Kungl. Maj:ts proposition nr 292.
1
Nr 292.
. ii . > .
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående pensionsrätt
för vissa professorer vid konsthögskolan och vissa
tjänstemän vid konjunkturinstitutet; given Stockholms
slott den 21 april 1939.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Ernst Wigforss.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 21 april 1939.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,
Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.
Efter gemensam beredning med chefen för ecklesiastikdepartementet anför
chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss:
Enligt av mig tidigare denna dag gjord hemställan har Kungl. Majit beslutat
föreslå riksdagen att bland annat besluta, att civila avlöningsreglementet
den 4 januari 1939 (nr 8) skall från och med den 1 juli 1939 äga tilllämpning
å professorer vid konsthögskolan samt tjänstemän vid konjunkturinstitutet,
vilka av Kungl. Majit förordnas för begränsad anställningstid,
ävensom att godkänna vid statsrådsprotokollet fogade förslag till avlöningsbestämmelser
för omförmälda befattningshavare. I anslutning härtill böra
Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 292. 1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 292.
nu vissa bestämmelser meddelas i avseende å pensionsrätten för sagda befattningshavare.
De nyss avsedda professorerna vid konsthögskolan äro innehavarna av
professurerna i arkitektur, målning, teckning och skulptur. De tjänstemän
vid konjunkturinstitutet, varom här är fråga, äro de vid institutet anställda
sakkunniga.
Vid 1938 års riksdag genomfördes viss omorganisation av konsthögskolan.
I samband härmed fattades beslut om förändring i tillsättningsform m. m.
beträffande de dittills å ordinarie stat uppförda, med fullmakt tillsatta professurerna
vid konsthögskolan, dock med undantag för professuren i svensk
arkitekturhistoria. I enlighet med detta beslut anordnades ifrågavarande professurer
— utökade med en ny professur i målning — från och med den
1 juli 1938 såsom icke-ordinarie arvodesbefattningar, nämligen en i arkitektur,
fyra i målning, en i teckning och en i skulptur. Befattningarna skulle
tillsättas medelst förordnande för en tid av tio år. Avsikten med förändringen
i avseende å tillsättningsform var bland annat att erhålla en större rörlighet
i undervisningen än den, som eljest i regel kunde bliva möjlig vid utbildningen
i en fast organiserad läroanstalt.
Det förutsattes emellertid vid beslutets fattande, att ifrågavarande arvodesbefattningar
skulle upptagas i det nya civila avlöningsreglementet såsom
ordinarie förordnandetjänster, med bevarande likväl av vissa särdrag beträffande
befattningarnas konstruktion. Det tidigare idag framlagda förslaget
till bestämmelser i lönehänseende för de ifrågavarande professorerna
är uppgjort från sålunda angiven utgångspunkt. Förslaget, som bygger på
ett av 1936 års lönekommitté utarbetat, i utlåtande den 20 mars 1939 framlagt
förslag, innebär att nämnda professorstjänster — vilka alltjämt skola
tillsättas medelst förordnande på tio år — från och med den 1 juli 1939
skola inordnas i den nya 3 avdelningen av civila avlöningsreglementet, vilken
avdelning avsetts för ordinarie tjänstemän med lön enligt särskild löneplan
eller eljest enligt särskilda bestämmelser. Lönebeloppen hava föreslagits
till samma belopp, som i civila avlöningsreglementet fastställts för högsta
löneklassen å I-ort inom lönegrad A 30, respektive A 24 eller till 13,500 kronor
beträffande professuren i arkitektur och — efter en mindre avrundning
— till 10,500 kronor beträffande de övriga professurerna. Befattningshavarna
skola vid tillämpning å dem av reglementets bestämmelser regelmässigt
anses tillhöra nyss angivna lönegrader.
