Kungl. Majus proposition nr 275.
1
Nr 275.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till
lag om sjukhusvård vid krig eller krigsfara; given
Stockholms slott den 28 april 1939.
Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet hållna protokoll
vill Kungl. Majit härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå riksdagen
att antaga härvid fogade förslag till lag örn sjukhusvård vid krig eller
krigsfara.
Under Hans Majits
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Allert Forslund.
Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 275.
547 30 1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 275.
Förslag
till
Lag
om sjukhusvård vid krig eller krigsfara.
Härigenom förordnas som följer:
1 §•
Vid krig eller krigsfara, vari riket befinner sig, äger Konungen förordna,
att bestämmelserna i 3—9 §§ skola, helt eller delvis, tillämpas.
Under tid, då förordnande som i första stycket sägs är i kraft, gälla icke
i lag eller författning meddelade stadganden, i den mån de strida mot vad
enligt förordnandet blivit bestämt.
Konungen äger redan i fredstid föreskriva, att de förberedande åtgärder
skola vidtagas, vilka erfordras för tillämpning av bestämmelserna i denna lag.
2§-
I denna lag förstås med:
1. militära sjukhus:
a) garnisonssjukhus och militärsjukhus;
b) marinens sjukhus i Karlskrona;
c) fästningssjukhus;
d) arméns krigssjukhus och karantänssjukhus;
e) av svenska röda korset upprättade, till försvarsväsendets förfogande
ställda sjukvårdsanstalter; samt
f) fördelningssjukhus, etappsjukhus, landstormssjukstugor och militära
sjukvårdsanstalter i övrigt, i den mån Konungen förordnar, att de skola
anses såsom sjukhus enligt denna lag;''
2. civila sjukhus:
a) sjukhus, varom stadgas i lagen örn vissa av landsting eller kommun
drivna sjukhus;
b) karolinska sjukhuset, serafimerlasarettet, akademiska sjukhuset i Uppsala,
lasarettet i Lund och allmänna barnbördshuset;
c) konung Oscar II:s jubileumsfonds sanatorier;
d) kustsanatorier;
e) epidemisjukhus och tillfälliga lokaler för vård av epidemiskt sjuka,
varom stadgas i epidemilagen;
f) sinnessjukhus, som omförmälas i sinnessjuklagen, samt vårdhem för
sinnessjuka, varom förmäles i stadgan angående sinnessjukvården i riket;
g) enskilda sjukhem och förlossningshem, örn vilka förmäles i stadgan
angående enskilda sjukhem och förlossningshem;
Kungl. Maj:ts proposition nr 27o.
3
h) vanföreanstalter;
i) anstalter för vård av blinda;
j) hem för kroniskt sjuka;
k) anstalter för sinnesslöa;
l) sjukvårdsanstalter, anordnade vid fattigvårdsanstalt enligt lagen örn
fattigvården;
m) pensionsstyrelsens kuranstalter;
n) Welanderhem;
o) brunns- och badanstalter;
p) av svenska röda korset upprättade, till försvarsväsendets förfogande
ej ställda sjukvårdsanstalter;
q) hjälpplatser; samt
r) övriga av civila myndigheter, inrättningar, sammanslutningar eller enskilda
upprättade sjukvårdsanstalter.
3§-
Sjukhusvård beredes vid följande sjukhus:
a) i fred befintliga militära och civila sjukhus, vilka fortsätta sin verksamhet
utan eller med förändring i fråga örn dess art eller omfattning; samt
b) vid krig eller krigsfara upprättade militära och civila sjukhus.
Sjukhus, varom förmäles i första stycket under b), kunna antingen anordnas
såsom fullt självständiga sjukhus eller ock i viss utsträckning hava
lokaler, personal eller materiel gemensamma med annat sådant sjukhus eller
med sjukhus, som i första stycket under a) sägs.
4 §•
Konungen äger utfärda föreskrifter rörande upprättande av sjukhus genom
försorg av den, som driver sjukhus, eller nedläggande av sjukhus eller vidtagande
vid sjukhus av förändringar beträffande verksamhetens art eller
omfattning.
5 §•
Sjukhus, som har lokal, personal eller materiel gemensam med annat
sjukhus, kan efter Konungens förordnande ställas under förvaltning eller
ledning av styrelsen eller chefen (styresmannen, läkaren) för sistnämnda
sjukhus.
6 §■
Sjukhus skall, i den mån så erfordras, mottaga såväl militära som civila
patienter.
Yårdplatserna vid sjukhus disponeras av den eller de myndigheter
Konungen bestämmer.
7 §•
Militära sjukhus drivas enligt föreskrifter, som utfärdas av Konungen.
Civila sjukhus drivas i den ordning, som för fredstid är föreskriven. Där
särskilda omständigheter därtill föranleda, äger dock Konungen föreskriva
annan ordning beträffande driften.
4
Kungl. Majis ''proposition nr 275.
8§-
Beträffande tillhandahållandet av personal och materiel för sjukhus äger
Konungen utfärda erforderliga bestämmelser.
9§-
Kostnaderna för militära sjukhus bestridas av statsmedel, i den mån särskilda
medel icke stå till förfogande.
Vad nu sagts gälle ock i fråga örn civila sjukhus, som upprättas i anledning
av krig eller krigsfara.
För civila sjukhus i övrigt bestridas kostnaderna i den ordning, som
tillämpas i fredstid; dock att kostnader för vård av krigsskadade och övriga
extra kostnader, som föranledas av bestämmelserna i denna lag, skola gäldas
på sätt i första stycket sägs.
Med krigsskadade förstås dels sådana sjuka eller sårade, vilkas sjukdom
eller skada förorsakats av fienden eller eljest föranletts av eller inträffat
under deras tjänstgöring vid krigsmakten eller luftskyddet eller uppehåll
där med vederbörligt tillstånd, dels ock sjuka eller sårade krigsfångar.
10 §.
Anspråk på ersättning för sådana kostnader för civila sjukhus, vilka
jämlikt 9 § skola gäldas av statsmedel, prövas enligt de grunder och i den
ordning, som äro stadgade beträffande rekvisition för krigsmaktens behov.
Angående sätt och tid för ersättnings erläggande skall gälla vad i rekvisitionslagen
stadgas örn likvid för fullgjord rekvisition.
11 §•
Konungen äger meddela de närmare föreskrifter, som erfordras för tilllämpningen
av denna lag.
Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift från trycket utkommit i Svensk författningssamling.
Kungl. Majas proposition nr 27b.
5
Utdrag av ''protokollet över socialärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regeuten i statsrådet
å Stockholms slott den 31 mars 1939.
Närvarande:
Statsministern Hånsson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Brahstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,
Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.
Chefen för socialdepartementet, statsrådet Forslund, anmäler efter gemensam
beredning med cheferna för justitie-, försvars-, finans- och ecklesiastikdepartementen
fråga om särskilda författningsbestämmelser rörande sjukhusvård
vid krig eller krigsfara samt anför: v
Inledning-.
I civila luftskjddsutredningens betänkande den 21 december 1936 angående
det civila luftskyddet (statens offentliga utredningar 1936: 57) har i
kap. IX, som gäller luftskyddets förberedande i fredstid, under rubrikerna
»luftskyddstjänsten» och »det allmänna luftskyddet» behandlats, bland annat,
frågan örn sjukvården. Därvid har (sid. 116) omnämnts, att för den militära
sjukhusvården i händelse av krig funnes upprättad en allmän sjukvårdsplan,
enligt vilken det ålåge det svenska, röda korset att vid mobilisering upprätta
sammanlagt 256 fasta krigssjukvårdsanstalter med 18,355 sängplatser. Vidare
har anförts, att någon motsvarande reservorganisation för den civila sjukhusvården
icke funnes. Ökat sjukvårdsutrymme för svårt skadade torde
emellertid kunna beredas därigenom, att personer, som utan olägenhet kunde
vårdas i hemmen, utskreves från sjukhusen.
Civila luftskyddsutredningen har emellertid härom ytterligare framhållit,
att genom de krigföringsmetoder, som man numera räknade med vid planläggningen
av det civila luftskyddet, frågan örn sjukhusvården under krig
kommit i ett förändrat läge. Det torde böra övervägas, om icke i detta
avseende gränserna mellan den militära och civila sjukvården borde i händelse
av krig göras mindre skarpa. I varje fall torde en gemensam plan
för sjukhusvården under krig, grundad på en inventering av de möjligheter
för dylik vård, som kunde åstadkommas, böra upprättas under samverkan
mellan luftskyddsinspektionen samt de högsta militära och civila sjukvårdsmyndigheterna
ävensom svenska röda korset. Denna planläggning borde
även innefatta en fördelning av läkarna på olika verksamhetsområden.
6
Kungl. Majlis proposition nr 275.
Utredning angående ordnandet av sjukhusvården i krig.
I anledning av framställning från chefen för försvarsstaben av den 16
augusti 1937 har Kungl. Majit den 10 september 1937 uppdragit åt medicinalstyrelsen
att i samråd med chefen för försvarsstaben, generalfältläkaren,
luftskyddsinspektionen och överstyrelsen för svenska röda korset utarbeta
och till Kungl. Majit överlämna förslag till gemensam plan för den militära
och civila sjukhusvården i krig.
Medicinalstyrelsens förslag.
Till fullgörande av berörda uppdrag har medicinalstyrelsen utarbetat
förslag till den grundläggande författning, som syntes böra utfärdas för
sjukhusvården i krig, nämligen »lag örn sjukhusvård i krig», ävensom till
»kungörelse angående gemensam plan för den militära och civila sjukhusvården
i krig», innefattande tillämpningsföreskrifter till nyssnämnda lag,
samt »kungörelse angående försvars- och luftskyddsassistenter vid medicinalstyrelsen».
Förslagen till lag och tillämpningskungörelse jämte därtill hörande motiveringar
hava av medicinalstyrelsen överlämnats till Kungl. Majit med skrivelse
den 15 juni 1938, vari omnämnts, att chefen för försvarsstaben, generalfältläkaren,
luftskyddsinspektionen och överstyrelsen för svenska röda korset
ävensom chefen för marinen efter marinförvaltningens hörande, chefen för
flygvapnet efter flygförvaltningens hörande samt rikskommissionen för ekonomisk
försvarsberedskap förklarat sig icke hava något att erinra mot medicinalstyrelsens
förslag. Chefen för armén hade däremot, efter arméförvaltningens
hörande, framställt vissa erinringar. Yid skrivelsen fanns även fogat
förslaget till kungörelse angående försvars- och luftskyddsassistenter vid
medicinalstyrelsen. Över sistnämnda förslag hade yttranden avgivits till
styrelsen av chefen för försvarsstaben, generalfältläkaren, luftskyddsinspektionen
och överstyrelsen för svenska röda korset, vilka förklarat sig icke hava
något att erinra däremot.
Förslaget till lag örn sjukhusvård i krig torde såsom bilaga (Bilaga B)
få fogas till statsrådsprotokollet i förevarande ärende.
Medicinalstyrelsen har inledningsvis förklarat, att styrelsen vid fullgörande
av ifrågavarande uppdrag ansett följande synpunkter främst böra
vara ledande:
Den civila befolkningens indragande i krigföringen dels såsom kuggar i
det stora försvarsmaskineriet, dels såsom offer för direkt mot civilbefolkningen
riktade anfall medför, att man icke numera vid frågan örn beräkning
av platsbehov å sjukhus inom visst område (krigsskådeplats eller hemort)
bör gora sträng skillnad mellan militära och civila personer. Det skulle
leda till en besvärlig och kostbar dubbelorganisation med slitningar såväl
rörande sjukhusplatser som personal, materiel^ m. m., om en sådan uppdelning
försöktes, vilken dessutom skulle kunna medföra bristande effektiyitet,
i det att den ena artens sjukhus skulle kunna vara överbelagda och
7
Kungl. Majus proposition nr 275.
den andras upptagna i relativt ringa utsträckning. En organisation bör
därför skapas, som med tillgodoseende av de olika belioven är tillräckligt
smidig för att vid varje läge tillåta fullt utnyttjande och å andra sidan vid
behov tillåter en utbyggnad inom särskilt hotade eller drabbade områden.
