Kungl. Majus proposition nr 95.

13

Nr 95.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående statsförvärv
av den Lysekils järnvägsaktiebolag tillhöriga
Lysekils järnväg; given Stockholms slott den 17
februari 1939.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stadsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Gerli. Strindlund.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet
inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regent en i
statsrådet å Stockholms slott den 17 februari 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrbson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,
Forslund, Eriksson, Strindlund.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför
chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Strindlund:

Med skrivelse den 27 januari 1939 har järnvägsstyrelsen överlämnat en till
styrelsen inkommen, till Kungl. Majit ställd, den 24 i samma månad dagtecknad
skrivelse från Lysekils järnvägsaktiebolag, vari bolaget hemställt, att
staten måtte förvärva bolagets järnväg med tillträde den 1 juli 1939.

408 39

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

Innan jag ingår på ifrågavarande framställning torde jag med avseende å
ifrågavarande järnväg få erinra om följande:

Koncession å normalspårig järnväg mellan Lysekils stad och trafikplatsen
Smedberg å Bohusbanan beviljades år 1908. Järnvägen har en längd av 34.7
kilometer och öppnades för trafik år 1913. Vid beräkning av den trafikerade
banlängden är till anförda kilometertal att lägga 4. o kilometer statens järnvägar
tillhörigt spår å linjen Smedberg—Munkedal, till och från vilken sistnämnda
station järnvägens tåg framgå. Den trafikerade banlängden uppgår
alltså till 38.7 kilometer.

Den redovisade byggnadskostnaden uppgår till i runt tal 2,680,000 kronor
med följande fördelning: bana och byggnader 2,142,000 kronor, rullande materiel
493,000 kronor och inventarier 45,000 kronor.

I räkenskaperna Ira upptagits jämväl 118,000 kronor räntor under byggnadstiden,
varför det bokförda anläggningsvärdet utgör 2,798,000 kronor.

Till järnvägens anläggning beviljades år 1910 ett lån från allmänna järnvägslånefonden
å 1,200,000 kronor. I övrigt bestreds den ursprungliga byggnadskostnaden
med medel influtna för tecknade aktier till ett sammanlagt
belopp av 1,211,000 kronor. — Så gott som samtliga aktier —• eller närmare
angivet för nominellt 1,055,000 kronor — innehavas av Lysekils stad och övriga
berörda kommuner. Någon utdelning å aktierna har aldrig ägt rum.

Å statslånet, som löper med en räntefot av 4.5 procent, hava fullgjorts förräntning
och amortering i vederbörlig ordning till och med år 1931. Den återstående
kapitalskulden har härigenom nedbringats med 124,700 kronor till
i runt tal 1,075,300 kronor. Från och med år 1932 har någon ytterligare avbetalning
å skulden däremot icke ägt rum. Under åren 1933—1936 har järnvägens
ägare endast förmått erlägga 25,000 kronor per år av den till inemot
50,000 kronor årligen uppgående räntan till riksgäldskontoret. Den från och
med år 1937 upplupna statslåneräntan har icke till någon del likviderats. Till
följd härav har statslåneskulden nu år från år ökats.

Förutom järn vägsrörelse bedriver bolaget även omnibustrafik, vilken omfattar
linjerna Lysekil—Munkedal, Hallinden—Fisketången, Lysekil—Alsbäck
—Sjöbol, Lysekil—Risö, Sämstad—Brodalen—Slävik (Malmön) och Tullboden—Hunnebostrand—Bovallstrand—Ödstoft—Hallinden—Lysekil
med en
sammanlagd längd av 104 kilometer. För trafiken användas 7 personomnibusar.

Det i bilrörelsen investerade kapitalet utgjorde vid 1937 års slut 49,000
kronor, fördelat på automobiler med 44,000 kronor, på husbyggnader med 4,000
kronor och på inventarier med 1,000 kronor.

I sin förenämnda framställning har Lysekils järnvägsaktiebolag till en
början anfört, att Lysekils järnväg ej kunnat undgå verkan av den ekonomiska
depression, som visserligen gjorde sig förnimbar över hela landet under åren
1931—1934 men för Bohusläns del alltjämt kvarstode. Trots uppfyllandet av
anspråken på flera och bättre lägenheter med såväl tåg- som landsvägsomnibusturer
och därav föranledd nyanskaffning av materiel hade resande- och
godstrafiken minskat, vilket i sin tur föranlett en sådan minskning av trafikinkomsterna,
att järnvägen, ehuru den enligt senaste bokslutet fortfarande
kunnat uppvisa ett driftöverskott å 25,590 kronor, likväl ej mäktat erlägga ränta
och amortering å statslånet, vadan alltså förlust å rörelsen uppkommit.

