Kungl. Maj.ts proposition nr 272-

1

Nr 272.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag till
allmänna lönenämnden m. m.; given Stockholms slott
den 24 mars 1939.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Majits

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 24 mars 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,
Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter:

I samband med den allmänna löneregleringen inom statsförvaltningen har
fråga väckts örn en omorganisation av den nuvarande lönenämndsinstitutionen.
I årets statsverksproposition har i avbidan på närmare utredning härom
under sjunde huvudtiteln beräknats ett förslagsanslag till civilförvaltningens
lönenämnd av 80,000 kronor, medan under fjärde huvudtiteln beBihang
till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 272—273. 1

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 272-

räknats anslagsmedel till försvarsväsendets lönenämnd. Jag anhåller nu att
få upptaga denna organisationsfråga till behandling.

För närvarande finnas särskilda lönenämnder för allmänna civilförvaltningen,
för kommunikationsverken och för försvarsväsendet. Envar av
nämnderna består av ordförande och sex ledamöter, samtliga tillsatta av
Kungl. Majit. Såsom lönenämnd för undervisningsväsendet fungerar allmänna
civilförvaltningens lönenämnd i viss särskild sammansättning, nämligen
med två i nämnden ingående representanter för personalintressena utbytta
mot representanter för personalgrupper inom lärarkårerna. Kommunikationsverkens
lönenämnd utgör lönenämnd även för domänverket.

Ordföranden och två representanter för det allmännas intressen äro gemensamma
för lönenämnderna inom civilförvaltningen. En av nyssnämnda
ledamöter är därjämte ledamot i försvarsväsendets lönenämnd.

Enligt av Kungl. Majit för allmänna civilförvaltningens lönenämnd meddelade
föreskrifter (statsliggaren sid. 340) åtnjuta nämndens ordförande och
ledamöter årsarvode jämte arvode för sammanträdesdag samt suppleanterna
i nämnden arvode för sammanträdesdag. Därjämte utgå dels resekostnads-
och traktamentsersättningar, dels ersättning för avlöning, varom vederbörande
går miste vid ledighet från innehavd statlig tjänst för uppdragets
fullgörande. Under ett och samma år må sammanträdesdagarna icke utan
särskilt medgivande överstiga visst bestämt antal.

Liknande regler gälla för de övriga lönenämnderna. Den som är ordförande
eller ledamot i mera än en nämnd, åtnjuter fullt årsarvode endast i
en nämnd och halvt årsarvode i den eller de övriga.

Hos allmänna civilförvaltningens lönenämnd är anställd en sekreterare,
vilken äger uppbära den lön och åtnjuta de löneförmåner i övrigt, som
skulle tillkomma honom såsom tjänsteman å extra stat i lönegraden B 26.
Därjämte är för undervisningsväsendets lönenämnd anställd en särskild sekreterare,
till vilken ersättning hittills utgått huvudsakligen i form av dagarvode
enligt kungörelsen med vissa bestämmelser angående kommittéer.
Hos kommunikationsverkens lönenämnd är anställd en sekreterare, vilken
tidigare ägt uppbära motsvarande löneförmåner som sekreteraren hos allmänna
civilförvaltningens lönenämnd. I samband med att sekreteraren hos
kommunikationsverkens lönenämnd befordrats till högre ordinarie tjänst
hos generalpoststyrelsen har emellertid, såsom en anordning av mera tillfällig
natur, nyligen föreskrivits, att han skall åtnjuta dagarvode enligt nyssnämnda
kungörelse jämte ersättning för den avlöning vid innehavd statlig
tjänst, varom han går miste vid tjänstledighet för uppdragets fullgörande.
För de nu berörda nämndernas gemensamma räkning finnes anställt ett kontorsbiträde.
Vid försvarsväsendets lönenämnd anlitas sekreterare mot ersättning,
som bestämmes från fall till fall.

Kostnaderna för allmänna civilförvaltningens och undervisningsväsendets
lönenämnder bestridas under innevarande budgetår från ett å sjunde huvudtiteln
upptaget anslag å 35,000 kronor. Till försvarsväsendets lönenämnd

Kungl. Maj:ts proposition nr 272.