En sådan uppläggning betyder i allmänhet icke en sammanblandning av
militära och civila sjukhus med hänsyn.till den lokala ledningen, men den
förutsätter givetvis centrala föreskrifter eller direktiv rörande intagningen,
ersättningen för vård av patienter m. m. samt en tillräckligt fast sammanknuten
högsta ledning av sjukhusvården.
Stommen i sjukliusvårdssystemet bör utgöras av de i fred befintliga sjukhusen.
För att dessa i möjligaste mån skola kunna tillgodose det mycket
stora vårdplatsbehov, som av allt att döma kommer att göra sig gällande
under élt evintuellt kommande krig, bör fastslås som allmän princip under
krigstid, att vård å sjukhus endast bör beredas sådana fall, som oundgängligen
äro i behov av sluten anstaltsvård. Vidare böra ordnas ökade möjligheter
för poliklinisk varcTTlels å redan befintliga sjukvårdsinrättningar, dels
aven å eventuellt nyinrättade anstalter för öppen sjukvård.
För att de i fred befintliga sjukhusen vid ett eventuellt krigsutbrott
skola vara i möjligaste mån rustade att motstå krigets påfrestningar kräves
ett omfattande förberedelsearbete i fredstid. Dylikt förberedelsearbete är
jämväl nödvändigt i fråga örn sjukhus, som avses att upprättas i samband
med ett eventuellt krigsutbrott. För att krigssjukvården skall fungera väl,
måste alltså även inom hithörande område ett omfattande mobiliseringsverk
uppläggas. Det kan för den skull icke undvikas, att olika myndigheter påläggas
betydande ytterligare arbete, som hittills icke tillkommit dem.
Ett uppläggande av i föregående stycke omförmält mobiliseringsverk
kräver en avsevärd tid. För att arbetet på detsamma snarast skall kunna
igångsättas, är det av största betydelse, att de därför erforderliga grunderna
finnas fastställda.
Medicinalstyrelsen hade därför i första hand utarbetat förslag till de
förut omnämnda författningarna rörande sjukhusvård i krig.
Yttranden över medicinalstyrelsens förslag.
Över medicinalstyrelsens förslag hava utlåtanden infordrats av pensionsstyrelsen,
arméförvaltningen, chefen för armén, statskontoret, Överståthållarämbetet
och samtliga länsstyrelser i länen. Överståthållarämbetet skulle
höra direktionen för karolinska sjukhuset och direktionen över allmänna
barnbördshuset i Stockholm samt bereda Stockholms stadsfullmäktige tillfälle
att avgiva yttrande. Länsstyrelsen i Uppsala län skulle höra direktionen
för akademiska sjukhuset i Uppsala. Samtliga länsstyrelser i länen
skulle höra förste provinsialläkarna varjämte stadsfullmäktige i Göteborg,
Malmö, Norrköping, Hälsingborg och Gävle av vederbörande länsstyrelser
skulle beredas tillfälle att avgiva yttrande.
Tillfälle att avgiva yttrande har vidare beretts samtliga landsting, styrelserna
för Welanderliemmen i Stockholm, Göteborg och Malmö, svenska
stadsförbundet, svenska landskommunernas förbund, svenska landstingsförbundet,
överstyrelsen för Konung Oscar Ilis jubileumsfond samt svenska
vanföreanstalternas centralkommitté.
Yttranden hava avgivits av samtliga omnämnda myndigheter, samman -
8
Kungl. Maj.ts proposition nr 275.
slutningar och organisationer med undantag av styrelsen för Welander -hemmet i Stockholm samt Östergötlands, Kristianstads, Hallands, Västmanlands,
Gävleborgs, Västernorrlands och Jämtlands läns landsting.
Medicinalstyrelsens författningsförslag hava lämnats utan erinran eller
tillstyrkts, i varje fall i princip, i samtliga yttranden. Beträffande skilda
detaljspörsmål hava emellertid i åtskilliga yttranden erinringar blivit framställda.
Med ledning av medicinalstyrelsens förslag och däröver avgivna yttranden
har inom socialdepartementet utarbetats förslag till lag örn sjukhusvård vid
krig eller krigsfara. Jag övergår nu till att närmare redogöra för detta förslag.
Förslag till lag- om sjukhusvård vid krig eller krigsfara.
Allmän motivering.
Medicinalstyrelsen har framhållit, att den civila sjukhusvården för
närvarande reglerades genom ett flertal lagar och andra författningar, bland
vilka kunde nämnas lagen den 22 juni 1928 (nr 302) om vissa av landsting
och kommun drivna sjukhus, stadgan samma dag (nr 303) angående lasarett,
sjukstugor och tuberkulossjukvårdsanstalter (sjukhusstadga), stadgan den 29
maj 1931 (nr 172) angående enskilda sjukhem och förlossningshem, sinnessjuklagen
den 19 september 1929 (nr 321), stadgan samma dag (nr 328) angående
sinnessjukvården i riket, lagen den 14 juni 1918 (nr 422) örn fattigvården
samt epidemilagen den 19 juni 1919 (nr 443). Ifrågavarande lagar
och författningar innehölle i allmänhet synnerligen detaljerade bestämmelser.
Dessa syntes emellertid vara utformade med hänsyn till förhållandena under
fredstid.
Den militära sjukhusvården reglerades bland annat genom föreskrifter
i vederbörliga tjänstgöringsreglementen (reglemente för marinen), reglemente
för garnisonssjukhusen, fältreglemente för armén, förslag till krigssjukvårdsreglemente
samt på grund av gällande brev angående försvarsgrensförvaltningarnas
krigsförberedelser utarbetade krigssjukvårdsplaner.
Medicinalstyrelsen har vidare anfört, att i gällande föreskrifter i fråga
om den civila sjukhusvården omfattande ändringar krävdes, därest de skulle
kunna medgiva sjukhusvårdens ordnande på det sätt, som motsvarade det
moderna krigets krav. I viss mån vore så förhållandet jämväl beträffande
föreskrifterna för den militära sjukhusvården. På grund härav och då införandet
av erforderliga ändringar i vederbörliga författningar ur formell
synpunkt skulle bjuda synnerligen stora svårigheter, hade medicinalstyrelsen
funnit lämpligt att utarbeta en särskild lag för sjukhusvård i krig, vilken
under den tid densamma vore gällande i fråga örn de sjukvårdsanstalterT
beträffande vilka den ägde tillämpning, avsåges skola upphäva mot den nya
lagen stridande föreskrifter, utfärdade i lag och författning eller i annan
ordning.
9
Kungl. Maj:ts proposition nr 275.
På sätt medicinalstyrelsen framhållit är nutida krigföring sådan, att den Departementsi
viss utsträckning riktas även mot civilbefolkningen. Med hänsyn härtill chefen.
kan man icke i krig göra sträng skillnad mellan militära och civila personer,
då det gäller att vidtaga åtgärder för att bereda sjuka och skadade vård i
sjukvårdsanstalter av olika slag. Vård bör lämnas där så bäst kan ske.
För att de lämpligaste åtgärderna och anordningarna härutinnan skola kunna
vidtagas, lärer otvivelaktigt kunna uppställas såsom förutsättning, att en
central ledning har avgörandet i sin hand. Denna ledning synes lämpligen
böra utövas av Kungl. Maji. Gällande författningar och andra bestämmelser
rörande såväl det civila som det militära sjukvårdsväsendet innehålla
emellertid en mängd föreskrifter, som icke låta sig förena med stadgande
örn en dylik central ledning.
Uppenbarligen skulle, såsom medicinalstyrelsen anfört, införandet av erforderliga
ändringar i alla de författningar, varom därvid skulle bliva fråga,
ur formell synpunkt erbjuda stora svårigheter. Denna omständighet har
föranlett medicinalstyrelsen att föreslå, att en särskild författning skall tillskapas,
avsedd att enhetligt reglera sjukhusförhållandena i krig. Därvid
skulle nu gällande bestämmelser, som strede mot stadganden i nämnda författning,
sättas ur kraft.
Då det måste anses vara en angelägenhet av största vikt, att effektiva
bestämmelser rörande anordnandet av sjukhusvården i krig och under andra
utomordentliga förhållanden tillskapas och då medicinalstyrelsens förslag
härutinnan, mot vilket erinran i princip icke framställts i avgivna yttranden,
synes erbjuda en framkomlig väg, finner jag mig kunna i huvudsak tillstyrka
styrelsens förslag till huvudförfattning. Beträffande vissa detaljer har jag
dock ansett ändringar böra vidtagas. Härtill återkommer jag i specialmotiveringen.
Specialmotivering. •
Lagens rubrik.
Länsstyrelsen i Västmanlands län erinrar örn att lagen är avsedd att komma
i tillämpning även vid andra tillfällen än krigstillfällen. Med hänsyn därtill
syntes det lämpligt, att rubriken ändrades, förslagsvis till »Lag örn sjukhusvård
i krig och vid andra extraordinära förhållanden».
De för extraordinära förhållanden avsedda bestämmelserna i den nu ifråga- Departementsvarande
författningen anser jag böra kunna sättas i kraft, då riket befinner chefen.
sig i krig eller krigsfara. Såsom rubrik till författningen har på grund
därav föreslagits »lag örn sjukhusvård vid krig eller krigsfara».
Denna paragraf motsvarar
förslag.
1 §■
1 mom.
samt
11 § i medicinalstyrelsens
Kungl. Maj:ts proposition nr 275.
Departements
chefen.
10
Medicin alstyrelsen.
Styrelsen bär anfört, att det synts nödvändigt att redan i 1 § 1 mom. klarlägga
lagens tillämpligbet, då därigenom de följande paragraferna bleve lättare
förståeliga. Momentets formulering och innehåll stöde i huvudsaklig överensstämmelse
med motsvarande bestämmelser i övriga författningar, som
ägde tillämpning sedan mobilisering och därmed i momentet jämställda åtgärder
anbefallts.
Yttranden.
Länsstyrelsen i Stockholms län anser, att bestämmelsen i 1 § 1 mom. första
stycket icke för samtliga fall tillräckligt klart angåve, när lagen skulle träda
i tillämpning. För avlägsnande av all oklarhet därutinnan föresloges, att tilllämpning
av lagen städse skulle göras beroende av att Kungl. Majit meddelade
förordnande därom i samband med att mobilisering, luftskyddstillstånd
eller eljest vidtagande av särskilda försvarsåtgärder anbefalldes.
Ändring av första stycket på angivet sätt föranledde motsvarande ändring
av tredje stycket. Örn ej de sålunda föreslagna ändringarna vidtoges, borde
1 mom. kompletteras med ett stadgande örn när lagen skulle upphöra att
tillämpas för det fall, att dess trädande i tillämpning föranletts av annan
åtgärd än mobilisering. — I sistnämnda hänseende yrkar även länsstyrelsen
i Södermanlands län ändring i förslaget.
Länsstyrelsen i Jönköpings län framhåller, att det i 1 § 1 mom. tredje stycket
använda ordet demobilisering — som icke återfunnes i tidigare författningar
— innefattade en serie handlingar, omspännande en viss tidrymd av i regel
ett flertal dagar, varför ordet i det sammanhang, vari det användes i lagförslaget,
icke kunde anses tillräckligt klart och tydligt giva uttryck för
den därmed åsyftade tidpunkten. Länsstyrelsen ansåge för sin del, att lagen
borde upphöra att gälla i samband med att förordnande utfärdades örn
mobiliseringstillståndets upphörande.
I 1 § gives Konungen fullmakt att förordna örn tillämpning av de särskilda
bestämmelser, vilka under utomordentliga förhållanden skola gälla
rörande ordnandet av sjukhusvården i riket. Dessa bestämmelser finnas
intagna i lagens 3—9 §§. På sätt som föreskrivits i luftskyddslagen beträffande
förutsättningarna för förordnande att riket eller del därav skall
försättas i luftskyddstillstånd, synes såsom förutsättning för förordnande i
nu ifrågavarande hänseende böra gälla, att krig skall hava utbrutit eller
krigsfara föreligga.
Mot andra stycket av 1 § 1 mom. i medicinalstyrelsens förslag svarar
departementsförslagets stadgande, att Konungens förordnande kan innefatta,
att bestämmelserna i 3—9 §§ endast delvis skola tillämpas.
