Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

1

Nr 288.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående ytterligare anslag
till statlig lagerhållning; given Stockholms slott
den 28 april 1939.

Kungl. Maj:! vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Gustav Möller.

Utdrag av protokollet över handelsärenden hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet d
Stockholms slott den 28 april 1939.

N ärvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,
Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Möller, anför efter gemensam
beredning med chefen för finansdepartementet:

Med bifall till Kungl. Maj:ts proposition den 20 januari 1939 (nr 59) angående
bemyndigande för riksgäldskontoret att ställa medel till förfogande
för statliga inköp från utlandet har innevarande års riksdag enligt skrivelse
den 21 mars 1939, nr 123, medgivit, att riksgäldskontoret finge intill utgången
av budgetåret 1939/40 förskottsvis, genom överlämnande av statsBihang
till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 288. 1

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 288.

.skuldbevis med form oell förfallotid bestämda i samråd med riksbanken,
ställa medel till förfogande för myndighet, åt vilken kunde komma att uppdragas
att enligt fastställda direktiv och i av riksdagen medgiven utsträckning
verkställa inköp för statens räkning från utlandet, att användas för
iörvärv frän riksbanken av för nämnda verksamhet erforderliga belopp i
guld och valutor.

Vidare har, med bifall till Kungl. Maj:ts proposition nyssnämnda den 20
januari 1939 (nr 54) angående anslag till statlig lagerhållning, riksdagen
enligt skrivelser den 28 mars 1939, nr 10, punkt 09, och nr 137, dels medgivit,
att upphandling och upplagring av varor intill ett sammanlagt belopp
av 70,000,000 kronor finge verkställas för statens räkning i huvudsaklig
överensstämmelse med i statsrådsprotokollet över handelsärenden för den
20 januari 1939 angivna riktlinjer, dels till Statlig lagerhållning nr. m. för
budgetåret 1939/40 under tionde huvudtiteln anvisat ett förslagsanslag av

3,000,000 kronor, dels till Vissa omkostnader för statlig lagerhållning å kapitalbudgeten
för budgetåret 1939/40 under fonden för förlag till statsverket
anvisat ett reservationsanslag av 6,000,000 kronor, dels ock till Beredning
av vissa råvaror till färdigprodukter för upplagring å kapitalbudgeten
lör budgetåret 1939/40 under fonden för förlag till statsverket anvisat ett
reservationsanslag av 4,000,000 kronor.

Under förenämnda punkt 69 i skrivelsen nr 10 har riksdagen tillika
bland annat, förklarat sig icke hava något att erinra mot att ifrågavarande
lör upphandling och upplagring av varor för statens räkning avsedda belopp
finge, örn och i den mån förhållandena så påkallade, tagas i anspråk
redan innevarande budgetår.

Slutligen må erinras, att chefen för finansdepartementet vid anmälan till
statsverkspropositionen av frågor örn anslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar
föreslagit, bland annat, att vid beräkning av värdet å inneliggande
reservlager av bensin och oljekakor, däri icke skulle inräknas den del
av kostnaden, som härrörde från skatter och tullar på varorna, samt att den
därav orsakade förlusten å investeringen skulle täckas omedelbart genom
anvisande av ett särskilt avskrivningsanslag, vilket till viss del avräknades
mot automobilskattemedlen samt i övrigt utginge av avgifter till prisreglering
på jordbrukets område genom avräkning mot dessa före avsättningen
till jordbrukets prisregleringsfond. 1 anslutning härtill har i riksstatsförslaget
för budgetåret 1939/40 till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i fonden
för förlag till statsverket beräknats ett reservationsanslag, att avräknas
mot automobilskattemedlen, till Vissa omkostnader för statlig lagerhållning
å 2,000,000 kronor.

På sätt framgår av omförmälda proposition nr 54, uppgår efter förenämnda
riksdagsbeslut summan av de belopp, vilka ställts till förfogande
för upphandling och upplagring av varor i beredskapssyfte för statens räkning
till 210,000,000 kronor, vilken summa i det närmaste motsvarar vad
som, då beredskapslagringen genom beslut vid 1937 års riksdag påbörja -

Kungl. Maj.ts proposition nr 288.

3

des, av rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap beräknades folden
totala lageranskaffningen.

I en den 20 april 1939 dagtecknad skrivelse har nu emellertid statens reservförrådsnämnd
hemställt, att Kungl. Maj:t ville inhämta riksdagens medgivande
till upphandling och upplagring av varor för statens räkning för
ytterligare 70.000,000 kronor under budgetåret 1939/40 samt att i anslutning
därtill vidtaga erforderliga åtgärder för utverkande av nödiga medel
för bestridande av de med den sålunda ökade lagerhållningen förenade
kostnaderna.

