Kungl. Maj:ts proposition nr 278.
1
Nr 278.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ändrade pensionsbestämmelser
för lärare vid kommunala flickskolor,
kommunala mellanskolor, praktiska mellanskolor
och högre folkskolor; given Stockholms slott den 21
april 1939.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Majits
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Ernst Wigforss.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 21 april 1939.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,
Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.
Efter gemensam beredning med chefen för ecklesiastikdepartementet anmäler
chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, fråga om ändrade
pensionsbestämmelser för lärare vid högre kommunala skolor och anför
därvid följande:
De nuvarande bestämmelserna angående pensionering av lärarna vid kommunala
mellanskolor, kommunala flickskolor, praktiska mellanskolor och
Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 278. 1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 278.
högre folkskolor återfinnas i reglementet den 31 december 1919 (nr 878)
för statens pensionsanstalt samt i kungörelsen den 9 december 1938 (nr 742)
med vissa provisoriska bestämmelser angående pensionsvillkor för i statens
pensionsanstalt delaktiga lärare vid kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor,
praktiska mellanskolor och högre folkskolor. Genom sistnämnda
kungörelse, som gäller för tiden 1 januari—30 juni 1939 har avsetts att provisoriskt
anknyta pensionsbestämmelserna för de högre kommunala skolformernas
lärare till den år 1938 beslutade och från och med ingången av år
1939 ikraftträdda löneregleringen för dessa lärare.
Huvuddragen av nu gällande bestämmelser äro följande.
Tjänstepension. Pensionsberättigade äro enligt statens pensionsanstalts
reglemente såväl ordinarie som icke-ordinarie ämneslärare vid de högre kommunala
skolformerna. Beträffande de extra ordinarie eller på viss tid, ej
överstigande ett läsår, anställda lärarna gäller dock såsom villkor för pensionsrätt,
att undervisningen skall omfatta minst 20 timmar i veckan. För
vikarie å med pensionsrätt förenad befattning gäller, förutom nyssnämnda
villkor, att tjänstgöringstiden skall omfatta minst en läsmånad. För Övningslärare
tillämpas enahanda bestämmelser, men då minimiårsavlöning icke är
i författning fastställd för övningslärarbefattning, är reglementet icke gällande,
såvida icke befattningen reglerats och statens pensionsanstalt medgivit
befattningens förenande med pensionsrätt.
Tjänstepensionsunderlaget utgör enligt statens pensionsanstalts
reglemente två tredjedelar av den i gällande författning eller vid godkänd
reglering fastställda kontanta minimiårsavlöningen i högsta lönegraden,
ålderstillägg sålunda inräknade. Även värdet av naturaförmåner skall
medräknas, och härvid uppskattas värdet av fri bostad med värme till en
åttondel av övriga löneförmåner. Högre pensionsunderlag kan under vissa
villkor på framställning av huvudmannen medgivas, därest befattningshavare
åtnjuter högre avlöning än den författningsenliga minimiårsavlöningen eller
uppbär särskilt arvode för skyldighet att undervisa utöver den i författning
stadgade minsta årliga undervisningstiden ävensom därest befattningshavaren
uppbär tilläggsarvode i egenskap av rektor vid högre folkskola eller
såsom rektor eller biträdande föreståndarinna vid kommunal mellanskola
eller kommunal flickskola.
Enligt pensionsanstaltens reglemente har ordinarie befattningshavare att
erlägga tjänstepensionsavgift med 37a procent av tjänstepensionsunderlaget;
för extra ordinarie eller på viss tid, ej överstigande ett läsår,
anställd befattningshavare, ävensom för vikarie är avgiften en procent av
underlaget.
Huvudmannen erlägger en årlig avgift av 21l2 procent av tjänstepensionsunderlaget
för extra ordinarie eller på viss tid, ej överstigande ett läsår, anställd
befattningshavare eller vikarie samt 67a procent av tjänstepensionsunderlaget
för annan befattningshavare.
De provisoriska bestämmelserna innebära i huvudsak att för ordinarie
och extra ordinarie lärare fastställts pensionsunderlag, som motsvara civila
Kungl. Maj.ts proposition nr 278.
3
tjänstepensionsreglementets pensionsunderlag för den lönegrad, befattningshavaren
enligt avlöningsreglementet för lärare vid de högre kommunala
skolorna tillhör. Underlagen utgöra två tredjedelar av slutlönen å A-ort. För
vikarierande lärare äro fastställda pensionsunderlag, som äro hämtade ur
den i civila tjänstepensionsreglementet upptagna pensionsunderlagsskalan för
extra ordinarie tjänstemän. Med hänsyn till löneställningen för dessa lärare
komma gällande pensionsunderlag att överensstämma med dem, som fastställts
för befattningar, placerade sex eller i vissa fall fem lönegrader lägre än
motsvarande extra ordinarie befattningar. För vissa Övningslärare, vilkas
befattningar reglerats före den 1 januari 1939 och förenats med pensionsrätt
i statens pensionsanstalt, skola tillsvidare tillämpas de pensionsunderlag,
som i samband med tjänsteregleringen fastställts.
Pensionsavgifterna för såväl befattningshavare som huvudman hava för
varje pensionsunderlag upptagits med belopp, som enligt de i statens pensionsanstalts
reglemente angivna grunderna motsvara de nya pensionsunderlagen.
Pensionsåldern är 65 år för manlig befattningshavare vid kommunal
mellanskola och kommunal flickskola samt 60 år för annan befattningshavare.
För hel tjänstepension (= tjänstepensionsunderlaget) vid avgång
efter uppnådd pensionsålder fordras enligt statens pensionsanstalts reglemente
30 tjänstår för kvinnlig befattningshavare vid kommunal mellanskola eller
kommunal flickskola samt 33 tjänstår för annan befattningshavare. Är tjänstårens
antal mindre än 30 respektive 33, avkortas pensionen proportionellt mot
antalet felande tjänstår; räknar befattningshavaren vid avgången mindre än
10 tjänstår, beräknas dock pensionen försäkringstekniskt, vilket i allmänhet
innebär en något starkare avkortning av densamma. Reglementet innehåller
även bestämmelser örn att befattningshavaren vid vissa fall av sjukdom och
invaliditet är skyldig avgå före pensionsåldern, varvid genast börjande tjänstepension
kan erhållas.
Befattningshavare, som — utan att vara berättigad tilt genast börjande
tjänstepension — lämnar sin befattning, har rätt till så kallad uppskjuten
tjänstepension, i allmänhet motsvarande de av honom själv erlagda
pensionsavgifterna. Sådan pension börjar utgå vid pensionsåldern eller vid
dessförinnan inträffad varaktig oförmåga till arbete.
Familjepensionsrätt tillkommer — dock med vissa inskränkningar för det
fall att befattningshavaren vid äktenskapets ingående lidit av sjukdom eller
överskridit 65 års ålder —- tjänstepensionsberättigad befattningshavares efterlevande
änka och arvsberättigade egna barn.
Pension utgår till änka, så länge bon lever ogift, och till barn, till dess de
uppnå 21 års ålder eller dessförinnan träda i äktenskap; barn, som vid uppnåendet
av 21 års ålder är varaktigt oförmöget till arbete, bibehåller dock
pensionen.
Till grund för familjepensionens beräkning ligger enligt statens pcnsionsanstalts
reglemente befattningens familjepensionsunderlag, som
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 278.
utgör 300 kronor jämte 20 procent av tjänstepensionsunderlaget. Häri har
ingen ändring skett genom de provisoriska bestämmelserna.
Den årliga familjepensionsavgiften är för manlig befattningshavare lika
med 40 kronor + 2 2U procent av tjänstepensionsunderlaget och för kvinnlig
befattningshavare lika med 3 kronor + Vo procent av tjänstepensionsunderlaget.
Familjepensionsavgift erlägges av manlig befattningshavare jämväl
efter det han avgått med genast börjande tjänstepension men utgår då med
allenast tre fjärdedelar av det belopp, som erlades, medan han ännu var i
tjänst.
Om befattningshavaren kommit så tidigt i tjänst, att för hel pension erforderligt
antal tjänstår kunnat till pensionsåldern intjänas, utgår vid hans
frånfälle — oavsett när detta inträffar — hel familjepension. Denna är för
änka utan barn lika med familjepensionsunderlagets belopp; finnas dessutom
barn, förhöjes pensionen med 40 procent för ett barn och med ytterligare
tio procent för varje barn därutöver. Efterlämnar befattningshavare
endast barn, utgör pensionen för ett barn halva familjepensionsunderlaget,
för två barn hela underlaget och för tre barn underlaget ökat med 40 procent;
äro barnen fler än tre, tillkommer för varje ytterligare barn tio procent
av underlaget. Har befattningshavaren inträtt i tjänst så sent, att han ej
till pensionsåldern kunnat intjäna för hel tjänstepension erforderligt antal
tjänstår, erhålla de efterlevande i allmänhet avkortad pension, som efter försäkringstekniska
regler bestämmes i förhållande till det antal tjänstår, som
kunnat till pensionsåldern intjänas.
Om befattningshavaren avgår före pensionsåldern utan att erhålla genast
börjande tjänstepension, har den vid hans sedermera timade frånfälle efterlämnade
familjen rätt till försäkringstekniskt beräknad avkortad pension,
svarande mot de avgifter, som erlagts.
Vid den år 1938 beslutade löneregleringen för lärarpersonalen vid de högre
kommunala skolformerna hava de för statliga civila befattningshavare vid
nyreglerade verk gällande lönebestämmelserna varit normgivande.
Med hänsyn härtill hava jämväl de nya statliga pensionsbestämmelsema
— sådana de utformats i civila tjänstepensionsreglementet och allmänna familjepensionsreglementet
— ansetts böra så långt möjligt komma i tillämpning
på den nu lönereglerade lärarpersonalen vid de högre kommunala skolorna.
I syfte att förbereda en dylik pensionsreglering erhöll jag den 27 januari
1939 Kungl. Maj:ts bemyndigande att tillkalla högst tre sakkunniga för att
inom finansdepartementet verkställa utredning rörande de föreskrifter ifråga
örn tjänste- och familjepensionering, som med hänsyn till ändrade avlöningsbestämmelser
borde meddelas för lärarpersonalen vid kommunala flickskolor,
kommunala mellanskolor, praktiska mellanskolor och högre folkskolor.
Med stöd av detta bemyndigande tillkallades den 6 februari 1939 såsom
sakkunniga statskommissarien och byråchefen i statskontoret E. O. F.
Björn, rektorn vid Malmö borgarskola L. F. Bäckström och förste aktuarien
Kungl. May.ts proposition nr 278.
5
i statens pensionsanstalt T. B. Kjellén. Tillika uppdrogs åt statskommissarien
Björn att i egenskap av ordförande leda de sakkunnigas arbete.
Till fullgörande av sitt uppdrag hava de sakkunniga med skrivelse den 18
mars 1939 överlämnat en promemoria samt utkast till reglementen dels angående
tjänstepension för lärare vid högre kommunala skolor, dels angående
familjepension för efterlevande till sådana lärare. Bestämmelserna i
nämnda reglementsutkast — avsedda att äga tillämpning från och med den
1 januari 1939 — ansluta sig, jämlikt de för de sakkunniga meddelade direktiven,
till civila tjänstepensionsreglementet och allmänna familjepensionsreglementet.
1 Endast där särskilda förhållanden ansetts nödvändiggöra sakliga
avvikelser hava sådana föreslagits. Det må framhållas, att tjänstepensionsunderlagen
redan genom de för närvarande gällande provisoriska bestämmelserna
bringats att sammanfalla med underlagen för statliga befattningshavare
i motsvarande lönegrader. Även beträffande familjepensionsunderlagen
har en reglering skett, dock ej fullt till nivå med de enligt allmänna
familjepensionsreglementet gällande underlagen.
I promemorian har dessutom — jämväl enligt givna direktiv — den frågan
upptagits till behandling, huruvida en förbättring av de tjänstepensioner,
som beviljats före den 1 januari 1939 avgångna lärare, skulle kunna
åvägabringas genom en vidsträcktare tillämpning å dem av kungörelsen den
18 juni 1925 (nr 280) med bestämmelser om ny pension för vissa pensionerade
f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer.
över huvudgrunderna i de sakkunnigas förslag hava utlåtanden avgivits
av statskontoret, statens pensionsanstalt och skolöverstyrelsen.
I yttrandena har någon erinran ej framkommit mot ett tillämpande av de
statliga pensioneringsprinciperna på lärarpersonalen vid de högre kommunala
skolorna.
Jag övergår härefter till att närmare behandla de sakkunnigas olika förslag,
vilka synas böra läggas till grund för framställning i ämnet till riksdagen.
Då myndigheternas yttranden över detaljbestämmelserna ännu icke
hunnit inhämtas, förutsätter jag, att allenast grunderna för de nya pensionsbestämmelserna,
underställas riksdagen för prövning och godkännande. Utfärdandet
av närmare föreskrifter lärer, sedan riksdagen fattat sitt beslut,
få ankomma på Kungl. Maj:t.
Förslaget till ordnande av i tjänst varande befattningshavares
pensionsförhållanden.
1. Pensioneringens omfattning.
Enligt nu gällande bestämmelser är, som förut angivits, tjänste- och familjepensionsrätt
i statens pensionsanstalt tillerkänd såväl ordinarie som, med
vissa undantag, extra ordinarie och vikarierande lärare vid högre kommu
1
De sakkunnigas utkast till pensionsreglementen äro såsom bilagor (A och B) fogade vid
detta protokoll.
6
, Kungl. Maj:ts proposition nr 278.
nåla skolor; undantagen avse lärare, vilkas tjänstgöringsskyldighet understiger
20 undervisningstimmar i veckan eller — dock endast vad angår
vikarier — lärare, som tjänstgöra kortare tid än en läsmånad. Jämväl lärarbefattningar
i övningsämnen kunna efter särskild beslutad tjänstereglering
på ansökning förenas med pensionsrätt i statens pensionsanstalt.
Den nu föreliggande frågan avser ordnande av pensionsförhållandena för
lärare, å vilka avlöningsreglementet den 11 november 1938 (nr 660) för
lärare vid kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor, praktiska mellanskolor,
och högre folkskolor äger tillämpning.
Detta reglemente omfattar ordinarie, extra ordinarie, och vikarierande
lärare ävensom timlärare vid de angivna skolformerna. Med extra
ordinarie lärare avses lärare, som anställes för tjänstgöring å befattning,
som i föreskriven ordning inrättats såsom extra ordinarie, och med vikarierande
lärare förstås lärare, som förordnats att såsom vikarie bestrida all
den tjänstgöring, som är förenad med den ordinarie eller extra ordinarie befattning,
vikariatet avser; övriga icke-ordinarie lärare benämnas timlärare.
I motsats till vad förhållandet är med avlöningsreglementet den 30 september
1937 (nr 868) för lärare vid folk- och småskolor omfattar förevarande
reglemente jämväl lärare i övningsämnen.
I vad rör frågan om avgränsningen av de befattningshavaregrupper, som
skola erhålla pensionsrätt, torde till en början få erinras örn de principer,
som med avseeende å icke-ordinarie befattningshavare följts vid utformningen
av civila tjänstepensionsreglementet.
I motiveringen till det i 1 § 2 mom. b) civila tjänstepensionsreglementet
inrymda stadgandet, att reglementet skulle med vissa undantag jämväl äga
tillämpning å annan icke-ordinarie tjänsteman än extra ordinarie, i den
mån Kungl. Majit med hänsyn till anställningens natur samt tjänstgöringens
omfattning därom förordnade, uttalade jag i egenskap av föredragande departementschef
bland annat (prop. nr 222/1934, sid. 92):
Att genom en bestämmelse i reglementet klart definiera dylika personalgrupper
vore för närvarande icke möjligt. Anställningsformer och avlöningsbestämmelser
vore nämligen vid olika förvaltningsgrenar och institutioner
så skiftande, att tillfredsställande generella avgränsningar icke kunde
ernås. Det syntes därför nödvändigt, att frågan om inordnande under reglementet
av andra icke-ordinarie befattningshavare än extra ordinarie tjänstemän
och tjänstemän å extra stat gjordes beroende av prövning beträffande
varje särskild grupp eller befattning. Såsom allmän grundsats för dylik
prövning borde uppställas, att personal med full sysselsättning och i mera
fast anställning för arbetsuppgifter av fortlöpande natur borde beredas pensionsrätt.
För att säkerställa nödig reda och konsekvens i fråga om beviljande
av pensionsrätt syntes det bliva erforderligt att i regel göra pensionsrätten
beroende av anställningsform och avlöningsnormer på sådant sätt,
att med en viss anställnings- och avlöningsform regelmässigt följde pensionsrätt
samt att denna form icke heller komme till användning i andra fall än
då pensionsrätt skäligen borde ifrågakomma. Detta förutsatte emellertid,
att anställnings- och avlöningsformerna inom olika delar av civilförvaltningen
fixerades på ett mera enhetligt sätt än för närvarande med beaktande
av de konsekvenser, som pensioneringens utsträckning komme att medföra.
Kungl. Maj:ts proposition nr 278.
7
Beträffande tillämpningen av de i förenämnda stadgande förekommande
uttrycken »anställningens natur» och »tjänstgöringens omfattning» anförde
jag vidare:
Med uttrycket »anställningens natur» avsåges närmast, att anställningen
vore av mera stadigvarande art antingen på det sätt, att befattningshavaren
vore i likhet med extra ordinarie tjänstemän avsedd att rekrytera ordinarie
tjänst eller ock eljest fyllde ett mera bestående behov av arbetskraft vid
verket.
Villkoret om tjänstgöringens omfattning åsyftade en daglig arbetstid av
ungefär samma omfattning som gällde för motsvarande ordinarie befattningshavare.
Rörande spörsmålet om de icke-ordinarie befattningshavarnas pensionsrätt
har vidare 1934 års avlöningsrevision för icke-ordinarie personal gjort
följande uttalande:
Avlöningsrevisionen holle för sin del före, att generell tjänstepensionsrätt
borde begränsas till sådana icke-ordinarie tjänstemän, vilka vunnit den mera
fasta anställning, som extraordinarieskapet innebure. Det sagda gällde
givetvis även befattningshavare å extra stat, därest denna grupp skulle
komma att bibehållas såsom särskild kategori i avlöningsbestämmelserna.
I den mån andra icke-ordinarie tjänstemän innehade anställning av mera
stadigvarande art och i övrigt sådan ställning inom statsförvaltningen, att
de ansåges böra beredas pensionsrätt, borde detta enligt avlöningsrevisionens
mening regelmässigt ske på det sätt, att vederbörande befattningar ombildades
till extra ordinarie tjänster. Endast där så icke lämpligen kunde
ske men pensionsrätt det oaktat funnes böra tilläggas vederbörande, borde
särskilt beslut härom meddelas av Kungl. Maj:t.
I enlighet med dessa principer är civila tjänstepensionsreglementet utformat.
Genom det förslag om ändring i vissa delar av civila tjänstepensionsreglementet,
som förelagts riksdagen genom proposition den 10 mars 1939,
avses icke att i sak vidtaga några ändringar i förevarande hänseenden.
Vid den år 1938 beslutade pensionsregleringen för folk- och småskollärare
m. fl. begränsades pensionsrätten i huvudsak till ordinarie samt med dessa
i lönehänseende likställda befattningshavare ävensom extra ordinarie. Då
Övningslärare vid folk- och småskolorna icke omfattades av det nya lönereglementet,
kunde det icke ifrågakomma att inordna dem under det nya pensionsreglementet.
1936 års lärarlönesakkunniga anförde angående övningslärarna vid folkoch
småskolorna, att vid en lönereglering för dessa torde i ett sammanhang
böra upptagas frågan örn övningslärarnas ställning vid samtliga statsunderstödda
läroanstalter, varvid särskilt måste uppmärksammas och närmare
undersökas möjligheten av att fast anställa lärare i övningsämnen för undervisning
vid flera undervisningsanstalter av olika slag. De sakkunniga framhöllo
samtidigt behovet av att denna fråga med det snaraste gjordes till föremål
för särskild sakkunnigutredning. Samma sakkunniga erinrade i sitt
betänkande med förslag lill lönereglemente för lärarpersonalen vid de högre
kommunala skolformerna örn sitt sålunda gjorda uttalande samt anförde,
8
Kungl. Maj.ts proposition nr 278.
att det med hänsyn härtill måhända kunde synas lämpligast, att frågan om
övningslärarnas ställning samtidigt upptoges till prövning beträffande samtliga
kommunala skolformer. De sakkunniga yttrade vidare:
Emellertid innefattar den av 1937 års riksdag beslutade löneregleringen
för lärarpersonalen vid de allmänna läroverken m. fl. statliga läroanstalter
ett fast inordnande i lönesystemet även av lärare i övningsämnen. De skolformer,
med vilka de sakkunniga här hava att syssla, kommunala mellanskolor,
kommunala flickskolor och högre folkskolor, stå med hänsyn till
utbildningsuppgift och organisation de allmänna läroverken mycket nära,
och det synes, såsom förut vid flera tillfällen framhållits, vara angeläget,
att löneförhållandena vid nämnda kommunala skolformer så nära som möjligt
anpassas till läroverkens. Det skulle i betraktande härav onekligen
framstå såsom en brist, örn vid en lönereglering för samma skolformer lärarna
i övningsämnen ställdes utanför.