3

är å fjärde huvudtiteln anvisat ett anslag av 11,000 kronor. Utgifterna för
kommunikationsverkens lönenämnd redovisas ej över riksstaten utan utbetalas
från vederbörande verk i män av rekvisitioner från nämnden. Enligt
inhämtad uppgift utgjorde summan av sistnämnda utgifter för budgetåret
1937/38 omkring 23,000 kronor.

Såväl vid tillkomsten av det nya civila avlöningsreglementet som vid utarbetandet
av det förslag till militärt avlöningsreglemente, vilket genom
proposition denna dag underställes riksdagen, har det förutsatts, att en lönenämndsinstitution
skall finnas även för framtiden med väsentligen samma
uppgift som de nuvarande lönenämnderna, nämligen att fungera såsom ett
rådgivande organ, vilket verkställer utredningar och avgiver utlåtanden till
Kungl. Maj :t och kammarrätten. Vissa jämkningar i organisationen ha emellertid
blivit ifrågasatta.

Spörsmålet om anordnandet av lönenämndsinstitutionen inom
civilförvaltningen behandlades av 1936 års lönekommitté i dess betänkande
med förslag till civilt avlöningsreglemente. Kommittén framhöll
därvid såsom sin uppfattning, att det för en likformig och konsekvent tilllämpning
av avlöningsbestämmelserna vöre ändamålsenligast med en enda
lönenämnd för reglementets hela tillämpningsområde. Emellertid framhöll
kommittén, att ur synpunkten av en tillfredsställande representation i lönenämndsinstitutionen
av löntagarintresset — och måhända också i viss mån
ur synpunkten av förvaltningsintressets allsidiga tillgodoseende — invändningar
kunde möta mot att fixera lönenämndens sammansättning på sådant
sätt, att ledamöterna genomgående bleve desamma vid behandling
av ärenden rörande alla i reglementet avsedda förvaltningsområden. Kommittén
yttrade vidare:

Vad lönenämndens arbetsbörda och allmänna betydelse i lönefrågor beträffar,
föreligga vissa svårigheter att nu bedöma den framtida utvecklingen.
Det är visserligen klart, att lönenämnden liksom hittills bör hava att yttra
sig icke blott i rena tolknings- och tillämpningsfrågor utan jämväl beträffande
frågor av allmänt löneteknisk natur med avseende å de under reglementet
hörande förvaltningsområdena, t. ex. beträffande frågor om lönegradsplaceringar
i samband med organisationsändringar eller eljest, beträffande
förslag till nya eller ändrade tilläggs- och tillämpningsbestämmelser
o. s. v. Vilken betydelse lönenämndens verksamhet i dessa sistberörda avseenden
kan komma att i framtiden erhålla för det reella avgörandet av
spörsmål av allmän vikt för den statliga lönesättningen, lärer delvis kunna
bliva beroende av utvecklingen av det nya institut för förhandling emellan
staten och dess tjänstemän, som beslutats av 1937 års riksdag. Skulle denna
utveckling komma att i avsevärd mån förskjuta tyngdpunkten av lönenämndens
arbete i riktning mot mera formellt lönetekniska gransknings- och tolkningsuppgifter,
lära härmed förutsättningarna för en koncentration av verksamheten
till en enda, för hela civilförvaltningen enhetligt sammansatt lönenämnd
komma att ökas. Om däremot lönenämndens arbete alltjämt väsentligen
bibehåller sin hittillsvarande betydelse även för det reella avgörandet
av allmänt principiella lönespörsmål, torde starkare skäl föreligga för en
sådan sammansättning av lönenämndsinstitutionen, att en viss variation av

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 272-

representationen för löntagar- och, beträffande viktigare förvaltningsområden,
även för förvaltningsintressena kan åstadkommas.

