Kungl. Maj:ts proposition Nr 53.

1

Nr 53.

Kungl. Majlis proposition till riksdagen angående lönetursberäkning
för arbetsläraren Sigrid Mana Svenonius och
tekniska biträdet Hanna Maria Gräns; given Stockholms
slott den 20 januari 1939.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

Arthur Engberg.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
20 januari 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman,
Wigforss, Möller, Engberg, Sköld, Quensel, Forslund, Eriksson,
Strindlund.

Departementschefen, statsrådet Engberg anmäler härefter två ärenden
rörande lönetursberäkning, det ena avseende arbetsläraren vid hantverksskolan
i Växjö för blinda kvinnor Sigrid Maria Svenonius och det andra
tekniska biträdet vid zoologiska institutionen vid universitetet i Lund
Hanna Maria Gräns.

l:o.

Arbetsläraren Sigrid Maria Svenonius. Löneförhållandena för ordinarie
befattningshavare vid statens läroanstalter för blinda reglerades tidigare
genom kungörelsen nr 474/1919 (ändrad genom kungörelserna nr 335/1932
och 207/1935). Enligt denna ägde handarbetslärarinna vid hantverksskola

Bihang till riksdagens ''protokoll 1939. 1 sami. Nr 53.

1

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 53.

för åtnjutande av ålderstillägg tillgodoräkna sig den tid, varunder hon
innehaft motsvarande tjänst eller tjänst, som enligt staterna vore förenad
med lika hög avlöning som den tjänst, varför ålderstillägg ifrågasattes, vid
annan statens läroanstalt för blinda. Däremot innehöll kungörelsen ingen
bestämmelse, som möjliggjorde tillgodoräknande av tjänstgöring vid enskild
läroanstalt för blinda. Ålderstillägg utgick med 200 kronor efter fem
år, med ytterligare 200 kronor efter tio år och med än ytterligare 200 kronor
efter femton år.

Numera regleras ifrågavarande befattningshavares löneförhållanden genom
avlöningsreglementet för ordinarie lärare vid statens undervisningsväsende
(kungörelsen nr 873/1937), som beträffande läroanstalter för blinda
trätt i kraft den 1 januari 1938. Arbetslärare (tidigare handarbetslärarinna)
vid sådan läroanstalt är placerad i 15 lönegraden i den i reglementet
intagna löneplanen. Angående lönetursberäkning stadgas i 11 § bland annat,
att lärare må för bestämmande av begynnelselön eller för uppfattning i
löneklass tillgodoräknas den tid utöver tre år, under vilken han innehaft
icke-ordinarie anställning i statens tjänst, som i avseende å tjänstgöringens
art och omfattning finnes svara mot, vara jämförbar med eller högre
än den ifrågavarande ordinarie tjänsten. Vidare äger lärare för enahanda
ändamål, efter prövning av Kungl. Majit i varje särskilt fall, helt eller delvis
tillgodoräkna den tid, varunder han utom statens tjänst utfört sådant
arbete av direkt allmärtnyttig beskaffenhet, som i avseende å sin art och
omfattning finnes ur det allmännas synpunkt svara mot, vara jämförbart
med eller av högre värde än det arbete, han har att utföra å befattningen.

Stadgandet ansluter sig till vad som sedan länge gällt för ordinarie befattningshavare
inom civilförvaltningen.

Före den år 1934 beslutade omorganisationen av blindundervisningsväsendet
(se proposition nr 47/1934 och riksdagens skrivelse nr 304/1934)
upprätthölls icke någon statlig hantverksskola för blinda kvinnor. En enskild
sådan skola, hantverksskolan i Uppsala för blinda kvinnor, omhänderhavd
av Anna Wikströms stiftelse, åtnjöt emellertid sedan år 1923
statsbidrag till sin verksamhet och stod därvid under skolöverstyrelsens
inspektion. Omorganisationen innebar bland annat, att en statlig hantverksskola
för blinda kvinnor upprättades i Växjö från och med den 1 juli 1935
samtidigt som nämnda hantverksskola i Uppsala upphörde.

Genom beslut den 3 maj 1935 bemyndigade Kungl. Majit interimsstyrelsen
för hantverksskolan i Växjö för blinda kvinnor att förordna handarbetslärarinnan
vid hantverksskolan i Uppsala Sigrid Maria Svenonius att
från och med den 1 juli 1935 vara ordinarie handarbetslärarinna vid hantverksskolan
i Växjö.

