Kungl. Maj:ts proposition nr 293.

1

Nr 293.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående provisorisk avlönings
förstärkning och provisoriskt dyrortstillägg åt
vissa befattningshavare m. m.; given Stockholms slott
den 5 maj 1939.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 5 maj
1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld, Quensel, Forslund,

Eriksson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter:

Kungl. Majit har med stöd av riksdagens beslut meddelat föreskrifter angående
provisorisk avlöningsförstärkning och provisoriskt dyrortstillägg under
innevarande budgetår dels i kungörelser den 17 juni 1938 (nr 429 och 431)
beträffande vissa befattningshavare i statens tjänst, dels i kungörelser samma
dag (nr 430 och 432) beträffande lärare vid folk- och småskolor m. fl., dels
ock i kungörelser den 12 januari 1939 (nr 9 och 10) beträffande lärare vid
kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor, praktiska mellanskolor
och högre folkskolor. I fråga örn bestämmelsernas närmare innebörd torde
få hänvisas till författningarna.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 293. 1

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 293.

Därjämte hava, jämväl i överensstämmelse med riksdagens beslut, genom
kungörelse den 17 juni 1938 (nr 386) meddelats bestämmelser angående tillfällig
förstärkning under samma budgetår av hyresbidragen till vissa beställningshavare
av manskapsgrad vid försvarsväsendet. Sådan förstärkning
utgår till de beställningshavare av manskapsgrad, till vilka lön utgår enligt i
avlöningsreglementet den 11 maj 1928 (nr 128) intagna löneplaner och som
hava Stockholm till förläggningsort, med 240 kronor för år räknat.

I årets statsverksproposition beräknades, i avbidan på särskild proposition
i ämnet, dels under fjärde huvudtiteln ett förslagsanslag å 700,000 kronor till
provisorisk avlöningsförstärkning åt vissa befattningshavare i statens tjänst,
dels ock under åttonde huvudtiteln ett förslagsanslag å 25,000 kronor till
provisorisk avlöningsförstärkning åt vissa befattningshavare i statens tjänst
samt ett förslagsanslag å 5,500,000 kronor till provisorisk avlöningsförstärkning
åt vissa befattningshavare vid folkskoleväsendet m. m.

Jag anhåller att nu få, för slutlig prövning, anmäla frågorna om provisorisk
avlöningsförstärkning och provisoriskt dyrortstillägg samt om förstärkning
av hyresbidragen till vissa beställningshavare av manskapsgrad vid försvarsväsendet
under nästkommande budgetår. I sistnämnda sammanhang
torde jag jämväl få anmäla fråga örn viss utsträckning av rätten till hyresbidrag.

Provisorisk avlöningsiörstärkning.

Befattningshavare i statens tjänst. Vid de verk, där civila avlöningsreglementet
blir tillämpligt från och med den 1 juli 1939 skall provisorisk avlöningsförstärkning
icke utgå under nästa budgetår. Ej heller skall provisorisk
avlöningsförstärkning utgå inom de delar av försvarsväsendet, där militära avlöningsreglementet
kommer att äga tillämpning. Provisorisk avlöningsförstärkning
under nästa budgetår bör vidare icke tillkomma icke-ordinarie
tjänstemän, som äro underkastade föreskrifterna i av Kungl. Maj :t i anslutning
till civila eller militära avlöningsreglementet utfärdade avlöningsbestämmelser
för icke-ordinarie personal. Slutligen bör, vid bifall till propositionen
nr 176 till årets riksdag, provisorisk avlöningsförstärkning icke under nästa
budgetår utgå till nomadlärarna.

Förutom av nu angivna befattningshavare i statens tjänst åtnjutes provisorisk
avlöningsförstärkning av dels innehavarna av vissa ordinarie befattningar
vid universiteten i Uppsala och Lund samt vid karolinska medikokirurgiska
institutet, dels ock av beställningshavare, vilken åtnjuter lön enligt
löneplan i avlöningsreglementet den 11 maj 1928 (nr 128) för fast anställt
manskap vid försvarsväsendet. Sådan beställningshavare äger dock åtnjuta
avlöningsförstärkning allenast om han enligt avlöningsreglementets bestämmelser
äger tillgodoräkna sig en tjänstetid av minst tre år eller har eget
hushåll och antingen är gift eller ock varit gift och fortfarande har minderårigt
barn hos sig.

