Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

1

Nr 305.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till beräkning
av vissa inkomster å riksstaten för budgetåret
1939/40 m. m.; given Stockholms slott den 12 maj
1939.

Kungl. Maj t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansårenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12 maj

1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss,
Möller, Engberg, Sköld, Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anhåller att med
hänsyn till de förskjutningar, som under riksdagens lopp inträtt i förutsättningarna
för det i statsverkspropositionen framlagda statsregleringsförslaget
för budgetåret 1939/40, få underställa Kungl. Majit frågan om vidtagande
av ändring i vissa av de i propositionen meddelade inkomstberäkningarna
för nämnda budgetår m. m. Departementschefen anför därvid följande:

Budgetens balansering.

I statsverkspropositionen beräknades den sammanlagda inkomstsumman
å driftbudgeten för budgetåret 1939/40 till 1,363.5 miljoner kronor, varav
i runt tal 1,340 miljoner kronor i löpande inkomster. Häremot svarade utgifter
till ett belopp av 1,363.1 miljoner kronor. Riksstatsförslaget balanBihang
till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 305. 1

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

serade alltså med ett överskott av inkomster över utgifter å 0.4 miljon kronor,
varemot svarade ett underskott av löpande inkomster under utgifter på omkring
23 miljoner kronor.

Genom senare av Kungl. Maj :t för riksdagen framlagda förslag har utgiftssumman
högst väsentligt stigit. Enligt i det följande framlagda beräkningar
ligger den nära 1,464 miljoner kronor. Å andra sidan föreligger också möjligheten
att nu räkna med en icke obetydlig höjning av vissa inkomsttitlar.
Såsom framgår av den redogörelse för resultaten av en förnyad inkomstberäkning,
som jag senare lämnar, synas inkomsterna av stämpelmedel, tullmedel
och rusdrycksmedel, från järnvägarna och från statens aktier kunna
upptagas med betydligt högre belopp än i statsverkspropositionen. Örn härtill
läggas ett par smärre ökningar på andra poster samt en höjning av vissa
specialbudgetstitlar med 12 miljoner kronor, stiger den samlade summan av
löpande inkomster från 1,340 miljoner kronor till 1,398 miljoner kronor.
Gentemot utgifterna på 1,464 miljoner kronor skulle alltså föreligga en brist i
löpande inkomster på 66 miljoner kronor. Motsvarande brist i riksstatsförslaget,
som uppgick till 23 miljoner kronor, täcktes genom i anspråktagande
av vissa engångsinkomster till samma belopp.

De överväganden som ledde till det i statsverkspropositionen framlagda förslaget
till balansering av budgeten, genom vilket frågan om jämvikt mellan
löpande utgifter och inkomster tillsvidare undansköts, sammanfattas i följande
satser ur finansplanen.

Under förutsättning att utgifter av samma omfattning som de nu i budgeten
upptagna skulle krävas även i fortsättningen, synes en ökning av de
regelbundna inkomsterna bli nödvändig, och en omedelbar skattehöjning vore
den naturliga utvägen, såvida ej läget i konjunkturhänseende kunde motivera
ett uppskov och en underbalansering tillsvidare. . . . Vid förra årets
riksdag förordade jag utan tvekan att hela kostnaden (för de extraordinära
försvarsåtgärderna) skulle omedelbart täckas genom beskattning av engångsnatur.
Skäl kunna utan tvivel anföras för att även nu tillämpa samma metod,
så mycket mera som det tillsvidare möter stora svårigheter att avgöra,
vilken del av utgiftsökningarna som klart lia engångskaraktär och vilka som
under en längre eller kortare tidsperiod kunna antagas återkomma. Å andra
sidan kan anföras, att konjunkturläget som karakteriseras av en viss avmattning,
och ansetts motivera vissa kapitalinvesteringar för att öka sysselsättningen,
närmast synes ge skäl för en strävan att hålla skattebelastningen
nere. I valet mellan de olika vägarna har det spelat en viss roll att möjligheter
visat sig föreligga att för nästa budgetår vinna balans vid den skattenivå,
som antagits i här förut gjorda inkomstberäkningar, utan att därför
öppen underbalansering med belastning av utjämningsfonden behöver tillgripas.

Alla de tre här nämnda skälen för att tillsvidare uppskjuta en anpassning
av de löpande inkomsterna efter utgifterna lia på grund av den senare utvecklingen
helt bortfallit eller starkt försvagats. Med all reservation för det
osäkra i bedömningen av konjunkturutsikter, torde man våga uttala, att
dessa utsikter för det närmaste året nu ge mindre anledning att erinra om
skattehöjningars inverkan på konsumtionen och rörelsen inom näringslivet.

Kungl. Majlis proposition nr 305.

3

Även om vissa inkomsttitlar nu kunna upptagas med väsentligt förhöjda belopp,
föreligger likväl ingen möjlighet att åstadkomma balans utan skattehöjningar.
Engångskaraktären hos en avsevärd del av de nya utgiftsökningarna
synes visserligen obestridlig, men detta innebär ingen garanti för att utgifter
av liknande slag ett annat år skola utebli.

I det sålunda uppkomna läget kan det visserligen fortfarande synas rimligt
att ta i bruk de ofta nämnda engångsinkomsterna på 23 miljoner kronor
för bestridande av utgifter, som åtminstone delvis synas ha engångskaraktär,
men den därefter kvarstående bristen på 43 miljoner kronor synes böra täckas
genom ökning av de löpande verkliga inkomsterna. Jag förordar därför
följande skattehöjningar, om vilka jag i annat sammanhang denna dag
torde få framlägga förslag (propositionerna nr 306 och 309).

Bottenskatten på inkomst och förmögenhet uttages med 120 procent av
grundbeloppet för fysiska personer och med 130 procent av grundbeloppet
för aktiebolag. Härigenom beräknas avkastningen av inkomst- och förmögenhetsskatten
öka med 30 miljoner kronor, varav 8 miljoner kronor genom
det högre procenttalet för bolagen.

En höjning av grundavgiften vid omsättningsskatten på spritdrycker med
40 öre antages ge 10 miljoner kronor.

Slutligen beräknas en jämkning uppåt i tobaksbeskattningen öka inkomsterna
med 3 miljoner kronor. Vid denna sista skattehöjning förutsättes,
att ingen höjning av priserna på monopolets tobaksvaror behöver äga rum.
Åtgärden innebär egentligen endast, att tobaksmonopolet i form av skatt inlevererar
till statsverket ett belopp som annars skulle utgjort en del av bolagets
vinst.

Sammanlagt beräknas dessa skattehöjningar sålunda inbringa det belopp
på 43 miljoner kronor, vilket förut angivits såsom kvarstående brist.

Jag torde nu få lämna en närmare redogörelse för de för den framlagda
finansieringsplanen grundläggande beräkningarna och förslagen.

Utfallet av löpande statsreglering.

Behållningen å statens budgetutjämningsfond den 1 juli 1938 uppgick till
i runt tal 118.7 miljoner kronor.

Rörande utfallet av löpande statsreglering framhöll jag i statsverkspropositionen,
att det ovissa konjunkturläge med möjligheter till utveckling i olika
riktningar, varunder denna statsreglering uppgjorts, ansetts böra medföra en
viss försiktighet vid beräkningen av en rad inkomsttitlar. Då de gynnsammare
tendenserna dittills avgjort behållit överhanden, vore det naturligt att
man hade anledning att räkna med ett icke oväsentligt överskott på budgetens
inkomstsida. För de inkomster, som tillhörde den allmänna budgeten
och sålunda avräknades mot budgetutjämningsfonden, hade riksräkenskapsverket
under betonande av uppskattningens synnerligen ovissa karaktär kommit
till ett överskott på mellan 40 och 50 miljoner kronor. Gentemot ett
dylikt överskott måste emellertid å andra sidan detta år ställas inte bara
de så att säga normala överskridanden på utgiftssidan, som enligt erfaren -

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

heten brukade hålla sig inom måttliga gränser, utan även oförutsedda utgiftsökningar
av särskild natur. Såväl den nu fullt genomförda reformen
av folkpensioneringen som löneregleringen för folkskolans lärare hade medfört
osäkerhetsmoment, vilkas storleksordning ännu inte kunde bedömas.
Kostnaderna för kampen mot mul- och klövsjukan hade redan stigit till väldiga
belopp, och den slutliga belastningen av årets statsreglering kunde ännu
icke ens gissningsvis beräknas. När till detta lades den i propositionen
nr 2 framlagda tilläggsstatens driftbudget på närmare 22 miljoner kronor,
ville det synas som om man från årets statsreglering knappast hade anledning
att räkna med något tillskott till budgetutjämningsfonden.

Till stöd för ett bedömande av läget föreligger numera en ny, av riksräkenskapsverket
jämlikt dess instruktion avgiven beräkning, dagtecknad
den 29 april 1939. Denna beräkning grundar sig på — förutom de inom
ämbetsverket förda bokföringsmässiga sammanställningarna av de olika
huvudförvaltningarnas månatliga kassarapporter för budgetårets nio första
månader — från samtliga huvudförvaltningar med flera myndigheter infordrade
approximativa uppgifter avseende budgetårets tre sista månader. I
de fall, där dessa uppgifter utvisa inkomst- och utgiftsbelopp, som med hänsyn
till inkomsttillflödet respektive anslagsbelastningen under tidigare år eller
på grund av i övrigt föreliggande förhållanden kunna förmodas icke motsvara
det blivande utfallet, har riksräkenskapsverket vidtagit enligt verkets
uppfattning erforderliga jämkningar.

Driftbudgetens inkomster beräknas nu av verket komma att överstiga de i
riksstaten uppförda med 139.21 miljoner kronor. Av överskottet hänföra
sig 100.01 miljoner kronor till sådana titlar, som ingå i den allmänna budgeten,
medan 39.20 miljoner kronor äro att hänföra till specialbudgeter. Av
sistnämnda belopp avse 15.00 miljoner kronor automobilskattemedlens specialbudget.

Av en vid riksräkenskapsverkets skrivelse fogad tabell, som torde få biläggas
statsrådsprotokollet (bilaga A), framgå de närmare detaljsiffrorna vid
beräkningen av inkomstutfallet.

Utgifterna å de anslag å driftbudgeten, som skola avräknas mot budgetutjämningsfonden,
beräknas komma att överstiga de i riksstaten uppförda
med 45.74 miljoner kronor. Denna belastning av budgetutjämningsfonden
förklaras väsentligen av merutgifter å fjärde, åttonde, nionde och elfte huvudtitlarna
samt å anslaget till oförutsedda utgifter. Dessa merutgifter, vilka
beräknas komma att (netto) uppgå till respektive 9.29, 18.81, 9.99, 4.43
och 6.50 miljoner kronor, motvägas delvis därav, att å femte huvudtiteln väntas
uppkomma besparingar å (netto) 8.36 miljoner kronor.

