Kungl. Majus proposition nr 256.
1
Nr 256.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag
till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus;
given Stockholms slott den 24 mars 1939.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Albert Forslund.
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regeuten i statsrådet
å Stockholms slott den 24 mars 1939.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,
Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.
Departementschefen statsrådet Forslund anför:
I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t under kapitalbudgeten,
bilaga 3, rubriken »Statens allmänna fastighetsfond», punkt 1, föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till vissa byggnadsarbeten
vid statens sinnessjukhus för budgetåret 1939/40 beräkna ett reservationsanslag
av 5,500,000 kronor.
Sedan numera samtliga hithörande ärenden vederbörligen förberetts, torde
jag få anmäla desamma till fortsatt behandling.
Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 256—257.
626 3»
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 256.
Inledning.
Enligt en vid 1928 års riksdag i sina huvuddrag godkänd plan (prop. nr
165, riksdagens skrivelse nr 287) skulle genom uppförande av nya sinnessjukhus
samt vissa omändrings- och utvidgningsarbeten vid äldre hospital
antalet vårdplatser ökas med omkring 4,800 för sinnessjuka och omkring
1,000 för sinnesslöa. Byggnadsarbetena skulle utföras under en tid av tio
år och medföra en totalkostnad av i runt tal 39,500,000 kronor.
Vid 1930 års riksdag (prop. nr 150, riksdagens skrivelse nr 361) beslötos
vissa ändringar i planen, vilka framförallt inneburo en ökning av antalet
vårdplatser för sinnesslöa till omkring 1,900 samt en höjning av totala kostnaderna
till i runt tal 48,200,000 kronor.
För fullföljande i huvudsak av omförmälda plan har riksdagen beviljat
anslag på sätt framgår av följande tablå.
Budgetår |
Kronor |
Budgetår |
Kronor |
1928/29 ........... |
........... 3.500,000 |
1934/35 ........... |
........... 2,905,500 |
1929/30 ........... |
........... 4,100,000 |
1935/36 ........... |
........... 3,302,250 |
1930/31 ............ |
........... 4,700,000 |
1936/37 ........... |
........... 2,843,000 |
1931/32 ........... |
........... 6,400,000 |
1937/38 ........... |
........... 2,857,600 |
1932/33 ........... |
........... 6,250,000 |
1938/39 ........... |
........... 3,054,700 |
1933/34 ........... |
........... 7.187,800 |
De för budgetåren 1928/29—1932/33 anvisade beloppen hava beviljats under
femte huvudtiteln såsom reservationsanslag till hospitalsbyggnader.
Av de för budgetåren 1933/34—1935/36 anvisade beloppen har största
delen beviljats såsom reservationsanslag till vissa byggnadsarbeten vid statens
sinnessjukhus, medan återstoden anvisats såsom reservationsanslag till
inlösen av vårdplatser vid sinnessjukhusen m. m. De förstnämnda anslagen
hava uppförts bland utgifter för kapitalökning och de senare under femte
huvudtiteln. Från och med budgetåret 1936/37 hava respektive anslag upptagits
bland utgifter för kapitalökning under rubriken »Statens allmänna
fastighetsfond.»
Renoveringsarbeten vid Ulleråkers sjukhus.
[Frågan har senast behandlats i propositionen nr 275/38 (bilaga 10, punkt 1),
statsutskottets utlåtande nr 187/38 (punkt 9) och riksdagens skrivelse nr
421/38 (punkt 8).]
Den 30 juni 1936 uppdrog Kungl. Majit åt byggnadsstyrelsen att låta i
huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen i propositionen
nr 68 till 1936 års riksdag förordat förslag vid Ulleråkers sjukhus vid Uppsala
utföra ny- och ombyggnadsarbeten för en beräknad kostnad av högst
1,524,000 kronor. Dessa arbeten voro avsedda som en första etapp av en
fullständig renovering av sjukhuset i dess helhet samt omfattade dels an
-
Kungl. Majus proposition nr 256. 3
läggande av ny ångcentral jämte ombyggnad av vattenverket dels ock uppförande
av fem bostadshus för sjukvårdspersonalen.
För slutförande av dessa arbeten under innevarande budgetår anvisade
1938 års riksdag, på förslag av Kungl. Maj:t i propositionen nr 176, ytterligare
471,000 kronor, utgörande beräknad merkostnad i anledning av inträffad
prisstegring å material m. m.
I skrivelse den 18 februari 1938 gjorde medicinalstyrelsen framställning
örn anvisande av ytterligare medel i syfte att vissa andra i styrelsens ursprungliga
förslag den 12 februari 1935 ingående men vid 1936 års riksdag
till utförande ej föreslagna arbetena måtte bringas till verkställighet såsom
en andra etapp i renoveringsarbetena vid sjukhuset. Körande dessa arbetens
art och omfattning hänvisade styrelsen till följande sammanställning:
Etapp II |
Byggn.- kost- nader |
Värme o. |
Vatten och avlopp inom byggn. |
Elektr. arbeten |
Rita. kontroll oförutsett |
Summa |
Summa enligt proposi- tionen 68/1936 |
LIX. Läkarbostad........ |
89,000 |
1 13,000 |
5,850 |
3,500 |
19,650 |
131,000 |
107,350 |
Köksbyggnad...... |
— |
3,200 |
850 |
— |
— |
4,050 |
— |
XIX. Bageri och tvätt . . |
150,000 |
106,500 |
13,200 |
29,000 |
21,300 |
320,000 |
298,700 |
XX. Gamla snickarverk-staden .......... |
39,000 |
9,300 |
5,050 |
1,400 |
7,500 |
62,250 |
54,750 |
XXI. Målarverkstaden . . |
4,000 |
9,600 |
2,400 |
— |
3,000 |
19,000 |
— |
LX. Xy snickarverkstad |
44,000 |
7,000 |
2,400 |
4,500 |
7,100 |
65,000 |
57,900 |
Värme och ventilation, |
2 6,800 |
3 26,000 |
— |
— |
— |
32,800 |
— |
Vatten- och avloppsled-ningar, reningsverk för |
4 282,100 |
282,100 |
|||||
Elektriska anläggningar, |
5156,000 |
156,000 |
|||||
Summa |
— |
— |
— |
1,072,200 |
— |
1 Därav 4,000 för ledningar och mindre sidokulvert till bostaden.
2 För kulvert 60 X 60 cm till läkarbostaden.
3 Därav för kulvertledningar till läkarbostaden kronor 18,000 och för desinfektionsanläggning
kronor 8,000.