Andra stycket i departementsförslaget har i huvudsak samma innebörd
som 11 § i medicinalstyrelsens förslag. Därigenom sättas stadganden i
andra lagar och författningar — i den mån de strida mot den nu föreslagna
Kungl. Maj.ts proposition nr 275. 11
lagens bestämmelser, såvitt de enligt meddelat förordnande skola tillämpas —
temporärt ur kraft.
Då det är av största vikt, att den nu föreslagna lagen — örn behov därav
skulle visa sig föreligga — omedelbart kan träda i tillämpning, har i tredje
stycket stadgats rätt för Konungen att redan i fredstid föreskriva, att förberedande
åtgärder för tillämpning av lagen skola vidtagas.
2 §■
Denna paragraf motsvarar dels 1 § 2 mom. i medicinalstyrelsens förslag,
dels ock den i nämnda moment omförmälda förteckningen, benämnd »bilaga 1»,
över de sjukvårdsanstalter, som i lagens mening skulle vara att anse såsom
sjukhus. Nämnda bilaga ingår i den till förevarande protokoll fogade
bilagan B. Det må särskilt påpekas, att i fråga örn civila sjukvårdsanstalter,
för vilka lagen skulle gälla, undantag i bilagan 1 gjorts för hjälpplatser.
Medicinalstyrelsen.
För att landets resurser i fråga örn möjligheter till sjukhusvård i krig
skulle kunna effektivt utnyttjas, vore det enligt medicinalstyrelsens mening
nödvändigt, att alla sjukvårdsanstalter, som kunde tänkas bliva av betydelse
för sjukhusvården i krig, bleve underkastade lagens bestämmelser. Bilagan 1
hade formulerats med hänsyn till detta. Då undantag kunde behöva göras
för vissa rörliga militära sjukvårdsanstalter eller andra militära sjukvårdsanstalter,
exempelvis sådana som ofta måste flyttas från en plats till en
annan, hade dock i bilagan införts den särbestämmelsen, att ifrågavarande
sjukvårdsanstalter lydde under lagen enligt Konungens bestämmande. Uppställningen
av bilagan hade i övrigt gjorts på sådant sätt, att tveksamhet
örn sjukvårdsanstalt lydde under lagen eller icke i möjligaste mån eliminerats.
Där tveksamhet ansetts kunna uppstå, hade därför vederbörlig sjukvårdsanstalt
namneligen angivits.
Yttranden.
Länsstyrelsen i Södermanlands län anser den i vissa hänseenden betydelsefulla
uppdelningen i militära respektive civila sjukhus böra på något sätt
angivas i lagen, i varje fall genom hänvisning till att därom skulle gälla
uppdelningen i bilaga 1.
I åtskilliga yttranden beröres närmare innehållet i berörda bilaga.
Stadsfullmäktige i Malmö anföra, att delade meningar kunde råda beträffande
arten av de sjukvårdsanstalter, som avsåges komma att falla under
lagen. Sålunda torde det kunna ifrågasättas, huruvida det kunde vara lämpligt
att under lagen hänföra enskilda sjukhem och Welanderliem. Yad de
enskilda sjukhemmen beträffade, vore dessa ofta kombinerade med enskilda
förlossningshem, på vilka senare lagen icke skulle bliva tillämplig. I Malmö
funnes två kombinerade enskilda sjuk- och förlossningshem. Tydliga föreskrifter,
huruvida dylika kombinerade anstalter skulle falla under lagen,
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 275.
börtie införas däri. Welanderhemmen kunde kanske erbjuda sjukhusvården
i krig vissa reservutrymmen, men varken organisationen eller utrustningen
av dessa hem torde göra dem mera lämpade som reservkrigssjukhus än
vilket annat barnhem som helst. Å andra sidan hade icke i lagen medtagits
exempelvis anstalter för blinda, av vilka man ju måste vänta en betydligt
ökad frekvens under krig.
Svenska landstingsförbundet1 påpekar, att kustsanatorierna icke särskilt
omnämnts i bilagan 1, ehuru så vore fallet med övriga större kategorier av
sjukvårdsinrättningar.
Arméförvaltningen föreslår, att punkten f) under rubriken militära sjukvardsanstalter
måtte erhålla följande lydelse: »övriga militära sjukvårdsanstalter
enligt vederbörande befälhavares bestämmande». Till stöd för
detta förslag anför arméförvaltningen, att de i ifrågavarande sjukvårdsanstalter
ingående, fälthären tillhörande, rörliga sjukvårdsformationerna endast
undantagsvis torde kunna tagas i anspråk för vård av krigsskadade civila
patienter och att vissa transportsvårigheter kunde befaras uppkomma med
dylikt ianspråktagande. Härtill komme, att genom den av arméförvaltningen
föreslagna formuleringen handläggningen av ärenden rörande disponerandet
av ifrågavarande sjukvårdsanstalter skulle kunna ske utan onödig omgång
och tidsutdräkt.
I flera yttranden behandlas det i medicinalstyrelsens förslag i punkten o)
under rubriken civila sjukvårdsanstalter gjorda undantaget för hjälpplatser.
Ställföreträdande luftskyddschefen i Stockholm, i vars uttalanden Överståthållarämbetet
och polismästaren i Stockholm instämt, anför bland annat, att
man av vissa skäl närmast kunde vara benägen att betrakta undantaget i
fråga om hjälpplatser såsom tillkommet genom ett förbiseende. Man måste
fråga sig av vilken anledning hjälpplatserna ansetts kunna lämnas utanför
vid den centrala regleringen av krigssjukvårdens personal- och materielfrågor
och varför kostnaderna för upprättande av hjälpplatser och för vården
av skadade å dessa icke ansetts böra läggas å staten. Luftskyddschefen
yttrar vidare:
Under planläggningsarbetet för luftskyddets sjukvårdstjänst har man vid
upprepade tillfällen stött på den uppfattningen, att rekryteringen av läkare
och sjuksköterskor till hjälpplatserna skulle vara synnerligen lätt ordnad.
Visserligen vore brist rådande på yngre läkare och sköterskor, men möjlighet
funnes säkerligen att till hjälpplatserna erhålla pensionerade läkare och
sjuksköterskor, som på grund av giftermål eller av annan anledning lämnat
den aktiva tjänsten. Henna uppfattning synes bottna i en felbedömning av
arten av de prestationer, som måste krävas av å hjälpplatserna tjänstgörande
läkare och sjuksköterskor. Av sjukvårdsanstalterna blir det vid luftanfall
säkerligen hjälpplatserna, som få taga emot första stöten. Hjälpplatserna
komma då att fungera såsom synnerligen hårt belastade polikliniker. Dessa
kräva för sin -ledning skickliga och rutinerade läkare och sjuksköterskor,
alla vid god fysik.
1 I vad svenska landstingsförbundet beträffande förevarande ävensom annat i det följande
omnämnt spörsmål anfört instämma länsstyrelsen i Älvsborgs län samt Stockholms,
Södermanlands, Skaraborgs, Värmlands och Norrbottens läns ävensom Kalmar läns södra
landsting.
13
Kungl. Maj:ts proposition nr 275.
Såsom ett skäl för att hjälpplatserna icke behöva jämställas med övriga
krigssjukvårdsanstalter har också sagts, att hjälpplatserna på grund av sin
tillfälliga karaktär icke krävde någon större utrustning och därmed icke heller
någon omfattande planläggning för materielanskaffningen. Det är riktigt,
att hjälpplatserna, å vilka ju endast första vård skall lämnas, icke behöva
vara i funktion under lika långa tidsrymder som de sjukvårdsanstalter, vilka
hava att sörja för den fortsatta vården. Man måste emellertid taga i beaktande,
att frekvensen å hjälpplatserna kan bliva betydligt större än å
anstalterna för den fortsatta vården. Avsikten med hjälpplatserna är ju att
bereda möjlighet att genom en snar första hjälp å dessa minska behovet
av vård å de egentliga sjukhusen. Vid planläggningen av krigssjukvården
synes man därför icke kunna bortse från hjälpplatserna. För Stockholms
stad har med anlitande av tillgänglig sakkunskap hittills planlagts 19 hjälpplatser.
Kostnaden för utrustning av dessa beräknas till cirka 105,000
kronor. Häri ingå icke byggnadskostnader och dylikt för platsernas iordningställande.
Kostnaderna för hjälpplatserna bliva således så betydande,
att staten principiellt bör svara för dessa kostnader likaväl som för krigssjukvården
i övrigt.
Med hänsyn jämväl till länsstyrelsernas och luftskyddschefernas rätt enligt
bestämmelser i luftskyddets förfoganderättslag att tvångsvis uttaga erforderlig,
icke krigstjänstskyldig personal borde för vinnande av enhetlighet hjälpplatserna
upptagas i den allmänna krigssjukvårdsplanen.
På grund av det anförda hemställer luftskyddschefen örn sådan ändring
i förslaget, att hjälpplatser icke måtte undantagas i bilagan 1. Därest
undantaget likväl skulle bibehållas, förelåge skäl att till förekommande av
misstolkning definiera benämningen hjälpplats. Varken i gällande luftskyddsförfattningar
eller i det föreliggande förslaget vore angivet, vad som därmed
skulle förstås. Det kunde därför i vissa fall uppstå tveksamhet, huruvida
en för luftskyddets räkning upprättad anstalt vore att hänföra till hjälpplats
eller att betrakta som annan sjukvårdsanstalt för luftskyddets räkning. I
det senare fallet skulle anstalten falla under lagen, i det förra icke.
Länsstyrelsen i Södermanlands län ifrågasätter, huruvida tillräcklig anledning
förefunnes att undantaga hjälpplatser. Större trygghet syntes finnas
för att sådana hjälpplatser i erforderlig utsträckning erhölle tillgång till
läkare, utbildad sjukvårdspersonal samt sjukvårdsmateriel, därest hjälpplatserna
inbegrepes i den allmänna planläggningen. Samma inställning till
detta spörsmål har försvarsassistenten i Malmöhus län, under det att däremot
länsstyrelsen i Västmanlands län förmenar, att det förhållandet, att hjälpplatserna
undantagits — jämfört med bestämmelserna om tillhandahållandet
av personal i 22 mom. av kungörelsen angående gemensam plan för den
militära och civila sjukhusvården i krig —• syntes på ett sätt, som säkerligen
icke avsetts, bliva till favör för hjälpplatserna i konkurrensen örn icke krigstjänstgöringsskyldiga
läkare.
Förteckningen å de sjukvårdsanstalter, beträffande vilka lagen skall vara Departementstillämplig,
har synts mig böra intagas i författningen. Medicinalstyrelsens chefen.
förslag i bilaga 1 har, med viss formell jämkning, upptagits i departements
-
Departements
chefen.
14 Kungl. Marits proposition nr 275.
förslaget, vari dock i anslutning till framställningar i yttrandena tillägg
gjorts av kustsanatorier, enskilda förlossningshem, anstalter för vård av
blinda samt hjälpplatser. Såsom framgår av vad som anförts i åtskilliga
yttranden lärer upptagandet av hjälpplatser i förteckningen vara särskilt av
behovet påkallat.
3 §.
Denna paragraf motsvarar 2 § i medicinalstyrelsens förslag.
Medicinalstyrelsen.
Styrelsen har anfört, att — på sätt framginge av bestämmelserna under a) —
det förutsatts, att icke samtliga i fred befintliga sjukvårdsanstalter kunde
tagas i anspråk för sjukhusvård i krig. Vissa sjukvårdsanstalters läge, t. ex.
ur luftskyddssynpunkt, kunde nödvändiggöra, att desamma i samband med
krigsutbrott nedlades, varigenom ifrågavarande anstalters personal och materiel
kunde tagas i anspråk för lämpligare belägna anstalter. Sista stycket
vore föranlett bland annat av att i samband med krigsutbrott upprättade
mer eller mindre provisoriska sjukvårdsanstalter icke sällan torde behöva
hava viss materiel m. m. gemensam med varandra eller med befintliga
fredssjukhus.
Yttranden.
Förevarande paragraf har ej särskilt behandlats i yttrandena.
Medicinalstyrelsens förslag har med allenast formell jämkning intagits i
departementsförslaget.