I fråga om de vid konjunkturinstitutet anställda sakkunniga, vilka förordnas
av Kungl. Maj:t efter förslag av den för institutet tillsatta nämnden
och för närvarande åtnjuta ersättning med 700 kronor för månad utan rätt
att härå uppbära dyrtidstillägg, har jag vid anmälan tidigare i dag av löneregleringsfrågan
anfört, att för dessa befattningshavare den anställningsform,
som förordats för vissa professorer vid konsthögskolan, syntes mig
vara ägnad att tillgodose framkommet krav på tryggare anställningsvillkor
utan uppoffrande av den smidighet i organisatoriskt hänseende, som vore
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 292.
påkallad av verksamhetens karaktär. Jag förordade sålunda, att sakkunnigbefattningarna
— för vilkas innehavare kravet på akademisk lärarkompetens
i princip upprätthålles — i likhet med nämnda professorsbefattningar
måtte såsom ordinarie förordnandetjänster — med en förordnandetid
av högst tio år — inordnas under den nya 3 avdelningen av civila avlöningsreglementet.
Sakkunnigbefattningarna, som för närvarande äro två till antalet men vid
bifall till av Kungl Majit till årets riksdag framlagt förslag komma att utökas
med ytterligare en befattning, skulle enligt löneregleringsförslaget, vilket
jämväl bygger på ett av 1936 års lönekommitté med förenämnda utlåtande
den 20 mars 1939 framlagt förslag, från och med den 1 juli 1939 bliva förenade
med årlig avlöning, som skulle utgöra för en av befattningarna 12,000
kronor, motsvarande avlöning enligt lägsta löneklassen i lönegraden A 30,
och för en var av de övriga befattningarna 10,000 kronor, vilket belopp efter
viss jämkning motsvarar avlöning enligt lägsta löneklassen i lönegraden A
26, dock att Kungl. Maj:t under vissa förutsättningar skulle beträffande
samtliga sakkunniga kunna medgiva förhöjning av lönen med intill 1,500
kronor för år. Vid tillämpning å nu ifrågavarande sakkunniga vid konjunkturinstitutet
av bestämmelserna i civila avlöningsreglementet skola desamma
anses tillhöra de respektive lönegrader, som nu angivits.
Beträffande pensionsförhållandena för här avsedda professorer
vid konsthögskolan ifrågasatte akademien för de fria konsterna i samband
med avgivande av förslag till konsthögskolans omorganisation, att desamma
skulle erhålla viss begränsad tjänstepensionsrätt i form av medgivande att vid
65 års ålder tillträda uppskjuten tjänstepension enligt samma regler, som i civila
tjänstepensionsreglementet meddelats beträffande uppskjuten livränta,
dock med den avvikelsen, att i reglementet föreskrivet avdrag för felande
tjänstår i detta fall icke skulle förekomma.
Vid anmälan inför Kungl. Majit av frågan om konsthögskolans omorganisation
(proposition 204 år 1938) biträdde chefen för ecklesiastikdepartementet
i princip de förslag, som framlagts av akademien, och tillstyrkte sålunda
beträffande pensionsfrågan en anordning med begränsad pensionsrätt
i överensstämmelse med vad akademien ifrågasatt. Efter samråd med mig
anförde föredragande departementschefen i anslutning härtill bland annat,
att i avvaktan på meddelande i vederbörliga pensionsförfattningar av bestämmelser
om befattningshavarnas rätt till uppskjuten tjänstepension denna rätt
provisoriskt syntes böra regleras genom särskilda fristående regler. Departementschefen
uttalade vidare, att i samband med ett definitivt ordnande av
rätten till uppskjuten tjänstepension borde tagas i övervägande, i vad mån och
på vad sätt denna rätt borde kompletteras med en liknande anordning i fråga
örn familjepension.