4 Därav för utv. ledningar till ovan angivna byggnader kronor 42,100 och för renings -
verk för avloppsvatten med intilliggande ledningar kronor 240,000.
5 Därav för maskinell utrustning i nya ångpannehuset.................. kronor 28,500
» » utv. matarkablar för likström 220 volt...................... » 10,900
» » » » » växelström 3,000...................... » 3,100
» » » » » » 220...................... » 5,000
» » 2 st. likriktare ............................................ » 40,000
» » diverse kostnader för övergång från 3-ledarsystem till 2-ledar
system.
................................................. » 9,500
» » inomhusstarkström i reningsverk .......................... » 4,000
» >1 momentbelysning inom avd. för oroliga pat. och i ångpannehus » 4,000
» » svagströmsanläggning...................................... » 20,000
ii ii oförutsett och diverse...................................... » 31,000
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 256.
Styrelsen framhöll i anslutning härtill, att slutförandet av dessa arbeten
utgjorde en förutsättning för att erforderlig renovering skulle kunna ske
jämväl av sjukavdelningarna. Styrelsen tilläde ock, att då i tabellen upptagna
kostnader beräknats med ledning av år 1935 rådande priser, måste
på grund av stegringen av byggnadskostnadsindex totalsumman ökas med
25 % eller 268,050 kronor. Den totala kostnaden för andra etappen kunde
sålunda uppskattas till 1,072,000 + 268,050 kronor eller i avrundat tal 1,340,000
kronor. Under åberopande härav och med hänvisning till det trängande
behovet av att sjukhusets vårdavdelningar snarast bleve renoverade i enlighet
med tidigare framlagt förslag, som även innebure en ökning av antalet vårdplatser
med 140, hemställde styrelsen, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
dels medgiva, att vid sjukhuset finge komma till utförande ytterligare
renoveringsarbeten i nu angiven omfattning för en beräknad kostnad av
1,340,000 kronor, dels oclc för ändamålet under budgetåret 1938/39 anvisa ett
belopp av 700,000 kronor.
Ifrågavarande framställning anmäldes av min företrädare i ämbetet den
31 mars 1938 i samband med förslaget till beredskapsstat för budgetåret
1938/39, varvid denne anförde följande.
Enligt vad jag inhämtat från byggnadsstyrelsen kan första etappen av
renoveringsplanen för Ulleråkers sjukhus beräknas vara i sin helhet slutförd
först under loppet av våren 1939. Någon omedelbar anledning att nu påkalla
beslut rörande igångsättande av den andra byggnadsetappen torde
därför ej föreligga i vidare mån än vad angår sådana i denna etapp beräknade
arbeten, som antingen kunna sägas vara ett komplement till de i första
etappen ingående eller vilkas utförande får anses utgöra en förutsättning för
renoveringsplanens fortsatta genomförande. Av sådan beskaffenhet äro enligt
vad som framgår av styrelsens föreliggande framställning huvudsakligen
tvenne grupper av arbeten, av vilka den ena avser utbyggnad av vatten- och
avloppsledningar med reningsverk m. m. samt den andra elektriska anläggningar,
maskinell utrustning m. m. Beträffande detaljerna i planen anser
jag mig icke nu hava anledning att taga slutlig ställning. Jag förutsätter
därför, att vid utförandet av de förordade arbetena tillses, att sådana åtgärder
undvikas, som kunna vara ägnade att föregripa den slutliga prövningen
av återstående renoveringsarbeten.
Kostnaderna för nu åsyftade arbeten hava av styrelsen tidigare angivits
till 438,100 kronor, däri inkluderad å vardera gruppen proportionsvis belöpande
andel i den post, vartill kostnaderna för oförutsedda utgifter, ritningar,
administration m. m. i det ursprungliga renoveringsförslaget uppskattats.
De under senare år inträffade prisstegringarna å material och
arbetskraft medföra emellertid —- såsom styrelsen anmärkt — att å nämnda
summa jämväl måste beräknas en ökning, motsvarande 25 % av densamma,
eller således (0.2 5 X 438,100=) 109,525 kronor. Den totala kostnaden för
här ifrågavarande arbeten torde sålunda böra uppskattas till (438,100 +
109,525 =) 547,625 kronor eller i runt tal 550,000 kronor.
I enlighet härmed upptogs för ändamålet ett belopp av 550,000 kronor å
beredskapsstaten för innevarande budgetår.
I skrivelse den 12 september 1938 har byggnadsstyrelsen gjort framställning
örn anvisande av medel till fortsatt renovering av Ulleråkers sjukhus
under nästa budgetår. Till stöd därför yttrar styrelsen:
Kungl. Majus proposition nr 256. 5
De nu pågående arbetena vid sjukhuset, vilka beräknades vara i allt väsentligt
slutförda vid innevarande budgetårs utgång, bedreves helt och hållet
i styrelsens egen regi. Styrelsen hade sålunda på platsen anställd för
arbetenas drift erforderlig befälspersonal och för arbetenas utförande erforderliga
maskiner, redskap och provisoriska anordningar funnos på platsen.
Därutöver komme åtskillig materiel att återstå efter nu pågåencle arbetens
avslutande, vilka kunde utnyttjas för blivande arbeten. Ur synpunkten av
rationell drift såväl med hänsyn till arbetslednings- och arbetspersonal som
till ändamålsenligt utnyttjande av maskiner, redskap och materialier m. m.
talade vägande skäl för att renoveringens andra etapp borde följa i omedelbar
anslutning till de nu pågående arbetena.
Vidare borde framhållas, att den i den första etappen ingående, modernt
utrustade panncentralen, som beräknades kunna tagas i bruk hösten 1939,
icke kunde till fullo utnyttjas, förrän renoveringsarbetena för sjukhuset fortskridit
så långt, att värmeledningsanläggningen inom sjukpaviljonger m. m.
efter erforderliga ombyggnader hade anpassats för det nya värmesystemet.
Detta förhållande syntes utgöra ytterligare skäl för att renoveringsarbetena
bedreves utan avbrott.
