkallat
sju sakkunniga. Till sekreterare förordnades samtidigt de sakkunniga vid
konjunkturinstitutet. Sedermera har till de sakkunnigas sekretariat knutits
viss ytterligare personal.
Området för den verksamhet, som de sakkunniga vid tillsättningen närmast
tänktes komma att utöva, synes redan vara på väg att vidga sig. Utan
att ännu någon varuknapphet gjort sig gällande och innan de statliga krisutgifterna
kunnat föranleda en ansvällning av köpkraft ha utbredda prisstegringstendenser
framträtt. Dessa ha de sakkunniga i samarbete med försäljnings-
och konsumentorganisationer sökt möta genom upplysning och
förhandlingar. De sakkunniga ha vidare organiserat ett fortlöpande utredningsarbete
till stöd för prisövervakningen och planläggningen av olika åtgärder.
I den mån det kan bli erforderligt att fastställa maximipriser å olika varor,
bil de sakkunnigas arbetsuppgifter särskilt maktpåliggande. I samband
därmed kunna organisatoriska utvidgningar visa sig erforderliga. För
tiden till utgången av januari 1940 torde medelsbehovet kunna beräknas till
i runt tal 50,000 kronor.
Jag hemställer alitsa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Prisövervakning å tilläggsstat I till riksstaten för
budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag
av ................................ kronor 50,000.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.
Ur protokollet:
V. Schwartz.
Kungl. Maj.ts proposition nr 1.
57
Bilaga 7.
Egentliga statsutgifter.
Nionde huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över jordbruksar enden, hållet inför Hans
Maid Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 8
september 1939.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,
Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, anmäler
under jordbruksdepartementets handläggning hörande ärenden angående
egentliga statsutgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1939/40
och anför därvid följande.
J. Skogsväsendet.
[1.] 23. Åtgärder för ökad användning av inhemskt motorbränsle
m. m., reservationsanslag. Å riksstaten för budgetåret 1939/40 har till åtgärder
för ökad användning av inhemskt motorbränsle m. m. anvisats ett
reservationsanslag av 100,000 kronor. Anslaget är avsett för understödjande
av fabriker för brikettering av träkol samt för diverse åtgärder på skogshushållningens
område.
Frågan örn landets försörjning med motorbränsle har i närvarande läge Departementsblivit
av särskild vikt. Detta har ökat angelägenheten av ifrågavarande verk- ^ensamhet,
särskilt i vad densamma avser att befrämja en önskvärd övergång
till användande av träkolsbränsle vid driften av motorfordon o. d. Med
hänsyn härtill vill jag förorda, att för ändamålet å tilläggsstat för budgetåret
1939/40 anvisas ett reservationsanslag av 500,000 kronor. Å Kungl.
Maj:t torde få ankomma att meddela närmare föreskrifter rörande anslagets
användning.
58
Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Åtgärder för ökad användning av inhemskt motorbränsle
m. m. å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1939/40 anvisa ett reservationsanslag av . . kronor 500,000.
M. Diverse.
[2.] 10 a. Folkförsörjningsnämnden m. m., förslagsanslag. Den 26
augusti 1939 har Kungl. Majit bemyndigat chefen för jordbruksdepartementet
att tillkalla en nämnd med högst sju ledamöter med uppgift att under samarbete
med rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap och enligt
de närmare riktlinjer departementschefen meddelade granska och praktiskt
utforma de planer, som inom rikskommissionen uppgjorts för en under utomordentliga
förhållanden erforderlig reglering av landets försörjning med
livsmedel och fodermedel ävensom andra för livsmedelsproduktionen och
den allmänna förbrukningen behövliga förnödenheter, att följa företeelserna
på livsmedelsmarknaden och hos Kungl. Majit eller vederbörande myndigheter
föreslå de åtgärder, som kunde befinnas påkallade för avhjälpande
av rubbningar å nämnda marknad, samt att i övrigt fullgöra de uppgifter,
som chefen för jordbruksdepartementet kunde uppdraga åt nämnden. Jämlikt
ifrågavarande bemyndigande har jag samma dag såsom ledamöter i omförmälda
nämnd tillkallat fem personer. Nämnden har antagit benämningen
folkförsörjningsnämnden.
I skrivelse den 4 september 1939 bär folkförsörjningsnämnden bland annat
hemställt, att Kungl. Majit måtte hos riksdagen äska medel för bestridande
av administrationskostnaderna för den erforderliga statliga regleringen
på livsmedelsproduktionens och livsmedelsmarknadens område. Nämnden
har härutinnan anfört i huvudsak följande.
De nuvarande utomordentliga förhållandena påkalla åtgärder av olika slag
till tryggande av landets försörjning med viktiga livsförnödenheter. Att närmare
angiva omfattningen eller arten av dessa åtgärder är givetvis icke möjligt
på förevarande stadium av folkförsörjningsnämndens arbete. Det torde
dock redan nu vara klart, att genomförandet av åtgärderna i fråga kommer
att kräva en jämförelsevis omfattande lokal organisation. Enligt de planer,
som av rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap uppgjorts, skola
kristidsstyrelser och kristidsnämnder inrättas för att handhava de särskilda
lokala förvaltningsuppgifter, som föranledas av en sådan situation som den
nu rådande.
Folkförsörjningsnämnden är icke i stånd att nu framlägga någon detaljerad
beräkning rörande utgifterna för den statliga verksamhet, som på livsmedelsproduktionens
och livsmedelsmarknadens område erfordras till följd
av det nuvarande läget. Såvitt nu kan bedömas, kunna kostnaderna för de
arbetsuppgifter, vilka ankomma på nämnden respektive det centrala organ
som skall administrera och leda nyssnämnda verksamhet, för de närmaste
fem månaderna uppskattas till omkring 400,000 kronor. Enligt rikskommissionens
planläggning av den lokala kristidsorganisationen skola utgifterna
Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
59
för kristidsstyrelserna bestridas av staten. Ifrågavarande utgifter kunna för
samma tid uppskattas till i runt tal minst 300,000 kronor.
Jag torde i detta sammanhang jämväl få erinra örn att Kungl. Maj:t den
25 augusti 1939 uppdragit åt domänstyrelsen att i samråd med sakkunniga
fullfölja det förberedelsearbete för planläggandet av landets försörjning med
ved- och träkolsbränsle, som utförts av rikskommissionen för ekonomisk
försvarsberedskap. I anledning av sagda uppdrag har domänstyrelsen i
skrivelse den 1 september 1939, med framläggande av preliminärt förslag
i fråga om organisationen av ved- och träkolsförsörjningen under krig eller
avspärrning, bland annat hemställt, att Kungl. Maj:t måtte uppdraga åt styrelsen
och de sakkunniga att fortsätta förberedelsearbetet under antagande
att den föreslagna organisationen komme till stånd. Dylikt uppdrag har av
Kungl. Majit lämnats den 3 september 1939, varefter Kungl. Majit, på förslag
av domänstyrelsen, den 6 september 1939 utfärdat instruktioner för
statens vednämnd och denna nämnds lokala organ (vedkontor). Tillika har
Kungl. Majit utsett ledamöter i vednämnden samt förklarat, att kostnaderna
för organisationen tills vidare skola bestridas av det å förskottsstat för försvarsväsendet
under sjunde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till allmänna
utgifter för försvarsberedskap.
För bestridande av kostnaderna för folkförsörjningsnämnden och de öv-Departementsriga
regleringsorgan under jordbruksdepartementet, som kunna bliva erforderliga
på folkförsörjningens och bränsleförsörjningens områden, torde å tillläggsstat
till riksstaten för budgetåret 1939/40 böra anvisas ett särskilt anslag.
Att för närvarande beräkna storleken av medelsbehovet är icke möjligt.
På grund härav vill jag förorda, att anslaget i fråga uppföres såsom förslagsanslag
och bestämmes till det av folkförsörjningsnämnden beräknade beloppet
eller sammanlagt 700,000 kronor.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Folkförsörjningsnämnden m. m. å tilläggsstat I till
riksstaten för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag
av .................................... kronor 700,000.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Fritz af Petersens.
Kungl. Maj.ts proposition nr 1.
61
Bilaga 8.
Egentliga statsutgifter.
Tionde huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 8 september
1939.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,
Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler
chefen för handelsdepartementet, statsrådet Möller, under handelsdepartementets
handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter å tillläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1939/40 samt anför därvid följande.
D. Sjöfart och handel.
[1.] 4. Lotsverket: Säkerhetsanstalter för sjöfarten, reservationsanslag.
Till ifrågavarande ändamål är å riksstaten för löpande budgetår anvisat ett
reservationsanslag av 1,660,200 kronor.
I skrivelse den 5 september 1939 har lotsstyrelsen hemställt, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå den nu sammanträdande riksdagen att anvisa ett reservationsanslag
av 800,000 kronor för anordnande av en fyrbelyst inomskärsfarled
Ålandshav—Kalmarsund m. m.
Som motivering för ifrågavarande förslag har styrelsen anfört följande:
Sedan lång tid tillbaka hade förelegat behov av en genomgående inomskärsled
från Ålandshav till södra Östersjön. Särskilt påfallande hade detta behov
varit för passagerartrafiken samt för last- och styckegodstrafik med mindre
tonnage, vilket vid hårt väder ej utan risk kunde gå utomskärs. Behovet
av en dylik led hade ytterligare accentuerats av det nu rådande internationella
läget. En dylik led om 6 meters djup skulle möjliggöra förflyttning inomskärs
av handelsfartyg och jämväl av åtminstone lättare fartyg tillhörande
marinen.
62
Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
Lotsstyrelsen hade i syfte att få närmare klarlagt, vilken betydelse borde
tillmätas tillkomsten av en dylik fyrbelyst led, inhämtat yttrande i ärendet
från chefen för marinen samt från de större sjöfartssammanslutningarna,
nämligen Sveriges redareförening, Sveriges allmänna sjöfartsförening, föreningen
Sveriges inrikessjöfart och Sveriges segelfartygsförening. I samtliga
yttranden tillstyrktes på det livligaste anordnande av en fyrbelyst inomskärsfarled
med ett djup av minst 6 m. efter ostkusten, varvid uttalats önskvärdheten
av att en sådan farled iordningställdes snarast möjligt.