Med sjukhusvård förstås vård å sjukhus, som avses i 2 §. Uttryckligt
stadgande härom i lagen synes icke erforderligt.
4- §■
Mot denna paragraf svarar 3 § i medicinalstyrelsens förslag.
Medicinalstyrelsen.
Med hänsyn till förhållandena vid krig eller krigsfara hade befunnits nödvändigt
att bereda Konungen möjlighet att medgiva (anbefalla) avvikelser
från hittills gällande bestämmelser, meddelade i lag eller författning eller i
annan ordning, vilka reglerade upprättandet eller nedläggandet av eller vidtagandet
av förändringar i fråga örn sjukvårdsanstalter. Konungen borde
sålunda kunna ålägga exempelvis landsting att vid krig eller krigsfara nyupprätta
sjukhus, även örn ifrågavarande sjukhus icke vore erforderligt för
landstingsområdets behov.
Yttranden.
Västerbottens läns landsting anför, att, örn ett landstings sjukvårdsanstalter
måste tagas i bruk för krigsmaktens behov, stora krav komme att ställas på
landstingens normala sjukvårdande verksamhet. Yid behov av nya sjukhus,
avsedda att betjäna krigsmakten, torde väl dessa komma att bliva av mera
provisorisk art. Då kostnaden för upprättande eller anordnande av dessa
sjukhus skulle bestridas av statsmedel, kunde ifrågasättas, örn det ej vore
Kungl. Maj:ts proposition nr 275. 15
lämpligast, att de militära myndigheterna, som handhade den militära sjukvården,
även ordnade de för krigsbehov erforderliga extra sjukhusen.
Med hänsyn till den utomordentliga vikten av att i den situation, vari Departements- •
riket måste befinna sig för att nu ifrågavarande bestämmelser överhuvud chefenskola
äga tillämpning, erforderliga åtgärder vidtagas i den ordning, som för
varje särskilt fall är den mest lämpliga, torde en bestämmelse böra förefinnas
i lagen, innefattande så vidsträckt fullmakt för Konungen, som
medicinalstyrelsen föreslagit. Styrelsens förslag^ härutinnan har därför synts
mig böra utan saklig ändring godtagas.
5 §.
4 § i medicinalstyrelsens förslag och denna paragraf överensstämma i sak.
Medicinalstyrelsen.
Ett effektivt utnyttjande av lokaler, personal och materiel vid icke fullt
självständigt anordnade sjukvårdsanstalter torde icke sällan kräva, att ifrågavarande
sjukvårdsanstalter ställdes under gemensam ledning och förvaltning.
Härför fordrades lagbestämmelser, då gällande lagstiftning icke medgåve,
att exempelvis ett civilt epidemisjukhus ställdes under militär förvaltning.
Yttranden.
Länsstyrelsen i Orebro län och samma läns landsting framhålla, att lagstiftningen
örn de civila sjukhusen icke förutsatte, att sådan sjukhuschef, som
omförmäldes i föreliggande författningsförslag, alltid skulle finnas. Då det
vore av utomordentlig vikt, att de åtgärder, som bleve erforderliga i händelse
av krig, kunde vidtagas utan tidsutdräkt, måste det anses önskvärt,
att vid varje sjukhus funnes en chef, som ägde därför erforderliga befogenheter.
I den nu ifrågasatta lagstiftningen borde därför Konungen meddelas
rätt att förordna sådan sjukhuschef. Förordnandet torde böra gälla till viss
del redan i fredstid, nämligen för det förberedande arbete med upprättande
av planer m. m., som erfordrades i fredstid, och i full utsträckning från den
tidpunkt, då mobilisering, luftskyddstillstånd eller eljest vidtagande av särskilda
försvarsåtgärder anbefallts.
Mot 4 § av medicinalstyrelsens förslag har erinran i sakligt hänseende Departementsicke
framställts i yttrandena. Bestämmelser av enahanda innehåll hava upp- chefen''
tagits i förevarande paragraf, därvid dock i förtydligande syfte utsagts, att
såsom chef för ett sjukhus är att anse jämväl den, som tjänstgör såsom
styresman eller anstaltsläkare.
6-8 §§.
Mot dessa paragrafer svara 5—7 §§ i medicinalstyrelsens förslag.
Medicinalstyrelsen.
Bestämmelsen i 5 § 1 morn., att samtliga för sjukhusvård i krig avsedda
sjukhus skulle äga mottaga såväl militiira som civila patienter, hade ej synts
Departements
chefen.
16 Kungl. Maj ds proposition nr 275.
styrelsen kräva särskild motivering utöver vad i den allmänna motiveringen
anförts. Beträffande 5 § 2 mom. kar styrelsen anfört, att ett samordnande
av den militära och civila sjukhusvården i den utsträckning, som befunnits
erforderlig, krävde, att vid behov vårdplatsernas disponerande kunde regleras
centralt. Exempelvis måste från krigsskådeplats anländande sjuktåg
kunna anvisas visst sjukhus, där de med säkerhet kunde avlämna de medförda
sjuka och sårade. Detta syntes icke möjligt, örn icke de högsta militära
och civila myndigheterna av Konungen kunde medgivas viss förfoganderätt
över vårdplatserna vid Rinder lagen lydande sjukvårdsanstalter.
Då avsteg från i fred gällande ordning för driften kunde bliva erforderliga,
borde en bestämmelse, som medgåve detta, utfärdas. Med hänsyn till
ifrågavarande bestämmelses natur borde densamma intagas i förevarande
lag. Den hade upptagits i 6 §.
Med hänsyn till sannolik knapp tillgång på läkar- och annan personal
samt sjukvårdsmateriel och andra förnödenheter torde reglerande bestämmelser
för personal- och materielbehovens tillgodoseende bliva erforderliga.
Då dessa reglerande bestämmelser icke alltid torde kunna komma att överensstämma
med gällande bestämmelser, borde i 7 § av förevarande lag
Konungen medgivas utfärda ifrågavarande bestämmelser.
Yttranden.
I yttrandena beröras ej särskilt nu ifrågavarande paragrafer i lagförslaget.
Då ett oavvisligt behov torde förefinnas av att i fråga örn dispositionen
av vårdplatser, driften av sjukhus samt tillhandahållandet av personal och
materiel kunna föreskriva annan ordning än den, som följer av nu gällande
bestämmelser, har i förevarande tre paragrafer — vilka i sak överensstämma
med 5—7 §§ i medicinalstyrelsens förslag, mot vilka erinran icke framställts
i yttrandena — Konungen bemyndigats att träffa avgörande därutinnan.
I 6 § första stycket har vidare upptagits den allmänna regeln, att samtliga
sjukhus skola, i den mån så erfordras, mottaga såväl militära som civila
patienter.
9 §■
Denna paragraf motsvarar 8 § samt 1 § 3 mom. i medicinalstyrelsens
förslag.
Medicinalstyrelsen.
Styrelsen har anfört, att — i syfte att underlätta, bland annat, formuleringen
av bestämmelserna rörande kostnadernas bestridande i 8 och 9 §§
av styrelsens förslag — i 1 § 3 mom. införts begreppet »krigsskadade».
Styrelsen har vidare såsom motivering till 8 § framhållit, att det i princip
synts rättvist, att staten gäldade samtliga extra kostnader, som uppstode
även för. andra än av staten drivna sjukvårdsanstalter på grund av förevarande
författnings bestämmelser. Utvidgnings-, nybyggnads- och andra
arbeten, som betingades av krigets krav och som utfördes i enlighet med
Kungl. Majus proposition nr 275.
17
bestämmelserna i författningen, borde alltså principiellt sett ersättas med
statsmedel. Då krigsskadades vård jämväl syntes vara en statlig angelägenhet,
borde samma princip äga tillämpning i fråga örn denna.
Avsteg från nämnda princip bade endast ansetts böra äga rum, i den
mån donationsmedel, medel, som ställdes till förfogande av svenska röda
korset eller dylikt disponerades eller — i fråga örn civila sjukvårdsanstalter
— Konungen funne anledning föreskriva annorlunda. Dylik anledning torde
exempelvis förefinnas, därest landsting eller kommuner frivilligt upprättade
sjukvårdsanstalter, i vilket fall borde kunna föreskrivas, att kostnaderna för
ifrågavarande anstalters upprättande och drift helt eller delvis skulle bestridas
av den upprättande myndigheten.
Yttranden.
8 § i medicinalstyrelsens förslag har behandlats i åtskilliga yttranden.
Svenska landstingsförbundet förklarar sig icke hava något att erinra mot
de föreslagna principerna för vårdkostnadernas bestridande men förutsätter
därvid, att, örn ett landsting med hänsyn till föreliggande vårdbehov efter
inhämtande av medicinalstyrelsens godkännande frivilligt inrättade för sjukvården
under krig behövligt sjukhus, staten även i dylikt fall skulle vara
skyldig ersätta landstinget kostnaderna därför.
Sedan svenska stadsförbundet erinrat örn att huvudmännen för ett civilt
sjukhus eventuellt icke skulle kunna räkna med ersättning av statsmedel
vid ett »frivilligt» upprättande av sjukvårdsanstalter, framhålles, att nämnda
uttryck icke syntes utesluta möjligheter till olika tolkningar. Härom anför
es :
Örn tillgodoseendet av de krigsskadades vård från statens sida anses tillräckligt
beaktat och något krav på utvidgningar från dess sida icke framföres,
kan just tillgodoseende av krigskravet innebära, att huvudmannen för
den civila sjukvårdens behov ändock ovillkorligen måste sörja för ökat
platsantal. I realiteten har anskaffandet av nya platser då blivit en följd av
strävanden att tillgodose vårdbehov, för vilkas bekostande staten ansetts böra
svara. Ett klarare utformande av föreskrifterna på denna punkt synes vara
så mycket mer påkallat, som den här berörda distinktionen mellan »obligatoriska»
och »frivilliga» återfinnes i motiveringen till 8 §, medan själva lagtexten
synes tillmäta Konungen en ännu längre gående frihet i ersättningsfrågan.
I viss mån liknande synpunkter anföras även av Stockholms stadsfullmäktige.
Kopparbergs läns landsting förutsätter, att med uttrycket att kostnaderna
för vård å civila sjukhus av krigsskadade helt skulle bestridas av statsmedel
avsåges täckande av den verkliga kostnaden och icke endast den för anstalten
gällande legosängsavgiften, vilken avgift nämligen vore bestämd efter
andra grunder än rent ekonomiska. — Länsstyrelsen i Stockholms län anför,
att medicinalstyrelsens motivering icke giver tillräcklig upplysning örn innebörden
i orden »och Konungen icke annat föreskriver». Av en i lagtexten
infogad, inom parentes stående hänvisning kunde man emellertid föranledas
antaga, att nyss citerade uttryck syftade på bestämmelsen i 6 § 2 mom.
Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 275. 547 3a 2
18
Kungl. Majus proposition nr 275.
andra punkten i lagförslaget. Därest så vore fallet, torde hänvisningen böra
komma till direkt uttryck i själva lagtexten, exempelvis genom följande
ändrade formulering: »och Konungen icke i samband med förordnande enligt
6 § 2 mom. andra punkten annat föreskriver». — Stadsfullmäktige i Gävle
framhålla jämväl, att nyss omförmälda uttryck i lagtexten föranledde ovisshet.
Detta vore så mycket betänkligare som bestämmelsen i 3 § givits den
innebörden, att Konungen ansåges kunna ålägga exempelvis landsting att
vid krig eller krigsfara nyupprätta sjukhus, även örn sjukhuset icke vore
erforderligt för landstingets behov. I varje fall borde det klart utsägas, att
alla härav föranledda kostnader skulle bestridas av statsmedel. Den omständigheten,
att en ort drabbades hårdare av kriget, borde icke ens teoretiskt
kunna medföra särskilda kostnader för orten för tillgodoseende av
ortens sjukvårdsbehov.