I proposition nr 289 till 1938 års riksdag framlades på min föredragning
förslag rörande provisoriskt anordnande av tjänstepensionsrätten för ifrågavarande
befattningshavare. Därvid anförde jag, att tjänstepensionsunderla
-
4 Kungl. Maj:ts proposition nr 292.
gen för dem borde motsvara de för lönegraderna B 30, respektive B 24 gällande
undei lagen. Hemställan gjordes, att riksdagen måtte, med godkännande
av de grunder för tjänstepensionsrätt åt ifrågavarande professorer, som
förordats i propositionen nr 204, bemyndiga Kungl. Maj :t att meddela provisoriska
bestämmelser beträffande skyldighet för befattningshavarna att vidkännas
tjänstepensionsavdrag. Denna hemställan bifölls av riksdagen (riksd.
skr. nr 438). Genom brev den 17 juni 1938 har Kungl. Majit sedermera meddelat
beslut angående tjänstepensionsavdrag för befattningarna i fråga. Avdragen
hava fastställts till belopp av 420, respektive 279 kronor, motsvarande
de enligt civila tjänstepensionsreglementet gällande avdragsbeloppen för ordinarie
tjänstemän i lönegraderna B 30, respektive B 24.
Beträffande sakkunnigbefattningarna vid konjunkturinstitutet har av institutets
nämnd i skrivelse den 9 februari 1939 ifrågasatts, att med befattningarna
skulle förenas viss rätt till pension (uppskjuten livränta), därvid nämnden
avsett, att ehuru lönebeloppen skulle tillmätas med utgångspunkt från
begynnelselön i vederbörande lönegrader — 30 respektive 26 lönegraden för
ordinarie tjänstemän — pensionsrätlen skulle så konstrueras, att ställningen
i pensionsavseende närmast svarade mot dessa lönegrader.
I förenämnda utlåtande den 20 mars 1939 har 1936 års lönekommitté erinrat,
att det principbeslut, som av statsmakterna fattats beträffande personalorganisationen
vid konsthögskolan och som ansetts böra läggas till grund
jämväl för konjunkturinstitutets personalorganisation, innebure icke blott införande
för viss personal av en ny anställningstyp med därav betingade särskilda
bestämmelser i fråga om löneförhållandena utan jämväl tillskapandet
av en ny pensionsform. Då pensioneringens ordnande utgjorde en viktig del
av den omläggning, som med beslutet avsetts, hade lönekommittén ansett det
vara av intresse att före ett ståndpunktstagande i lönefrågan söka bilda sig
en uppfattning angående huvuddragen för en lösning av pensionsfrågan. Inom
kommitténs kansli hade fördenskull utarbetats en promemoria, i vilken upptagits
till preliminär behandling vissa frågor, till vilka ståndpunkt borde tagas
vid ett ordnande av pensionsrätten för ifrågavarande tjänstemän.
o 1 nämnda promemoria har föreslagits, att i avvaktan på slutförandet av pågående
arbete med revision av gällande pensionslagstiftning nu förevarande
pensionsspörsmål måtte provisoriskt regleras genom fristående föreskrifter
samt att i enlighet härmed nu avsedda befattningshavare tills vidare borde
undantagas från civila tjänstepensionsreglementets och allmänna familjepensionsi
eglementets tillämpning. I promemorian har jämväl skisserats ett utkast
tdl dylika provisoriska bestämmelser för pensionsrättens ordnande, vilket
utkast synts lönekommittén vara av beskaffenhet att kunna i huvudsak
laggas tdl grund för utarbetande av förslag i ämnet. Nämnda utkast torde såsom
bilaga få fogas till detta statsrådsprotokoll.
De förslag, som innefattas i den vid lönekommitténs utlåtande fogade promemorian,
innebära att en begränsad såväl tjänstepensions- som familjepensioosrätt
skulle medgivas nu avsedda professorer vid konsthögskolan och sak
-
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 292-
kunniga vid konjunkturinstitutet, därvid å dem skulle tillämpas de pensionsunderlag
och pensionsavdrag, som gälla för befattningar i de lönegrader, till
vilka nämnda befattningshavare hänförts i lönehänseende. Beträffande den
närmare utformningen av tjänstepensionsrätten har i promemorian anförts
bland annat följande:
Enligt de grunder för den begränsade tjänstepensionsrätten, vilka beträffande
omförmälda professorer vid konsthögskolan preliminärt godkänts av
statsmakterna (prop. nr 204 och 289/1938; riksd. skr. nr 289 och 438/1938),
skulle denna rätt bestå i en uppskjuten livränta, beräknad enligt de i 22 §
civila tjänstepensionsreglementet givna reglerna allenast med den avvikelsen,
att reduktion av den s. k. intjänta pensionen icke skulle äga rum med hänsyn
till felande tjänstår. Livräntan skulle med andra ord bestämmas enligt
grunderna för beräkning av intjänt pension.