Med hänsyn till de ringa utsikterna för järnvägens framtida bestånd som
enskilt företag hade, fortsätter bolaget, förhandlingar förts mellan bolaget, å ena

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

sidan, och riksgäldskontoret och järnvägsstyrelsen, å andra sidan, om banans
inlemmande i statsbanenätet. Förhandlingarna hade lett till upprättandet av
ett preliminärt kontrakt mellan svenska staten genom järnvägsstyrelsen och
järnvägsbolaget, varigenom bolaget utan något som helst ekonomiskt vederlag
för sin egendom i vad densamma översköte skulderna överläte å staten
samtliga tillgångar och skulder.

Skulle, anför slutligen bolaget, i sammanhang med ett allmänt statsförvärv
av enskilda järnvägar antagas sådana lagbestämmelser, som tillförsäkrade
ägare av enskild järnväg, jämförbar med Lysekils järnväg beträffande såväl
värde som ekonomisk ställning, ersättning överstigande skulderna, hyste bolaget
den förhoppningen, att dylik ersättning framdeles måtte tillerkännas även
aktieägare i Lysekils järnvägsaktiebolag för aktier, som innehades vid överlåtelsen.

Det förenämnda kontraktet angående järnvägens överlåtande å staten, vilket
av järnvägsstyrelsen träffats under förbehåll av Kungl. Maj:ts godkännande,
finnes bilagt styrelsens skrivelse i ämnet och torde såsom bilaga få fogas till
dagens statsrådsprotokoll. Vid styrelsens skrivelse finnas därjämte fogade
förteckningar över dels fastigheter, som äro belägna utanför järnvägsområdet
och som icke ingå i försäljningen, dels kontrakt, överenskommelser
och medgivanden m. m., som skola av järnvägsstyrelsen övertagas, och dels
befattningshavare vid järnvägen, vilka kunna komma att- övergå i statens järnvägars
tjänst.

Järnvägsstyrelsen har i sin skrivelse till en början meddelat, att Lysekils
järnväg ifråga örn den bantekniska utrustningen tillhör de svagaste bland vårt
lands normalspårsbanor.

Mot järnvägens underhållsstandard har järnvägsstyrelsen icke funnit skäl
till anmärkning. Styrelsen framhåller dock, att under närmaste tiden vissa banarbeten,
avseende i första hand komplettering av ballasten och justering av
banans profil, torde komma att kräva relativt betydande kostnader.

Styrelsen anför härefter:

I samband med verkställda utredningar angående järnvägens förvaltning
och bolagets ekonomiska ställning har framhållits, bland annat, att järnvägen
utgjorde en tillförselled till Bohusbanan, jämförlig med de banor, som från
den norrländska stambanan leda till olika kuststäder, och att järnvägens införlivande
med statens järnvägar alltså framstode som en naturlig åtgärd, oberoende
av vilka allmänna järnvägspolitiska riktlinjer, som komme att följas.
Framhållas kan också å ena sidan, att järnvägen icke står i direkt förbindelse
med något annat enskilt järnvägsnät, å andra sidan, att järnvägens trafikuppgifter
äro av sådan storlek och dess bevarande av sådan vikt för Lysekils stad
och det direkta trafikområdet i övrigt, att järnvägens nedläggning icke synes
kunna — åtminstone i nuvarande tidsläge — allvarligt ifrågasättas. Lysekils
järnväg tillhör alltså den kategori av banor, för vilka vid fråga om en allmän
konsolidering och sanering av järnvägsnätet i vårt land inlemmandet i statsbanenätet
står såsom enda möjliga lösning.

Järnvägsstyrelsen har härefter lämnat följande uppgifter till belysande av
järnvägens ekonomiska förhållanden m. m.:

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

Järnvägstrafiken.

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

Inkomster.

T u''

sen

tal k

ron

o r

Persontrafik ......................

152

134

123

124

129

127

137

Posttransporter ..................

9

9

9

9

9

9

9

Poststationsskötsel ..............

2

2

3

5

5

5

5

Godstrafik ........................

76

64

68

58

78

83

73

Extra trafikinkomster............

6

6

5

5

5

6

5

Summa trafikinkomster

245

215

208

201

226

230

229

Utgifter.

Administrativa avdelningen:

Pensioner ......................

5

4

6

4

6

6

6

Övriga utgifter ................

11

9

8

8

10

8

7

Banavdelningen ..................

37

38

38

35

36

37

35

Trafikavdelningen ................

70

66

63

64

70

74

72

Maskinavdelningen ..............

77

73

52

67

69

79

80

Lok- och vagnhyressaldo ........

2

2

3

3

1

1

3

Övriga utgifter....................

—

—

2

1

—

—

—

Summa driftutgifter

202

192

172

182

192

205

203

Driftöverskott ..................