Med hänsyn härtill hava de sakkunniga ansett sig böra undersöka, huruvida
icke åtminstone i viss omfattning en fastare anställningsform skulle
kunna beredas övningslärarna vid ifrågavarande kommunala skolformer,
utan att den blivande utredningen om övningslärarna inom det kommunala
skolväsendet därigenom föregripes.
1936 års lärarlönesakkunniga framlade därpå ett förslag till lönebestämmelser,
som i sina huvudprinciper anslöt sig till det lönesystem, som av
1937 års riksdag antagits för övningslärarna vid det statliga undervisningsväsendet.
Den av Kungl. Maj:t vid 1938 års riksdag förelagda propositionen
i ämnet överensstämde i bär förevarande hänseende med de sakkunnigas
förslag. Riksdagen framhöll i skrivelse i anledning av Kungl. Maj:ts förenämnda
proposition bland annat, att förslaget, i vad det avsåge lärarpersonalen
i övningsämnen och praktiska läroämnen, torde »få betraktas som en
provisorisk reglering av förhållandena på detta område, vid vilken det synes
befogat att iakttaga en viss försiktighet».
De sakkunniga.
De sakkunniga hava funnit sig böra förorda, att pensionsrätt i princip endast
skall tillerkännas ordinarie och extra ordinarie befattningshavare, med
undantag dock för sådana Övningslärare, för vilka lönebeloppen bestämmas
i enlighet med stadgandet i 5 § 2 mom. avlöningsreglementet.
Som motivering för sitt förslag i vad det avser begränsning av pensionsrätten
till ordinarie och extra ordinarie lärare anföra de sakkunniga:
De av departementschefen den 4 februari 1938 särskilt tillkallade sakkunniga
— härnedan kallade 1938 års lärarpensionssakkunniga — med uppdrag
att verkställa utredning rörande folkskollärarnas tjänste- och familjepensionering
erinrade i samband med frågan örn de icke-ordinaries pensionsrätt
örn förarbetena till civila tjänstepensionsreglementet samt anförde, att de, i
överensstämmelse med de principer, efter vilka detta utformats, funnit sig
böra förorda, att pensionsrätt endast skulle tillerkännas ordinarie samt med
dessa i lönehänseende likställda befattningshavare ävensom extra ordinarie.
I anslutning härtill anförde 1938 års lärarpensionssakkunniga i fråga om de
vikarierande lärarna bland annat följande:
Detta ståndpunkttagande innebär, att vikarierande lärare utestängas från pensionsrätt.
Även om vikariattjänstgöring i vissa fall kan bliva mera varaktig, har
Kungl. Maj.ts proposition nr 278.
9
dock anställningen ej den fasta karaktär, som —----bör utgöra en förutsättning
för pensionsrätt. Vikariat å statlig befattning medför heller icke i och för sig sådan
rätt.
Då de sakkunniga således av principiella skäl icke kunnat förorda ett bibehållande
av pensionsrätten för vikarierande lärare, vilja de samtidigt framhålla, att
denna rätt är av relativt begränsat värde för befattningshavarna, enär dessa ju i
regel övergå till extra ordinarie eller ordinarie anställning och därmed erhålla pensionsrätt.
Under vikarietiden är pensionsrätten av betydelse allenast i det fåtal
fall, där befattningshavare avlider och efterlämnar pensionsberättigad familj eller
där invalid- eller sjukpension skulle ifrågakomma. Där sådana fall, som här berörts,
undantagsvis skulle förekomma och de föreliggande omständigheterna äro av
den art, att tjänste- eller familjepension skäligen borde medgivas, torde — liksom i
fråga om ej pensionsberättigade statsanställda förutsatts — särskild pension få utverkas
av riksdagen.
Då det förekommer sådana växlingar i anställningsförhållandena för icke-ordinarie
lärare, att en extra ordinarie lärare, som enligt de sakkunnigas förslag skulle erhålla
pensionsrätt på grund av tjänstens indragning eller dess besättande nied ordinarie
åter kan tvingas in på vikarietjänstgöring och därvid går miste om pensionsrätten,
har det synts de sakkunniga skäligt, att i sådana fall möjligheten att erhålla pension
i en eller annan form får bibehållas. De sakkunniga vilja därför föreslå införande
i pensionsreglementena av stadganden örn att här, efter prövning av Kungl.
Majit, skall kunna medgivas pension, som örn den extra ordinarie befattningen alltjämt
innehafts.
En liknande anordning funno 1938 års lärarpensionssakkunniga böra vidtagas
med avseende å de vikarier, som vid reglementets ikraftträdande voro
tillerkända pensionsrätt.
Angående tillgodoräkning i pensionshänseende av vikarietid anförde 1938
års lärarpensionssakkunniga:
Då de sakkunniga föreslagit borttagande av pensionsrätten för de vikarierande
lärarna, hava de sakkunniga förutsatt att en viss tillgodoräkning av vikarietiden
medgives, då läraren vinner pensionsberättigande befattning. Med den omfattning
vikariattjänstgöringen har vid folkskoleväsendet uppkommer fråga örn tillgodoräkning
av dylik tjänstgöring i det övervägande antalet pensionsfall. Med hänsyn härtill
finna de sakkunniga erforderligt att en bestämmelse örn generell tillgodoräkning
av sådan tjänstgöring inflyter i reglementet och att denna bestämmelse — i anslutning
till stadgandet i 2 § 2 mom. b) och c) arbetarpensionsreglementet och i överensstämmelse
med vad vid den statliga tjänstepensioneringen i övrigt regelmässigt
torde medgivas — får den innebörden, att två tredjedelar av vikarietiden tillgodoräknas
såsom tjänstår. Genom ett dylikt tillgodoräkningsmedgivande torde i erforderlig
mån vara sörjt för att, trots borttagandet av pensionsrätten för vikarie, befattningshavarna
vid uppnåendet av pensionsåldern i regel skola kunna räkna det
för hel pension föreskrivna antalet tjänstår, särskilt som detta antal nu sänkes från
33 lill 30.
1938 års lärarpensionssakkunnigas förslag i förevarande hänseenden godkändes
av Kungl. Maj:t och riksdagen och de utfärdade tjänste- och familjepensionsreglementena
ävensom de vidtagna förändringarna i och tilläggen
till reglementet för statens pensionsanstalt överensstämma härvid i huvudsak
med nämnda sakkunnigas utkast.
Anställningsförhållandena för de icke-ordinarie befattningshavarna vid de
högre kommunala skolformerna torde i princip vara jämförliga med motsvarande
förhållanden vid folk- och småskolorna. Med hänsyn härtill och
då, såsom här ovan framhållits, pensionsrätten för lärare vid sistnämnda
skolor, i överensstämmelse med vad som gäller för statliga befattningslia
-
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 278.
vare, knutits till ordinarie eller extra ordinarie anställning, hava de sakkunniga
funnit sig böra för de högre kommunala skolornas vidkommande
föreslå en begränsning av pensionsrätten till att avse innehavare av ordinarie
eller extra ordinarie befattning.
Då vikarierande lärare härigenom skulle utestängas från pensionsrätt,
vilja de sakkunniga, i likhet med 1938 års lärarpensionssakkunniga, föreslå,
dels att vikarietjänstgöring å med pensionsrätt förenad befattning tillgodoräknas
som tjänstår för pension, dels ock att den, som tidigare innehaft
extra ordinarie befattning, och på grund av befattningens indragning övergått
till vikarietjänstgöring, efter prövning av Kungl. Maj:t må kunna tillerkännas
pension, som om den extra ordinarie befattningen alltjämt innehafts.
De sakkunniga övergå härefter till frågan örn ett inordnande av övningslärarna
under de nya pensionsreglementena samt anföra därvid, efter att
hava erinrat om riksdagsbehandlingen av lönereglementet, bl. a. följande:
Då avlöningsreglementet enligt riksdagens uttalande är att anse som provisoriskt
i vad det avser Övningslärare och lärare i praktiska läroämnen, hava
de sakkunniga funnit det principiellt betänkligt att inordna dessa lärare under
ett nytt definitivt pensioneringssystem, uppbyggt efter andra riktlinjer
än dem, som kommit till uttryck i reglementet för statens pensionsanstalt.
Dessa betänkligheter hava blivit så mycket större som bestämmelserna i reglementet
för statens pensionsanstalt, såsom här nedan närmare beröres, haft
avgörande inflytande på utformningen av löneregleringen för sådana lärare,
som omförmälas i 5 § 2 mom. av avlöningsreglementet och som i det följande
sammanfattningsvis betecknas såsom Övningslärare.
Enligt avlöningsreglementet utgår avlöning till ordinarie eller extra ordinarie
Övningslärare för lägst 20 undervisningstimmar i veckan. 1936 års
lärarlönesakkunniga framhöllo, att det icke torde vara möjligt att i förevarande
sammanhang medgiva inrättande av ordinarie eller extra ordinarie övningslärartjänster
vid ännu lägre timantal, då enligt reglementet för statens
pensionsanstalt från pensionsrätt vore undantagna extra ordinarie eller på
viss tid, ej överstigande ett läsår, anställda lärare, som ej hade minst 20 undervisningstimmar
i veckan. De sakkunniga ansågo det icke tillrådligt att
frångå denna regel, innan den mera omfattande utredningen angående övningslärarnas
ställning blivit verkställd. I sitt yttrande över förslaget i denna
punkt beklagade skolöverstyrelsen, att de sakkunniga föreslagit så högt
minimiantal veckotimmar som 20 för ernående av ordinarie eller extra ordinarie
anställning, och framhöll som ett bestämt önskemål, att de hinder,
som för närvarande syntes omöjliggöra fastställande av ett lägre minimital
än 20 veckotimmar, genom Kungl. Maj:ts försorg snarast möjligt och helst i
samband med den föreslagna löneregleringen bleve undanröjda och att skillnaden
mellan statliga och kommunala skolor i fråga om övningslärarnas
minimitjänstgöring måtte, så långt ske kunde, bliva utjämnad. Departementschefen
anförde i ämnet:
De sakkunnigas förslag om reglering i viss utsträckning av anställningsförhållanden
för ifrågavarande Övningslärare synes kunna biträdas jämväl i vad avser
omfattningen av den minimitjänstgöring, som bör utgöra förutsättning för ett inrättande
av ordinarie övningslärarbefattning. Den av överstyrelsen framkastade tanken
att genom justeringar i gällande pensionsbestämmelser bereda möjlighet för inrättande
av sådana tjänster vid en mindre omfattande tjänstgöring än de sakkunniga
förutsatt, torde lämpligen böra tagas under övervägande vid den utredning angående
anställning och löneförhållandena för Övningslärare vid det kommunala skolväsendet
i övrigt, som enligt min mening bör igångsättas, sedan den nu föreliggande löneregleringsfrågan
blivit avgjord.
Kungl. Maj.ts proposition nr 278.
11
Även i ett annat avseende hava lönebestämmelserna för övningslärarna vid
nu ifrågavarande skolformer erhållit en från lönebestämmelserna för motsvarande
statliga lärare skiljaktig utformning.
Till övningslärarna vid det statliga undervisningsväsendet utgår lön med det
för vederbörande löneklass gällande beloppet för tjänstgöring om 30 veckotimmar.
För varje veckotimme som över- eller understiger 30, skall tillägg
respektive avdrag å årslönen ske med 3 procent. Vidare finnas bestämmelser
angående det högsta timantal, för vilket tillägg får göras å lönen. För att
förhindra att en Övningslärare genom dessa regler erhåller högre inkomst,
därest tjänstgöringen är förlagd till flera skolor, har stadgats, att Övningslärare,
som innehar ordinarie tjänst i samma lönegrad vid mer än en staten tillhörig
läroanstalt, icke må komma i åtnjutande av högre sammanlagd årslön
än den, han skulle hava uppburit, om han haft tjänstgöring av samma omfattning
vid allenast en läroanstalt. För Övningslärare vid de högre kommunala
skolorna har regeln för avlöningens anpassning efter timantalet erhållit
en något avvikande konstruktion. Avdraget respektive tillägget för varje
veckotimme under eller över 30 har här fastställts till en trettiondedel av årslönen.
Någon motsvarighet till den för statliga lärare gällande bestämmelsen
om viss maximering av årslönen vid förening av flera tjänster återfinnes icke
i avlöningsreglementet för de högre kommunala skolorna.
För de statliga övningslärarna hava reglerna för avdrag respektive tillägg
å lönen fått inverka på pensionsbestämmelserna på så sätt, att motsvarande
avdrag respektive tillägg med 3 procent föreskrivits skola ske såväl vid tjänstårsberäkningen
som i fråga örn pensionsavdragen för de fall, där tjänstgöringen
omfattar ett mindre respektive större timantal än 30.
Skulle en pensionsreglering för övningslärarna vid de högre kommunala
skolorna redan nu åvägabringas, borde pensionsbestämmelserna anslutas till
det för dem gällande avlöningsreglementets bestämmelser angående årslönens
storlek i förhållande till antalet veckotimmar och således medföra avdrag
respektive tillägg med en trettiondedel vid tjänstårsberäkningen och å pensionsavdragen
alltefter tjänstgöringens omfattning. Detta skulle medföra, att
olika regler bleve gällande för övningslärarna vid de högre kommunala skolorna
och vid de statliga läroanstalterna. En sådan olikhet, som i och för sig
helst bör undvikas, komme att medföra betydande olägenheter i de fall, då
Övningslärare har sin tjänstgöring förlagd till såväl statlig som kommunal
läroanstalt.
Med hänsyn till de här anförda omständigheterna hava de sakkunniga
funnit övervägande skäl tala för att inordnandet av övningslärarna vid de
högre kommunala skolorna under de nya pensionsreglementena bör anstå i
avvaktan på den allmänna översyn av anställnings- och löneförhållandena för
övningslärarna vid samtliga kommunala skolformer, som i olika sammanhang
framhållits som synnerligen önskvärt och som, enligt vad de sakkunniga inhämtat,
inom den närmaste tiden torde vara att förvänta. De sakkunniga
hava alltså i 1 § i utkastet till tjänstepensionsreglemente inrymt en bestämmelse,
varigenom de i 5 § 2 mom. avlöningsreglementet omförmälda lärarna
undantagits från pensionsreglementets tillämpning.
De sakkunniga förutsätta, att nyssnämnda lärare bibehållas vid pensionsrätt
enligt reglementet för statens pensionsanstalt och framlägga i ett senare
sammanhang förslag till härför erforderliga föreskrifter, innebärande jämväl
viss anpassning till pensionsvillkoren i de nya pensionsreglementena.
En av de sakkunniga, herr Häckström, har i särskilt yttrande framhållit,
att det enligt hans mening vöre både möjligt och önskvärt, att Övningslärare
12
Kungl. May.ts proposition nr 278.
med minst 20 undervisningstimmar per vecka och med hela sin tjänstgöring
förlagd till en eller flera högre kommunala skolor inbegrepes i de nya pensionsbestämmelserna.
Avgivna yttranden.
Statskontoret framhåller, att det givetvis hade varit önskvärt, om det statliga
pensioneringssystemet kunnat genomföras för samtliga till ifrågavarande
högre kommunala skolformer knutna lärargrupper. Gentemot vad de sakkunniga
anfört anser sig statskontoret dock icke hava tillräcklig anledning
att förorda, att de nya pensionsbestämmelserna för närvarande utsträckas
även till övningslärarna vid ifrågavarande kommunala skolor. Statskontoret
erinrar emellertid samtidigt, att de skäl mot en dylik anordning, som enligt
de sakkunnigas mening skulle ligga i den olika utformningen av lönebestämmelsema
för de fall, att vederbörandes tjänstgöring understiger 30 veckotimmar,
komme att bortfalla, därest propositionen nr 217 till innevarande års
riksdag skulle vinna riksdagens bifall.
Statens pensionsanstalt anser det naturligt, att andra lärare än ordinarie
och extra ordinarie uteslutas från pensionsrätt, bl. a. i betraktande av att sådan
rätt icke tillkommer vare sig motsvarande lärare vid statens undervisningsväsende
eller folk- och småskollärare. Beträffande tillgodoräkning av
vikarietjänstgöring erinrar pensionsanstalten, att enligt civila tjänstepensionsreglementet
tjänstårsberäkning för sådan tjänstgöring är beroende av Kungl.
Maj:ts prövning, men att det med hänsyn till att vikarietjänstgöring vid de
högre kommunala skolorna torde kunna förutsättas förekomma relativt ofta,
synes ändamålsenligast, att i fråga om sådan tjänstgöring ett generellt medgivande
till tjänstårsberäkning lämnas. Pensionsanstalten har ej heller funnit
anledning till erinran mot att den, som tidigare innehaft extra ordinarie befattning
men på grund av befattningens indragning övergått till vikarietjänstgöring,
efter prövning av Kungl. Majit må kunna tillerkännas pension. Enligt
pensionsanstaltens uppfattning torde emellertid berörda fall komma att inträffa
allenast undantagsvis.
I fråga om de sakkunnigas förslag att övningslärarna tills vidare skola
vara undantagna från tillämpningen av de nya pensionsreglementena finner
pensionsanstalten det onekligen vara mindre tillfredsställande att låta
väsentligt olika pensionsvillkor gälla för i övrigt i stort sett likställda lärare.
Pensionsanstalten anser emellertid de av de sakkunniga i förevarande hänseende
anförda skälen vara avgörande och motsätter sig därför icke de
sakkunnigas förslag i denna del, särskilt som den föreslagna anordningen
avser allenast en antagligen relativt kort övergångstid. Beträffande pensionsförhållandena
under övergångstiden anför pensionsanstalten:
Visserligen torde under övergångstiden tjänstepensionsunderlagen för Övningslärare
med full tjänstgöring vid de högre kommunala skolorna icke
komma att bliva nämnvärt olika tjänstepensionsunderlagen enligt det nya
tjänstepensionsreglementet för lärare i motsvarande lönegrader. Men i övrigt
skulle övningslärarna, av vilka flertalet torde vara kvinnliga, komma
att i vissa avseenden bliva försatta i en sämre och i andra avseenden i en
Kungl. Maj:ts proposition nr 278. 13
bättre ställning än övriga lärare vid samma skolor. I sistnämnda hänseende
må framhållas, att för t. ex. en ordinarie kvinnlig Övningslärare i lönegrad
20 med en veckotjänstgöring av 30 timmar, för vilken tjänstepensionsunderlaget
i statens pensionsanstalt antagligen skulle komma att bestämmas
till 3,684 kronor, d. v. s. samma belopp som tjänstepensionsunderlaget enligt
det nya tjänstepensionsreglementet för ordinarie kvinnlig befattningshavare
i lönegrad 20, kan förutsättas komma att enligt pensionsanstaltens reglemente
gälla ett familjepensionsunderlag av 1,036: 80 kronor, en tjänstepensionsavgift
av 122: 80 kronor och en familjepensionsavgift av 9: 14 kronor,
under det att enligt de nya pensionsreglementena för lärare i samma
lönegrad skulle gälla ett familjepensionsunderlag av 1,770 kronor, ett tjänstepensionsavdrag
av 192 kronor och ett familjepensionsavdrag av 219 kronor.
Skolöverstyrelsen har framhållit, att styrelsen icke kan anse de sakkunnigas
åberopade uttalande av 1938 års riksdag som något vägande skäl mot
en inordning av Övningslärare under de nya pensionsreglementena, då den
ifrågasatta allmänna översynen av övningslärarnas anställningsförhållanden
skulle avse sådana lärare icke endast vid kommunala utan även vid statliga
skolformer och sålunda avlöningsreglementena för såväl statliga som kommunala
lärare — i vad de avse lärarpersonalen i övningsämnen och praktiska
ämnen — skulle vara att anse som provisoriska. Överstyrelsen framhåller
vidare, att styrelsen i skrivelse den 16 mars 1939 föreslagit inrättande
av 89 ordinarie lärartjänster i övningsämnen vid kommunala flickskolor,
och att den inom den närmaste framtiden kommer att föreslå inrättande
av ett antal sådana tjänster vid de kommunala mellanskolorna, ävensom
att var och en av ifrågavarande lärare — liksom även extra ordinarie
lärare — reglementsenligt måste hava minst 20 veckotimmars undervisning
vid en och samma skola.
Efter att hava erinrat om dessa förhållanden anför skolöverstyrelsen, att
den finner det skäligt och rättvist, att Övningslärare av nu nämnda kategorier,
alltså ordinarie och extra ordinarie, inordnas under de nya pensionsreglementena.
Ett sådant inordnande synes överstyrelsen varken kunna bereda
några svårigheter av formell art eller menligt föregripa resultatet av den
väntade utredningen angående övningslärarnas anställningsförhållanden.
Vad de sakkunniga föreslagit angående begränsningen av pensionsrätten Departementatill
ordinarie och extra ordinarie lärare finner jag mig böra biträda. Då de chefenolägenheter,
som uppkomma genom borttagandet av generell pensionsrätt
för vikarierande lärare, i hög grad reduceras genom de av de sakkunniga
föreslagna bestämmelserna om tillgodoräkning av vikarietjänstgöring och
tillerkännande av pension i vissa särskilda fall åt vikarie, vill jag jämväl
biträda de sakkunnigas förslag i dessa delar.
I likhet med de hörda myndigheterna anser jag det vara önskvärt, att de
nya pensionsbestämmelserna bliva tillämpliga jämväl å övningslärarna.