Av lotsstyrelsen företagna undersökningar hade givit vid handen, att en
farled av angiven beskaffenhet kunde anordnas i huvudsaklig överensstämmelse
med nu befintliga farleder. Kompletteringar av fyrbelysning och utprickning
erfordrades dock särskilt på vissa sträckor i ej ringa omfattning
för att farleden skulle kunna komma att motsvara sitt syfte. Styrelsen finge
i det följande lämna en redogörelse för de olika åtgärder, som erfordrades å
de skilda sträckorna av den ifrågasatta genomgående farleden.
1. Farlederna Arholma respektive Söderarm—Kapellskär. Nuvarande fyrbelysning
vöre tillfredsställande och några särskilda åtgärder erfordrades ej.
2. Farleden Granhamnsfjärden—Kanholmsfjärden. Efter av lotsstyrelsen
hos Österbygdens vattendomstol gjord ansökan örn inrättande av allmän farled
i Stockholms norra skärgård från Kanholmsfjärden ost om Lilla och Stora
Möjan, Vingelskär och Tridingklubb, väst örn Rödlöga samt mellan Kudoxa
och Viddinge över Ädskärsfjärden till Granhamnsfjärden hade Kungl. Maj:t
enligt brev den 3 februari 1939 förklarat, att allmän farled finge inrättas i den
av lotsstyrelsen föreslagna sträckningen. Förslag till inrättande av ifrågavarande
farled hade väckts av chefen för dåvarande marinstaben och såsom
skäl härför hade huvudsakligen åberopats behovet att i händelse av krigföring
i Östersjön —- då den i nord och syd gående sjötrafiken i norra
Östersjön icke lämpligen kunde passera utanför Stockholms skärgård och av
vissa skäl ej heller borde gå så långt in i skärgården som över Östra Saxarfjärden
— hava tillgång till en för fartyg av alla djupgående!! användbar farled
kortaste vägen genom Stockholms skärgård i nordsydlig riktning. Men även
under vanliga förhållanden vore farleden mellan Kanholms- och Granhamnsfjärdarna
av värde för genomgående sjötrafik, som eljest vore hänvisad till
farleden över Östra Saxarfjärden eller till Husaröleden. Att så vore fallet hade
bestyrkts av yttranden, som till lotsstyrelsen avgivits av Sveriges allmänna
sjöfartsförening, Stockholms rederiförening och Sveriges segelfartygsförening.
Sedan frågan örn farledens inrättande prövats av vattendomstolen, hade
genom lotsstyrelsen försorg farleden blivit föremål för utprickning. Någon
fyrbelysning funnes emellertid icke anordnad i farleden. För att bereda sjöfarten
tryggad framkomstmöjlighet i farleden jämväl under mörker vore
emellertid erforderligt att farleden bleve fyrbelyst. För en tillfredsställande
fyrbelysning av farleden måste sex fyrar uppföras.
För att lotsningstjänst vid av farleden berörda lotsplats^'' skulle kunna tillfredsställande
ordnas, erfordrades att anstalter vidtoges för byte av lots vid
Granholmen söder om Tjockö. För detta ändamål borde å Granholmen finnas
ett lotsuppassningshus samt båtplats. Kostnaden för uppförande av de
ifrågasatta sex fyrarna samt lotsuppassningshus å Granholmen jämte anordnande
av båtplats därstädes beräknade styrelsen till omkring 100,000 kronor.
3. Från Kanholmsfjärden kunde den genomgående kustfarten framgå söder
ut över Mysingsfjärden och runt Landsort. Å denna farledssträcka funnes
tillfredsställande fyrbelysning anordnad. Förbi Landsort framginge
emellertid farleden över öppen sjö. Då syftet med ifrågavarande förslag
vore att såvitt möjligt bereda sjöfarten tryggade framkomstmöjligheter inom
-
Kungl. Majis proposition nr 1.
63
skärs, och då den öppna sträckan förbi Landsort kunde undvikas genom
att från Kanholmsfjärden taga vägen över Stockholm och Södertälje samt
vidare söderut i farleden Södertälje—Landsort till nu befintliga kumlet Västra
Röko, upptoge styrelsen jämväl förslag till erforderlig komplettering av fyrbelysningen
i de farleder, som måste passeras, därest sjöfarten skulle framgå
sistnämnda väg. Sålunda föresloge styrelsen uppförande av 7 fyrar i farleden
Stockholm—Södertälje. Kostnaderna härför beräknade styrelsen till
40,000 kronor. Vidare borde fyrbelysningen kompletteras i Brandalsund
söder om Södertälje, vilket styrelsen beräknade draga en kostnad av 10,000
kronor.
4. Farleden Västra Röko—Hävringe. För erhållande av tillfredsställande
fyrbelysning i denna farled erfordrades uppförande av 14 nya fyrar och omskärmning
av tre befintliga fyrar. Härjämte borde en bi*änning utmärkas
med en större fast prick. Iordningställandet av denna farled i enlighet med
styrelsens förslag beräknades draga en kostnad av 105,000 kronor.
5. 1 farleden Hävringe—Sandö fyr, den senare belägen nordväst Häradskär,
funne styrelsen erforderligt uppföra 10 nya fyrar samt ombygga 3
fyrar. Kostnaderna härför beräknade styrelsen till 125,000 kronor.
6. Beträffande farleden Sandö fyi’—Kråkelunds lotsplats erfordrades för
erhållande av tillfredsställande fyrbelysning uppförande av 38 nya fyrar.
Kostnaderna härför beräknade styrelsen till 420,000 kronor.
7. I farleden Kråkelund—Kalmarsund funnes för närvarande redan viss
fyrbelysning anordnad. Efter det sistlidna riksdag anvisat medel till påbörjande
av förbättring av fyrbelysning i denna farled, påginge arbete med
iordningställande av fem bottenfasta fyrar.
Kostnaden för genomförandet av hela det nu föreliggande förslaget hade
styrelsen beräknat till sammanlagt 800,000 kronor. Utöver de åtgärder, för
vilka styrelsen nu lämnat en redogörelse, erfordrades för farledens iordningställande
upprensning av Gränsöström norr örn Arkö. För utförande av detta
arbete ävensom för bortsprängning av tre grundklackar hade väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
förklarat sig ämna äska erforderliga medel, beräknade
till 100,000 kronor.
Styrelsen hade ursprungligen haft för avsikt att upptaga detta förslag
bland sina riksdagspetita till 1940 års riksdag. Chefen för marinen hade i
skrivelse till lotsstyrelsen den 5 september 1939 framhållit, att det med
hänsyn till ifrågavarande genomgående farleds betydelse för handelssjöfartens
ledande under utomordentliga förhållanden liksom även i övrigt för
verksamheten inom marinen vore av vikt, att det av styrelsen framlagda fyrförslaget,
framför allt vad anginge sträckan Granhamnsfjärden—Kanholmsf
järden, genomfördes, samt hems tällt, att styrelsen måtte äska medel för
fyrbelysningens anordnande snarast. På grund härav och då leveranstiderna
för fyrmateriel redan under normala förhållanden ginge upp till sex månader
och i nu inträffade läge kunde förväntas bliva ännu längre, finge
styrelsen föreslå att, i syfte att i möjligaste mån påskynda fyrbelysningens
anordnande, förslaget underställdes den urtima riksdagen, med hemställan
att riksdagen måtte för innevarande budgetår anvisa ett belopp av 800,000
kronor för ändamålet.
Såsom framgar av lotsstyrelsen skrivelse äro de säkerhetsanordningar för Departementssjöfarten,
för vilka medel nu av styrelsen begäras, icke uteslutande betingade chefenav
det rådande utrikespolitiska läget. Jämväl under fredliga förhållanden
är den föreslagna inomskärsfarleden ur sjöfartssynpunkt av stor betydelse.
64
Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
Departementschefen.
Behovet framstår emellertid i nuvarande situation särskilt starkt. Skola
de föreslagna åtgärderna kunna genomföras inom en icke alltför avlägsen
tid är det, enligt vad styrelsen framhållit, angeläget att beslut snarast fattas,
så att erforderliga materialleveranser icke fördröjas. Mot styrelsens kostnadsberäkningar
har icke förekommit anledning till erinran.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen
att till Lotsverket: Säkerhetsanstcilter för sjöfarten å tillläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1939/40 anvisa ett
reservationsanslag av .................. kronor 800,000.
F. Diverse.
[2.] 12 a. Industrisakkunniga m. lii., förslagsanslag. Jämlikt Kungl.
Maj :ts bemyndigande den 1 september 1939 har chefen för handelsdepartementet
den 4 i samma månad tillkallat sju sakkunniga med uppgift att under
samarbete med rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap verkställa
planläggning och genomförande, i den mån så kan befinnas påkallat,
av reglering av viktigare råvaror och andra förnödenheter för industriens
behov, att följa företeelserna på industriområdet och hos Kungl. Maj:t eller
vederbörande myndigheter föreslå de åtgärder, som kunna finnas påkallade,
samt att i övrigt fullgöra de uppgifter, som Kungl. Maj:t eller chefen för
handelsdepartementet må uppdraga åt de sakkunniga.
Den verksamhet, som avses skola utövas av de sakkunniga, förslagsvis
benämnda industrisakkunniga, torde vara förbunden med tämligen stora kostnader.
För bestridande av dessa synes ett särskilt anslag böra anvisas. Det
för tiden till och med utgången av januari 1940 för ändamålet erforderliga
medelsbehovet torde förslagsvis kunna beräknas till 100,000 kronor. Anslaget
lärer böra anvisas å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1939/40.
Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Industrisakkunniga m. m. å tilläggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag
av .................................... kronor 100,000.
[3.] 12 b. Statens handelslicensnämnd m. m., förslagsanslag. Den 26
augusti 1939 beslöt Kungl. Maj:t utfärda kungörelser (nr 570 och 571) angående
export- och importförbud å vissa varor. Till kungörelsen angående exportförbud
hava sedermera genom särskilda kungörelser fogats flera tillägg.