Den beräknade nettobesparingen å femte huvudtiteln sammanhänger bland
annat med att utgifterna å anslagen till folkpensioner och barnbidrag beräknas
komma att understiga de i riksstaten uppförda med respektive 11.58
och 3.30 miljoner kronor.

Kostnaderna för de särskilda åtgärder, som under innevarande budgetår
vidtagits eller äro avsedda att vidtagas för förstärkande av den personella försvarsberedskapen,
beräknas — frånsett de utgifter som skola bestridas från

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

5

anslag å tilläggsstaten — komma att uppgå till i runt tal 6 miljoner kxonor,
vilket belopp fördelar sig med 3 miljoner kronor å anslaget till oförutsedda
utgifter och med likaledes 3 miljoner kronor å olika förslagsanslag under
fjärde huvudtiteln. Den beräknade merutgiften å fjärde huvudtiteln är till
den del den överstiger sistnämnda belopp i främsta rummet att återföra på
under budgetåret inträffade prisstegringar.

Den beräknade nettomerutgiften å åttonde huvudtiteln är till huvudsaklig
del att hänföra till följande tre anslag, nämligen anslaget till bidrag till avlöning
åt lärare vid folkskolor, anslaget till provisorisk avlöningsförstärkning
åt vissa befattningshavare vid folkskoleväsendet m. m. och anslaget till dyrtidstillägg
åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisnings- m. fl. anstalter.
Överskridandena av dessa anslag — vilka delvis sammanhänga med att till
motsvarande anslag för budgetåret 1937/38 hänförliga utgifter i viss utsträckning
kommit att förskjutas till innevarande budgetår — hava av riksräkenskapsverket
beräknats till respektive 13.44, 2.00 och 4.36 miljoner kronor,
därvid riksräkenskapsverket utgått från att de två förstnämnda anslagen
skola komma att belastas i enlighet med vad som angivits i propositionen nr
252 till årets riksdag.

Till förklaring av den beräknade merutgiften å nionde huvudtiteln må
framhållas, att åtgärderna för mul- och klövsjukans bekämpande väntas
komma att medföra ett anslagsöverskridande å 9.75 miljoner kronor.

Genom utfallet av riksstaten för budgetåret 1938/39 skulle budgetutjämningsfonden
enligt anförda beräkningar sålunda komma att tillföras ett belopp
av (100.01 — 45.74 =) 54.27 miljoner kronor. Sistnämnda belopp bör emellertid
minskas med summan av de å tilläggsstaten äskade anslagen, 21.97 miljoner
kronor. Utfallet av statsregleringen i dess helhet kan därför, enligt
riksräkenskapsverket, beräknas medföra en ökning av budgetutjämningsfonden
med 32.30 miljoner kronor. Budgetutjämningsfondens behållning,
vilken vid utgången av budgetåret 1937/38 uppgick till 118.74 miljoner kronor,
skulle i enlighet härmed under innevarande budgetår komma att stiga
till i runt tal 150 miljoner kronor.

Den av riksräkenskapsverket sålunda framlagda beräkningen av utfallet
av löpande statsreglering föranleder ingen erinran från min sida. Det oväntat
gynnsamma resultatet i förhållande ej endast till de för statsregleringsbeslutet
grundläggande beräkningarna utan även till den förhandsbedömning,
som skedde i samband med framläggandet av årets statsverksproposition,
får ses mot bakgrunden av det omslag i konjunkturutvecklingen som inträtt
under budgetåret. Vid statsregleringens fastställande hade man ännu att
räkna med en allvarlig risk för fortgående konjunkturförsämring. Delvis
under inflytande av politiska faktorer har denna uteblivit och tvärtom en i
flera avseenden överraskande förbättring inträtt i läget för viktiga svenska
näringsgrenar. Utan att likväl utvecklingen kan anses visa några inflatoriska
drag har denna förbättring utlöst en ökning av statsinkomsterna som
mer än kompenserat en osedvanlig ansvällning av statsutgifterna. En avgörande
betydelse tillkommer härvidlag tullinkomsterna.

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

Utgifterna.

I statsverkspropositionen uppgår beloppet av utgifterna å driftbudgeten
till 1,363.10 miljoner kronor. Härav hänföra sig 1,241.46 miljoner
kronor till egentliga statsutgifter under huvudtitlarna I—XIII samt 121.64
miljoner kronor till utgifter för statens kapitalfonder. Av sistnämnda summa
belöpa på luftfartsfonden 1.32 miljon kronor, på riksgäldsfonden 92.50
miljoner kronor, på avskrivning av nya kapitalinvesteringar 26.32 miljoner
kronor samt på avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster 1.50 miljon
kronor.

Under riksdagens lopp har Kungl. Maj:t i särskilda propositioner
framlagt förslag om åtskilliga ändringar beträffande den allmänna
budgetens utgiftssida.

De viktigaste tilläggsförslagen avse fjärde huvudtiteln. I propositionen nr
234 har sålunda äskats ett anslag å 58 miljoner kronor till extra materielanskaffning
m. m. för försvarsväsendet. Chefen för försvarsdepartementet anmäler
denna dag proposition med förslag om en höjning av detta anslag till
70.75 miljoner kronor. Vidare hava kostnaderna för de åtgärder för förstärkande
av den personella försvarsberedskapen, som föreslagits i propositionen
nr 232, under budgetåret 1939/40 beräknats till sammanlagt cirka 8.55
miljoner kronor. I propositionen nr 113 har äskats höjning av i statsverkspropositionen
upptagna anslag till flygvapnets övningar, vapen och ammunition
samt till underhåll av flygmateriel med tillhopa 0.85 miljon kronor.

De anslag under åttonde huvudtiteln, som beröras av den i propositionen
nr 176 föreslagna provisoriska löneregleringen för vissa kommunanställda
lärare m. fl., beräknades i statsverkspropositionen till de belopp, som borde
å riksstaten uppföras, därest medelsåtgången icke komme att under budgetåret
1939/40 påverkas av ändrade avlöningsbestämmelser. Av propositionen
nr 252 framgår, att de med iakttagande av nämnda provisoriska avlöningsbestämmelser
verkställda beräkningarna medföra en ökning av avlöningsanslag
å 22.09 miljoner kronor, varifrån avgår den minskning på 19 miljoner
kronor, som uppkommer då anslaget till dyrtidstillägg åt kommunanställda
lärare m. fl. omräknas med beaktande av den provisoriska löneregleringen.
Vid bifall till nu berörda förslag ökas alltså driftbudgetens anslagssumma
nied 3.09 miljoner kronor.

Under nionde huvudtiteln föranleda senare framlagda förslag en nettoökning
av huvudtitelns slutsumma av 0.97 miljon kronor. Sålunda ha äskats
till bidrag till nedre Helgeåns regleringsföretag 400,000 kronor, till bidrag till
byggnadsarbeten vid lantmanna- och lanthushållsskolor 300,000 kronor samt
till beredskapslagring av fodersäd 300,000 kronor, varemot anslaget till avsättning
till fonden för premielån till egnahemslåntagare i senare förslag
upptagits med 400,000 kronor lägre belopp än i statsverkspropositionen.

I propositionen nr 288 har vidare under tionde huvudtiteln äskats ytterligare
ett belopp av 1.20 miljon kronor för statlig lagerhållning m. m.

Vid bifall till framlagt förslag örn förbättring av vissa äldre tjänste- och

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

7

familjepensioner uppkommer en anslagsökning för elfte huvudtiteln av i
runt tal 1.20 miljon kronor.

De av Kungl. Majit föreslagna ändringar beträffande allmänna driftbudgetens
utgiftssida som här ej särskilt berörts skulle vid bifall resultera i
en nettoökning av 1.12 miljon kronor.

Den totala nettoökningen av allmänna driftbudgetens utgiftssida enligt
Kungl. Maj:ts förslag skulle enligt det anförda uppgå till 87.73 miljoner kronor.

Beträffande Kungl. Majits i statsverkspropositionen och i särskilda propositioner
framlagda förslag har riksdagen i flertalet fall redan fattat
beslut. I vissa fall har riksdagen anvisat anslag å allmänna driftbudgeten
till högre belopp än det av Kungl. Majit föreslagna eller å riksstaten uppfört
anslag, som icke varit upptagna i budgetförslaget. De av riksdagen
beslutade ändringarna medföra beträffande den allmänna driftbudgetens
utgiftssida en nettoökning å 0.20 miljon kronor i förhållande till Kungl.
Majits i statsverkspropositionen och i särskilda propositioner framlagda anslagsäskanden.

Hänsyn bör jämväl tagas till vissa andra ändringar av budgetförslagets
utgiftssida, beträffande vilka förslag torde böra framläggas
i detta sammanhang eller vilka eljest påkallas vid ett förnyat övervägande
av statsregleringen för nästa budgetår.

I statsverkspropositionen har under huvudtiteln för avskrivning av nya
kapitalinvesteringar upptagits ett belopp av 26,319,700 kronor. Dessa anslagsmedel
hava uppdelats på skilda anslag sålunda, att för varje anslag å
kapitalbudgeten, som beräknats avse en helt eller delvis icke räntabel investering,
uppförts ett avskrivningsanslag å driftbudgeten med samma benämning
som det korresponderande anslaget å kapitalbudgeten samt till
belopp, som motsvarar den icke räntabla delen av investeringen i fråga.
Enär vissa investeringsanslag vid tiden för statsverkspropositionens avlåtande
icke kunnat definitivt äskas, hava jämväl motsvarande avskrivningsanslag
uppförts med allenast beräknade belopp. I ett par fall har avskrivningsanslaget
beräknats, ändock att motsvarande investeringsanslag äskats
definitivt. Inom finansdepartementet har med stöd av sedermera för riksdagen
framlagda förslag beträffande anslag å kapitalbudgeten m. m. upprättats
en tablå över de belopp med vilka ifrågavarande avskrivningsanslag
efter nu föreliggande förhållanden böra upptagas å riksstaten för budgetåret
1939/40. Tablån torde få fogas såsom bilaga till statsrådsprotokollet
(bilaga B). Av densamma framgår, att under avskrivningshuvudtiteln skulle
behöva beräknas ett belopp som med 1,567,800 kronor överstiger det i statsverkspropositionen
upptagna. Ilärav bör dock den ökning å 1 miljon kronor,
som på grund av det i propositionen nr 288 framlagda förslaget örn
ytterligare anslag till statlig lagerhållning m. m. bör avses för avskrivning
av vissa omkostnader för denna verksamhet, avräknas mot automobilskattemedlen.
På den allmänna driftbudgeten faller alltså under denna huvudtitel
en ökning av 0.57 miljon kronor.

