Kungl. Alaj:ts proposition nr 31

1

Nr 31.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående åtgärder till
stödjande av den inhemska fodersädsmarknaden; given
Stockholms slott den 4 januari 1939.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

A. Pehrsson-Bramstorp.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
4 januari 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,
Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, anför: 1938

års fodersädsskörd har blivit mycket stor, även om dess kvalitet
i vissa delar av landet blivit ojämn och i vissa fall mindre god. Följande
sammanställning återgiver statistiska centralbyråns preliminära uppskattningar
angående skördens storlek 1938 i förhållande lill tidigare år.

Skörd i Ion

1931/35 1937 1938

Korn.......................... 216,000 207,000 267,000

Havre.......................... 1,161,000 1,265,000 1,381,000

Blandsäd ............... 520,000_554,000_664,000

Summa 1,897,000 2,026,000 2,312,000.

Enligt dessa uppgifter överstiger 1938 års fodersädsskörd skörden 1937
med 286,000 ton och genomsnittsskörden under åren 1931/35 med 415,000
ton.

milling lill riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 31.

1

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 31.

Även brödsädsskörden har under 1938 blivit osedvanligt riklig. Enligt
statistiska centralbyråns beräkningar utgör den totala brödsädsskörden
1,226,000 ton, vilket innebär en ökning av 113,000 ton i förhållande till år
1937 och en ökning av 154,000 ton i förhållande till medelskörden under
åren 1931/35. Då i vissa landsdelar brödsäden år 1938 blivit groddskadad,
måste en ej obetydlig del av skörden komma till användning för foderändamål.

De för innevarande regleringsår gällande direktiven för jordbruksstödets
handhavande förutsätta att, örn priset på inhemskt foder till följd av en
särskilt riklig skörd skulle sjunka under 14 å 15 öre per foderenhet, importen
av majs och annan fodersäd skall i möjligaste mån begränsas. I en
dylik situation får majspriset bringas att stiga utöver den eljest som eftersträvansvärd
angivna nivån av 15 å 16 öre per kilogram enligt Sveriges allmänna
lantbrukssällskaps noteringar.

Såsom framgår av tab. 1 har lantbrukssällskapets noteringar å svensk
vit foderhavre under september och oktober 1938 hållit sig omkring 12.5 öre
per kilogram, vilket torde motsvara ett något lägre pris per foderenhet än 15
öre. Under november och december låg noteringen vid 11.3 respektive 10.9
öre per kilogram, motsvarande ungefärligen 13.4 respektive 12.9 öre per
foderenhet.

Tab. 1. Priser å nedanstående fodermedel under 1938, i kronor för deciton.

Månad

Lantbrukssällskapets inlandsnotering å

Cifpriser å

svensk
vit foder-havre

svenskt

vetekli

majs

jordnöts-

kakor

La Plata
havre

La Plata
kli

La Plata
majs

Januari ......

15.31

14.08

17.57

19.90

11.69

12.76

15.73

Februari......

15.34

14.34

17.35

19.75

11.65

12.37

13.43

Mars.........

14.99

14.39

16.99

19.15

11.60

12.29

12.64

April.........

14.74

14 32

16.84

18.53

. 11.33

11.70

12.99

Maj..........

15.04

14.52

17.21

18.46

11.11

11.94

13.13

Juni..........

—

14.29

16.83

19.10

10.80

11.49

12.31

Juli..........

—

14.15

16.20

19.55

10.81

11.80

12.79

Augusti.......

_

13.67

15.95

19.51

10.53

11.38

11.59

September ....

12.48

13.67

15.92

19.75

10.07

10.28

11.11

Oktober......

12.54

13.95

17.00

20.60

9.89

9.65

10.86

November ....

11.31

12.64

16.66

20.50

9.96

8.71

10.56

December.....