Reservförrådsnämnden har i sin berörda skrivelse inledningsvis erinrat,
att nämnden hos Kungl. Ma,j:t gjort särskild framställning örn att redan
under innevarande budgetår få disponera 40,000,000 kronor av de enligt
riksdagens skrivelse den 28 mars 1939 för verksamheten avsedda medlen.

I anslutning härtill har nämnden vidare anfört:

Vid bifall till denna framställning torde kunna förväntas, att uppköpen
av varor för budgetåret 1939/40 komme att vara fullgjorda på ett relativt
tidigt stadium av året. Härigenom torde nämnden, som med hänsyn till
rådande förhållanden ansett sig böra bedriva inköpsverksamheten med
största möjliga skyndsamhet, bliva i stånd att under sistnämnda budgetår
verkställa ytterligare inköp.

Med insikt härom hade nämnden hos rikskommissionen för ekonomisk
försvarsberedskap ifrågasatt, huruvida icke flera varukategorier eller ytterligare
kvantiteter av redan lagrade varor borde göras till föremål för uppköp
för uppläggning i statliga reservlager.

Med skrivelse den 19 april 1939 till nämnden hade rikskommissionen
för ekonomisk försvarsberedskap överlämnat ett inom kommissionen upprättat
förslag till statlig upphandling och lagring av varor utöver tidigare
föreslagna. Förslaget innefattade två alternativ, varav det ena slutade på
en summa av 85,000,000 kronor och det andra, vilket upptoge varor, som ansetts
böra i första rummet ifrågakomma till inköp, på en summa av
00.000.000 kronor.

Enligt vad vid planläggningen av den statliga lagerhållningen ursprungligen
tänkts skulle varor upphandlas och lagras för ett belopp av 220,000,000
kronor. Sedan åtgärder numera vidtagits för förverkligandet till huvudsakliga
delar av denna plan, hade det emellertid, såvitt nämnden hade sig bekant,
visat sig att de för olika näringsgrenar erforderliga behoven icke
skulle bliva tillgodosedda i avsedd utsträckning, därest icke ytterligare
medel komme att ställas till förfogande. De av rikskommissionen framlagda
förslagen torde avse att fylla vad som ännu bruste i berörda avseende.

T likhet med rikskommissionen ansåge nämnden lämpligt att ytterligare
inköp för närvarande begränsades till ett belopp, som läge i närheten av
det av rikskommissionen i första hand förordade, mindre omfattande alternativet.
Nämnden föreslogc i detta avseende inköp till ett belopp av

70.000,000 kronor. Inköpen och lagringen av däri angivna olika varuslag
torde, även örn nämnden numera besutte ett visst mått av erfarenhet angående
möjligheterna att lagra åtskilliga av de i förslaget upptagna varorna,
bliva tämligen tidsödande.

Rikskommissionens för ekonomisk försvarsberedskap förslag upptoge,
bland annat, även inköp av nödvändiga råvaror för järntillverkningen. Dessa
råvaror vore enligt förslaget avsedda att, allteftersom järnverkens kapa -

4 Kungl. Maj.ts proposition nr 288.

citet så medgåve, underkastas beredning till visst halvfabrikat, som därefter
skulle lagras.

Tiden för tillverkningen av den av rikskommissionen i första hand beräknade
myckenheten sådant halvfabrikat kunde med nuvarande befästning
av järnverken beräknas till i det närmaste ett år. För genomförandet
av detta förslag erfordrades omkring 3,425,000 kronor, som åtginge till framställningskostnader,
varav enligt vad nämnden erfarit omkring 700,000 kronor
belöpte på frakter från lossningsplats till vederbörande järnbruk samt
2,725,000 kronor å själva tillverkningskostnaderna.

Järnhanteringens råvarubehov torde visserligen kunna tillgodoses, utom
på det sätt som föreslagits av rikskommissionen, genom import av i utlandet
framställt halvfabrikat. Denna väg syntes nämnden bäst stå i överensstämmelse
med de för nämndens verksamhet gällande direktiven samt erbjöde
därjämte den fördelen, att några egentliga lagringssvårigheter icke uppstode.
Enligt vad nämnden erfarit syntes det emellertid vara ytterligt osäkert, huruvida
halvfabrikatet med hänsyn lill nu rådande förhållanden å järnmarknaden
överhuvud stöde att erhålla från utlandet. På grund härav hade
nämnden, som till fullo insåge vikten för järnhanteringen av att ha tillgång
till nödiga råvaror, icke velat undandraga sig att medverka till genomförandet
av det av rikskommissionen framlagda förslaget.

