Kungl. Maj:ts proposition Nr 39.
1
Nr 39.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående statsbidrag
till nissa byggnader för folkskoleväsendet; given
Stockholms slott den 20 januari 1939.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Arthur Engberg.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
20 januari 1939.
N ärvarande:
Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bbamstorp, Westman,
Wigforss, Möller, Engberg, Sköld, Quensel, Forslund, Eriksson,
Strindlund.
Föredragande departementschefen, statsrådet Engberg anmäler härefter
fråga angående statsbidrag till vissa byggnader för folkskoleväsendet och
anför härvid följande:
1935 års riksdag godkände allmänna grunder för statsbidrag till undervisningslokaler
för folkskoleväsendet. På grundval härav utfärdades den
6 marö 1936 kungörelse (nr 45) angående sådant statsbidrag, vilken trädde
i kraft den 10 mars 1936.
Enligt nämnda kungörelse äger skoldistrikt enligt de grunder och i den
ordning, som i kungörelsen stadgas, erhålla statsbidrag till bland annat anskaffande
av nya undervisningslokaler. Såsom förutsättning för erhållande
av sådant byggnadsbidrag för nya undervisningslokaler gäller enligt § 3
första stycket, att Kungl. Majit — eller i vissa fall vederbörande länsstyrelse
— lämnat tillstånd till byggnadsföretagets utförande. Skoldistrikt,
Bihang till riksdagens protokoll 1989. 1 sami. Nr 39.
1
2
Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 89.
som önskar komma i åtnjutande av byggnadsbidrag för nya undervisningslokaler,
skall enligt § 5 till statens vederbörande folkskolinspektör ingiva
ansökning om tillstånd till byggnadsarbetets utförande och bidrag till byggnadskostnaderna.
Efter verkställd granskning skall inspektören enligt § 6
med eget yttrande översända handlingarna till länsstyrelsen, som — därest
den högsta kostnadssumma för byggnadsföretaget, varå statsbidrag må beräknas,
finnes komma att överstiga 10,000 kronor — enligt § 7 skall insända
handlingarna till skolöverstyrelsen, vilket ämbetsverk har att med eget
utlåtande underställa ärendet Kungl. Maj:ts prövning och avgörande.
Skoldistrikt, som tillerkänts byggnadsbidrag för nya undervisningslokaler,
är enligt § 8 för åtnjutande av bidraget pliktigt bland annat att
låta uppföra de lokaler, för vilka bidraget beviljats, i enlighet med godkända
ritningar och i övrigt givna föreskrifter.
Sedan Kungl. Majit i proposition nr 287/1938 förelagt riksdagen fråga
om statsbidrag till två skolbyggnadsföretag, det ena inom Stockholms och
det andra inom Tofta skoldistrikt, som påbörjats utan att Kungl. Majit
lämnat tillstånd till företagens utförande, förklarade riksdagen i skrivelse
nr 290/1938 hinder icke möta mot att statsbidrag finge utgå till omförmälda
byggnadsföretag, ehuru byggnadsarbetena påbörjats utan att sådant
tillstånd lämnats. Riksdagen anförde, att riksdagen funne det synnerligen
anmärkningsvärt, att skoldistrikt, som ansökt örn tillstånd att utföra byggnadsföretag
och om statsbidrag därtill, igångsatt byggnadsarbetena utan
att avvakta byggnadstillstånd. Riksdagen förklarade sig utgå från att
Kungl. Majit, såsom i propositionen framhållits, vidtoge åtgärder för att
fästa de lokala skolmyndigheternas uppmärksamhet på att statsbidrag till
nya undervisningslokaler icke kunde påräknas, därest byggnadsföretaget
igångsattes utan avvaktan på beslut av vederbörande statliga myndigheter.
Genom beslut den 22 september 1938 anbefallde Kungl. Majit skolöverstyrelsen
att på lämpligt sätt fästa de lokala skolmyndigheternas uppmärksamhet
på angivna förhållande.