10.85

12.75

17.42

20.49

9.67

9.05

12.24

Världsmarknadspriset å majs har under hela år 1938 till och med november
månad varit fallande. Cifnoteringen å La Plata majs sjönk från 15.7
öre per kilogram i januari 1938 till 10.6 öre per kilogram i november. För
december utgjorde cifnoteringen 12.2 öre. Enligt lantbrukssällskapets no -

Kungl. Maj.ts proposition nr 31.

3

leringar har majspriset inom landet under 1938 legat vid 16 å 17 öre per
kilogram. Inlandsnoteringen utgjorde för oktober 17 öre, för november
16.7 öre och för december 17.4 öre per kilogram.

Beträffande prisutvecklingen för andra viktigare utländska fodermedel
hänvisas till i tab. 1 upptagna noteringar. Av tabellen framgår att även
utlandspriserna å havre och kli under 1938 varit i sjunkande. Prisfallet
å havre har dock varit mindre än för övriga fodermedel.

Storleken av de avgifter, som efter den 31 december 1937 utgått för olika
fodermedel, framgår av följande.

T i d

I n f

ö r s e 1

a v g i f t c

r

S k

att

Havre

Majs

Kli

Kreaturs-foder av ani-maliskt av-fall, luzern-mjöl

Korn, vicker,
pelusker
m. m.

Linf rökakor
och linfrö-injöl

Annat

oljekaks-

foder

''/i—10/6

3

2

0

2

2

2

4

2o;6—iB/s

3

2

0

3

3

3

5

*>/8—*7»

3

3

‘1

3

3

3

5

“/»—”/ll

4

5

3

4

4

4

6

V19—

5

6

4

0

5

5

6

Följande sammanställning lämnar upplysning örn importen av havre,
kli och majs under 1938 i förhållande till 1937.

Tab. 2. Import, i ton, av havre, kli och majs.

v, ■ ,

M anad

H a

v r e

K 1 i

Majs

1937

1938

1937

1938

1937

1938

Januari.....

590

219

683

1,488

15,911

13,878

Februari....

2,146

521

2,553

1,633

23,421

22,449

Mars.......

4,357

1,787

5,821

3,657

28,158

16,579

April.......

2,431

5,439

7,206

4,091

17,023

13,160

Maj........

7,076

1,554

5,461

3,637

18,282

10,011

Juni........

5,889

572

5,890

2,624

19,901

17,049

Juli........

4,880

132

4,800

4,491

21,593

38,593

Augusti.....

2,343

502

2,540

7,502

4,291

17,266

September ..

2,038

363

2,967

8,887

7,551

11,612

Oktober ....

1,425

206

5,100

4,147

9,253

5,738

November ..

865

101

2,759

4,561

7,968

3,662

December...

601

2,734

14,669

Fr. o. m. 1 september.

4

Kungl. Majlis proposition nr 31.

I skrivelse lill Konungen den 23 november 1938 anför statens jordbruksnämnd
bland annat följande:

Det bekymmersamma läget å fodersädsmarknaden påkallar enligt nämndens
mening omfattande åtgärder i prisstödjande syfte. Därvid bör i första
band eftersträvas en ökad användning av den inhemska fodersäden, vartill
erfordras en skärpt reglering av importen av utländskt foder. Beträffande
utländsk fodersäd och därmed jämförligt foder skulle man givetvis till vinnande
av ifrågavarande syfte kunna genomföra en kvantitetsbegränsning avimporten.
En dylik reglering är emellertid enligt tidigare vunna erfarenheter
förenad med så stora praktiska svårigheter, att den örn möjligt bör undvikas,
och dessutom synes nian knappast på denna väg kunna vinna någon
större användning av inhemskt foder än den som kan ernås genom uttagandet
av lämpligt avvägda införselavgifter. På grund härav vill nämnden,
under åberopande av de för fodermedelsregleringen gällande direktiven,
för sitt vidkommande förorda, att en allmän höjning företages av gällande
införselavgifter och skatt å importerade fodermedel.