43

23

36

19

34

25

26

Avsättning till förnyelsefond____

39

40

45

45

44

44

44

Omnibusstraflkeu

Inkomster ........................

—

13

34

37

42

47

56

Utgifter............................

—

10

28

30

35

38

49

Driftöverskott ....................

—

3

6

7

7

9

7

Avsättning till förnyelsefond —

—

3

6

7

7

9

7

Järnvägsstyrelsen anför i anslutning härtill, att det av sammanställningen
framginge, att den samlade trafikrörelsen från oell med år 1932 för varje år
resulterat i ett faktiskt underskott. Det vore vid sådant förhållande ej ägnat
förvåna, att bolaget kommit alltmer efter med sina likvider för statslånet.
Styrelsen anför vidare:

Av förestående siffror framgår tydligt, att, om ingen oväntad ändring till
det bättre i trafikområdets näringsförhållanden skulle inträda, bolagets hela
kapital, alltså såväl aktiekapitalet som statslånet, är att betrakta såsom från
avkastningssynpunkt förlorat. Siffrorna för det för flertalet järnvägar mycket
gynnsamma år 1937 giva också vid handen, att på längre sikt järnvägstrafiken
näppeligen kan komma att lämna för nödig förnyelse av anläggningarna erforderligt
egentligt driftsöverskott .

Förhållandena vid järnvägen synas alltså vara likartade med dem, som
konstaterats vid flertalet av de enskilda banor, vilka under de senare åren
inlemmats i statsbanenätet, såväl det varaktiga behovet av järnvägen som
frånvaron av räntabilitet ha jämväl i dessa tidigare fall varit uppenbara. Det
torde icke finnas anledning nu upprepa de skäl för ett förstatligande, som
därvid blivit anförda. Järnvägsstyrelsen vill begränsa sig till ett uttalande,

17

Kungl. Majus proposition nr 95.

att ett statsförvärv av Lysekils järnväg jämte därmed samhörande biltrafik
framstår såsom en naturlig åtgärd, även om densamma icke sättes i förbindelse
med det nu inledda enhetliggörandet av vårt lands järnvägsnät. — Såsom av
i bolagets framställning meddelade uppgifter torde framgå, har beredningen
av förevarande ärende ej heller stått i något samband med vare sig 1936 års
järnvägskommittés arbete eller av 1938 års riksdag godkända affärsuppgörelser.

Även vad gäller kontraktsvillkoren ha nämnda tidigare uppgörelser stått
som mönster, till och med själva ordalydelsen har i allt väsentligt övertagits,
givetvis med de modifikationer, som betingats av lokala och individuella förhållanden.
— Förevarande statsförvärv kan kort uttryckt sägas ske på minimalvilikor;
all bolagets egendom överlämnas mot befrielse från förefintlig statslåneskuld.

Bolagets ekonomiska ställning framgår av följande uppgifter, hämtade ur
senaste förefintliga bokslut, avseende årsskiftet 1937/38.

Balansräkning den 31 december 1937.

Tillgångar. Kronor.

Järnvägsanläggningen ............................................................ 2,798,000

Diverse rörelsegrenar:

Automobilrörelsen ............................................................... 49,000

Gårdar och fastigheter ......................................................... 51,000

Rörelsemedel:

Kassa och bank .................................................................. 99,000

Förråd .............................................................................. 35,000

övriga ............................................................................. 3,000

Reserverade tillgångar ............................................................ 115,000

Förlust för året och balanserad från föregående år ..................... 84,000

Summa tillgångar 3,234,000

Skulder.

Främmande kapital:

statslån inklusive ränta .............................

svävande skulder ......................................

Eget kapital:

stamaktier ...............................................

reservfond ...............................................

Förnyelsefond:

för järnvägsrörelsen ................................

» järnvägsrörelsen förd inom linjen ........

» diverse rörelsegrenar ..........................

Vinst för året och balanserad från föregående år

1,355,000

31,000

1,211,000

585,000

(245,000)

52,000

Summa skulder 3,234,000

Järnvägsstyrelsen meddelar i anslutning härtill, att de reserverade tillgångarna
utgöras av deposition i Göteborgs Handelsbank, vilken står som
säkerhet för omhänderhavda samtrafiksmedel.

Den å skuldsidan upptagna statslåneskulden redovisas med följande uppdelning
(i avrundade tal):

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 94—95.

408 39 2

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 95.

Kapital, icke förfallet .....

» , förfallet ...........

Ränta, icke förfallen .....

» , förfallen ...........

» , överränta, förfallen

Anståndsränta ...............

Kronor.