Till Kungl. Majits prövning föreligga nu ytterligare två ärenden örn
statsbidrag för nya undervisningslokaler, oaktat byggnadsföretagen påbörjats,
innan tillstånd till deras utförande lämnats, det ena avseende
Torps skoldistrikt i Västernorrlands län och det andra Ytterhogdals skoldistrikt
i Jämtlands län.
Av handlingarna inhämtas följande:
Inom Torps skoldistrikt upprätthålles bland annat Lillmörtsjöns
mindre folkskola, anordnad enligt första D-formen i undervisningsplanen
för rikets folkskolor. Hösten 1936 hade den byggnad, i vilken skolan
då var inrymd, förstörts genom eldsvåda. Den 7 mars 1937 beslöto
kommunalfullmäktige att uppföra ett nytt skolhus i Lillmörtsjön i enlighet
med upprättat förslag för en beräknad kostnad av 32,000 kronor. Entreprenadkontrakt
upprättades den 4 maj 1937 beträffande byggnadsarbeten
och den 26 maj 1937 beträffande värme- och sanitetsanläggning. Byggnadsarbetena
skulle påbörjas omedelbart efter kontraktets underskrivan
-
Kungl. Majlis proposition Nr 39. 3
de och så bedrivas, att byggnaderna i sin helhet skulle kunna slutbesiktigas
den 1 oktober 1937.
I en till folkskolinspektören i Medelpads inspektionsområde den 7 januari
1938 inkommen, den 30 augusti 1937 dagtecknad ansökning anhöll folkskolestyrelsen
i distriktet dels örn tillstånd att utföra ifrågavarande byggnadsföretag,
dels ock om statsbidrag till byggnadskostnad^. Enligt en
vid ansökningen fogad kostnadsberäkning hade kostnaderna för byggnadsföretaget
uppskattats till 33,180 kronor, varav 14,432 kronor 12 öre belöpte
å undervisningslokal och återstoden å lärarbostad, utvändiga ledningsarbeten
m. m. Skolstyrelsen hemställde, att den högsta kostnadssumma,
varå statsbidrag finge beräknas, måtte fastställas till 14,432 kronor
12 öre.
I yttrande den 20 januari 1938 över ansökningen upplyste folkskolinspektör
en, att Lillmörtsjö by vore belägen tretton kilometer från närmast
liggande skola. De förhyrda lokalerna hade varit i högsta måtto primitiva
och bristfälliga. Under många år hade pågått utredningar angående anskaffande
av nya lokaler, men svårigheten att få vederbörande eniga örn
skolhusets förläggning inom skolroten hade medfört ständiga uppskov.
Sedan lokalerna hösten 1936 förstörts genom brand, hade någon lokal icke
funnits att förhyra för skolan. Skolstyrelsen hade stått inför nödvändigheten
att omedelbart bygga nytt skolhus, vilket även skett.
Skolhuset, bestående av skolsal, kapprum, värmeanordningar i källarvåningen
samt en bostad örn två rum och kök, vore ändamålsenlig och
hade tagits i bruk med höstterminens början 1937.
Med hänsyn till de förhållanden, som tvingat skolstyrelsen att vidtaga
omedelbara åtgärder för anskaffande av erforderliga skollokaler i byn,
borde enligt inspektörens mening distriktet komma i åtnjutande av statsbidrag
för byggnadsföretaget, ehuru ansökningen därom inkommit efter
det skolhuset blivit uppfört.