Även om den av nämnden sålunda förordade skärpningen av importregleringen
för fodermedel genomföres, synes densamma icke komma att få
någon större omedelbar inverkan å den inhemska fodersädsmarknaden. Den
rikliga skörden av fodersäd samt tillgången för foderändamål på vissa myckenheter
groddskadad brödsäd har nämligen åtminstone tillsvidare medfört
en minskad efterfrågan på fodersäd över huvud samt en anhopning hos föreningar
och spannmålshandlare av denna vara. Sistnämnda förhållande utgör
dessutom en av orsakerna till svårigheterna för svenska spannmålsakliebolaget
att uppbringa utrymmen för lagring av brödsäd och synes ävenledes
utgöra cn förklaring till att brödsädspriserna trots bolagets inköp av
vete i vissa delar av landet liro jämförelsevis låga. önskvärt vore givetvis
i denna situation och med hänsyn till det utrikespolitiska läget att försvarsväsendet
och andra statliga myndigheter, som använda fodersäd, så långt
lämpligen kan ske, sökte fylla sina framtida behov. I den mån detta efter
erforderlig utredning befinnes kunna äga rum, minskas självfallet behovet
av att genom andra åtgärder lätta marknaden för fodersäd. Nämnden vill
erinra örn att nämnden tidigare vid olika tillfällen föreslagit, att Kungl.
Majit .skulle äga bemyndigande att stödja en export av fodersäd och då närmast
av havre. Statsmakterna lia emellertid avvisat tanken på en dylik export,
varför en sådan åtgärd för närvarande synes utesluten. Nämnden anser
sig dock böra framhålla, att redan en jämförelsevis ringa avlastning
av den inhemska fodersädsmarknaden genom export med sannolikhet
skulle åstadkomma en ganska stor lättnad på densamma. Dessutom ställer
det sig för dagen ekonomiskt betydligt fördelaktigare att exportera havre än
brödsäd, enär man för havre, som dock har ett avsevärt lägre fodervärde
än brödsäd, synes kunna uppnå ungefär samma pris per deciton som för
vete eller råg. Nämnden vill därför ånyo ifrågasätta, att Kungl. Majit så
snart sig göra låter utverkar riksdagens bemyndigande att med pristillägg
stödja export av fodersäd. Såvitt nu kan bedömas synas kostnaderna fölen
dylik export kunna begränsas till 1.5 å 2 miljoner kronor eller till ett belopp,
som icke överstiger de tullinkomster, som genom utförselbevis skulle
kunna disponeras vid en export av brödsäd.

I fråga örn jordbruksnämndens förslag örn höjning av avgifter å fodermedel
samt örn utverkande av riksdagens bemyndigande att utbetala pristillägg
till stöd för export av fodersäd ha två av jordbruksnämndens ledamöter,
lektor J. E. Björnsson och direktör C. F. Cederlund, reserverat sig.

Kungl. Maj:ts proposition nr 31.

5

Med anledning av jordbruksnämndens berörda framställning höjdes från
oell med den 1 december 1938 samtliga införselavgifter å fodermedel ävensom
skatten å linfrökakor oell linfrömjöl med 1 öre. Vidare uppdrog Kungl.

Majit den 25 november 1938 åt jordbruksnämnden att verkställa utredning
angående möjligheten att anskaffa ytterligare utrymmen för lagring av
spannmål samt beträffande möjligheten och lämpligheten av att upplagring
av fodersäd i utvidgad omfattning ägde rum för försvarsväsendets och andra
statliga myndigheters behov. Denna utredning pågår.

Frågan om särskilda åtgärder till stödjande av den inhemska fodermedelsmarknaden
under innevarande konsumtionsår bär även berörts av 1938
års jordbruksutredning i ett av utredningen den 29 december 1938 avgivet
utlåtande rörande fortsatta åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets
område under regleringsåret 1939/40. I nämnda utlåtande anför utredningen
i samband med behandlingen av fodermedelsregleringen bl. a.