I en till Kungl. Maj:t ställd skrift har försvarsväsendets underbefälsförbund
anhållit, att provisorisk avlöningsförstärkning måtte under nästa bud -

Kungl. Majlis proposition nr 293.

3

getår tillkomma allt fast anställt manskap vid försvarsväsendet. Samma
förbund har därjämte hos Kungl. Maj :t anhållit, att flaggkorpraler i flottans
reserv, vilka omedelbart efter det anställning i reserven vunnits, inkallats
till tjänstgöring under 12 eller 6 månader i en följd, måtte erhålla provisorisk
avlöningsförstärkning enligt samma grunder, som gälla för personal
på aktiv stat, samt att sådan förstärkning måtte retroaktivt utgå till beställningshavare,
vilka hittills fullgjort sådan tjänstgöring. Sistnämnda framställning
har tillstyrkts av marinförvaltningen, försvarsväsendets lönenämnd
och statskontoret, varvid emellertid marinförvaltningen avstyrkt, att blivande
bestämmelser givas retroaktiv verkan, lönenämnden ansett, att förstärkningen
bör utgå till personal vars tjänstgöring börjat tidigast den 1 oktober
1938, och statskontoret förordat retroaktiv tillämpning av bestämmelserna
räknat från och med den 1 januari 1939.

I en till Kungl. Maj:t ställd skrift har slutligen Sveriges fångvårdsmannaförbunds
styrelse anhållit, att tjänstepersonalen vid statens uppfostringsanstalt
för sinnesslöa gossar å Salbohed måtte, från och med den 1 juli 1937
räknat, erhålla löneökning motsvarande den provisoriska avlöningsförstärkningen
vid nyreglerade verk. Statskontoret har, under hänvisning till det i
årets statsverksproposition (femte huvudtiteln, sid. 268) framlagda förslaget
om lönereglering för personalen vid anstalten från och med nästa budgetår,
avstyrkt bifall till framställningen.

Jag förordar, att provisorisk avlöningsförstärkning må under nästa bud -Departementsgetår
tillkomma dels innehavare av sådan ordinarie befattning vid univer- chefen■
sitetet i Uppsala eller Lund eller vid karolinska mediko-kirurgiska institutet,
å vilken civila avlöningsreglementet icke blir tillämpligt, dels ock beställningshavare,
vilken åtnjuter lön enligt löneplan i avlöningsreglementet den
11 maj 1928 (nr 128) för fast anställt manskap vid försvarsväsendet. Någon
ändring beträffande nämnda tjänstemän av gällande grunder för förstärkningens
åtnjutande anser jag mig icke böra tillstyrka.

Vad angår den ifrågasatta rätten till provisorisk avlöningsförstärkning
för flaggkorpraler i flottans reserv anser jag i likhet med de hörda myndigheterna,
att sådan förstärkning bör utgå. Enligt numera gällande bestämmelser
(förordningen den 19 november 1937, nr 894) äro i reserven utnämnda
flaggkorpraler skyldiga att, enligt i kommandoväg utfärdade närmare
föreskrifter, fullgöra tjänstgöring under 12 månader som regel i en följd
omedelbart efter det anställning i reserven vunnits. Det synes skäligt, att
ifrågavarande flaggkorpraler under nämnda tjänstgöring omedelbart efter
övergången till flottans reserv bibehållas vid den rätt till provisorisk avlöningsförstärkning,
som tillkommit dem under tjänstgöringen å aktiv stat.

Någon retroaktiv tillämpning av blivande bestämmelser i ämnet finner jag
mig dock icke böra förorda.

Den i det föregående omförmälda framställningen av Sveriges fångvårdsmannaförbund
synes icke böra föranleda någon Kungl. Maj:ts vidare åtgärd.