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

På riksdagen torde få ankomma att vidtaga de kompletteringar och justeringar
av de under ifrågavarande huvudtitel äskade anslagen som kunna påkallas
i anledning av riksdagens beslut rörande anslag å kapitalbudgeten.

I detta sammanhang anhåller jag att få ånyo anmäla en tidigare preliminärt
behandlad fråga rörande regler för avskrivning av investeringar i fonden
för låneunderstöd.

Enligt ett i årets statsverksproposition vid anmälan av anslagen under huvudtiteln
för avskrivning av nya kapitalinvesteringar, fonden för låneunderstöd,
återgivet förslag skulle för tidsbegränsade lån av större finansiell betydelse,
vilka icke lämnade minst 4 procents förräntning, över avskrivningshuvudtiteln
avsättas så stort belopp, att från fonden skulle med anlitande av
de avsatta medlen kunna inbetalas ränta efter 4 procent å de i fonden investerade
kapitalmedlen. För varje lån skulle alltså de för lånet över avskrivningshuvudtiteln
avsatta medlen vara förbrukade vid utgången av den
för lånen fastställda löptiden. Över det i propositionen intagna förslaget hade
riksräkenskapsverket den 13 december 1938 avgivit yttrande.

I statsverkspropositionen liksom i riksräkenskapsverkets yttrande förutsattes,
att frågan örn en eventuell retroaktiv tillämpning av de nya reglerna
skulle upptagas i annat sammanhang.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 27 april 1939 har riksräkenskapsverket
nu framlagt resultaten av en inom ämbetsverket utförd, fortsatt utredning i
ärendet. Riksräkenskapsverkets ifrågavarande skrivelse torde få fogas såsom
bilaga till statsrådsprotokollet (bilaga C).

Av den utav riksräkenskapsverket verkställda utredningen framgår, att en
reglering av kapitalbehållningen å fonden för låneunderstöd i enlighet med
av verket föreslagna riktlinjer icke påkallar anvisandet av nya avskrivningsmedel
under förutsättning att för ändamålet disponeras vissa skattemedelsreservationer.
Nämnda riktlinjer ansluta sig till den ståndpunkt som
intagits i statsverkspropositionen i fråga om nya kapitalinvesteringar i fonden
för låneunderstöd. Jag har intet att erinra mot en reglering av de i denna
fond investerade kapitalmedlen i huvudsaklig anslutning till riksräkenskapsverkets
förslag. Till en sådan reglering torde riksdagens medgivande
nu böra inhämtas.

Riksräkenskapsverkets förslag innefattar en uppdelning av fonden för låneunderstöd
på två delfonder, statskontorets och riksgäldskontorets delfonder.
Till en sådan uppdelning vill jag i princip giva min anslutning. Förslaget
tarvar emellertid i denna del enligt min mening ytterligare övervägande,
därvid de berörda fondförvaltningarna böra lämnas tillfälle att yttra
sig. Slutligt förslag i ämnet torde få föreläggas 1940 års riksdag.

Under huvudtiteln för avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster
har i statsverkspropositionen äskats ett anslag å 1,500,000 kronor för avskrivning
av smärre oreglerade kapitalmedelsförluster. Härutöver torde nu
å huvudtiteln böra uppföras ytterligare ett anslag. I propositionen nr 119
har föreslagits inrättande från och med den 1 juli 1939 av en statens låne -

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 305-

fond för den mindre skeppsfarten. För beredande av kapital för denna
fond har föreslagits att till fonden skall överföras ett belopp av 3 miljoner
kronor från rederilånefonden. Enligt de förordade villkoren för lån från den
nya fonden skall å lyftat lånebelopp gäldas ränta efter den räntefot som
Kungl. Majit bestämmer med hänsyn tagen till räntan å lån från Svenska
skeppshypotekskassan. Då denna ränta för närvarande är i regel 3.75 procent
och alltså lägre än den räntefot — 4 procent — vid vilken full förräntning
av utlåningsfondernas kapital anses föreligga och då sistnämnda
räntefot gäller för lån från rederilånefonden, påkallas i samband med den
nya lånefondens inrättande viss avskrivning av det kapital som skall överföras
till fonden. För ändamålet torde ett belopp av 187,500 kronor böra
anvisas. Då det här gäller avskrivning av redan investerat kapital, torde
anslaget böra upptagas under huvudtiteln för avskrivning av oreglerade
kapitalmedelsförluster. Avskrivningen torde böra verkställas å rederilånefonden
före beloppets överförande till lånefonden för den mindre skeppsfarten,
och anslaget torde därför böra benämnas Avskrivning av kapitalmedelsförlust
å rederilånefonden.

Här berörda förändringar medföra en nettoökning av allmänna driftbudgetens
utgiftssida med (0.57 + 0.19 ==) 0.76 miljon kronor.

Den totala nettoökning av allmänna driftbudgetens utgiftssida under angivna
tre huvudrubriker, varmed man nu har att räkna, uppgår sålunda
till 88.69 miljoner kronor. Lägges härtill en med en motsvarande inkomststegring
förbunden ökning av ett par specialbudgettitlar, till vilka jag i det
följande återkommer, erhålles en slutsumma på driftbudgeten av (1,363.10
+ 88.69 + 12.00 =) 1,463.79 miljoner kronor.

Inkomsterna.

Statsverkspropositionens inkomstsida. I statsverkspropositionen utvisar
driftbudgetens inkomstsida en summa av 1,363.55 miljoner kronor. Härav
hänföra sig 1,203.01 miljoner kronor till egentliga statsinkomster och 160.54
miljoner kronor till inkomster av statens kapitalfonder.

Bland de under egentliga statsinkomster ingående skatterna beräknas inkomst-
och förmögenhetsskatten giva 300 miljoner kronor, därvid föreslagits
att skatten skall, i vad avser bottenskatten, uttagas med 110 procent av
grundbeloppen för samtliga skattskyldiga. Stämpelmedlen äro upptagna
till 60 miljoner kronor. I automobilskattemedel beräknas inflyta 132 miljoner
kronor. Tullmedlen äro upptagna till 180 miljoner kronor, accis a
margarin och vissa andra fettvaror till 27 miljoner kronor samt tobaksskatten
till 108 miljoner kronor. I rusdrycksmedel beräknas sammanlagt 200
miljoner kronor. I propositionen nr 27 har framlagts förslag avseende fortsatt
tillämpning under nästkommande budgetår av gällande grunder i fråga
örn omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker.

Såsom bidrag från folkpensioneringsfonden upptages ett belopp av 54 miljoner
kronor.

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

Inkomsterna från statens affärsverksfonder upptagas i statsverkspropositionen
till sammanlagt 112.55 miljoner kronor, därav för postverket 15 miljoner
kronor och för statens järnvägar 28 miljoner kronor. Vid beräknande
av affärsverkens överskott har beträffande utgifter för rörligt tillägg å
lönerna och dyrtidstillägg å löner och pensioner förutsatts, att dessa skola
utgå efter 6 procent respektive efter levnadskostnadsindex av 168.

Under rubriken Fonden för statens aktier har för Luossavaara—Karunavaara
aktiebolag beräknats, att ett belopp av 12 miljoner kronor skall för
budgetåret 1939/40 tillföras statsverket i inkomst från bolaget.

Ny beräkning ao vissa inkomsttitlar. För att erhålla material för den
erforderliga omprövningen av inkomstberäkningen i riksstatsförslaget samt
av finansplanen för nästföljande budgetår har jag anmodat cheferna för vederbörande
verk och företag att till mig inkomma med förnyade uppskattningar
rörande den sannolika avkastningen för nästa budgetår av följande
inkomsttitlar i riksstaten, nämligen stämpelmedel, tullmedel, tobaksskatt, de
olika rusdrycksmedelstitlarna, bidrag från folkpensioneringsfonden samt
överskotten å de fem stora affärsverken. För kontrollräkning av inkomstoch
förmögenhetsskatten har jag låtit införskaffa material från taxeringsnämndsordförandena
i riket.

De nya uppskattningarna ge vid handen, att konjunkturlägets fortsatta
förbättring ger utrymme för en uppräkning av vissa inkomsttitlar, under
förutsättning att den uppnådda nivån för produktion, utrikeshandel och
omsättning anses kunna i det väsentliga hävdas. Den stora osäkerhetsmarginal,
varmed man — enligt vad icke minst erfarenheterna under löpande
budgetår visat — måste räkna, behöver knappast särskilt framhävas i ett
läge, där den politiska utvecklingen utom landet kan kullkasta varje kalkyl.
Den risk för ett avsevärt inkomstunderskott, som får anses föreligga redan
vid den i statsverkspropositionen framlagda inkomstberäkningen, blir givetvis
än mera framträdande om man med stöd av den senaste ekonomiska utvecklingen
vidtager en omfattande uppräkning av de konjunkturkänsliga
inkomsttitlarna.

Erforderligt material för en omprövning av den i statsverkspropositionen
framlagda beräkningen av inkomst- och förmögenhetsskattens
avkastning föreligger ännu icke, men av vissa preliminära kontrollräkningar
att döma saknas anledning att nu revidera den tidigare uppskattningen.
När infordrat statistiskt material rörande årets taxeringar inkommit,
torde resultatet av en bearbetning därav få delgivas riksdagens vederbörande
utskott.

Enligt vad jag i annat sammanhang förordar, skulle inkomst- och förmögenhetsskatten
för nästföljande budgetår uttagas med 120 procent av
grundbeloppet för fysiska personer m. fl. och med 130 procent av grundbeloppet
för aktiebolag och vissa andra juridiska personer. Skatteavkastningen,
som nied utgångspunkt från en uttagningsprocent av 110 beräknats
till 300 miljoner kronor, kan efter denna förändring antagas bliva 330 mil -

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

joner kronor. Jag tillstyrker, att inkomsttiteln i riksstaten uppföres med
detta belopp.

S t ä m p e 1 m e d 1 e n, som i årets statsverksproposition beräknades inflyta
med 60 miljoner kronor under nästa budgetår, antogos vid denna uppskattning
komma att för år 1938 ge mellan 63 och 64 miljoner kronor.
Utfallet för innevarande budgetår synes bliva väsentligt gynnsammare än
förutsatt, i det att inkomsterna under ifrågavarande titel nu uppskattas till
68 å 69 miljoner kronor. Stämpelmedelsuppbörden genom posten beräknas
för närvarande, enligt en till mig från chefen för generalpoststyrelsen överlämnad
promemoria, till ett 3 miljoner kronor högre belopp än i den kalkyl
som lades till grund för uppskattningen i statsverkspropositionen. För
egen del vill jag med hänsyn till de senaste erfarenheterna förorda, att stämpelmedlen
i riksstaten uppföras med 65 miljoner kronor.