997.000

78.000
7,000

145.000

10.000

118.000

Summa 1,355,000

Av de förändringar i fråga om järnvägens inkomster och utgifter, vilka
beräknas inträda vid densammas inlemmande i stadsbanenätet, ingår järnvägsstyrelsen
i förevarande sammanhang endast på dem, som hänföra sig till taxan.
Styrelsen anför härom:

Vid inlemmandet uppkommande kalkylator^ inkomstminskning, d. v. s.
vinst för trafikanterna, har beräknats till 22,000 kronor för persontrafiken och
19,000 kronor för godstrafiken, tillhopa alltså 41,000 kronor. I vad mån och
i vilket tempo denna minskning kan bliva kompenserad genom trafikökning,
är givetvis vanskligt uttala sig örn; utsikterna torde emellertid här icke vara
ogynnsammare än i förut berörda tidigare fall, då underskottsbanor förvärvats
av staten och inkorporerats i statens järnvägars nät. — Inkorporeringen
kan av naturliga skäl icke föranleda ändring i bestående transportvägar för
gods.

Järnvägsstyrelsen framhåller härefter, att för här ifrågavarande förvärv
ingen anvisning av anslag å riksstaten erfordrades men att i samband med
förvärvet från fonden för låneunderstöd måste avlyftas ett belopp, motsvarande
bolagets statslån. Rå det, anför styrelsen, gällde en järnvägslinje, för
vilken inkomsterna icke kunde förväntas täcka utgifterna, inklusive avsättning
till förnyelsefond, och då bolagets statslån sedan åtskilliga år tillbaka
varit nödlidande, syntes i fråga om detsamma böra förfaras analogt med vad i
regel skett vid tidigare statsförvärv av underskottsbanor, exempelvis de vid
1937 års riksdag beslutade. Järnvägens inlemmande i statsbanenätet borde
alltså icke föranleda någon ökning av kapitalet i statens järnvägars fond.
Däremot ville järnvägsstyrelsen icke motsätta sig, att de kontanta medel,
vilka kunde återstå, då likvidationen samt avvecklingen av de skulder, som
staten enligt kontraktet övertagit, blivit avslutade och i samband därmed stående
utbetalningar verkställda, inlevererades till riksgäldskontoret i och för
nedbringande av avskrivningsbehovet.

Med åberopande av vad järnvägsstyrelsen sålunda anfört hemställer
styrelsen, att Kungl. Majit i till årets riksdag avlåten proposition måtte,
med godkännande av det nu överlämnade kontraktet, föreslå riksdagen dels
besluta, att den Lysekils järnvägsaktiebolag tillhöriga järnvägen ävensom
bolagets övriga egendom må på avtalade villkor förvärvas av staten och järnvägen
införlivas med statens järnvägar, och att detta införlivande ej skall föranleda
höjning av det räntepliktiga kapitalet i statens järnvägars fond, dels ock
medgiva att tjänsteman vid Lysekils järnväg, som i anledning av statens
övertagande av nämnda järnväg konstitueras till ordinarie tjänsteman vid

19

Kungl. Majus proposition nr 95.

statens järnvägar, må utan hinder av bestämmelserna i för tjänstemän vid
statens järnvägar gällande avlöningsreglemente placeras i högre löneklass
inom vederbörande lönegrad än den lägsta.

I yttrande den 9 februari 1939 hava fullmäktige i riksgäldskontoret förklarat
sig icke hava något att erinra mot att den sedan några år aktuella
frågan örn järnvägens övertagande av staten nu upptages till avgörande. I
anslutning härtill anföres vidare:

Det föreliggande kontraktet mellan järnvägsstyrelsen och järnvägsbolaget,
vars utformande skett i samråd med vederbörande tjänsteman i riksgäldskontoret,
har ej givit fullmäktige anledning till erinran. Med den lydelse,
kontraktet erhållit, kommer riksgäldskontoret att i avräkning å sin fordran
för statslånet erhålla vad som inflyter vid försäljningen av de utom järnvägens
område belägna fastigheterna, vilka ej ingå i överlåtelsen. Dessa
fastigheter äro bokförda till ett värde av 45,150 kronor.

Järnvägsstyrelsen har vidare i sitt yttrande förklarat «ig icke vilja motsätta
sig, att de kontanta medel, som kunde återstå, då likvidationen samt
avvecklingen av de skulder, som staten enligt kontraktet övertagit, blivit
avslutade och i samband därmed stående utbetalningar verkställda, inlevereras
till riksgäldskontoret i och för nedbringande av avskrivningsbehovet.
Fullmäktige förutsätta, att så ock kommer att ske.

