Kungl. Maj:ts proposition nr 40.
1
Nr 40.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående försäljning av en
telegrafverket tillhörig tomt i Nynäshamn; given
Stockholms slott den 20 januari 1939.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
GUSTAF.
Gerh. Strindlund.
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 20 januari 1939.
Närvarande:
Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss,
Möller, Engberg, Sköld, Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.
Departementschefen, statsrådet Strindlund anför:
I skrivelse den 20 december 1938 har telegrafstyrelsen hemställt, bland
annat, om tillstånd att försälja en telegrafverket tillhörig tomt i Nynäshamns
köping till ett aktiebolag, som avses skola bildas för åstadkommande och drivande
av ett varmbadhus med simhall i Nynäshamn. Styrelsens hemställan
grundar sig på en av Nynäshamns simhallskommitté hos styrelsen i skrivelse
den 5 december 1938 gjord framställning.
I nämnda skrivelse har Nynäshamns simhallskommitté anfört i huvudsak
följande:
Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 40. 1
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 40.
Sedan Nynäshamns köping år 1937 beslutat anlägga ett friluftsbad vid
Nickstaviken invid Nynäshamn, för vilket ändamål telegrafstyrelsen av
Kungl. Majit bemyndigats utbetala 10,000 kronor, syntes kraven på ett mera
modernt sommarbad i Nynäshamn snart bliva uppfyllda. Badmöjligheterna
under den kallare årstiden vore emellertid mycket begränsade. Något egentligt
varmbadhus funnes icke. I Folkets Hus i Nynäshamn vore ett mindre
varmluftsbad anordnat i källarvåningen; detta rymde emellertid endast ett
fatal badande och vore mycket otidsenligt. Badmöjligheterna i hemmen vore
mycket små, men även örn det genom modernisering av bostäderna erhölles
mera omfattande tillgång till bad i hemmen, komme likväl ett stort behov
av ett tidsenligt simbad att förefinnas i köpingen. Hos de kommunala myndigheterna
i Nynäshamn rådde också den uppfattningen, att ett badhus snarast
möjligt holde åstadkommas. Kommunen ansåge sig dock icke ännu
kunna upptaga frågan till behandling, enär många andra kommunala frågor
av ännu mera trängande betydelse först krävde sin lösning.
Nynäshamns sim- och livräddningssällskap hade tagit första steget för
åstadkommande av en badinrättning. Sålunda hade sällskapet år 1931 förvärvat
Nynäshamns tryckeriaktiebolag och därmed den av bolaget utgivna
Nynäshamns-Posten. I § 2 av den för bolaget gällande bolagsordningen
stadgades, att bolagets ändamål vore, bland annat, att uppföra eller lämna
bidrag till uppförande eller underhåll av varmbadhusanläggning i Nynäshamn
och att bedriva i samband därmed stående rörelse. Av bolagets nettovinster
under åren 1933—1938 hade till bolagets badhusfond avsatts sammanlagt
20,000 kronor, och bolaget vöre sannolikt i stånd att redan år 1940
kunna bidraga med 25,000 kronor till en badhusanläggning i Nynäshamn.