Länsstyrelsen har i utlåtande den 17 mars 1938 framhållit, att skoldistriktet
genom att begära byggnadsföretagets godkännande först sedan
byggnaden uppförts betagit statsmyndigheterna möjligheten att utöva erforderlig
kontroll över arbetets planläggning och utförande. Då byggnadstillstånd
utgjorde förutsättningen för erhållande av byggnadsbidrag till
nya undervisningslokaler, syntes skoldistriktet hava förlorat rätten till
statsbidrag till byggnadsföretaget. Emellertid finge länsstyrelsen med hänsyn
till de av folkskolinspektören omförmälda särskilda förhållandena samt
den omständigheten, att Torps kommun vore skattetyngd — den år 1937
beslutade kommunalskatten utgjorde elva kronor 10 öre per skattekrona
och det totala skattetrycket sexton kronor 65 öre — tillstyrka, att skoldistriktet
tillerkändes statsbidrag till bestridande av de med byggnadsföretaget
förenade kostnaderna i vad de belöpte å nya undervisningslokaler.
Skolöverstyrelsen har i utlåtande den 4 maj 1938 anfört följande:
Barnantalet i Lillmörtsjöns skola för närmast följande sexårsperiod hade
beräknats till omkring elva i medeltal per år, därest skolan förbleve sexårig,
och omkring tretton i medeltal per år, örn sjunde skolår infördes.
Tillika hade meddelats, att vid en centralisering av distriktets skolväsen
vore en indragning av Lillmörtsjöns skola utesluten. Det geografiska läget
för skolan, barnens skolvägar och avstånden till närmaste skolor syntes
också eldigt (iverstyrelsens mening åtminstone högst avsevärt försvåra en
indragning. Endast vid en fortgående minskning av barnantalet torde in
-
4
Kungl. May.ts ■proposition Nr 39.
dragning böra ifrågasättas, men sådan minskning förelåge ej för den tid,
som nu kunde överblickas.
Då till följd av eldsvådan nya skollokaler vore behövliga så snart som
möjligt, hade skoldistriktet omedelbart igångsatt nybyggnad å tomt, som
nyförvärvats och blivit av vederbörande folkskolinspektör godkänd.
Emedan skoldistriktet icke blott påbörjat utan även så gott som färdigställt
byggnadsarbetena, innan ansökning örn tillstånd för utförandet av
desamma ingivits, torde — oaktat behovet av skolbyggnaden finge anses
ådagalagt — likväl böra ifrågasättas, om statsbidrag borde utgå till byggnadskostnaderna.
Överstyrelsen erinrade i detta sammanhang om vad överstyrelsen
i utlåtande den 18 februari 1938 över en ansökning angående
statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet i Stockholm anfört rörande
betydelsen av att byggnadsföretag icke påbörjades, innan tillstånd till
arbetenas utförande erhållits (jfr proposition 287/1938, sid. 8).
Skulle Kungl. Majit emellertid finna, att de anförda omständigheterna
icke utgjorde hinder för beviljande av statsbidrag till förevarande byggnadsföretag,
finge överstyrelsen beträffande byggnadsplanen anföra följande.
Mot de företedda ritningarna hade överstyrelsens byggnadssakkunniga
biträde framställt vissa erinringar. Sålunda hade föreslagits, att fönstret
å kortväggen i lärosalen skulle igensättas, att fönsterytan å lärosalens
långvägg skulle ökas till en yta, motsvarande omkring 20 procent av golvytan
i lärosalen, samt att fönstrens överkant skulle placeras cirka 20 centimeter
från innertaket i lärosalen. Dessa ändringar borde vidtagas i
byggnaden.
Den högsta kostnadssumma, varå statsbidrag finge beräknas, uppskattade
överstyrelsen till 14,987 kronor.
På grund av det anförda hemställde överstyrelsen, under förutsättning
att Kungl. Majit funne statsbidrag böra utgå till täckande av kostnaderna
för ifrågavarande byggnadsarbeten, oaktat arbetena redan vore utförda,
att Kungl. Majit måtte dels föreskriva såsom villkor för erhållande
av statsbidrag, att de av överstyrelsens byggnadssakkunniga biträde föreslagna
ändringarna skulle vidtagas, dels ock fastställa den högsta kostnadssumma,
varå statsbidrag finge beräknas, till 14,987 kronor.