För den andra etappen av sjukhusets renoveringar hade, såsom tidigare
framhållits, beräknats en kostnad av 1,340,000 kronor. För densammas
genomförande syntes böra anslås en byggnadstid av ett och ett halvt år,
varför etappen i fråga borde kunna avslutas med 1940 års utgång. För
budgetåret 1939/40 borde följaktligen kunna disponeras ett belopp av 900,000
kronor.
Under åberopande härav har styrelsen hemställt, att för påbörjande av
den andra etappen av renoveringsarbetena vid ifrågavarande sjukhus måtte
till riksstaten för budgetåret 1939/40 överflyttas det å beredskapsstat för
budgetåret 1938/39 upptagna beloppet av 550,000 kronor samt därutöver anvisas
ett ytterligare belopp av 350,000 kronor.
I samband med redovisandet i 1936 års statsverksproposition av medicinal- Departementsstyrelsens
plan för en fullständig renovering av ifrågavarande sjukhus ut- chefen.
talade min företrädare i ämbetet, att han vid besök å sjukhuset blivit övertygad
örn att lokalförhållandena och anordningarna i övrigt därstädes i åtskilliga
hänseenden vore otidsenliga och otillfredsställande. De i styrelsens
plan ingående arbetena hade ock synts honom nödvändiga, för den händelse
icke sjukhuset skulle i fråga örn yttre utrustning bliva alltför underlägset
de nyare sinnessjukhusen. Då emellertid vissa renoveringsbeliov gjorde sig
gällande med väsentligt större styrka än andra, hade han ansett sig böra
tillstyrka dithörande arbetens utförande såsom en första etapp av renoveringen.
Vid sådant förhållande hade han icke ansett sig böra taga ståndpunkt
till byggnadsprogrammet i dess helhet i vidare mån, än att han förordade
en renovering efter de allmänna linjer, som förslaget innebure.
1936 års riksdag ansåg sig ej heller böra i frågans dåvarande läge taga
ställning till renoveringsförslaget i dess helhet. Riksdagen framhöll emellertid
önskvärdheten av att en undersökning verkställdes i syfte att utröna,
huruvida icke nödig utvidgning av sjukhuset skulle kunna ske genom påbyggnad
av befintliga och därtill lämpade byggnader.
Med hänsyn till vad byggnadsstyrelsen anfört torde tiden nu få anses
6
Kungl. Majus proposition nr 256.
vara inne att taga ställning jämväl till de i andra etappen ingående arbetena,
Att döma av vad vid ärendets tidigare behandling framkommit synes
någon tvekan angående behovet av de i denna etapp ingående renoveringsarbetena
icke råda. Någon erinran mot sättet eller kostnaderna för desammas
genomförande har ej heller framställts. Jag anser mig därför kunna
förorda, att samtliga i andra etappen ingående arbeten komma till utförande
i huvudsaklig överensstämmelse med föreliggande förslag. Enligt min mening
synas emellertid kostnaderna för läkarbostaden, vilken avses inrymma två
lägenheter örn 5 rum och kök, vara väl högt beräknade. Jag förutsätter
därför, att förslaget i denna del göres till föremål för omprövning i syfte att
begränsa nämnda kostnader. Av försiktighetsskäl torde dock någon sänkning
av det för samtliga arbeten beräknade totalbeloppet icke böra nu vidtagas.
I anslutning härtill torde alltså för andra etappen i dess helhet böra beräknas
ett belopp av 1,340,000 kronor, varav 900,000 kronor böra upptagas för
nästa budgetår.
Om- och nybyggnadsarbeten vid Frösö sjukhus.
[Frågan har senast behandlats i propositionen nr 275/1938, statsutskottets
utlåtande nr 187/1938 och riksdagens skrivelse nr 421/1938.]
Den 30 juni 1937 uppdrog Kungl. Majit åt byggnadsstyrelsen att låta i
huvudsaklig överensstämmelse med av föredragande departementschefen i
propositionen nr 124 till 1937 års riksdag förordat förslag utföra örn- och
tillbyggnadsarbeten vid Frösö sjukhus vid Östersund för en beräknad kostnad
av högst 472,000 kronor.
För påbörjande av dessa arbeten ställde Kungl. Majit samma dag till
byggnadsstyrelsens förfogande ett belopp av högst 172,000 kronor. Sedermera
bemyndigade Kungl. Majit den 19 november 1937, med anledning av
en av byggnadsstyrelsen gjord framställning, styrelsen att, utan hinder av
att de för ifrågavarande ny- och ombyggnadsarbeten ursprungligen beräknade
kostnaderna kunde komma att överskridas, under budgetåret 1937/38
igångsätta arbetena, dock med den inskränkningen att av desamma skulle
anstå ny- och tillbyggnad av verkstadslokaler, nybyggnad av samlingssal,
ändringsarbeten inom paviljong IX, flyttning av promenadgården vid paviljong
Y, förändring av paviljong VIII till arbetspaviljong för kvinnor
samt ändringsarbeten inom paviljong Yl.
I anslutning till en av byggnadsstyrelsen gjord anmälan, att de beräknade
kostnaderna för samtliga i planen ingående arbeten, inklusive en fullständig
modernisering av tvättinrättningen, till följd av prisstegringar å
material och arbetskraft måste höjas till i runt tal 700,000 kronor, anvisade
härefter 1938 års riksdag, på förslag av Kungl. Majit, till fullföljande av
ifrågavarande arbeten för innevarande budgetår dels å riksstaten ett belopp
av 175,000 kronor dels ock å beredskapsstaten ett belopp av 353,600 kronor.
Sistnämnda belopp avsåg de genom Kungl. Majits beslut den 19 november
1937 tills vidare uppskjutna arbetena.
Kungl. Maj:ts proposition nr 256.
7
I skrivelse den 12 september 1938 har byggnadsstyrelsen meddelat, att de
påbörjade arbetena beräknades vara i huvudsak fullbordade vid utgången
av innevarande budgetår. Då desamma bedreves under styrelsens egen regi,
funnes vid byggnadsföretaget anställd viss arbetsledningspersonal, varjämte
för detsamma anskaffats vissa maskiner och redskap samt gjorts en del
provisoriska anordningar. Enligt styrelsens mening vore det därför ur byggnadsteknisk
och ekonomisk synpunkt lämpligt, att arbetsplanen i sin helhet
genomfördes utan avbrott inom den fastställda kostnadsramen.