Särskilt under åren 1937 och 1938 hade bolagets rörelse lämnat betydande
överskott — under dessa år hade avsatts till badhusfonden 6,000 kronor
respektive 8,000 kronor — och härigenom hade frågan örn badhusets tillkomst
aktualiserats. Med anledning härav hade Nynäshamns simhallskommitté
bildats, och denna hade till svenska gymnastik- och idrottsföreningarnas
riksförbund för vidare befordran inlämnat ansökan att av tipsmedel erhålla
75,000 kronor i bidrag till uppförande av en badhusanläggning i enlighet
med uppgjorda ritningsförslag. De beräknade kostnaderna för anläggningen
uppginge till 237,000 kronor, i vilket belopp inräknats 12,000 kronor
för tomt men icke kostnaderna för en tvättinrättning, avsedd att inrymmas
i källarvåningen. Anläggningen skulle innehålla, förutom en 20 meter lång
och 8 meter bred simbassäng, bastu och tvagningsrum, en mindre karbadsoch
massageavdelning, solbad å taket samt bostad för föreståndaren, vilken
samtidigt skulle vara badmästare och maskinist. Anläggningen vore avsedd
att senare kombineras med en idx-ottshall, vars uppförande emellertid vore
ställt på framtiden. 1 ansökningen örn tipsmedel hade följande plan för
finansieringen av badhusanläggningen åberopats:
Kronor
Bidrag från Nynäshamns sim- och livräddningssällskap.......... 2,600
Bidrag från Nynäshamns tryckeriaktiebolag.................... 24,400
Bidrag från institutioner och företag i Nynäshamn (köpingen, telegrafverket
och andra företag) .............................. 50,000
Tipsmedel ................................................ 75,000
Lån av idrottsplatskommittén mot borgen av köpingen (10 års amortering)
................................................. 25,000
Lån mot inteckning (amorteringsfritt 10 år) .................. 60,000
Summa kronor 237,000.
Kungl. Maj.ts proposition nr 40.
3
Vid ansökningen om tipsmedel hade jämväl fogats en bäiighetskalkyl
rörande badhusanläggningen, utvisande att överskottet å själva badhusrörelsen
kunde väntas Idiva 750 kronor för år, samt att räntor och amorteringar
kunde beräknas till 4.750 kronor för år. För att kunna gälda nyssnämnda
utgifter erfordrades sålunda årligen ytterligare ett belopp av 4,000 kronor.
Emellertid hade Nynäshamns tryckeriaktiebolag skriftligen förbundit sig att
i enlighet med stadgandet i § 2 av dess bolagsordning svara för täckande av
nämnda underskott av 4,000 kronor, så långt bolagets möjligheter det medgåve.
Därest tryckeribolaget icke skulle kunna helt täcka uppkommande underskott,
vöre avsikten att förmå köpingen att åtaga sig garantiskapet för
badhusrörelsen.
Simhallskommitténs avsikt vore att bilda ett aktiebolag, vars ändamål skulle
vara att uppföra badhuset och därefter driva rörelsen. Aktiekapitalet,
som skulle utgöra lägst 5.000 kronor, skulle tillskjutas av de medel Nynäshamns
tryckeriaktiebolag redan avsatt till sin badhusfond.
Åstadkommandet av ett varmbadhus med simhall vore av stor betydelse
för Nynäshamn och dess cirka 5,000 invånare. Då icke mindre än 1,600 av
dessa vore anställda vid telegrafverkets verkstad, hyste kommittén en livlig
och varm förhoppning att få påräkna stöd och hjälp för badhusanläggningen
från telegrafstyrelsen. Kommittén hade därvid vågat hoppas på att förutom
ett kontant bidrag även erhålla hjälp för förvärvandet av en för ändamålet
lämplig tomt. En ur flera synpunkter lämplig placering av badhusanläggningen
skulle nämligen vara å den tomt, som telegrafverket ägde i kvarteret
Morkullan, liggande utefter Vikingavägen, mitt emot de telegrafverkets tomter,
som vore uthyrda till telegrafverkets tennisklubb. Den åsyftade tomten
mätte cirka 3,900 kvm och vore därigenom tillräcklig även för uppförande
framdeles av en idrottshall i förening med badinrättningen.
Kommitténs första tanke beträffande förvärvandet av sagda tomt hade varit
att söka få hyra densamma för 50 å 60 år. Under kommitténs arbete beträffande
finansieringen av anläggningen hade det emellertid visat sig, att
svårigheterna bleve för stora för uppbringandet av erforderliga lånemedel
mot inteckningssäkerhet, för såvitt icke tomten förvärvades med full äganderätt.
Kommittén såge sig därför nödsakad att anhålla, att tomten i fråga
måtte såsom gåva överlämnas till det bolag, som kommittén inom närmaste
framtiden komme att bilda. Skulle detta icke låta sig göra, anhölle kommittén
att genom köp förvärva tomten på så fördelaktiga villkor som möjligt.