Under förmälan att bolagets kontanta medel enligt balansräkningen per
den 31 december 1937 uppgå till 218,000 kronor, varav dock 115,000 kronor
utgöra säkerhet för samtrafiksuppbörd, lämna fullmäktige följande översikt
rörande bolagets skuldförhållande till staten:

Det till järnvägsbolaget utbetalade statslånet uppgick till 1,200,000 kronor,
vilket belopp genom avbetalningar nedbragts till 1,075,295 kronor 67 öre. Då
bolaget efter år 1931 ej kunnat inbetala å lånet mer än sammanlagt 148,388
kronor 31 öre, fördelade med 48,388 kronor 31 öre på år 1932 och med 25,000
kronor på vart och ett av åren 1933—1936, har skulden ökats genom upplupna
räntor, vilka den 30 juni 1939 frånsett anståndsränta komma att uppgå
till 239,882 kronor 5 öre. Hela skulden kommer nämnda dag att utgöra
1,433,354 kronor 34 öre, fördelade på följande sätt:

Icke förfallen skuld Förfallen skuld Summa

Kapital ..................... 981,888:88 93,406:79 1,075,295:67

Ränta........................ 26,074:61 185,120:07 211,194:68

Överränta .................. -— 28,687:37 28,687:37

Anståndsränta ............ 118,176:62 — 118,176:62

1,126,140:11 307,214:23 1,433,354:34

Fullmäktige erinra slutligen örn att för här ifrågavarande förvärv ingen
anvisning av anslag å riksstaten erfordras, varemot i samband med förvärvet
ett belopp, motsvarande bolagets statslån, måste avföras från fonden för
låneunderstöd. Härom anföra fullmäktige:

Med hänsyn till järnvägsbolagets svaga ekonomiska ställning torde ej
något vara att erinra mot järnvägsstyrelsens uttalande, att järnvägens införlivande
med statens järnvägar ej bör föranleda höjning av det räntepliktiga
kapitalet i statens järnvägars fond.

20

Departements chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

Statens fordran på grund av järnvägsbolagets statslån bör i samband med
statsövertagandet avskrivas i den män fordringen överstiger vad som enligt
vad ovan sagts kommer att under bolagets likvidation inbetalas till riksgäldskontoret
i avräkning å bolagets ränteskuld. Den del av statens fordran,
som utgöres av kapital, skall överföras till fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen bär i utlåtande den 8 februari 1939
förklarat sig icke hava något att erinra mot ett införlivande av Lysekils
järnväg med statens järnvägar i enlighet med järnvägsstyrelsens förslag.

Den nu föreliggande framställningen avser, att staten måtte förvärva Lysekils
järnväg och införliva den i statsbanenätet. Järnvägen synes nämligen sakna
förutsättningar att för framtiden kunna drivas såsom enskild järnväg. Av den
lämnade redogörelsen framgår också sannolikheten av detta antagande.
Järnvägsrörelsen har visserligen icke för något av de redovisade verksamhetsåren
utvisat direkt driftunderskott, men överskottet har icke varit tillräckligt
för att medgiva författningsenlig avsättning till förnyelsefonden,
och räntebetalning och amortering å bolagets statslån hava endast till en
ringa del kunnat fullgöras. Rörelsen har sålunda lämnat en faktisk förlust,
vilket förutses komma att uppstå även vid järnvägens drift i statens järnvägars
regi.

Emellertid synes anförda förhållande icke utgöra tillräckligt skäl för att
i den föreliggande situationen nedlägga driften å järnvägen. Oavsett att
järnvägen alltjämt har betydande transportuppgifter att fylla, skulle nämligen
dess nedläggande nu innebära ökade svårigheter för det i ekonomiskt hänseende
redan förut hårt drabbade länet. Vid ett nedläggande av järnvägsdriften
skulle sannolikt näringslivets förutsättningar inom järnvägens trafikområde
komma att ytterligare försämras och arbetslösheten ökas icke blott
med den vid järnvägen anställda personalen utan även med ett antal personer,
som i mer eller mindre grad indirekt äro beroende av järnvägens fortvaro.
Därtill kommer, att en sådan åtgärd skulle medföra trafik- och inkomstminskning
å statens järnvägars till Lysekils järnväg anslutande linje.

Om trafiken å järnvägen sålunda anses böra upprätthållas, lära, garantier
härför kunna vinnas endast genom företagets övertagande av statens
järnvägar. Fusion med något annat enskilt järnvägsföretag kan här icke
ifrågakomma. På anförda skäl finner jag mig sålunda böra förorda, att
Lysekils järnväg förvärvas av staten och införlivas nied statens järnvägar.
I samband med järnvägens överlåtande å statens järnvägar bör givetvis även
järnvägsbolagets automobilrörelse övertagas.