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 293.

Departements chefen.

I enlighet med det anförda böra, på sätt i statsverkspropositionen förutsatts,
särskilda anslag till provisorisk avlöningsförstärkning åt befattningshavare
i statens tjänst å riksstaten för nästa budgetår uppföras under fjärde
och åttonde huvudtitlarna. Anledning att frångå de i statsverkspropositionen
beräknade anslagsbeloppen synes icke föreligga.

Befattningshavare i kommuns tjänst. I propositionen nr 176 till årets riksdag
har framlagts förslag till provisoriska avlöningsbestämmelser under budgetåret
1939/40 till vissa kommunanställda lärare m. fl. Enligt propositionen
skola de av ifrågavarande befattningshavare, som äro berättigade till personlig
lönefyllnad, äga kvarstå på nuvarande lönestat, därest de göra anmälan
i sådant hänseende inom viss av Kungl. Majit bestämd tid. I propositionen
har vidare förutsatts, att befattningshavare, som gjort sådan anmälan, skola
under nästa budgetår äga åtnjuta provisorisk avlöningsförstärkning enligt
nu gällande bestämmelser.

Jag förordar, att provisorisk avlöningsförstärkning må i enlighet med
nu gällande grunder under nästa budgetår tillkomma sådana folk- och småskollärare
och med dem i avlöningshänseende likställda befattningshavare
ävensom sådana lärare vid kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor,
praktiska mellanskolor och högre folkskolor, å vilka de i förberörda proposition
nr 176 framlagda provisoriska avlöningsbestämmelserna icke bliva
tillämpliga.

I propositionen nr 252 till årets riksdag har förordats, att statens bidrag
till kostnaderna för provisorisk avlöningsförstärkning åt lärarna vid de högre
kommunala skolorna skall under nästa budgetår utgöra 78 procent av kostnaderna.
Enligt samma proposition skola statens på tiden efter den 30 juni
1939 belöpande utgifter för provisorisk avlöningsförstärkning till de kommunalanställda
lärarna och med dem i avlöningshänseende likställda befattningshavare
bestridas från de anslag, varur avlöning till nämnda befattningshavare
i övrigt gäldas. Med hänsyn härtill har Kungl. Maj :t i sagda
proposition återkallat sitt i statsverkspropositionen framställda förslag om
beräknande under åttonde huvudtiteln för budgetåret 1939/40 av ett förslagsanslag
till provisorisk avlöningsförstärkning åt vissa befattningshavare vid
folkskoleväsendet m. m.

Provisoriskt dyrortstillägg.

Befattningshavare i statens tjänst. Efter de nya avlöningsbestämmelsernas
ikraftträdande den 1 juli 1939 bör provisoriskt dyrortstillägg icke utgå till
befattningshavare i statens tjänst. Jag anhåller emellertid att i detta sammanhang
få upptaga en fråga, som sammanhänger med nuvarande rätt för
vissa icke-ordinarie befattningshavare vid försvarsväsendet att åtnjuta provisoriskt
dyrortstillägg.

Genom kungörelse den 22 juni 1928 (nr 215) meddelade Kungl. Majit avlöningsbestämmelser
för vissa civila och civilmilitära icke-ordinarie befatt -

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 293.

ningshavare vid försvarsväsendet att gälla från och med den 1 juli 1928. De
löner, som enligt kungörelsens löneplaner skulle utgå, voro för åtskilliga befattningshavare
lägre än de löner, som tidigare tillkommit dem. Till skydd
mot löneminskning meddelades emellertid i 5 kap. av kungörelsen övergångsbestämmelser
örn personligt lönetillägg. Punkterna 2 och 3 i 5 kap.
erhöllo följande lydelse:

2. En var, vilkens tjänstgöring efter denna kungörelses trädande i kraft
är av minst samma omfattning som under tiden närmast dessförinnan, må
icke i anledning av bestämmelserna i förevarande kungörelse lida minskning
i den avlöning, inberäknat dyrtidstillägg, eller i den förmån av semester, som
förut tillkommit honom.