Kommittén hemställde dessutom om ett kontant bidrag på 20,000 kronor
till anläggningens uppförande.
Telegrafstyrelsen har i sin förenämnda skrivelse den 20 december 1938
meddelat, att telegrafverkets verkstadsdirektör i Nynäshamn i ett över Nynäshamns
simhallskommittés framställning avgivet yttrande tillstyrkt kommitténs
framställning samt därvid vitsordat behovet av det däri nämnda
badhuset under framhållande, att den stora kår av industriarbetare, som
funnes i samhället, i stort sett saknade badmöjligheter i hemmen. Verkstadsdirektören
hade vidare erinrat, att vad gällde telegrafverkets bostadshus i
Nynäshamn badrum funnes endast i 10 lägenheter, medan för 15 lägenheter
4 gemensamma badrum funnes anordnade i källarlokaler. De återstående
lägenheterna i verkets bostadshus eller 272 lägenheter vöre icke utrustade
med några som helst badmöjligheter. Inom den övriga delen av
bostadsbeståndet i köpingen vore badförhållandena ungefär likartade dem,
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 40.
som existerade inom verkets nyssnämnda fastigheter. Den nuvarande badinrättningen
i Folkets hus, vilken vore omnämnd i simhallskommitténs skrivelse
till telegrafstyrelsen, vore av undermålig beskaffenhet, och storleken
av badinrättningen motsvarade på intet sätt behovet.
Den telegrafverket tillhöriga tomt, som simhallskommittén ansett böra
komma i fråga för badanläggningen, hade, fortsätter telegrafstyrelsen, verkstadsdirektören
funnit för ändamålet lämplig. Den vore väl belägen i förhållande
till såväl telegrafverkets verkstad och verkstadens bostadsområde
som köpingens affärscentrum. Tomten ifråga vore, såsom simhallskommittén
i sin skrivelse angivit, tillräcklig även för uppförande i framtiden av en
idrottshall. Ritningarna för badanläggningen vore också uppgjorda med
tanke härpå.
Telegrafstyrelsen anför härefter:
Telegrafstyrelsen har av vad som i ärendet upplysts funnit, att ett stort
och trängande behov av en modern varmbadanläggning i Nynäshamn tydligen
föreligger. Styrelsen anser för sin del, att telegrafverket såsom det
ojämförligt största arbetsföretaget inom köpingen icke skäligen bör undandraga
sin medverkan lill förbättrande av köpingsinvånarnas nuvarande möjligheter
till bad under de kallare årstiderna.
Styrelsen har därför intet att erinra mot att den föreslagna tomten tages
i anspråk för ändamålet i fråga. Däremot anser styrelsen, att tomten icke
bör såsom gåva överlämnas utan av vederbörande genom köp i vanlig ordning
förvärvas från telegrafverket. Tomten, som har en areal av omkring
3,900 kvadratmeter, ingick i ett stort fastighetsköp, som telegrafverket avslöt
år 1917 för att under då rådande bostadsbrist i köpingen uppföra bostäder
till vid telegrafverkets verkstad anställd personal. Köpeskillingen utgjorde
för tomten i fråga 4,841 kronor, till vilket belopp tomten också
för närvarande är hos telegrafverket bokförd. Vid 1938 års fastighetstaxering
jDlev tomten ifråga upptaxerad till 11,000 kronors markvärde. Telegrafstyrelsen
anser, att ifrågavarande tomt bör av telegrafverket överlåtas till
vederbörande för en köpeskillning motsvarande det bokförda värdet, eller
4,841 kronor. I blivande köpekontraktet torde lämpligen bestämmelse böra
inrymmas, att tomten får användas endast för nu uppgivna ändamål.