Ärenden angående undantag från förbuden handläggas beträffande flertalet
Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
65
varuslag av en särskild, av Kungl. Maj:t förordnad nämnd, statens handelslicensnämnd.
Enligt av Kungl. Majit den 26 augusti 1939 utfärdad instruktion
för nämnden (nr 569) åligger det denna att träffa för verksamhetens
organiserande och utövande erforderliga anstalter, att meddela de närmare
föreskrifter samt på förfrågan lämna de råd och upplysningar, som må erfordras
för tillämpningen av de för nämndens verksamhet givna bestämmelserna,
att handhava den närmare tillsynen över efterlevnaden av sagda
bestämmelser och föreskrifter, att i enlighet med givna bestämmelser handhava
medel, som inbetalts för nämndens räkning, att hos Kungl. Majit
göra de framställningar, vilka kunna finnas av förhållandena påkallade,
samt att i övrigt fullgöra de uppgifter, som må på nämnden ankomma.
— Ä exportlicens, som meddelas av nämnden, skall denna uppbära en
licensavgift å 20 kronor eller, om värdet av det gods, som licensen avser,
uppenbarligen understiger 400 kronor, en licensavgift å 3 kronor.
Genom beslut den 31 augusti 1939 har Kungl. Majit förklarat, att kostnaderna
för handelslicensnämnden skola under särskild rubrik bestridas
av det å förskottsstaten för försvarsväsendet under sjunde huvudtiteln
uppförda förskottsanslaget till allmänna utgifter för försvarsväsendet, samt
att inflytande licensavgifter skola under samma rubrik bokföras såsom uppbörd
å anslaget.
Handelslicensnämndens verksamhet torde, så länge nuvarande utrikespoli- Departementstiska
förhållanden bestå, komma att fortsätta tillsvidare. För bestridande av cfte/e».
de med verksamheten förbundna kostnaderna synes ett särskilt anslag å tillläggsstat
till riksstaten för budgetåret 1939/40 böra anvisas. Det för tiden till
och med utgången av januari 1940 för ändamålet erforderliga medelsbehovet
kan förslagsvis beräknas till 50,000 kronor.
Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen
att till Statens handelslicensnänmd m. m. å tilläggsstat I
lill riksstaten för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag
av ................................ kronor 50,000.
[4.] 12 c. Statens sjöfartsnämnd m. m., förslagsanslag. Kungl. Majit har
utfärdat dels den 1 september 1939 kungörelse angående tillämpning av lagen
den 22 juni 1939 (nr 299) om förbud i vissa fall mot överlåtelse eller upplåtelse
av fartyg m. m., dels ock den 6 september 1939 kungörelse angående
tillämpning av lagen den 22 juni 1939 (nr 300) om förbud i vissa fall mot
utrikes fraktfart med svenskt fartyg m. m.
Enligt kungörelse den 6 september 1939 med tillämpningsföreskrifter till
nyssnämnda lagar skola tillstånd och medgivanden, som däri avses, handläggas
och avgöras av en särskild nämnd, statens sjöfartsnämnd.
För bestridande av de med nämndens verksamhet förenade utgifterna
torde ett särskilt anslag å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1939/40
bihang till urtima riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 1. 5
66
Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
böra anvisas. För tiden till och med utgången av januari 1940 synes det
erforderliga medelsbehovet kunna förslagsvis beräknas till 50,000 kronor.
Under åberopande härav hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen
att till Statens sjöfartsnämnd m. m. å tilläggsstat I till
riksstaten för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag
av .................................... kronor 50,000.
'' • Vad föredragande departementschefen sålunda, med in
stämmande
av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
., / Leif Belfrage.
Kungl. Majds proposition nr 1.
67
Bilaga 9.
Kapitalinvesteringar.
Kommunikationsdepartementet.
Utdrag uv protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 8 september 1939.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
PeHRSSON-B RAMSTORP, WESTMAN, WIGFORSS, MÖLLER, ENGBERG, SKÖLD,
Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.
Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Strindlund, anmäler
härefter under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ärenden
angående kapitalinvestering å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1939/40 samt anför därvid följande.
Statens affärsverksfonder.
B. Telegrafverket.
[1.] Luftskyddsanordningar m. m. vid telegrafverket. I två särskilda
.skrivelser den 27 februari och den 5 september 1939 har telegrafstyrelsen
hemställt, att till utförande av luftskyddsanordningar m. m. vid telegrafverket
måtte ställas till styrelsens förfogande ett belopp av sammanlagt 1,830,000
kronor. Enligt skrivelserna fördelar sig nämnda belopp sålunda:
Anordnande av skyddsrum ........................ . kronor 1,010,000
Anskaffning av gasmasker och brandsläckningsinventarier,
splitterskydd m. m............................... » 340,000
Teknisk reserv att användas vid utrymning under flyg
larmstillstånd
eller vid katastrofskador ............ » 400,000
Kurser och övningar .......... s 20,000
Oförutsedda anläggningar .......................... » 60,000
kronor 1,830,000.
68
Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
Departements
chefen.
Beträffande de närmare åtgärder, som med anlitande av nämnda belopp
avses skola vidtagas, torde jag få hänvisa till telegrafstyrelsens ifrågavarande
skrivelser.
Över telegrafstyrelsens framställning den 27 februari 1939 hava utlåtanden
avgivits av byggnadsstyrelsen den 13 mars 1939 och av riksräkenskapsverket
den 29 i samma månad.
Byggnadsstyrelsen har förklarat sig icke hava något att erinra beträffande
de föreslagna anordningarna.
Riksräkenskapsverket har anfört:
Frågan örn sättet för finansieringen av civiltekniska skyddsåtgärder vid
statens affärsverk kan sägas vara i princip löst genom riksdagens bifall till
Kungl. Maj:ts proposition tili 1938 års riksdag, nr 214, angående anordnande
av bombskyddstak å kraftstationen vid Stadsforsen i Indalsälven. De i
angivna proposition av departementschefen förordade finansieringsreglerna
hava sedermera lagts till grund vid utformningen av Kungl. Maj:ts proposition
till innevarande års riksdag, nr 127, angående civiltekniska luftskyddsåtgärder
vid statens kraftverksanläggningar.
Med tillämpande av de sålunda godtagna reglerna jämväl vid finansieringen
av de i telegrafverkets förevarande framställning den 27 februari 1939 föreslagna
luftskyddsanordningarna skulle kostnaderna för de fasta anläggningarna
utgå av till telegrafstyrelsens förfogande stående likvida medel, som uppkommit
genom avsättningar till telegrafverkets förnyelsefond, medan övriga
kostnader skulle bestridas av telegrafverkets driftmedel. Ifrågavarande medelsdisposition
för täckande av kostnaderna för de fasta anläggningarna förutsättes
skola medföra en bokföringsmässig höjning av telegrafverkets fastighetsvärde,
medan förnyelsefondens bokförda behållning bibehålies vid
oförändrad nivå.
Med hänsyn till nu inträdda internationella förhållanden symes det vara
angeläget, att de av telegrafstyrelsen planerade luftskyddsanordningarna genomföras
utan dröjsmål. Då någon fullständig plan för användningen av
det belopp, som telegrafstyrelsen äskat i sin skrivelse den 5 september 1939
och som uppgår till sammanlagt 1,080,000 kronor, ännu icke hunnit framläggas,
förutsätter jag, att innan någon del av nämnda belopp ställes till telegrafstyrelsens
förfogande en dylik plan utarbetas och därefter underställes
Kungl. Maj:t.
Finansieringen av nu ifrågavarande luftskyddsåtgärder torde böra ske i
enlighet med riksräkenskapsverkets i det föregående omnämnda förslag. Kostnaderna
för de fasta anläggningarna uppgå till 1,070,000 kronor och för
övriga åtgärder till 760,000 kronor.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen medgiva,
att till luftskyddsanordningar lii. m. vid telegrafverket må
under budgetåret 1939/40 disponeras ej mindre 760,000 kronor
av telegrafverkets driftmedel än även 1,070,000 kronor
av till telegrafstyrelsens förfogande stående likvida medel,
som uppkommit genom avsättningar till telegrafverkets förnyelsefond.
Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
69
[2.] 21. Vissa signal- och alarmanordningar. Efter framställning av
chefen för försvarsstaben har Kungl. Majit genom beslut den 31 augusti
1939 till vissa signal- och alarmanordningar anvisat ett belopp av högst
700,000 kronor att utgå av det å förskottsstaten under fonden för förlag
till statsverket uppförda investeringsanslaget till kommunikationsverken. Med
hänsyn till ärendets natur torde en redogörelse därför icke böra lämnas i
i detta sammanhang. Handlingarna torde i stället få överlämnas till riksdagens
vederbörande utskott.
I enlighet med de av chefen för finansdepartementet förordade principerna
för förskottsstatens reglering bör anslag nu äskas å tilläggsstaten för
täckande av det sålunda anvisade beloppet.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Vissa signal- och alarmanordningar å tilläggsstat I
till riksstaten för budgetåret 1939/40 anvisa
ett anslag av .......................... kronor 700,000.
C. Statens järnvägar.
[3.] 12 a. Vändskivor samt kol och vattengivningsanordningar, reser
vationsanslag.
12 b. Reservtelefonväxlar, reservationsanslag. 16. Försvarsberedskap
vid statens järnvägar, reservationsanslag. 16 a. Anordnande av
skyddsrum i statens järnvägar tillhöriga fastigheter, reservationsanslag. 16 b.
Åtgärder för fullständigande av järnvägstruppernas utrustning och materiel,
reservationsanslag. 19 a. Lokomotorer, reservationsanslag. 20 a. Gasgeneratorer
för landsviigsfordon, reservationsanslag. 23. Förbättringsarbeten
vid f. d. Skåne—Smålands järnväg, reservationsanslag. I skrivelse den 4
september 1939 har järnvägsstyrelsen hemställt örn anvisande av erforderliga
medel för genomförande i vad på statens järnvägar ankommer av den
av Kungl. Majit genom beslut den 1 september 1939 anbefallda försvarsberedskapen.