En utformning av bestämmelserna om den begränsade tjänstepensionsrätten
enligt dessa grundsatser torde låta sig väl genomföra. Den skulle
innebära, att en professor, som avgår efter tioårsförordnandets fullgörande,
vid uppnådda 65 levnadsår skulle erhålla en livränta, beräknad efter 10
tjänstår utan reduktion. Enligt reglerna i 22 § civila tjänstepensionsreglementet
skall vid en beräkning av intjänt pension tillämpas en tjänstålder
för hel pension av 30 år. Den intjänta pensionen skulle alltså i förevarande
fall i princip motsvara */3 av hel ålderspension, men då beräkningen skall
ske enligt försäkringsteknisk metod, komnter beloppet att variera med hänsyn
till den levnadsålder, under vilken förordnandet innehafts. Den intjänta
pensionen torde därvid i regel komma att överstiga en mot tjänstetiden
svarande pension, beräknad med proportionell avkortning av pensionsunderlaget
enligt reglerna för fastställande av ålderspension. Det kan
ifrågasättas, örn det ej vore lämpligare, att livräntebeloppet på förhand fastställdes
till en summa motsvarande viss del av pensionsunderlaget i vederbörande
lönegrad. Ett sådant förfaringssätt skulle förenkla pensioneringens
handliavande och göra det möjligt för var och en att bedöma pensionsrättens
innebörd i de särskilda fallen. Om man härvid toge till utgångspunkt en
tjänstålder för hel pension av 30 år och beräknade den uppskjutna pensionen
enligt reglerna för avkortad ålderspension, skulle, såsom nyss anförts,
pensionsförmånen regelmässigt bliva lägre än den oreducerade intjänta pensionen.
Om däremot till utgångspunkt toges det antal tjänstår, som enligt
nuvarande bestämmelser fordras för hel ålderspension för professor vid
konsthögskolan eller 25 år (bil. A till civila tjänstepensionsreglementet) —
varvid den uppskjutna pensionen skulle utgöra 10/25 eller 40 procent av hel
ålderspension — torde skillnaden mellan en på sådant sätt fastställd uppskjuten
pension och den försäkringstekniskt beräknade intjänta pensionen
vid de tillträdes- och avgångsåldrar, som kunna förutsättas som normala,
icke bliva särdeles stor.
Frågan örn den metod, som bör väljas för fastställandet av den uppskjutna
tjänstepensionen, synes emellertid i viss mån sammanhänga med spörsmålet
örn hur bestämmelserna örn uppskjuten livränta för framtiden komma
alt gestaltas. Det må erinras, att pensionslagstiftningen för närvarande
är föremål för revision genom tillkallade sakkunniga (1938 års pensionssakkunniga).
Vid denna revision torde även en omprövning av reglerna
för uppskjuten livränta kunna ifrågakomma. Därest härvid, såsom synes
tänkbart, skulle vidtagas sådan ändring av nuvarande bestämmelser, att —
med bibehållande i stort sett av livränterättens sakliga innebörd — mera
summariska regler infördes för beräknande av livräntans storlek i förhål
-
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 292.
lande till tjänstetiden i olika befattningar, torde dylika regler böra läggas
till grund jämväl för bestämmande av uppskjuten tjänstepension i här avsedda
fall.
Det ligger därför nära till hands att för närvarande stanna vid en endast
provisorisk lösning av frågan örn begränsad pensionsrätt för bär avsedda
tjänstemän och hänskjuta spörsmålet om utformande av definitiva bestämmelser
till bedömande i samband med revisionen av pensionslagstiftningen.