Vad beträffar den av simhallskommittén gjorda framställningen örn kontant
bidrag till badhusanläggningen förklarar telegrafstyrelsen sig villig att
lämna sådant bidrag samt anför härom:
Med hänsyn till att styrelsen icke anser det vara lämpligt, att den önskade
tomten överlämnas till vederbörande såsom gåva, är styrelsen benägen
att, därest Kungl. Majit och riksdagen skulle lämna sitt medgivande till
ovannämnda försäljning av tomten, i stället höja det kontanta bidraget från
av simhallskommittén begärda 20,000 kronor till 25,000 kronor, vilket i
realiteten skulle innebära detsamma som om tomten såsom gåva överlämnades
till vederbörande.
I betraktande av det kontanta bidragets relativa storlek anser sig styrelsen
emellertid böra samtidigt med frågan örn den ovannämnda tomtens försäljning
underställa frågan örn det kontanta bidraget Kungl. Maj:ts prövning.
Styrelsen har tänkt sig, att bidraget skulle utgå av förslagsanslaget till
välfärdsanordningar samt fördelas på tre år och utgå med 10,000 kronor
för vart och ett av åren 1939 och 1940 och med 5,000 kronor för år 1941.
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 40.
Härigenom torde det i telegrafverkets driftkostnadsstat under senaste åren
upptagna anslaget för välfärdsanordningar av 45,000 kronor icke behöva
överskridas.
Det är styrelsens avsikt att uppdraga åt verkstadsdirektören — vilken
torde komma att, på sätt av simhallskommittén föreslagits, ingå såsom telegrafverkets
representant i det blivande bolagets styrelse — att övervaka, att
bidraget i alla avseenden kommer att tjäna det med detsamma avsedda ändamålet.
Härutöver kommer styrelsen givetvis att förbehålla sig rätt till
granskning och godkännande av den blivande bolagsordningen för badbolaget
samt i övrigt att uppställa sådana villkor för bidragets lämnande, att
telegrafverkets berättigade intressen med hänsyn till bidraget bliva tillgodosedda.
För det ekonomiska säkerställandet av driften vid badanläggningen hade,
fortsätter telegrafstyrelsen, såsom framginge av simhallskommitténs skrivelse,
Nynäshamns tryckeriaktiebolag skriftligen förbundit sig att så långt
tryckeribolagets möjligheter det medgåve svara för täckandet av den brist,
som kunde uppstå i badhusrörelsen. Såsom ytterligare villkor för bidragets
lämnande hade styrelsen tänkt sig att, för säkerställande av den fortsatta
driften av badanläggningen, fordra köpingsmyndigheternas underborgen å
tryckeribolagets förbindelse. Styrelsen skulle jämväl vid granskning och
godkännande av bolagsordningen tillse, att garanti i möjligaste mån erhölles
till betryggande av anläggningens fortsatta användande i det allmännas
tjänst.
Under åberopande av vad sålunda förekommit hemställer telegrafstyrelsen,
dels att Kungl. Majit måtte utverka riksdagens medgivande för styrelsen
att för en köpeskilling av 4,841 kronor och på de närmare villkor, som
styrelsen kunde finna skäl föreskriva, försälja telegrafverkets förenämnda
tomt i Nynäshamns köping, dels ock att Kungl. Majit måtte bemyndiga siy
reisen att likaledes på de villkor, som styrelsen kunde finna skäl föreskriva,
såsom bidrag till åstadkommande av ifrågavarande badanläggning i enlighet
med styrelsens förslag utbetala ett belopp av 25,000 kronor.
Vid bifall till framställningen om försäljning av den nyssnämnda tomten
torde, anför slutligen telegrafstyrelsen, Kungl. Majit böra anbefalla styrelsen
att sedan försäljning skett till riksgäldskontoret inleverera ett belopp,
motsvarande tomtens bokförda värde, eller 4,841 kronor.
Av den lämnade redogörelsen framgår, att möjligheterna lill inomhusbad
i Nynäshamns köping äro mycket begränsade i förhållande till samhällets
invånarantal. Sålunda finnas i köpingen förutom ett fåtal med badrum
försedda bostäder endast en otidsenlig, mindre badinrättning, som icke tillfredsställer
det föreliggande behovet. Med anledning av nämnda förhållande
har inom samhället bildats en kommitté med uppgift att lösa badhusfrågan.