Yad beträffar det föreliggande, av järnvägsbolaget och järnvägsstyrelsen
godkända avtalsförslaget, vars grunder för järnvägsöverlåtelsen i allt väsentligt
överensstämma med dem, som i liknande fall tidigare tillämpats, synes
någon anledning till erinran mot förslaget icke föreligga. Enär köpeskillingen
skall utgå på så sätt, att statsverket på i avtalet närmare angivna villkor övertager
bolagets skulder och förpliktelser, vilka bolaget förbundit sig att icke
öka utöver vad som kan erfordras för dess normala verksamhet, erfordras icke

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

anslag för genomförande av avtalet. Med hänsyn till att utfallet av järnvägens
drift även i statens järnvägars regi sannolikt kommer att bliva negativt, torde
statens järnvägars räntepliktiga kapital icke genom övertagandet böra ökas.
I samband med förvärvet bör därför statens fordran hos bolaget, i den mån
fordringen överstiger vad som kan komma att under bolagets likvidation inbetalas
till riksgäldskontoret i avräkning å bolagets skuld, på sätt riksgäldsfullmäktige
angivit, bliva föremål för reglering över fonden för oreglerade
kapitalmedelsförluster.

Den vid banan anställda personalen torde böra övertagas av statens järnvägar
i huvudsak enligt de grunder, som tillämpats tidigare i liknande fall
och som innehållas i köpekontraktets § 7. Då bland denna personal icke
finnes någon befattningshavare, som enligt avtalet skall placeras i 21:sta
eller högre lönegrader, erfordras intet beslut av riksdagen med avseende å
antalet befattningshavare.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att den Lysekils jämvägsaktiebolag tillhöriga Lysekils järnväg
må av staten förvärvas i huvudsaklig överensstämmelse med av
mig här förordade grunder.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenEegenten
lämna bifall och förordnar, att proposition av
den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas
till riksdagen.

Ur protokollet:

F. Wessberg.

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

Bilaga.

Kontrakt

mellan Svenska staten genom Kungl. Järnvägsstyrelsen, å ena, samt Lysekils
Jarnyagsakfaebolag, å andra sidan, angående förvärvande för svenska statens
rakning av Lysekils järnväg m. m.

§ I Lysekils

järnvägsaktiebolag, nedan benämnt bolaget, överlåter till svenska
staten med full äganderätt från och med den 1 juli 1939 på nedan angivna
villkor den bolaget tillhöriga järnvägen samt bolagets övriga då ägande tillgångar
och rättigheter med undantag av i bil. A angivna, utanför järnvägsområdet
belägna fastigheter.

§ 2-

Bolaget må icke före tillträdesdagen disponera sina tillgångar eller ikläda
sig förpliktelser för andra ändamål en sådana, som avse det normala uppehållandet
av driften å bolagets järnväg, av bolaget bedriven yrkesmässig automobiltrafik
samt annan med dess rörelse samordnad verksamhet, dock må
bolaget försälja i § 1 omförmälda, utanför järnvägsområdet belägna fastigheter,
därest fullmäktige i riksgäldskontoret därtill lämnat medgivande.

Bolaget garanterar, att det för närvarande icke har skulder eller förpliktelser
för andra ändamål än de nyss nämnda.

§3.

All den egendom, som till staten överlåtes, överlämnas av bolaget å tillträdesdagen
till dem, som av Kungl. Järnvägsstyrelsen förordnats att mottaga
densamma. Därvid skall bolaget utställa överlåtelsehandling samt avlämna lagfartsbevis
och övriga åtkomsthandlingar beträffande bolagets fasta egendom
ävensom gravationsbevis, utvisande att densamma icke häftar för andra inteckningar
än sådana, som antingen utgöra säkerheter för i balansräkningen
upptagna låneskulder eller finnas till disposition i bolagets eget förvar. Bolaget
skall vid samma tillfälle överlämna de skriftliga avtal och andra handlingar,
vilka avse sådana rättigheter och skyldigheter i fråga om järnvägen och dess
drift, som enligt § 6 i detta kontrakt skola av staten övertagas.

§4.

Köpeskilling, för vad bolaget härigenom överlåter, utgår på så sätt, att statsverket
övertager bolagets skulder och förpliktelser enligt vad som omförmäles
i § 5.

§5.

Så snart bolaget i avräkning å sin skuld för det till bolaget utlämnade statslånet
till riksgäldskontoret inbetalat vad som kommer att inflyta vid försäljningen
av i § 1 omförmälda, utom järnvägsområdet belägna fastigheter, befrias
bolaget från betalningsskyldigheten för återstoden av sin skuld för statslånet
och återfår sin för lånet utställda skuldförbindelse.

Bolagets övriga förpliktelser och skulder övertagas av Kungl. Järnvägsstyrelsen
sådana de befinnas å tillträdesdagen med iakttagande dock, dels att
Kungl. Styrelsen icke är skyldig övertaga sådana förpliktelser och skulder,
som bolaget i strid mot stadgandet i § 2 här ovan kan hava iklätt sig, dels att

Kungl. Maj:ts proposition nr 95. 23

Kungl. Styrelsen icke ikläder sig förpliktelser mot bolagets personal utöver
vad^i § 7 bär nedan stadgas, dels att beträffande andra skulder än sådana, som
utgöras av utskylder eller äro upptagna i balansräkningen per den 3o’ juni
1939, dessa övertagas av Kungl. Styrelsen efter prövning, att de äro i överensstämmelse
med förutsättningarna för detta avtal.