Summan av de för olika ändamål erforderliga medlen, vilka
styrelsen nu kunnat beräkna, uppgår till 10,175,000 kronor. Järnvägsstyrelsen
har emellertid upplyst, att ytterligare kostnader tillkomma, vilka under
nuvarande omständigheter icke ens kunde överslagsvis angivas. Dessa kostnader
avse diverse åtgärder, vilka för närvarande äro under utförande såsom
förberedelse för en eventuell mobilisering. Under förmälan, att styrelsen
jämlikt punkt 20 i civila försvarsberedskapscirkuläret hade för avsikt att av
tillgängliga medel tills vidare förskottera av åtgärderna betingade kostnader,
upplyser styrelsen, att styrelsen, så snart erforderlig överblick över kostnaderna
kunde erhållas, komme att ingiva särskild framställning rörande anslag
för ifrågavarande ändamål.
Av det av järnvägsstyrelsen äskade beloppet å 10,175,000 kronor avses
4,750,000 kronor skola användas för fullföljande av den för 1938 års riksdag
framlagda planen för ordnandet av försvarsberedskapen vid statens järnvägar
(se prop. 54/1938 och sjätte huvudtiteln år 1939, punkt 47). Enligt
70
Kungl. Maj.ts proposition nr 1.
0
denna plan skulle kostnaderna för genomförandet av där förutsatta åtgärder
uppgå till 9,950,000 kronor, varav hittills anvisats sammanlagt 4,700,000
kronor. Under särskilda punkter i sin skrivelse har emellertid järnvägsstyrelsen
hemställt örn anvisande av två ytterligare anslag, nära sammanhängande
med nu ifrågavarande försvarsberedskap, nämligen dels 500,000
kronor till anskaffning av verktygsutrustning och annan materiel för reparationsavdelningar
vid statens järnvägar och dels 600,000 kronor till instrumentvagnar
m. m. Kostnaden för förstnämnda anskaffning har, enligt vad
jag inhämtat, visserligen förutsetts i 1938 års plan men ingår icke i den
förut angivna totalkostnaden för genomförandet av denna plan, enär anskaffningen
enligt planen förutsatts skola behöva ske först i samband med
en inträffad krissituation. Anskaffningen av instrumentvagnar m. m. för
en kostnad av 600,000 kronor har däremot icke förutsatts i 1938 års plan
och utgör alltså en utvidgning av planen.
Beträffande finansieringen av de nu äskade anslagen har järnvägsstyrelsen
anfört, att, då samtliga för försvarsberedskap vid statens järnvägar hittills
anvisade anslag ansetts vara av natur att böra omedelbart avskrivas,
även det nu äskade totalbeloppet syntes såsom oräntabelt böra avskrivas.
På grund av innehållet i järnvägsstyrelsens skrivelse torde närmare redogörelse
för detsamma icke lämpligen böra ske till statsrådsprotokollet, utan
riksdagens vederbörande utskott torde därom böra erhålla erforderliga upplysningar
genom skrivelsen, som kommer att tillhandahållas utskottet.
Med hänsyn till vad järnvägsstyrelsen anfört finner jag de olika av styrelsen
föreslagna åtgärderna behövliga för ett genomförande i vad på styrelsen
ankommer av den anbefallda försvarsberedskapen. De härför beräknade
kostnaderna hava icke givit mig anledning till erinran. De förutnämnda,
av järnvägsstyrelsen under tre särskilda punkter upptagna anslagen örn tillhopa
(4,750,000 + 500,000 + 600,000) 5,850,000 kronor, avseende 1938 års
försvarsberedskapsplan, torde lämpligen böra sammanföras till ett anslag.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1939/40 anvisa
följande reservationsanslag, nämligen
till Vändskivor samt kol- och vattengivningsanord
ningar
.............................. kronor 500,000;
till Reservtelefonväxlar ............ kronor 200,000;
till Försvarsberedskap vid statens järnvägar
................................ kronor 5,850,000;
till Anordnande av skyddsrum i statens järnvägar tillhöriga
fastigheter ...................... kronor 1,500,000;
till Åtgärder för fullständigande av järnvåg struppernas
utrustning och materiel .............. kronor 575,000;
till Lokomotorer .................. kronor 600,000;
till Gasgeneratorer för landsvägs fordon kronor 250,000;
till Förbättringsarbeten vid f. d. Skåne—Smålands järnväg
................................ kronor 700,000.
Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
71
D. Statens vattenfallsverk.
Kraftverken.
I skrivelse den 4 september 1939 har vattenfallsstyrelsen med hänsyn till
den inträdda krissituationen hemställt om anvisande av medel för möjliggörande
av ett snabbare utförande av vissa pågående kraftverksbyggnader.
Styrelsen har till stöd härför till en början anfört:
Man torde få räkna med att i den situation, som nu inträtt, skärpta krav
komma att ställas på den elektriska kraftförsörjningen. Inom järn-, metalloch
verkstadsindustrien och för borgerliga ändamål kan en betydande ökning
av kraftförbrukningen väntas. Vissa minskningar kunna också inträda,
men dels torde de bliva av mindre omfattning än ökningarna, dels kan det befaras,
att ett kraftöverskott, som eventuellt uppkommer inom de nordligaste
delarna av landet, icke kan till fullo överföras till sydligare delar.
Med de utbyggnader, som bliva färdiga under den närmaste tiden, komma
styrelsens vattenkraftanläggningar att vid normal vattenföring rätt väl motsvara
det föreliggande behovet. Vid fortsatt fredlig utveckling skulle vid
genomförandet av de redan beslutade vattenkraftutbyggnaderna kraftbalansen
hava ytterligare förbättrats, ehuru man intill dess Hojumstationen färdigställts
fortfarande måste räkna med ett visst ångkrafttillskott för toppbelastningar
och som komplement under lågvattentid. För en del kraftanläggningar
har det från början förutsatts, att arbetstakten skulle anpassas efter
förhållandena, så att en forcering borde företagas, örn behov därav uppkomme.
Styrelsen har därefter redogjort för de olika möjligheter, som föreligga
att forcera vissa av de pågående kraftverksbyggena.
Trollhätte kraftverk.
[4.] 1. Ny kraftstation i Trollhättan, reservationsanslag. Vattenfalls
styrelsen
har beträffande den nya kraftstationen i Trollhättan uttalat, att
leveranstiderna för stationens maskinaggregat vore långa, varför det första
aggregatet icke kunde beräknas bliva klart förrän våren 1942 och det andra
hösten 1942, för såvitt icke järnverk och verkstäder vidtoge särskilda åtgärder
för nedbringande av leveranstiden. Arbetena med stationens avloppstunnlar
och avloppskanal borde emellertid bedrivas i snabbare takt, ty så
länge de påginge kunde vatten icke framsläppas i älvfåran, och därigenom
hindrades det fulla utnyttjandet av de möjligheter beträffande vattenhushållningen,
som Vänerns reglering medgåve. En viss forcering hade redan skett,
och man borde inrikta sig på att ha de nämnda arbetena färdiga snarast möjligt.
Det vöre därför önskvärt, att ett anslag på tilläggsstat av 500,000 kronor
bleve disponibelt under innevarande budgetår.
Norrländska kraftverken.
[5.] 2. Kraftstation vid Stadsforsen i Indalsälven, reservationsanslag.
I Stadsforsens kraftstation komme, anför styrelsen, första aggregatet i drift
under innevarande höst och det andra under våren 1940. Det vore icke möjligt
alt åstadkomma ett tidigare färdigställande. Däremot funnes möjlighet
72
Kungl. Maj-.ts proposition nr 1.
Departements
chefen.
att omedelbart påbörja insättningen av det tredje aggregatet, vilket under
förutsättning att även viss reglering av Indalsälven blivit genomförd, beräknades
giva ett energitillskott av 125 millioner kilowattimmar per år. Styrelsen
vågade icke nu uttala sig bestämt rörande lämpligheten av en sådan utvidgning,
men ansåge det önskvärt, att ett anslag på tilläggsstat av 1,000,000
kronor bleve disponibelt under innevarande budgetår för nämnda arbete.
3. Påbyggnad av regleringsdammen vid Suorva, reservationsanslag. Vattenfallsstyrelsen
har meddelat, att arbetena å regleringsdammen vid Suorva
bedrivits i snabbare takt än tidigare avsetts, så att dämning till högsta avsedda
höjd beräknades kunna genomföras redan i slutet av oktober innevarande
höst. Eventuell höstnederbörd kunde sålunda tillgodogöras, och vid
nästa vårflod kunde hela magasinet utnyttjas. På denna punkt erfordrades,
anför styrelsen, alltså icke någon ny åtgärd, men ett anslag på tilläggsstat av
750,000 kronor vore önskvärt för budgetåret 1939/40 på grund av redan genomförda
arbeten.
4. Ett åttonde maskinaggregat vid Porjus kraftstation, reservationsanslag.
Vattenfallsstyrelsen har anfört, att arbetena för det åttonde maskinaggregatet
vid Porjus kraftstation örn 25,000 kilowatt påginge och att de
kunde beräknas bliva färdiga till den 1 januari 1941. Genom särskild forcering
kunde denna tidpunkt möjligen framflyttas några månader, och det
vore ur denna synpunkt önskvärt att kunna disponera ett anslag på tilläggsstat
av 300,000 kronor för innevarande budgetår. Det beräknade krafttillskottet
utgjorde, meddelar styrelsen, cirka 100 miljoner kilowattimmar per år.