3. Gottgörelse för sådan minskning i avlöning som avses i punkten 2,
skall utgå i form av personligt lönetillägg att åtnjutas i den mån vederbörande
icke genom avlöningsförhöjning — vunnen av extra ordinarie tjänsteman
till följd av uppflyttning till högre löneklass inom samma eller högre
lönegrad eller på grund av flyttning till annan ort, eller av kvinnlig sjukvårds-
eller ekonomipersonal genom tillträdande av förhöjd lön — erhåller
en avlöning, som uppgår till den, vartill han varit berättigad före kungörelsens
trädande i kraft.

Å personligt lönetillägg utgår icke dyrtidstillägg.

Beträffande den under marinförvaltningen lydande personal, för vilken
tidigare gällt en av ämbetsverket år 1920 fastställd löneplan, meddelades
sedermera i Kungl. Maj:ts brev den 20 juni 1930 särskilda bestämmelser, enligt
vilka det personliga lönetillägget skulle täcka även de i nämnda löneplan
upptagna löneförhöjningarna med dyrtidstillägg.

Bestämmelserna i 1928 års kungörelse ha erhållit utsträckt tillämpning vid
senare vidtagna omregleringar av löneförhållandena för vissa grupper ickeordinarie
personal vid försvarsväsendet.

I kungörelse den 26 juni 1931 (nr 273) meddelades föreskrifter angående
provisoriskt dyrortstillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst. Enligt
denna och senare kungörelser i ämnet blev även den extra ordinarie
personalen vid försvarsväsendet berättigad till provisoriskt dyrortstillägg.

Fråga uppkom nu, huruvida detta tillägg skulle leda till minskning av
det personliga lönetillägget. Denna fråga blev föremål för prövning såväl
i administrativ besvärsväg som i domstolsväg. Salunda anförde vissa befattningshavare
vid Stockholms örlogsvarv besvär hos marinförvaltningen
över vederbörande varvsmyndighets beslut, enligt vilket det provisoriska dyrortstillägget
ansetts böra avräknas å det personliga lönetillägget. Besvären
ogillades av marinförvaltningen genom utslag, som sedermera den 23 maj
1934 fastställdes av kammarrätten. De ifrågavarande tjänstemännen drogo
därefter saken inför Stockholms rådhusrätt genom stämning å marinförvaltningen.
Genom rådhusrättens den 2 oktober 1935 meddelade dom blev käromålct
bifallet. Svea hovrätt, där marinförvaltningen fullföljde talan, upphävde
emellertid den 20 mars 1936 rådhusrättens dom och ogillade tjänstemännens
talan. Sedan tjänstemännen hos Kungl. Majit sökt ändring i hovrättens
dom, införskaffades yttranden i målet från statskontoret samt all -

6

Departementschefen
.

Kungl. Maj.ts proposition nr 293.

männa civilförvaltningens och kommunikationsverkens lönenämnder. Därvid
uttalade sig lönenämnderna för ogillande av ändringsyrkandet. Samma ståndpunkt
intogo statskontorets chef och en av dess ledamöter. Plural helen i
statskontoret liksom sedermera även nedre justitierevisionen förordade däremot
bifall till tjänstemännens talan. I högsta domstolen ogillades denna av
tre justitieråd, medan två justitieråd intogo den motsatta ståndpunkten. Genom
Kungl. Maj :ts dom, som meddelades den 10 november 1938, blev således
yrkandet om utbetalning av oförminskat personligt lönetillägg vid sidan
av det provisoriska dyrortstillägget avslaget. I domen anföres bland
annat följande.