Kostnaderna för lagfart å den av svenska staten förvärvade egendomen samt
för bolagets likvidation gäldas av Kungl. Järnvägsstyrelsen.

§ 6.

I närlagda bilaga (bilaga B) äro av bolaget såvitt möjligt, fullständigt förtecknade
de överenskommelser, kontrakt och medgivanden, som skola av Kungl.
Järnvägsstyrelsen övertagas.

Bolaget förbinder sig att på anfordran av Kungl. Styrelsen uppsäga de i
förteckningen upptagna, uppsägbara avtal, vilka Kungl. Styrelsen finner icke
böra äga fortsatt giltighet.

§ 7.

1. De vid järnvägen anställda befattningshavare, vilka finnas upptagna uti
här bilagda förteckning (bil. C), skola med nedan angivna förbehåll äga rätt att
den 1 juli 1939 övergå i statens järnvägars tjänst utan minskning av då
innehavda löneförmåner och utan minskning av den rätt till löneförhöjning
efter viss tjänstetid, som enligt vid bolagets järnväg tillämpade grunder
skulle hava tillkommit dem, allt enligt vid tiden för övergången gällande
avtal. Vid beräknandet av vederbörandes löneförmåner i och för
hans inplacering i statens järnvägars löneskala och bestämmande av eventuellt
personligt lönetillägg skola löneförhållandena å den ort, där han omedelbart
före uppförandet å aktiv stat varit placerad, läggas till grund. Därvid
skall dock hänsyn tagas endast till de väsentliga och egentliga löneförmånerna,
d. v. s. den fasta lönen, dyrorts- och dyrtidstillägg samt eventuell förmån
av fri eller löneavtalsbunden prisbillig bostad eller kontant hyresbidrag
ävensom, så länge vederbörande är anförtrodd däremot svarande uppdrag, vissa
särskilda ersättningar i form av hållplats- och postarvoden. Till övriga förmåner,
exempelvis semesterrätt, avlöning vid sjukdom och annan tjänstledighet,
fri läkarvård, begravningshjälp, beklädnad, postfacksavgifter, medicinprovision
m. m., skall hänsyn däremot icke tagas, utan skola -— i den mån ej
stadgandet under mom. a) här nedan föranleder’ till tillämpning av den enskilda
banans stadganden — de vid statens järnvägar därutinnan gällande bestämmelser
äga tillämpning.

Avlöningen må dock icke överstiga det högsta belopp, som enligt vid statens
järnvägar gällande avlöningsreglemente må utgå till tjänsteman i den lönegrad,
i vilken vederbörande befattningshavare enligt nämnda förteckning skall placeras,
såvida icke annat i förteckningen särskilt angivits.

Härutöver skall iakttagas:

a) att i tillämpliga delar tidigare anställnings- och avlöningsvillkor skola gälla
dels för all järnvägens personal under tiden intill 1939 års utgång, i den
mån vederbörandes anställning ej dessförinnan upphör, dels för personal,
vilken enligt mom. b) entledigas utan eller med rätt till förtidspension’
under vederbörandes hela återstående tjänstetid, dels ock — med iakttagande
av stadgandet i nästföregående stycke — för befattningshavare,
vilka enligt morn. b) uppföras å övergångsstat, intill dess de inplaceras å
för statens järnvägar behövliga befattningar eller pensioneras;

b) att statens järnvägar skola äga rätt att före 1939 års utgång dels jämlikt
för personalen gällande avtal bestämma örn entledigande av sådan icke ordinarie
personal, som befinnes vara för den övertagna järnvägens drift i sta -

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

tens järnvägars regi icke erforderlig dels mot förtidspensioner, till beloppen
minst motsvarande för friska befattningshavare, vad de vid avgång efter
fyllda 63 år skulle erhålla enligt Enskilda Järnvägarnas Pensionskassas
reglemente, och för övriga befattningshavare, vad de vid omedelbar avgång
skulle erhålla från samma kassa, entlediga sådan personal i ordinarie
befattning, till tjänsteåren äldre än den ovan angivna, som med hänsyn till
antingen sjuklighet eller lyte, enligt vad som framkommit vid en före övertagandet
av den enskilda banan företagen läkarundersökning av all personal,
eller ock levnadsålder över 60 år icke lämpligen kan övertagas i
statens järnvägars tjänst, därvid statens järnvägar dock skola för sålunda
förtidspensionerade erlägga reglementerade avgifter —- såväl förvaltningssom
personliga — till Enskilda Järnvägars Pensionskassa, intill dess kassan
för en var övertager skyldigheten att utbetala pension;