5. Kraftstation vid Torpshammar, reservationsanslag. Rörande de pågående
arbetena å den nya kraftstationen vid Torpshammar anför vattenfallsstyrelsen,
att tiden för stationens färdigställande ännu icke fixerats. Utbyggnadstiden
vore i främsta rummet beroende på den 5.5 kilometer långa
tunnel, som skulle framföra vattnet från kraftstationen till Ljungan. Arbetet
påginge med tillfartsvägarna till denna tunnel. Dessa tillfartsvägar borde,
fortsätter styrelsen, nu iordningställas snabbast möjligt. Styrelsen funne det
vara önskvärt med ett anslag av 500,000 kronor på tilläggsstat för innevarande
budgetår. Under nuvarande förhållanden syntes det vara lämpligt att
inrikta sig på färdigställande av Torpshammarstationen snarast möjligt, även
örn man med hänsyn till svårigheterna att få fram maskineri möjligen därvid
borde åtnöja sig med att till en början installera endast det första av de
båda maskinaggregaten. Man torde kunna färdigställa kraftstationen till
sommaren 1943, och det vore tänkbart, att en ytterligare avkortning av byggnadstiden
kunde genomföras.
Den nu rådande utrikespolitiska situationen kan beräknas medföra svårigheter
att i önskvärd omfattning upprätthålla den import av kol, som erfordras
för att tillgodose den inhemska industriens behov av dylikt bränsle.
Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
73
Därest dessa svårigheter komma att förefinnas under längre tid, torde, såsom
vattenfallsstyrelsen framhållit, en betydande ökning av den elektriska kraftförbrukningen
i landet kunna förväntas. Med hänsyn härtill ansluter jag
mig till vattenfallsstyrelsens förslag, att vissa av de nu pågående arbetena å
nya kraftverksbyggnader påskyndas, så att nya krafttillskott tillkomma inom
en något tidigare tidpunkt än förut avsetts. Vattenfallsstyrelsens olika
förslag i dylikt syfte hava icke givit mig anledning till erinran.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att å tilläggsstat 1 till riksstaten för budgetåret 1939/40 an -
visa följande reservationsanslag, nämligen
till Ny kraftstation i Trollhättan ...... kronor 500,000;
till Kraftstation vid Stadsf orsén i Indalsälven
............................... kronor 1,000,000;
till Påbyggnad av reglering sdammen vid
Suorva ............................. kronor 750,000;
till Ett åttonde maskinaggregat vid Porjus
kraftstation ...................... kronor 300,000;
till Kraftstation vid Torpshammar .... kronor 500,000.
[6.] 10. Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbe
ten
vid statens kraftverk, reservationsanslag. I sin förutnämnda skrivelse
den 4 september 1939 har vattenfallsstyrelsen framhållit, att med hänsyn till
nu inträdda förhållanden arbetena med en del av statens vattenfallsverks
distributionsanläggningar syntes böra påskyndas. Styrelsen förväntade därjämte,
att nya hittills icke förutsedda anläggningar kunde tillkomma i det
nuvarande läget. På grund av sålunda angivna förhållanden ansåge styrelsen
det önskvärt, att för nu ifrågavarande ändamål ett tilläggsanslag av
2,000,000 kronor anvisades.
Då vad vattenfallsstyrelsen föreslagit icke givit mig anledning till erinran
hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande
arbeten vid statens kraftverk å tilläggsstat I till
riksstaten för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av ................ ........... kronor 2,000,000.
[7.] Civiltekniska luftskyddsåtgärder vid statens kraftverksanläggningar.
I skrivelse den 5 september 1939 har vattenfallsstyrelsen hemställt, att till
utförande av ytterligare civiltekniska luftskyddsåtgärder vid statens kraftverk
måtte utöver tidigare belopp ställas till styrelsens förfogande ett belopp
av 1,770,000 kronor.
Innan jag ingår på styrelsens framställning torde jag få erinra om följande.
I Kungl. Maj:ts av 1938 års riksdag bifallna proposition, nr 214, angående
anordnande av bombskyddstak å kraftstationen vid Stadsforsen i In
-
74
Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
dalsälven framlades en av vattenfallsstyrelsen uppgjord plan för åtgärder
till skyddande av landets större vattenkraftsanläggningar mot anfall från
luften. Enligt denna plan skulle, såvitt avsåg civiltekniska åtgärder vid
statens anläggningar, de viktigare kraftstationerna förses med bombskyddstak,
vilka beräknades draga en sammanlagd kostnad av 2,395,000 kronor,
samt i övrigt skyddsanordningar vidtagas för ett belopp av 3,765,000 kronor.
Med sistnämnda belopp avsågs att bestrida kostnaderna för — förutom
viss materiel — huvudsakligen skyddsrum och stängsel, anordningar
för minskande av översvämningsrisker och snabbt stoppande av maskiner,
splitterskydd samt förbättrat skydd mot eldrisk.
Med hänsyn till angelägenheten av att varje ny kraftstationsanläggning,
som på grund av sin storlek är av allmän betydelse för kraftförsörjningen
i landet, från början så anordnas, att den erhåller ett efter förhållandena
tillfredsställande skydd mot anfall från luften, föreslogs i propositionen, att
den under byggnad varande kraftstationen vid Stadsforsen i Indalsälven
skulle förses med bombskyddstak. Kostnaderna för detsamma beräknades
till 625,000 kronor och skulle bestridas av till vattenfallsstyrelsens förfogande
stående likvida medel, som uppkommit genom avsättningar till statens
vattenfallsverks förnyelsefond. Beträffande frågan om anordnande av
bombskyddstak å de övriga i utredningen angivna statliga kraftstationerna,
vilka samtliga äro färdigbyggda och tagna i bruk, uttalade departementschefen,
att densamma borde upptagas i annat sammanhang.
Vad angår de övriga civiltekniska åtgärderna hade vid förslagets framläggande
med stöd av statsmakternas beslut vissa arbeten redan utförts för
en sammanlagd kostnad av 205,000 kronor, varför de då återstående åtgärderna
representerade en kostnad av 3,560.000 kronor. I propositionen tillstyrktes
vidtagandet av dessa åtgärder. Med hänsyn till att desamma voro
av beskaffenhet att lämpligen kunna utföras under en period av minskad
arbetstillgång fastställdes icke någon tidpunkt för deras vidtagande utan
förutsattes, att denna skulle bliva beroende i första hand av utvecklingen å
arbetsmarknaden. I samband därmed uttalade emellertid departementschefen,
att, därest på grund av planerade revisionsarbeten vid kraftstationerna
eller andra förhållanden särskilda skäl skulle föreligga att oberoende
av arbetsmarknadssynpunkter utföra de berörda skyddsåtgärderna, hinder
därför icke borde föreligga.
Beträffande finansieringen av senast berörda civiltekniska åtgärder föreslogs,
att kostnaderna för fasta anläggningar, t. ex. skyddsrum och reservavstängningsanordningar,
skulle bestridas på samma sätt som föreslogs i
fråga om bombskyddstaket å kraftstationen vid Stadsforsen, d. v. s. genom
anlitande av till vattenfallsstyrelsens förfogande stående likvida medel, som
uppkommit genom avsättningar till statens vattenfallsverks förnyelsefond,
medan kostnaderna för övriga anordningar i anslutning till förut tillämnad
praxis skulle bestridas av statens vattenfallsverks driftmedel.
Till bestridande av de sålunda beräknade kostnaderna för ifrågavarande
luftskyddsåtgärder hava hittills ställts till vattenfallsstyrelsens förfogande
ett sammanlagt belopp av 2,002,000 kronor. Jag vill vidare erinra om att
för samma ändamål å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptagits ett
belopp av 770,000 kronor.
Vattenfallsstyrelsen framhåller i sin förevarande skrivelse, att det nu inträdda
internationella läget syntes påfordra ett snabbare genomförande av styrelsens
plan rörande civiltekniska luftskyddsåtgärder vid statens kraftverk,
Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
75
och hemställer fördenskull att till styrelsens förfogande måtte ställas dels det
å beredskapsstaten för budgetåret 1939/40 upptagna beloppet å 770,000 kronor,
dels ock därutöver ett belopp av 1,000,000 kronor, vilka belopp beräknades
kunna komma till användning under innevarande budgetår. De återstående
medel, som erfordrades för slutförande av nämnda plan, hade styrelsen
för avsikt att begära för budgetåret 1940/41.
Vattenfallsstyrelsen anför vidare i sin skrivelse:
De sålunda för innevarande budgetår nu äskade anslagen skulle användas
bl. a. till att slutföra byggandet av skyddsrum för personalen, till anordningar
för snabbare tömning av vattenvägarna vid vissa kraftstationer
och för begränsning av utflödet från större vattenmagasin, till fullständigare
brandskyddsanordningar, till sektionering av primärstationerna i avsikt att
begränsa skadeverkningar av bombnedslag samt slutligen till splitterskydd
framför fönster och dörrar vid kraftstationer och transformatorstationer
ävensom till splitterväggar för större transformatoranläggningar vid primärstationer
och viktiga knutpunkter för kraftens distribution. I sistnämnda avseende
är särskilt att framhålla betydelsen av splitterskydd för transformatoranläggningar,
vilka tillgodose krafttillförseln till elektrifierade järnvägar.
Anslagen skulle därjämte komma till användning för anskaffande av
bombsäkra tak över nya anläggningar och för förstärkning av tak över
driftfärdiga anläggningar.
Av nu äskade belopp, sammanlagt 1,770,000 kronor, torde, anför styrelsen
slutligen, enligt de grunder, som funnes angivna i Kungl. Majds proposition
nr 214 till 1938 års riksdag, omkring 1,200,000 kronor böra bestridas
av till styrelsens förfogande stående likvida medel, som uppkommit
genom avsättningar till statens vattenfallsverks förnyelsefond, och återstoden,
omkring 570,000 kronor, av styrelsens driftmedel.
I likhet med vattenfallsstyrelsen finner jag det internationella läget på- Departementsfordra,
att den uppgjorda planen för åtgärder till skyddande av statens rhefm.
kraftverksanläggningar mot anfall från luften genomföres i snabbare takt
än som av statsmakterna tidigare förutsatts. Jag vill därför tillstyrka bifall
till styrelsens framställning.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att till utförande av civiltekniska luftskyddsåtgärder vid
statens kraftverksanläggningar må under budgetåret 1939/40
utöver tidigare medgivna belopp disponeras ej mindre
570,000 kronor av statens vattenfallsverks driftmedel än
även 1,200,000 kronor av till vattenfallsstyrelsens förfogande
stående likvida medel, som uppkommit genom avsätt,
ningar till statens vattenfallsverks fömyelsefond.