Ur här antydda synpunkter har kommittén, även med fasthållande av kravet
på kontinuitet och likformighet i löneärendenas behandling, ansett lönenämndsinstitutionens
utformning icke böra fixeras på sådant sätt, att organisationen
under alla förhållanden bindes vid en enda nämnd med för samtliga
förvaltningsområden enhetlig sammansättning. De bestämmelser rörande
lönenämnd, som enligt kommitténs mening böra ingå i avlöningsreglementet,
hava visserligen i kommitténs förslag avfattats med tanke närmast
på en dylik organisation, men det har ansetts lämpligt att i författningstexten
uttryckligen giva Kungl. Maj:t möjlighet att — i nära anslutning till
vad allmänna civilförvaltningens lönenämnd i sitt utlåtande över 1928 års
lönekommittés betänkande föreslagit och till vad för närvarande gäller beträffande
undervisningsväsendets lönenämnd — i viss mån variera lönenämndens
sammansättning vid behandling av ärenden rörande olika i reglementet
avsedda förvaltningsområden.

I enlighet härmed förslog lönekommittén bestämmelser av innehåll, att för
beredning av löneärenden, avseende reglementets tillämpningsområde, skulle
finnas en lönenämnd, i vilken löntagar-, förvaltnings- och de allmänna intressena
borde vara representerade och vilken skulle bestå av ordförande
och sex ledamöter, med rätt dock för Kungl. Maj :t att, där så funnes lämpligt,
för skilda förvaltningsområden förordna örn olika sammansättning av nämnden.
För den händelse lönenämnden på angivet sätt till sammansättningen
varierades, borde enligt kommittén hinder ej möta att giva nämnden olika benämningar
i dess olika funktioner.

Med hänsyn till vikten av kontinuitet i lönenämndsarbetet ansåg lönekommittén,
att lönenämndens ordförande borde vara gemensam för samtliga
i reglementet avsedda förvaltningsområden. Även de två representanterna
för det allmänna ansåg lönekommittén böra såvitt möjligt i regel vara desamma
vid behandling av ärenden rörande olika förvaltningsgrenar.

Vidare uttalades i betänkandet, att institutionen under alla förhållanden
borde förses med ett gemensamt kansli, vilket genom uppförande på stat av
erforderliga befattningar borde erhålla en fastare organisation än hittills
varit fallet.

Beträffande de närmare uppgifterna för lönenämnden och dess kansli anförde
kommittén bland annat:

Kommittén delar 1928 års lönekommittés uppfattning örn att icke samtliga
till Kungl. Maj:t inkommande löneärenden — och än mindre samtliga till
kammarrätten inkommande avlöningsmål — behöva utställas till nämndens
yttrande. I allmänhet torde böra iakttagas, att endast ärenden av mera principiell
eller ur konsekvenssynpunkt beaktansvärd betydelse hänskjutas till
nämnden. Otvivelaktigt skulle det vara av värde, om lönenämnden genom
sammanställning och publicering av statistiska uppgifter rörande befattningshavare
vid olika förvaltningsgrenar m. m. kunde —- för den händelse ej på
annat sätt sörjes för tillgodoseende av ett dylikt behov — åvägabringa material
för underlättande av olika myndigheters och Kungl. Maj:ts bedömande
av löne- och anställningsfrågor. I vad mån lönenämnden bör genom yttranden
till verksstyrelser, vilka hava att besluta om avlöningsreglementets tolkning

Kungl. Maj.ts proposition nr 272.

5

i särskilda fall, fungera såsom rådgivande organ i tveksamma tolkningsoch
tillämpningsfrågor, torde liksom hittills få ankomma på nämndens eget
bedömande. Uppenbart är att, även om nämnden såsom sådan finner sig
i dylika fall icke böra göra bindande uttalanden, en värdefull upplysningsverksamhet
i detta avseende kan utövas av ett till nämnden hörande sakkunnigt
och kvalificerat kansli. •

Lönekommitténs ifrågavarande förslag och uttalanden ansåg jag mig kunna
i allt väsentligt biträda vid anmälan den 18 mars 1938 (proposition nr
263) av kommitténs förslag till civilt avlöningsreglemente m. m. Ej heller
föranledde nämnda förslag och uttalanden någon erinran från riksdagens
sida (skrivelse nr 388). I överensstämmelse med vad kommittén förordat
erhöll 58 § civila avlöningsreglementet följande lydelse:

58 §.