På grund av det anförda hemställer styrelsen, att för budgetåret 1939/40
till riksstaten överflyttas det å innevarande års beredskapsstat för ifrågavarande
sjukhus upptagna beloppet av 353,600 kronor.
I likhet med byggnadsstyrelsen finner jag vägande skäl tala för att de Departementsgenom
Kungl. Maj:ts beslut den 19 november 1937 tills vidare uppskjutna chefendelarna
av byggnadsplanen utföras i ett sammanhang med det övriga byggnadsföretaget.
Jag tillstyrker därför, att å riksstaten för nästa budgetår
äskas ett belopp av 353,600 kronor för ändamålet.
Om- och ^byggnadsarbeten vid S:ta Gertruds sjukhus.
[Frågan har senast behandlats i propositionen nr 275/1938, statsutskottets
utlåtande nr 187/1938 och riksdagens skrivelse nr 421/1938.]
Den 30 juni 1937 uppdrog Kungl. Majit åt byggnadsstyrelsen att låta i
huvudsaklig överensstämmelse med ett av föredragande departementschefen i
propositionen nr 124 till 1937 års riksdag förordat förslag utföra vissa byggnadsarbeten
vid Sita Gertruds sjukhus i Västervik för en beräknad kostnad
av högst 818,000 kronor. Förslaget omfattade, bland annat, nybyggnad av
samlingssal.
För påbörjande av arbetena ställde Kungl. Majit samma dag till byggnadsstyrelsens
förfogande ett belopp av högst 400,000 kronor. Genom beslut
den 19 november 1937 bemyndigade Kungl. Majit vidare, med anledning
av framställning från byggnadsstyrelsen, nämnda styrelse att, utan
hinder av att de ursprungligen beräknade kostnaderna för byggnadsföretaget
kunde komma att överskridas, under budgetåret 1937/38 igångsätta detsamma,
dock med den inskränkningen att med nybyggnaden av samlingssal
skulle anstå.
I anslutning till en av byggnadsstyrelsen gjord anmälan, att de beräknade
kostnaderna för ifrågavarande arbeten till följd av prisstegringar måste
höjas till omkring 982,000 kronor, ävensom till ett av styrelsen överlämnat
förslag rörande örn- och tillbyggnad av administrationsbyggnaden, vilket
icke ingick i den ursprungliga planen, anvisade härefter 1938 års riksdag,
på hemställan av Kungl. Majit, för budgetåret 1938/39 dels å riksstaten till
fullföljande av de redan igångsatta arbetena ett belopp av 448,500 kronor,
dels ock å beredskapsstaten ett avrundat belopp av 290,000 kronor, därav
för samlingssalen 133,500 kronor och för administrationsbyggnaden 156,000
kronor.
Departements
chefen.
8 Kungl. Maj:ts proposition nr 256.
I skrivelse den 12 september 1938 har byggnadsstyrelsen anmält, att de
genom beslutet den 19 november 1937 anbefallda byggnadsarbetena vid
sjukhuset beräknades vara i huvudsak avslutade med utgången av innevarande
budgetår. Styrelsen har tillika framhållit att, liksom fallet vore
med örn- och nybyggnadsarbetena vid Frösö sjukhus, jämväl förevarande
arbeten utfördes i styrelsens egen regi. Vid byggnadsföretaget funnes sålunda
anställd arbetsledningspersonal och för detsamma hade anskaffats
vissa maskiner och redskap samt verkställts vissa provisoriska anordningar.
Enligt styrelsens mening vore det ur byggnadsteknisk och ekonomisk synpunkt
ändamålsenligt, att samtliga vid sjukhuset planerade ny- och ombyggnadsarbeten
fullföljdes i ett sammanhang.
Styrelsen hemställer därför, att nybyggnaden av samlingssalen samt
örn- och tillbyggnaden av administrationsbyggnaden komma till utförande
under budgetåret 1939/40 och att för ändamålet till riksstaten för nästa
budgetår överflyttas det å innevarande budgetårs beredskapsstat för ifrågavarande
sjukhus upptagna beloppet av 290,000 kronor.
Då jag delar byggnadsstyrelsens uppfattning, att även de vid detta sjukhus
uppskjutna arbetena böra komma till utförande under nästa budgetår, förordar
jag, att för ändamålet å riksstaten äskas ett belopp av 290,000 kronor.
Nytt sinnessjukhus i Sundsvall.
Med bifall till Kungl. Maj:ts i proposition nr 176 gjorda framställning beslöt
1938 års riksdag att i Sundsvall skulle i huvudsaklig överensstämmelse med
ett i propositionen framlagt förslag uppföres ett nytt sinnessjukhus för en
beräknad kostnad av högst 10,400,000 kronor. Samtidigt anvisade riksdagen
för arbetenas påbörjande under innevarande budgetår 1,000,000 kronor.
I sin skrivelse den 31 maj 1938, nr 343, anförde riksdagen bland annat, att
riksdagen ansett sig kunna i allt väsentligt godtaga den föreliggande planen
för sinnessjukhuset. I likhet med departementschefen hade riksdagen dock icke
kunnat undgå att finna de beräknade kostnaderna väl höga. Riksdagen förutsatte
därför, att en begränsning och förenkling av det föreslagna bostadsbeståndet
för läkare och personal vidtoges, på sätt departementschefen antytt.
Tillika borde undersökas, huruvida icke en begränsning av kostnaderna kunde
ernås genom att — under byggnadsstyrelsens överinseende — låta utföra
byggnadsföretaget helt eller till vissa delar å entreprenad. Riksdagen förutsatte
härjämte, att slutgiltig överenskommelse med Sundsvall stad rörande tillhandahållande
av tomt samt gas, elektricitet, vatten och avlopp till området träffades,
innan byggnadsarbetena påbörjades, ävensom att särskilda kostnader för rening
av avloppsvatten eller eljest nödiga anordningar för sjukhusets anslutning till
stadens ledningar i förevarande hänseenden icke åsamkades statsverket.