I fråga örn 1 § 3 mom. i medicinalstyrelsens förslag framhåller länsstyrelsen
i Stockholms län, att definitionen av begreppet krigsskadade torde utesluta,
att personer, vilka såsom frivilliga deltoge i rikets försvar och icke vore
svenska medborgare, kunde bliva betraktade såsom krigsskadade. Detta syntes
icke tillfredsställande. Likaså torde kunna ifrågasättas, huruvida icke även krigskorrespondenter
och andra, som med vederbörligt tillstånd åtföljde svensk
trupp, borde jämställas med nyss omförmälda frivilliga. Liknande synpunkter
anföras även av arméförvaltningen, länsstyrelsen i Jönköpings län och stadsfullmäktige
i Gävle.
Departements- De viktiga bestämmelserna örn huru kostnaderna för sjukhusvården vid
chefen. krig eller krigsfara skola gäldas innehållas i förevarande paragraf, vars två
första stycken i sak nära överensstämma nied 8 § i medicinalstyrelsens
i förslag. Huvudprincipen synes böra vara den, att staten skall svara för
samtliga kostnader, som uppstå på grund av bestämmelserna i den nu
föreslagna lagen. Till sådana kostnader räknas även utgifter för vård av
'' krigsskadade. En definition å sistnämnda uttryck — som av medicinalstyrelsen
lämnats i 1 § 3 mom. — har upptagits i sista stycket av förevarande
paragraf. Ordalagen i definitionen hava emellertid, i enlighet med
förslag av länsstyrelsen i Stockholms län, jämkats så, att dels personer, vilka
icke äro svenska medborgare men såsom frivilliga deltaga i rikets försvar,
och dels krigskorrespondenter och andra, vilka med vederbörligt tillstånd
åtfölja svensk trupp, skola, därest de skadas, anses såsom krigsskadade.
Det undantag från huvudreglerna beträffande bestridandet av kostnaderna
för civila sjukhus, som innefattas i bestämmelsen i medicinalstyrelsens förslag,
att Konungen kan »annat» föreskriva, har föranlett uttalanden i åtskilliga
yttranden. Då grunderna för kostnadernas bestridande synas böra
vara klara, lärer möjlighet för Konungen att giva från huvudreglerna avvikande
föreskrifter icke böra medgivas. Det av medicinalstyrelsen föreslagna
stadgandet därom har jag därför icke upptagit i departementsförslaget.
I förevarande sammanhang må anmärkas, att, enär ersättningsbestämmelserna
i nu förevarande lag i viss mån innefatta avvikelse från vad som stadgats
i 5 § 2 mom. lagen den 31 mars 1938 (nr 90) örn förfoganderätt för
luftskyddets behov, i ett förslag till ändring av nämnda moment, som denna
19
Kungl. Majus proposition nr 275.
dag anmälts av chefen för justitiedepartementet, upptagits bestämmelse, att
beträffande sjukhusvård vid krig eller krigsfara gäller vad särskilt är stadgat.
10 och 11 §§.
Dessa paragrafer motsvara 9 och 10 §§ i medicinalstyrelsens förslag.
Medicinalstyrelsen har förklarat, att för prövning av ersättningsbeloppens
storlek, i den mån dessa skulle bestridas av staten, samt för utbetalande av
ersättning av statsmedel samma system syntes böra komma till användning,
som gällde i fråga örn rekvisition för krigsmaktens behov.
De i 10 § föreslagna bestämmelserna hava icke särskilt motiverats.
Förevarande paragrafer diskuteras icke i yttrandena.
Medicinalstyrelsens förslag till 9 och 10 §§ hava med allenast formell Departementsjämkning
intagits i departementsförslaget. chefen.
Den föreslagna lagen synes böra träda i kraft omedelbart. Med hänsyn
till formuleringen av 1 § första stycket komma på grund härav 1, 2 och
11 §§ att genast gälla, under det att 3—9 §§ träda i tillämpning först efter
det att förordnande därom meddelats av Konungen.
10 § har icke medtagits bland dem, som skola gälla endast för den tid
Konungen därom förordnat, med hänsyn därtill att ersättning skall kunna
uttagas även sedan sådant förordnande upphört att gälla.
Medicinalstyrelsens kungörelseförslag.
På sätt i det föregående omnämnts har medicinalstyrelsen i anslutning
till förslaget till lag örn sjukhusvård i krig upprättat förslag till dels tilllämpningsförfattning,
benämnd kungörelse angående gemensam plan för den
militära och civila sjukhusvården i krig, dels ock kungörelse angående fö r
svars- och luftskyddsassistenter vid medicinalstyrelsen.
Dessa kungörelseförslag torde få såsom bilagor (Bilagor C och D) fogas
vid statsrådsprotokollet i förevarande ärende.
Till frågan örn utfärdande av författningar rörande nyss omförmälda spörsmål
anhåller jag att få återkomma sedan riksdagens beslut i anledning av
förevarande proposition kommit Kungl. Majit tillhanda.
Departementschefens hemställan.
Föredragande departementschefen hemställer härefter, att lagrådets utlåtande
över det inom socialdepartementet upprättade förslaget till lag om
sjukhusvård vid lerig eller krigsfara, av den lydelse bilaga (Bilaga A) till
detta protokoll utvisar, måtte för det i § 87 regeringsformen omförmälda
ändamålet inhämtas genom utdrag av protokollet.
Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
bifaller Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Ptegenten.
Ur protokollet:
Anders Lundstedt.
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 275 (Bilagor).
Bilaga A.
Förslag
till
Lag
om sjukhusvård vid krig eller krigsfara.
Härigenom förordnas som följer:
1 §•
Vid krig eller krigsfara, vari riket befinner sig, äger Konungen förordna,
att bestämmelserna i 3—9 §§ skola, helt eller delvis, tillämpas.
Under tid, då förordnande som i första stycket sägs är i kraft, gälla icke
i lag eller författning meddelade stadganden, som strida mot de bestämmelser
förordnandet avser.
Konungen äger redan i fredstid föreskriva, att de förberedande åtgärder
skola vidtagas, vilka erfordras för tillämpning av bestämmelserna i denna lag.
2 §•
I denna lag förstås med sjukhus följande sjukvårdsanstalter:
1. militära sjukvårdsanstalter:
a) garnisonssjukhus och militärsjukhus;
b) marinens sjukhus i Karlskrona;
c) fästningssjukhus;
d) arméns krigssjukhus och karantänssjukhus;
e) av svenska röda korset upprättade till försvarsväsendets förfogande
ställda sjukvårdsanstalter; samt
f) fördelningssjukhus, etappsjukhus, landstormssjukstugor och militära
sjukvårdsanstalter i övrigt, i den mån Konungen förordnar, att de skola
anses såsom sjukhus enligt denna lag;
2. civila sjukvårdsanstalter:
a) sjukhus, varom stadgas i lagen örn vissa av landsting eller kommun
drivna sjukhus;
b) karolinska sjukhuset, serafimerlasarettet, akademiska sjukhuset i Uppsala,
lasarettet i Lund och allmänna barnbördshuset;
c) konung Oscar II:s jubileumsfonds sanatorier;
d) kustsanatorier;
e) epidemisjukhus och tillfälliga lokaler för vård av epidemiskt sjuka,
varom stadgas i epidemilagen;
f) sinnessjukhus, som omförmälas i sinnessjuklagen, samt vårdhem för
sinnessjuka, varom förmäles i stadgan angående sinnessjukvården i riket;
g) enskilda sjukhem och förlossningshem, örn vilka förmäles i stadgan
angående enskilda sjukhem och förlossningshem;
21
Kungl. Majus proposition nr 275 (Bilagor).
h) vanföreanstalter;
i) anstalter för vård av blinda;
j) hem för kroniskt sjuka;
k) anstalter för sinnesslöa;
l) sjukvårdsanstalter, anordnade vid fattigvårdsanstalt enligt lagen örn
fattigvården;
m) pensionsstyrelsens kuranstalter;
n) Welanderhem;
o) brunns- och badanstalter;
p) av svenska röda korset upprättade, till försvarsväsendets förfogande
ej ställda sjukvårdsanstalter;
q) hjälpplatser; samt
r) övriga av civila myndigheter, sammanslutningar eller enskilda upprättade
sjukvårdsanstalter.
3§-
Sjukhusvård beredes vid följande sjukhus:
a) i fred befintliga militära och civila sjukhus, vilka fortsätta sin verksamhet
utan eller med förändring i fråga örn dess art eller omfattning; samt
b) vid krig eller krigsfara upprättade militära och civila sjukhus.
Sjukhus, varom förmäles i första stycket under b), kunna antingen anordnas
såsom fullt självständiga sjukhus eller ock i viss utsträckning hava
lokaler, personal eller materiel gemensamma med annat sådant sjukhus
eller med sjukhus, som i första stycket under a) sägs.
4§-
Konungen äger utfärda föreskrifter rörande upprättande eller nedläggande
av sjukhus eller vidtagande vid sjukhus av förändringar beträffande verksamhetens
art eller omfattning.
5 §•
Sjukhus, som har lokaler, personal eller materiel gemensamma med annat
sjukhus, kan efter Konungens förordnande ställas under förvaltning och
ledning av styrelsen eller chefen (styresmannen, anstaltsläkaren) för sistnämnda
sjukhus.
6 §•
Samtliga sjukhus skola, i den män så erfordras, mottaga såväl militära
som civila patienter.
Vårdplatserna vid sjukhusen disponeras av den eller de myndigheter
Konungen bestämmer.
7 §•
Militära sjukhus drivas enligt föreskrifter, som utfärdas av Konungen.
Civila sjukhus drivas i den ordning, som för fredstid är föreskriven. Där
särskilda omständigheter därtill föranleda, äger dock Konungen föreskriva
annan ordning beträffande driften.
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 275 (Bilagor).
8§-
Beträffande tillhandahållandet av personal och materiel för sjukhus äger
Konungen utfärda erforderliga bestämmelser.
9 §•
Kostnaderna för militära sjukhus bestridas, i den mån särskilda medel
icke stå till förfogande, helt av statsmedel.
Kostnaderna för civila sjukhus bestridas, i den mån särskilda medel icke
stå till förfogande, enligt följande grunder:
a) kostnader för i fredstid befintliga civila sjukhus bestridas i den ordning,
som i fredstid gäller beträffande sjukhusen, dock att kostnaderna för
vård av krigsskadade och övriga extra kostnader, som föranledas av bestämmelserna
i denna lag, skola helt gäldas av statsmedel;
b) kostnader för upprättande, som föranledes av krig eller krigsfara, av
civila sjukhus samt för drift av sådana sjukhus ersättas helt av statsmedel.
Med krigsskadade förstås dels sådana sjuka eller sårade, vilkas sjukdom
eller skada förorsakats av fienden eller eljest föranletts av eller inträffat
under deras tjänstgöring eller uppehåll med vederbörligt tillstånd vid krigsmakten
eller luftskyddet, dels ock sjuka eller sårade krigsfångar.
10 §.
Anspråk på ersättning för sådana kostnader för civila sjukhus, vilka
jämlikt 9 § skola gäldas av statsmedel, prövas enligt de grunder och i den
ordning, som äro stadgade beträffande rekvisition för krigsmaktens behov.
Angående sätt och tid för ersättnings erläggande skall gälla vad i rekvisitionslagen
stadgas örn likvid för fullgjord rekvisition.
11 §•
Konungen äger meddela de närmare föreskrifter, som erfordras för tilllämpningen
av denna lag.
Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift från trycket utkommit i Svensk författningssamling.
Kungl. Maj:ts proposition nr 275 (Bilagor).
23
Bilaga B.
Förslag
till
Lag
om sjukhusvård i krig;
given Stockholms slott den .
Vi Gustaf etc. göra veterligt: att Vi, med riksdagen, funnit gott förordna
som följer:
!§• .
1. Denna lag äger tillämpning sedan mobilisering, luftskyddstillstånd
eller eljest vidtagandet av särskilda försvarsåtgärder anbefallts, dock att
Konungen äger anbefalla vidtagandet i fred av de förberedelser, som erfordras
för säkerställande av sjukhusvården i krig.
Därest luftskyddstillstånd förklarats eller vidtagandet av särskilda försvarsåtgärder
föreskrivits utan att mobilisering anbefallts, tillämpas lagen i
den utsträckning, som Konungen för varje särskilt fall förordnar.
I samband med demobilisering upphör lagen att gälla.