76
Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
Luftfartsfonden.
I skrivelse den 6 september 1939 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
framlagt förslag om åtgärder i syfte att utbygga och förbättra landets civila
flygplatser. Styrelsen har i skrivelsen bland annat anfört, att de nu rådande
utrikespolitiska förhållandena aktualiserat frågan om en omedelbar
utbyggnad och förbättring av flertalet av de under styrelsens förvaltning
stående flygplatserna. Vid förstärkt försvarsberedskap och vid mobilisering
toges nämligen flera av dessa i anspråk för basering av flygförband.
De måste därför kunna uppfylla de fordringar på storlek och markbeskaffenhet,
som erfordrades för ett riskfritt begagnande av desamma. Efter
framställningar av chefen för försvarsstaben och chefen för flygvapnet hade
därför väg- och vattenbyggnadsstyrelsen undersökt möjligheterna att vidtaga
förbättringar och utvidgningar av de civila flygplatserna, därvid i förekommande
fall till grund lagts de utredningar, som utförts i samband med äskande
av anslag att upptagas å innevarande års beredskapsstat.
De flygplatser, som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen funnit böra förbättras
eller utvidgas samt kostnaderna därför, finnas upptagna å en särskild
bilaga till styrelsens skrivelse i ämnet.
Då här berörda anslagsfrågor äro av sådan natur, att det icke synes lämpligt
att till statsrådsprotokollet närmare redogöra för innehållet i väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens framställning, torde riksdagens vederbörande utskott
därom erhålla upplysning genom de handlingar, som komma att tillhandahållas
utskottet.
[8.] 1. Mark till landningsfält för flygplan, reservationsanslag. I sin
skrivelse har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anfört, att i samband med
de ifrågasatta utvidgningarna av flygfälten erfordrades i de fall, då staten
eller vederbörande kommun icke redan disponerade erforderlig mark, vilken
kunde ställas till förfogande, vissa markinköp. Kostnaden härför har
styrelsen beräknat uppgå till omkring 600,000 kronor, vilket belopp styrelsen
föreslår måtte anvisas å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår.
Då jag ansett mig böra biträda väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag,
hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Mark till landningsfält för flygplan å tilläggsstat I
till riksstaten för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av .............................. kronor 600,000.
[9.] 2. Belysningsanläggningar för luftfartslcder, reservationsanslag. I
sin skrivelse har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anfört, att de ifrågasatta
utvidgningsarbetena å flygfälten medförde, att å flygplatserna förefintlig
Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
77
gränsmarkeringsbelysning och hinderbelysning m. m. jämväl måste utvidgas
och omläggas. Av säkerhetsskäl måste dessa arbeten komma till utförande
allt eftersom flygfältens omfattning underginge förändringar. Enligt preliminära
beräkningar uppginge kostnaderna för ändring och erforderlig utökning
av belysningsanordningar samt för anskaffning av ett såsom reservbelysning
avsett rörligt flodljusaggregat till ett belopp av omkring 250,000 kronor.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag har icke givit mig anledning
till erinran. Jag hemställer därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Belysningsanlåggningar för luftfartsleder å tilläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av .......................... kronor 250,000.
[10.] 6. Byggande och förbättring av flygplatser, reservationsanslag.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i sin skrivelse beräknat, att iordningställandet
av de flygfält, som upptagits å den i det föregående omnämnda
bilagan samt utförandet å fälten av erforderliga skyddsrum beräknats draga
en kostnad av omkring 4,000,000 kronor. Styrelsen har i detta sammanhang
•erinrat örn att enligt § 28 i luftskyddskungörelsen (S. F. 307/1938) styrelsen
skall utöva ledningen av luftskyddet för de under styrelsens förvaltning och
tillsyn stående flygplatserna. Det syntes, anför vidare styrelsen, därför i
hög grad önskvärt, att framför allt radioanläggningar och elektriska anläggningar,
vilka bekostats med statsmedel, kunde hållas i drift även under och
efter ett flyganfall. För att möjliggöra detta måste i första hand för deras
skötsel erforderlig personal samt viktigare delar av anläggningarna beredas
skydd.
Med hänsyn till angelägenheten av att under nuvarande utrikespolitiska Departementsförhållanden
de civila flygfälten äro i sådant skick, att de kunna användas che^en''
även för militära ändamål, torde medel böra beviljas till viss utbyggnad och
förbättring av fälten. Det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknade
beloppet, 4,000,000 kronor, synes mig emellertid böra kunna något minskas.
Jag föreslår att å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår ett
belopp av 3,000,000 kronor anvisas för att efter prövning av Kungl. Maj:t i
varje särskilt fall disponeras för utvidgningar och förbättringar av de civila
flygfälten.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Byggande och förbättring av flygplatser å tilläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av ...................... kronor 3,000,000.
Stationsbyggnad å Bulltofta flygplats. Till uppförande av en stationsbyggnad
å Bulltofta flygplats anvisade riksdagen för budgetåret 1939/40 under
luftfartsfonden ett reservationsanslag av 350,000 kronor. Malmö stad hade
78
Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
därjämte genom avtal den 7 mars 1938 förbundit sig att bidraga till bestridande
av kostnaderna för ifrågavarande byggnad med 85,000 kronor under
förutsättning, att byggnaden påbörjades före utgången av år 1939. Med
skrivelse den 31 maj 1939 överlämnade väg- och vattenbyggnadsstyrelsen till
Kungl. Majit ett av länsarkitektkontoret i Malmö utarbetat, den 30 april
1939 dagtecknat förslag till stationsbyggnaden, vilken enligt en å byggnadsstyrelsens
utredningsbyrå upprättad kostnadsberäkning skulle draga en kostnad
av 515,000 kronor, inberäknat kostnader för vissa luftskyddsanordningar,
som icke tidigare ifrågasatts inom nämnda stationsbyggnad. Sedan väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen hemställt örn anvisande av erforderliga medel för
byggnadsföretagets genomförande, uppdrog Kungl. Majit genom beslut den
22 juni 1939 åt byggnadsstyrelsen att i samarbete med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
och i huvudsaklig överensstämmelse med nämnda förslag uppföra
en stationsbyggnad å Bulltofta flygplats, med rätt för byggnadsstyrelsen
att i samråd med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och i därav berörda delar
med de statliga myndigheter, för vilka lokaler voro avsedda att inrymmas i
stationsbyggnaden vidtaga de smärre ändringar i ritningarna, som kunde visa
sig erforderliga och icke ökade kostnaden; dock skulle det åligga byggnadsstyrelsen
att skyndsamt ånyo underställa byggnadsfrågan Kungl. Maj :ts prövning,
därest det efter prövning av infordrade anbud skulle visa sig, att
byggnadsföretaget icke kunde utföras för en kostnad av högst 485,000 kronor.
I sistnämnda belopp ingick ett belopp av högst 50,000 kronor, motsvarande
beräknad kostnad för luftskyddsanordningar i stationsbyggnaden, vilket skulle
utgå av anslaget till byggande och förbättring av flygplatser.
I sin förenämnda skrivelse den 6 september 1939 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
meddelat, att på grund av olika inträffade förhållanden det
planerade byggnadsföretaget icke kunde genomföras för den av Kungl. Maj :t
bestämda kostnaden av högst 485,000 kronor, utan att preliminära beräkningar
givit vid handen, att ytterligare ett belopp av omkring 150,000 kronor vore
erforderligt. Styrelsen har i anslutning härtill och under erinran örn att avtalet
med Malmö stad örn bidrag till stationsbyggnaden vore gällande endast
under förutsättning, att byggnadsarbetena igångsattes före den 1 januari 1940
hemställt, att Kungl. Majit måtte hemställa hos 1939 års urtima riksdag
om anvisande av nämnda belopp av 150,000 kronor.
Då jag icke är beredd att utan en närmare utredning rörande ifrågavarande
kostnadsökning taga ställning till styrelsens förslag om anvisande av ytterligare
medel synes härmed tills vidare böra anstå i avvaktan på resultatet av
berörda utredning. Med hänsyn till innehållet i det förenämnda avtalet med
Malmö stad torde emellertid arbetet å byggnaden böra igångsättas redan innevarande
år. Därest riksdagen icke uttalar någon erinran däremot, torde det
därför få ankomma på Kungl. Majit att fatta beslut örn arbetets påbörjande
med anlitande av redan tillgängliga medel.
Kungl. Maj.ts proposition nr 1.
79
Statens allmänna fastighetsfond.
[11.] 18. Anordnande av skyddsrum i statens fastigheter, reservations
anslag.
I skrivelse den 31 augusti 1939 har byggnadsstyrelsen hemställt, att
till styrelsens förfogande måtte för anordnande av skyddsrum inom statens
under byggnadsstyrelsens förvaltning ställda fastigheter ställas ett belopp
av 1,820,000 kronor.
Jag torde till en början få erinra örn att till skyddsrum i statliga byggnader
för vartdera av budgetåren 1937/38 och 1939/40 under statens allmänna
fastighetsfond anvisats 400,000 kronor.
I sin skrivelse har byggnadsstyrelsen framlagt en i samråd med chefen för
försvarsstaben verkställd utredning örn behovet av skyddsrum i statliga
byggnader. Under hänvisning i övrigt till handlingarna, vilka innefatta,
bland annat, tablåer över de byggnader, som i nu förevarande sammanhang
kunna ifrågakomma skola förses med skyddsrum, torde jag rörande framställningen
få anföra följande.
De fastigheter, som upptagits i tablån rörande stockholmsfastigheterna,
hava med hänsyn till angelägenlietsgraden i vad avser skyddsrum av byggnadsstyrelsen
förslagsvis uppdelats i fyra grupper. Grupperna 1, 2 och 3 omfatta
fastigheter, där skyddsrum nu eller inom närmaste framtiden böra
anordnas, och grupp 4 fastigheter, där skyddsrum icke för närvarande synas
vara påkallade. Den sålunda verkställda gruppindelningen avviker i endast
några fall från en av tjänstgörande chefen för försvarsstaben föreslagen indelning.