Emellertid lära övervägande skäl tala för att denna fråga upptages till avgörande
först i samband med den utredning angående de kommunalanställda
14
Kungl. Maj.ts proposition nr 278.
lärarnas avlöningsförhållanden m. m., sora inom kort bör igångsättas. Vid
denna utredning böra övningslärarnas anställningsvillkor, vilka för närvarande
icke äro att betrakta såsom definitiva, upptagas till närmare övervägande.
Jag tillstyrker därför de sakkunnigas förslag att tills vidare bibehålla övningslärarna
vid pensionsrätt enligt reglementet för statens pensionsanstalt.
På sätt i det följande torde få närmare beröras, vill jag likväl förorda, att
vissa jämkningar redan nu vidtagas i övningslärarnas pensions villkor.
2. Pensionsålder och antal tjänstår för hel pension.
Såsom inledningsvis erinrats, är för närvarande föreskriven en pensionsålder
av 65 år för manlig befattningshavare vid kommunal mellanskola och
kommunal flickskola samt 60 år för annan befattningshavare.
För den enligt civila tjänstepensionsreglementet anordnade pensioneringen
gälla såsom grundregler, att pensionsåldern är lika för man och kvinna i
samma befattning samt att den bestämmes av lönegraden på sådant sätt, att
60 år gäller som pensionsålder för befattningshavare i lönegraderna 1—12
och 65 år för befattningshavare i högre lönegrader. Åtskilliga undantag från
regeln för pensionsålderns beroende av lönegraden finnas dock, och speciellt
gäller för vissa större befattningshavargrupper en pensionsålder av
63 år.
Vid utformningen av tjänstepensionsreglementet för folkskollärare m. fl.
följdes i princip civila tjänstepensionsreglementets huvudregler i fråga om
pensionsåldern, dock med den av särskilda undervisningsförhållanden betingade
avvikelsen att för folkskollärarna pensionsåldern fastställdes till
63 år.
Med avseende å det för hel pension erforderliga antalet tjänstår stadgar
reglementet för statens pensionsanstalt 30 tjänstår för kvinnliga befattningshavare
vid kommunal flickskola eller kommunal mellanskola samt 33 tjänstår
för övriga befattningshavare. Enligt civila tjänstepensionsreglementet är
det erforderliga antalet tjänstår fastställt till 30 utom i vissa undantagsfall,
där det bestämts till 25.
De sakkunniga.
Då lärarna vid de högre kommunala skolorna med avseende å tjänstgöringsförhållandena
äro att jämställa med lärarna vid de statliga läroverken,
finnes enligt de sakkunnigas mening icke anledning att beträffande
förstnämnda lärare frångå civila tjänstepensionsreglementets huvudregler
i fråga om pensionsålder, vilka regler, om man bortser från övningslärarna,
helt kommit i tillämpning för läroverkslärarna. Då de sakkunniga
alltså föreslå en pensionsålder av 60 år för lönegraderna 1—12 och 65 år
för högre lönegrader, skulle detta innebära, att den nuvarande pensionsåldern
bibehålies för manlig lärare vid kommunal flickskola och kommunal
mellanskola samt att pensionsåldern höjes från 60 till 65 år för övriga lärare,
såväl manliga som kvinnliga.
För hel pension erforderliga antalet tjänstår föreslå de sakkunniga enhet -
Kungl. Maj:ts proposition nr 278.
15
ligt fastställt till 30. Beträffande innehavare av rektorsbefattning hava de
sakkunniga dock funnit sig böra anpassa pensionsbestämmelserna efter dem,
som enligt 3 kap. civila tjänstepensionsreglementet gälla för förordnandetjänstemän
— däri inbegripna rektorer vid de statliga undervisningsanstalterna.
De sakkunniga liava därför upptagit förslag om tolv års rektorsförordnande
såsom förutsättning för hel pension såsom rektor.
Vid civila tjänstepensionsreglementets tillämpning å lärare vid det statliga
undervisningsväsendet, liksom tidigare vid dess tillämpning å andra förvaltningsområden,
ifrågakommo inga övergångsbestämmelser för de fall, där
pensionsåldern höjdes. Några sådana övergångsbestämmelser hava ej heller
här föreslagits. De sakkunniga hava erinrat om den möjlighet till förtidsavgång,
högst fem år före pensionsåldern, som förefinnes enligt de i
reglementet intagna bestämmelserna örn förtidspension.
Pensionsåldern har föreslagits skola inträda vid utgången av det kalenderhalvår,
varunder den som pensionsålder föreskrivna levnadsåldern uppnås,
detta i likhet med vad som är gällande för lärare vid statens undervisningsväsende
samt för folk- och småskollärare. Enligt vad de sakkunniga inhämtat,
är det avsett, att de extra ordinarie lärarna skulle komma att anställas
för tiden från och med höstterminens början till och med dagen
före påföljande hösttermins inträde. De sakkunniga förutsätta, att den
närmare utformningen av bestämmelserna i angivet hänseende icke kommer
att lägga hinder i vägen för tillämpning vid förevarande skolformer
av den för såväl statliga lärare som lärare vid folkskoleväsendet föreskrivna
regeln om pensionsålderns anslutning till kalenderhalvårsskifte.
De sakkunniga hava jämväl tagit ställning till frågan om behovet av vissa
speciella övergångsbestämmelser i anledning av förestående kommunalisering
av vissa enskilda läroanstalter. De sakkunniga anföra härutinnan:
För de sakkunniga har uppgivits, att den föreslagna höjningen av pensionsåldern
till 65 år skulle komma att medföra vissa olägenheter vid en
förestående kommunalisering av enskilda läroanstalter i Stockholm. Genom
omorganisationen skulle en del lärarinnor bliva övertaliga och den erforderliga
minskningen av antalet befattningshavare skulle enligt ett preliminärt
förslag åvägabringas dels genom avgång vid uppnådd pensionsålder och
dels genom entlediganden nied eller utan ersättning i enlighet med kungörelsen
den 9 oktober 1931 (nr 344) örn ersättning åt vissa lärarinnor vid
statsunderstödda enskilda läroanstalter. I uppgjord plan har sålunda beräknats,
att ett trettiotal lärarinnor skulle komma att intill höstterminen
1945 pensioneras, örn avgångsåldern bibehålies vid 60 år, samt att förtidsavgång
med särskild ersättning skulle behöva anlitas i ett tjugutal fall. Då
en höjning av pensionsåldern till 65 år skulle kunna försvåra avvecklingen
av övertaliga lärarkrafter, har hos de sakkunniga under hand hemställts,
att pensionsåldern för sådana lärarinnor övergångsvis skulle bibehållas vid
60 år. De sakkunniga hava emellertid efter samråd med skolöverstyrelsen
kommit till den uppfattningen, att motsvarande svårigheter icke föreligga å
andra orter än Stockholm samt att förhållandena i Stockholm torde kunna
regleras utan särskilda övergångsanordningar i form av jämkningar i pensionsåldern.
Några åtgärder i frågan hava därför icke av de sakkunniga
föreslagits.
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 278.
Avgivna yttranden.
Skolöverstyrelsen framhåller olägenheterna av att pensionsåldern utan
övergång höjes till 65 år för lärarinnorna vid de enskilda läroanstalter i
Stockholm, som inom den närmaste tiden skola kommunaliseras, men anför
vidare:
Då emellertid dels möjlighet till förtidspension vid 60 års ålder kommer
att förefinnas enligt det nya pensionsreglementet, dels möjlighet till ersättning
av statsmedel och därefter till pension finnes för sådana lärarinnor,
som bli överflödiga på grund av kommunaliseringen, anser sig överstyrelsen
icke böra föreslå någon övergångsbestämmelse, avseende lägre pensionsålder
för vissa lärarinnor, ehuruväl en sådan övergångsbestämmelse skulle vara
fördelaktig för lärarinnorna.
Departements- Någon erinran har ej gjorts mot de sakkunnigas förslag om pensionsålder
chefen. QCj1 ^el pensjon erforderligt antal tjänstår. Jag har ej heller för min
del funnit anledning att härvidlag frångå de sakkunnigas förslag.
Såsom framgår av vad chefen för ecklesiastikdepartementet anfört i propositionen
nr 252 till årets riksdag angående anslag till vissa kommunala
läroanstalter, privatläroverk m. m. kommer en omfattande kommunalisering
av det enskilda flickskoleväsendet att genomföras under nästa budgetår.
I samband härmed torde ett antal lärarinnor, som nu äro anställda vid
de privata flickskolorna, bliva övertaliga. Avvecklingen av denna arbetskraft
försvåras givetvis i viss grad, därest lärarinnornas pensionsålder nu
höjes till 65 år. Varken de sakkunniga eller skolöverstyrelsen hava dock
ansett sig böra föreslå några särskilda åtgärder i anledning härav. Emellertid
synes följden av en omedelbar höjning av lärarinnornas pensionsålder
bliva, att vissa av de äldsta lärarinnorna icke böra erhålla fast anställning
vid de kommunala skolorna utan i stället vara berättigade till ersättning
av statsmedel jämlikt den av de sakkunniga åberopade kungörelsen den
9 oktober 1931 (nr 344). Härav följer i sin ordning, att dessa lärarinnor
icke bliva delaktiga av den nu ifrågavarande pensionsregleringen. För egen
del anser jag billighetsskäl tala mot en sådan anordning. Jag förordar därför,
att en övergångsbestämmelse meddelas, enligt vilken lärarinna, som
före den 1 juli 1939 uppnått en levnadsålder av 55 år och som under nästa
budgetår i samband med kommunalisering av enskild läroanstalt erhåller
anställning vid högre kommunal skola, bibehålies vid nuvarande pensionsålder,
60 år. Meddelas en sådan övergångsbestämmelse, torde 1931 års
kungörelse endast undantagsvis behöva tillämpas å andra lärarinnor än sådana,
åt vilka av särskilda skäl icke bör beredas anställning vid de kommunala
skolorna. För lärarinnornas vidkommande medför övergångsbestämmelsen,
att även de äldsta av dem bliva delaktiga av pensionsregleringen.
Kungl. Maj.ts proposition nr 27S.
17
3. Pensionsunderlag och pensionsavdrag.
De sakkunniga.
De sakkunniga hava anfört huvudsakligen följande.
Då genom den fr. o. m. år 1939 genomförda löneregleringen lärarna vid
de högre kommunala skolformerna i likhet med lärarna vid det statliga
undervisningsväsendet samt lärarna vid folk- och småskolorna inplacerats
å den för statens befattningshavare inom allmänna civilförvaltningen gällande
löneplanen B (för undervisningsväsendet betecknad med L), torde
därav följa att för dessa lärare böra såsom regel såväl i tjänste- som familjepensionshänseende
tillämpas de pensionsunderlag och pensionsavdrag, som i
det statliga pensioneringssystemet gälla för motsvarande lönegrader å nämnda
löneplan.
Sedan kvinnliga befattningshavare genom det nya civila avlöningsreglementet
tillförsäkrats rätt att åtnjuta lön enligt högsta löneklassen, hava
1938 års pensionssakkunniga föreslagit sådan ändring i civila tjänstepensionsreglementet
att för varje lönegrad skall gälla allenast ett pensionsunderlag,
lika för man och kvinna. Då motsvarande förändring i avlöningshänseende
icke föreslagits för de högre kommunala skolornas vidkommande,
hava de sakkunniga ansett sig böra i det förevarande reglementsförslaget
upptaga skilda tjänstepensionsunderlag för man och kvinna.
Innehavare av rektorsbefattning uppbär dels lön i den lönegrad, till vilken
han är att hänföra i egenskap av ordinarie lärare, dels ock ett särskilt
rektorsarvode. 1936 års lärarlönesakkunniga utgingo i sitt betänkande med
förslag till lönereglering för de högre kommunala skolformerna från att
hänsyn skulle tagas till rektorsarvodena vid bestämmandet av rektorernas
pensionsförmåner. I löneregleringspropositionen gjordes av föredragande
departementschefen härvidlag endast det uttalandet, att frågan om rektorsarvodets
inverkan på pensionsförmånerna finge i annat sammanhang tagas
under omprövning.
För närvarande tages icke hänsyn till rektorsarvodet vid beräkningen av
pensionsunderlaget, såvida icke statens pensionsanstalt, på framställning av
huvudmannen och efter skolöverstyrelsens hörande, beslutat härom.
I betraktande av att inom den civila och den militära statsförvaltningen
förekommande särskilda tilläggsarvoden såsom regel icke medföra höjning
av pensionsunderlagen, kan det enligt de sakkunnigas mening synas tveksamt,
huruvida tillräcklig anledning föreligger att härvidlag göra undantag
beträffande rektorsarvodena. Då emellertid rektorsbefattningarna vid de
högre kommunala skolformerna i princip ansetts jämförbara med de inom
den civila statsförvaltningen förekommande s. k. förordnandetjänsterna, speciellt
de statliga läroanstalternas rektorstjänster, ha de sakkunniga icke funnit
den omständigheten, att en del av löneförmånerna givits formen av arvode,
böra föranleda att pensionsunderlaget beräknas allenast å lärarlöncn.
Med denna utgångspunkt ha de sakkunniga haft att taga under övervägande
frågan, i vilken utsträckning rektorsarvodena böra föranleda höjning
av pensionsunderlagen.
Enligt det nya avlöningsreglementet är rektorsarvodets storlek vid samtliga
de högre kommunala skolformerna beroende av den arvodesgrupp, till
vilken skolan är att hänföra. Som grund för gruppindelningen ligger cn
poängberäkning, enligt vilken för varje fullt femtiotal lärjungar räknas en
poäng och för varje klassavdelning en poäng. Rektorsarvodena inom de
olika arvodesgrupperna framgå av nedanstående översikt.
linning till riksdagens protokoll 193!). 1 sami. Nr 278. 2
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 278.
Grupp |
Kommunala flickskolor, kommunala |
Högre folkskolor |
||
Poäng |
Rektorsarvode kronor |
Poäng |
Rektorsarvode kronor |
|
I |
över 35 |
3,360 |
15—20 |
1,440 |
II |
26-35 |
2,880 |
5—14 |
960 |
III |
15—25 |
2,400 |
högst 4 |
480 |
IV |
8—14 |
1,920 |
— |
— |
V |
högst 7 |
1,440 |
— |
— |
För rektorerna vid de statliga realskolorna, vilka skolor torde vara närmast
jämförbara med nu ifrågavarande kommunala skolformer, utgår lönen
enligt en särskild löneplan, i vilken lönebeloppen motsvara slutlönen för adjunkt
jämte ett lönetillägg, beräknat på sätt här nedan angives.
Grupp |
Poäng |
Lönetillägg kronor |
I |
över 25 |
3,360 |
II |
12—25 |
2,880 |
III |
högst 11 |
2,400 |
Rektor vid realskola skall, oberoende av den avlöningsgrupp till vilken han
blivit hänförd, i pensionshänseende anses tillhöra 27 lönegraden, alltså fyra
lönegrader högre än den, i vilken han såsom ordinarie lärare är placerad (23
lönegraden). Då rektorslönen i grupp I motsvarar slutlönen i 30 lönegraden,
i grupp II 29 lönegraden och i grupp III 28 lönegraden, är alltså sådan rektor
i pensionshänseende placerad vad angår grupp I tre lönegrader, grupp II
två lönegrader och grupp III en lönegrad lägre i pensionshänseende än i lönehänseende.
Förhållandet mellan löne- och pensionsställningen för rektorerna vid de
statliga läroanstalterna belyses av nedanstående sammanställning.
! Läroanstalt |
Löne-grad i |
Antal lönegrader, varmed place-ringen i lönehänseende överskjuter |
|||
Grupp I |
Grupp II |
Grupp III |
Grupp IV |
||
Högre lärarinneseminariet .................. |
30 |
4 |
_ |
_ |
|
Högre allmänt läroverk .................... |
30 |
3 |
2 |
1 |
— |
Realskola.................................. |
27 |
3 |
2 |
1 |
— |
Folkskoleseminarium........................ |
30 |
3 |
2 |
1 |
— |
Småskoleseminarium........................ |
27 |
3 |
2 |
1 |
. - |
Institutet och förskolan för blinda .......... |
30 |
1 |
— |
— |
— |
Hantverkskolan för blinda ................ |
25 |
0 |
— |
— |
— |
Vårdanstalten för blinda med komplicerat lyte |
27 |
0 |
— |
— |
— |
Tekniskt läroverk.......................... |
30 |
3 |
2 |
1 |
0 |
Kungl. Maj.ts proposition nr 278.
19
För var och en av de olika typerna av statliga läroanstalter tillämpas alltså
ett enhetligt pensionsunderlag, oberoende av placeringen i avlöningsgrupp.
Då löneförmånerna för rektorerna vid de högre kommunala skolformerna
beräknats enligt principer, i det närmaste motsvarande dem, som följts i
fråga om de statliga rektorerna, hava de sakkunniga ansett att jämväl med
avseende å pensionsunderlagen en liknande överensstämmelse bör åvägabringas.
Då icke vid någon av de statliga läroanstalterna förekommer en skoltyp,
som omfattar fem avlöningsgrupper, och då den högsta vid nu ifrågavarande
skolformer förekommande avlöningsgruppen avser skolor av sådan storlek,
att någon motsvarighet i betraktande av poängtalet icke förekommer vid de
statliga realskolorna, som äro närmast jämförliga, kunde det, framhålla de
sakkunniga, möjligen ifrågasättas att i pensionshänseende hänföra rektorerna
vid kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor och praktiska rnellanskolor,
tillhörande högsta avlöningsgruppen, till en lönegrad, som är närmast
högre än den, som skulle gälla för övriga avlöningsgrupper. De sakkunniga
hava emellertid icke funnit tillräckliga skäl för en avvikelse från det för
statsläroverlcen tillämpade systemet med enhetliga pensionsunderlag, oberoende
av de allt efter skolornas storlek differentierade rektorsarvodena.
Då löneförmånerna för rektorerna vid de högre kommunala skolorna konstruerats
med särskilt tilläggsarvode utöver lön i ordinarie lärarbefattning,
därvid lärarlönen är beroende av skolans art och lärarens kompetens, har
det icke varit möjligt att, såsom för rektorerna vid det statliga undervisningsväsendet
skett, för var och en av de olika skolformerna fastställa ett
enhetligt pensionsunderlag, motsvarande viss lönegrad. De sakkunniga hava
därför i fråga om pensionsunderlag för rektorerna vid de högre kommunala
skolorna stannat för att föreslå, att innehavare av rektorsbefattning i pensionshänseende
hänföres till den lönegrad, som för rektor vid kommunal
flickskola, kommunal mellanskola eller praktisk mellanskola med tre lönegrader
och för rektor vid högre folkskola med en lönegrad överstiger den,
som gäller för hans ordinarie lärarbefattning. Detta innebär, att rektor i lägsta
arvodesgruppen — grupp V för kommunal flickskola, kommunal mellanskola
och praktisk mellanskola samt grupp lil för högre folkskola — i pensionshänseende
hänföres till den lönegrad, som närmast svarar mot lönen
jämte hela rektorsarvodet. Inom det statliga undervisningsväsendet gäller det
motsvarande förhållandet i pensionshänseende för rektorer vid de tekniska
läroverken m. fl. För rektor i högsta arvodesgruppen vid kommunal flickskola,
kommunal mellanskola och praktisk mellanskola, grupp I, medför
åter förslaget, att av rektorsarvodet å 3,360 kronor ett belopp av allenast 1,440
kronor blir pensionsbildande. Den omständigheten, att här endast en mindre
del av rektorsarvodet tages i beräkning vid bestämmande av pensionsunderlaget,
har icke ansetts böra föranleda ett frångående av systemet med enhetligt
pensionsunderlag, då härmed i viss mån jämförligt förhållande förefinnes
inom det statliga undervisningsväsendet, nämligen i fråga om rektor vid
högre lärarinneseminariet.
En av de sakkunniga, herr Bäckström, har beträffande rektorernas pensionsunderlag
gjort följande utalande:
De sakkunniga lia försökt anpassa de för rektorerna vid de statliga läroanstalterna
gällande pensionsbestämmelserna på de högre kommunala skolorna.
Dessa bestämmelser innebära i korthet, att inom ett visst slag av skolor
uppbär rektor pension på samma andel av sin rektorslön, vilken storleksgrupp
skolan i detta avseende än tillhör. I överensstämmelse härmed före
-
20
Kungl. Maj.ts proposition nr 278.
slå de sakkunniga, att samtliga rektorer vid kommunala flickskolor, kommunala
mellanskolor och praktiska mellanskolor, av vilka med hänsyn till arvodets
storlek finnas ej mindre än fem grupper, skulle komma i åtnjutande
av pension på samma andel av rektorsarvodet. Den princip, som tillämpas
vid en statlig skoltyp —- tekniska läroverk — med rektorerna åtnjutande
samma pension trots en uppdelning i fyra grupper i lönehänseende, måste
emellertid redan där verka ganska ojämnt. Än mer blir detta fallet, om man
enligt de sakkunnigas förslag tillämpar samma förfaringssätt på de kommunala
flickskolorna, de kommunala mellanskolorna och de praktiska mellanskolorna
med ifrågavarande skolors fem grupper, i det att rektor vid femte
gruppen av dessa skolor i så fall får pension på hela arvodet men rektor vid
första gruppen endast på tre sjundedelar av sitt. Den av de sakkunniga därvid
åberopade jämförelsen med rektor vid högre lärarinneseminariet kan jag
ej finna hållbar, eftersom dennes lönegradsplacering i pensionshänseende synes
ha fixerats uteslutande med hänsyn till den särskilda omständigheten, att
iöneplanen för lärare vid statliga läroverk ej sträcker sig längre än till och
med 30 lönegraden.