Enligt det för Ytterhogdals skoldistrikt gällande, den 15 december
1937 fastställda reglementet skall inom distriktet upprätthållas bland
annat Fåssjö skola, anordnad enligt andra B-formen. Skolan skulle inrättas
från och med läsåret 1938—39, intill vilken tid undervisningen inom dithörande
skolområde såsom dittills skulle ske vid Fåssjö och Stensåns mindre
folkskolor.
Sedan folkskolinspektören i Jämtlands södra inspektionsområde framställt
förslag om ändring av Fåssjö mindre folkskola till folkskola enligt
andra B-formen, beslöt folkskolestyrelsen i distriktet den 5 oktober 1932
att i sinom tid vidtaga åtgärder för lösning av frågan på föreslaget sätt.
En utredningskommitté avgav sedermera förslag i ämnet, och den 18 oktober
1936 bemyndigade kommunalfullmäktige skolstyrelsen att upptaga
ett lån å 30,000 kronor i händelse skolhusbygge bomme till uppförande
under år 1937. Sedermera beslutade kommunalfullmäktige den 14 mars
1937, att skolhusbygget skulle verkställas snarast möjligt. Fullmäktige
uppdrogo åt skolstyrelsen att tillsätta byggnadskommitté, utsätta bygg
-
5
Kungl. Maj:ts proposition Nr 89.
naderna för entreprenad och snarast möjligt färdigställa desamma under
förutsättning, att byggnadsföretaget godkändes av vederbörande myndigheter.
Sedan folkskolinspektören förklarat sig icke hava något att erinra
mot att byggnadsföretaget utfördes i huvudsaklig överensstämmelse med
upprättat förslag, tillsattes den 18 juli 1937 byggnadskommitté med befogenhet
att teckna kontrakt med entreprenörer och att i övrigt företräda
folkskolestyrelsen vid byggets utförande.
I en den 15 november 1937 dagtecknad ansökning anhöll folkskolestyrelsen
hos länsstyrelsen dels örn tillstånd att uppföra nytt skolhus i Fåssjö,
dels ock örn statsbidrag till byggnadsföretaget.
Folkskolinspektören framhöll i yttrande den 25 januari 1938, att de av
inrättandet av Fåssjö folkskola föranledda byggnadsarbetena vore nödvändiga
och lämpliga med hänsyn till organisationen av distriktets skolväsende,
samt tillstyrkte ansökningen. I ett samma dag utfärdat intyg
uppgav folkskolinspektören, att han vid besök i Fåssjö den 7 oktober 1937
konstaterat, att det nya skolhuset, som vore under uppförande, förlagts
på ett lämpligt sätt på den tillräckligt stora skoltomten.
Länsstyrelsen återremitterade den 30 mars 1938 ärendet till folkskolestyrelsen
för ytterligare utredning, bland annat för undersökning, huruvida
byggnadsfrågan kunde lösas genom ombyggnad av det gamla skolhuset i
Fåssjö.
I anledning härav anhöll folkskolestyrelsen om länsarkitektens biträde
vid sådan utredning. I skrivelse den 25 maj 1938 anförde länsarkitekten,
att en ombyggnad av skolhuset icke kunde ske utan att helt ny grund
anlades. Detta skulle medföra, att vinsten av att använda den befintliga
byggnaden bleve ringa, vartill komme, att skollokalerna skulle få för liten
bredd. Det skulle vidare vara en avsevärd fördel för skoldistriktet, örn
det gamla skolhuset finge användas till lärarbostäder. På grund härav
ansåge länsarkitekten, att skolstyrelsens förslag örn byggande av nytt skolhus
borde komma till utförande. Styrelsens kostnadsberäkning för nämnda
förslag vore emellertid delvis oriktig och missvisande, varför länsarkitekten
uppgjort ny kostnadsberäkning.