2. Med sjukhus förstås i denna lag i bilaga 1 angivna sjukvårdsanstalter,
med sjukhusvård förstås vård å dessa anstalter.
3. Med krigsskadade förstås i denna lag sådana svenska sjuka och sårade,
vilkas sjukdom eller skada orsakats av fienden eller annars föranletts
genom eller inträffat under vederbörandes tjänstgöring vid krigsmakten eller
luftskyddet, samt därjämte sjuka och sårade krigsfångar.
2 §•
Sjukhusvård i krig beredes vid:
a) i fred befintliga militära och civila sjukhus, vilka i krig fortsätta sin
verksamhet med eller utan förändringar i fråga örn verksamhetens art och
omfattning m. m., samt
b) i samband med mobilisering, luftskyddstillstånd, vidtagandet av särskilda
försvarsåtgärder i övrigt eller under krig upprättade militära och
civila sjukhus.
Under b) nämnda sjukhus kunna antingen anordnas såsom fullt självständiga
eller ock i viss utsträckning hava lokaler, personal och materiel
gemensamma med varandra eller med under a) angivna sjukhus.
3§-
Upprättande och nedläggande av sjukhus ävensom vidtagande av förändringar
beträffande verksamhetens art och omfattning m. m. vid sjukhus
sker enligt föreskrifter, som utfärdas av Konungen.
4 §•
Sjukhus, som i viss utsträckning har lokaler, personal och materiel gemensamt
med annat sjukhus (2 §, sista stycket), kan ställas under ledning och
förvaltning av styrelsen eller chefen för sistnämnda sjukhus.
24
Kungl. Majus proposition nr 275 (Bilagor).
5 §•
1. Samtliga, för sjukhusvård i krig avsedda sjukhus må mottaga såväl
militära som civila patienter.
2. Vårdplatserna vid sjukhus disponeras av de myndigheter Konungen
föreskriver.
6§-
1. Militära sjukhus drivas enligt föreskrifter, som utfärdas av Konungen.
2. Civila sjukhus drivas av samma huvudmän som i fred respektive av
de myndigheter o. s. v., som upprättat dem. Konungen äger dock, där
särskilda omständigheter därtill föranleda, föreskriva annan ordning beträffande
driften av dylika sjukhus.
7 §•
Personal och materiel för sjukhus tillliandaliålles enligt föreskrifter, som
utfärdas av Konungen.
8§-
1. Kostnader för militära sjukhus bestridas, i den mån särskilda medel
icke stå till förfogande, i sin helhet med statsmedel.
2. Kostnader för civila sjukhus bestridas, i den mån särskilda medel
icke stå till förfogande och Konungen icke annat föreskriver, enligt följande
grunder (jfr 6 §, 2 morn.).
a) Kostnader för i fred befintliga civila sjukhus bestridas i samma ordning
som gäller beträffande sjukhusen under fredstid, dock att kostnader
för vård av krigsskadade och övriga extra kostnader, som föranledas av bestämmelserna
i denna lag, helt gäldas av statsmedel.
b) Kostnader för upprättande i samband med mobilisering, luftskyddstill
stånd, vidtagandet av särskilda försvarsåtgärder i övrigt eller under krig
av civila sjukhus och drift av sålunda upprättade civila sjukhus ersättas i
sin helhet med statsmedel.
9§.
Anspråk på ersättning av statsmedel för vård av krigsskadade på civila
sjukhus och för till följd av denna lag orsakade övriga extra kostnader för
ifrågavarande sjukhus prövas i den ordning, som är stadgad beträffande
rekvisition för krigsmaktens behov. Angående sätt och tid för ersättningens
erläggande skall gälla vad i rekvisitionslagen stadgas örn likvid för fullgjord
rekvisition.
10 §.
För tillämpning av denna lag erforderliga föreskrifter utfärdas av Konungen.
11 §•
Under den tid och för de sjukhus denna lag äger tillämpning upphäves
vad i epidemilagen den 19 juni 1919 (nr 443), lagen örn vissa av landsting
eller kommun drivna sjukhus den 22 juni 1928 (nr 302) och sinnessjuklagen
den 19 september 1929 (nr 321) samt vad eljest i lag eller författning
stadgats, som strider mot denna lag.
Det alla som vederbör etc.
Kungl. Majus proposition nr 275 (Bilagor).
25
Bilaga 1.
Sjukvårdsanstalter, för vilka bestämmelserna i lagen örn sjukhusvård
i krig gälla.
Militära sjukvårdsaustalter.
a) garnisonssjukhus och militärsjukhus,
b) marinens sjukhus i Karlskrona,
c) fästningssjukhus,
d) arméns krigssjukhus och karantänssjukhus,
e) sjukvårdsanstalter, som upprättas av Svenska röda korset och ställas
till försvarsväsendets förfogande,
f) övriga militära sjukvårdsanstalter såsom fördelningssjukhus och etappsjukhus,
landstormssjukstugor m. m. enligt Konungens bestämmande.
Civila sjukvårdsanstalter.
a) Sjukhus enligt 2 §, 2 mom. av lagen örn vissa av landsting eller kommun
drivna sjukhus den 22 juni 1928 (nr 302),
b) karolinska sjukhuset, serafimerlasarettet, akademiska sjukhuset i Uppsala,
lasarettet i Lund och allmänna barnbördshuset,
c) Konung Oscar II:s jubileumsfonds sanatorier,
d) epidemisjukhus och tillfälliga lokaler för vård av epidemiskt sjuka
enligt 18 § av epidemilagen den 19 juni 1919 (nr 443),
e) sinnessjukhus och vårdhem enligt 4 §, 1 mom. av sinnessjuklagen den
19 september 1929 (nr 321) och 112 och 118 §§ av stadgan angående sinnessjukvården
i riket den 19 september 1929 (nr 328),
f) enskilda sjukhem enligt 1 §, 1 mom. av stadgan angående enskilda
sjukhem och förlossningshem den 29 maj 1931 (nr 172),
g) vanföreanstalter,
h) hem för kroniskt sjuka,
i) anstalter för sinnesslöa,
j) sjukvårdsanstalter, anordnade vid fattigvårdsanstalt enligt 32 § av lagen
örn fattigvården den 14 juni 1918 (nr 422),
k) pensionsstyrelsens kuranstalter,
l) Welanderhem,
m) brunns- och badanstalter,
n) sjukvårdsanstalter, som upprättas (äro upprättade) av Svenska röda
korset och icke ställas till försvarsväsendets förfogande,
o) övriga sjukvårdsanstalter, som upprättas (äro upprättade) av civila
myndigheter, sammanslutningar eller enskilda, såsom anstalter för konvalescenter
och sjukvårdsanstalter för luftskyddets räkning, dock icke hjälpplatser.
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 275 (Bilagor).
Bilaga C.
Förslag
till
Kungl. Maj:ts kungörelse
angående gemensam plan för den militära och civila sjukhusvården i krig;
given Stockholms slott den
Kungl. Maj:t har, med stöd av 1 §, 1 och 2 morn., 3 §, 5 §, 2 morn., 6 §,
7 §, 8 §, 2 mom. och 10 § lagen den örn sjukhusvård i
krig, funnit gott förordna, att följande gemensamma plan för den militära
och civila sjukhusvården i krig skall gälla.
I. Planens tillämplighet m. m.
1. Denna plan äger i vad avser i densamma föreskrivna fredsförberedelser
(morn. 6 och 35, jämförda med mom. 12, 13 och 17, kapitel VI och VII)
tilllämpning från och med den
I övrigt äger planen med nedan i detta mom. angiven inskränkning tilllämpning
sedan mobilisering, luftskyddstillstånd eller eljest vidtagandet av
särskilda försvarsåtgärder anbefallts.
Därest luftskyddstillstånd förklarats eller vidtagandet av särskilda försvarsåtgärder
föreskrivits utan att mobilisering anbefallts, äger planen tilllämpning
i den utsträckning, som för varje särskilt fall förordnas.
2. Bestämmelserna i denna plan gälla för samtliga i bilaga 1 angivna
sjukvårdsanstalter, i det följande benämnda sjukhus.
3. Genom planen sker icke någon inskränkning i de militära myndigheterna
jämlikt rekvisitionslagen och rekvisitionsförordningen tillkommande
rekvisitionsrätt.
II. Allmänna bestämmelser rörande sjukhusvård i krig.
4. Sjukhusvård i krig beredes vid:
a) i fred befintliga militära och civila sjukhus, vilka i krig fortsätta sin
verksamhet med eller utan förändringar i fråga örn verksamhetens art och
omfattning m. m., samt
b) i samband med mobilisering, luftskyddstillstånd, vidtagandet av särskilda
försvarsåtgärder i övrigt eller under krig upprättade militära och
civila sjukhus.
Under b) nämnda sjukhus kunna antingen anordnas såsom fullt självständiga
eller ock i viss utsträckning hava lokaler, personal och materiel
gemensamma med varandra eller med under a) angivna sjukhus.
5. Sjukhus, som i viss utsträckning har lokaler, personal och materiel
gemensamt med annat sjukhus (mom. 4, sista stycket), kan ställas under
ledning och förvaltning av styrelsen (chefen) för sistnämnda sjukhus (uppgå
i detta). För sålunda bildat sammanslaget sjukhus gäller i denna plan för
militärt respektive civilt sjukhus givna föreskrifter beroende på örn det
sjukhus, i vilket det andra sjukhuset uppgått, är militärt eller civilt.1)
1) Beträffande personalens lydnadsförhållanden se mom. 27 och 28.
27
Kungl. Majus proposition nr 275 (Bilagor).
Beslut om att sjukhus skola uppgå i varandra fattas:
a) örn ifrågavarande sjukhus båda äro militära av vederbörande militära
myndigheter;
b) örn ifrågavarande sjukhus båda äro civila:
därest sjukhusen drivas av samma huvudman av denne efter inhämtande
av medicinalstyrelsens medgivande;
därest sjukhusen drivas av olika huvudmän enligt överenskommelse mellan
dessa efter inhämtande av medicinalstyrelsens medgivande;
c) örn av ifrågavarande sjukhus ett är militärt och ett civilt av Kungl.
Maj:t på förslag av överbefälhavaren (chefen för försvarsstaben, därest högkvarteret
icke trätt i verksamhet) gemensamt med medicinalstyrelsen.
Beslut enligt b) kan därjämte fattas av Kungl. Maj:t på förslag av medicinalstyrelsen.
Beslut enligt c) fattas beträffande sjukhus, som äro belägna inom krigsskådeplats,
fästning, för vilken belägringstillstånd inträtt, och på. Gotland,
av den militära myndighet, under vilken det ifrågavarande militära sjukhuset
lyder. Meddelande örn sådant beslut avgives till vederbörande militära
myndigheter, huvudmannen för det civila sjukhuset, medicinalstyrelsen
och där så erfordras till generalkommissarien för den frivilliga sjukvården
i krig.
6. Den, som det enligt vad nedan (mom. 13 och 17) stadgas åligger att
i samband med mobilisering, luftskyddstillstånd eller vidtagandet av särskilda
försvarsåtgärder i övrigt upprätta sjukhus, skall härför i fred låta
utarbeta erforderliga planer. Dessa skola i tillämpliga delar bland annat
omfatta:
organisationsplan, som skall angiva sjukhusets organisation, personal- och
materielbeliovets tillgodoseende m. m. (jfr Yl och VII nedan),
förläggningsplan, som skall angiva de iokala anordningarna inom sjukhuset,
underhållsplan, som skall angiva bur förplägnaden tillgodoses och på vad
sätt ersättning av livsmedel, sjukvårdsmateriel och övriga förnödenheter
skall ske (jfr YII nedan), -
transportplan, som skall angiva anordningarna för sjuk- och materieltransporter
mellan sjukhuset och närmaste järnvägsstation samt anskaffningen
av transportmedel, samt
kostnadsplan enligt bestämmelserna i mom. 35.
För i fred befintligt sjukhus, vilket skall fortsätta sin verksamhet i krig
(mom. 12 och 17), skall vederbörande styrelse (chef) i tillämpliga delar enligt
för nyupprättat sjukhus ovan angivna grunder låta utarbeta erforderliga
planer.