Vid de förutnämnda kommunala läroanstalterna är enligt min mening en
smidigare anpassning av rektorspensionerna efter rektorsarvodena nödvändig
att eftersträva, om man vill uppnå rättvisa åt alla parter. Med hänsyn
till det stora antalet grupper av här förevarande skolor eller fem anser jag
därför, att för rektorerna böra förekomma två olika pensionsunderlag och
ej, som de sakkunniga föreslå, blott ett. Jag hemställer därför, att 16 § 2
mom. måtte få följande lydelse:
»För innehavare av rektorsbefattning skola tillämpas de tjänstepensionsunderlag
och tjänstepensionsavdrag, som gälla för den lönegrad, som med
nedan angivna antal lönegrader överstiger den, till vilken vederbörandes ordinarie
lärarbefattning hör, nämligen
4 lönegrader för rektor vid kommunal flickskola, kommunal mellanskola
och praktisk mellanskola, tillhörande arvodesgrupp I eller II,
3 lönegrader för rektor vid samma skolor, tillhörande arvodesgrupp III,
IV eller V,
1 lönegrad för rektor vid högre folkskola.»
Avgivna yttranden.
Statskontoret anser i likhet med de sakkunniga icke lämpligt att för avsedda
rektorer tillämpa andra grunder än dem, som tillämpas vid de statliga
läroanstalterna, även om vissa ojämnheter skulle komma att föreligga.
Statens pensionsanstalt finner de av de sakkunniga föreslagna pensionsunderlagen
för rektorer innebära en skälig och väl funnen lösning.
Skolöverstyrelsen ansluter sig i huvudsak till de sakkunnigas förslag angående
rektorernas pensionsunderlag men finner en sådan differentiering av
rektorspensionerna önskvärd, att rektorerna i högsta lönegraden vid kommunala
flickskolor, kommunala mellanskolor och praktiska mellanskolor hänföras
till en lönegrad högre än övriga, då de förestå läroanstalter, som äro
avsevärt större än de största realskolorna, och det icke kan vara annat än
rättvist, att de ej erhålla en lägre placering än rektorerna vid realskolorna.
Departements- Mot de sakkunnigas förslag om tillämpning av de pensionsunderlag och
chefen. pensionsavdrag, som i det statliga pensioneringssystemet gälla för motsva
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 278-
21
rande lönegrader, har jag intet att erinra. Likaledes finner jag i likhet med
de sakkunniga, att samma tjänstepensionsunderlag icke bör gälla för man
och kvinna, så länge kvinnlig befattningshavare icke kan komma i åtnjutande
av lön i högsta löneklassen.
De olika meningar, som yppats i fråga om rektorernas pensionsunderlag,
begränsa sig, såsom framgår av den lämnade redogörelsen, till pensionsunderlagen
för rektorer vid kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor
och praktiska mellanskolor, tillhörande de högsta arvodesgrupperna. En av de
sakkunniga har ansett, att rektor vid sådan skola, tillhörande arvodesgrupp
I eller II, bör i tjänstepensionshänseende hänföras till den lönegrad, som med
fyra lönegrader överstiger den, som gäller för hans ordinarie lärarbefattning.
Skolöverstyrelsen har biträtt nämnda förslag, dock allenast i fråga om rektor,
tillhörande högsta arvodesgruppen. För egen del anser jag tillräckliga
skäl icke föreligga att frångå det vid de statliga läroanstalterna tillämpade
systemet med enhetliga pensionsunderlag för rektorer vid skolor av samma
slag, oberoende av skolornas placering i olika avlöningsgrupper. Jag anser
mig därför böra i denna del tillstyrka de sakkunnigas, av statskontoret och
statens pensionsanstalt biträdda förslag.
4. Detaljmotiveringar.
Då de sakkunniga i sitt förslag så vitt möjligt sökt följa de statliga tjänstepensionsbestämmelserna,
i första hand civila tjänstepensionsreglementet och
allmänna familjepensionsreglementet, hava de ansett särskild motivering behövlig
endast i den mån saklig avvikelse skett från nämnda reglementes bestämmelser
eller en tillämpning av desamma å lärarna vid de högre kommunala
skolformerna ansetts kräva särskilda förtydliganden.1
Vad de sakkunniga därvid framhållit föranleder i detta sammanhang icke
något yttrande från min sida.
5. Särskilda frågor.
För ett genomförande av de förslag, som de sakkunniga framlagt, erfordras
i vissa avseenden utfärdande av särskilda föreskrifter vid sidan av vad
som inflyter i de båda pensionsreglementena.
Ändringar i reglementet för statens pensionsanstalt.
I reglementet för statens pensionsanstalt böra vidtagas ändringar i syfte
att från reglementets tillämpning undantaga de befattningshavare, som
komma att bliva underkastade de nya pensionsreglementena. Beträffande
införande av ett övergångsstadgande angående möjlighet till pension för vikarier,
som nu iiro anställda och för närvarande äga pensionsrätt, har förut
talats i samband med behandlingen av frågan örn pensioneringens omfatt
-
1 De sakkunnigas detaljmotiveringar återfinnas i den vid detta protokoll fogade bilaga C.
22
Kungl. Maj.ts proposition nr 278-
ning. Detta övergångsstadgande torde böra göras tillämpligt jämväl å vikarierande
Övningslärare.
Beträffande övriga ändringar i pensionsanstaltens reglemente anföra de
sakkunniga följande.
På skäl, som tidigare i den allmänna motiveringen angående pensioneringens
omfattning anförts, hava de sakkunniga från de nya reglementenas
tillämpning undantagit sådana lärare, som avses i 5 § 2 mom. avlöningsreglementet
(Övningslärare), samt förutsatt, att dessa lärare skulle bibehållas
vid pensionsrätt enligt reglementet för statens pensionsanstalt, vilken pensionsrätt
numera, sedan minimiårsavlöning blivit i författning fastställd,
skulle bliva obligatorisk; pensionsrätt en torde, i överensstämmelse med vad
som föreslagits i fråga örn ämneslärarna, böra begränsas till att avse ordinarie
och extra ordinarie befattningshavare. Med hänsyn till att övningslärarna
vid förevarande skolformer inordnats i det statliga avlöningssystemet synas
emellertid enligt de sakkunnigas mening starka skäl tala för en reglering
av dessa lärares pensionsförhållanden såtillvida, att de för dem
i reglementet för statens pensionsanstalt inrymda bestämmelserna angående
pensionsålder och för hel pension erforderligt antal tjänstår bringas att
sammanfalla med motsvarande bestämmelser i det civila tjänstepensionsreglementet,
i vad de avse Övningslärare vid de statliga läroanstalterna. De
sakkunniga vilja sålunda föreslå, att pensionsåldern fastställes till 65 år för
lärare i teckning, slöjd eller hushållsgöromål och till 63 år för lärare i
musik eller gymnastik med lek eller idrott samt att det för hel pension erforderliga
antalet tjänstår bestämmes till 30. 1 likhet med vad som föreslagits
beträffande ämneslärarna synes pensionsåldern böra inträda vid utgången
av det kalenderhalvår, varunder befattningshavaren uppnår den som pensionsålder
föreskrivna levnadsåldern.
De föreslagna ändringarna i bestämmelserna angående pensionsåldern innebära
en sänkning av pensionsåldern med två år för manliga lärare i musik
eller gymnastik med lek eller idrott vid kommunal flickskola eller kommunal
mellanskola samt en höjning med tre, i vissa fall fem år för övriga Övningslärare.
Särskilda övergångsbestämmelser i anledning av de ändrade pensionsåldersbestämmelserna
synas icke vara erforderliga.
En anpassning av pensionsunderlagen för Övningslärare efter de genom löneregleringen
förhöjda lönerna synes kunna komma till stånd utan att för
den skull någon förändring behöver vidtagas i reglementet för statens pensionsanstalt.
Enligt bestämmelse i 23 § 1 mom. reglementet har nämligen
anstalten att, där minimiårsavlöningen växlar med tjänstgöringens omfattning,
bestämma pensionsunderlaget efter den avlöning, vilken svarar mot den
omfattning av tjänstgöringen, som kan väntas i medeltal komma att åligga
befattningshavaren. De sakkunniga förutsätta, att pensionsanstalten härvid
— utan att särskild föreskrift därom behöver meddelas — fastställer pensionsunderlaget
i förhållande till A-ortslönen enligt avlöningsreglementet den 11
november 1938 (nr 660) samt att avrundning sker till närmaste med tolv
jämnt delbara tal; den föreslagna provisoriska tillämpningen av det nya civila
avlöningsreglementets löneplan bör tillsvidare icke läggas till grund för bestämmande
av underlagen.
Statens pensionsanstalt ansluter sig till vad de sakkunniga anfört rörande
erforderliga ändringar i reglementet för statens pensionsanstalt. Pensionsanstalten
har dock ifrågasatt, att i anstaltens reglemente intages en övergångsbestämmelse
örn fortsatt pensionsrätt för den, som varit extra ordinarie äm
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 278.
23
neslärare omedelbart före det nya avlöningsreglementets ikraftträdande och
på den grund obligatoriskt delaktig i anstalten men som till följd av bristande
kompetens icke kunnat erhålla fortsatt anställning som extra ordinarie
utan nödgats övergå till anställning som timlärare eller vikarierande lärare
utan pensionsrätt enligt de nya reglementena.
De av de sakkunniga föreslagna ändringarna i reglementet för statens pen-Departement*.
sionsanstalt finner jag mig böra biträda. Genom dessa skulle, vad angår cAe/empensionsålder
och för hel pension erforderligt antal tjänstår, redan nu en
anpassning till det statliga pensionssystemet komma till stånd för övningslärarna.
Då vidare, såsom de sakkunniga förutsatt, pensionsanstalten, utan
att särskilda föreskrifter därom behöva meddelas, kan fastställa pensionsunderlaget
i förhållande till A-ortslönen enligt det nya avlöningsreglementet,
bliva jämväl pensionsunderlag och pensionsavdrag i viss mån reglerade,
även om vissa skiljaktigheter komma att föreligga i förhållande till de
underlag och avdrag, som skulle hava gällt, därest de nya pensionsreglementena
kunnat göras tillämpliga. Det nya civila avlöningsreglementets
löneplan bör givetvis icke läggas till grund för bestämmande av pensionsunderlagen,
förrän en omräkning av de statliga pensionerna kommit till
stånd.
Jag biträder statens pensionsanstalts förslag rörande särskild övergångsbestämmelse
örn fortsatt pensionsrätt för den, som varit extra ordinarie
ämneslärare omedelbart före det nya avlöningsreglementets ikraftträdande
men till följd av bristande kompetens icke kunnat erhålla fortsatt anställning
som extra ordinarie.
Huvudmannens bidrag till pensioneringen.
Såsom tidigare i redogörelsen för nuvarande pensioneringsbestämmelser
nämnts, bidrager huvudmannen till tjänstepensionskostnaderna med en årlig
avgift, som för ordinarie befattningshavare utgör 62/3 procent och för ickeordinarie
befattningshavare 2V2 procent av tjänstepensionsunderlaget. Huvudmansavgiften
motsvarar ungefärligen den dubbla befattningshavaravgiften.
De sakkunniga hava funnit sig böra för bestridande av pensionskostnaderna
i princip bibehålla den nuvarande anordningen med huvudmansavgift
och därvid ansett avgiften lämpligen böra bestämmas till dubbla
tjänstepensionsavdraget. Med hänsyn till angelägenheten av att vid det nya
tjänstepensionsreglementets utformning följa uppställningen av civila tjänstepensionsreglementet
har det synts de sakkunniga mest ändamålsenligt att
bestämmelserna angående huvudmansavgift, i stället för att inrymmas i
reglementet, upptagas i kungörelsen den 9 december 1938 (nr 754) angående
statsbidrag till avlöning av lärare vid kommunala flickskolor, kommunala
mellanskolor, praktiska mellanskolor och högre folkskolor. De sakkunniga
ha i anslutning härtill ifrågasatt, huruvida icke vid en blivande revision
av statsbidragskungörelsen uttagande av huvudmansavgiften lämpligen
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 278.
borde ordnas genom en jämkning nedåt av det procenttal, för närvarande
75 procent, efter vilket statsbidraget till avlöningen utgår.
I fråga örn redovisningen av förekommande bidrag till pensionskostnaderna
förutsättes av de sakkunniga, att erforderliga föreskrifter därom utfärdas
av Kungl. Maj:t.
r;e^f/eTn<S I likhet med de sakkunniga finner jag, att huvudmansavgift alltjämt bör
utgå. Vad de sakkunniga anfört örn avgiftens storlek vill jag biträda. Såsom
de sakkunniga föreslagit, torde bestämmelserna angående huvudmansavgift
lämpligen böra intagas i vederbörande statsbidragskungörelse. Att
huvudmansavgiften skulle uttagas genom en jämkning nedåt av det procenttal,
efter vilket statsbidrag till avlöningen utgår, är jag emellertid icke för
närvarande beredd att tillstyrka.
Personlig pensionsfyllriad m. m.
Enligt punkt 6, sista stycket, kungörelsen den 11 november 1938 (nr 661)
med vissa bestämmelser i anledning av ny lönereglering från och med den 1
januari 1939 för lärare vid kommunala flickskolor, kommunala mellan -skolor, praktiska mellanskolor och högre folkskolor skall lärare, som omedelbart
före löneregleringen innehade ordinarie eller extra ordinarie befattning,
efter uppnådd pensionsålder erhålla personlig pensionsfyllnad med
belopp, motsvarande vad summan av de enligt äldre statliga och kommunala
pensionsbestämmelser utgående pensionsförmånerna må överstiga summan
av pensionsförmånerna enligt de ändrade statliga pensionsbestämmelserna.
Genom detta stadgande hava befattningshavarna garanterats, att någon
minskning i redan tillförsäkrade pensionsförmåner icke skall ifrågakomma.
De sakkunniga hava icke funnit sig böra ingå på frågan om förhållandet
mellan de enligt statliga bestämmelser utgående pensionerna och de kommunala
tilläggspensionerna, då denna fråga icke kan anses ingå i de sakkunnigas
uppdrag. Då emellertid i händelse av bifall till de av de sakkunniga
framlagda förslagen angående särskilda rektor spensioner, förutsättningarna
för en tillämpning av nämnda bestämmelser om personlig pensionsfyllnad
bliva i viss mån förändrade, kan det enligt de sakkunnigas mening
ifrågasättas, huruvida icke ett förtydligande av bestämmelserna borde
komma till stånd. Ett klarläggande av bestämmelsernas innebörd är av intresse
bland annat för de rektorer, som enligt föreslagen övergångsbestämmelse
till tjänstepensionsreglementet hava att före den 1 oktober 1939 anmäla
sin önskan att mot erläggande av retroaktivavgifter tillgodoräkna viss
del av föregående rektorsförordnande.
Departements- Såsom i det föregående angivits tages för närvarande i allmänhet icke
hänsyn till rektorsarvodet vid beräkningen av pensionsunderlaget i statens
pensionsanstalt. Ej heller torde som regel de kommunala tilläggspensionerna
hava utgått med olika belopp, beroende på om vederbörande innehaft
rektorsförordnande eller ej. De sammanlagda pensionsförmånerna en
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 278.
25
ligt äldre pensionsbestämmelserna torde därför i allmänhet uppgå till samma
belopp för rektor och övriga lärare. Örn dessa pensionsförmåner motsvara
eller överstiga den nu föreslagna rektorspensionens belopp blir följden, att
icke heller framdeles rektorns pensionsförmåner — inklusive personlig pensionsfyllnad
— komma att överstiga pensionsförmånerna till de nu anställda
lärarna. Att av denna anledning vidtaga ändring i reglerna för personlig
pensionsfyllnad synes mig emellertid icke påkallat. Jag vill framhålla, att
det vid tillämpningen av nämnda regler givetvis, när fråga är om rektor, blir
den nya rektorspensionen, som skall vägas mot de förutvarande pensionsförmånerna.
De sakkunniga hava under punkten 6 av övergångsbestämmelserna till
tjänstepensionsreglementet intagit bestämmelser örn rätt för rektor, som vid
uppnådd pensionsålder innehaft rektorsbefattning under minst tolv år men
endast en del av denna tid varit underkastad bestämmelserna i det nya reglementet,
att genom erläggande av retroaktivavgifter erhålla full rektorspension.
Såsom chefen för ecklesiastikdepartementet i annat sammanhang (proposition
nr 252) framhållit, har beträffande folk- och småskollärarna viss
tvekan uppkommit angående lärarens och kommunens inbördes rättigheter
och skyldigheter efter den nyligen för dessa lärare genomförda löneregleringen
i de fall, då läraren enligt kommunens bestämmelser erlagt avgifter
för att erhålla kommunal tilläggspension. Jämväl i fråga om lärarna vid
de högre kommunala skolorna kan sådan tvekan råda. Det synes icke uteslutet,
att de avgöranden, som efter slutförd utredning må komma att träffas
i hithörande spörsmål, kunna påverka rektors önskan att genom erläggande
av retroaktivavgifter försäkra sig om full rektorspension. De sakkunniga
hava föreslagit, att rektorn skulle träffa sitt val före den 1 oktober 1939.
Det synes mig vid nu angivna förhållanden troligt att tiden får väsentligt
utsträckas.
Enligt äldre bestämmelser utgående pensioner.
Såsom tidigare framhållits hava de sakkunniga enligt meddelade direktiv
haft att jämväl avgiva yttrande i frågan huruvida, i likhet med vad som
skedde vid pensionsregleringen för folk- och småskollärarna, en förbättring
av de tjänstepensioner, som beviljats före den 1 januari 1939 avgångna lärare
vid de högre kommunala skolformerna, skidle kunna åvägabringas genom
en vidsträcktare tillämpning av kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 280)
med bestämmelser örn ny pension för visssa pensionerade f. d. befattningshavare
i statens tjänst m. fl. pensionärer.
Nämnda kungörelse avser att reglera pensioner av äldre typ. Regleringen
innefattar i första hand en förhöjning av den äldre pensionen för att möjliggöra
en tillämpning av enhetliga grunder för dyrtidstilläggens beräknande å
äldre och å nyreglerade pensioner. Denna förhöjning, som i kungörelsen be
-
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 278.
nämnes förhöjning I och som i och för sig icke innebär någon förbättring
av de förmåner, som före kungörelsens ikraftträdande tillförsäkrats pensionär,
tillkommer icke blott pensionerade f. d. befattningshavare i statens tjänst
med oreglerad pension utan även andra pensionärer, vilka i avseende å rätt
till dyrtidstillägg äro likställda med nämnda statliga pensionärer. Kungörelsen
är sålunda, i vad den avser förhöjning I, tillämplig å sådana pensionerade
lärare vid de högre kommunala skolformerna, vilka kommit i åtåjnjutande
av pension antingen enligt reglementet för statens pensionsanstalt
eller tidigare enligt reglementet för folkskollärarnas pensionsinrättning.
Enligt samma kungörelse utgår å pensioner av äldre typ en ytterligare pensionsförhöjning,
förhöjning II. Med denna förhöjning har avsetts att åstadkomma
en skälig anpassning av de äldre pensionerna efter de pensionsunderlag,
som ligga till grund för motsvarande nyreglerade pensioner. Förhöjningen,
som från början var tillförsäkrad allenast pensionerade statliga befattningshavare,
utgör i allmänhet hälften av skillnaden mellan den genom
förhöjning I reglerade pensionen och motsvarande nyreglerad pension. I
vissa fall, där för befattning nyreglerat pensionsunderlag icke föreligger eller
däremot svarande särskilt pensionsunderlag icke upptagits i bilaga till
kungörelsen, tillmätes denna förhöjning enligt särskilda beräkningsgrunder,
vilka innebära en mindre förbättring av pensionen än enligt huvudregeln.
1938 års lärarpensionssakkunniga föreslogo, att före den 1 januari 1938
med pension avgångna folk- och småskollärare skulle erhålla pensionsförhöjning
II. Nämnda sakkunniga anförde som stöd för förslaget bland annat
följande:
Då lärarna vid folk- och småskolorna genom den beslutade löneregleringen
inordnats i det statliga lönesystemet och då genom det såsom en konsekvens
härav nu framlagda förslaget örn tillämpning å dem av det statliga
pensioneringssystemet statens medverkan till denna lärarpersonals pensionering
blir av samma omfattning som för de statliga befattningshavarna, torde,
enligt de sakkunnigas mening, föreligga såväl reella skäl som tekniska
förutsättningar för en tillämpning å nu ifrågavarande lärare jämväl av bestämmelserna
örn pensionsförhöjning II.
Statskontoret ställde sig synnerligen betänksamt mot förslaget men påpekade,
att motsvarande förmån redan tillkomme pensionerade f. d. befattningshavare
inom det statliga undervisningsväsendet. Statskontoret anförde
vidare, att ett bifall till förslaget emellertid under inga förhållanden borde
bliva prejudicerande beträffande andra icke statliga befattningliavare, vilka
erhållit pensionsrätt enligt reglementet för statens pensionsanstalt. Ämbetsverket
framhöll i sådant avseende, att särskilda skäl för en dylik förmån kunde
anföras beträffande lärare vid folk- och småskolor, sedan dessa lärares
löner, som till ojämförligt största delen utginge av statsmedel, föreskrivits
skola utgå efter samma regler som för motsvarande grupper av statliga befattningshavare.