I skrivelse den 7 april 1936 har styrelsen för hantverksskolan i Växjö
för blinda kvinnor anhållit, att Kungl. Majit måtte medgiva Sigrid Maria

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 53.

Svenonius, som förordnats att från och med den 1 juli 1935 vara ordinarie
handarbetslärarinna vid skolan, rätt att för uppflyttning i lönegrad tillgodoräkna
sig sin tjänstgöring vid hantverksskolan i Uppsala.

I ärendet hava yttranden avgivits den 16 april 1936 av inspektören för
blindundervisningen, den 6 maj 1936 av skolöverstyrelsen, den 13 augusti
1936 och den 12 maj 1938 av statskontoret samt den 2 februari 1938 av
undervisningsväsendets lönenämnd.

Av handlingarna inhämtas följande:

Svenonius, som tillträtt sin befattning vid hantverksskolan i Uppsala den
1 september 1920, hade vid sin avgång från densamma den 30 juni 1935
åtnjutit ålderstillägg. Under nämnda tid hade hon haft full tjänstgöring
med 38—39 arbetsveckor per år och 30—33 undervisningstimmar per vecka
samt åtnjutit tjänstledighet under allenast 34 dagar.

Inspektören för blindundervisningen, som tillstyrkt framställningen, har
framhållit, att Svenonius tjänstgöring vid skolan till såväl art som omfattning
varit densamma som hennes tjänstgöring vid hantverksskolan i
Växjö. Även avlöningsförhållandena vid båda skolorna hade varit desamma.
Genom sin överflyttning till Växjö hade emellertid Svenonius gått
miste örn de åldertillägg, hon tidigare uppburit. Hennes förtrogenhet med
arbetet bland de blinda hade varit till stor fördel för den nyupprättade
hantverksskolan.

Skolöverstyrelsen har anfört:

Vid upprättandet av hantverksskolan i Växjö för blinda kvinnor hade
endast Svenonius förflyttats till liknande tjänst vid den nya hantverksskolan.
Någon bestämmelse i fråga om rätt för Svenonius att vid sin nya anställning
tillgodoräkna sig sin föregående tjänstgöring hade därvid icke
meddelats, varför hon icke ägt uppbära ålderstillägg vid sin nya befattning.
Det vore rättvist och billigt, om hon berättigades att i sådant hänseende
tillgodoräkna sig åtminstone viss del av den föregående tjänstgöringen.
Då hantverksskolan i Uppsala åtnjutit statsbidrag och stått under
skolöverstyrelsens inseende under tiden den 1 januari 1923—den 30 juni
1935, alltså under sammanlagt 12 år 6 månader, funné sig överstyrelsen
böra förorda tillgodoräknande av denna tid. Däremot vore det tveksamt,
örn lönetursrätt borde tillgodoräknas henne jämväl för den tid av 2 år 4 månader,
under vilken hon före den 1 januari 1923 varit anställd vid hantverksskolan.

Överstyrelsen erinrade, att Kungl. Maj:t förut i likartat fall medgivit tillgodoräknande
av icke-statlig likvärdig tjänstgöring för lönetur. Överstyrelsen
syftade på Kungl. Maj:ts beslut den 4 mars 1927 (jfr propositionen
nr 181/1926 och riksdagens skrivelse nr 273/1926), varigenom vissa befattningshavare
vid vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte berättigats
att tillgodoräkna sig tjänstgöring vid den med drottning Sofias
stiftelse förenade vårdanstalten i Vänersborg.

På grund av vad sålunda anförts tillstyrkte överstyrelsen, att Svenonius
måtte medgivas rätt att för lönetur tillgodoräkna sig 12 år 6 månader av
sin tjänstgöring vid hantverksskolan i Uppsala.

Statskontoret har i sitt förstnämnda utlåtande med hänsyn till de av
skolöverstyrelsen åberopade särskilda omständigheterna tillstyrkt framställningen
i den omfattning, överstyrelsen föreslagit.

4

Departe mentschefen.

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 53.