En dylik provisorisk lösning bör helst så avvägas, att den i minsta möjliga
mån föregriper en definitiv prövning och att trygghet såvitt görligt vinnes
för att de ändringar i provisoriebestämmelserna, sorn vid en definitiv lösning
kunna vidtagas, ej komma att för befattningshavarna medföra försämring
av de provisoriskt fastställda förmånerna. Ur dessa synpunkter tala
försiktighetsskäl för att den uppskjutna tjänstepensionen fastställes med utgångspunkt
från krav på 30 år för hel pension.
Vad sålunda ifrågasatts skulle beträffande professorerna vid konsthögskolan
innebära meddelande av provisoriska bestämmelser av innehåll, att professor,
som avgår efter tioårsförordnandets fullgörande, vid uppnådda 65
års ålder skall äga åtnjuta uppskjuten tjänstepension, beräknad enligt reglerna
för fastställande av avkortad ålderspension, varvid skola tillämpas för
professor i arkitektur tjänstepensionsunderlaget för lönegraden A 30 och för
övriga här avsedda professorer tjänstepensionsunderlaget för lönegraden A
24 samt för samtliga professorer en tjänstålder för hel pension av 30 år.
Att man tills vidare stannar vid endast en provisorisk lösning av pensionsfrågan
synes vara motiverad även med hänsyn till att en del detaljspörsmål,
till vilka ståndpunkt bör tagas i samband med ett definitivt ordnande
av pensionsrätten, synas vara av beskaffenhet att kunna påverkas av
den igångsatta revisionen av pensionslagstiftningen. Detta gäller exempelvis
frågan örn sjuk- och invalidpension ävensom spörsmålet örn huru skall förfaras
i de fall, då en befattningshavare, som avgår ur statens tjänst efter
tioårsförordnandets fullgörande, sedermera erhåller annan, med pensionsrätt
i vanlig ordning förenad statstjänst.
Däremot lärer ledan vid ett provisoriskt ordnande av den uppskjutna
tjänstepensionen ståndpunkt höra tagas till frågan, huruvida någon livränterätt
bör tillkomma en befattningshavare, som avgår före utgången av tioårsförordnandet,
och hur en sådan livränta skall beräknas. För dylika fall
synes naturligast, att tjänstemannen erhåller livränta enligt samma grunder,
som för närvarande gälla för befattningshavare i allmänhet, d. v. s. med reduktion
av den intjänta pensionen i förhållande till antalet felande tjänstår.
\ ad härovan sagts har närmast avseende å förordnade professorer vid
konsthögskolan men bör i tillämpliga delar gälla även för omförmälda sakkunniga
vid konjunkturinstitutet. Då förordnandetidens längd för dessa
tjänstemän icke skulle i de särskilda fallen på förhand fixeras utan förordnandet
kunna förnyas för en tid av sammanlagt högst 10 år, synes emellertid
för erhållande av uppskjuten pension motsvarande V3 av hel ålderspension
böra för dessa tjänstemäns vidkommande förutsättas, att förordnande
innehafts under 10 år. Vid tidigare avgång torde reduktion av den
intjänta pensionen böra vidtagas i vanlig ordning. För ifrågavarande tjänstemän
bör tillämpas beträffande sakkunnig med lön av 12,000 kronor tjänstepensionsunderlaget
för lönegraden A 30 och för de båda övriga sakkunniga
(lön 10,000 kronor) pensionsunderlaget för lönegraden A 26.
Vad angår utformningen av / amilie pensionsrätten yttras i promemorian:
Att en viss familjepensionsrätt medgives för ifrågavarande befattningshavare
mäste anses påkallat, enär värdet av ifrågavarande anställnings- och
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 292.
löneform eljest för befattningshavarna skulle bliva betydligt reducerat i
jämförelse med vanliga anställningsformer. Det synes önskvärt, att en tillfredsställande
reglering av detta spörsmål kommer till stånd redan i samband
med en provisorisk lösning av pensionsfrågorna.