Det av 1938 års lärarpensionssakkunniga avgivna förslaget örn förbättring
av före den 1 januari 1938 beviljade pensioner till folk- och småskollärare
godkändes av Kungl. Majit och riksdagen.
Kungl. Maj:ts proposition nr 278.
27
De pensioner, som enligt äldre bestämmelser utgå till förutvarande lärare
vid de högre kommunala skolorna, kunna alltefter beloppens storlek hänföras
till i följande sammanställning angivna huvudgrupper (tabellen upptager
endast i statens pensionsanstalt under juli månad 1938 förekommande fall
av hel pension).
Grund- |
Genom |
Utgående |
|
uppbringad |
reglerad pen- |
||
till |
sion i 21:a |
||
kronor |
kronor |
lönegraden |
|
Grupp I. Pensioner, fastställda på grundval av fr. o. m. Högre folkskola, allmän manlig ämneslärare .......................... |
1,800.— |
2,028.- |
48.1 |
Grupp II. Pensioner, fastställda på grundval av fr. o. m. Kommunal - mellanskola manlig ämneslärare............................ |
3,375.— |
3,816.— |
90.9 |
kvinnlig » ............................ |
2,775.- |
3,132.— |
79.8 |
Praktisk mellanskola och högre folkskola, yrkes-bestämd manlig ämneslärare............................ |
3,225.— |
3,648.— |
86.8 |
kvinnlig » ............................ |
2,662.50 |
3,012.— |
76.7 |
Högre folkskola, allmän manlig ämneslärare............................ |
3,000.- |
3,396.- |
80.9 |
| ‘ kvinnlig » ............................ |
2,475.— |
2,796.— |
71.2 |
De sakkunniga anföra följande i fråga om ett tillämpande av jämväl pensionsförhöjning
II å pensionerna för de före år 1939 avgångna lärarna vid de
högre kommunala skolorna:
I förarbetena till kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 280) med bestämmelser
om ny pension för vissa pensionerade f. d. befattningshavare i statens tjänst
m. fl. pensionärer har av Kungl. Maj:t och riksdagen uttalats, att förhöjning
II borde i huvudsak begränsas till de pensionärer, som varit anställda i statens
tjänst. I betraktande av de av 1938 års lärarpensionssakkunniga och
statskontoret gjorda uttalandena rörande tillämpningen av bestämmelserna
om förhöjning II jämväl å folk- och småskollärare torde, enligt vad de sakkunniga
hålla före, 1938 års riksdagsbeslut i sådant avseende knappast kunna
sägas innebära ett avsteg från den av statsmakterna tidigare intagna
ståndpunkten, enligt vilken förhöjning II skulle i huvudsak begränsas till att
avse f. d. statliga befattningshavare.
Vad beträffar lärarna vid de högre kommunala skolorna har ett inordnande
av dem på det nya statliga lönesystemet skett och förslag nu framlagts
örn tillämpning jämväl av de nya statliga pensioneringsprinciperna. Härigenom
skulle de rent tekniska förutsättningarna för en avvägning av förhöjning
II i förhållande till nyreglerat pensionsunderlag föreligga. Då emellertid
ifrågavarande lärares avlöning icke åvilar staten i samma utsträckning
som avlöningen för folk- och småskollärare och då vidare tjänstepensione
-
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 278.
ringen, sådan den varit ordnad enligt reglementet för statens pensionsanstalt
och sådan den nu föreslagits bliva ordnad, till största delen bekostas genom
huvudmännens och befattningshavarnas bidrag, hava de sakkunniga ansett,
att ett medgivande av förhöjning II åt pensionerade lärare vid de högre kommunala
skolorna skulle föra utanför det tillämplighetsområde, som ursprungligen
avsetts för denna pensionsreglering. Med hänsyn härtill och till de konsekvenser,
en sådan utvidgning av tillämplighetsområdet skulle kunna medföra
med avseende å andra befattningshavargrupper, som haft sina löne- och
pensionsförhållanden ordnade på liknande sätt, hava de sakkunniga funnit
sig icke böra förorda, att en förbättring av de tjänstepensioner, som beviljats
före den 1 januari 1939 avgångna lärare vid de högre kommunala skolorna,
åvägabringas genom en vidsträcktare tillämpning av kungörelsen den
18 juni 1925 (nr 280) med bestämmelser om ny pension för vissa pensionerade
f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer.
En av de sakkunniga, herr Bäckström, har bl. a. anfört följande:
Den omständigheten, att för de högre kommunala skolorna statsbidrag utgår
med endast tre fjärdedelar av den totala lönekostnaden, har föranlett de
sakkunniga föreslå, att någon dylik pensionsförhöjning II ej måtte komma
att utgå till enligt äldre bestämmelser pensionerade lärare vid de sistnämnda
skolorna. De sakkunniga synas mig därvid ej ha beaktat den stora väsensskillnad,
som förefinnes mellan å ena sidan den obligatoriska folkskolan och
å andra de av kommunerna frivilligt inrättade högre skolorna, vilkas karaktär
av icke-obligatoriska måste förutsätta ekonomiskt bidrag även från vederbörande
kommun. Enligt min mening saknas därför anledning att ej bevilja
även de här förevarande äldre pensionärerna en pensionsförbättring.
Därtill bör bemärkas, att deras antal är ganska ringa och successivt kommer
att minskas. Jag tilllater mig fördenskull hemställa, att en pensionsförhöjning
II matte beredas jämväl före den 1 januari 1939 pensionerade lärare vid
de skolformer, varom här är fråga. Huvudmannen borde därvid bidraga
med samma andel av den ökade kostnaden som för de nu utgående pensionerna.
Avgivna yttranden.
Statskontoret erinrar, att ämbetsverket redan beträffande 1938 års lärarpensionssakkunnigas
förslag om beredande av pensionsförhöjning II åt före
den 1 januari 1938 med pension avgångna folk- och småskollärare yppade
betänkligheter av principiell art mot att utsträcka rätten till förhöjning II
till f. d. befattningshavare vid icke statliga förvaltningsområden, samt framhåller,
att dessa betänkligheter givetvis måste göra sig ännu starkare gällande
beträffande de högre kommunala skolformerna, vilka icke kunna
sägas intaga samma ställning till statsverket som folk- och småskolorna.
Statskontoret ansluter sig därför till de av de sakkunniga anförda synpunkterna.
Statens pensionsanstalt ansluter sig ävenledes till de sakkunnigas yttrande.
Skolöverstyrelsen har framhållit, att överstyrelsen icke kan finna annat
än att, eftersom de sakkunniga fått i uppdrag att undersöka möjligheten
av en förbättring av äldre pensioner genom vidsträcktare tillämpning av kungörelsen
nr 280/1925, 1925 års riksdags uttalande om att förhöjning II bor
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 278.
29
de i huvudsak begränsas till de pensionärer, som varit anställda i statens
tjänst, ej ansetts vara av bindande natur, vilket ju även framgår av förhöjningens
utgående till folk- och småskollärare. Då icke endast löneregleringen
för nyssnämnda lärare medfört förbättring av äldre pensioner utan
även löneregleringen för statliga lärare gjort det, i det att den för dessa lärare
av gammalt utgående pensionsförhöjningen II efter den 1 januari 1938
i vissa fall kommit att utgå med högre belopp än tidigare, skulle det enligt
överstyrelsens mening vara synnerligen obilligt, örn de före den 1 januari
1939 pensionerade lärarna vid högre kommunala skolor ställdes utanför
en väl behövlig pensionsförbättring.
Överstyrelsen hemställer för den skull, att § 7 mom. 2 i kungörelsen nr
280/1925 enligt dess lydelse i kungörelsen nr 494/1938 göres tillämpligt på
f. d. lärare vid högre kommunala skolor, varvid överstyrelsen intet har att
erinra mot sakkunnigledamoten Bäckströms förslag om bidrag från huvudmannen
till den ökade kostnaden, därest tekniska skäl ej lägga hinder i
vägen därför.
På av de sakkunniga anförda skäl finner jag mig icke kunna tillstyrka, Departement
att de före den 1 januari 1939 pensionerade lärarna vid de högre kommu- c e}en''
nåla skolorna beredas pensionsförbättring genom att lärarna tillerkännas
pensionsförhöjning II.
Kostnadsberäkningar.
Till belysande av den ekonomiska innebörden av det framlagda förslaget
till nya pensionsreglementen för lärare vid kommunala flickskolor, kommunala
mellanskolor, praktiska mellanskolor och högre folkskolor hava de sakkunniga
verkställt vissa beräkningar rörande blivande pensioners och pensionsavdrags
belopp.
Vad först angår tjänstepensionerna har beräkning verkställts rörande den
förändring, som summan av utgående pensioner kan väntas undergå efter de
föreslagna pensionsbestämmelsernas genomförande. Beräkningarna hava
grundats på vissa från skolöverstyrelsen erhållna uppgifter rörande de vid
nämnda skolor anställda lärarna, och de utvisa skillnaden mellan å ena
sidan de pensionssummor, som under vart och ett av åren 1939, 1940, 1944
och 1949 kunde beräknas bliva utbetalda enligt dc före år 1939 gällande
pensionsbestämmelserna, och å andra sidan de för samma ar beräknade
pensionsutbetalningarna enligt de föreslagna pensionsbestämmelserna.
I de enligt äldre grunder beräknade pensionerna har inlagts jämväl s. k.
pensionsförhöjning I enligt kungörelsen nr 280/1925. Dyrtidstillägg, å såväl
äldre som föreslagna pensioner, hava medräknats under antagande att levnadskostnadsindex
kommer att hålla sig vid 168. Hänsyn har vad de
föreslagna pensionerna beträffar tagits till att pensionsåldern enligt de nya
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 278.
bestämmelserna genomgående skulle vara 65 år enligt de sakkunnigas förslag.
Denna pensionsålder gäller för närvarande endast för manliga lärare
vid kommunala flickskolor och kommunala mellanskolor; för övriga lärare,
såväl manliga som kvinnliga, är pensionsåldern nu 60 år. På grund av
att pensionsåldern sålunda för flertalet lärare föreslås höjd, beräknas summorna
av de under vart och ett av de närmaste åren nybeviljade pensionerna
i allmänhet bliva lägre än de skulle hava blivit enligt förutvarande
bestämmelser, detta trots att pensionsunderlagen höjts. De under här förut
angivna förutsättningar beräknade kostnadsminskningarna finnas i avrundade
tal upptagna i följande sammanställning:
År för under året utgående
tjänstepensioner
1939 ..................... kronor 15,000
1940 ..................... » 70,000
1944 ..................... » 250,000
1949 ..................... » 320,000.
De sålunda angivna kostnadsminskningarna äro beräknade utan beaktande
av den vid pensioneringens omläggning uppstående ökningen av befattningshavarnas
och huvudmännens bidrag till tjänstepensioneringen. Ökningen
av summan av befattningshavarnas årliga bidrag har uppskattats till
ungefär 130,000 kronor och motsvarande ökning av huvudmännens avgifter
har beräknats till ungefär 260,000 kronor.
Av det sagda framgår, att statsverkets utgifter för tjänstepensioneringen
under tiden närmast efter den föreslagna omläggningen kunna väntas bliva
lägre än för närvarande.
Liknande beräkningar hava under motsvarande antaganden verkställts
med avseende å familjepensioneringen. Såsom utgångspunkt för en uppskattning
av blivande kostnadsökning för änke- och barnpensioner har begagnats
de senaste årens erfarenhet inom statens pensionsanstalt beträffande
nybeviljade sådana pensioner efter avlidna lärare vid de högre kommunala
skolorna. Jämväl kostnader för änklingspensioner hava medräknats
och hänsyn har tagits till dyrtidstillägget å de enligt äldre grunder beräknade
pensionerna, vilket tillägg — liksom den i de föreslagna pensionerna
ingående rörliga pensionsdelen — uträknats på grundval av en levnadskostnadsindex.
av 168. Beräkningarna utvisa följande ungefärliga ökningsbelopp:
Beräknad
kostnadsökning
År för under året utgående
familjepensioner
1939 ..................... kronor 5,000
1940 ..................... » 15,000
1944 ..................... » 50,000
1949 ..................... » 100,000.
Kungl. Maj:ts proposition nr 278.
31
Dessa kostnadssiffror äro beräknade utan beaktande av föreslagna ändringar
beträffande befattningshavarnas bidragsplikt. På grund av höjning
av bidragen stiger dessas sammanlagda årliga belopp med ungefär 190,000
kronor; till följd av att enligt de föreslagna nya pensionsbestämmelserna bidragsplikten
skall upphöra vid befattningshavares avgång med tjänstepension
— enligt nuvarande bestämmelser utgår avgift hela livstiden —- blir
emellertid ökningen av den årligen inflytande bidragssumman efter hand
något mindre.
Örn för familjepensioneringens vidkommande fondering av pensionsavdrag
ej skall äga rum, kunna alltså för den här betraktade tidsperioden statsverkets
utgifter för denna pensionering väntas bliva lägre enligt det framlagda
förslaget än enligt de äldre bestämmelserna.
Hemställan.
Under åberopande av vad sålunda anförts, får jag hemställa, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen
att bemyndiga Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse
med vad av mig i det föregående förordats utfärda
bestämmelser angående ändrade pensionsvillkor för
lärare vid de högre kommunala skolorna.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Regenten, att proposition av den lydelse,
bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till
riksdagen.
Ur protokollet:
G. MacDowall-Pihlström.
32
Kungl. Maj.ts proposition nr 278.
Bilaga A.
Utkast
till
reglemente angående tjänstepension för lärare vid kommunala
flickskolor, kommunala mellanskolor, praktiska mellanskolor och
högre folkskolor (tjänstepensionsreglementet för lärare vid högre
kommunala skolor).
1 KAP.
Allmänna bestämmelser.
1 §•
1. Detta reglemente skall med de undantag, som i 2 mom. angivas, äga
tillämpning å ordinarie och extra ordinarie befattningshavare, som är underkastad
föreskrifterna i avlöningsreglementet den 11 november 1938 (nr 660)
för lärare vid kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor, praktiska
mellanskolor och högre folkskolor.
2. Från reglementets tillämpning äro undantagna sådana lärare som omförmälas
i 5 § 2 mom. nämnda avlöningsreglemente. 2
2 §•
1. Tjänstår, som avses i detta reglemente, beräknas för tid,
a) för vilken befattningshavare vidkänts pensionsavdrag eller erlagt avgift
för tjänstepension från staten eller från av staten upprättad eller understödd
pensionsanstalt, pensionsfond eller pensionskassa;
b) under vilken befattningshavare innehaft med pensionsrätt icke förenad
anställning i statens tjänst, vilken han enligt för honom tidigare gällande statliga
tjänstepensionsbestämmelser ägt tillgodoräkna som tjänstår för pension;
c) under vilken befattningshavare före uppnåendet av den för hans befattning
stadgade pensionsåldern utan skyldighet att erlägga pensionsavgift
såsom vikarie uppehållit med pensionsrätt förenad ordinarie eller extra ordinarie
befattning vid i 1 § 1 mom. detta reglemente eller 1 § 1 och 2 mom.
tjänstepensionsreglementet för folkskollärare m. fl. omförmälda skolformer;
dock skall vad sålunda stadgas icke avse vikariat å befattning, med vilken
uteslutande är förenad tjänstgöringsskyldighet i sådana övningsämnen, varom
i 5 § 2 mom. avlöningsreglementet förmäles.
2. Vid tjänstårsberäkning skall avdrag göras för tid, omfattande minst 15
dagar i följd, under vilken befattningshavare åtnjutit tjänstledighet för svag
hälsas vårdande, för havandeskap eller barnsbörd eller för enskild angelägenhet,
så ock för tid, under vilken befattningshavare varit tagen i häkte eller
avstängd från tjänstgöring eller utan giltigt förfall avhållit sig från tjänstgöring.
Kungl. Maj:ts proposition nr 278.
33
3. Har befattningshavare eljest i eller utom statens tjänst förrättat arbete
eller uppdrag, som finnes vara av beskaffenhet, att tid, varunder sådant arbete
eller uppdrag förrättats, skäligen bör helt eller delvis tillgodoräknas honom
såsom tjänstår, beror på prövning i den ordning Kungl. Majit föreskriver,
om och i vad mån dylikt tillgodoräknande må äga rum.
4. Tid, som tagits i beräkning såsom tjänstår för grundläggande av rätt till
pension, må sedermera icke i något avseende ånyo tillgodoräknas såsom
tjänstår, såframt icke under nämnda tid fullgjorts annan tjänstgöring än den,
på vilken den tidigare tjänstårsberäkningen grundats.
5. Vid tillgodoräkning av tjänstår på grund av anställning i sådan extra
ordinarie befattning, som i 1 § 1 och 2 mom. tjänstepensionsreglementet för
folkskollärare m. fl. sägs, skall en anställningstid av 242 dagar räknas som
helt tjänstår, och må befattningshavare icke för något redovisningsår tillgodoräkna
mer än 242 dagar. Därest vid tjänstårsberäkning enligt detta moment
avdrag enligt 2 mom. här ovan ifrågakommer, skall från det beräknade
antalet tjänstår dragas den kalendertid, varunder ledigheten varat.
Vad sålunda stadgats skall, vad angår tjänstgöring vid annan än i 1 § 1
mom. omförmäld skolform, äga motsvarande tillämpning vid tillgodoräkning
av tid, under vilken befattningshavare med skyldighet att erlägga pensionsavgift
antingen såsom vikarie uppehållit befattning eller innehaft förordnande,
vilket jämlikt gällande bestämmelser meddelats för högst ett läsår, å annan
icke-ordinarie befattning än i första stycket sägs.
6. Därest vid beräkning av tjänstår den uppkomna slutsumman utvisar del
av dag, skall avrundning ske till närmast högre hela dagantal.
3 §.
Från och med den dag, befattningshavare erhåller pensionsrätt enligt detta
reglemente, och intill utgången av den månad, under vilken han uppnår trettio
tjänstår eller dessförinnan inträder i pensionsåldern, skall honom tillkommande
lön minskas med tjänstepensionsavdrag i enlighet med bestämmelserna
i detta reglemente.
För ändamål, som här avses, må tid, under vilken detta reglemente icke
varit å befattningshavaren tillämpligt, räknas som tjänstår allenast i den mån
befattningshavaren för sådan tid vidkänts avdrag eller erlagt avgift för tjänstepension
från staten eller från av staten upprättad eller understödd pensionsanstalt,
pensionsfond eller pensionskassa.
4 §•
1. Pension till belopp för år räknat, som framgår av detta reglemente,
utgår från och med dagen näst efter den, då avgång från befattningen ägt
rum, till och med den dag, då en månad förflutit efter pensionstagarens frånfälle.
Vid tillämpning av detta stadgande iakttages, att det för tiden efter pensionstagarens
frånfälle utgående pensionsbeloppet icke må överstiga femhundra
kronor.
2. Utbetalning av pension verkställes av statens pensionsanstalt månadsvis
i efterskott; anstalten likväl obetaget att efter pensionstagares frånfälle förskoltvis
utbetala återstående pensionsbelopp. 5
5 §•
1. Varder befattningshavare dömd till avsättning eller till följd av tjänstefel
skild från befattningen, må han ej komma i åtnjutande av pension.
Bihang till riksdagens protokoll 1930. 1 sami. Nr 278.
3
34
Kungl. Maj.ts proposition nr 278.
2. Har pensionstagare blivit för förbrytelse i sin tidigare innehavda befattning
dömd, i stället för till avsättning, till straff enligt 2 kap. 17 § strafflagen,
må han från och med månaden näst efter den, under vilken utslaget
vunnit laga kraft, åtnjuta allenast en tredjedel av pensionen, där ej Kungl.
Majit finner skäl tillerkänna pensionstagaren större del, dock ej mera än två
tredjedelar av pensionen.
3. Pensionstagare, som undergår direkt ådömt frihetsstraff eller är föremål
för åtgärd, som förklarats skola träda i stället för sådant straff, eller
ock avtjänar ådömt tvångsarbete, må för den tiden uppbära allenast en
tredjedel av pensionen.
Har pensionstagaren anhörig, vilken för sitt uppehälle är beroende av honom,
må statens pensionsanstalt kunna medgiva sådan anhörig rätt att
uppbära det förverkade pensionsbeloppet eller del därav.
6 §■
1. Om befattningshavare, vilken kommer i åtnjutande av pension för i
detta reglemente avsedd befattning, vid avgång från den befattningen åtnjuter
elter sedermera erhåller pension för icke-statlig anställning, med vilken
är förenad tjänstepensionsrätt enligt detta reglemente, tjänstepensionsreglementet
för folkskollärare m. fl., reglementet för statens pensionsanstalt
eller reglementet för lärarinnornas pensionsanstalt, eller pension för statsanställning
och sammanlagda förmånerna för år räknat överstiga femtusenfyra
kronor, må han, så länge sådan annan pension åtnjutes, av förstnämnda
pension uppbära allenast en tredjedel, med iakttagande likväl dels att i förekommande
fall därutöver må utgå så mycket av den återstående delen, att
vad vederbörande äger behålla ej understiger summan av den större förmånen
och en tredjedel av den mindre eller, om båda äro lika, den ena av
dem ökad med en tredjedel, dels ock att minskning skall ske endast i den
mån så erfordras för att förmånernas sammanlagda belopp ej må överstiga
femtusenfyra kronor. Vid tillämpning av vad sålunda stadgats skall jämväl
i förekommande fall iakttagas, att hänsyn icke tages till pension, som utgår
enligt gällande bestämmelser angående pensionering av försvarsväsendets
reserver av befäl och civilmilitär personal.