Undervisningsväsendets lönenämnd har framhållit, att Svenonius vid
övergång den 1 juli 1935 från liandarbetslärarinnebefattning vid hantverksskolan
i Uppsala till motsvarande ordinarie befattning vid statens hantverksskola
i Växjö lidit en direkt löneminskning därigenom, att de ålderstilllägg
hon åtnjutit i Uppsala icke — på grund av avfattningen av de före
den 1 januari 1938 gällande avlöningsbestämmelserna — kunnat utan riksdagens
medgivande tillerkännas henne vid den enligt enahanda grunder avlönade
befattningen i Växjö. Efter ikraftträdandet av den nya löneregleringen
komme en framställning till riksdagen i förevarande fall att hava
avseende allenast å rätt för Svenonius att åtnjuta ålderstillägg å ett lönesystem,
som numera icke längre gällde. Lönenämnden ansåge sig vid sådant
förhållande icke kunna tillstyrka avlåtande av proposition till riksdagen
i ärendet.

Lönenämnden ville emellertid erinra, att, jämlikt 11 § avlöningsreglementet
nr 873/1937, Kungl. Majit ägde, efter prövning i varje särskilt fall, helt
eller delvis tillgodoräkna lärare den tid, varunder han utom statens tjänst
utfört sådant arbete av direkt allmännyttig beskaffenhet, som i avseende
å sin art och omfattning funnes ur det allmännas synpunkt svara mot,
vara jämförbart med eller av högre värde än det arbete, han hade att utföra
å sin befattning. Med stöd av detta stadgande syntes Kungl. Majit
kunna för löneklassplacering vid befattningen i Växjö tillgodoräkna Svenonius
(12Yz — 3 =) 9% år av hennes tjänstetid vid Uppsalaskolan, varigenom
hon från och med den 1 januari 1938 skulle komma i åtnjutande
av slutlön inom den för henne numera gällande lönegraden. Det försämrade
löneläge, vari Svenonius befunnit sig för tiden den 1 juli 1935—den 31 december
1937, torde i viss mån bliva kompenserat, därest för tiden efter den 1
januari 1938 en tillgodoräkning av angiven omfattning medgåves. Lönenämnden
ville för sin del förorda medgivande av sådant tillgodoräknande.

Statskontoret har i sitt utlåtande den 12 maj 1938 framhållit, att genom
tillkomsten av avlöningsreglementet för ordinarie lärare vid statens
undervisningsväsende möjlighet öppnats för Kungl. Majit att utan riksdagens
medverkan i viss utsträckning tillgodoräkna Svenonius hennes
tjänstetid vid hantverksskolan i Uppsala. Ett beslut av sådan innebörd
komme emellertid icke att hava avseende å tiden den 1 juli 1935—den 31
december 1937, å vilken tid förevarande framställning närmast toge sikte.

Vid sådant förhållande ansåge statskontoret — som ville erinra örn
propositionen nr 240/1938 angående lönetursberäkning för gymnastikläraren
J. E. M. Danckwardt — skäl alltjämt tala för att framställning
gjordes till riksdagen örn rätt för Svenonius att för ålderstillägg, räknat
från och med den 1 juli 1935, i viss utsträckning tillgodoräkna anställningstiden
vid hantverksskolan i Uppsala.

I likhet med flertalet myndigheter finner jag skäligt, att arbetsläraren
vid hantverksskolan i Växjö för blinda kvinnor Sigrid Maria Svenonius
för åtnjutande av ålderstillägg erhåller rätt att tillgodoräkna sin tidigare
tjänstgöring vid hantverksskolan i Uppsala. Såsom skolöverstyrelsen antytt,
synas omständigheterna i fallet jämförbara med dem, som förelågo
enligt propositionen nr 181/1926 angående lönetursrätt för vissa befattningshavare
vid vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 53. 5

I sistnämnda proposition framhölls bland annat, att fråga vore örn det
egenartade fallet, att staten övertagit en av stiftelse ägd läro- och vårdanstalt,
vars specialutbildade personal övergått i statstjänst och fortsatt
sitt arbete på en ny plats men i stort sett under oförändrade former och
med samma uppgifter som förut. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
medgav riksdagen enligt skrivelse nr 273/1926, att ifrågavarande befattningshavare
finge, efter prövning av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall,
för erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna sig tjänstgöring av motsvarande
beskaffenhet vid den enskilda anstalten.