Automobilskattemedlen ha i statsverkspropositionen beräknats
tili 132 miljoner kronor, därav fordonsskatt 36 miljoner kronor och bensinskatt
96 miljoner kronor. I propositionen nr 220 ha framlagts definitiva
anslagsäskanden för de mot automobilskattemedlen avräknade anslagen till
bidrag till vägunderhållet på landet m. m. och till vägskatteutjämningsbidrag.
Enligt propositionen skola dessa anslag upptagas till belopp som med
sammanlagt 2,850,000 kronor överstiga vad som i statsverkspropositionen
preliminärt beräknats för samma ändamål. Vid framläggandet av de nya
anslagsberäkningar, på vilka propositionen grundar sig, har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
anfört, att de av styrelsen nästlidna höst gjorda beräkningarna
angående automobilskattemedlens storlek under nästa budgetår,
enligt vilka dessa uppskattats till 132 miljoner kronor, varit verkställda med
stor försiktighet. Sedan numera summan av de under tiden 1 juli 1938
—31 januari 1939 influtna automobilskattemedlen vore känd, ansåge sig
styrelsen kunna beräkna de under innevarande budgetår inflytande automobilskattemedlen
till 128 å 129 miljoner kronor, varifrån avginge restituerad
gummiringskatt med cirka 4 miljoner kronor. I anslutning härtill har
styrelsen meddelat, att 1939/40 års automobilskattemedel syntes kunna uppskattas
till 135 miljoner kronor.

Efter framläggandet av nyssnämnda proposition har förslag förelagts riksdagen
om ytterligare inköp från utlandet av varor för statlig lagerhållning
samt i anslutning därtill äskats kapitalmedel för täckande av vissa av inköpen
föranledda omkostnader för skatter och tullar. Enligt i statsverkspropositionen
förordade redovisningsprinciper för de statliga reservförråden skola med
sistnämnda medel finansierade investeringar omedelbart avskrivas, i den mån
omkostnaderna avse bensinskatt eller avgifter för jordbruksregleringen. I statsverkspropositionen
beräknades för ändamålet ett avskrivningsanslag av 2 miljoner
kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen. 1 anledning av de senare
föreslagna ytterligare inköpen bör anslaget nu höjas till 3 miljoner kronor.
Under dessa omständigheter och med den i propositionen nr 220 föreslagna
anslagsavvägningen skulle automobilskattebudgeten komma att balansera

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

med ett formellt underskott, om inkomsttitlarna ifråga upptoges med ett sammanlagt
belopp av 135 miljoner kronor. Då inkomstberäkningen — icke minst
med tanke på de omfattande statliga inköpen — synes relativt försiktig, kan
detta lämpligen undvikas genom en avrundning uppåt av inkomstsumman till
136 miljoner kronor, varav 37 miljoner kronor beräknas utgöra fordonsskatt
och 99 miljoner kronor bensinskatt.

Beträffande det belopp, varmed tullmedlen böra uppföras i riksstaten,
har generaltulldirektören till mig överlämnat en promemoria av i huvudsak
följande innehåll.

Tullmedelsinkomsten för innevarande budgetår, sådan den nu beräknats,
visar ett betydligt högre bruttobelopp än tullmedelsuppbörden för nästföregående
budgetår, vilken uppgick till allenast 192 miljoner kronor brutto.
Denna stegring i uppbörden hänför sig till så gott som samtliga av det löpande
budgetårets tilländagångna nio månader men framträder starkast i fråga örn
de senaste fem månaderna. Under dessa månader uppgick bruttouppbörden
av tullmedel till respektive 19.6, 16.4, 15.6, 15.8 och 19.3 miljoner kronor mot
16.9, 14.4, 13.5, 13.4 och 17.2 miljoner kronor samma månader i fjol. Tullmedelsinkomsterna
befinna sig således för närvarande i ett osedvanligt högt
läge, och några tecken på nedgång i desamma kunna ej nu förmärkas. Likväl
synes det inför det ovissa allmänna världsläget knappast vara rådligt räkna
med att denna höga uppbördsnivå kommer att kvarstå under någon mera betydande
del av nästinstundande budgetår. Den under sagda budgetår möjligen
inträdande nedgången i tullmedelsuppbörden kan, örn de senaste
budgetårens siffror för uppgången i årsuppbörden läggas till grund för uppskattningen,
approximativt angivas till ett belopp av 10 miljoner kronor för
budgetåret. Med denna förutsättning bör bruttouppbörden av tullmedel för
budgetåret 1939/40 upptagas till i runt tal 200 miljoner kronor.

Restitutionerna av tullmedel hava under budgetåret 1937/1938 belöpt sig till
omkring 10 miljoner kronor och kunna för hela innevarande budgetår, efter
vad förut nämnts, beräknas till samma belopp. Med hänsyn härtill och jämväl
till vad ovan anförts beträffande beräkningen av storleken av bruttouppbörden
för budgetåret 1939/40 synes beloppet för restitutionerna av
tullmedel kunna även under sistnämnda budgetår angivas till 10 miljoner
kronor.

Ett belopp av 190 miljoner kronor skulle följaktligen utgöra det nettobelopp,
med vilket tullmedel, såvitt nu kan bedömas, torde kunna förväntas
inflyta under budgetåret 1939/40.

Då den sålunda framlagda beräkningen icke föranleder någon erinran
från min sida, tillstyrker jag, att tullmedlen i riksstaten uppföras med ett
till 190 miljoner kronor förhöjt belopp.

Accis å margarin och vissa andra fettvaror. I propositionen
nr 230 angående prisreglerande åtgärder på jordbrukets område har
föreslagits, att mjölkregleringen skall bibehållas i huvudsak oförändrad under
nästa regleringsår, samt i överensstämmelse härmed förutsatts att den
Kungl. Majit nu tillkommande befogenheten att förordna om accis å margarin
och vissa andra fettvaror skall utsträckas att gälla intill utgången av
juni månad 1940. Förslag i detta avseende har framlagts i propositionen nr
231. I förstnämnda proposition har på anförda skäl förordats, att en höj -

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

13

ning av nu utgående margarinaccis kommer till stånd. Med hänsyn härtill
torde inkomsterna av denna accis, vilka i statsverkspropositionen upptagits
till 27 miljoner kronor, nu böra, såsom i propositionen nr 230 anförts, beräknas
till 35 miljoner kronor. Jag hemställer i det följande, att inkomsttiteln
uppföres i riksstaten för nästa budgetår med detta belopp. Då i sistnämnda
proposition föreslagits en motsvarande höjning av anslaget till avsättning
till jordbrukets prisregleringsfond, har balans åvägabragts inom ifrågavarande
specialbudget.

Enligt verkställda beräkningar torde intäkten av tobaksskatt vid
oförändrade skattesatser för nästföljande budgetår kunna väntas inflyta med
109 miljoner kronor, eller 1 miljon kronor mera än som antagits vid framläggande
av statsverkspropositionen. Såsom jag i det föregående anfört, anmäler
jag i annat sammanhang denna dag förslag om viss höjning av tobaksskatten.
Då denna skatteskärpning kan beräknas giva en merinkomst av 3
miljoner kronor hemställer jag, att inkomsttiteln i riksstaten uppföres med
ett till 112 miljoner kronor förhöjt belopp.

I en till mig överlämnad promemoria har chefen för kontrollstyrelsen framlagt
nya beräkningar för nästföljande budgetår av inkomsten å de olika
rusdrycksmedelstitlarna. Med beaktande av omsättningsskattens
utveckling under det senaste halvåret beräknas den för närvarande
kunna giva 106 miljoner kronor, eller 6 miljoner kronor mera än som antogs
vid framläggandet av statsverkspropositionen. För detaljhandelsbolagen
räknas nu med en från 23 till 25 miljoner kronor ökad avkastning. Brännvinstillverkningsskatten
föreslås däremot sänkt från 20 till 19 miljoner kronor.
För ifrågavarande inkomsttitlar tillsammantagna räknas sålunda med
en meravkastning av 7 miljoner kronor i förhållande till riksstatsförslaget.

De av chefen för kontrollstyrelsen föreslagna beräkningarna synas mig
böra godtagas med den modifikationen, att brännvinstillverkningsskatten upptages
med i statsverkspropositionen föreslaget belopp men i gengäld omsättnings-
och utskänkningsskatten vid oförändrade skattesatser beräknas giva
blott 5 miljoner kronor utöver tidigare antaget belopp. Såsom jag i det
föregående anfört, anmäler jag i annat sammanhang denna dag förslag örn
en höjning av den i omsättningsskatten ingående grundavgiften för förtäringssprit
från 1.60 kronor till 2 kronor. Då denna skattehöjning väntas giva
en merinkomst av 10 miljoner kronor, förordar jag sålunda, att omsättningsoch
utskänkningsskatten i riksstaten uppföres med 115 miljoner kronor och
inkomsttiteln rusdrycksförsäljningsmedel: detaljhandelsbolag med 25 miljö
ner kronor.

I en från chefen för pensionsstyrelsen ingiven promemoria angående det
bidrag från folkpensioneringsfonden, som kan påräknas för
nästföljande budgetår, anföres i huvudsak följande.

Vad rånteavkastningen å folkpensioneringsfonden beträffar bar den i en
till chefen för finansdepartementet den 30 september 1938 avgiven promemoria
under budgetåret 1939/40 upptagits till 3.80 %>, vilket skulle motsvara

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 305.

i runt tal 30,000,000 kronor, då fonden den 30 juni 1939 kommer att uppgå
till 787 miljoner kronor.

Ränteavkastningen å fonden i fråga, som under budgetåret 1936/37 uppgick
till 4.14 %, under budgetåret 1937/38 till 4.12 % och som under budgetåret
1938/39 kail förväntas uppgå till knappt 4 °/o, torde under de närmaste
åren, särskilt till följd av konverteringar å statslån, kunna förutses komma
att sjunka relativt snabbt. Under budgetåret 1939/40 torde dock denna
omständighet endast i mindre grad göra sig märkbar. Ränteavkastningen för
ifrågavarande budgetår torde därför möjligen kunna beräknas något högre
än i ovannämnda promemoria eller till något under 3.90 %, vilket skulle ge
en ränteavkastning av omkring 30.5 miljoner kronor.