2. Vad i 1 mom. sägs skall, där icke Kungl. Majit annorlunda förordnar,
äga motsvarande tillämpning, om befattningshavaren vid avgången från befattningen
åtnjuter eller sedermera erhåller avlöning för befattning, å vilken
avlöningsreglementet för lärare vid kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor,
praktiska mellanskolor och högre folkskolor, avlöningsreglementet
för lärare vid folk- och småskolor eller avlöningsreglementet för nomadlärare
äger tillämpning, eller avlöning för icke-statlig anställning, med
vilken är förenad tjänstepensionsrätt enligt reglementet för statens pensionsanstalt
eller reglementet för lärarinnornas pensionsanstalt, eller avlöning för
statstjänst.
V §•
Fråga örn rätt till pension enligt detta reglemente prövas av statens pensionsanstalt.
I fråga om vad som skall iakttagas vid ansökning örn pension meddelar
Kungl. Majit särskilda föreskrifter.
Då pension beviljas, skall den pensionsberättigade erhålla skriftligt bevis
därom.
35
Kungl. Maj:ts proposition nr 278.
8 §•
Till ledning vid prövning av befattningshavares pensionsrätt skall hos
skolstyrelsen föras tjänstematrikel enligt de närmare föreskrifter, som utfärdas
av Kungl. Maj:t.
9 §.
Därest beloppet av pension, som beräknats enligt bestämmelserna i detta
reglemente, icke är i helt krontal jämnt delbart med tolv, skall detsamma
jämkas till närmast högre sålunda delbara tal.
2 KAP.
Ordinarie lärare.
10 §.
1. Skyldighet att avgå från befattningen inträder för befattningshavare,
a) då han uppnått den för hans befattning stadgade pensionsåldern, skolstyrelsen
likväl obetaget att, under förutsättning av skolöverstyrelsens medgivande,
bevilja anstånd med avskedet, därest och så länge befattningshavaren
prövas kunna på tillfredsställande sätt gagna det allmänna, dock icke i
något fall längre tid än sammanlagt två år;
b) då han träffats av olycksfall i tjänsten och det behörigen styrkes, att
han till följd härav är för framtiden oförmögen att på tillfredsställande sätt
sköta sin befattning, samt han prövas icke lämpligen kunna tjänstgöra i sådan
annan befattning, till vilken han må vara pliktig att låta förflytta sig;
c) då det behörigen styrkes, att han till följd av sjukdom, vanförhet eller
lyte i andra fall än under b) sägs eller till följd av nedsatt arbetsförmåga
är för framtiden oförmögen att på tillfredsställande sätt sköta sin befattning,
samt han prövas icke lämpligen kunna tjänstgöra i sådan annan befattning,
till vilken han må vara pliktig att låta förflytta sig.
2. Har befattningshavare, för vilken enligt 1 mom. inträtt skyldighet att
avgå från befattningen, underlåtit att söka avsked, ankommer det på skolstyrelsen
att entlediga befattningshavaren.
3. Avsked eller entledigande, som i 1 eller 2 mom. sägs, må ej meddelas
befattningshavare, innan frågan om hans rätt till pension prövats av statens
pensionsanstalt och blivit vederbörligen avgjord.
4. Befinnes befattningshavare urståndsatt att på tillfredsställande sätt
fullgöra sina tjänståligganden och är ej sådant fall för handen, varom i
1 mom. b) eller c) sägs, må Kungl. Majit, därest befattningshavaren uppnått
en levnadsålder, som med högst fem år understiger den för hans befattning
stadgade pensionsåldern, på därom av skolöverstyrelsen eller vederbörande
skolstyrelse gjord framställning förklara honom skyldig att avgå från befattningen
och entlediga honom.
Framställning, som nyss sagts, må icke avlåtas, utan att befattningshavaren
erhållit tillfälle att inkomma med yttrande i ärendet. Avgives yttrande,
skall detsamma åtfölja framställningen till Kungl. Majit.
5. Den som innehar rektorsbefattning, är skyldig att efter beslut av Kungl.
Majit frånträda befattningen, därest han till följd av sjukdom befinnes oförmögen
att i fortsättningen på tillfredsställande sätt sköta befattningen.
36
Kungl. Maj:ts proposition nr 278.
11 §•
Rätt att vid avgång från befattningen komma i åtnjutande av pension tillkommer:
a)
befattningshavare, som uppnått den för hans befattning stadgade pensionsåldern
(ålderspension);
b) befattningshavare, som enligt bestämmelserna i 10 § 1 mom. b) är
skyldig att avgå (invalidpension);
c) befattningshavare, som enligt bestämmelserna i 10 § 1 mom. c) är
skyldig att avgå eller som med tillämpning av bestämmelsen i 10 § 4 mom.
förklarats skyldig att avgå (sjukpension).
12 §.
1. Ålderspension för innehavare av rektorsbefattning bestämmes till ett
belopp, motsvarande det för befattningshavaren vid avgången gällande
tjänstepensionsunderlaget, därest han under sammanlagt minst tolv år före
uppnådd pensionsålder innehaft enligt detta reglemente eller enligt för statliga
befattningshavare gällande pensionsbestämmelser med pensionsrätt förenad
befattning som rektor. För annan innehavare av rektorsbefattning än
nu sagts bestämmes ålderspension till ett belopp, som med ettusen kronor
understiger det för rektorsbefattningen gällande tjänstepensionsunderlaget;
dock skall härvid iakttagas, att pensionen icke må beräknas till lägre belopp
än den pension, som skulle hava tillkommit honom, om han intill tiden
för avgången kvarstått i sin ordinarie lärarbefattning.
2. Ålderspension för annan befattningshavare än rektor bestämmes i
förhållande till antalet tjänstår enligt följande grunder. Kan befattningshavare
räkna minst trettio tjänstår, utgår hel pension. Är tjänstårens antal
mindre än nu sagts, utgår avkortad pension.
Hel pension sammanfaller till beloppet med det för befattningen stadgade
tjänstepensionsunderlaget; dock att för befattningshavare, som under kortare
tid än tre år innehaft den befattning, från vilken avgång äger rum,
beloppet av hel pension skall utgöra medeltalet av de högsta tjänstepensionsunderlag,
vilka under vart och ett av de senast förflutna tre åren före avgången
varit gällande för honom.
Gäller förhöjt tjänstepensionsunderlag, i enlighet med stadgandet i 18 §
1 mom. 2 stycket, skall beloppet av hel pension sammanfalla med detta
underlag.
Avkortad pension motsvarar beloppet av hel pension, minskat med V120
för varje full fjärdedel av år, varmed antalet tjänstår understiger trettio.
13 §.
Invalidpension fastställes till ett belopp, motsvarande det för befattningshavaren
vid avgången gällande tjänstepensionsunderlaget.
14 §.
1. Sjukpension för innehavare av rektorsbefattning bestämmes enligt de
i 12 § 1 mom. angivna grunderna.
2. Sjukpension för annan befattningshavare än rektor bestämmes enligt
de i 12 § 2 mom. angivna grunderna men utgår med lägst sjuttiofem procent
av hel pension. Beloppet av sjukpension må dock icke överstiga den
ålderspension, som skulle hava tillkommit befattningshavaren, därest han
med oförändrat tjänstepensionsunderlag kvarstått i sin befattning till pensionsålderns
inträde.
Kungl. Maj:ts proposition nr 278.
15 §.
37
Befattningshavare, som tidigast fem år före uppnåendet av pensionsåldern
frivilligt avgår ur tjänst, må kunna av Kungl. Maj:t medgivas rätt att komma
i åtnjutande av förtidspension, under förutsättning att han innehar
minst trettio tjänstår samt att avgången finnes icke vara stridande mot det
allmännas intresse.
Förtidspension motsvarar hel ålderspension men skall för tiden intill dess
befattningshavaren uppnår pensionsåldern vara minskad med Viso för varje
full fjärdedel av år, varmed befattningshavarens levnadsålder vid avgången
understiger pensionsåldern.
16 §.
1. Beträffande i detta kapitel avsedda befattningar skola, där ej annat
följer av stadgandena i 2 mom. eller i 18 och 19 §§, tillämpas de tjänstepensionsunderlag
och tjänstepensionsavdrag, som här nedan för de särskilda
lönegraderna angivas:
Lönegrad |
Tjänstepensions- underlag |
Tjänstepen-sionsavdrag |
Lönegrad |
Tjänstepensions- underlag |
Tjänstepen-sionsavdrag |
||
man kronor |
kvinna kronor |
man kronor |
kvinna kronor |
||||
1 .. .. |
1,320 |
1,236 |
36 |
16......... |
3,240 |
3,036 |
141 |
2........ |
1*404 |
1*320 |
39 |
17......... |
3,444 |
3,240 |
156 |
3 ....... |
1,476 |
1404 |
42 |
18......... |
3,684 |
3,444 |
174 |
4...... |
1,560 |
1476 |
45 |
19......... |
3,924 |
3,684 |
192 |
5 |
1,644 |
1,560 |
48 |
20......... |
3,924 |
3,684 |
192 |
6......... |
1,716 |
1,644 |
51 |
21......... |
4/200 |
3^924 |
213 |
7...... |
1*824 |
1,716 |
57 |
22......... |
4,476 |
4,200 |
234 |
8........ |
1,920 |
1,824 |
63 |
23......... |
4,764 |
4,476 |
255 |
9 |
2040 |
1*920 |
69 |
24......... |
5,076 |
4,764 |
279 |
10..... |
2*160 |
2^040 |
75 |
25......... |
5,400 |
5,076 |
303 |
11......... |
2,304 |
2*160 |
84 |
26......... |
5,724 |
5,400 |
330 |
12......... |
2*436 |
2*304 |
90 |
27......... |
6,036 |
5,724 |
354 |
13......... |
2|fi40 |
2436 |
102 |
28......... |
6,360 |
6,036 |
378 |
14......... |
2,844 |
2*640 |
114 |
29......... |
6,684 |
6,360 |
399 |
15......... |
3,036 |
2*844 |
129 |
30......... |
6j996 |
6,684 |
420 |
2. Innehavare av rektorsbefattning skall i tjänstepensionshänseende hänföras
till den lönegrad, som för rektor vid kommunal flickskola, kommunal
mellanskola eller praktisk mellanskola med tre lönegrader och för rektor
vid högre folkskola med en lönegrad överstiger den, som gäller för hans
ordinarie lärarbefattning.
17 §.
Pensionsåldern inträder vid utgången av det kalenderhalvår, varunder befattningshavaren
uppnår nedan angivna levnadsålder, nämligen
för befattningshavare, tillhörande lönegraderna 1 — 12 .............. 60 år
» » » » 13—30 .............. 65 » .
38
Kungl. Maj:ts proposition nr 278.
18 §.
1. Varder annan befattningshavare än rektor utan något sitt förvållande
förflyttad till befattning med lägre tjänstepensionsunderlag, skall i pensionshänseende
för honom fortfarande gälla vad som finnes stadgat i fråga
om den befattning, han vid förflyttningen innehade.
Återgår rektor till ordinarie lärarbefattning, skall icke i anledning härav
för honom inträda någon förändring med avseende å tjänstepensionsunderlag
och tjänstepensionsavdrag, därest han under sammanlagt minst tolv år i
pensionshänseende varit att hänföra till sådan förhöjd lönegrad, varom i
16 § 2 mom. förmäles, eller innehaft rektorsbefattning vid statlig läroanstalt.
Som förutsättning för tillämpning av vad i föregående stycke sägs skall
gälla, att befattningshavare, som där omförmäles, inom en månad efter förordnandets
upphörande hos rektor vid den läroanstalt, där han innehar ordinarie
lärarbefattning, skriftligen anmäler sin önskan att bibehållas vid oförändrade
tjänstepensionsunderlag och tjänstepensionsavdrag.
2. Har annan befattningshavare än rektor efter egen ansökning förflyttats
till befattning med lägre tjänstepensionsunderlag eller har sådan förflyttning
föranletts av något befattningshavarens förfarande i tjänsten, skall
i pensionshänseende gälla vad som finnes stadgat för den lägre befattningen.
3. Nedflyttas befattning till lägre lönegrad och sänkes till följd därav
det för befattningen dittills gällande tjänstepensionsunderlaget, skall i pensionshänseende
icke inträda någon förändring för den, som vid nedflyttningen
innehade befattningen.
19 §.
För i detta kapitel avsedd befattningshavare, som är förordnad att innehava
sådan i reglementet avsedd extra ordinarie befattning, för vilken gäller
ett högre tjänstepensionsunderlag än det för hans ordinarie befattning fastställda,
skola tillämpas de för extra ordinarie befattningshavare i reglementet
givna bestämmelserna, under iakttagande likväl att han härigenom icke
må lida inskränkning i de pensionsförmåner, som tillkomma honom i hans
egenskap av ordinarie befattningshavare.
20 §.
1. Befattningshavare, som avgår ur tjänst utan rätt att komma i åtnjutande
av pension, är från och med avgången försäkrad till erhållande av
uppskjuten livränta till det belopp för år räknat, som enligt försäkringsteknisk
beräkning svarar mot den intjänta pensionen.
Vid beräkning av intjänt pension tillämpas en tjänstålder för hel pension
av trettio år och en pensionsålder, utgörande 63 år för befattning, beträffande
vilken tjänstepensionsunderlaget ej överstiger 2,436 kronor för man och
2,304 kronor för kvinna, samt 65 år för annan befattning. Därest antalet
tjänstår vid avgången understiger trettio, minskas den intjänta pensionen
med två procent för varje felande helt tjänstår. För befattningshavare, vilken
blivit dömd till avsättning på grund av förbrytelse i tjänsten eller som
till följd av tjänstefel skilts från befattningen, skall emellertid den intjänta
pensionen minskas med två tredjedelar, där ej Kungl. Maj:t finner skäl tillerkänna
befattningshavaren större del, dock ej mera än två tredjedelar av
den intjänta pensionen.
2. Befattningshavare skall på därom gjord framställning erhålla skriftligt
bevis över honom vid avgång ur tjänst tillkommande rätt till uppskjuten
livränta.
Kungl. Maj:ts proposition nr 278.
39
3. Därest här avsedd livränteförsäkrad person ånyo tillträder nied pensionsrätt
enligt detta reglemente eller enligt tjänstepensionsreglementet för
folkskollärare m. fl. förenad befattning eller med pensionsrätt förenad anställning
i statens tjänst eller erhåller sådan anställning med pensionsrätt i
av staten upprättad eller understödd pensionsanstalt eller pensionskassa, i
vilken tjänstår för pension må räknas för den befattning, som medfört rätten
till livränta, upphör hans rätt till livränta. Är jämväl den nya befattningen
underkastad bestämmelserna i detta reglemente, skall — där ej föreskrifterna
i 1 mom. ånyo träda i tillämpning — vid bestämmande av pension
för befattningen hänsyn tagas till den tid, under vilken befattningshavaren
förut innehaft sådan anställning, som enligt bestämmelserna i 2 §
må räknas honom tillgodo såsom tjänstår för pension.
4. Livränta utbetalas enligt bestämmelser, som meddelas av Kungl. Maj:t,
från och med månaden näst efter den, under vilken vederbörande uppnått
den ålder, som tillämpats såsom pensionsålder vid beräkning av intjänt
pension, till och med den månad, varunder livräntetagaren avlider.
3 KAP.
Extra ordinarie befattningshavare.
21 §.
Rätt att vid avgång från befattningen komma i åtnjutande av pension tillkommer
extra ordinarie befattningshavare:
a) då befattningshavaren entledigas vid eller efter uppnådd pensionsålder
(ålderspension);
b) då befattningshavaren entledigas på grund därav, att han till följd av
olycksfall i tjänsten blivit oförmögen till fortsatt tillfredsställande tjänstgöring
(invalidpension);
c) då befattningshavaren entledigas på grund därav, att han till följd av
sjukdom, vanförhet eller lyte i andra fall än under b) sägs eller till följd av
nedsatt arbetsförmåga blivit oförmögen till fortsatt tillfredsställande tjänstgöring,
dock under förutsättning att han vid avgången kan räkna minst tio
tjänstår (sjukpension).
22 §.
I fråga om beräkning av pension för extra ordinarie befattningshavare
gäller, att
a) ålderspension bestämmes enligt de grunder, som angivas i 12 § 2 morn.;
b) invalidpension fastställes till ett belopp, motsvarande det för befattningshavaren
vid avgången gällande tjänstepensionsunderlaget;
c) sjukpension bestämmes enligt de grunder, som angivas i 12 § 2 morn.,
varvid emellertid iakttages, å ena sidan, att pensionen utgår med lägst sjuttiofem
procent av hel pension samt, å andra sidan, att sjukpensionen icke må
överstiga den ålderspension, som skulle hava tillkommit befattningshavaren,
därest han med oförändrat tjänstepensionsunderlag kvarstått i sin befattning
till pensionsålderns inträde.
23 §.
Beträffande i detta kapitel avsedda befattningar skola tillämpas de tjänstepensionsunderlag
och tjänstepensionsavdrag, som bär nedan för de särskilda
lönegraderna angivas:
40
Kungl. Maj:ts proposition nr 278.
Lönegrad |
Tjänstepensions- underlag |
Tjänstepen-sionsavdrag |
Lönegrad |
Tjänstepensions- underlag |
Tjänstepen-sionsavdrag |
||
man kronor |
kvinna kronor |
man kronor |
kvinna kronor |
||||
1 ........ |
1,236 |
1,164 |
33 |
16 ........ |
3,036 |
2,844 |
129 |
2 ........ |
1,320 |
1,236 |
36 |
17 ........ |
3,240 |
3,036 |
141 |
3 ........ |
1,404 |
1,320 |
39 |
18 ........ |
3,444 |
3,240 |
156 |
4 ........ |
1,476 |
1,404 |
42 |
19 ........ |
3,684 |
3,444 |
174 |
5 ........ |
1,560 |
1,476 |
45 |
20 ........ |
3,684 |
3,444 |
174 |
6 ........ |
1,644 |
1,560 |
48 |
21 ........ |
3,924 |
3,684 |
192 |
7 ........ |
1,716 |
1,644 |
51 |
22 ........ |
4,200 |
3,924 |
213 |
8 ........ |
1,824 |
1,716 |
57 |
23 ........ |
4,476 |
4,200 |
234 |
9 ........ |
1,920 |
1,824 |
63 |
24 ........ |
4,764 |
4,476 |
255 |
10 ........ |
2,040 |
1,920 |
69 |
25 ........ |
5,076 |
4,764 |
279 |
11......... |
2,160 |
2,040 |
75 |
26 ........ |
5,400 |
5,076 |
303 |
12 ........ |
2,304 |
2,160 |
84 |
27 ........ |
5,724 |
5,400 |
330 |
lii ........ |
2,436 |
2,304 |
90 |
28 ........ |
6,036 |
5,724 |
354 |
14 ........ |
2,640 |
2,436 |
102 |
29 ........ |
6,360 |
6,036 |
378 |
15 ........ |
2,844 |
2,640 |
114 |
30 ........ |
6,684 |
6,360 |
399 |
24 §.
För extra ordinarie befattning gäller samma pensionsålder som för motsvarande
ordinarie befattning.
Extra ordinarie befattningshavare må icke i något fall bibehållas i tjänst
längre tid än två år utöver pensionsåldern.
1 övrigt må extra ordinarie befattning, som i detta reglemente avses, icke
innehavas av någon, som uppnått den för befattningen stadgade pensionsåldern.
25 §.
Bestämmelserna i 15 § angående förtidspension och i 20 § angående uppskjuten
livränta skola äga motsvarande tillämpning beträffande extra ordinarie
befattningshavare; dock att vid beräkning av uppskjuten livränta för
befattningshavare, vilken blivit dömd till avsättning på grund av förbrytelse
i tjänsten eller som till följd av tjänstefel skilts från befattningen, den invänta
pensionen skall i varje fall miskas med två tredjedelar.
4 KAP.
Reglementets tillämplighet m. m.
26 §.
Varder ordinarie befattningshavare, som avses i detta reglemente, utan
ändring beträffande innehavande lönegrad förflyttad till tjänst, å vilken reglementet
icke äger tillämpning, skall han, så länge han kvarstår i den tjänsten,
fortfarande vara underkastad reglementets föreskrifter.
27 §.
övergår extra ordinarie befattningshavare på grund av befattningens indragning
eller densammas ersättande med ordinarie befattning till tjänstgöring
såsom vikarie å befattning, varå detta reglemente äger tillämpning, må
Kungl. Maj:ts proposition nr 278.
41
sådan befattningshavare av Kungl. Majit kunna tillerkännas pension, dock
högst med belopp, som skulle tillkommit honom, örn han alltjämt varit innehavare
av den extra ordinarie befattningen.
28 §.
Över statens pensionsanstalts beslut angående befattningshavares rätt till
pension eller uppskjuten livränta må den, som med beslutet ej åtnöjes, hos
Konungen anföra besvär, vilka skola vid talans förlust hava inkommit till
finansdepartementet före klockan tolv å trettionde dagen efter erhållen del
av beslutet.
29 §.
De närmare föreskrifter, som kunna finnas erforderliga för tillämpningen
av reglementet, meddelas av Kungl. Majit.
Detta reglemente skall träda i kraft den 1 juli 1939.