För beredning av ärenden, vilka angå tillämpningen av detta reglemente
jämte därtill hörande tilläggsbestämmelser, skall finnas en lönenämnd.

Denna nämnd, i vilken löntagar-, förvaltnings- och de allmänna intressena
böra vara representerade, skall bestå av en av Kungl. Maj:t förordnad
ordförande samt sex likaledes av Kungl. Maj:t utsedda ledamöter. Där så
finnes lämpligt, må dock Kungl. Maj:t, med iakttagande av vad nyss sagts
om antalet medlemmar i nämnden och om de intressen, som där böra vara
företrädda, för skilda förvaltningsområden förordna örn olika sammansättning
av nämnden.

Lönenämndens ordförande och ledamöter förordnas för en tid av högst tre
år i sänder.

I enahanda ordning, som ovan sagts, utses suppleanter för ordföranden
och ledamöterna.

Instruktion för lönenämnden utfärdas av Kungl. Majit.

Vad angår det av lönekommittén uttalade önskemålet om en fastare organisation
av lönenämndens kansli anförde jag vid anmälan av kommitténs
förslag, att detta önskemål, mot vilket jag för egen del ej hade något att
erinra, borde övervägas i samband med statbehandlingen för ett kommande
budgetår.

Frågan örn anordnandet av lönenämndsinstitutionen inom
f örsvarsväsendet har sedermera behandlats i 1936 års lönekommittés
betänkande med förslag till militärt avlöningsreglemente. Härvid har
kommittén särskilt uppehållit sig vid spörsmålet, huruvida en gemensam lönenämnd
bör anordnas för de civila och militära förvaltningsområdena. I detta
avseende inrymmer kommitténs förslag alternativa organisationsformer. I förslaget
har 57 § samma innehåll som 58 § civila avlöningsreglementet med
det undantag, att i stället för stadgande om olika sammansättning av lönenämnden
förekommer en bestämmelse örn rätt för Kungl. Majit att, där så
finnes lämpligt, föreskriva, att ärenden inom militära avlöningsreglementets
tillämpningsområde skola beredas av lönenämnd för annat förvaltningsområde
med sådan ändrad sammansättning, att de militära löntagarintressena
bli företrädda vid ifrågavarande ärendens behandling.

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 272.

Kommittén har i motiveringen till förslaget anfört bland annat följande:

I fråga örn lönenämndens organisation torde kommittén till en början få
framhålla, att det förslag till militärt avlöningsreglemente, som kommittén
framlägger, på flertalet viktiga punkter nära ansluter sig till det civila avlöningsreglementet.
Detta gäller exempelvis bestämmelserna rörande lönetursrätt,
semester, tjänstledighetSavdrag, vikariatsersättning, rörligt tillägg,
sjukvård m. m. Ur denna synpunkt skulle det uppenbarligen vara till stor
fördel, om den lönenämndsinstitution, som enligt civila avlöningsreglementet
skall finnas inrättad för de civila förvaltningsområdena, jämväl kunde omhändertaga
försvarsväsendets löneärenden. Att den omfattande kännedom
om statsförvaltningens löneförhållanden och den större erfarenhet rörande
tillämpningen av de nya lönebestämmelserna, som utan tvivel komme att
samlas inom en sådan för de civila och militära förvaltningsområdena avsedd
gemensam lönenämnd, skulle bliva till stor nytta för lönenämndsarbetets
fullgörande, synes obestridligt.