En följd av här ifrågasatta utvidgning av uppköpen för statlig reservlagring
under budgetåret 1939/40 bleve givetvis, att de för detta budgetår beräknade
anslagen för olika kostnader för verksamheten icke längre skulle
bliva tillräckliga. De anslag som berördes av nu angivna åtgärder vöre
dels det under tionde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till Statlig lagerhållning
m. m. å 3,000,000 kronor, dels ock de å kapitalbudgeten under
fonden för förlag till statsverket upptagna reservationsanslagen till Vissa omkostnader
för statlig lagerhållning å 6.000.000 kronor respektive till Beredning
av vissa råvaror till färdigprodukter för upplagring å 4,000,000 kronor.

Beträffande till en början det under tionde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget
till Statlig lagerhållning m. m. räknade nämnden med att den ökade
belastning, som kunde väntas drabba detsamma, i runt tal skulle komma att
uppgå till 1,200,000 kronor. Nämnden förutsatte därvid, att avsevärda belopp
komme att utgå i form av engångsersättningar.

Kapitalinvesteringsanslaget Vissa omkostnader för statlig lagerhållning
vöre avsett att täcka såväl kostnader för varors lossning, transport inom landet
och intagning i magasin och liknande som skatter och tullar. Ytterligare
medel för dessa ändamål bleve nu erforderliga. I förstnämnda hänseende
räknade nämnden med att 3.000.000 kronor komme att erfordras.
För skatter och tullar beräknades åtgå 2,300,000 kronor. Totalt skulle kostnaderna
av här avsedd art för nu ifrågasatta ökade varumängder sålunda
uppgå till 5.300,000 kronor.

Såsom tidigare framhållits komme behov att uppstå av medel för bestridande
av framställningskostnader för halvfabrikat för järnhanteringen. Till
täckande av dessa kostnader torde det redan beviljade reservationsanslaget
å 4,000.000 kronor till Beredning av vissa råvaror till färdigprodukter för
upplagring icke lämna tillgång. Ytterligare medel för detta ändamål skulle
därför bliva erforderliga. Med hänsyn likväl till att hela nu berörda anslag
måhända icke komme att bliva disponerat, syntes det tillräckligt att ett tillläggsbelopp
å 2,500,000 kronor anvisades.

Att med visshet angiva när förenämnda ökade anslagsbelopp kunde bliva
erforderliga för nämndens verksamhet vore icke möjligt. För att vara på
den säkra sidan torde man dock böra räkna med att större delen av ökningen
å det under tionde huvudtiteln uppförda anslaget till Statlig lager -

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 288-

hållning m. m. komme att inträda redan under 1939. Även om inköp av
nu ifrågasatta varuslag kunde relativt snart påbörjas, komme däremot viss
tid att förflyta, innan varorna ankomme till landet och behovet av ökade medel
å kapitalinvesteringsanslaget Vissa omkostnader för statlig lagerhållning
gjorde sig gällande. Med hänsyn härtill syntes det nämnden icke nödvändigt
att räkna med att mer än omkring två tredjedelar av de ökade kostnaderna
av sistnämnda slag behövde bestridas, innan ytterligare medel kunde
beviljas å tilläggsstat av nästa års riksdag. För tiden intill början av 1940
syntes därför omkring 3,500,000 kronor bliva erforderliga.

Jämväl för beräkning av belastningen å anslaget till Beredning av vissa
råvaror till färdigprodukter för upplagring torde sist angivna grund böra få
tagas till utgångspunkt. Med tillämpning härav skulle för förstärkning av
detta anslag erfordras två tredjedelar av det förut angivna beloppet 2,500,000
kronor eller i runt tal 1,650,000 kronor.

Statens reservförrådsnämnds framställning att redan under innevarande
budgetår få för sin verksamhet disponera 40,000,000 kronor av det enligt
riksdagens skrivelse den 28 mars 1939 för ändamålet avsedda beloppet å

70,000,000 kronor har av Kungl. Maj:t bifallits genom beslut den 21 april
1939. Enligt vad jag inhämtat hava av de sammanlagda belopp, som sålunda
och tidigare ställts till nämndens förfogande för statlig lagerhållning,
för närvarande disponerats omkring 150,000,000 kronor. Det framgår härav,
att nämndens verksamhet fortskridit i väsentligt snabbare takt än som
beräknades då medel för verksamheten tidigare i år begärdes av riksdagen.
Med utgångspunkt härifrån torde böra antagas, att de för budgetåret 1939/
40 planerade inköpen komma att hava ägt rum förhållandevis snart. Såsom
rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap och nämnden framhållit
synes det emellertid välbetänkt, att ytterligare beredskapslager uppläggas.
Då det är olämpligt, att inköpsverksamheten skall behöva avstanna
under någon tid av brist på medel, anser jag mig böra tillstyrka, att möjlighet
till ytterligare inköp beredes redan vid innevarade års riksdag. Det
av nämnden i sådant hänseende förordade beloppet, 70,000,000 kronor, torde
kunna godtagas. Vid bifall till förslaget kommer summan av de för statliga
inköp avsedda medlen att uppgå till sammanlagt 280,000,000 kronor.
.Tåg erinrar, att det av riksdagen tidigare i år lämnade bemyndigandet för
riksgäldskontoret att ställa medel till förfogande för förvärv från riksbanken
av guld och valutor för ändamålet icke är begränsat till något visst
belopp, varför ändring i berörda bemyndigande sålunda icke erfordras.