Den 30 juni 1938 uppdrog Kungl. Majit åt byggnadsstyrelsen att, med
beaktande av vad i statsrådsprotokollet över socialärenden den 3 mars 1938
Kungl. Majus proposition nr 256.
9
och riksdagens nyssnämnda skrivelse anförts i samråd med medicinalstyrelsen
upprätta fullständiga ritningar till ett nytt sinnessjukhus i Sundsvall ävensom
undersöka möjligheterna att genom byggnadsföretagets utbjudande helt eller
till vissa delar å entreprenad nedbringa totalkostnaden för detsamma under det
i sådant hänseende beräknade beloppet, 10,400,000 kronor. Tillika anbefallde
Kungl. Majit styrelsen att snarast möjligt inkomma med dels utlåtande
och förslag, vartill den företagna undersökningen kunde giva anledning, dels
ock fullständiga ritningar och kostnadsberäkningar avseende ifrågavarande anläggning.
På därom av byggnadsstyrelsen gjord framställning bemyndigade
Kungl. Maj :t sedermera genom beslut den 26 augusti 1938 styrelsen att för upprättande
av fullständiga entreprenadhandlingar och för byggnadsföretagets
igångsättande beträffande erforderliga markarbeten disponera ett belopp av
högst 1,000,000 kronor.
I skrivelse den 12 september 1938 har byggnadsstyrelsen gjort framställning
örn anvisande av medel för byggnadsföretagets fullföljande. Styrelsen anför
härvid i huvudsak följande:
Styrelsen hade gått i författning örn ritningsarbetets igångsättande och
avsett att kunna påbörja förenämnda markarbeten under loppet av hösten 1938.
Utredningen örn arbetenas utförande helt eller till vissa delar å entreprenad
torde komma att väsentligt fördröja arbetstakten vid byggnadsföretaget. I
annat fall hade nämligen arbetena kunnat igångsättas och bedrivas allteftersom
ritningsarbetet fortskridit. Fullständiga ritningar för byggnadsföretaget
torde knappast kunna föreligga färdiga förrän i mitten av år 1939. Byggnadsstyrelsen
måste följaktligen beräkna, att byggnadstiden komme att sträcka sig
fram till mitten av år 1942. Byggnadskostnaderna kunde sålunda fördelas över
budgetåren 1939—1942.
Då tidigare för byggnadsföretaget till styrelsens förfogande ställts ett
belopp av 1,000,000 kronor, skulle av beräknad byggnadskostnad återstå att
anvisa en summa av 9,400,000 kronor. Enligt styrelsens mening borde denna
summa sålunda fördelas:
för budgetåret 1939/40 ..................... 3,200,000 kronor
» » 1940/41 ..................... 3,200,000
» » 1941/42 ..................... 3,000,000
Under åberopande av det anförda har styrelsen hemställt, att till fullföljande
av ifrågavarande byggnadsföretag måtte för nästa budgetår anvisas
3,200,000 kronor.
Enligt vad jag under hand inhämtat från byggnadsstyrelsen har överens- Departementskommelse
träffats rörande tillhandahållande med äganderätt av för sjukhuset chefen.
erforderligt område. Sundsvalls stad har vidare åtagit sig att utan ersättning
till byggnadstomtens gräns framdraga ledningar för vatten, avlopp och gas samt
lämnat godtagbart anbud på leverans av vatten och gas. Beträffande tillhandahållande
av elektricitet pågå underhandlingar i avsikt att utsträcka användningen
av elektrisk energi till sådana ändamål som matlagning och
tvätt. Med hänsyn till den rika tillgången på elektrisk kraft i trakten
av Sundsvall är nämligen användningen av elektrisk energi förhållande
-
10
Kungl. Maj-.ts proposition nr 256.
vis billig och det framstår därför såsom önskvärt, att man i största möjliga
utsträckning tillgodogör sig de förmåner, som i sådant avseende erbjuda sig.
Mot den av byggnadsstyrelsen föreslagna tidsfördelningen av byggnadskostnaderna
har jag i stort sett intet att erinra. Då man emellertid lärer kunna
utgå från att de för ändamålet hittills anvisade medlen icke komma att i sin
helhet förbrukas under innevarande budgetår, torde det vara tillräckligt att
till ifrågavarande byggnadsföretag för nästa budgetår beräkna ett belopp av
3,000,000 kronor. Jag förordar alltså, att sistnämnda belopp äskas för ändamålet.
Anordnande av skyddsrum för psykiatriska kliniken vid
karolinska sjukhuset.
I skrivelse den 30 augusti 1938 hemställde karolinska sjukhusets byggnadskommitté,
att Kungl. Majit måtte uppdraga åt kommittén att i samband med
grundläggningsarbetena för byggnaden för psykiatriska kliniken låta verkställa
erforderliga bergsprängningsarbeten för anordnande av bombsäkra
skyddsrum för klinikens behov ävensom bemyndiga kommittén att för ifrågavarande
bergsprängningsarbeten av de medel, som anvisats för klinikens
uppförande, använda erforderligt belopp.
Till stöd för framställningen anförde kommittén i huvudsak följande:
Då enligt kommitténs förmenande bombsäkra utrymmen borde inrättas för
det blivande karolinska sjukhusets patienter, personal och gifta personals
familjemedlemmar, hade kommittén låtit föranstalta örn utredning av hithörande
spörsmål. Utredningen hade preliminärt givit vid handen, att sjukhusets
behov i förevarande hänseende lämpligast kunde tillgodoses genom
en utom byggnaderna belägen, i berget nedsprängd och i 3 sektioner delad
anläggning, avsedd för hela sjukhusanläggningen med undantag av psykiatriska
kliniken, för vilken senare syntes böra anordnas särskilda skyddsrum.
Den psykiatriska klinikens patienter kunde vid inträdande krigstillstånd
förväntas komma att i möjligaste mån föras till mindre utsatta platser i andra
delar av landet. Då man emellertid med ledning av erfarenheterna från utlandet
kunde utgå ifrån, att kliniken i stället måste tagas i anspråk för vård av krigspsykoser
och således komme att fungera även under krig, ansåge kommittén,
att psykiatriska klinikens behov av skyddsrum vore lika trängande som för
sjukhusets övriga avdelningar. Med hänsyn till att klinikens patienter, särskilt
under den oro och upphetsning, som ett luftangrepp måste medföra, icke
kunde sammanföras med sjukhusets icke sinnessjuka patienter, syntes nödvändigt,
att klinikens skyddsrum — därest sådana ansåges böra komma till
stånd -— förlädes avskilda från sjukhusets övriga bombsäkra utrymmen.