Ett dylikt gemensamt lönenämndsorgan torde ock kunna givas en sådan
organisationsform, att de speciella förvaltnings- och personalintressen, som
kunna förefinnas inom de särskilda förvaltningsområdena, bleve behörigen
företrädda inom nämnden. Den civila lönenämndsinstitutionen har icke ansetts
ovillkorligen böra bindas vid en för samtliga förvaltningsområden enhetlig
sammansättning, utan det har förutsatts, att Kungl. Majit skulle äga
möjlighet att förordna örn en viss variation i nämndens sammansättning
vid behandling av ärenden från olika förvaltningsområden. Därest vid behandling
av försvarsväsendets löneärenden representanter för de militära förvaltnings-
och personalintressena inginge såsom ledamöter i nämnden i stället
för företrädare för motsvarande civila intressen men nämndens ledamöter
i övrigt bleve gemensamma, skulle härigenom tillgodoses såväl önskemålet
om enhetlighet i lönefrågornas bedömande för statsförvaltningen i
dess helhet som kravet på förvaltningserfarenhet och intresserepresentation
för detta speciella område.

Emellertid bör ej förbises, att antagandet av ett nytt militärt avlöningsreglemente
i huvudsaklig överensstämmelse med kommitténs förslag skulle
komma att öka lönenämndsinstitutionens arbetsbörda. Då en närmast för
civilförvaltningen avsedd gemensam lönenämnd skulle få att behandla löneärenden
berörande så stora förvaltningsområden som de affärsdrivande verken,
de till allmänna civilförvaltningen hörande ämbetsverken samt undervisningsväsendet,
är det icke uteslutet, att ett utsträckande av nämndens
verksamhetsområde även till den militära förvaltningen skulle få till följd
en alltför stor arbetsmängd, som skulle försvåra ett rationellt och skyndsamt
bedrivande av nämndens arbete. Särskilt skulle detta kunna bliva fallet
under den första tiden efter de nya lönebestämmelsernas ikraftträdande,
innan ännu en viss praxis hunnit stadga sig beträffande viktigare bestämmelsers
tolkning.

Med beaktande härav har lönekommittén vid bedömande av olika på organisationsfrågan
inverkande faktorer närmast kommit till den uppfattningen,
att man i varje fall icke omedelbart bör överföra de militära löneärendena
till en för förvaltningen i allmänhet gemensam lönenämnd utan att en särskild
lönenämnd för försvarsväsendet bör bibehållas tills vidare. Huruvida
vid en senare tidpunkt en övergång till en i och för sig önskvärd koncentration
av lönenämndsverksamheten på sätt kommittén här ovan antytt bör
komma till stånd, torde böra bliva beroende på utvecklingen av lönenämndernas
verksamhet under den nännaste framtiden och på därvid vunnen
erfarenhet rörande arbetsuppgifternas omfattning samt andra på frågan

Kungl. Maj:ts proposition nr 272. ^

inverkande förhållanden, däribland icke minst möjligheterna till ett lämpligt
personval.

Om sålunda en särskild lönenämndsinstitution för försvarsväsendet åtminstone
tills vidare bibehålies, utesluter detta givetvis icke samarbete och kontakt
med den civila lönenämnden vid arbetets fullgörande. Den nuvarande
ordningen, enligt vilken en ledamot av allmänna civilförvaltningens lönenämnd
förordnats att samtidigt vara ledamot av förs vars väsendets lönenämnd,
bör såvitt möjligt tillämpas även efter de civila lönenämndernas
sammanförande till en enda nämnd. Såsom en ytterligare åtgärd kan tänkas,
att den civila och den militära lönenämnden förses med ett gemensamt
sekretariat. Sistberörda fråga synes vara förtjänt av närmare övervägande i
samband med den omorganisation av den civila lönenämndens kansli, som
lönekommittén i sitt betänkande angående civilt avlöningsreglemente förordat.

Lönekommittén, som ansett, att det blivande militära avlöningsreglementet
bör i likhet med civila avlöningsreglementet innehålla uttryckliga bestämmelser
angående lönenämnd, har i anslutning till det ovan anförda avfattat
ifrågavarande bestämmelser med upptagande av alternativa organisationsformer.

Försvarsväsendets lönenämnd har i yttrande över lönekommitténs förslag
till militärt avlöningsreglemente förklarat sig i huvudsak instämma i vad
kommittén anfört beträffande frågan om bibehållande tills vidare av en
särskild lönenämnd för försvarsväsendet.