Såsom reservförrådsnämnden framhållit lära de för budgetåret 1939/40
anvisade anslagen för bestridande av olika med den statliga lagerhållningen
förenade kostnader med den föreslagna ökningen av inköpsverksamheten
icke bliva tillräckliga. Vad först angår det under tionde huvudtiteln för ändamålet
uppförda förslagsanslaget å 3,000,000 kronor, avsett för hyresersättningar,
försäkringar, administration m. m., beräknas kostnaderna för dessa
ändamål komma att öka med omkring 1,200,000 kronor. Ehuru förevarande
anslag har karaktär av förslagsanslag torde, med hänsyn till omfattningen
av det ökade mcdelshehovet, ett belopp av sistnämnda storlek nu

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 288.

ytterligare böra anvisas. Även för täckande av kostnader för varors lossning,
transport inom landet, intagning i lagerlokaler, skatter och tullar, lärer det
bliva nödvändigt att anvisa medel, utöver det belopp av 6,000,000 kronor,
som härför å kapitalbudgeten under fonden för förlag till statsverket för
nästa budgetår redan anvisats. Reservförrådsnämnden har för hela den
ökade varukvantitet, varom nu är fråga, beräknat ökningen av medelsbehovet
å detta anslag till 5,300,000 kronor, men, med hänsyn till att viss
tid förflyter mellan köp av varan och dess ankomst till landet, ansett sig
kunna stanna vid att för närvarande ifrågasätta förstärkning av medelstillgången
med 3,500,000 kronor, därvid förutsättes att ytterligare medel,
i den mån sådana bliva erforderliga, kunna beviljas å tilläggsstat av nästa
års riksdag. Mot detta förslag har jag ej något att erinra.

Reservförrådsnämndens förslag innebär vidare, att medel skola ställas till
förfogande till täckande av utgifter för framställning vid järnverken av visst
halvfabrikat, vilket därefter skall lagras för järnhanteringens behov. Jag
biträder även detta förslag, vilket ligger helt i linje med det vid innevarande
års riksdag redan fattade beslutet örn anvisande av ett anslag å 4,000,000
kronor till beredning av vissa råvaror till färdigprodukter. Mot den av
nämnden framlagda beräkningen av det belopp, varmed ytterligare anslag för
ändamålet nu skulle behöva begäras, har jag intet att erinra. Jag förordar
alltså, att ökningen av medelsanvisningen bestämmes till 1,650,000 kronor.

De nu förordade medelsanvisningarna torde lämpligen böra ske å nya
anslag med samma beteckning som de av riksdagen för enahanda ändamål
redan beslutade. I riksstaten synas de nya anslagen böra skiljas från de
äldre, förslagsvis genom särskild numrering. Däremot torde anslagen i
budgetredovisningen böra sammanföras.

I den mån den ökade medelsanvisningen påverkar det tidigare omför -mälda beräknade avskrivningsanslaget till Vissa omkostnader för statlig
lagerhållning, kommer frågan senare att anmälas av chefen för finansdepartementet.

Under åberopande av vad sålunda anförts och under framhållande att
proposition i ärendet torde jämlikt § 54 riksdagsordningen kunna avlåtas
ulan hinder av att den för propositioners avlämnande till riksdagen i allmänhet
stadgade tid gått till ända, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att

dels medgiva, att upphandling och upplagring av varor
intill ett sammanlagt belopp av 70,000,000 kronor må utöver
tidigare för ändamålet avsedda belopp verkställas för statens
räkning i huvudsaklig överensstämmelse med angivna riktlinjer; dels

till Statlig lagerhållning m. m. för budgetåret 1939/40
under tionde huvudtiteln utöver tidigare anvisat belopp ytterligare
anvisa ett förslagsanslag av 1,200,000 kronor;

Kungl. Maj.ts proposition nr 288.

7

dels till Vissa omkostnader för statlig lagerhållning för
budgetåret 1939/40 å kapitalbudgeten under fonden för förlag
till statsverket utöver tidigare anvisat belopp ytterligare
anvisa ett reservationsanslag av 3,500,000 kronor;

dels ock till Beredning av vissa råvaror till fårdigprodukter
för upplagring för budgetåret 1939/40 å kapitalbudgeten
under fonden för förlag till statsverket utöver tidigare anvisat
belopp ytterligare anvisa ett reservationsanslag av
1,650,000 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Regenten, att proposition av den lydelse,
bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Leif Belfrage.