Under beaktande härav hade kommittén funnit, att psykiatriska klinikens
skyddsrum borde förläggas under den blivande klinikbyggnaden. Genom
sådan förläggning ernåddes, bland annat, att transporterna från sjukrummen
till skyddsrummen bleve så enkla som möjligt. De föreslagna skyddsrummen,
ett för manliga och ett för kvinnliga patienter, beräknades rymma sammanlagt
omkring 170 personer, varjämte 75 personer från närliggande byggnader kunde
få skydd i den tunnel, som utgjorde reservutgång. Skyddsrummen vore avsedda
att nedsprängas 4 meter under grunden och beräknades skydda även mot fullträffar
av tunga flygbomber.
Kostnaderna för denna bombskyddsanläggning hava beräknats på följande
sätt:
Kungl. Maj:ts proposition nr 256.
11
Kronor Kronor
Anbud å sprängningsarbeten och betongarbete .................. 53,000
Tillägg för sprängningsarbeten ....................................... 1,650 54,650
Byggnadsarbeten: golv, väggar, snickeri, diamantborrning,
målning, dränering ................................................... 9,350
Oförutsett ..................................................................... 1,200 10,550
Elektrisk inredning, inklusive arvode och hiss .................. 10,000
Sanitär inredning, värme och ventilation ........................... 20,300
Tomtens ordnande ......................................................... 600
Arvoden, administration ................................................ 5,900
Summa kronor 102,000
Till en början vill jag erinra, att Kungl. Majit, med anledning av ifråga- Departementsvarande
framställning, den 22 september 1938 bemyndigat kommittén att i chefensamband
med grundläggningsarbetena för uppförandet av den psykiatriska
kliniken låta verkställa de i förut intagna kostnadsberäkning angivna bergsprängnings-
och betongarbetena ävensom att för nämnda arbeten använda
högst 54,650 kronor av de för klinikens uppförande anvisade medlen.
För täckande av det belopp, som sålunda förskjutits, torde medel nu böra
beräknas. Likaså torde medel böra anvisas för övriga med skyddsrummets
iordningställande förknippade arbeten, motsvarande ett belopp av 47,350
kronor. Jag förordar alltså, att för anordnande av bombsäkra skyddsrum för
psykiatriska kliniken vid karolinska sjukhuset å riksstaten för nästa budgetår
upptages ett belopp av (54,650 + 47,350) 102,000 kronor.
Lissa byggnadsarbeten vid S:t Lars sjukhus i Lund, Västra Marks sjukhus
i Örebro och Salberga sjukhus i Sala.
I beredskapsstaten för innevarande budgetår hava upptagits dels för uppförande
av växthus och tvättbyggnad vid S:t Lars sjukhus i Lund ett belopp
av 76,500 kronor, dels ock för inredande av fest- och samlingssalar vid Västra
Marks sjukhus i örebro och Salberga sjukhus i Sala ett belopp av 50,000
kronor respektive 40,000 kronor.
Beträffande den närmare motiveringen för dessa byggnadsarbeten får jag
hänvisa till den redogörelse, som lämnats i proposition nr 275 till föregående
års riksdag (sid. 153 o. f.).
Då dessa arbeten icke längre torde böra anstå, förordar jag efter samråd med
medicinalstyrelsen, att medel för desamma äskas å riksstaten för nästa budgetår.
För ändamålet torde böra beräknas ett sammanlagt belopp av (76,500 +
50,000 + 40,000) 166,500 kronor.
Ny tvättstuga m. lii. vid Furunäsets sjukhus.
I skrivelse den 5 december 1938 har medicinalstyrelsen med överlämnande
av ritningar, arbetsbeskrivning och kostnadsförslag gjort framställning örn
medel för uppförande av en ny tvättstuga och desinfektionsugn vid Furunäsets
sjukhus vid Piteå. Styrelsen anför härutinnan i huvudsak följande.
12
Kungl. Majds proposition nr 256.
Frågan om uppförande av en ny tvättstuga för personalen vid Furunäsets
sjukhus hade sedan flera år varit aktuell, enär den förut befintliga befunne
sig i så dåligt skick, att dess fullständiga reparation icke kunde anses vara
ekonomiskt försvarlig. Den gamla vore vidare belägen på en sådan plats
inom sjukhusområdet, att tillförsel av ånga och varmvatten vore utesluten.
Olika förslag till denna frågas lösning hade under de senare åren utarbetats
och prövats, men hade styrelsen icke funnit genom sjukhusets försorg tidigare
verkställda utredningar i alla avseenden tillfredsställande. Från sjukhusledningen
hade vidare anmälts, att den vid sjukhuset befintliga desinfektionsugnen
numera vore i det närmaste uttjänt, och att den för ugnen avsedda
byggnaden icke för någon längre tid ginge att underhålla.
Med hänsyn därtill hade genom sjukhusledningens försorg och enligt
medicinalstyrelsens anvisningar numera utarbetats ett förslag till ersättningsbyggnad
för båda dessa numera utdömda hus, vilken vore centralt belägen
inom sjukhusområdet i omedelbar närhet av panncentralen och försedd med
erforderlig maskinell utrustning samt beräknades draga en kostnad av 31,500
kronor.
Över detta förslag hade medicinalstyrelsens arkitekt H. Ahlberg avgivit
yttrande den 30 november 1938 och därvid framhållit bland annat, att vid
kostnadsberäkningens uppgörande icke medtagits utgifterna för dels betongkulvert
för erforderliga rörledningar mellan panncentralen och den föreslagna
nybyggnaden, dels för vissa elektriska installationer och ledningar inom personalens
tvättstuga. Enligt vad styrelsen från arkitekten Ahlberg och elektriska
prövningsanstalten inhämtat skulle kostnaderna därför kunna beräknas
till högst 1,500 respektive 2,000 kronor eller tillsammans 3,500 kronor.