dels ock å övergångsstat tills vidare uppföra sådan personal, som vid
tidpunkten för överlåtelsen icke är men kan tänkas framdeles bliva för
statens järnvägar behövlig; statens järnvägar dock obetaget att även efter
1940 års ingång entlediga även dylik personal på sätt och enligt grunder,
som tillämpats i fråga örn personal, som erhållit förtidspension redan i
samband med statsförvärvet av bolagets järnväg;

c) att den personal, vilken icke uppsäges, entledigas eller uppföres å övergångsstat
jämlikt mom. b), är berättigad att från och med den 1 januari
1940 erhålla anställning enligt för statens järnvägar gällande anställningsoch
lönevillkor under följande förbehåll:

1) att vederbörande åtnöja sig med sådana — mot deras utbildningsoch
löneförhållanden såvitt möjligt svarande — befattningar, som Kungl.
Järnvägsstyrelsen anser lämpligt anförtro dem,

2) att de varda underkastade alla statens järnvägars för personalen
nu eller framdeles gällande reglementen och instruktioner samt villkor
för antagning, bibehållande av anställning, befordran och entledigande,
därvid dock skall gälla, att vid beräkning av tjänstetid i och för antagande
i ordinarie tjänst oell för befordran från en till annan ordinarie befattning
vid statens järnvägar hänsyn skall tagas till den tid, befattningshavare
varit anställd i bolagets tjänst,

3) att de icke äga rätt att få för statens järnvägars personal gallande
pensionsreglementen på sig tillämpade, med mindre sådant efter prövning
för varje särskilt fall av befattningshavares därom ingivna ansökan kan
medgivas, varemot Kungl. Järnvägsstyrelsen från och med den 1 juli
1939 skall i avseende å de bolagets befattningshavare, på vilka icke
nämnda pensionsreglementen äga tillämpning, äga samma förpliktelser
och rättigheter i förhållande till sådana pensionsinrättningar, vari de äro
försäkrade, som bolaget skulle ägt, örn järnvägen fortfarande varit bolagets

egendom; .... , ...

d) att för den personal, vilken uppförts å övergångsstat jämlikt mom. b),
skall gälla enahanda bestämmelser, som i mom. c) angivits, räknat från
den tidpunkt, då vederbörande placeras å befattning, som finnes upptagen
i statens järnvägars aktiva personalstat.

2. Av statens järnvägar övertagen, å aktiv stat uppförd personal, på vilken
civila tiänstepensionsreglementet ej vunnit tillämpning, tillerkännes de föimåner,
som enligt Kungl, kungörelsen den 12 april 1935 tillkomma vissa
tjänstemän, som i samband med statens övertagande av enskilda järnvägar
eller bandelar övergått i statens järnvägars tjänst.

3. Gentemot sådan den enskilda järnvägens, vid statens järnvägars övertagande
av densamma, i tjänst varande personal, som icke vunnit anställning
å aktiv stat vid statens järnvägar, samt banans redan pensionerade

25

Kungl. Majus proposition nr 95.

personal, ävensom pensionsberättigade familjemedlemmar efter personal av
nämnda kategorier, ikläda sig statens järnvägar icke någon skyldighet att
låta desamma komma i åtnjutande av andra pensionsförmåner eller understöd
— frånsett dem, som intill pensionsålderns inträdande kunna komma
att tillerkännas personal, som förtidspensioneras enligt mom. 1 b) här ovan —
än som skulle tillkommit vederbörande, därest banan ej övergått i statens ägo.

§ 8.

Bolaget skall till Kungl. Järnvägsstyrelsen överlämna förteckning över de
befattningshavare, som önska erhålla anställning vid statens järnvägar på i § 7
angivna villkor.

§ 9.

Järnvägen skall, räknat från och med tillträdesdagen, införlivas med statens
järnvägar sålunda, att för dessa gällande taxor och föreskrifter utan inskränkningar
komma till tillämpning å densamma, vad godssamtrafiken beträffar dock
under förutsättning, att meddelanden örn vederbörliga ändringar av samtrafikstabellen
hinna att före tillträdesdagen utfärdas av verkställande förvaltningen
för järnvägarnas godssamtrafik.

§ io.

Giltigheten av detta kontrakt är beroende på godkännande av Kungl. Majit.
Stockholm den 25 januari 1939. Lysekil den 24 januari 1939.

KUNGL. JÄENVÄGSSTYEELSEN. LYSEKILS JÄENYÄGS A.-B.

G. Dahlbeck. Fritz Liisch.

Erik Malmkvist.

Bihang till riksdagens protokoll 1939-

1 sami

Nr 94—95.

■108 89 3