Såsom av övergångsbestämmelserna i 1928 års kungörelse framgår åsyftar
det personliga lönetillägget att förhindra, att en befattningshavare genom
övergång till den nya lönestaten lider minskning i de löneförmåner
som han enligt tidigare löneplan skulle hava åtnjutit. Att därutöver medelst
sadant tillägg bereda honom en fördelaktigare löneställning än andra
befattningshavare inom motsvarande grad och klass i den nya lönestaten
mäste antagas hava icke varit åsyftat. I betraktande härav och med hänsyn
till övriga omständigheter, särskilt den i övergångsbestämmelserna meddelade
föreskriften därom att en lönestegring, som föranledes av befattningshavares
förflyttning från en billigare till en dyrare ort, skall medföra
minskning av det personliga lönetilläggets belopp, finner Kungl. Maj :t åt
gällande bestämmelser böra givas den tolkningen, att jämväl en genom
provisoriskt dyrortstillägg vunnen löneökning är att avräkna från det personliga
lönetillägget.

I en av försvarets civila tjänstemannaförbund överlämnad och biträdd
framställning av den 10 januari 1939 har nu marinens civila tjänstemannaförening
i Stockholm anhållit, att Kungl. Maj :t måtte vidtaga åtgärd i syfte
att de extra ordinarie befattningshavare vid försvarsväsendet, vilka enligt
övergångsbestämmelserna i 1928 års kungörelse efter den 1 juli 1931 uppburit
personligt lönetillägg och som bade Stockholm till förläggningsort,
skulle fa, räknat fran och med sistnämnda dag, uppbära provisoriskt dyrortstillägg,
utan att det personliga lönetillägget därigenom minskades.

I motioner vid årets riksdag (I: 23 och II: 54) har ifrågasatts medgivande
från riksdagens sida av den i förenämnda framställning åsyftade förmånen.

I det avlöningsmal, för vilket en kortfattad redogörelse här lämnats, hava
olika meningar från domstolarnas och andra myndigheters sida gjort sig
gällande, huruvida det provisoriska dyrortstillägget bör föranleda minskning
av befattningshavare tillkommande personligt lönetillägg. Även inom
myndigheterna ha meningsskiljaktigheter förekommit mellan de i besluten
deltagande. Det provisoriska dyrortstilläggets syfte har varit att bereda
statstjänstemännen å de dyraste orterna någon kompensation för de i förhållande
till andra orter höjda levnadskostnaderna. Det synes i och för sig
icke vara självklart, att den särskilda förmån, som det provisoriska dyrortstillägget
avsett att skapa för tjänstemännen, icke skulle få tillgodonjutas av
befattningshavare med rätt till personligt lönetillägg. Någon uttrycklig före -

Kungl. Mai:ts proposition nr 293.

7

skrift om att det provisoriska dyrortstillägget skulle inverka på storleken
av det personliga lönetillägget eller att provisoriskt dyrortstillägg ej skulle
tillkomma befattningshavare med personligt lönetillägg har ej heller meddelats.

För egen del anser jag billighetsskäl tala för, att befattningshavare, som
vid tillkomsten av det provisoriska dyrortstillägget ägt uppbära personligt
lönetillägg, icke skola på grund av det förra tillägget lida minskning i det
senare och således uteslutas från den kompensation för, relativt sett, höjda
levnadskostnader, vilken det provisoriska dyrortstillägget avsett att bereda.
Därest riksdagen ej däremot framställer erinran, är det därför min avsikt
att framdeles underställa Kungl. Majit förslag, enligt vilket i 1928 års kungörelse
avsedda befattningshavare, som vid tillkomsten av det provisoriska
dyrortstillägget ägt uppbära personligt lönetillägg, med retroaktiv verkan
förklaras icke skola på grund av det provisoriska dyrortstillägget lida minskning
i det personliga lönetillägget. Däremot synes tillräcklig anledning icke
finnas att medgiva motsvarande förmån i de fall, då befattningshavare vid
senare lönereglering blivit berättigade att uppbära personligt lönetillägg,
som från början beräknats med hänsyn jämväl till befattningshavarnas rätt
att uppbära provisoriskt dyrortstillägg.

Med ledning av förefintliga uppgifter torde merkostnaden vid beräknande
av de personliga lönetilläggen på sätt jag nu förordat kunna för tiden 1 juli
1931—30 juni 1939 uppskattas till omkring 100,000 kronor. Merkostnaden
bör givetvis bestridas av de medel, av vilka utgifterna för de personliga lönetilläggen
eljest gäldas.