Enligt verkställda beräkningar skulle de totala kostnaderna belöpa sig till:
för tvättstugan, utförd av D/2 stens murtegel på
betonggrund, byggnadskostnad................ kronor 12,700
värme m. m. (V2 av beräknad kostnad)...... » 3,850
kronor 16,550
maskinell utrustning .......................... » 1,800 kronor 18 350
för desinfelctionsanläggningen
byggnadskostnad................................ kronor 3,300
värme m. m. (V* av beräknad kostnad)...... » 3,850
kronor 7,150
maskinell utrustning .......................... » 6,000 » 13,150
Kulvert och elektrisk installation ................................ » 3,500
eller tillsammans kronor 35,000
Då styrelsen funnit det tveksamt, huruvida detta ersättningsbygge skulle
kunna gäldas från den post till reparationer och underhåll å fastighetsfondens
stat, styrelsen disponerade för underhåll av statens sinnessjukhus,
hade styrelsen ansett sig böra underställa ärendet Kungl. Maj:ts prövning.
Styrelsen ville emellertid meddela, att förenämnda posts belastning väl
skulle medgiva byggnadens uppförande genom medicinalstyrelsens försorg
utan anvisande av särskilda medel.
Av handlingarna inhämtas i övrigt, att arbetet avsetts skola utlämnas på
entreprenad utom beträffande snickeri- och målningsarbeten, som skulle utföras
i egen regi. Schaktningskostnad för rörgravar och kulvert hava icke
särskilt beräknats, då dessa arbeten ansetts kunna utföras med patienthjälp.
13
Kungl. Maj:ts proposition nr 256.
Över medicinalstyrelsens framställning har statskontoret avgivit utlåtande
den 16 januari 1939. Statskontoret har däri framhållit, att då bestämmelser
rörande dispositionen av de till statens allmänna fastighetsfond hörande
förnyelsefonderna ännu icke meddelats, dessa fonders medel icke torde
kunna för ändamålet anlitas. Med hänsyn till de under riksdagens medverkan
tillkomna direktiven angående användningen av de i staten för statens
allmänna fastighetsfond upptagna anslagsposterna till reparations- och underhållskostnader
m. m. och då de byggnader, som i detta fall skulle ersättas,
praktiskt sett vore värdelösa, kunde Kungl. Majit icke heller bemyndiga
styrelsen att taga i anspråk den å styrelsens delfond upptagna anslagsposten
till reparations- och underhållskostnader m. m. Annan utväg stöde fördenskull
icke öppen än att av riksdagen äskades ett särskilt reservationsanslag
för ändamålet.
Med hänsyn till vad i ärendet anförts anser jag mig böra förorda, att Departementsmedel
anvisas å riksstaten för den ersättningsbyggnad, varom fråga är. De chefen.
beräknade kostnaderna synas mig även rimliga. Jag tillstyrker alltså, att
för ändamålet äskas ett belopp av 35,000 kronor för nästa budgetår.
Nytt växthus vid Källshagens sjukhus i Vänersborg.
I skrivelse den 27 januari 1939 har medicinalstyrelsen med överlämnande
av ritningar, arbetsbeskrivning och kostnadsförslag gjort framställning örn
medel för uppförande av en växthusanläggning vid Källshagens sjukhus i
Vänersborg.
Såsom stöd för sin framställning åberopar styrelsen, att växthusanläggningen
vore av behovet påkallad för ett bättre utnyttjande av trädgårdsanläggningen
vid sjukhuset. I ett av sysslomannen vid sjukhuset avgivet
tjänstememorial framhålles tillika, att växthuset vore avsett icke blott för
uppdrivning av krukväxter för sjukavdelningarna jämte vissa till parkanläggningen
hörande växter utan även för odling av diverse köksväxter.
Vidare framhåller styrelsen, att frågan örn berörda ombyggnad varit
föremål för styrelsens behandling redan år 1934, då direktionen för sjukhuset
framlagt förslag i ämnet. Detta förslag hade emellertid icke kunnat godtagas
utan vidare. Sedan frågan prövats vid av styrelsen verkställd inspektion
av sjukhuset och byggnadsplats därvid godkänts, hade det ursprungliga
förslaget omarbetats.
Med skrivelse den 4 juli 1938 hade direktionen till medicinalstyrelsen insänt
det omarbetade och Kungl. Majit nu underställda förslaget, enligt vilket
anläggningen vore avsedd att omfatta byggnad innehållande pann- och arbetsrum
m. m., växthus i tre skepp samt anordningar för värmeledningar. Kostnaderna
för förslagets genomförande belöpte sig till 26,500 kronor. Enligt
ett av arkitekten H. Ahlberg avgivet yttrande den 18 oktober 1938 fördelade
sig kostnaderna på följande sätt:
Departements
chefen.
14 Kungl. Maj:ts proposition nr 256.
För byggnads- och målningsarbeten.............................. kronor 19,817
» värmeledning.................................................. » 4,300
» vatten- och avloppsledningar................................ » 1,583
» elektrisk belysning................................... »_800
Summa kronor 26,500
Med stöd av vad sålunda förekommit har medicinalstyrelsen hemställt
örn bemyndigande att låta utföra växthusanläggningen i enlighet med senast
överlämnade ritningar, arbetsbeskrivning och kostnadsberäkning samt att för
ifrågavarande ändamål disponera ett belopp av 26,500 kronor, att utgå från
de i staten för statens allmänna fastighetsfond till reparations- och underhållskostnader
m. m. under medicinalstyrelsens delfond anvisade medel.
I ett den 13 februari 1939 avgivet yttrande framhåller statskontoret, att
då kostnaderna för anläggningen icke gärna kunde betraktas såsom reparations-
och underhållskostnader, torde för ändamålet erforderliga medel, därest
växthusanläggningen ansåges böra komma till stånd, böra ställas till förfogande
å kapitalbudgeten under rubrik Statens allmänna fastighetsfond.
Det föreliggande förslaget till ny växthusanläggning vid ifrågavarande
sjukhus föranleder ej erinran från min sida. Vid sådant förhållande och då
kostnaderna för anläggningen icke äro av beskaffenhet att kunna bestridas
från den i staten för statens allmänna fastighetsfond upptagna posten till
reparations- och underhållskostnader m. m., föreslår jag, att för ändamålet
äskas ett belopp av 26,500 kronor å kapitalbudgeten för nästa budgetår.