I pensionsavgifter har under tiden juli 1938—mars 1939 influtit ett belopp
av omkring 42.8 miljoner kronor. Inom styrelsen verkställda överslagsberäkningar
hava givit till resultat, att det avgiftsbelopp, som kan förväntas
ytterligare inflyta under budgetåret 1938/39, skulle uppgå till omkring
2.5 miljoner kronor. Hela beloppet under budgetåret i fråga inflytande pensionsavgifter
skulle sålunda uppgå till omkring 45.3 miljoner kronor.

Räknar man med att de under budgetåret 1939/40 inflytande pensionsavgifterna
komma att uppgå till lika stort belopp, kommer man till en sammanlagd
inkomst för folkpensioneringsfonden av räntor och pensionsavgifter
under budgetåret 1939/40 av 75.8 miljoner kronor. Efter avdrag av fondökningen,
20 miljoner kronor, skulle då ett belopp av 55.8 miljoner kronor
stå till statsverkets förfogande för budgetåret i Håga.

Med hänsyn till den osäkerhet, som i flera hänseenden vidlåder de gjorda
kalkylerna, torde detta belopp dock böra avrundas nedåt. Att märka är att
en försämring av konjunkturerna kan förorsaka avsevärd minskning i inflytande
pensionsavgifter. En ökning av nuvarande låga restantieprocent —
för 1937 års avgifter torde den icke komma att överstiga 7.5 — med 2 enheter
betyder 1 miljon kronor i minskad inkomst.

I anledning av vad sålunda anförts förordar jag, att inkomsttiteln bidrag
från folkpensioneringsfonden i riksstaten upptages med 56 miljoner kronor,
eller med 2 miljoner kronor mera än enligt statsverkspropositionen.

Enligt de nya beräkningar som verkställts angående inkomsten av statens
affärsverk finnes anledning till revidering av de tidigare framlagda upp
skattningarna av inkomsterna från postverket samt från statens
järnvägar. Sålunda anföres i en inom generalpoststyrelsen utarbetad
promemoria:

Enligt nu tillgängliga uppgifter rörande frankoteckensuppbörden under
innevarande års första kvartal visar denna stigande tendens. Det bör emellertid
bemärkas, att uppbördsökningen åtminstone under vissa av årets återstående
månader knappast kunna —- även under förutsättning av oförändrat
konjunkturläge intill årets slut — antagas bliva så stor som motsvarande
ökning från år 1937 till 1938. Denna uppbördsökning var nämligen till en
del beroende av 1938 års valrörelse samt utgivandet av jubileumsfrimärken.
Beträffande vissa andra inkomster, såsom av tidnings- och postgirorörelsen
samt ifråga om ersättningen från postsparbanken, beräknas även vissa ökningar
inträda.

Den stegring av poströrelsen, som avspeglas i de stegrade inkomsterna,
ävensom den höjning av levnadskostnadsindex, som inträtt från och med den
1 innevarande april, medför emellertid även att vissa utgifter stiga. På

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

15

grund härav måste förutses, att driftkostnaderna komma att ökas med omkring
s/* miljon kronor.

Enligt de nu verkställda utredningarna torde man — därest icke stark
konjunkturförsämring skulle inträda — kunna beräkna postverkets inkomstöverskott
under år 1939 till 13.5 miljoner kronor. Då jämlikt 1939 års statsverksproposition
2.5 miljoner kronor av postsparbankens vinstmedel för kalenderåret
1938 anses böra disponeras för statsregleringen, torde statsverkets
inkomster av postmedel under budgetåret 1939/40 böra beräknas till
16,000,000 kronor.

Jag ansluter mig till den framlagda beräkningen och tillstyrker sålunda,
att överskottet av postverket i riksstaten upptages med ett till 16 miljoner
kronor förhöjt belopp.

Från chefen för statens järnvägar har till mig överlämnats en beräkning
rörande verkets överskott för budgetåret 1939/40 av följande huvudsakliga
innehåll.

Vid verkställandet av den till grund för järnvägsstyrelsens den 3 december
1938 avgivna förslag liggande beräkningen hade styrelsen att tillgå i viss
mån preliminära uppgifter enligt bokföringen rörande inkomsternas och utgifternas
storlek t. o. m. oktober 1938. Resultat föreligga nu för ytterligare
fem månader fram t. o. m. mars 1939. I nedanstående tablå belyses utvecklingen
av person- och godstrafikinkomsterna under de senaste kända sex
månaderna.

Oktober 1938......................

November 1938......................

December 1938......................

Persontrafik

Godstrafik

Beräk-

nade

Verkliga

Skillnad

Beräk-

nade

Verkliga | Skillnad

Tusental kronor

6,270

5,160

7,960

5,860

4,950

5,980

6,415

5,304

8,014

6,311

5,477

6,355

+ 145

+ 144

+ 54

+ 451

+ 527

+ 375

10,670

10,120

8,790

8,130

8,350

9,710

10,596

10,244

9,166

8,424

9,146

10,330

- 74

+ 124

+ 376

+ 294

+ 796

+ 620

Februari 1939......................

Mars 1939......................

Summa

36,180

37,876

+ 1,696

55,770

57,906 + 2,136

De ovan som beräknade angivna beloppen motsvara den tidigare för år
1939 och budgetåret 1939/40 antagna trafikomfattningen. Föreliggande nya
månadsresultat visa alltså, att den faktiska utvecklingen blivit ej oväsentligt
gynnsammare än vad styrelsen i december förra året ansåg sig kunna räkna
med. Rörande orsakerna härtill må framhållas följande.

Den allmänna konjunkturavmattning, som tydligt framträdde under första
halvåret 1938, och som föranledde styrelsen att i sin föregående kalkyl räkna
med en ytterligare nedgång i godstrafiken, upphörde med höstens inträde,
och senare delen av 1938 kännetecknades av ett betydligt stabilare läge än
de närmast tidigare månaderna. Vid årsskiftet 1938/39 kunde t. o. m. vissa
— örn ock svaga — tecken på en förbättring i konjunkturerna iakttagas.

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 305.

Med hänsyn härtill och särskilt i betraktande av de senaste månadsresultaten
synes knappast längre behöva befaras någon minskning i godstrafiken
för det närmaste budgetåret, såvida icke utrikespolitiska förvecklingar skulle
störa förhållandena — i vilket fall inga förhandsberäkningar äro hållbara
— utan torde med detta förbehåll för budgetåret 1939/40 numera kunna
räknas med ungefär samma godstrafikvolym som för närvarande.

Vad persontrafiken beträffar hade styrelsen i sin skrivelse den 3 december
1938, såsom ovan nämnts, förutsatt, att densamma skulle komma att åtminstone
för det närmaste året bibehålla sig vid ungefär oförändrad nivå.
Även persontrafiken utvisar emellertid, såsom framgår av förestående sammanställning,
en fortgående stegring, och inga tecken kunna för närvarande
iakttagas att en ändring till det sämre i denna utveckling skulle vara förestående.

Såväl person- som godstrafiken synes därför, under förutsättning att det
labila utrikespolitiska läget icke åstadkommer en plötslig försämring, numera
kunna förväntas giva en icke obetydligt högre inkomst än som tidigare
antagits. Merinkomsten torde kunna uppskattas till beträffande persontrafiken
cirka 3.6 milj. kronor och beträffande godstrafiken cirka 4.0 milj.
kronor utöver vad styrelsen i sin skrivelse den 3 december 1938 antagit.

I fråga om lapplandsmalm räknades i styrelsens skrivelse den 3 december
1938 på grundval av från LKAB erhållna uppgifter med en inkomst av 23.3
milj. kronor, vartill ansågs böra läggas en inkomst av 3.6 milj. kronor — av
riksräkenskapsverket reducerad till 1.5 milj. kronor — för s. k. fraktökning
enligt § 13 mom. 2 i 1927 års malmavtal. Även transporterna av lapplandsmalm
hava emellertid under de hittills gångna månaderna visat sig väsentligt
större än vad styrelsen med ledning av från bolaget lämnade uppgifter
vågade räkna med. Sålunda uppgår merinkomsten för de tre första månaderna
av innevarande år till i genomsnitt c:a 600,000 kronor per månad.
Med stöd härav ävensom från LKAB erhållen ny uppgift angående de sannolika
transportmängderna för året anser sig styrelsen — under samma förbehåll
som ovan angivits — för ifrågavarande transporter numera kunna
räkna med ungefär samma inkomst som den för år 1938 redovisade eller
c:a 29.6 milj. kronor. Huruvida härtill bör läggas någon inkomst av s. k.
fraktökning är en fråga som järnvägsstyrelsen f. n. skulle vilja lämna öppen.
Då de för det närmaste året kontrakterade försäljningspriserna å malm lära
vara lägre än under föregående år gällande priser, synes emellertid grundad
anledning knappast föreligga att åtminstone i nu förevarande sammanhang
räkna med någon sådan fraktökning, utan torde den beräknade inkomsten
av lapplandsmalm här böra upptagas till 29.6 milj. kronor.

Inkomsterna av övriga trafikslag torde kunna räknas till samma belopp
som tidigare angivits. Bruttoinkomsterna, vilka tidigare beräknats till 237
milj. kronor, skulle sålunda numera kunna beräknas ökade till i runt tal
247 milj. kronor.

Vad angår utgifterna utvisa hittills kända månadssiffror relativt god överensstämmelse
med i styrelsens förslag till kostnadsstater för år 1939 angivna
belopp. För budgetåret 1939/1940 torde alltså, såvitt nu kan bedömas, justering
av nämnda belopp endast behöva vidtagas på grund av verkningarna
av det fr. o. m. den 1 nästkommande juli ikraftträdande nya avlöningsreglementet
och en till 168 höjd levnadskostnadsindex, varvid utgifterna för statens
järnvägar som helhet kunna uppskattas till cirka 207 milj. kronor per
år.

På grund av vad ovan anförts föreslås, att det överskott å statens järnvägars
verksamhet, som kan beräknas inlevererat till statsverket under budgetåret
1939/40 i riksstaten upptages till ett belopp av 40 miljoner kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

17

Den relativt optimistiska uppskattningen av malmtransporterna torde uppvägas
därav, att ingen inkomst beräknats av fraktförhöjning enligt § 13 i
1927 års malmavtal. Då den nya inkomstberäkningen icke i övrigt föranleder
någon erinran från min sida, förordar jag, att överskottet av statens järnvägar
i riksstaten uppföres med ett från 28 till 40 miljoner kronor förhöjt
belopp.

Under statens utlåningsfonder bör, vid bifall till propositionen
nr 190, införas en rubrik för statens lånefond för den mindre skeppsfarten
med ett formellt belopp av 100 kronor.

Inkomsten av Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag uppskattades
vid framläggandet av statsverkspropositionen till 12 miljoner kronor.
Utvecklingen av malmavsättningen synes nu berättiga till en höjning av den
beräknade avkastningen. Med stöd av från bolaget under hand inhämtade
upplysningar tillstyrker jag, att inkomsttiteln i riksstaten upptages med ett
till 20 miljoner kronor förhöjt belopp.