Närmare föreskrifter rörande sjukhusens planläggande och anordnande
(utom beträffande utarbetande av''kostnadsplan, varom stadgas i mom. 35)
utfärdas beträffande militära sjukhus (civila sjukhus, som jämlikt mom. 5
avses uppgå i militära) av vederbörande militära myndigheter efter hörande
i den mån så erfordras av medicinalstyrelsen och Svenska röda korset, samt
beträffande civila sjukhus (militära sjukhus, som jämlikt mom. 5 avses uppgå
i civila) av medicinalstyrelsen efter hörande i den mån så erfordras av chefen
för försvarsstaben, luftskyddsinspektionen och Svenska röda korset.
Chefen för försvarsstaben äger att efter anmälan hos medicinalstyrelsen
(Svenska röda korset) taga del av utav civila myndigheter o. s. v. enligt
ovan upprättade planer, likaså äger medicinalstyrelsen efter anmälan hos
vederbörande militära myndigheter (Svenska röda korset) taga del av utav
militära myndigheter och Svenska röda korset enligt ovan upprättade planer.
7. Samtliga för sjukhusvård i krig avsedda sjukhus må mottaga såväl
militära som civila patienter enligt närmare bestämmande av den myndig
-
28 Kungl. Majus proposition nr 275 (Bilagor).
het o. s. v., som förfogar över vid vederbörliga sjukhus befintliga vårdplatser
(mom. 15 och 20).
Jämväl för transporter till och från sjukhusen avsedda transportorgan
må användas för såväl militära som civila patienter enligt närmare bestämmande
av den myndighet o. s. v., till vilkens förfogande ifrågavarande transportorgan
stå.
lil. Högsta ledningen av sjukhusvården i krig.
8. Högsta uppsikten över och ledningen av sjukhusvården i krig utövas
under Kungl. Majit av följande myndigheter, nämligen
överbefälhavaren med högkvarteret, i vilket bland annat försvarsväsendets
centrala förvaltningsmyndigheter ingå,
medicinalstyrelsen, samt
generalkommissarien för den frivilliga sjukvården i krig.
9. Överbefälhavaren samt försvarsväsendets centrala förvaltningsmyndigheter
utöva enligt vederbörliga instruktioner, förvaltningsbestämmelser o. s. v.
och bestämmelserna i denna plan högsta uppsikten över och ledningen av
de militära sjukhusen. Överbefälhavaren äger att till medicinalstyrelsen
göra de framställningar rörande tillgodoseendet av krigsmaktens behov av
vårdplatser vid civila sjukhus, som han med hänsyn till krigföringen finner
erforderliga.
Överbefälhavaren äger att till generalkommissarien för den frivilliga sjukvården
i krig utfärda föreskrifter enligt vad som därom stadgas i instruktionen
för denne.
10. Medicinalstyrelsen utövar enligt för styrelsen gällande instruktion
och bestämmelserna i denna plan högsta uppsikten över och ledningen av
de civila sjukhusen. Styrelsen åligger att taga möjlig hänsyn till av överbefälhavaren
gjorda framställningar (mom. 9). Kan sådan framställning icke
efterkommas, göres omedelbart anmälan till överbefälhavaren.
Före'' avgörandet av ärende rörande civilt sjukhus enligt bestämmelserna
i denna plan har medicinalstyrelsen att, då så lämpligen kan ske, höra
vederbörande sjukhusstyrelse (huvudman).
I medicinalstyrelsen ingå, sedan mobilisering, luftskyddstillstånd eller
eljest vidtagandet av särskilda försvarsåtgärder anbefallts, en representant
för försvarsväsendet utsedd av överbefälhavaren (chefen för försvarsstaben,
därest högkvarteret icke trätt i verksamhet) samt en representant för luftskyddet
utsedd av luftskyddsinspektionen. Ifrågavarande representanter
deltaga på sätt särskilt är stadgat i handläggningen inom medicinalstyrelsen
av ärenden rörande sjukhusvården i krig.
Medicinalstyrelsen äger att till generalkommissarien för den frivilliga
sjukvården i krig utfärda anvisningar och framställa önskemål enligt vad
därom är stadgat i instruktionen för denne.
11. Rörande generalkommissariens för den frivilliga sjukvården i krig
åligganden beträffande sjukhusvården i krig är stadgat i instruktionen
för denne.
IT. Bestämmelser rörande militära sjukhus.
12. Vilka i fred befintliga militära sjukhus, som i krig skola fortsätta
sin verksamhet, samt eventuellt erforderliga förändringar beträffande verksamhetens
art och omfattning m. m. bestämmes av vederbörande militära
myndigheter efter hörande av medicinalstyrelsen och luftskyddsinspektionen.
29
Kungl. Majus proposition nr 275 (Bilagor).
13. Vilka militära sjukhus, som skola upprättas i samband med mobilisering
eller vidtagandet av särskilda försvarsåtgärder i övrigt, verksamhetens art
och omfattning m. m., de myndigheter, som skola svara för upprättandet
och den närmare tidpunkten, då detta skall hava skett, framgår av vederbörliga
reglementen, instruktioner o. s. v. och krigsförvaltnings- m. fl.
planer.
14. Under krig upprättas militära sjukhus enligt bestämmelserna i vederbörliga
reglementen, instruktioner o. s. v.
15. De militära sjukhusen lyda under de militära myndigheter, varom
stadgas i vederbörliga reglementen, instruktioner o. s. v. och krigsförvaltnings-
m. fi. planer.
Av ifrågavarande reglementen, instruktioner o. s. v. samt planer framgår
jämväl vilka militära myndigheter, som förfoga över vid sjukhusen befintliga
vårdplatser.
lt>. Nedläggande av militära sjukhus sker enligt bestämmande av vederbörande
militära myndigheter, beträffande sjukhus på fastlandet, som äro
belägna inom hemorten och äro av betydelse för civilbefolkningen, efter
hörande av medicinalstyrelsen och luftskyddsinspektionen. Meddelande örn
nedläggande lämnas, där så erfordras, generalkommissarien för den frivilliga
sjukvården i krig.
Nedläggande av militärt sjukhus, i vilket civilt sjukhus uppgått (mom. 5),
innebär för sistnämnda sjukhus, att detta — därest icke annat föreskrives
(mom. 21) — fortsätter verksamheten såsom civilt sjukhus.
V. Bestämmelser rörande civila sjukhus.
17. Vilka i fred befintliga civila sjukhus, som i krig skola fortsätta sin
verksamhet samt eventuellt erforderliga förändringar beträffande verksamhetens
art och omfattning m. m., ävensom vilka civila sjukhus, som skola
upprättas i samband med mobilisering, luftskyddstillstånd eller vidtagandet
av särskilda försvarsåtgärder i övrigt, verksamhetens art och omfattning
m. m., de myndigheter o. s. v., som skola svara för upprättandet och den
närmare tidpunkten, då detta skall hava skett, bestämmes av Kungl. Majit
på förslag, som ingives av medicinalstyrelsen efter hörande av chefen för
försvarsstaben (överbefälhavaren, därest högkvarteret trätt i verksamhet),
luftskyddsinspektionen och generalkommissarien för den frivilliga sjukvården
i krig.
Ifrågavarande förslag ingives första gången före och
därefter närhelst ändring påfordras.
18. Under krig upprättas civila sjukhus enligt bestämmande av Kungl.
Majit på förslag, som ingives av medicinalstyrelsen efter hörande av överbefälhavaren,
luftskyddsinspektionen och generalkommissarien för den frivilliga
sjukvården i krig.
19. Utan hinder av ovan givna föreskrifter må landsting, kommuner
o. s. v. och enskilda i samband med mobilisering, luftskyddstillstånd, vidtagandet
av särskilda försvarsåtgärder i övrigt eller under krig frivilligt upprätta
sjukhus enligt bestämmelser, som medicinalstyrelsen efter hörande av
chefen för försvarsstaben (överbefälhavaren, därest högkvarteret trätt i verksamhet),
luftskyddsinspektionen och generalkommissarien för den frivilliga
sjukvården i krig äger utfärda.
20. De civila sjukhusen ‘drivas, örn de äro hänförbara till i mom. 4 a)
angivna sjukhus och icke annat föreskrives, av samma huvudmän som i
fred. I mom. 4 b) angivna civila sjukhus drivas, därest icke annat föreskrives,
av de myndigheter o. s. v., som upprättat dem.
30
Kungl. Majus proposition nr 275 (Bilagor).
Vårdplatserna vid civila sjukhus disponeras enligt bestämmelser, som
medicinalstyrelsen äger utfärda, dock att vårdplatserna vid inom krigsskådeplats,
fästning, för vilken belägringstillstånd inträtt, och på Gotland belägna
civila sjukhus stå till vederbörande militärterritorielle befälhavares (vederbörande
kommendants) förfogande.
21. Nedläggande av civilt sjukhus sker enligt bestämmande av Kungl.
Majit på förslag, som ingives av medicinalstyrelsen efter hörande av överbefälhavaren
(chefen för försvarsstaben, därest högkvarteret icke trätt i verksamhet),
luftskyddsinspektionen och där så erfordras generalkommissarien
för den frivilliga sjukvården i krig. Jämlikt mom. 19 upprättat civilt sjukhus
må dock nedläggas enligt bestämmelser, som medicinalstyrelsen efter
hörande av överbefälhavaren (chefen för försvarsstaben, därest högkvarteret
icke trätt i verksamhet), luftskyddsinspektionen och generalkommissarien för
den frivilliga sjukvården i krig äger utfärda.
Inom krigsskådeplats, fästning, för vilken belägringstillstånd inträtt, och
på Gotland befintligt civilt sjukhus må ritan hinder av ovanstående föreskrifter
i trängande fall nedläggas enligt vederbörande militärterritorielle
befälhavares (vederbörande kommendants) bestämmande. Meddelande rörande
beslut örn nedläggande lämnas vederbörande militära myndigheter, huvudmannen
för ifrågavarande sjukhus, medicinalstyrelsen, luftskyddsinspektionen
och där så erfordras generalkommissarien för den frivilliga sjukvården
i krig.
Nedläggande av civilt sjukhus, i vilket militärt sjukhus uppgått (mom. 5),
innebär för sistnämnda sjukhus, att detta — därest icke annat föreskrives
mom. 16) — fortsätter verksamheten såsom militärt sjukhus.
Yl. Bestämmelser rörande personal.
A. Tillhandahållande m. m. av personal.
a. Läkare, tandläkare, apotekare.
22. För militära sjukhus (sjukhusförband eller -kadrar) erforderliga läkare,
tandläkare och apotekare tillhandahållas av vederbörande militära myndigheter
och Svenska röda korset (generalkommissarien för den frivilliga sjukvården
i krig) enligt bestämmelserna i vederbörliga reglementen, instruktioner
o. s. v. oell krigsförvaltnings- m. fl. planer. Avtal med icke krigstjänstgöringsskyldiga
läkare må dock endast träffas efter medgivande av
medicinalstyrelsen.
Meddelande örn träffade avtal med icke krigstjänstgöringsskyldiga läkare,
tandläkare och apotekare lämnas ofördröjligen medicinalstyrelsen.
Vid placering till tjänstgöring av läkare skola vederbörande militära myndigheter
och Svenska röda korset (generalkommissarien för den frivilliga
sjukvården i krig) i den mån så erfordras inhämta medicinalstyrelsens mening.
23. För civila sjukhus erforderliga läkare, tandläkare och apotekare tillhandahållas
enligt av medicinalstyrelsen utfärdade bestämmelser. Vid upprättande
av dessa bestämmelser skall medicinalstyrelsen i erforderlig utsträckning
höra vederbörande militära myndigheter, luftskyddsinspektionen
och Svenska röda korset (generalkommissarien för den frivilliga sjukvården
i krig).
b. Övrig personal.
24. För militära sjukhus (sjukhusförband eller -kadrar) erforderlig övrig
personal tillhandahålles av vederbörande militära myndigheter och Svenska
röda korset (generalkommissarien för den frivilliga sjukvården i krig) enligt ,
Kungl. Majus proposition nr 275 (Bilagor). 31
bestämmelserna i vederbörliga reglementen, instruktioner o. s. v. och krigsförvaltnings-
m. fl. planer.