För tiden 1 januari—30 juni 1939 skall reglementet tillika, under iakttagande
av övergångsbestämmelserna här nedan, träda i stället för de föreskrifter
angående tjänstepensionering av här i frågavarande befattningshavare,
som äro meddelade i reglementet den 31 december 1919 (nr 878) för statens
pensionsanstalt samt kungörelsen den 9 december 1938 (nr 742) med vissa
provisoriska bestämmelser angående pensionsvillkor för i statens pensionsanstalt
delaktiga lärare vid kommunala flickskolor, komunala mellanskolor,
praktiska mellanskolor och högre folkskolor.
Övergångsbestämmelser.
1. I fråga om befattningshavare, vilken under tiden 1 januari—30 juni
1939 eller del därav innehaft enligt detta reglemente pensionsberättigande
befattning, må vad i reglementet stadgas icke medföra minskning i befattningshavarens
rätt enligt de omedelbart före reglementets utfärdande gällande
bestämmelserna att såsom tjänstår tillgodoräkna före den 1 juli 1939 förfluten
tid.
2. För tiden 1 januari—30 juni 1939 skall gälla vad i reglementet för statens
pensionsanstalt samt ovannämnda kungörelse med vissa provisoriska
bestämmelser angående pensionsvillkor för i statens pensionsanstalt delaktiga
lärare vid kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor, praktiska mellanskolor
och högre folkskolor stadgats i fråga om befattningshavares skyldighet
att från befattningen avgå, pensionsålderns inträde samt, i den mån
ej härnedan i punkten 6 annorlunda föreskrives, befattningshavare eller annan
åvilande tjänstepensionsavgifter.
3. Vid tillämpning av stadgandena i 10 § 1 mom. a) eller 24 § andra stycket
om anstånd med avgång skall beträffande befattningshavare, som före
den 1 juli 1939 uppnått den enligt äldre pensionsbestämmelser såsom pensionsålder
stadgade levnadsåldern, pensionsåldern anses hava inträtt vid utgången
av det kalenderhalvår, varunder befattningshavaren uppnått nämnda
levnadsålder.
4. Därest vid tillämpning av stadgandet i 12 § 2 mom. hänsyn skall tagas
till befattningshavares tjänstepensionsunderlag för tid innan reglementet blivit
gällande för honom, skall därvid så anses, som om för befattningshavaren
42
Kungl. Maj:ts proposition nr 278.
gällt det tjänstepensionsunderlag, som vid pensioneringstillfället är fastställt
för den befattning, han under nämnda tid innehaft, eller för därmed närmast
jämförlig befattning.
För extra ordinarie befattningshavare, som avgår med ålders- eller sjukpension
senast med utgången av december 1941, skall i 12 § 2 mom. föreskriven
medeltalsberäkning för bestämmande av beloppet av hel pension ske
endast för befattningshavare, som icke innehaft den befattning, från vilken
avgång äger rum, hela den lästid, som belöper å de tre senaste åren före avgången
med pension.
5. Vid tillgodoräkning enligt 2 § 1 mom. a) av tjänstår på grund av anställning
i extra ordinarie befattning eller som vikarie å befattning vid kommunal
flickskola, kommunal mellanskola eller högre folkskola skall en anställningstid
av 252 dagar räknas som helt tjänstår, och må befattningshavare
icke för något redovisningsår tillgodoräkna mera än 252 dagar. Därest
vid tjänstårsberäkning enligt denna punkt avdrag enligt 2 § 2 mom. ifrågakommer,
skall från det beräknade antalet tjänstår dragas den kalendertid,
varunder ledigheten varat.
6. Återstår för befattningshavare, som vid reglementets ikraftträdande innehar
rektorsbefattning, kortare tid än tolv år intill pensionsålderns inträde,
må, för uppnående av en sammanlagd tid av minst tolv år i rektorsbefattning,
felande tid utfyllas genom tillgodoräkning i detta hänseende av före
reglementets ikraftträdande förfluten tid, varunder befattningshavaren innehaft
rektorsbefattning vid i 1 § detta reglemente omförmälda skolformer.
Såsom förutsättning härför skall gälla, att befattningshavaren före utgången
av september månad 1939 till statens pensionsanstalt anmäler sig önska sådan
tillgodoräkning; dock skall vad sålunda stadgas icke ifrågakomma, därest
för den för tillgodoräkning ifrågasatta tiden tillämpats ett med hänsyn till
rektorsbefattningen särskilt förhöjt tjänstepensionsunderlag i enlighet med
bestämmelserna i reglementet för statens pensionsanstalt.
Har befattningshavare gjort anmälan som nu sagts, åligger det honom att
för här avsedd förfluten tid gälda skillnaden mellan tjänstepensionsavdragen
i den lönegrad, till vilken han i pensionshänseende är att hänföra med
hänsyn till sin rektorsbefattning, och den lönegrad, han i egenskap av ordinarie
lärare tillhör. Tilläggsavgiften skall inbetalas till statens pensionsanstalt
och vara erlagd före den 1 januari 1940, dock med rätt för pensionsanstalten
att medgiva avgiftsbeloppets fördelning på flera betalningsterminer
under en tid av högst fem år med iakttagande tillika, att sista betalningsterminen
ej må sättas senare än den tidpunkt, då befattningshavaren inträder
i pensionsåldern.
Kungl. Maj:ts proposition nr 278.
43
Bil. B.
Utkast
till
reglemente angående familjepension för efterlevande till lärare
vid kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor, praktiska
mellanskolor och högre folkskolor (familjepensionsreglementet för
lärare vid högre kommunala skolor);
1 KAP.
Allmänna bestämmelser.
1 §•
Detta reglemente äger tillämpning å:
a) innehavare av befattning, för vilken tjänstepensionsreglementet för lärare
vid högre kommunala skolor gäller; samt
b) den som avgått från befattning, som i a) avses, och äger rätt till
pension eller uppskjuten livränta enligt nämnda tjänstepensionsreglemente,
dock att familjepensionsreglementet icke skall gälla för den som äger rätt
till uppskjuten livränta, med mindre han kan räkna minst fem tjänstår enligt
2 § nämnda tjänstepensionsreglemente.
2 §•
1. Berättigade till familjepension efter befattningshavares död äro:
efterlevande make, som ej ingått nytt äktenskap,
arvsberättigade barn, som ej uppnått 19 års ålder, samt
frånskild make, i fall som i 2 mom. sägs.
Pensionsrätt tillkommer ej make, örn äktenskapet ingåtts efter det befattningshavaren
uppnått en levnadsålder av 60 år, och ej heller adoptivbarn,
örn adoptionen ägt rum efter det befattningshavaren fyllt 50 år.
2. Då befattningshavare i dom å äktenskapsskillnad förpliktas att till sin
make utgiva underhållsbidrag, äger domstolen, därest makarna levt tillsammans
under minst fem år och sistnämnda make vid sammanlevnadens hävande
uppnått en ålder av minst trettio år samt det i övrigt med hänsyn till
omständigheterna finnes skäligt, förordna, att den frånskilda maken skall
vara berättigad till familjepension efter befattningshavarens död. Vad nu
sagts för det fall att befattningshavare förpliktas utgiva underhållsbidrag
gäller ock, där i skillnadsmålet avtal om sådant underhållsbidrag visas föreligga.
Förordnande, som sålunda meddelats, upphör att gälla, örn skyldighet
att utgiva underhållsbidrag, som bestämts alt utgå på särskilda tider, upphört
eller den berättigade trätt i nytt gifte.
Äger förordnande som ovan sagts giltighet, må sådant förordnande ej
meddelas till förmån för befattningshavarens make i senare äktenskap.
3§.
Så länge befattningshavare innehar befattning, som i 1 § a) avses, skall
honom tillkommande lön minskas med familjepensionsavdrag i enlighet med
vad nedan sägs.
44
Kungl. Maj:ts proposition nr 278.
4 §.
1. Familjepension bestämmes på sätt i 5 § angives i förhållande till ett
vid befattningshavarens död för honom gällande grundbelopp (familjepensionens
grundbelopp), vilket fastställes med hänsyn till antalet tjänstår och
det för den avlidne senast gällande familiepensionsunderlaget enligt de i
denna paragraf angivna grunderna.
2. För befattningshavare, som vid sin död kvarstod i tjänst eller åtnjöt
pension enligt tjänstepensionsreglementet för lärare vid högre kommunala
skolor, är familjepensionens grundbelopp lika med familjepensionsunderlaget,
såframt antalet av befattningshavaren förvärvade tjänstår, utökade
med tid som från dödsfallet eller avgången med pension må hava återstått
till pensionsåldern, uppgått till minst trettio.
Uppgick för befattningshavare som i första stycket sägs antalet tjänstår,
utökade på sätt där angives, icke till trettio, är familjepensionens grundbelopp
lika med familjepensionsunderlaget minskat med V120 för varje full
fjärdedel av år, varmed antalet tjänstår, sålunda utökade, understiger trettio.
3. För annan befattningshavare än i 2 mom. avses är familjepensionens
grundbelopp lika med familjepensionsunderlaget, såframt hans tjänstår
uppgått till minst trettio, men eljest lika med familjepensionsunderlaget
minskat med V120 för varje full fjärdedel av år, varmed antalet tjänstår
understiger trettio. Utgör för sådan befattningshavare summan av antalet
tjänstår och den till pensionsåldern återstående tiden mer än etthundratjugu
fulla fjärdedels år, skall dock grundbeloppet utgöra så stor del av
familjepensionsunderlaget, som antalet fulla eller påbörjade fjärdedels tjänstår
utgör av nämnda summa.
4. Såsom tjänstår räknas vid tillämpning av 2 och 3 mom. tid, vilken
befattningshavaren må räkna som tjänstår enligt 2 § tjänstepensionsreglementet
för lärare vid högre kommunala skolor.
5. Utgör det enligt 2 eller 3 mom. beräknade grundbeloppet icke helt
krontal, jämkas det till närmast högre hela krontal. 5
5 §.
1. Familjepensionen består av en fast och en rörlig del.
2. Familjepensionens fasta del motsvarar, för år räknat,
a) för efterlevande make eller frånskild make ensam eller för efterlevande
make och frånskild make tillsammans, då pensionsberättigade barn ej finnas:
familjepensionens grundbelopp;
b) för efterlevande make eller frånskild make jämte barn eller för efterlevande
make och frånskild make tillsammans jämte barn: familjepensionens
grundbelopp ökat med femtio procent, örn endast ett barn finnes, och därutöver
med tjugu procent av grundbeloppet för varje ytterligare barn;
c) för ett barn, då pensionsberättigad make ej finnes: familjepensionens
grundbelopp;
d) för två eller flera barn, då pensionsberättigad make ej finnes: familjepensionens
grundbelopp ökat med femtio procent, om barnen äro två, och
därutöver med tjugu procent av grundbeloppet för varje ytterligare barn.
3. Familjepensionens rörliga del utgör samma procenttal å den fasta delen,
som under den tid pensionen avser gäller för beräknande av dyrtidstilllägg
å nyreglerad avlöning.
4. Av familjepension för efterlevande make eller frånskild make jämte
barn äger maken eller makarna tillsammans åtnjuta så stor del. som motsvarar
åttio procent av grundbeloppet jämte därå belöpande rörlig pensionsdel,
samt barnet eller barnen återstoden. Frånskild make, som åtnjuter
Kungl. Maj.ts proposition nr 278.
45
pensionsrätt jämte den avlidnes barn i annat gifte, må dock icke av familjepensionen
åtnjuta större del än vad som motsvarar fyrtio procent av grundbeloppet
jämte därå belöpande rörlig pensionsdel. Äro efterlevande make
och frånskild make eller äro två eller flera barn samtidigt pensionsberättigade,
skola makarna eller barnen tillkommande pensionsbelopp delas lika
dem emellan.
5. Innehar den som är berättigad till familjepension efter befattningshavare,
som i detta reglemente avses, befattning, för vilken tjänstepensionsreglementet
för lärare vid högre kommunala skolor eller tjänstepensionsreglementet
för folkskollärare m. fl. gäller, eller icke-statlig anställning, som är
förenad med tjänstepensionsrätt enligt reglementet för statens pensionsanstalt
eller reglementet för lärarinnornas pensionsanstalt, eller statsanställning
av sådant slag, att därmed är förenad tjänstepensionsrätt, eller åtnjuter han
tjänstepension för sådan anställning, eller äger han åtnjuta familjepension
enligt detta reglemente, familjepensionsreglementet för folkskollärare m. fl.
eller reglementet för statens pensionsanstalt eller eljest av statsmedel jämväl
såsom anhörig till annan än nämnda befattningshavare, skall det belopp,
som han enligt denna paragraf skulle äga åtnjuta, minskas med den i beloppet
ingående rörliga pensionsdelen jämte så stor del av etthundratjugu
kronor, som den i beloppet ingående fasta pensionsdelen utgör av familjepensionsunderlaget.
Vad nu sagts skall ock gälla för pensionstagare, som
undergår direkt ådömt frihetsstraff eller är föremål för åtgärd, som förklarats
skola träda i stället för sådant straff, eller ock avtjänar ådömt tvångsarbete.
6 §.
Har befattning, som i 1 § a) avses, med stöd av gällande avlöningsbestämmelser
förenats med annan sådan befattning, beräknas familjepension särskilt
för vardera befattningen, med iakttagande dock, att de för dem bestämda
familjepensionsunderlagen minskas med etthundratjugu kronor, att
familjepensionens rörliga del bortfaller samt att 5 § 5 mom. icke skall äga
tillämpning.
7 §•
1. Familjepension utgår från och med dagen näst efter den, då befattningshavare
avlidit, till och med utgången av månaden näst efter den under
vilken pensionstagaren avlider eller, därest pensionsrätten upphör av
annan anledning, till och med utgången av den månad, under vilken rätten
upphört.
Pension till barn , som födes efter faderns död, utgår från och med den
månad, under vilken barnet födes.
2. Utbetalning av pension verkställes av statens pensionsanstalt månadsvis
i efterskott; anstalten likväl obetaget att efter pensionstagares frånfälle
förskottsvis utbetala återstående pensionsbelopp.
3. Har i följd därav, att frånskild make underlåtit att jämlikt 8 § göra
ansökan örn pension, till annan pensionsberättigad utbetalts större belopp
än han bort erhålla, skall därvid bero. 8
8 §•
1. Fråga örn rätt till familjepension efter avliden befattningshavare prövas
på därom gjord ansökan av statens pensionsanstalt.
Sökande åligger att i enlighet med de föreskrifter Kungl. Majit utfärdar
46
Kungl. Maj:ts proposition nr 278.
styrka sådana för statens pensionsanstalt icke kända omständigheter, som
böra tagas i betraktande vid prövningen av pensionsfrågan.
2. Då familjepension beviljas, skola de pensionsberättigade erhålla
skriftligt bevis därom
9 §•
Befattningshavare skall på därom gjord framställning erhålla skriftligt
bevis över honom vid avgång ur tjänst tillkommande rätt till familjepension
för sina efterlevande.
2 KAP.
Ordinarie lärare.
10 §,
1. Beträffande i detta kapitel avsedda befattningar skola, där ej annat
följer av stadgandena i 2 mom. eller i 11 och 12 §§, tillämpas de familjepensionsunderlag
och familjepensionsavdrag, som här nedan för de särskilda
lönegraderna angivas: 2
Lönegrad |
Familje- pensionsun- derlag kronor |
Familje-pensionsav-drag för år |
Lönegrad |
Familje- pensionsun- derlag kronor |
Familje-pensionsav-drag för år |
1 |
750 |
72 |
16................ |
1,500 |
180 |
2 ........... |
780 |
75 |
17................ |
1,590 |
192 |
3 ..... |
810 |
78 |
18................ |
1,680 |
204 |
4 |
840 |
81 |
19................ |
1,770 |
219 |
5 |
870 |
87 |
20................ |
1,770 |
219 |
6 |
900 |
93 |
21................ |
1,860 |
234 |
7 . |
930 |
99 |
22................ |
1,950 |
249 |
8 |
960 |
108 |
23................ |
2,u40 |
267 |
9 |
1,020 |
117 |
24................ |
2,130 |
285 |
10 |
1*080 |
126 |
25................ |
2,220 |
306 |
11 |
1*140 |
135 |
26................ |
2,310 |
327 |
12 |
1*200 |
144 |
27................ |
2,400 |
348 |
13 |
1*260 |
153 |
28................ |
2,490 |
369 |
14 |
1*320 |
162 |
29................ |
2,580 |
390 |
15................ |
1,410 |
171 |
30................ |
2,670 |
411 |
2. Innehavare av rektorsbefattning skall i familjepensionshänseende hänföras
till den lönegrad, som för rektor vid kommunal flickskola, kommunal
mellanskola eller praktisk mellanskola med tre lönegrader och för rektor
vid högre folkskola med en lönegrad överstiger den, som gäller för hans ordinarie
lärarbefattning.
11 §•
1. övergår befattningshavare till befattning med lägre familjepensionsunderlag,
skall i familjepensionshänseende fortfarande för honom gälla vad
som finnes stadgat i fråga örn den i förra befattningen.
2. Sänkes familjepensionsunderlagen för befattning, skall i familjepensionshänseende
icke inträda någon förändring för den som före ändringen
innehaft befattningen.
47
Kungl. Maj:ts proposition nr 278.
12 §.
För i detta kapitel avsedd befattningshavare, som är förordnad att innehava
extra ordinarie befattning med högre familjepensionsunderlag än det
för hans ordinarie befattning fastställda, skola tillämpas de för extra ordinarie
befattningshavare i reglementet givna bestämmelserna.
3 KAP.
Extra ordinarie befattningshavare.
13 §. 4
För extra ordinarie befattningshavare skola tillämpas de familjepensionsunderlag
och familjepensionsavdrag, som här nedan angivas:
Lönegrad |
Familje- pensionsun- derlag kronor |
Familje-pensionsav-drag för år |
Lönegrad |
Familje- pensionsun- derlag kronor |
Familje-pensionsav-drag för år |
1 . |
720 |
69 |
16................ |
1,410 |
171 |
2 ............... |
750 |
72 |
17................ |
höOO |
180 |
3 . |
780 |
75. |
18................ |
lj590 |
192 |
4 ., |
810 |
78 |
19................ |
1^680 |
204 |
5 . |
840 |
81 |
20................ |
1,680 |
204 |
6.............. |
870 |
87 |
21................ |
1,770 |
219 |
7................ |
900 |
93 |
22................ |
i;860 |
234 |
8... |
930 |
99 |
23................ |
1,950 |
249 |
9 ............. |
960 |
108 |
24................ |
2i040 |
267 |
10 . |
1,020 |
117 |
25................ |
2,130 |
285 |
11................ |
1,080 |
126 |
26................ |
2,220 |
306 |
12 |
1,140 |
135 |
27................ |
2,310 |
327 |
13 .. |
1,200 |
144 |
28................ |
2,400 |
348 |
14... |
1,260 |
153 |
29................ |
2490 |
369 |
15................ |
lj320 |
162 |
30................ |
2j580 |
390 |
4 KAP.
Reglementets tillämplighet m. m.
14 §.
övergår befattningshavare till en med tjänstepensionsrätt förenad anställning
i statens tjänst, å vilken varken civila eller militära tjänstepensionsreglementet
eller tjänstepensionsreglementet för arbetare är gällande, eller
till en med tjänstepensionsrätt enligt reglementet för statens pensionsanstalt
förenad befattning, skall han fortfarande vara underkastad bestämmelserna
i detta reglemente, såframt han icke inom en månad från det han
tillträder den nya anställningen anmäler hos statens pensionsanstalt, att
han i stället vill underkasta sig de bestämmelser, som må finnas meddelade
rörande familjepension för sistnämnda anställning. Skall detta reglemente
fortfarande å honom tillämpas, anses därvid som om han alltjämt innehade
den förra befattningen.
48
Kungl. Maj:ts proposition nr 278.
15 §.
övergår extra ordinarie befattningshavare på grund av befattningens indragning
eller densammas ersättande med ordinarie befattning till tjänstgöring
såsom vikarie å befattning, varå detta reglemente äger tillämpning, må
Kungl. Maj:t kunna, därest befattningshavaren avlider, tillerkänna hans
efterlevande familjepension, dock högst med belopp, som skulle tillkommit
de efterlevande om befattningshavaren vid dödsfallet alltjämt varit innehavare
av den extra ordinarie befattningen.
16 §.
Över statens pensionsanstalts beslut angående efterlevandes rätt till familjepension
enligt detta reglemente må den, som med beslutet ej åtnöjes,
hos Konungen anföra besvär, vilka skola vid talans förlust hava inkommit
till finansdepartementet före klockan 12 å trettionde dagen efter erhållen del
av beslutet.
17 §.
De närmare föreskrifter, som kunna finnas erforderliga för tillämpningen
av detta reglemente, meddelas av Kungl. Maj:t.
Detta reglemente skall träda i kraft den 1 juli 1939.
För tiden 1 januari—30 juni 1939 skall reglementet tillika, under iakttagande
av övergångsbestämmelserna här nedan, träda i stället för de föreskrifter
angående familjepensionering för här ifrågavarande befattningshavare,
som äro meddelade i reglementet den 31 december 1919 (nr 878) för
statens pensionsanstalt samt kungörelsen den 9 december 1938 (nr 742)
med vissa provisoriska bestämmelser angående pensionsvillkor för i statens
pensionsanstalt delaktiga lärare vid kommunala flickskolor, kommunala
mellanskolor, praktiska mellanskolor och högre folkskolor.
Övergångsbestämmelser.