Kommitténs förslag till lydelse av 57 § militära avlöningsreglementet
har oförändrat upptagits i det med förenämnda proposition framlagda förslaget
till sådant reglemente.

För beredningen av ärenden angående tillämpningen av civila avlönings- Departement*.
reglementet skall enligt detta finnas en för hela tillämpningsområdet ge- chefenmensam
lönenämnd; för att man utan uppgivande av kravet på en enhetlig
behandling av löneärendena skall erhålla möjlighet till anpassning av
representationen för löntagar- och förvaltningsintressena, skall Kungl. Maj:t
dock kunna förordna örn i viss utsträckning olika sammansättning av nämnden
för skilda förvaltningsområden. Vid behandlingen av försvarsväsendets
lönenämndsfråga har 1936 års lönekommitté framhållit åtskilliga skäl, som
tala för att civilförvaltningens lönenämnd, eventuellt med jämkad sammansättning,
skall fungera även för försvarsväsendet. Emellertid har kommittén
uttalat, att en så långt gående koncentration i varje fall icke omedelbart
borde komma till stånd, utan att den borde göras beroende av någon tids erfarenhet
örn arbetsuppgifternas omfattning och andra på frågan inverkande
förhållanden.

För enhetligheten i beredningen av löneärendena är det av vikt, att lönenämndsarbetet
ställes under gemensam ledning, försedd med tillräckliga biträdande
arbetskrafter. Enligt min uppfattning är det därför lämpligt, att
sammanförandet av löneärenden inom civila avlöningsreglementets tillämpningsområde
under en gemensam nämnd, vilken ersätter allmänna civilför -

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 272.

valtningens, kommunikationsverkens och undervisningsväsendets lönenämnder,
fullföljes genom att denna och försvarsväsendets lönenämnd — möjligen
sammanslagna till en lönenämnd — ställas under ledning av en gemensam
ordförande och förses med ett gemensamt, förstärkt kansli. Den sålunda
förordade organisationen synes dock icke böra genomföras redan från
och med nästa budgetår. För nämnda budgetår, då de nya avlöningsbestämmelserna
skola börja tillämpas och åtskilliga frågor kunna förväntas uppkomma
sammanhängande med övergången till dessa bestämmelser från de
nu gällande, torde det nämligen vara lämpligt, att försvarsväsendets lönenämnd
fortsätter sin verksamhet. I enlighet härmed föreslår chefen för försvarsdepartementet
i annat sammanhang denna dag, att medel till försvarsväsendets
lönenämnd för nästa budgetår liksom hittills äskas under fjärde
huvudtiteln. Från och med budgetåret 1940/41 böra däremot, enligt min mening,
civilförvaltningens och försvarsväsendets löneärenden beredas under
gemensam ledning.

För nästa budgetår, då lönenämnderna enligt vad här förordats skola bedriva
sin verksamhet var för sig, torde de hittillsvarande reglerna angående
ersättning åt lönenämndernas ordförande böra i huvudsak fortfarande tilllämpas.
Jämväl ersättningarna till ledamöterna torde under nästa budgetår
böra utgå enligt i huvudsak oförändrade grunder. När lönenämnderna samordnas,
lärer den hittillsvarande anordningen med ordförandeskapet såsom
en bisyssla däremot icke kunna bibehållas. De höga krav på innehavarens
personliga och administrativa kvalifikationer som ordförandeuppdraget ställer
synas då motivera ett arvode närmast motsvarande lönen till verkschef
inom allmänna civilförvaltningen. Frågan härom bör underkastas närmare
övervägande.