De här förordade nya uppskattningarna av inkomsterna under vissa titlar
på riksstaten medföra, att den i statsverkspropositionen beräknade inkomstsumman
för driftbudgeten ökas nied sammanlagt 101 miljoner kronor
till 1,464.55 miljoner kronor.

Hemställan.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte — med ändring av i statsverkspropositionen därutinnan framlagt förslag
— föreslå riksdagen

att besluta, att bottenskatt enligt 18 § förordningen om
statlig inkomst- och förmögenhetsskatt skall för år 1939 utgå
med 120 procent av grundbeloppet för skattskyldiga, som
avses i 18 § 2 mom. a) och c) nämnda förordning, samt med
130 procent av grundbeloppet för skattskyldiga, som avses i
samma moment b).

Vidare hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte — med ändring av i statsverkspropositionen
framlagda förslag såvitt avser upptagande i riksstaten för
budgetåret 1939/40 av nedan angivna inkomsttitlar — föreslå riksdagen

dels att i nämnda riksstat beräkna dessa inkomsttitlar sålunda: Inkomst-

och förmögenhetsskatt, bevillning kronor 330,000,000

Stämpelmedel, bevillning................ » 05,000,000

Automobilskattemedel:

a. Fordonsskatt, bevillning.
......... kronor 37,000,000

b. Bensinskatt, bevillning
............ » 99,000,000

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 305.

130,000,000

2

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

Tullmedel, bevillning .................. kronor 190,000,000

Accis å margarin och vissa andra fettvaror,

bevillning............................ » 35,000,000

Tobaksskatt, bevillning.................. » 112,000,000

Rusdrycksförsäljningsmedel, bevillning:

/?. Detalj handelsbolag.................. » 25,000,000

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker,
bevillning .................. » 115,000,000

Bidrag från folkpensioneringsfonden...... » 56,000,000

Postverket, bevillning .................. » 16,000,000

Statens järnvägar ...................... » 40,000,000

Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag...... » 20,000,000;

dels ock att i nämnda riksstat under rubriken Statens utlåningsfonder
upptaga en ny inkomsttitel sålunda:

Statens lånefond för den mindre skeppsfarten.
............................... kronor 100.

Ytterligare hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte — delvis med ändring
av i statsverkspropositionen framlagda förslag — föreslå riksdagen

att till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i nedan angivna
fonder för budgetåret 1939/40 anvisa följande reservationsanslag,
nämligen:

C. Statens allmänna fastighetsfond.

Justitiedepartementet:

Uppförande av såkerhetsanstalt för förvarade
och internerade samt ny sinnessjukavdelning
inom fångvården . . kronor 1,190,000
Utrikesdepartementet:

Uppförande av be skickning shus i T ohio

m. m........................... »

Försvarsdepartementet:

Nybyggnad för de militära högskolorna »
Socialdepartementet:

Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus
...................... »

Förvärvande av Vilhelmsro anstalt för

fallandesjuka .................... »

Uppförande av nybyggnad för statens

sjuksköterskeskola ................ »

Kommunikationsdepartementet:

Nybyggnad för länsstyrelsen i Västmanlands
län ........................ »

50,000

512,500

2,746,800

225,900

50,000

45,500

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

19

Skyddsrum i statliga byggnader ..... kronor 400,000

Ecklesiastikdepartementet:

Örn- och nybyggnadsarbeten vid döv stumskolorna

.................... » 250,000

J or dbruksdepartementet:

Nybyggnad för statens veterinårbakte riologiska

anstalt ................ » 500,000

Handelsdepartementet:

Uppförande av byggnad för tekniskt laboratorium
..... » 88,500

D. Statens utlåningsfonder.

Socialdepartementet:

Lånefonden för främjande av bostadsbyggande
på landsbygden.......... » 125,000

Ecklesiastikdepartementet:

Statens lånefond för universitetsstudier » 140,000

Studielånefonden .................. » 120,000

Jordbruksdepartementet:

Arrendeegnahemsfonden ............ » 125,000

Arbetarsmåbrukslånefonden .......... » 4,000,000

E. Fonden för låneunderstöd.

Socialdepartementet:

Lån för uppförande och förbättring av

lantarbetarbostäder................ » 810,000

Lån för bostadsförbättringsverksamhet.. » 540,000

F. Fonden för förlag till statsverket.

Handelsdepartementet:

Vissa omkostnader för statlig lagerhållning,
att avräknas mot automobilskattemedlen
........................ » 3,000,000.

Jag hemställer därjämte, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Avskrivning av kapitalmedelsförlust å rederilånefonden
för budgetåret 1939/40 under huvudtiteln Avskrivning av
oreglerade kapitalmedelsförluster anvisa ett
anslag av .............................. kronor 187,500.

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

Slutligen hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga erforderliga åtgärder
för reglering av kapitalbehållningen å fonden för låneunderstöd
i huvudsaklig överensstämmelse med de i det
föregående angivna riktlinjerna.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen,
att proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
P. J. Arrhenius.

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

21

Bilaga A.

Beräkning av utfallet av driftbudgetens inkomsttitlar under

budgetåret 1938/39.

(Verkställd inom riksräkenskapsverket i april 1989.)

A. Egentliga statsinkomster.

I. Skatter:

1. Mantalspenningar.....................

2. Prästerskapets till statsverket indragna

tionde..............................

3. Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:

a. Inkomst- och förmögenhetsskatt, bevillning
...........................

b. Särskild skatt å förmögenhet, bevillning.
..........................

c. Extra inkomst- och förmögenhetsskatt,
bevillning...................

d. Särskild skatt å aktiebolags inkomst,

bevillning.........................

e. Utjämningsskatt, bevillning........

f. Utskiftningsskatt och ersättningsskatt,
bevillning...................

g. Bevillningsavgifter för särskilda förmåner
och rättigheter, bevillning ...

h. Stämpelmedel, bevillning...........

4. Automobilskattemedel:

a. Fordonsskatt, bevillning...........

b. Gummiringsskatt, bevillning........

c. Bensinskatt, bevillning.............

5. Tullar och accisen

a. Tullmedel, bevillning..............

b. Accis å silke, bevillning ...........

c. Accis å margarin och vissa andra

fettvaror, bevillning...............

d. Tobaksskatt, bevillning............

e. Brännvinstillverkningsskatt, bevillning
.............................

f. Rusdrycksförsäljningsmedel, bevillning: a.

Partihandelsbolag..............

/?. Detaljhandelsbolag.............

g. Omsättnings- och utskänkningsskatt

å spritdrycker, bevillning..........

h. Maltskatt, bevillning..............

Säger för skatter

II. Uppbörd i statens verksamhet............

III. Bidrag från folkpensioneringsfonden......

IV. Diverse inkomster.......................

Säger för egentliga statsinkomster

Beräknat

för

budgetåret

1938/39

Behållen

inkomst

Brist, som
ersättes av
budgetut-jämnings-fonden

Merinkomst,
som tillföres
budget-utjämnings-fonden

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

1.20

1.20

—

—

0.66

0.66

—

—

255.00

264.00

—

9.oo

30.00

30.40

—

0.40

30.00

29.50

0.50

— j

21.00

22.50

_

1.50

15.00

16.40

- ,

—

0.30

4.80

—

4.50

0.30

0.30

_

—

65.00

168.00

—

2.90

36.00

43.00

_ ,

—

1.00

-4.00

—

—

78.00

91.00

- 1

—

165.00

200.00

—

35.00

2.50

2.30

0.20

—

20.00

27.00

_

—

101.00

104.00

—

3.00

19.00

21.00

—

2.00

16.00

18.00

2.00

21.00

22.00

—

1.00

97.00

104.00

_

7.oo

30.00

33.00

—

3.00

1,004.96

1,099.06

0.70

71.30

56.48

2 67.78

0.49

2.97

51.00

56.00

—

5.00

17.75

3 26.43

—

1.80

1,130.19

1,249.27

1.19

81.07

1 Därav hälften av lotterivinstskatten 2.B0 milj. kr.

2 Inkomsttitlar utan avräkning mot budgetutjämningsfonden beräknas lämna en nettomerinkomst
av 8.82 milj kr.

3 Inkomsttitlar utan avräkning mot budgetutjämningsfonden beräknas lämna en nettomerinkomst
av 6.88 milj. kr.

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

B. Inkomster av statens kapitalfonder.

Beräknat

för

budgetåret

1938/39

Behållen

inkomst

Brist, som
ersättes av
budgetut-jämnings-fonden

Merinkomst,
som tillföres
budget-utjämnings-fonden

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

I. Statens affärsverksfonder:

1. Postverket, bevillning.................

13.00

16.80

_

3.80

2. Telegrafverket.......................

35.00

36.20

_

1.20

3. Statens järnvägar....................

35.00

43.50

_

8.50

4. Statens vattenfallsverk...............

22.00

22.30

_

0.30

5. Domänverket.................

9.00

11.80

_

2.80

6. Statens reproduktionsanstalt..........

0.04

0.04

—

Säger för statens affärsverksfonder

114.04

130.64

—

16.60

II. Riksbanksfonden.................

3.00

1.50

1.50

lil- Statens allmänna fastighetsfond.........

8.15

8.15

___

IV. Statens utlåningsfonder.............

13.22

13.10

0.37

0.25

V. Fonden för låneunderstöd..............

1.12

1.20

_

0.08

VI. Fonden för statens aktier:

1. Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag..

17.50

20.80

_

3.30

2. Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet

1.60

1.60

_

3. Aktiebolaget Jordbrukarbanken......

0.20

0.60

_

0.40

4. Aktiebolaget Industrikredit...........

—

_

_

5. Svenska spannmålsaktiebolaget.......

0.20

0.20

—

—

Säger för fonden för statens aktier

19.50

23.20

—

3.70

VII. Statens pensionsfonder:

1. Civila tjänstepensionsfonden..........

1.45

2.00

_

0.55

2. Militära tjänstepensionsfonden........

1.17

0.18

_

0.01

3. Allmänna familjepensionsfonden......

3.80

4.60

—

0.80

Säger för statens pensionsfonder

5.42

6.78

—

1.36

VIII. Övriga kapitalfonder...................

0.06

0.07

—

0.01

Säger för inkomster av statens kapitalfonder

164.51

184.64

1.87

22.00

Summa

1,294.70

1,433.91

3.06

nettome

101

103.07

rinkomst

).01

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

23

Bilaga B.

Avskrivning av nya kapitalinvesteringar.