1. För tiden 1 januari—30 juni 1939 skall, i den mån ej härnedan annorlunda
föreskrives, gälla vad i reglementet för statens pensionsanstalt samt
ovannämnda kungörelse med vissa provisoriska bestämmelser angående
pensionsvillkor för i statens pensionsanstalt delaktiga lärare vid kommunala
flickskolor, kommunala mellanskolor, praktiska mellanskolor och högre
folkskolor stadgats i fråga om familjepensionsavgifter.
2. Beträffande befattningshavare, vilken under tiden 1 januari—30 juni
1939 eller del därav innehaft befattning, som i 1 § a) avses skola gälla de
avvikelserna från reglementets bestämmelser att dels änka skall äga rätt
till familjepension även örn äktenskapet ingåtts efter det befattningshavaren
uppnått en levnadsålder av 60 men ej 65 år, dels ock rätten till familjepension
skall för arvsberättigat barn upphöra först vid 21 års ålder.
3. Har innehavare av rektorsbefattning gjort sådan anmälan som i punkten
6 övergångsbestämmelserna till tjänstepensionsreglementet för lärare vid
högre kommunala skolor omförmäles, åligger det honom att för där avsedd
förfluten tid och i där föreskriven ordning gälda skillnaden mellan familjepensionsavdragen
i den lönegrad, till vilken han i pensionshänseende
är att hänföra med hänsyn till sin rektorsbefattning, och den lönegrad, han
i egenskap av ordinarie lärare tillhör.
Kungl. Maj.ts proposition nr 278.
49
Bilaga C.
Detaljmotiveringar till pensionsreglementen.
I. Tjänstepensionsreglementet.
1 KAP.
Allmänna bestämmelser.
1 §•
Beträffande denna paragraf hänvisas till vad i allmänna motiveringen anförts
angående pensioneringens omfattning.
2 § 1 mom.
Med hänsyn till att lärare vid högre kommunal skola kan hava innehaft
nuvarande befattning under tid, varunder denna icke varit förenad med pensionsrätt
och sådan tid icke utan vidare bör tillgodoräknas, har det av redaktionella
skäl visat sig ändamålsenligt att i viss mån uppställa tillgodoräkningsparagrafen
annorlunda än i civila tjänstepensionsreglementet. Då i första
hand bör tillgodoräknas sådan tid i nuvarande befattning, för vilken erlagts
pensionsavgift eller vidkänts pensionsavdrag, hava de sakkunniga i 2 § 1
mom. a) intagit bestämmelse härom. Till frågan om tillgodoräkning av tid,
varunder befattningshavare utan att erlägga pensionsavgift innehaft ordinarie
eller extra ordinarie lärarbefattning vid förevarande skolformer, återkomma
de sakkunniga vid behandlingen av 2 § 3 mom.
Enligt bl. a. övergångsbestämmelserna till civila tjänstepensionsreglementet
äger befattningshavare som tjänstår för pension tillgodoräkna viss tidigare
med pensionsrätt icke förenad anställning. För att bevara sådan tidigare tillgodoräkningsrätt
hava de sakkunniga i 2 § 1 mom. b) infört en bestämmelse
av innebörd, att befattningshavare som tjänstår för pension får tillgodoräkna
med pensionsrätt icke förenad anställning i statens tjänst, därest han enligt
tidigare för honom gällande pensionsbestämmelser ägt tillgodoräkna denna
tid. Detta stadgande bör ses i samband med punkten 1 i övergångsbestämmelserna,
enligt vilken för befattningshavare, som under tiden 1 januari —
30 juni 1939 eller del därav innehaft enligt reglementet pensionsberättigande
befattning, reglementets bestämmelser icke må medföra minskning i befattningshavarens
rätt att enligt äldre bestämmelser tillgodoräkna tjänstår.
Såsom i den allmänna motiveringen rörande pensioneringens omfattning
redan framhållits hava de sakkunniga ansett, att vikarietjänstgöring å med
pensionsrätt förenad befattning vid högre kommunal skola, folkskola eller
därmed jämställd läroanstalt bör tillgodoräknas i viss omfattning.
De sakkunniga hava ansett att — i likhet med vad som gäller enligt tjänstepensionsreglementet
för folkskollärare m. fl. endast den tid, varunder
Bihang lill riksdagens protokoll 1930. 1 sami. Nr 27S. 4
50
Kungl. Maj:ts proposition nr 278.
tjänstgöring fullgjorts, bör räknas som tjänstår. Då sammanlagda lästiden
omfattar 8 å 9 månader, innebär stadgandet att, om förordnande meddelats
för belt år, omkring 2U av kalendertiden tillgodoräknas.
Såsom närmare i specialmotiveringen till 2 § 3 mom. omnämnes skulle generella
bestämmelser icke meddelas om tillgodoräkning av tid, varunder befattningshavare
innehaft med pensionsrätt icke förenad ordinarie eller extra
ordinarie befattning vid förevarande skolformer. Då vikarie i sådan befattning
icke bör försättas i bättre läge än innehavaren av befattningen, har föreskrivits,
att vikariatstjänstgöring för att kunna tillgodoräknas skall avse befattning,
vilken är förenad med pensionsrätt.
2 § 2 mom.
Liksom numera gäller i motsvarande fall inom statsförvaltningen äger
kvinnlig lärare vid ledighet för havandeskap eller barnsbörd uppbära lön,
minskad med sjukledighetsavdrag, under högst 90 dagar. Ehuru de sakkunniga
ansett skäligt, att dylik ledighet finge åtnjutas likaledes högst 90 dagar
utan avdrag vid tjänstårsberäkning för pension, hava de likväl icke velat
föreslå en bestämmelse av sådan innebörd, så länge pensionsreglementena
för statliga befattningshavare icke ändrats på denna punkt.
De sakkuniga vilja framhålla, att ledighet, som enligt 12 § 1 mom. avlöningsreglementet
meddelas för iakttagelser och studier och vid vilken utgår
oavkortad avlöning, icke bör föranleda avdrag vid tjänstårsberäkningen.
2 § 3 mom.
Detta moment motsvarar 3 § 2 mom. civila tjänstepensionsreglementet.
Med hänsyn till de skiftande anställningsförhållanden, som varit rådande
vid här ifrågavarande skolformer innan lärarbefattningarna blivit förenade
med pensionsrätt, hava de sakkunniga ansett sig icke böra i reglementet upptaga
generella tillgodoräkningsregler för anställning i eller vikariat å icke
pensionsberättigad befattning utan förutsätta, att dylik tillgodoräkning får
ske genom beslut av Kungl. Maj:t efter prövning från fall till fall.
En liknande individuell prövning synes jämväl böra ifrågakomma vid tillgodoräkning
av tidigare anställning som extra ordinarie vid statlig läroanstalt.
2 § 5 mom.
Stadgandet överensstämmer till sin innebörd med motsvarande bestämmelser
i samma paragraf och moment i tjänstepensionsreglementet för folkskollärare
m. fl. Vidtagna ändringar äro endast av redaktionell natur.
Då de extra ordinarie lärarna vid förevarande skolformer ej skola anställas
för läsår, utan för tid omspännande hela året, behöver bestämmelsen
icke utvidgas att avse extra ordinarie anställning vid de högre kommunala
skolformerna för tid efter den 1 januari 1939. Vad angår tillgodoräkning av
extra ordinarie anställning före sagda dag torde emellertid en motsvarande
bestämmelse böra inflyta i reglementet. Med hänsyn till stadgandets natur,
hava de sakkunniga infört detsamma i övergångsbestämmelserna (punkten
5). Då den författningsenligt stadgade minimitiden för ett läsår icke för
någon av de högre kommunala skolformerna understiger 252 dagar, har
stadgandet i övergångsbestämmelserna justerats i enlighet härmed.
Kungl. Maj:ts proposition nr 278.
51
3 §.
I blivande tillämpningsföreskrifter torde — i likhet med vad som skett beträffande
civila tjänstepensionsreglementet — böra meddelas bestämmelser
för det fall, att befattningshavare uppehåller befattning i statens tjänst eller
innehar offentligt uppdrag.
6 §.
Bestämmelserna i 1 mom. motsvara stadgandet i samma paragraf och
moment i tjänstepensionsreglementet för folkskollärare m. fl., dock med
det tillägget, att hänsyn skall tagas jämväl till pension, utgående enligt
nämnda reglemente.
Vad 2 mom. angår hava 1938 års pensionssakkunniga föreslagit, att reglerna
örn reduktion av pension vid förening av lön och pension skola utgå ur
det civila tjänstepensionsreglementet, då enligt det nya civila avlöningsreglementet
reduktionen skall vidtagas å lönen. Det har med hänsyn härtill
synts de sakkunniga tveksamt, huruvida civila tjänstepensionsreglementets
reduktionsregel borde införas i förevarande reglemente. Då det torde
vara ovisst, i vilken omfattning motsvarande reduktionsregler komma att
införas i de avlöningsbestämmelser, som här komma i betraktande, hava
de sakkunniga i sitt förslag intagit civila tjänstepensionsreglementets reduktionsstadgande
med den jämkningen, att hänsyn skall tagas jämväl till lön
för befattning vid de högre kommunala skolformerna samt för icke-statlig
anställning, med vilken är förenad delaktighet i statens pensionsanstalt.
I punkt 14 till övergångsbestämmelserna till kap. V i reglementet för statens
pensionsanstalt stadgas, att, därest lärarinna samtidigt varit delaktig
både i lärarinnornas pensionsanstalt och annan pensionsinrättning och denna
för henne uppburit statsbidrag, hennes sedermera från statens pensionsanstalt
utgående pensionsförmåner skola minskas med så stor del av den
andra pensionen, som svarar mot statsbidraget och de för detsammas erhållande
erforderliga minimiavgifterna. Nämnda stadgande har de sakkunniga
funnit vara av så ringa räckvidd, att någon motsvarighet till detsamma
icke bör inrymmas i detta reglemente.
7 §.
Dessa bestämmelser motsvara 8 § i civila tjänstepensionsreglementet. I
likhet med motsvarande stadgande i tjänstepensionsreglementet för folkskollärare
m. fl. innehåller paragrafen en hänvisning till tillämpningsföreskrifterna
örn vad som skall iakttagas vid ansökning om pension. 2
2 KAP.
Ordinarie lärare.
10 § 1 mom.
Bestämmelserna ansluta sig i huvudsak till 12 § 2 mom. civila tjänstepensionsreglemcntet.
Enligt § 50 i reglementet för statens pensionsanstalt må tillstånd för lärare
vid ''förevarande skolformer att kvarstå i befattningen efter uppnådd
pensionsålder beviljas endast under förutsättning att det tillstyrkts av skolöverstyrelsen.
En motsvarande bestämmelse har ansetts böra inrymmas i
detta reglemente.
52
Kungl. Maj.ts proposition nr 278.
10 § 5 mom.
Enligt vad som framgår av allmänna motiveringen hava de sakkunniga
ansett sig böra anpassa pensionsbestämmelserna för rektorerna efter dem,
som enligt civila tjänstepensionsreglementet gälla för förordnandetjänstemän.
Såsom konsekvens härav har här upptagits en mot stadgandet i 23 § 1 mom.
nyssnämnda reglemente svarande bestämmelse om skyldighet för rektor att
vid sjukdom i vissa fall, efter beslut av Kungl. Majit frånträda rektorsförordnandet.
12 §.
De särbestämmelser för rektorerna, som de sakkunniga här upptagit, överensstämma
i princip med bestämmelserna i 3 kap. i civila tjänstepensionsreglementet,
vilka gälla för, bland annat, rektorerna vid de allmänna läroverken.
De sakkunniga hänvisa i övrigt till den allmänna motiveringen rörande
pensionsunderlag och pensionsavdrag.
14 §.
I likhet med vad som sker i 16 § i civila tjänstepensionsreglementet, hänvisas
i denna paragraf till bestämmelserna angående ålderspension. Då vid
bestämmandet av sjukpension för rektor de i 16 § civila tjänstepensionsreglementet
angivna maximi- och minimibestämmelserna icke böra tillämpas,
har paragrafen indelats i två moment, av vilka det första hänvisar till
12 § 1 mom. och det andra, vid sidan örn hänvisningen till 12 § 2 morn.,
anger de gränser, inom vilka sjukpensionen skall bestämmas.
16 § 1 mom.
Då i det för lärarna vid de högre kommunala skolformerna gällande avlöningsreglementet
löneplanerna omfatta alla lönegrader från 1—30, hava
de sakkunniga funnit det lämpligt att här intaga civila tjänstepensionsreglementets
tabell över pensionsunderlag och pensionsavdrag för lönegraderna
1—30 oavkortad.
16 § 2 mom.
Beträffande stadgandet i detta moment hänvisas till vad i allmänna motiveringen
anförts angående pensionsunderlagen och pensionsavdragen.
17 §.
De i denna paragraf förekommande bestämmelserna örn avgångstid och
pensionsålder hava närmare berörts i den allmänna motiveringen.
18 §.
Utöver vad redan anförts i den allmänna motiveringen vilja de sakkunniga
erinra att vissa bestämmelser i denna paragraf hava karaktären av tilllämpningsföreskrifter.
De sakkunniga hava emellertid funnit det vara praktiskt
att hava dessa inrymda i själva reglementet.
De sakkunniga hava förutsatt att, därest för innehavare av rektorsbefattning,
rektorsarvodet sänkes på grund av ändrad gruppindelning, rektor likväl
med stöd av 18 § 3 mom. skall kunna bibehållas vid det dittills gällande
pensionsunderlaget.
20 § 3 mom.
Bestämmelsen är av samma lydelse som motsvarande stadgande i civila
tjänstepensionsreglementet, dock med ett tillägg av innebörd, att rätten till
Kungl. May.ts proposition nr 278.
53
livränta skall upphöra för den händelse livränteförsäkrad person tillträder
anställning varmed är förenad pensionsrätt enligt tjänstepensionsreglementet
för lärare vid högre kommunala skolor eller enligt tjänstepensionsreglementet
för folkskollärare m. fl.
Motsvarande tillägg torde böra göras i de statliga pensioneringsbestämmelserna.
3 KAP.
Extra ordinarie befattningshavare.
24 §.
Som stycke 3 i denna paragraf hava de sakkunniga ansett sig böra föreslå
en bestämmelse av samma lydelse som 24 § 3 stycket i tjänstepensionsreglementet
för folkskollärare m. fl.
4 KAP.
Reglementets tillämplighet m. m.
27 §.
I fråga örn denna paragraf hänvisas till vad i den allmänna motiveringen
anförts beträffande pensioneringens omfattning.
De sakkunniga hava icke ansett sig kunna närmare angiva, hur länge möjligheten
till pension bör fortbestå, detta med hänsyn till att vikarietjänstgöringen,
i enlighet med sin natur, måste komma att förete avbrott. De sakkunniga
hava förutsatt, att pension skall kunna erhållas, även örn kortare
avbrott skulle förekomma. Det synes sålunda icke böra bliva föremål för
tvekan, att avbrott för ferier, platsombyte o. s. v. icke böra beröva läraren
möjlighet till pension. Mellan de exemplifierade ledigheterna och det fall, då
läraren kan anses hava lämnat undervisningsväsendet och därför rimligen
bör hava förlorat pensionsrätten, torde emellertid förekomma en mängd tveksamma
fall, som endast kunna avgöras efter prövning av de särskilda omständigheterna.
Vid bestämmande av pensionsförmånerna böra de för den frånträdda
extra ordinarie befattningen gällande pensionsvillkoren vara avgörande.
Ikraftträdande och övergångsbestämmelser.
Då de nu föreslagna pensionsbestämmelserna torde böra anses som en
nödvändig följd av det nya avlöningsreglementet för lärare vid de högre kommunala
skolformerna, hava de sakkunniga såsom en naturlig konsekvens härav
ansett sig böra föreslå, att pensionsreglementet skall äga tillämpning från
och med den 1 januari 1939 eller den dag, avlöningsreglementet trädde i
kraft. Det av de sakkunniga föreslagna tjänstepcnsionsreglementet kommer
härigenom att för tiden 1 januari—30 juni 1939 träda i stället för de stadganden,
som meddelats i reglementet för statens pensionsanstalt och i kungörelsen
den 9 december 1938 (nr 742) nied provisoriska pensioneringsbcstämmelser.
Denna anordning torde emellertid icke böra bliva till förlång
54
Kungl. Maj.ts proposition nr 278-
för befattningshavare, som varit underkastad nämnda reglemente och kungörelse.
Med anledning härav hava de sakkunniga föreslagit vissa övergångsstadganden.
Punkt 3 i övergångsbestämmelserna motsvaras till sin innebörd av samma
punkt i övergångsbestämmelserna till tjänstepensionsreglementet för folkskollärare
m. fl.
Enär vissa extra ordinarie befattningshavare före den 1 januari 1939 på
grund av då gällande bestämmelser varit anställda för läsår och således icke
innehaft fortlöpande anställning, skulle för sådan befattningshavare vid avgång
med pension under de närmaste tre åren verkställas en medeltalsberäkning
i enlighet med bestämmelserna i 12 § 2 mom. Med hänsyn härtill har
i punkt 4 andra stycket stadgats, att medeltalsberäkning endast skall ske, om
den extra ordinarie befattningshavaren icke innehaft den befattning, från vilken
avgång äger rum under hela den lästid, som belöper å de tre senaste åren
före avgången med pension.
Beträffande punkt 5 hänvisas till specialmotiveringen till 2 § 5 mom.
Bestämmelserna i punkt 6 äro i allt väsentligt hämtade från kungörelsen
den 12 april 1935 (nr 145) med föreskrifter i fråga örn pensionsrätten för
vissa förutvarande rektorer vid allmänna läroverk m. fl. De sakkunniga hava
funnit det lämpligt, att de rektorer, som vid uppnådd pensionsålder innehaft
rektorsbefattning under minst tolv år men endast en del av denna tid
varit underkastade bestämmelserna i detta reglemente, genom erläggande av
retroaktivavgifter beredas möjligheter att erhålla rektorspension. Retroaktivavgifterna
skulle motsvara skillnaden mellan pensionsavdragen i rektorsbefattningen
och hans ordinarie lärarbefattning. De sakkunniga hava icke
funnit sig böra föreslå, att retroaktivavgifter skola uttagas jämväl av huvudmannen.
I övrigt hänvisas beträffande denna punkt till allmänna motiveringen
angående pensionsunderlagen och pensionsavdragen.
II. Familjepensionsreglementet.
1 KAP.
Allmänna bestämmelser.
2 §■
Bestämmelserna i denna paragraf, som är av samma lydelse som motsvarande
stadganden i allmänna familjepensionsreglementet, innebära bland annat,
att efterlevande make icke är pensionsberättigad, örn äktenskapet ingåtts
efter det befattningshavaren fyllt 60 år, samt att pension icke utgår till barn
längre än tills det uppnår 19 års ålder.
Enligt de för lärare vid de högre kommunala skolformerna nu gällande
bestämmelserna äro nämnda åldersgränser fastställda till respektive 65 och
21 år.
I överensstämmelse med vad som skett vid allmänna familjepensionsreglementets
tillämpning å delägare i av staten numera övertagna familjepensionskassor
och som ägt rum vid inordnandet av lärare vid folk- och småskolor
under det nya statliga pensioneringssystemet, föreslå de sakkunniga, att de
förut gällande åldersgränserna fortfarande skola tillämpas beträffande änka
Kungl. Majlis proposition nr 278.
55
eller barn efter befattningshavare, som omedelbart före det nya familjepensionsreglementets
ikraftträdande redan hade pensionsrätt enligt äldre bestämmelser
om familjepension för lärare vid de högre kommunala skolorna. Stadgande
härom har intagits under punkten 2 i övergångsbestämmelserna.
5 § 5 mom.
Bestämmelsen motsvarar stadgandet i samma paragraf och moment i familjepensionsreglementet
för folkskollärare m. fl.; dock med det tillägget att
hänsyn skall tagas jämväl till lön för befattning, med vilken är förenad pensionsrätt
enligt tjänstepensionsreglementet för lärare vid högre kommunala
skolor, till tjänstepension, utgående enligt samma reglemente, samt till familjepension,
utgående enligt familjepensionsreglementet för folkskollärare eiler
enligt detta reglemente.
2 KAP.
Ordinarie lärare.
10 § 1 mom.
Familjepensionsunderlagen och familjepensionsavdragen hava — såsom
förut framhållits — av de sakkunniga föreslagits skola direkt motsvara allmänna
familjepensionsreglementets pensionsunderlag och avdrag. I likhet
med vad som skett i utkastet till tjänstepensionsreglementet hava i denna paragraf
intagits samtliga de för lönegraderna 1—30 gällande pensionsunderlagen
och pensionsavdragen.
10 § 2 mom.
Stadgandet ansluter sig till motsvarande bestämmelse i tjänstepensionsreglementet.
11 § 1 mom.
De sakkunniga hava avsett, att detta stadgande skall erhålla tillämpning
jämväl i de fall, då rektor återgår till ordinarie lärarbefattning, vare sig
tjänstepensionsunderlaget därvid sänkes eller ej.
övergångsbestämmelser.
Punkt 1 är en motsvarighet till samma punkt i övergångsbestämmelserna
till tjänstepensionsreglementet, och de sakkunniga vilja därför hänvisa till
sin motivering till denna punkt.
Beträffande punkt 3 vilja de sakkunniga hänvisa till sin motivering till
punkt 6 i övergångsbestämmelserna till tjänstepensionsreglementet.