Genom regleringen av tillförseln av utländskt foder erhåller den inhemska
fodermedelsmarknaden ett visst stöd. I regel synes detta stöd även vara
tillräckligt för att uppehålla en skälig prisnivå på inhemskt foder. Erfarenheterna
från särskilt innevarande skördeår lia emellertid givit vid handen,
att det vid en riklig foderskörd kan inträffa, att priserna på fodersäd, trots
en skärpt reglering av majsimporten, nedgå under vad som kan anses rimligt.
Statens jordbruksnämnd har, senast i skrivelse till Konungen den 23
november 1938, framhållit önskvärdheten av att Kungl. Majit i en dylik situation
och särskilt under innevarande skördeår ägde befogenhet att stödja
en export av fodersäd genom utbetalande av pristillägg. Utredningen finner
det lämpligt att Kungl. Maj :t erhåller en dylik befogenhet och fäster speciellt
avseende vid att denna gives giltighet redan för löpande regleringsår. Exportstödet
synes böra tillgripas vid sådana tillfällen, då läget utomlands för
en export är förhållandevis gynnsamt samt läget å den inhemska marknaden
dessutom är sådant att en mindre export skulle verksamt stödja denna.

Däremot bör befogenheten ej utnyttjas för att skapa en garanti för ett visst
prisläge å inhemskt foder, varför de medel, som under ett regleringsår må
för ändamålet tagas i anspråk, synas böra begränsas till 2 miljoner kronor.
Kostnaderna för pristilläggen torde få bestridas av medel, som inflyta genom
upplagande av avgifter å majs och därmed jämförliga fodermedel.

Såsom av det anförda framgår har 1938 års fodersädsskörd varit osed- Vepariemcnisvanligt
stor. En följd härav har blivit, att priserna å fodersäd sjunkit kraf- cfielcntigt.
Till detta prisfall torde även lia bidragit, att brödspannmål för närvarande
kommer till användning för utfodring i större utsträckning än vad
sorn annars är brukligt. Detta lärer bero på den likaledes rikliga brödsädsskörden
och de låga priserna å denna spannmål. Nu antydda läge är givetvis
ägnat att skapa svårigheter för de jordbrukare, som äro beroende av
försäljning utav fodersäd.

De för innevarande regleringsår gällande direktiven för jordbruksstödets
handhavande förutsätta, såsom förut omnämnts, att örn priset på inhemskt
foder till följd av en särskilt riklig skörd skulle sjunka under 14 å 15 öre
per foderenhet, importen av majs och annan fodersäd bör i möjligaste mån
begränsas. För dylikt ändamål få höjda importavgifter komma i fråga. Då

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 31.

det i dessa direktiv avsedda prisläget uppkommit, har Kungl. Majit förordnat
örn höjning av dessa avgifter. Marginalen mellan priserna i Sverige
å inhemska och utländska fodermedel torde härigenom numera ha blivit så
stor, att det i sådana fall, där ett utbyte kan anses befogat, måste ställa
sig ekonomiskt fördelaktigare att använda svenskt foder i stället för utländskt.
Vid sådant förhållande kan det näppeligen förväntas, att en ytterligare
höjning av införselavgifterna skulle medföra någon större lättnad å
fodersädsmarknaden. Sannolikt skulle ej heller en kvantitetsbegränsning
av majsimporten leda till ett dylikt resultat. Att på den väg, som förenämnda
direktiv angiva, åstadkomma någon förbättring av prisläget för inhemsk
fodersäd torde därför icke vara möjligt.