Familjepensionsrätten är enligt allmänna familjepensionsreglementet sa
konstruerad, att efterlevande till en tjänsteman, som avlider medan han
kvarstår i tjänsten, erhålla pension efter summan av befattningshavarens
tjänstår och det antal år, som från tiden för dödsfallet återstår till pensionsåldern
(reglementets 4 § 2 inom.). Avlider tjänstemannen efter det han avgått
från statstjänsten utan rätt till tjänstepension, beräknas familjepensionen
endast i förhållande till tjänståren, med viss reduktion därjämte för det
fall, att summan av antalet tjänstår och antalet till pensionsåldern återstående
år överstiga vad som fordras för hel pension (4 § 3 morn.). Den endast
i förhållande till tjänståren beräknade pensionen för efterlevande^ till
en tjänsteman, som lämnat statstjänsten före pensionsåldern, utgör alltså en
motsvarighet på familjepensionsområdet till den uppskjutna livräntan enligt
tjänstepensionsbestämmelserna.
Anordnandet av en begränsad familjepensionsrätt för här ifrågavarande
befattningshavare kan tänkas ske på två alternativa sätt. Analogien med
den begränsade tjänstepensionsrätten skulle närmast leda till att familjepensionen
alltid — vare sig tjänstemannen avlider under förordnandet eller
först därefter -— beräknas endast i förhållande till de tjänstår, som intjänats
eller högst kunna intjänas. Efterlevande till en här avsedd tjänsteman skulle
alltså, om tjänstemannen avlider i tjänst, få pension beräknad efter 10 tjänstår,
men om han avlider efter avgång ur tjänsten skulle pension utgå efter
de verkligen intjänade åren, i förekommande fall med reduktion som nyss
berörts. För det fall att tjänstemannen avlider medan han kvarstår i tjänst,
torde emellertid en på detta sätt begränsad familjepension sannolikt komma
att framstå såsom väl blygsam. Man måste räkna med att starka krav
komma att göras gällande på att staten, som engagerat denne tjänsteman
— låt vara för en begränsad tid — bör på ett bättre sätt sörja för hans
efterlevande, örn han avlider under den tid, som han förbundit sig att ägna
åt statstjänsten. Uppenbarligen skulle ifrågavarande anställningsform komma
att te sig högst betydligt värdefullare, om familjepensionen för en tjänsteman,
som avlider medan han kvarstår i tjänst, beräknades på samma sätt
som för vilken som helst annan tjänsteman, nämligen på grundval icke blott
av den tid, för vilken förordnandet gällt, utan även av det antal år, som vid
dödsfallet återstår till vanlig pensionsålder. Övervägande skäl synas därför
tala för att frågan löses på denna alternativa väg. En sådan lösning skulle
i själva verket innebära, att familjepensionen för här avsedda tjänstemän
bleve densamma som för en vanlig tjänsteman i motsvarande löneställning:
avlider han i tjänst, räknas tjänstår lill pensionsåldern; inträffar dödsfallet
först efter avgång från tjänsten — med förordnandets upphörande eller dessförinnan
— baseras pensionsberäkningen endast på den verkligen intjänade
tjänstetiden.
Beträffande de fall, då avgång från tjänsten sker före förordnandets upphörande,
bör för bär avsedda tjänstemän givetvis iakttagas den spärregel,
som enligt allmänna familjepensionsreglementet (1 § 1 mom. b) gäller för
förtidsavgångna tjänstemän i allmänhet, nämligen att rätt lill familjepension
överhuvud taget ej föreligger med mindre tjänstemannen innehaft pensionsberättigande
tjänst under minst fem är.
a
Kungl. Maj:ts proposition nr 292.
I yttrande den 29 mars 1939 i anledning av lönekommitténs utlåtande har
statskontoret icke framställt erinran mot de ifrågasatta pensionsbestämmelserna
i annat avseende än att statskontoret, som ansett sakkunnigbefattningarna
vid konjunkturinstitutet böra i lönehänseende hänföras till lönegraderna
A 27 respektive A 23, i enlighet härmed för sin del ifrågasatt, att jämväl
pensionsunderlag och pensionsavdrag måtte för innehavare av dessa befattningar
anpassas efter nämnda lönegrader.