Enligt ett av kommittén framlagt förslag skulle för en beräknad
kostnad av 237,000 kronor, däri inräknat en tomtkostnad av 12,000 kronor,
uppföras ett varmbadhus med simhall. Såsom lämplig tomt för uppföran
-
Departe
ments
chefen.
6
Kungl. Majda proposition nr 40.
de av badhusanläggningen har kommittén ifrågasatt den telegrafverket tillhöriga
stadsägan nr 242 i kvarteret Morkullan. Kommittén har hos telegrafstyrelsen
anhållit, att tomten måtte i första hand såsom gåva överlämnas till
det bolag, som avses skola bildas för omhänderhavandet av badhusrörelsen,
eller, därest detta icke kunde ske, försäljas till bolaget till fördelaktigast
möjliga pris. Vidare har kommittén hemställt om ett belopp av 20,000 kronor
såsom bidrag till företagets realiserande.
Telegrafstyrelsen har icke funnit något att erinra mot att tomten tages i
anspråk för det föreslagna ändamålet, men ansett sig icke kunna tillstyrka
dess överlämnande som gåva utan föreslagit, att den skulle försäljas till
bolaget, därvid köpeskillingen borde bestämmas till 4,841 kronor, motsvarande
tomtens bokförda värde. Därjämte har telegrafstyrelsen föreslagit,
att telegrafverket skulle lämna sin medverkan till företagets realiserande
jämväl genom att bevilja ett kontant bidrag, som med hänsyn till att tomten
icke skulle överlåtas utan vederlag emellertid skulle utgå med ett till 25,000
kronor förhöjt belopp. Styrelsen har förutsatt, att beloppet skulle utgå av
till välfärdsanordningar i telegrafverkets stat för driftkostnader anvisade
medel.
Med hänsyn till att, såsom telegrafstyrelsen framhållit, telegrafverket
utgör den största företagaren inom köpingen — av samhällets 5,000 invånare
äro omkring 1,600 anställda vid telegrafverkets verkstad — torde dess
medverkan till förbättrande av köpingens möjligheter till inomhusbad få
anses motiverad. Jag vill därför icke motsätta mig, att ifrågavarande tomt
försäljes till ett pris, motsvarande tomtens bokförda värde, eller 4,841 kronor
och att därjämte till badhusföretaget lämnas ett bidrag av 25,000 kronor
av telegrafverkets driftmedel.
Med hänsyn till bidragets storlek och til! det förhållandet, alt bidraget
skulle komma icke endast de i telegrafverkets tjänst anställda till godo, torde
riksdagen böra lämnas tillfälle att, därest riksdagen så önskar, uttala sig
i bidragsfrågan.
Såsom villkor för telegrafverkets medverkan på sätt nu föreslagits torde
utöver av telegrafstyrelsen angivna villkor böra uppställas, bland annat, att
det tillämnade bolaget förbinder sig att icke nedlägga badhusrörelsen utan
telegrafstyrelsens medgivande. Innan bolaget må tillträda tomten och lyfta
någon del av bidraget, torde därjämte bolaget åläggas visa, att de lån och
bidrag i övrigt, som byggnadsföretagets genomförande förutsätter, beviljats
bolaget.
Sedan köpeskillingen för ifrågavarande tomt erlagts, torde densamma, som
jämnt motsvarar för tomtens förvärv disponerade anslagsmedel, på sätt
telegrafstyrelsen förutsatt böra inlevereras till riksgäldskontoret.
Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,
att den telegrafverket tillhöriga fastigheten, stadsägan nr
242 i kvarteret Morkullan i Nynäshamns köping, må försäl
-
Kungl. Majlis proposition nr 40.
7
jas för en köpeskilling av 4,841 kronor och under villkor
i övrigt, som av Kungl. Majit fastställas.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Majit Konungen lämna bifall
samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
F. Wessberg.