Även för andra personalgrupper än den nu ifrågavarande ha bestämmelser
örn personligt lönetillägg meddelats i anslutning till löneregleringar, som ägt
rum före tillkomsten av det provisoriska dyrortstillägget. Likväl torde man
kunna räkna med, att sådana äldre personliga lönetillägg icke, utom möjligen
i enstaka undantagsfall, utgått efter det provisoriska dyrortstilläggets tillkomst.
Förekomma sådana undantagsfall, bör givetvis även för dem gälla,
att det personliga lönetillägget ej skall minskas på grund av dyrortstillägget.

I det förevarande sammanhanget må omnämnas en från försvarets civila
tjänstemannaförbund inkommen framställning om meddelande av särskild
föreskrift, att den provisoriska avlöningsförstärkningen icke skall leda till
minskning i personligt lönetillägg enligt 1928 års kungörelse. Av arméförvaltningens
yttrande över denna framställning inhämtas, att ämbetsverket, i
olikhet mot marinförvaltningen, ansett sig icke kunna utan stöd av direkt
föreskrift utbetala det personliga lönetillägget oförminskat vid sidan av provisorisk
avlöningsförstärkning. Då emellertid riksdagen redan i skrivelse nr
474 år 1937 tillkännagivit sin uppfattning om vad som i detta hänseende bör
gälla och Kungl. Majit lärer vara oförhindrad att meddela de ytterligare
föreskrifter örn det personliga lönetillägget, som kunna finnas erforderliga
för att åvägabringa en likformig tillämpning även i nu berörda hänseende,
torde det icke vara påkallat att här upptaga detta ärende till närmare behandling.

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 293.

Departements chefen.

Departements chefen.

Befattningshavare i kommuns tjänst. I propositionen nr 176 till årets
riksdag har förutsatts, att de kommunanställda lärarna och med dem i avlöningshänseende
likställda befattningshavare, å vilka de i propositionen framlagda
provisoriska avlöningsbestämmelserna icke bliva tillämpliga, skola under
nästa budgetår äga åtnjuta provisoriskt dyrortstillägg enligt nu gällande
bestämmelser.

Jag förordar, att provisoriskt dyrortstillägg må i enlighet med nu gällande
grunder tillkomma nyss angivna befattningshavare under nästa budgetår.
Jag vill erinra, att i propositionen nr 252 till årets riksdag förordats, att statens
bidrag till kostnaderna för provisoriskt dyrortstillägg åt lärarna vid de
högre kommunala skolorna skall under nästa budgetår utgöra 78 procent
av kostnaderna.

Förstärkning av hyresbidrag m. m.

Enligt 1928 års avlöningsreglemente för fast anställt manskap vid försvarsväsendet
utgår hyresbidrag till vissa beställningshavare, däribland
korpraler. Såsom förutsättning gäller, att beställningshavaren innehar en
beräknad tjänstetid av minst 72 månader samt antingen är gift eller ock
varit gift och fortfarande har minderårigt barn hos sig. Hyresbidraget utgår
med 252 kronor om året å förläggningsort, tillhörande endera av ortsgrupperna
A, B och C, 288 kronor å förläggningsort tillhörande endera av
ortsgrupperna D, E och F, samt 324 kronor å förläggningsort, tillhörande
ortsgruppen G. Såsom förut angivits utgår för närvarande en tillfällig förstärkning
med 240 kronor om året till beställningshavare med Stockholm
som förläggningsort.

Försvarsväsendets underbefälsförbund har anhållit, att flaggkorpraler i
flottans reserv, vilka omedelbart efter det anställning i reserven vunnits, inkallats
till tjänstgöring under 12 eller 6 månader i en följd, måtte erhålla
hyresbidrag enligt samma grunder, som gälla för personal på aktiv stat,
samt att dylikt bidrag måtte retroaktivt utgå till beställningshavare, vilka hittills
fullgjort sådan tjänstgöring. Över framställningen hava utlåtanden avgivits
av marinförvaltningen, försvarsväsendets lönenämnd och statskontoret.
Ämbetsverken hava intagit samma ståndpunkt i förevarande fråga
som de, på sätt i det föregående angivits, intagit beträffande provisorisk avlöningsförstärkning
åt ifrågavarande flaggkorpraler.