Folkskolestyrelsen hemställde sedermera, under åberopande av en den
31 maj 1938 uppgjord kostnadsberäkning för skolhusbygget, slutande å
45,550 kronor, att den högsta kostnadssumma, varå statsbidrag finge beräknas,
måtte fastställas till 40,050 kronor, varav 38,650 kronor för skolhusbygget
och 2,000 kronor för inventarier.
Länsstyrelsen framhöll i utlåtande den 2 juni 1938, att arbetet med
skolhusets uppförande visserligen redan påbörjats, men att denna omständighet
— med hänsyn till det uppenbara behovet av nya undervisningslokaler
samt av länsarkitekten lämnat vitsord, att ansökningen innebure
lämpligaste sättet för lokalernas anskaffande — icke borde utgöra hinder
för skoldistriktet att erhålla statsbidrag till byggnadskostnadernas bestridande.
På grund härav tillstyrktes ansökningen.
Skolöverstyrelsens byggnadssnickaränka biträde har i tjänstememorial
den 20 augusti 1930 beträffande lokalerna i skolhusbyggnaden, utgörande
två lärosalar i bottenvåningen, en slöjdsal och en gymnastiksal i övervåningen
samt badanläggning och tvättstuga i källarvåningen, anfört följande:
Kl
assrummen i bottenvåningen vore fullt tillfredsställande anordnade.
Däremot vore övervåningens disposition icke ändamålsenlig. Det stora
6
Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 39.
kapprummet i denna våning hade ingen uppgift att fylla. Gymnastiksalen
vore alltför liten. Samma fel vidlådde slöjdsalen. Med annan, av det byggnadssakkunniga
biträdet angiven planläggning skulle fullt tillfredsställande
lokaler erhållits. Även örn ändring av takstolskonstruktionen över
den större gymnastiksalen torde erbjuda vissa svårigheter, vore den föreslagna
ombyggnaden av övervåningen genomförbar utan alltför stora
kostnader. Som villkor för eventuellt statsbidrag borde därför uppställas,
att övervåningen planlades på angivet sätt samt att statsbidrag ej
finge beräknas å de på så sätt uppkommande merkostnaderna. En av förste
gymnastikkonsulenten föreslagen ändring av badavdelningen kunde enligt
byggnadssakkunniga biträdets mening däremot distriktet icke åläggas genomföra.
Det kunde endast konstateras, att badanläggningen kunnat gjorts
betydligt mera ändamålsenlig inom den fastställda kostnadsramen.
Skolöverstyrelsen har i utlåtande den 26 augusti 1938 framhållit, att
enligt i ärendet föreliggande uppgifter barnantalet i Fåssjö skola, vilket
under läsåret 1938—39 utgjorde 34, under närmast följande sexårsperiod
beräknats växla mellan lägst 30 och högst 39, räknat med sex årsklasser,
samt mellan 37 och 44, örn sjunde årsklass tillkomme. Den nuvarande skolformen
finge således anses motiverad under den framtid, som kunde överblickas.
De i ansökningen avsedda byggnadsarbetena hade föranletts av behovet
av nya lokaler för Fåssjö skola till följd av dess förändring till B 2-form.
Arbetena vore redan utförda, och lokalerna hade tagits i bruk med början
av läsåret 1938—39. Det äldre skolhuset, som innehållit en lärosal och en
lärarinnebostad, hade ombyggts Still tjänstebostadshus för en folkskollärare
och en småskollärarinna. Den av länsstyrelsen ifrågasatta alternativa
lösningen av byggnadsfrågan, nämligen ombyggnad av det äldre skolhuset
till skollokaler och uppförande av nytt tjänstebostadshus, skulle enligt
av länsarkitekten verkställd utredning visserligen hava medfört något
lägre byggnadskostnader för skollokalerna men å andra sidan av byggnadstekniska
skäl varit oförmånlig och givit mindre utrymmen än dem,
som nu erhållits.