Att Svenonius lönetursfråga ej tidigare upptagits beror därpå att det
ansetts riktigt att före ett ställningstagande i ärendet avvakta de nya
lönebestämmelser, som beslutades av 1937 års riksdag. Dessa hava visserligen
öppnat möjlighet för Kungl. Maj:t att utan riksdagens medverkan
tillgodoräkna Svenonius hennes tidigare tjänstgöring, men ett sådant beslut
kan, såsom statskontoret framhållit, icke avse tiden före den 1 januari
1938. Jag finner emellertid starka billighetsskäl tala för att Svenonius
berättigas att redan från och med tillträdandet av sin befattning vid hantverksskolan
i Växjö räkna sig tjänstgöringen till godo. Den omständigheten,
att Svenonius därigenom för tiden den 1 juli 1935—den 31 december 1937
skulle komma i åtnjutande av ålderstillägg i anslutning till ett lönesystem,
som numera ej gäller, lärer ej vara av någon avgörande betydelse och
torde knappast medföra några icke önskvärda konsekvenser. I detta avseende
vill jag erinra om det likartade fall, som förelåg i den av statskontoret
åberopade propositionen nr 240/1938. Jag har intet att erinra
mot att den tid, som tillgodoräknandet må avse, i överensstämmelse med
lönenämndens uppfattning bestämmes till 9 år 6 månader.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att ordinarie arbetsläraren vid hantverksskolan i Växjö
för blinda kvinnor Sigrid Maria Svenonius må för rätt till
ålderstillägg, räknat från och med den 1 juli 1935, tillgodoräkna
9 år 6 månader av den tid, varunder hon tjänstgjort
såsom lärare vid hantverksskolan i Uppsala för blinda
kvinnor.

2: o.

Tekniska biträdet Hanna Maria Gräns. I 11 § 1 mom. avlöningsreglementet
nr 451/1921 för befattningshavare vid statsdepartement och vissa
andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, stadgas angående
lönetursberäkning följande:

Örn den, som från icke-ordinarie befattning vinner befordran till ordinarie
tjänst, innehar sådan anställning i statens tjänst, som i avseende å
tjänstgöringens art och omfattning finnes svara mot, vara jämförbar med
eller högre än den ifrågavarande ordinarie tjänsten, må för bestämmandet

6

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 53.

av hans begynnelselön i denna tjänst och sedermera för hans uppf lyftning
till högre löneklass tillgodoräknas honom den tid utöver tre år, under vilken
han efter fyllda 18 år i en följd innehaft dylik anställning.

Med skrivelse den 17 november 1938 har kanslern för rikets universitet
med eget yttrande överlämnat en av större akademiska konsistoriet i Lund
gjord framställning om lönetursberäkning för tekniska biträdet vid zoologiska
institutionen vid universitetet i Lund Hanna Maria Gräns.

Av handlingarna i detta ärende inhämtas:

Hanna Maria Gräns, född år 1897, tjänstgjorde såsom extra tekniskt
biträde vid zoologiska institutionen under tiden den 2 januari 1920—
den 30 juni 1937 med en daglig tjänstgöringstid av 6 timmar. Enligt intyg
av institutionens föreståndare, professorn B. Hanström, har arbetet under
denna tid varit av samma natur som det arbete, Gräns numera utför såsom
ordinarie tekniskt biträde. Vidare har intygats, att Gräns under nämnda
tid icke åtnjutit tjänstledighet samt att hon från och med år 1931 och
i vart fall i viss utsträckning dessförinnan för institutionens räkning utfört
så mycket arbete på extra tid, att hennes sammanlagda tjänstgöring
motsvarat minst sju timmars dagligt arbete.

Efter att hava på förordnande uppehållit ifrågavarande, genom beslut
av 1937 års riksdag inrättade tekniska biträdestjänst (lönegraden B 7)
under tiden den 1 juli—den 30 september 1937 blev Gräns från och med
den 1 oktober 1937 ordinarie innehavare av tjänsten.

I skrivelse till kanslern den 17 november 1937 hemställde mindre akademiska
konsistoriet i Lund, att Gräns måtte för löneklassplacering tillgodoräknas
12 år 2 månader 29 dagar av sin föregående tjänstgöring.