25. För civila sjukhus erforderlig övrig personal tillhandahålles enligt
av medicinalstyrelsen utfärdade bestämmelser. Vid upprättande av dessa
bestämmelser skall medicinalstyrelsen i erforderlig utsträckning höra i mom.
23 omförmälda myndigheter o. s. v. samt rikskommissionen för ekonomisk
försvarsberedskap (motsvarande kristidskommission).
c. Särskilda bestämmelser.
26. För tillgodoseende av personalbehovet vid civilt sjukhus (mom. 23
och 25) må efter överenskommelse med vederbörande militära myndigheter
och Svenska röda korset (generalkommissarien för den frivilla sjukvården i
krig) utnyttjas till dessas förfogande stående personal.
B. Personalens lydnadsforhållanden.
27. Militär och civilmilitär personal, tjänstgörande vid civilt sjukhus,
lyder i fråga om tjänsten vid sjukhuset under sjukhusets styrelse (chef), i
övrigt därest icke annat föreskrives under vederbörande militärterritorielle
befälhavare (vederbörande kommendant).
28. Civil personal, tjänstgörande vid militärt sjukhus, lyder i samtliga
avseenden under sjukhusets chef.
29. Rörande å sjukhus intagna patienters lydnadsforhållanden gäller vad
därom i vederbörliga reglementen, instruktioner o. s. v. är särskilt stadgat.
VII. Bestämmelser rörande materiel oell övriga förnödenheter.
30. Materiel och övriga förnödenheter för militära sjukhus tillhandahållas
enligt vad därom föreskrives i vederbörliga reglementen, instruktioner
o. s. v. och krigsförvaltnings- m. fl. planer.
31. Materiel och övriga förnödenheter för civila sjukhus tillhandahållas
enligt föreskrifter, som medicinalstyrelsen äger utfärda efter hörande av
vederbörande militära myndigheter, luftskyddsinspektionen, Svenska röda
korset (generalkommissarien för den frivilliga sjukvården i krig) och rikskommissionen
för ekonomisk försvarsberedskap (motsvarande kristidskommission).
*
VIII. Bestämmelser rörande bestridande av med sjukhusvården
i krig förenade kostnader.
32. Kostnader för militära sjukhus bestridas i den mån särskilda medel
icke stå till förfogande i sin helhet med statsmedel; kostnader för upprättande
av sjukhus, som av Svenska röda korset ställas till försvarsväsendets
förfogande, dock i viss utsträckning av Svenska röda korset.
Närmare föreskrifter framgå av vederbörliga reglementen, instruktioner
o. s. v. och krigskassa- m. fl. planer.
33. Kostnader för civila sjukhus bestridas i den mån särskilda medel
icke stå till förfogande enligt följande grunder (jfr mom. 19 och 20).
a) Kostnader för i fred befintliga sjukhus bestridas i samma ordning,
som gäller beträffande sjukhusen i fredstid, dock att kostnader för vård av
krigsskadade och övriga extra kostnader, som föranledas av bestämmelserna
i denna plan, helt gäldas av statsmedel.
b) Kostnader för upprättande i samband med mobilisering, luftskyddstillstånd,
vidtagandet av särskilda försvarsåtgärder i övrigt eller under krig
32 Kungl. Majus proposition nr 275 (Bilagor).
av sjukhus och drift av sålunda upprättade sjukhus bestridas i sin helhet
med statsmedel.
34. Anspråk på ersättning av statsmedel för vård av krigsskadade på
civila sjukhus och för till följd av bestämmelserna i denna plan orsakade
övriga extra kostnader för ifrågavarande sjukhus prövas i den ordning, som
är stadgad beträffande rekvisition för krigsmaktens behov. Angående sätt
och tid för ersättningens erläggande skall gälla vad i rekvisitionslagen
stadgas om likvid för fullgjord rekvisition.
Närmare föreskrifter utfärdas av Kungl. Majit på förslag av medicinalstyrelsen.
35. Kostnadsberäkningar (kostnadsplan) utarbetas enligt följande bestämmelser.
a) Kostnadsberäkningar rörande militära sjukhus utarbetas i fred enligt
bestämmelserna i vederbörliga reglementen, instruktioner o. s. v. och krigsförvaltnings-
m. fl. planer.
b) Kostnadsberäkningar avseende det medelsbehov, som beräknas för utförande
i samband med mobilisering, luftskyddstillstånd eller vidtagandet av
särskilda försvarsåtgärder i övrigt av förändringar vid i fred befintliga civila
sjukhus eller för upprättande vid nämnda tillfällen av dylika, utarbetas i
fred av de myndigheter o. s. v., vilka skola ombesörja i mom. 6 omförmäld
planläggning. Dessa kostnadsberäkningar utarbetas enligt av medicinalstyrelsen
utfärdade närmare föreskrifter. Utdrag ur beräkningarna omfattande
de kostnader, som skola ersättas med statsmedel (mom. 33), insändas genom
medicinalstyrelsen till Kungl. Majit.
Det alla som vederbör etc.
Bilaga 1.
Sjukvårdsanstalter, för vilka bestämmelserna i den gemensamma
planen gälla.
Militära sjukvårdsanstalter. é
a) Garnisonssjukhus och militärsjukhus,
b) marinens sjukhus i Karlskrona,
c) fästningssjukhus,
d) arméns krigssjuklius och karantänssjukhus,
e) sjukvårdsanstalter, som upprättas av Svenska röda korset och ställas
till försvarsväsendets förfogande,
f) övriga militära sjukvårdsanstalter, såsom fördelningssjukhus och etappsjukhus,
landstormssjukstugor m. m. enligt vederbörande militära myndigheters
bestämmande.
Civila sjukvårdsanstalter.
a) Sjukhus enligt 2 §, 2 mom. av lagen örn vissa av landsting eller kommun
drivna sjukhus den 22 juni 1928 (nr 302),
b) karolinska sjukhuset, serafimerlasarettet, akademiska sjukhuset i Uppsala,
lasarettet i Lund och allmänna barnbördshuset,
c) Konung Oscar Ilis jubileumsfonds sanatorier,
d) epidemisjukhus och tillfälliga lokaler för vård av epidemiskt sjuka
enligt 18 § av epidemilagen den 19 juni 1919 (nr 443),
33
Kungl. Maj:ts proposition nr 275 (Bilagor).
e) sinnessjukhus och vårdhem enligt 4 §, 1 mom. av sinnessjuklagen den
19 september 1929 (nr 321) och 112 och 118 §§ av stadgan angående sinnessjukvården
i riket den 19 september 1929 (nr 328),
f) enskilda sjukhem, enligt 1 §, 1 mom. av stadgan angående enskilda
sjukhem och förlossningshem den 29 maj 1931 (nr 172),
g) vanföreanstalter,
h) hem för kroniskt sjuka,
i) anstalter för sinnesslöa,
j) sjukvårdsanstalter, anordnade vid fattigvårdsanstalt enligt 32 § av lagen
om fattigvården den 14 juni 1918 (nr 422),
k) pensionsstyrelsens kuranstalter,
l) Welanderhem,
m) brunns- och badanstalter,
n) sjukvårdsanstalter, som upprättas (äro upprättade) av Svenska röda
korset och icke ställas till försvarsväsendets förfogande,
o) övriga sjukvårdsanstalter, som upprättas (äro upprättade) av civila
myndigheter, sammanslutningar eller enskilda, såsom anstalter för konvalescenter
och sjukvårdsanstalter för luftskyddets räkning, dock icke hjälpplatser.
Bihang till riksdagens protokoll 1939
1 sami.
Nr 275.
547 89 3
34
Kungl. Maj:ts proposition nr 275 (Bilagor).
Bilaga D.
Förslag
till
Kungl. Ma.j:ts kungörelse
angående torsvall- och luftskyddsassistenter vid medicinalstyrelsen;
given Stockholms slott den ..........
Kungl. Majit har funnit gott meddela följande bestämmelser rörande försvars-
och luftskyddsassistenter vid medicinalstyrelsen.
1 §•
I medicinalstyrelsen ingå sedan mobilisering, luftskyddstillstånd eller
eljest vidtagandet av särskilda försvarsåtgärder anbefallts en representant
för försvars väsen det, försvarsassistent, utsedd av överbefälhavaren (chefen
för försvarsstaben, därest högkvarteret icke trätt i verksamhet) samt en
representant för luftskyddet, luftskyddsassistent, utsedd av luftskyddsinspektionen.
2§-
Ifrågavarande assistenter lyda, utom i vad rör deras tjänstgöring inom
medicinalstyrelsen, direkt under överbefälhavaren (chefen för försvarsstaben)
respektive luftskyddsinspektionen.
3§-
Assistenterna skola företräda de militära intressena respektive luftskyddets
intressen vid handläggning inom medicinalstyrelsen av ärenden rörande
sjukhusvård i krig och andra ärenden, vilka kunna hava inflytande på eller
äro av betydelse för krigföringen respektive luftskyddet, samt äga att i hithörande
frågor väcka förslag. De skola hava kännedom om det allmänna
sjukvårdsläget, tillgången på lediga vårdplatser vid civila sjukhus m. m.
och, i den utsträckning överbefälhavaren (chefen för försvarsstaben) respektive
luftskyddsinspektionen finner erforderlig, lämna dessa myndigheter
orientering härom.
4 §.
Vid avgörande av ärenden rörande sjukhusvård i krig och andra ärenden,
vilka kunna hava inflytande på eller äro av betydelse för krigföringen respektive
luftskyddet, skola utöver den i instruktionen för medicinalstyrelsen
den 19 december 1930 23 § nämnda personalen även försvars- och luftskyddsassisterna
närvara och härvid äga yttranderätt.
Därest fattat beslut icke överensstämmer med assistents åsikt, åligger
det honom att till protokollet anteckna avvikande mening.
5 §•
För assistenternas tjänstgöring inom medicinalstyrelsen härutöver erforderliga
bestämmelser utfärdas av generaldirektören.
Det alla som vederbör etc.
Kungl. Maj:ts proposition nr 275.
35
Utdrag av ''protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den
20 april 1939.
Närvarande:
justitieråden Eklund,
Lawski,
von Steyern.
regeringsrådet Hjärne.
Enligt lagrådet den 14 april 1939 tillhandakommet utdrag av protokoll
över socialärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
i statsrådet den 31 mars 1939, hade Kungl. Majit förordnat, att lagrådets
utlåtande skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas
över upprättat förslag till lag om sjukhusvård vid krig eller krigsfara.
Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, hade inför lagrådet föredragits
av chefen för rättsavdelningen i socialdepartementet hovrättsrådet Sven
Björkholm.
Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.
Ur protokollet:
Wilhelm von Schwerin.
36
Kungl. Maj:ts proposition nr 275.
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regeuten i statsrådet
å Stockholms slott den 28 april 1939.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,
Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.
Chefen för socialdepartementet, statsrådet Forslund, anmäler efter gemensam
beredning med cheferna för justitie- försvars-, finans- och ecklesiastikdepartementen
lagrådets den 20 i denna månad avgivna utlåtande över det
den 31 sistlidne mars till lagrådet remitterade förslaget till lag om sjukhusvård
vid krig eller krigsfara samt anför:
De i lagförslagets 9 § nämnda kostnaderna för statsverket torde vara av
natur att, när riksdagen ej är samlad och särskilda medel ej anvisats för
ändamålet, böra bestridas från förskottsanslaget till »Allmänna utgifter för
försvarsberedskap» på den beredskapsstat för försvarsväsendet m. m., varom
förslag numera förelagts riksdagen.
Med förmälan att i'' lagförslaget, som av lagrådet lämnats utan erinran, vidtagits
några jämkningar av redaktionell natur hemställer föredraganden —
under åberopande av att proposition i ämnet jämlikt § 54 riksdagsordningen
torde kunna avlåtas utan hinder av att den för propositioners avlämnande
till riksdagen i allmänhet stadgade tid gått till ända — att förslaget måtte,
jämlikt § 87 regeringsformen, genom proposition föreläggas riksdagen till
antagande.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten,
att till riksdagen skall avlåtas proposition av den
lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Anders Lundstedt.
Stockholm 1939. K. L. Beckmans Boktryckeri.