Då de skäl, som utgjort motiv för att under budgetåret 1938/39 bereda
tillfällig förstärkning av hyresbidragen åt vissa beställningshavare av manskapsgrad
vid försvarsväsendet, torde komma att föreligga jämväl under
budgetåret 1939/40, finner jag mig böra tillstyrka, att under sistnämnda budgetår
skall utgå tillfällig förstärkning å hyresbidragen enligt nu gällande
grunder. Kostnaderna härför torde, på sätt hittills ägt rum, böra bestridas
från vederbörande under fjärde huvudtiteln uppförda anslag till personalens
avlöning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 293.

9

Vad angår den ifrågasatta rätten till hyresbidrag för flaggkorpraler i flottans
reserv tillstyrker jag i likhet med de hörda myndigheterna, att sådant
bidrag må utgå. Till stöd härför får jag åberopa vad jag i det föregående
anfört vid behandlingen av frågan om provisorisk avlöningsförstärkning till
ifrågavarande beställningshavare. Någon retroaktiv tillämpning av blivande
bestämmelser i ämnet finner jag mig icke böra förorda. Hyresbidragen torde
böra bestridas av det under fjärde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget
till marinens reservpersonal. I förekommande fall böra å hyresbidragen utgå
tillfällig förstärkning enligt de grunder, som gälla för flaggkorpraler å aktiv
stat. Den årliga kostnaden för ifrågavarande hyresbidrag torde kunna beräknas
till omkring 14,000 kronor, vartill komma kostnaderna för dyrtidstillägg.

Hemställan.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att

dels medgiva, att provisorisk avlöningsförstärkning och
provisoriskt dyrortstillägg åt vissa befattningshavare i statens
tjänst m. fl. må i överensstämmelse med av mig i det
föregående förordade grunder under budgetåret 1939/40 utgå
enligt de närmare föreskrifter, som meddelas av Kungl. Maj:t;

dels medgiva, att å hyresbidragen till de beställningshavare
av manskapsgrad, till vilka lön utgår enligt i avlöningsreglementet
den 11 maj 1928 (nr 128) för fast anställt manskap
vid försvarsväsendet intagna löneplaner och som hava Stockholm
såsom förläggningsort, må under budgetåret 1939/40
utgå tillfällig förstärkning med ett efter 240 kronor för år
beräknat belopp, samt att härav föranledda kostnader må
bestridas från vederbörande under fjärde huvudtiteln uppförda
anslag till personalens avlöning;

dels med tillämpning från och med den 1 juli 1939 medgiva,
att i flottans reserv anställd flaggkorpral, vilken på
grund av gällande bestämmelser har att i anslutning till övergången
från aktiv stat till reserven fullgöra tjänstgöring under
minst sex månader i följd, skall för tid, varunder han
sålunda behålles i tjänstgöring, åtnjuta hyresbidrag jämte, i
förekommande fall, tillfällig förstärkning därå under de förutsättningar
och enligt de beräkningsgrunder, som gälla för
flaggkorpral å aktiv stat, samt att härav föranledda kostnader
må bestridas från det under fjärde huvudtiteln uppförda
förslagsanslaget till marinens reservpersonal;

Bihang till riksdagens protokoll 1039. 1 sami. Nr 293.

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 293.

dels ock till Provisorisk avlöningsförstärkning åt vissa befattningshavare
i statens tjänst å driftbudgeten för budgetåret
1939/40 anvisa såsom förslagsanslag

under fjärde huvudtiteln ................ kronor 700,000

under åttonde huvudtiteln................ kronor 25,000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,
att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse
bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Holger Anderson.

397937. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1939.