På begäran av kanslern avgav statskontoret den 12 april 1938 yttrande
i ärendet och anförde därvid — linder hänvisning till 11 § 1 mom. förutnämnda
avlöningsreglemente — följande:

Då Gräns i sin anställning i statens tjänst före den 1 juli 1937 endast
varit ålagd 6 timmars daglig tjänstgöring, medan hon å den nu innehavda
ordinarie befattningen vore skyldig fullgöra 7 timmars dagligt arbete,
torde hennes anställning före den 1 juli 1937 icke i fråga örn tjänstgöringens
omfattning kunna anses likvärdig med den nu innehavda befattningen.
Vid sådant förhållande ansåge statskontoret icke nämnda tid till någon del
kunna tillgodoräknas Gräns för uppflyttning i löneklass i den nu av henne
innehavda ordinarie befattningen.

Genom beslut den 26 april 1938 fann kanslern konsistoriets framställning
icke föranleda någon kanslerns vidare åtgärd.

I förutnämnda framställning har större akademiska konsistoriet hemställt,
att Gräns för lönetursberäkning måtte tillgodoräknas minst 9 år av
nämnda tjänstgöring såsom extra tekniskt biträde.

Kanslern har i förutberörda skrivelse den 17 november 1938 hemställt,
att vid prövning av frågan örn Gräns lönetursberäkning hänsyn måtte
tagas till 6/7 av den tid, varunder hon varit anställd såsom extra tekniskt
biträde vid zoologiska institutionen med en tjänstgöringsskyldighet
av minst 6 timmar per dag.

I ärendet har allmänna civilförvaltningens lönenämnd yttrat sig den 19
december 1938.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 53. 7

Lönenämnden funne starka billighetsskäl tala för att Gräns finge i viss
utsträckning för löneklassplacering räkna sig tillgodo sin tidigare tjänstgöring
såsom extra tekniskt biträde. Av inhämtade upplysningar syntes
framgå, att Gräns för tiden efter den 1 juli 1931 haft att utföra tjänstgöring,
som till omfattningen vore jämförbar med den henne såsom ordinarie
befattningshavare åliggande. I vad mån motsvarande varit förhållandet
beträffande anställningen före nämnda tidpunkt vore däremot ovisst.
Att på sätt universitetskanslern föreslagit omräkna hennes tjänstgöringstid
före ordinarieblivandet till 7 timmars arbetstid kunde lönenämnden
emellertid icke förorda, då ett dylikt förfarande skulle avvika från tidigare
behandling av liknande fall. Det syntes lönenämnden, att Gräns skulle
bliva på ett skäligt sätt tillgodosedd, därest hon i huvudsak finge för löneklassplacering
tillgodoräkna sig tiden efter den 1 juli 1931 och om hon härvid
— med hänsyn till sin föregående långvariga tjänstgöring — icke behövde
vidkännas det avdrag av 3 år, som vid tillämpning av vanliga tillgodoräkningsregler
skulle äga rum. I anslutning härtill föresloge lönenämnden,
att riksdagens medgivande inhämtades, att Gräns finge av sin ifrågavarande
tjänstgöring tillgodoräkna så lång tid, som erfordrades för hennes
placering i 9 löneklassen omedelbart vid tillträdandet den 1 oktober 1937
av den ordinarie befattningen.

Det synes rimligt, att tekniska biträdet i lönegraden B 7 Hanna Maria
Gräns för lönetursberäkning får rätt att delvis tillgodoräkna sin tjänstgöring
såsom extra tekniskt biträde, oaktat denna icke till omfattningen
motsvarat hennes nuvarande tjänstgöring. Jag har intet att erinra mot
lönenämndens förslag, vilket innebär, att Gräns av sin icke-ordinarie tjänstgöring
får tillgodoräkna 6 år.

Jag hemställer således, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva
att ordinarie tekniska biträdet vid zoologiska institutionen
vid universitetet i Lund Hanna Maria Gräns må för
placering i löneklass, räknat från och med den 1 oktober
1937, tillgodoräkna 6 år av den tid, varunder hon tjänstgjort
såsom icke-ordinarie tekniskt biträde vid nämnda institution.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att
till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga
vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

C. A. Charpentier.

Departe mentschefen.