Akademien för de fria konsterna har i utlåtande den 29 mars 1939 beträffande
innehållet i nyss återgivna promemoria anfört följande:
I den begäran om ny löneställning för här ifrågavarande befattningar, som
akademien på sin tid ingav till Kungl. Maj:t och som lades till grund för
propositionen nr 204 till 1938 års riksdag, förutsatte akademien dels att beräkningen
av den »uppskjutna pensionen» skulle överensstämma med beräkningen
av uppskjuten livränta, dock att avdrag för felande tjänstår ej skulle förekomma,
dels att den gynnade ställning, som dessa professurer enligt de
före omorganisationen gällande bestämmelserna haft på sådant sätt, att hel
pension utgått för 25 tjänstår, måtte komma till uttryck jämväl vid beräkningen
av pensionsförmånerna i det nya läget.
Akademien tilltror sig icke att precisera, hur pensionsbeloppen skola beräknas
för att dessa önskemål måtte i största möjliga utsträckning ernås, men
anhåller att önskemålen må av Kungl. Majit beaktas.
Departements- För egen del tillstyrker jag, att begränsad tjänste- och familjepensionsrätt
chefen. beredes ifrågavarande professorer vid konsthögskolan och tjänstemän vid
konjunkturinstitutet i huvudsak enligt det förslag, som framlagts i den vid
lönekommitténs utlåtande fogade promemorian. De föreskrifter, som erfordras
för pensionsrättens reglering, synas för närvarande — i avvaktan
på slutförandet av nu pågående revision av pensionslagstiftningen — lämpligen
böra utfärdas fristående från vederbörande pensionsreglementen. Med
hänsyn härtill bör särskilt beslut meddelas, enligt vilket civila tjänstepensionsreglementet
tills vidare icke skall äga tillämpning å ifrågavarande befattningshavare.
Härav skulle följa, att befattningshavarna temporärt även
bliva undantagna från allmänna familjepensionsreglementets tillämpning.
I anledning av vad statskontoret anfört rörande ställningen i pensionshänseende
för sakkunniga vid konjunkturinstitutet får jag framhålla, att vid bifall
till Kungl. Majits förslag i lönefrågan torde för dessa tjänstemän böra tilllämpas
de pensionsunderlag och pensionsavdrag, som gälla för lönegraden
A 30 respektive A 26.
I övrigt giva de i promemorian föreslagna bestämmelserna mig allenast
anledning till följande uttalanden.
För beräkningen av uppskjuten tjänstepension i det fall, att tjänstemannen
avgår innan han uppnått tio tjänstår, skola enligt promemorian tillämpas de
grunder, som enligt 22 § civila tjänstepensionsreglementet gälla beträffande
uppskjuten livränta. Detta innebär, att reduktion med hänsyn till felande
tjänstår i sådana fall alltid skall äga rum, alltså även om förordnande meddelats
för mindre antal år än tio. I samband med ifrågavarande pensions
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 292.
9
bestämmelsers definitiva inordnande i pensionsreglementena synes böra övervägas,
huruvida angivna, i sistnämnda fall strängt verkande reduktionsregel
undantagslöst bör tillämpas. För närvarande vill jag emellertid tillstyrka
promemorians förslag på denna punkt.
Beträffande familjepensionsrätten innebär promemorians förslag, att vid
bestämmande av familjepension åt efterlevande till befattningshavare, som
avlider medan han kvarstår i tjänst, hänsyn enligt den i 4 § 2 mom. allmänna
familjepensionsreglementet stadgade huvudregeln skall tagas till tjänstår, som
återstå till den för befattningshavaren gällande pensionsåldern. Förslaget
måste uppenbarligen i denna del anses mycket förmånligt för befattningshavarna
i de fall, då fortsatt anställning i statstjänst efter förordnandets
upphörande ej kan anses vara den normala utvecklingsgången, övervägande
skäl synas mig emellertid tala för en sådan anordning.