Särskilt med hänsyn till de omfattande arbetsuppgifterna för civilförvaltningens
lönenämnd under det närmaste budgetåret synes det mig nödvändigt,
att lönenämndens kansli redan nu förstärkes. Såsom lönekommittén
förutsatt bör samtidigt möjlighet öppnas att bereda fastare anställning åt
befattningshavarna. Jag förordar, att såsom chef för kansliet anställes en
befattningshavare, skickad att under ordförandens överinseende svara för en
sakkunnig beredning av ärendena samt utöva ledningen av kansligöromålen
i övrigt. Ytterligare två för sekreterargöromål kvalificerade befattningshavare
kunna beräknas bliva erforderliga; i den mån så befinnes möjligt
torde en av dessa böra under nästa budgetår anlitas även för sekreterargöromål
hos försvarsväsendets lönenämnd. Befattningarna böra för närvarande
uppföras på extra ordinarie stat. Förstnämnda befattningshavare torde
såsom extra ordinarie byrådirektör böra placeras i lönegraden Eo 28. Sekreterarbefattningarna
synas, i anslutning till vad hittills skett, böra placeras i
lönegraden Eo 26. Sistnämnda båda befattningar böra, om så befinnes lämpligt,
få tillsvidare uppehållas på förordnande. För biträdespersonal torde
böra beräknas medel motsvarande avlöning åt 2 extra ordinarie kontorsbiträden.
Härjämte bör något belopp, förslagsvis omkring 2,000 kronor, stå
till förfogande för tillfällig förstärkning av arbetskrafterna. I vad mån sam -

Kungl. Maj:ts proposition nr 272.

9

ordnandet med försvarsväsendets lönenämnd bör föranleda ytterligare förstärkning
av kansliorganisationen, torde — med ledning jämväl av då vunnen
erfarenhet — få övervägas vid statbehandlingen för budgetåret 1940/41.

Utgifterna för lönenämndsinstitutionen inom civilförvaltningen, vilken torde
böra benämnas allmänna lönenämnden, böra från och med nästa budgetår
i sin helhet bestridas från anslag å sjunde huvudtiteln. För ändamålet
böra uppföras ett avlöningsanslag och ett omkostnadsanslag under den gemensamma
rubriken allmänna lönenämnden. Personalförteckning och avlöningsstat
för lönenämnden böra fastställas.

Under avlöningsanslaget bör till en början upptagas en anslagspost
till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Majit. Av anslagsposten skola bestridas arvoden och andra ersättningar
åt ordföranden och ledamöterna, ersättningar vid resor undantagna.
Med hänsyn till föreliggande uppgifter om de nuvarande kostnaderna
torde medelsbehovet för dessa ändamål kunna beräknas till 35,000 kronor.

Till avlöningar till övrig icke- ordinarie personal bör
upptagas en anslagspost, fördelad på en delpost till grundavlöningar m. m.
och en delpost till avlöningsförhöjningar m. m. Grundavlöningsposten bör i
anslutning till vad förut anförts upptagas till 35,000 kronor. Delposten till
avlöningsförhöjningar m. m. kan beräknas till förslagsvis 2,500 kronor.

Till rörligt tillägg bör uppföras en anslagspost av förslagsvis 2,300
kronor.

Avlöningsanslagets summa skulle i enlighet härmed utgöra (35,000 + 35,000
+ 2,500 + 2,300 =) 74,800 kronor.

O mko st nåd sanslag et synes med ledning av förefintliga kostnadsuppgifter
böra upptagas med förslagsvis 8,000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen att

dels godkänna följande personalförteckning för allmänna
lönenämnden:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad

än 2 0:

1 byrådirektör ................................ Eo 28

2 sekreterare .................................. Eo 26;

dels godkänna följande avlöningsstat för allmänna lönenämnden,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1939/40:

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 272.

Avlöningsstat.

1. Arvoden och särskilda ersättningar, be stämda

av Kungl. Maj:t ............ kronor 35,000

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie perso nal: a.

Grundavlöningar m.

m.................kronor 35,000

b. Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis ■■ » 2,500 > 37,500

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 2,300

Summa kronor 74,800;

dels ock å driftbudgeten för budgetåret 1939/40 under
sjunde huvudtiteln anvisa följande anslag, nämligen
Allmänna lönenämnden: Avlöningar, förslagsanslag
..............................kronor 74,800,

Allmänna lönenämnden: Omkostnader, förslagsanslag
............................. kronor 8,000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Regenten, att till riksdagen skall avlåtas
proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
V. Schwartz.