Tablå över de i statsverkspropositionen under huvudtiteln B lil, Avskrivning av nya kapitalinvesteringar
beräknade anslag, nied angivande i förekommande fall av de ändringar och tillägg
beträffande nämnda huvudtitel, vilka föranledas av förslag i särskilda till riksdagen avlåtna

propositioner.

(Upprättad inom finansdepartementet.)

Anslagsbelopp

Anslagsrubrik

enligt

statsverks-

proposi-

med hän-syn till sär-skild pro-

Ökning( + ),
minsk-ning (-)

Anm.

tionen

position

Kronor

Kronor

Kronor

C. Statens allmänna fastig-

hetsfond.

J ustitiedepartementet:

1

Uppförande av säkerhetsanstalt

för förvarade och internerade

samt ny sinnessjukavdelning
inom fångvården (III: 1), reser-

*1,200,000

1,190,000

-10,000

Jfr prop. nr 249.

Utrikesdepartementet:

Uppförande av beskickningshus
i Tokio m. m., reservationsanslag
Försvarsdepartementet:

—

50,000

+ 50,000

Jfr prop. nr 268.

5

Nybyggnad för de militära hög-

skolorna (III: 5), reservations-

*550,000

512,500

-37,500

Jfr prop. nr 154.

Socialdepartementet:

6

Vissa byggnadsarbeten vid sta-tens sinnessjukhus (III: 6), reser-

*2,750,000

2,746,800

-3,200

Jfr prop. nr 256.

7

Förvärvande av Vilhelmsro an-

stalt för fallandesjuka (III: 7),

*225,900

225,900

8

Uppförande av nybyggnad för sta-

tens sjuksköterskeskola (lil: 10),

*50,000

50,000

Jfr prop. nr 199.

Kommunikationsdepartementet:

11

Nytt landsstatshus i Halmstad

(III: 13), reservationsanslag ....

»75,000

—

-75,000

Jfr skrivelse nr 257.

12

Nybyggnad för länsstyrelsen i

Västmanlands län (III: 14), re-

*45,500

45,500

Jfr prop. nr 63.

16

Skyddsrum i statliga byggnader

(III: 18), reservationsanslag ....

*400,000

400,000

—

Jfr prop. nr 137.

* Beräknat belopp.

24

Kungl. Majlis proposition nr 305.

Anslagsbelopp

Anslagsrubrik

enligt

statsverks-

proposi-

tionen

med hän-syn till sär-skild pro-position

Ökning(-f),
minsk-ning (-)

Anm.

29

Ecklesiastikdepartementet:

Om- och nybyggnadsarbeten vid
dövstumskolorna (III: 32), reser-vationsanslag ................

Kronor

*250,000

Kronor

250,000

Kronor

Jfr prop. nr 156.

31

Jordbruksdepartementet:
Nybyggnad för statens veterinär-bakteriologiska anstalt (III: 34),
reservationsanslag ............

*500,000

500,000

Jfr prop. nr 209.

35

Handelsdepartementet:
Uppförande av byggnad för ett
tekniskt laboratorium (III: 38),
reservationsanslag ............

*100,000

88,500

-11,500

Jfr prop. nr 129.

—

D. Statens utlåningsfonder.

Socialdepartementet:

Lånefonden för främjande av bo-stadsbyggande på landsbygden
(IV: 3), reservationsanslag......

125,000

+125,000

Jfr prop. nr 188.

3

Ecklesiastikdepartementet:

Statens lånefond för universitets-studier (IV: 6), reservationsanslag

*150,000

140,000

-10,000

Jfr prop. nr 61.

4

Studielånefonden (IV: 7), reserva-tionsanslag ..................

*120,000

120,000

Jfr prop. nr 61.

11

J ordbruksdepartementet:
Arrendeegnahemsfonden (IV: 15),
reservationsanslag ............

*125,000

125,000

Jfr prop. nr 236.

12

Arbetarsmåbrukslånefonden
(IV: 16), reservationsanslag ____

*4,000,000

4,000,000

—

Jfr prop. nr 236.

1

E. Fonden för låneunderstöd.

Socialdepartementet:

Lån för uppförande och förbätt-ring av lantarbetarbostäder
(V: 2), reservationsanslag......

*810,000

810,000

Jfr prop. nr 188.

Lån för bostadsförbättringsverk-samhet, reservationsanslag ....

—

540,000

+ 540,000

Jfr prop. nr 188.

1

F. Fonden för förlag till
statsverket.

Handelsdepartementet:

Vissa omkostnader för statlig
lagerhållning (VI: 12), reserva-tionsanslag, att avräknas mot
automobilskattemedlen........

*2,000,000

3,000,000

+ 1,000,000

Jfr prop. nr 54 o. nr 288.

Nettoökning

1,567,800

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

25

Bilaga C.

Riksräkenskapsverkets yttrande angående reglering av vissa lån
å fonden för låneunderstöd.

Till Herr Statsrådet och chefen för finansdepartementet.

I årets statsverksproposition har intagits ett inom finansdepartementet
upprättat förslag angående regler för avskrivning av sådana å fonden för
låneunderstöd anvisade tidsbegränsade lån, som icke giva full förräntning.
Enligt förslaget, för vilket en ingående redogörelse lämnats i propositionens
bilaga »Avskrivning av nya kapitalinvesteringar», skulle för tidsbegränsade
lån av större finansiell betydelse, vilka icke lämnade minst 4 procents förräntning,
över avskrivningshuvudtiteln avsättas så stort belopp, att från
fonden med anlitande av de avsatta medlen, skulle kunna inbetalas ränta
efter 4 procent å de i fonden investerade kapitalmedlen. För varje lån skulle
alltså de för lånet över avskrivningshuvudtiteln avsatta medlen vara förbrukade
vid utgången av den för lånen fastställda löptiden, över det i propositionen
intagna förslaget har riksräkenskapsverket den 13 december 1938
avgivit yttrande.

I statsverkspropositionen liksom i riksräkenskapsverkets yttrande förutsattes,
att frågan om den retroaktiva tillämpningen av de nya reglerna skulle
upptagas i annat sammanhang.

Sedan sistberörda spörsmål nu gjorts till föremål för fortsatt utredning, far
riksräkenskapsverket härom anföra följande.

Därest retroaktiv avskrivning skall tillämpas på sätt i propositionen föreslagits,
bör denna beräknas individuellt för sådana tidsbegränsade lån, som
icke lämna 4 procents förräntning och som äro av sådan storlek, att det
föreslagna särskilda avskrivningsförfarandet bör kunna ifrågakomma.

Av de å fonden för låneunderstöd den 30 juni 1938 redovisade lånen — en
specificerad förteckning över dessa lån återfinnes i riksgäldskontorets årsbok
— lämna följande tidsbegränsade lån lägre än 4 procents förräntning,
nämligen:

Lån till Mariestads stad.................................

Lån för inköp av renar................. • ...............

Lån till främjande av beredning och avsättning av fisk....
Frälsningsarméns förlagsaktiebolag (avbetalas med 5,000 kronor
årligen............................;..........

Föreningen Vilhelmsro anstalt för i allandes juba (överflyttas

till fastighetsfonden...................................

Företaget för sänkning av Hornborgasjön (återbetalas 31/12

1945)........................-.........;.............

Övre Norrlands erkända centralsjukkassa (återbetalas med
början den 12/7 1940 med x/5 årligen)...................

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. hr 305.

Lånets

Ränta storlek den

* S0/6 1938

kronor

3.6 37,461:29

— 437:43
3.6 981,326: 78

— 25,000: _

— 310,000: —

— 125,000: —

— 100,000: —.

3

26

Kungl. Mcij.ts proposition nr 305.

Ränteförlusten a dessa lan är emellertid enligt riksräkenskapsverkets uppfattning
icke av den storleksordning, att den kan motivera något avskrivningsförfarande.

Å riksstaten för budgetåret 1938/39 har uppförts anslag till lån för anläggning
av ett oljeraffinaderi i Nynäshamn. Lånet, som får uppgå till högst
6 milj. kronor, skall förräntas till 3 procent samt amorteras så, att det är
återbetalat senast den 1 juli 1948. Under anläggningstiden, beräknad till
högst 2 år, är lånet amorteringsfritt. Därest de i finansdepartementets förslag
angivna nya avskrivningsreglerna tillämpas å detta lån, torde avskrivningsbehovet
kunna beräknas till omkring 300,000 kronor. Då detta belopp i förhållande
till lånesumman är relativt oväsentligt och då disponerandet av ett
sadant avskrivningsbelopp skulle medföra allenast obetydlig förändring av
fondens överskott, har riksräkenskapsverket icke funnit anledning förorda
något avskrivningsförfarande för nämnda lån.

I övrigt å fonden för låneunderstöd för närvarande redovisade lån eller
till fonden till och med^ budgetåret 1938/39 anvisade anslagsmedel avse icke
sådana tidsbegränsade lån, å vilka det föreslagna nya avskrivningsförfarandet
avsetts skola tillämpas.

Däremot torde de å fonden för låneunderstöd redovisade räntefria lån,
vilka äro stående så länge den därmed finansierade verksamheten uppehälles
eller som skola återbetalas då med staten träffat icke tidsbegränsat
avtal upphör att gälla, böra i sin helhet täckas med avskrivningsmedel. Å de
lån riksräkenskapsverket härmed åsyftar utestodo den 30 juni 1938 följande
belopp:

Svenska mosskulturföreningen .................... kronor 120,000: —

Göteborgs diakonissällskap ...................... » 160,000:_

Kemisk-växtbiologiska anstalten i Luleå............ » 14,000: —

Överstyrelsen för svenska föreningen Röda Korset .. » 359,780: —

Samariterhemmet i Uppsala ...................... » 100,000: _

Stockholms kyrkliga skyddshemsförening .......... » 182*000: •—

Stockholms stadsmission.......................... » 255,000:_

Svenska diakonissällskapet, lån nr 3................ » 70*000:-—

Summa kronor 1,260,780

Av övriga lån torde även lånet till Kinda kanals aktiebolag å kronor
325,431: 77, vilket bolag år 1936 gått i konkurs, samt de till vedeldningslånefonden
hänförliga räntefria lånen, sammanlagt kronor 143,173:—, böra täckas
med avskrivningsmedel.