Slutligen må påpekas, att — i likhet med vad som gäller beträffande uppskjuten
livränta enligt civila tjänstepensionsreglementet — dyrtidstillägg icke
bör utgå på sådan uppskjuten tjänstepension, varom här är fråga. Jag torde
i annat sammanhang få återkomma till denna fråga.
Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer jag, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att
dels besluta, att civila tjänstepensionsreglementet tills vidare
icke skall äga tillämpning å professorer vid konsthögskolan
och tjänstemän vid konjunkturinstitutet, vilka av
Kungl. Majit förordnas för begränsad anställningstid,
dels ock bemyndiga Kungl. Majit att, i huvudsaklig överensstämmelse
med av mig i det föregående förordade grunder,
utfärda föreskrifter i fråga om pensionsrätten för nyss
omförmälda befattningshavare.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Regenten, att till riksdagen skall avlåtas
proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll
utvisar.
Ur protokollet!
G. MacDowall-Pihlström.
Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 292.
2
10
Kungl. Maj.ts proposition nr 292.
Bilaga.
Förslag
till
provisoriska pensionsbestämmelser, att gälla tills vidare från och
med den 1 juli 1939, för innehavare av sådan professorsbefattning
vid konsthögskolan, vilken tillsättes medelst förordnande för begränsad
anställningstid, ävensom innehavare av medelst dylikt förordnande
tillsatt sakkunnigbefattning vid konjunkturinstitutet.
1. Tjänsteman, varom här är fråga, tillerkännes rätt till uppskjuten
tjänstepension vid uppnådd pensionsålder. Denna pension skall för professor
vid konsthögskolan, som kvarstått i tjänst under hela förordnandeperioden,
samt för sakkunnig vid konjunkturinstitutet, som innehaft förordnande
å dylik befattning under 10 år, beräknas i förhållande till tjänståren efter
samma grunder, som enligt 14 § civila tjänstepensionsreglementet gälla beträffande
ålderspension. Avgår tjänsteman, innan han uppnått det antal
tjänstår, som nyss sagts, skola för beräkning av uppskjuten tjänstepension
tillämpas de grunder, som i 22 § civila tjänstepensionsreglementet stadgas
beträffande uppskjuten livränta.
2. Tjänsteman, varom här är fråga, tillerkännes rätt till familjepension
enligt följande grunder. Avlider tjänsteman medan han kvarstår i tjänst,
beräknas denna pension enligt de regler, som i 4 § 2 mom. allmänna familjepensionsreglementet
stadgas beträffande tjänsteman, vilken vid sin död kvarstått
i tjänst. I annat fall beräknas pensionen med tillämpning av de i allmänna
familjepensionsreglementet innefattade bestämmelserna beträffande
tjänsteman, som avses i 4 § 3 mom. reglementet.
3. Vid tillämpning av föreskrifterna under punkterna 1—2 här ovan iakttages,
a) att pensionsåldern skall anses utgöra 65 år,
b) att för hel pension gäller en tjänstålder av 30 år, samt
c) att tjänste- och familjepensionsunderlagen skola utgöra de belopp, vilka
enligt civila tjänstepensionsreglementet och allmänna familjepensionsreglementet
gälla för befattningar i nedannämnda lönegrader, nämligen:
för professor i arkitektur vid konsthögskolan lönegraden A 30,
för annan förordnad professor vid högskolan lönegraden A 24,
för sakkunnig vid konjunkturinstitutet med lön å 12,000 kronor lönegraden
A 30, samt
för annan sakkunnig vid institutet lönegraden A 26.
4. Tjänsteman, som här avses, är skyldig att å lönen vidkännas tjänsteoch
familjepensionsavdrag med belopp, som enligt förenämnda pensionsreglementen
gälla för befattningshavare i de under punkten 3 angivna lönegraderna.
397934. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1939.