En sådan förbättring anser jag emellertid önskvärd. Såsom framgår av
tab. 2 utgjorde majsimporten under tredje kvartalet 1938 omkring 67,500
ton mot 33,400 under samma tid 1937. Denna import har sannolikt till
stor del haft sin grund i leveransavtal, som avslutats tidigt på året, innan
skördeutsikterna här i landet kunnat överblickas. Men även det utrikespolitiska
läget torde lia inverkat. Nämnda läge gjorde det också vanskligt
att under sommaren och de tidigare höstmånaderna i allt för hög grad beskära
importen av utländska fodermedel. Dessa omständigheter tala för
alt speciella förhållanden medverkat till att öka tillgången på fodermedel
inom landet. Jordbruksnämnden har såsom nämnts föreslagit att statsmakterna
skulle stödja en export av fodersäd genom utbetalande av pristillägg.
Detta förslag har även understötts av 1938 års jordbruksutredning.
Ehuru jag vid framställning till 1937 års riksdag örn åtgärder till den svenska
jordbruksnäringens stödjande avstyrkt ett liknande förslag och fortfarande
anser att i regel dylikt exportstöd icke bör ifrågakomma, finner jag
mig nu på grund av nyss angivna särskilda omständigheter böra förorda
jordbruksnämndens förslag. Genom dess realiserande åstadkommes i själva
verket endast, att ett av speciella förhållanden orsakat fodersädsöverskott
utjämnas.

Såsom jordbruksnämnden framhållit torde redan en jämförelsevis ringa
avlastning av den inhemska fodersädsmarknaden genom export medföra en
ganska stor lättnad på denna. Därtill kommer, att läget för en export av
foderspannmål för närvarande torde vara gynnsammare än för en export av
brödspannmål. Kostnaderna för erforderliga pristillägg torde därför kunna
begränsas till 2 miljoner kronor och synas lämpligen böra bestridas av medel,
som till jordbrukets prisregleringsfond influtit eller inflyta genom upplagande
av avgifter å majs och därmed jämförliga fodermedel. Behållningen
av dylika medel utgjorde den 31 december 1938 omkring 4,130,000 kronor.

På längre sikt räknat torde andra åtgärder till förbättrande av läget för
jordbrukare, som med hänsyn till jordens beskaffenhet äro hänvisade till
att odla väsentligt mera fodersäd än som erfordras för det egna behovet,
vara erforderliga. I detta avseende är det min förhoppning, att i det föregående
omnämnd utredning skall kunna påvisa möjligheter för de statliga

Kungl. Maj.ts proposition nr 31.

7

upphandlingsmyndigheterna att inköpa och lagra fodersäd för framtida behov.
En viss avlastning bör kunna uppnås på denna väg. De kvantiteter,
som kunna ifrågakomma för dylika inköp, torde dock bli relativt små i betraktande
av det totala fodersädsöverskottet. Av större betydelse är att handeln
med och distributionen av den inhemska foderspannmålen sker på sådant
sätt att högsta möjliga pris erhålles för varan utan att köparna belastas
med onödiga prisförhöjningar. Saluförandet av foderspannmålen
måste, örn det för producenterna skall lämna bästa möjliga resultat, fördelas
på en större del av konsumtionsåret. En anhopning av utbuden under
en relativt kort tidrymd är icke endast till nackdel för producenterna,
vilka till följd av den pristryckande verkan anhopningen utövar måste nöja
sig med lägre priser än eljest, utan jämväl för köparna, vilka ofta äga begränsade
lagrings- och inköpsmöjligheter och därför ej till fullo kunna utnyttja
tillfällena för billiga inköp. Det är också angeläget tillse att inom
landet odlad foderspannmål göres lättillgänglig även inom områden, där
varan odlas i mindre utsträckning. För att den svenska fodersäden skall
kunna på ett effektivt sätt upptaga konkurrensen med utländska fodermedel,
t. ex. majs, är det vidare av vikt, att fodervärdet av den svenska foderspannmålen
göres mera känt än det för närvarande på sina ställen är och
att för olika foderändamål lämpliga blandningar, t. ex. av korn och av havre,
tillhandahållas konsumenterna. Jag förväntar, att jordbrukets organisationer
skola med anslutning från såväl de säljande som de köpande jordbrukarna
begagna alla möjligheter för alt tillgodose förevarande viktiga
jordbruksintressen.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen medgiva,

att högst 2 miljoner kronor av jordbrukets prisregleringsfond
må tagas i anspråk för utbetalande av pristillägg vid
export av fodersäd under tiden intill den 1 september 1939.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall samt
förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga
till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Ragnar Odhnoff.