De lån till enskilda järnvägar, vilka äro räntefria för obestämd tid, samt
lånet till Borås—Jönköpings järnvägsaktiebolag, vilket ursprungligen anvisats
av skattemedel och vid järnvägens införlivande med statens järnvägar
bör anses avskrivet, torde likaledes böra täckas med avskrivningsmedel. De

lån riksräkenskapsverket här avser äro följande:

Eksjö—Österbymo järnvägsaktiebolag, nr 2 ........ kronor 150,000: —

Falkenbergs järnvägsaktiebolag.................... » 110,000: —

Klintehamn—Roma järnvägsaktiebolag, nr 2 ........ » 65,000:-—

Mellersta Östergötlands järnvägar aktiebolag, nr 2 ... . » 80,000: -—

Mjölby—Hästholmens nya järnvägsaktiebolag........ » 280,000: —

Slite—Roma järnvägsaktiebolag.................... » 50,000:—

Uddevalla—Selångens järnvägsaktiebolag, nr 3...... » 200,000:-—

Växjö—Åseda—Hultsfreds järnvägsaktiebolag, nr 2 .. » 180,000:-—

Ölands järnvägsaktiebolag, halva lånet.............. » 400,000:-—

Borås—Jönköpings järnvägsaktiebolag ............ » 1,300,000: —

Järnvägsaktiebolaget Dal—Västra Värmland ........ » 1,376,000: —

Summa kronor 4,191,000:—.

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

27

Det sammanlagda omedelbara avskrivningsbehovet per den 30 juni 1938

skulle alltså uppgå till kronor (1,260,780:--1- 325,431: 77 + 143,173:— +

4,191,000: — =) 5,920,384: 77.

Det sålunda vid ingången av budgetåret 1938/39 förefintliga avskrivningsbehovet
kommer emellertid att ökas genom de anslag till räntefria icke tidsbegränsade
lån samt till vedeldningslån, vilka finnas uppförda i riksstaten för
nu löpande budgetår, och för vilka avskrivningsmedel icke anvisats. De anslag,
som riksräkenskapsverket härmed avser, äro följande:

Kb V 2, Lån till Stockholms stadsmission för inrättande
vid skyddshemmet Skarvik—Tallåsen av nya avdelningar
........................................ kronor

Kb V 3, Lån till Stockholms kyrkliga skyddshemsförening
för om- och tillbyggnadsarbeten m. m. vid

skyddshemmet Hornö .......................... »

Kb V 4, Lån till stiftelsen Drottning Sophias skyddshem
för vissa byggnadsarbeten m. m. vid skyddshemmet
Bistaborg ............................ »

Kb V 5, (Riksstat och tilläggsstat) Lån till vissa enskilda
anstalter för kirurgisk tuberkulos.............. »

Kb V 8, Lån till anordnande av värmeanläggningar för
vedeldning ............................ »

180,000: —

125,100: —

123,000: —
1,417,000: —
150,000: —

Summa kronor 1,995,100

Beträffande dessa anslag bör observeras, att anslaget Kb V 2 är fortsättningsanslag
å ett i riksstaten för budgetåret 1937/38 uppfört likalydande,
ännu icke lyftat anslag, för vilket avskrivningsmedel reserverats jämlikt
Kungl. Maj:ts beslut den 2 december 1938.

Det sammanlagda omedelbara avskrivningsbehovet torde alltså för närvarande
uppgå till kronor (5,920,384: 77 + 1,995,100:— =) 7,915,484: 77.

För täckande av detta avskrivningsbehov, varvid givetvis den indirekta
avskrivningsmetoden genomgående bör tillämpas, kan disponeras det skattemedelskapital,
som den 30 juni 1938 överfördes till fondens för låneunderstöd
avskrivningskonto. Efter avdrag av de belopp, som i samband med
förvärv av Vilhelmsro anstalt för fallandesjuka (kronor 310,000: —) och egendomen
Hall (kronor 171,050:—) avses skola överflyttas till statens allmänna
fastighetsfonds förnyelsefond, uppgår detta konto till kronor 6,979,259: 16.
För omhandlade avskrivningsändamål kan emellertid ytterligare disponeras
huvudparten av de före den 30 juni 1938 anvisade skattemedel, som i den
mån de lyftas skola tillgodoföras avskrivningskontot. Dessa medel redovisades
den 30 juni 1938 såsom reservationer under huvudtiteln »avskrivning
av nya kapitalinvesteringar» med följande belopp:

1936/37 IX G 28, Ackordslån åt jordbrukare........ kronor 3,224,597: 76

1936/37 Ufk. IV: 17, Låneunderstöd åt vissa egnahemsägare
i Göteborgs och Bohus län............ » 75: 000:—-

1936/37 Ufk. IV: 18, Låneunderstöd åt vissa fastighetsägare
i Kiruna och Malmberget............ » 50,000: —

1937/38 Ufk. lil: 17, Låneunderstöd åt vissa egnahemsägare
.................................. » 35,000: —

1937/38 Ufk. lil: 19, Lån till Stockholms stadsmission
för inrättande vid skyddshemmet Skarvik-Tall åsen

av nya avdelningar.................. »___ 180,000: —

Summa kronor 3,564,597:76.

28

Kungl. Majlis proposition nr 305.

Av förestående belopp torde endast de å anslaget 1937/38 Ufk. III: 19 anvisade
skattemedlen böra i avskrivningshänseende disponeras för de med anslagen
avsedda ändamålen. De för den nu ifrågasatta regleringen disponibla
avskrivningsmedlen uppgå alltså till kronor (6,979,259: 16 + 3,384,597: 76 =)
10,363,856:92, eller kronor 2,448,372: 15 mer än som erfordras till täckande
av förenämnda avskrivningsbehov.

Vad angår dispositionen av angivna överskott av avskrivningsmedel, vill
riksräkenskapsverket erinra, att ämbetsverket i underdånig skrivelse den 17
september 1938 angående reglering av statens förmögenhetsställning per den
30 juni 1938 samt redovisningen av vissa anslagsreservationer vid budgetårsskiftet
1938 föreslagit, att de till fonden för låneunderstöd anvisade skattemedlen
med hänsyn till de å fonden förefintliga förlustriskerna borde i
sin helhet reserveras å avskrivningskonto. Vid bedömandet av frågan huruvida
det nu konstaterade »överskottet av avskrivningsmedel bör fortfarande
reserveras för täckande av vissa bestämda förlustrisker har riksräkenskapsverket
funnit, att hänsyn i främsta rummet bör tagas till lånen till de enskilda
järnvägar, vilka icke ens under den senaste högkonjunkturen kunnat till staten
inbetala förfallen ränta. Det väntade avskrivningsbehovet å dylika formellt
räntepliktiga järnvägslån, som för närvarande faktiskt icke förräntas,
torde kunna beräknas till minst 8 milj. kronor. Under hänvisning härtill
vill riksräkenskapsverket förorda, att det förenämnda »överskottet» av avskrivningsmedel,
kronor 2,448,372: 15, reserveras å avskrivningskonto för att
användas vid täckandet av å dessa lån uppkommande kapitalmedelsförluster.

Enligt vad riksräkenskapsverket sålunda förordat, skulle de till fonden
för låneunderstöd tidigare anvisade skattemedlen komma att delvis användas
för andra ändamål än som ursprungligen avsetts. Förslagets genomförande
förutsätter alltså riksdagens medverkan.

I detta sammanhang får riksräkenskapsverket vidare erinra, att ämbetsverket
i sitt förenämnda tidigare yttrande i detta ärende även förordat, att
fonden för låneunderstöd skulle uppdelas på skilda delfonder för lån som
förvaltas och redovisas av respektive statskontoret och riksgäldskontoret.
Örn denna uppdelning genomföres torde därvid vissa lån böra överflyttas
från statskontorets till riksgäldskontorets förvaltning eller omvänt.

Sålunda torde till riksgäldskontorets delfond böra hänföras samtliga från
allmänna järnvägslånefonden och bibanelånefonden överförda lån och lånet
till Mellersta Östergötlands järnvägar aktiebolag, 1935/36, samt det av statskontoret
nu förvaltade lånet till Borås—Jönköpings järnvägsaktiebolag. Därjämte
skulle till samma delfond hänföras de fyra lån, som överförts från
allmänna byggnadslånefonden.

Till statskontorets delfond böra hänföras samtliga av statskontoret nu förvaltade
låneunderstöd utom lånet till Borås—Jönköpings järnvägsaktiebolag,
de av riksgäldskontoret nu förvaltade lånen till föreningen Bergsbyns kalkbruk
u. p. a. och Svenska mosskulturföreningen, lån nr 2, samt de av länsstyrelserna
förvaltade och nu direkt till riksgäldskontoret redovisade lånen,
nämligen ackordslån åt jordbrukare, låneunderstöd åt vissa egnahemsägare
i Göteborgs och Bohus län, låneunderstöd åt vissa fastighetsägare i Kiruna
och Malmberget samt lånet nr 3 till Svenska diakonissällskapet. Sistnämnda
lån torde samtidigt böra överföras från länsstyrelsens i Stockholms län till
statskontorets förvaltning, eftersom statskontoret förvaltar övriga till samma
sällskap utlämnade lån.

Till statskontorets delfond böra vidare hänföras samtliga för innevarande
budgetår under fonden för låneunderstöd anvisade anslag samt de vid budgetårets
ingång kvarstående, till denna fond hänförliga reservationerna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

29

Enligt denna uppdelning av lånebelopp och investeringsanslag på de båda
delfonderna böra av avskrivningsmedlen till statskontorets delfond hänföras
dels å avskrivningskontot nu redovisade eller för omedelbar överföring till
detta konto föreslagna kronor (1,260,780: — + 143,173: — + 1,995,100: —=)
3,399,053:—, dels såsom reservation å det under huvudtiteln för avskrivning
av nya kapitalinvesteringar uppförda anslaget 1937/38 Ufk. III: 19 nu redovisade
kronor 180,000: —, medan övriga avskrivningsmedel böra hänföras till
riksgäldskontorets delfond.

Därest någon del av de till respektive delfonder förda avskrivningsmedel
framdeles icke skulle erfordras för sitt ändamål, bör det sålunda uppkomna
överskottet behandlas såsom kapitalvinst blott örn det icke erfordras till
täckande av å samma delfond då förefintliga nya avskrivningsbehov eller
förlustrisker.

Med stöd av vad ovan anförts får riksräkenskapsverket förorda,
att vad som den 30 juni 1939 kvarstår å de under huvudtiteln »Avskrivning
av nya kapitalinvesteringar» uppförda anslagen 1936/37 IX G 28, 1936/
37 Ufk. IV: 17, 1936/37 Ufk. IV: 18 och 1937/38 Ufk. III: 17 överföres till det
under fonden för låneunderstöd upptagna avskrivningskontot;

samt att fonden för låneunderstöd sedan dessa transaktioner genomförts
likaledes per 30 juni 1939 på sätt ovan angivits uppdelas å två självständiga
delfonder, den ena under statskontorets och den andra under riksgäldskontorets
förvaltning och redovisning.

Stockholm den 27 april 1939.

P. S. RUNEMARK.

Carl Murray.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 305.

4