Den sammanlagda kostnaden för i tablån upptagna skyddsrumsanläggningar
inom fastigheterna i Stockholm och vilka skulle utföras utan samband
med ny- eller ombyggnadsarbeten, till vilka särskilda anslag tidigare
äskats, uppgår till 1,588,800 kronor. Av detta belopp belöper å grupperna
I—lil respektive 951,500 kronor, 204,300 kronor och 222,000 kronor eller
sammanlagt 1,377,800 kronor.
De fastigheter, som upptagits i tablån rörande fastigheterna i landsorten,
hava med hänsyn till angelägenlietsgraden av styrelsen uppdelats i tre grupper,
som jämväl i huvudsak ansluta sig till en av tjänsteförrättande chefen
för försvarsstaben föreslagen indelning. Grupperna 1 och 2 omfatta fastigheter,
där skyddsrum nu eller inom närmaste framtiden böra anordnas, och
grupp 3 fastigheter där skyddsrum icke för närvarande synas vara påkallade.
Den sammanlagda kostnaden för skyddsrum inom fastigheterna i landsorten,
vilka icke skulle utföras i samband med ny- eller ombyggnadsarbeten, till
vilka särskilda anslag äskats, uppgår till sammanlagt 965,000 kronor. Av
detta belopp belöper 190,000 kronor å fastigheter inom grupp 1 och 690,000
kronor å fastigheter inom grupp 2 eller sammanlagt 880,000 kronor.
För genomförande av de skyddsanläggningar, som enligt byggnadsstyrelsens
utredning omedelbart eller inom den närmaste framtiden synas böra
80
Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
komma till utförande inom fastigheter i Stockholm och i landsorten, krävas
alltså i runt tal tillhopa 2,258,000 kronor.
Av det för budgetåret 1937/38 anvisade reservationsanslaget för anordnande
av skyddsrum i statliga byggnader har genom olika beslut före denna dag
ett sammanlagt belopp av 361,770 kronor ställts till byggnadsstyrelsens förfogande
för utförande av närmare angivna arbeten. Det återstående anslagsbeloppet,
i runt tal 38,000 kronor, .jämte det för innevarande budgetår anvisade
anslaget av 400,000 kronor har genom beslut av Kungl. Maj:t denna
dag ställts till byggnadsstyrelsens förfogande för utförande av vissa i byggnadsstyrelsens
tablåer upptagna skyddsrumsarbeten. Den erforderliga medelsanvisningen
för anordnande av de skyddsrum, som enligt nämnda tablåer
omedelbart eller inom den närmaste framtiden böra komma till utförande,
skulle alltså uppgå till (2,258,000 — 438,000) 1,820,000 kronor. Byggnadsstyrelsen
har emellertid i skrivelse den 4 september 1939 hemställt örn anvisande
av ytterligare 25,000 kronor för anordnande av luftskyddsrum för
viss länsstyrelse. Den förutnämnda anslagssumman skulle alltså behöva
ökas till 1,845,000 kronor.
Med hänsyn till vikten av att de byggnader, varom nu är fråga, förses
med skyddsrum, anser jag mig böra tillstyrka bifall till byggnadsstyrelsens
framställning. Det torde emellertid senare, därest medlen beviljas av riksdagen,
få ankomma på Kungl. Majit att taga slutlig ställning till frågan, vilka
skyddsrumsbyggnader som i första hand böra komma till utförande.
Jag hemställer, att Kungl, Majit måtte föreslå riksdagen
att till Anordnande av skyddsrum i statens fastigheter å
tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1939/40 anvisa ett
reservationsanslag av .................. kronor 1,845,000.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Hans Hansson.
Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
81
Bilaga 10.
Kapitalinvesteringar.
Jordbruksdepartementet.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Hajd Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 8
september 1939.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,
Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, anmäler
på jordbruksdepartementet ankommande ärenden rörande kapitalinvesteringar
å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1939/40 och anför
därvid följande.
Statens utlåningsfonder.
[1-] -0. Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för motordrift, reser
vationsanslag.
Genom beslut vid 1932 års riksdag (prop. nr 212; R. skr. nr
158) inrättades en fond, benämnd lånefonden för inköp av gasgeneratorer
för motordrift. Såsom kapital för fonden anvisade riksdagen för budgetåret
1932/33 under utgifter för kapitalökning och under rubrik »Statens
utlåningsfonder» ett reservationsanslag av 200,000 kronor. Vid 1933 års
riksdag (prop. nr 189; R. skr. nr 210) anvisades för budgetåret 1933/34 såsom
kapitalökning för fonden ytterligare ett reservationsanslag av 500,000
kronor. Bestämmelserna rörande erhållande av lån från fonden finnas
upptagna i kungörelsen den 20 maj 1932 (nr 121).
Av den s. k. 1937 års gasgeneratorkommitté har framlagts vissa förslag rörande
åtgärder för utökande av användningen av generatorgasdrivna fordon.
Ehuru vissa av förslagen ännu icke varit föremål för Kungl. Maj:ts prövning,
synes redan nu tydligt att en höjning av fondens kapital är erforderlig.
Jag förordar, att för ändamålet å kapitalbudgeten i förslaget till tilläggsstat
upptages ett anslag med allenast beräknat belopp. Anslaget torde böra be
Bihang
till urtima riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 1.
6
82
Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
räknas till 2,000,000 kronor. Med hänsyn härtill får jag hemställa, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Lånefonden
för inköp av gasgeneratorer för motordrift å tiiläggsstat
I tili riksstaten för budgetåret 1939/40 beräkna ett reservationsanslag
av ...................... kronor 2,000,000.
Fonden för förlag till statsverket.
[2.] 12 a. Viss lagring av jordbruksprodukter m. m., reservationsanslag.
I skrivelse den 29 augusti 1939 framlade statens jordbruksnämnd förslag
till de anstalter för regleringen av tillgång och priser å vissa jordbruksalster
o. d., som under den närmaste framtiden i beredskapssyfte borde vidtagas
med anledning av det inträffade krisläget samt det av Kungl.
Maj:t den 26 augusti 1939 utfärdade exportförbudet för vissa livsmedel
m. m. Nämnden framhöll därvid, att det redan nu beträffande fläsk
och smör och eventuellt ägg samt, på ett ganska tidigt stadium, jämväl
med avseende å slaktavfall, vissa ätbara växter, vicker och pelusker
samt utsädesvaror i övrigt m. m. kunde bliva erforderligt, att i samband
med minskning av exporten draga varorna ur den inhemska marknaden
genom upplagring i viss utsträckning eller annorledes. De åtgärder, som
i anledning härav kunde finnas påkallade, borde enligt nämndens uppfattning,
i den mån de icke ankomme på svenska spannmålsaktiebolaget, tills
vidare i första rummet handhavas av befintliga organisationer på jordbruksregleringens
område under ledning av jordbruksnämnden. Kostnaderna härför
borde under den allra närmaste tiden provisoriskt bestridas av jordbrukets
regleringsmedel för att — då det här icke vöre fråga örn regleringsåtgärder
i vanlig bemärkelse — i sinom tid slutligt täckas av andra statsmedel.
I anledning av jordbruksnämndens omförmälda skrivelse bär Kungl. Majit
den 1 september 1939 dels bemyndigat nämnden att tills vidare i huvudsaklig
överensstämmelse med i skrivelsen angivna grunder träffa anstalter för
reglering av exporten av jordbruksaktör, dels för ifrågavarande verksamhet
på sätt i skrivelsen sagts till nämndens förfogande anvisat ett belopp av högst
6,000,000 kronor, att utgå ur fonden för mötande av förluster å spannmålsregleringen
såsom förskott att framdeles, efter beslut av Kungl. Majit, ersättas
av de medel som inflöte till jordbrukets prisregleringsfond, dels ock anbefallt
svenska spannmålsaktiebolaget att för en total kostnad av tills vidare
högst 1,000,000 kronor enligt nämndens anvisningar företaga inköp i beredskapssyfte
av spannmål och fodermedel samt utsäde m. m. ävensom ombesörja
i samband därmed erforderlig upplagring.
Härefter har statens jordbruksnämnds kansli till jordbruksdepartementet
ingivit en den 4 september 1939 dagtecknad promemoria med vissa i
Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
83
samråd med representanter för vederbörande regleringsorganisationer verkställda
beräkningar rörande den ungefärliga storleken av de anslag, sorn tills
vidare syntes vara erforderliga under innevarande budgetår för bestridande
av utgifter för lagringsverksamhet m. fl. beredskapsåtgärder. I promemorian
har härutinnan anförts följande.
För inköp av och förskott å varor, som i regleringssyfte på grund av krisläget
undandragas marknaden, torde en fond böra uppläggas å tills vidare
förslagsvis 20,000,000 kronor. Föremål för denna verksamhet synes till en
början framför allt böra bliva bacon och smör. För inköp av spannmål och
fodersäd torde för den alira närmaste framtiden medel icke erfordras utöver
dem, som redan finnas anvisade. Utläggen från ifrågavarande fond förutsättas
för framtiden skola gottgöras i den mån medel inflyta genom varornas
avyttrande. För avsättning till fonden torde nu böra begäras ett reservationsanslag
å nyssnämnda belopp.
Till förvärvande av och iordningställande av lagerutrymmen synes för
närmaste tiden behov föreligga av omkring 2,000,000 kronor. Då vissa medel
till uppförande av spannmålslagerhus, enligt medgivande vid årets riksdag,
redan ställts till svenska spannmålsaktiebolagets förfogande, böra utrymmen
nu anskaffas i första rummet för lagring av andra produkter än
spannmål, särskilt sådana lättförstörbara livsmedel som smör och ägg. Även
nu ifrågavarande belopp torde — å kapitalbudgeten — böra anvisas såsom
reservationsanslag.