Med hänsyn till att arbetena utförts utan att Kungl. Majit beviljat
tillstånd därtill, kunde det sättas i fråga, huruvida statsbidrag borde utgå
till byggnadskos tnaderna. Att skoldistriktet igångsatt arbetena utan att
sådant tillstånd inhämtats syntes hava berott på bristande insikt örn rätta
innebörden av de härvidlag gällande bestämmelserna.
Därest ^ statsbidrag till ifrågavarande byggnadsföretag skulle befinnas
böra utgå, oaktat detsamma utförts utan att tillstånd därtill erhållits,
finge överstyrelsen beträffande byggnadsplanen anföra följande.
Mot de till ärendet hörande ritningarna hade såväl förste gymnastikkonsulenten
som det byggnadssakkunniga biträdet framställt vissa anmärkningar.
Överstyrelsen ansåge, att såsom villkor för utgående av statsbidrag
till byggnadsföretaget borde föreskrivas, att de av den byggnadssakkunnige
i dennes tjänstememorial påyrkade ändringarna i planläggningen
av det nya skolhusets övervåning vidtoges. Kostnaderna för ändringarnas
vidtagande syntes emellertid icke böra inräknas i bidragsunderlaget.
Den högsta kostnadssumma, varå statsbidrag finge beräknas, uppskattades
av överstyrelsen till 42,650 kronor.
På grund av det anförda hemställde överstyrelsen, att Kungl. Majit —
under förutsättning att statsbidrag befunnes böra utgå till uppförandet av
7
Kungl. Maj:ts proposition Nr 39.
ifrågavarande skolhus med tillhörande uthus, oaktat arbetena utförts utan
att Kungl. Majit lämnat tillstånd därtill — dels såsom villkor för statsbidragets
utgående måtte föreskriva, att de i nämnda tjänstememorial påyrkade
ändringarna i planläggningen av skolhusets övervåning vidtoges,
dels ock fastställa den högsta kostnadssumma, varå statsbidrag till byggnadsföretaget
finge beräknas, till 42,650 kronor.
Folkskolestyrelsens ordförande kyrkoherden Carl Hammar har den 8
november 1938 uppgivit, att dåvarande folkskolinspektören upprepade
gånger framställt krav på att folkskola skulle inrättas i Fåssjö i stället för
de tvenne mindre folkskolor, som då funnes i Fåssjö-Stensåns skolområde.
Slutligen hade han förklarat, att ifall skyndsamma åtgärder ej vidtoges i
berörda syfte, han troligen icke skulle komma att tillstyrka statsbidrag till
skoldistriktet för kommande år. Detta hade varit under förra hälften av
år 1936. På grund därav hade skolstyrelsen ansett, att den ofördröjligen
måst sätta igång med byggande av folkskolehus i Fåssjö. Vid denna tidpunkt
hade ordinarie ordföranden varit bortrest för en längre tids tjänstledighet
och skolstyrelsen hade ej observerat den då nyligen utkomna författningen
angående statsbidrag till nya skolhusbyggnader. Ytterligare en
omständighet, vilken i väsentlig grad påskyndat byggnadsföretagets igångsättande,
hade varit, att såväl arbetslöner som i synnerhet materielpriser
varit i stigande eller skulle inom den närmaste tiden komma att stiga avsevärt.
Detta hade gjort, att skolstyrelsen varit angelägen att så fort som
möjligt få till stånd kontrakt med entreprenörerna.