Slutligen ha övriga kostnader för verksamheten i fråga uppskattats till
sammanlagt 3,000,000 kronor. Härmed avses, bland annat, förhyrande av
tillfälliga lagerutrymmen, kostnader för vård och omsättning av lager, transportkostnader
m. fl. löpande utgifter. Till dessa ändamål torde tills vidare,
under nionde huvudtiteln, böra äskas ett förslagsanslag å sist angivet belopp.
I promemorian har i förevarande sammanhang även framhållits, att jordbrukets
prisregleringsfond på grund av det uppkomna krisläget vore i behov
av förstärkning. Denna förstärkning har ansetts lämpligen böra tillföras
fonden i form av ett förslagsanslag under nionde huvudtiteln å 30,000,000
kronor.
De sålunda ifrågasatta anslagen, vilka anses erforderliga för budgetåret
1939/40, föreslås skola få tills vidare disponeras av jordbruksnämnden.
I detta sammanhang vill jag erinra örn att statens potatismjölsnämnd i
skrivelse den 4 september 1939 gjort framställning i fråga örn viss upplagring
av potatismjöl. Nämnden har i detta hänseende anfört i huvudsak följande.
Redan under våren 1939 har nämnden tagit sikte på viss ökning av potatismjölslagret.
Under nu inträdda krisförhållanden torde det emellertid vara
välbetänkt att föranstalta örn en extra lagerökning, något som också underlättas
av att årets skörd av fabrikspotatis synes bliva riklig. Den extra lagerökningens
storlek vill nämnden föreslå till 50,000 deciton. Då den nuvarande
prismarginalen mellan potatis och potatismjöl är alltför knapp för
att stärkelseproducenterna själva skulle kunna draga kostnaderna för ifrågavarande
extralager och då en prishöjning å stärkelse synes böra undvikas,
anser nämnden lämpligt, att staten träder emellan och beviljar medel för
täckande av de med extralagret förenade ränte- och lagringskostnaderna, så
länge detta äger bestånd. För budgetåret 1939/40 beräknar nämnden ifråga
-
84
Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
varande kostnader till 25,000 kronor, därvid förutsatts, att den för lagring
inköpta stärkelsen likvideras per den 1 april 1940. Till denna tidpunkt
skulle producenterna själva bära ränte- och lagringskostnaderna. Extralagret
synes lämpligen böra inköpas och förvaltas av Sveriges stärkelseproducenters
förening under kontroll av nämnden.
Departements■ De av jordbruksnämnden framförda yrkandena örn en viss upplagring
c eJm'' genom statens försorg av jordbruksprodukter o. d. — vilka motiverats dels
med producentintresset att draga varor ur den inhemska marknaden för att
motväga verkningarna av en i visst läge uppkommande exportminskning,
dels också med behovet att under nuvarande förhållanden hålla vissa
lager i beredskapssyfte — förutsätta mycket betydande medelsanvisningar,
såsom framgår av de beräkningar, vilka verkställts inom jordbruksnämndens
kansli. På den korta tid, som stått till buds, har det icke varit möjligt
att verkställa en närmare prövning av omfattningen och arten av den
beredskapslagring, varav behov även enligt min mening kan föreligga. Jag
är sålunda för närvarande icke beredd att taga slutgiltig ställning till anslagsbeloppen
i fråga.
Ställning kan dock redan nu fattas till frågan om täckningen av det belopp
örn högst 6 miljoner kronor, som Kungl. Majit den 1 september 1939
ställt till jordbruksnämndens förfogande för att träffa anstalter för reglering
av exporten av jordbruksalster. Medlen, vilka som nämnts anvisats av
fonden för mötande av förluster å spannmålsregleringen såsom förskott att
framdeles, efter beslut av Kungl. Majit, ersättas av jordbrukets prisregleringsfond,
kunna med visst fog sägas icke utgöra kostnader för regleringsåtgärder
i vanlig bemärkelse. Övervägande skäl synas mig tala för att
medlen täckas genom anvisande av särskilt anslag av egentliga statsmedel.
Budgetärt torde anslaget böra likställas med de tidigare medelsan visningarna
för beredskapslagring och sålunda uppföras å kapitalbudgeten under fonden
för förlag till statsverket.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Viss lagring
av jordbruksprodukter m. m. å tilläggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1939/40 beräkna ett
reservationsanslag av .................. kronor 6,000,000.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Fritz af Petersens.
Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
85
Bilaga 11.
Kapitalinvesteringar.
Handelsdepartementet.
Utdrag av protokollet över handelsårenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 8
september 1939.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,
Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler
chefen för handelsdepartementet, statsrådet Möller, under handelsdepartementets
handläggning hörande ärende angående kapitalinvesteringar å tillläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1939/40 samt anför därvid följande.
Fonden för förlag till statsverket.
[1.] 20. Statlig krigsförsäkring, reservationsanslag. Enligt 1 § lagen den
10 mars 1939 (nr 68) örn statlig krigsförsäkring m. m. må vid krig, krigsfara
eller eljest av krig föranledda utomordentliga förhållanden, såframt
Konungen därom förordnar, av staten meddelas transportförsäkring mot
krigsrisk ävensom återförsäkring av såväl transportförsäkring mot krigsrisk
som annan transportförsäkring. Jämlikt 2 § samma lag kan, efter förordnande
av Konungen, staten under förhållanden, som angivas i 1 §, jämväl
meddela återförsäkring av viss försäkring för olycksfall, som till följd av
krigsåtgärd drabbar å fartyg eller annat transportmedel tjänstgörande person.
Genom kungörelse den 3 september 1939 (nr 597) har Kungl. Maj:t förordnat,
att försäkring och återförsäkring, som avses i 1 § lagen, må tillsvidare
meddelas av staten. Kungörelsen gäller för tiden till dess trettio dagar
förflutit från det riksdagen sammanträtt. I proposition till riksdagen
denna dag har Kungl. Majit emellertid hemställt, att riksdagen ville medgiva
fortsatt förordnande för tiden därefter att gälla tillsvidare.
Enligt av Kungl. Majit den 3 september 1939 utfärdad kungörelse (nr 596)
86
Kungl. Maj.ts proposition nr 1.
Departements
chefen.
med tillämpningsföreskrifter till lagen skola frågor rörande försäkring jämlikt
samma lag handläggas och avgöras av en särskild nämnd, statens krigsförsäkringsnämnd,
med säte i Stockholm. Sådan försäkring och återförsäkring,
som enligt lagen kan meddelas av staten, må nämnden bevilja allenast
när så prövas vara av väsentlig betydelse för tillförseln av förnödenheter
eller eljest för vidmakthållande av handel eller annan näring. Nämnden
äger taga återförsäkringar av försäkringar, som meddelats av nämnden. Det
åligger nämnden att fastställa villkoren för försäkring och återförsäkring,
som omfattas av verksamheten, att utfärda de anvisningar, som finnas erforderliga
för verksamhetens bedrivande, samt att hos Kungl. Maj:t göra de
framställningar, vilka kunna finnas av förhållandena påkallade och med
verksamheten äga samband.
I skrivelse till Kungl. Majit den 4 september 1939 har statens krigsförsäkring
snämnd anfört följande:
Statens krigsförsäkringsnämnd hade hemställt, att nämnden måtte erhålla
förordnande att å statens vägnar meddela sådan försäkring emot krigsrisk,
som närmare omförmäldes i lagen den 10 mars 1939 örn statlig krigsförsäkring
m. m. Därest dylikt förordnande lämnades, syntes det erforderligt, att
ett belopp ställdes till nämndens förfogande för att i fall av behov tagas i
anspråk för uppfyllande av de förpliktelser, som genom denna försäkringsverksamhet
komme att åvila nämnden. Huru stort anslag, som kunde vara
erforderligt, vore ytterst svårt att avgöra. Vid förra världskriget räknades
med att ett belopp av 50 miljoner kronor kunde vara erforderligt, men något
bidrag från statens sida behövde aldrig tagas i anspråk, då inkasserade premier
täckte utgifterna och lämnade ett avsevärt överskott. Förhållandena
nu vore emellertid väsentligt olikartade emot år 1914, då man knappast hade
att räkna med de risker, som följde av flygbombardemang. Även i övrigt
torde krigsriskerna numera få anses väsentligt större. Härtill komme, att de
försäkringsbelopp, som nämnden redan i och med krigsutbrottet måste övertaga,
bleve av en helt annan storleksordning än för 25 år sedan. De danska
krigsförsäkringsorganen hade till säkerhet för sin verksamhet erhållit ett garantikapital
av 120 miljoner danska kronor, varav för kasko 80 miljoner och
för varor 40 miljoner. De risker, som statens krigsförsäkringsnämnd redan
vid början av sin verksamhet måste övertaga, uppginge med säkerhet til!
flera hundra miljoner kronor, då praktiskt taget hela den svenska handelsflottan
vöre krigsutbrottsförsäkrad och de flytande varuskeppningarna även uppginge
till högst väsentliga belopp. Då statens krigsförsäkringsnämnd emellertid
icke för närvarande ansåge erforderligt, att ett större belopp än 50 miljoner
kronor ställdes till förfogande, vore detta sålunda icke beroende därav,
att nämnden ansåge givet, att större belopp icke kunde erfordras, utan fastmera
därav att det icke kunde på något så när tillförlitligt sätt beräknas vilket
belopp, som kunde behöva tagas i anspråk, och det angivna beloppet
överensstämde med det, varmed man räknade vid världskriget 1914.
För täckande av de med försäkringsverksamheten förenade utgifterna böra
i första hand användas inflytande premier. Om eller i vilken utsträckning
dessa kunna förslå härtill undandrager sig bedömande för närvarande. Jag
biträder nämndens förslag, att särskilda medel ställas till förfogande för att
i fall av behov tagas i anspråk för uppfyllande av de förpliktelser, som kom
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
87
ma att åvila nämnden. Mot det för ändamålet beräknade anslagsbeloppet,
50 miljoner kronor, har jag icke något att erinra. Anslaget torde böra såsom
kapitalinvestering under fonden för förlag till statsverket anvisas å tilläggsstat
till riksstaten för budgetåret 1939/40.
Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Statlig krigsförsäkring å tilläggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av ..................................kronor 50,000,000,
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Leif Belfrage.