Vid anmälan av fråga örn statsbidrag till de två byggnadsföretag, som
avsågos i propositionen nr 287/1938, framhöll jag, att av statsbidragsbestämmelserna
och förarbetena till desamma syntes framgå, att det varit
avsett, att den statliga myndighetens prövning av byggnadsärendena skulle
äga rum, innan byggnadsarbetena igångsattes. Endast på detta sätt möjliggjordes
för staten att öva det inflytande på skolbyggnadsverksamheten,
som uppenbarligen utgjort en förutsättning för statens övertagande
av en väsentlig del av skolbyggnadskostnaderna. I det ena av nyssnämnda
byggnadsföretag rörde det sig örn statsbidrag av en mycket betydande
storleksordning. Såväl på grund härav som med hänsyn till vikten av att
för framtida tillämpning skapa fullständig klarhet angående den avsedda
innebörden av bestämmelserna i förevarande hänseende, syntes det mig
önskvärt, att ärendena underställdes riksdagens prövning. Genom riksdagens
uttalande i skrivelsen nr 290/1938 har fastslagits, att skoldistrikt
icke kan i fortsättningen påräkna statsbidrag till byggnadsföretag, som
igångsättes, innan vederbörlig statsmyndighet meddelat tillstånd till dess
utförande. Enligt det föregående har Kungl. Majit sedermera anbefallt skolöverstyrelsen
att på lämpligt sätt fästa de lokala skolmyndigheternas uppmärksamhet
på angivna förhållande.
Vid den tidpunkt, då riksdagen gjorde nyssnämnda uttalande, voro de
båda byggnadsföretag, örn vilka nu är fråga, redan påbörjade eller slutförda.
Efter övervägande av på frågan inverkande omständigheter har jag
kommit till den uppfattningen, att statsbidrag till dessa byggnadsföretag
bör utgå, oaktat ärendena icke handlagts i föreskriven ordning. T båda dessa
Departe
mentschefen.
8
Kungl. Maj:ts proposition Nr 39.
fall synes, då byggnaderna uppfördes, ett obestridligt och trängande behov
av nya skollokaler hava förelegat. Särskilt torde detta hava gällt Torps
skoldistrikt, som genom eldsvåda förlorat ett skolhus. Det måste hava
varit synnerligen angeläget för skoldistriktet att utan avsevärdare dröjsmål
erhålla nya lokaler. Omständigheterna vid tillkomsten av den nya skolbyggnaden
synas vara jämförbara med dem, som föranledde 1938 års riksdag
att medgiva statsbidrag till förutnämnda byggnadsföretag inom Stockholms
skoldistrikt. Beträffande åter Ytterhogdals skoldistrikt torde underlåtenheten
att i tid söka tillstånd till byggnadsföretaget av handlingarna i
ärendet att döma närmast hava berott på bristande kännedom örn innebörden
av de gällande statsbidragsbestämmelserna. Det sistnämnda fallet överensstämmer
nära med förutberörda, 1938 års riksdag underställda fråga om
statsbidrag till skolbyggnad i Tofta skoldistrikt. Till det anförda må läggas,
att skattetrycket i Torps och Ytterhogdals kommuner är relativt
stort. Hela kommunala utdebiteringsbehovet på grund av 1937 års taxering
utgjorde per skattekrona sexton kronor 65 öre för Torps kommun
och fjorton kronor för Ytterhogdals kommun.
Därest riksdagen förklarar sig icke hava något att erinra mot att statsbidrag
till ifrågavarande byggnadsföretag må utgå, oaktat tillstånd till
byggnadsarbetenas utförande icke i föreskriven ordning lämnats, lärer det
få ankomma på Kungl. Majit att i enlighet med de i ämnet gällande bestämmelserna
fastställa den högsta kostnadssumma, varå statsbidrag jämlikt
förutnämnda kungörelse må beräknas, samt meddela övriga i ämnet erforderliga
bestämmelser. Bland annat bör som villkor för statsbidrag gälla,
att de av skolöverstyrelsen ifrågasatta ändringarna i skolbyggnaderna vidtagas.
För de kostnader, som föranledas härav, böra skoldistrikten själva
svara.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen
att förklara sig icke hava något att erinra mot att statsbidrag
må utgå till förenämnda byggnadsföretag inom
Torps och inom Ytterhogdals skoldistrikt utan hinder av
att byggnadsarbetena påbörjats, utan att Kungl. Majit
lämnat tillstånd till företagens utförande.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att
till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga
vid detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
_ C. A. Charpentier.
Stockholm 1939, Ivar Haeggströins Boktryckeri A. B.
390169