Omläggning av avloppsledningarna inom Vadstena stad.
I skrivelse den 24 januari 1939 har medicinalstyrelsen gjort framställning
örn anvisande av statsmedel som bidrag till utförande av ny avloppsanläggning
inom Vadstena stad.
Styrelsen upplyser till en början, att drätselkammaren i Vadstena i skrivelse
den 19 mars 1937 påkallat styrelsens medverkan till förverkligandet av vissa
föreslagna omläggningar av avloppsledningsnätet inom staden. Efter muntliga
förhandlingar med av staden utsedda representanter hade styrelsen sedermera
den 14 maj 1937 uppdragit åt civilingenjören John Bergström att till styrelsen
inkomma med uppgift angående dels de delar av det föreslagna nya avloppssystemet,
som närmast berörde Birgittas sjukhus i Vadstena, dels de ungefärliga
merkostnaderna för avloppsanläggningen, som kunde bliva en följd av
sjukhusets anslutning därtill. Sedan ingenjören Bergström under år 1938 avlidit,
hade uppdraget slutförts av civilingenjören Anders Molin, vilken den 28
december 1938 till styrelsen inlämnat den begärda utredningen.
Med avseende å behovet av den föreslagna anläggningen
anför styrelsen följande:
Sedan lång tid tillbaka hade inom Vadstena stad avloppsförhållandena
varit bristfälliga, beroende till största delen på att vid utförandet av avlopps
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 256.
15
ledningarna planmässighet icke i tillräcklig grad iakttagits. En bidragande
orsak till detta vore, att fastighetsägarna själva ombesörjt ledningarna. Dessa
hade i allmänhet underdimensionerats, och hade det icke alltid tillsetts, att
fallet för avloppet blivit tillräckligt. Under senare år hade staden övertagit
avloppsnätet, som emellertid alltjämt vore behäftat med stora brister.
Den största olägenheten av nuvarande avloppssystem vore emellertid, att
ett stort antal mindre avloppsledningar utmynnade i sjön Vättern på olika
ställen inom hela stadsområdet. Härav uppkomme förorening av sjöns vatten
i sådan utsträckning, att förhållandena vid flera tillfällen varit föremål för
allvarliga anmärkningar från de lokala hälsovårdsmyndigheternas och förste
provinsialläkarens i länet sida. En annan stor olägenhet av det bristfälliga
ledningsnätet vore den, att vid nederbördstillfällen ledningarna icke kunde
undanforsla nederbördsvattnet, utan inträngde detsamma i källare och förorsakade
där skador. Genom anläggandet av badrum och vattenklosetter hade
under senare år ledningarna ytterligare belastats.
På grund av de anmärkningar, som med anledning av de rådande missförhållandena
vid flera tillfällen gjorts, hade stadsfullmäktige uppdragit åt
civilingenjören Bergström att upprätta förslag till nytt avloppsnät för staden,
vilket vid tiden för avlåtandet av drätselkammarens nyssnämnda framställning
förelegat färdigt. Förslaget hade beräknats draga en kostnad av 795,000
kronor. Dessa kostnader komme givetvis för en stad av Vadstenas storlek
att bliva ekonomiskt mycket betungande, och det torde föreligga ringa möjligheter
för staden ensam att genomföra ett arbete av denna omfattning utan att
fördela detsamma på ett alltför stort antal år.
Enligt drätselkammarens av medicinalstyrelsen vitsordade mening skulle
genomförandet av det föreliggande förslaget innebära synnerligen stor nytta
för Birgittas sjukhus därigenom, att sjukhuset bleve delaktigt av ett fullständigt
modernt avloppsnät för sina behov och att den del av sjön Vättern,
varav sjukhuset berördes, bleve helt frilagd från avloppsledningar. Sjukhuset
ägde stora markområden inom staden, från vilka avrinningen vid nederbördstillfällen
till stor del bidroge till ledningarnas överbelastande. Härtill komme,
att sjukhuset för närvarande ägde och underhölle en del sjukhuset berörande
avloppsledningar och att även dessa ledningar varit föremål för hälsovårdsmyndigheternas
anmärkningar. Ett genomförande av ifrågavarande förslag
skulle vidare öka avståndet mellan sjukhusets råvattenintag och närmaste
kloaklednings utlopp i Vättern med cirka 1,500 meter, en fördel vid vilken
styrelsen fäste stort avseende.
Av vad sålunda anförts funne styrelsen med tydlighet framgå, att sjukhuset
hade ett stort intresse av att det föreliggande avloppsförslaget snart
måtte komma till utförande.
Styrelsen erinrar vidare, att Birgittas sjukhus består av tvenne från
varandra skilda avdelningar, en mans- och en kvinnoavdelning, belägna i
var sin del av staden. Inom sistnämnda del av sjukhusområdet vore nybyggnader
för sjukhusets ekonomi- och vårdavdelningar, som inom en nära
framtid enligt styrelsens förmenande oundvikligen måste komma till stånd,
avsedda att förläggas. Styrelsen åsyftade därutinnan närmast, att för den del
av sjukhusets kvinnoavdelning, som nu vore inrymd i de gamla klosterbyggnaderna,
nybyggnader måste uppföras, enär sjukvårdens och hygienens krav
icke kunde tillfredsställande tillgodoses inom de gamla lokalerna, bland annat
på grund därav att dessa såsom byggnadsminnesmärken icke finge i erforderlig
omfattning förändras.
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 256.
I fråga om innebörden av det nu föreliggande förslaget
åberopar styrelsen den av ingenjören Molin verkställda utredningen,
varav framgår väsentligen följande.
Vid uppgörande av förslaget till avloppsledningar för Vadstena hade det
varit nödvändigt att taga hänsyn även till Birgittas sjukhus. Sjukhuset och
staden hade för närvarande en gemensam huvudavloppsledning, som vore lagd
från Slottsgatan förbi sjukhusets mansavdelning, och utmynnade i Naddöviken.
Sjukhusets avdelningar vid klostret hade egna avloppsledningar, som
utmynnade vid närmaste strand av Vättern.
Principen för det nya avloppssystemet vore, att avloppsvattnet och i synnerhet
allt spillvatten skulle avledas till sådan plats, att föroreningarna från avloppsvattnet
komme att medföra minsta möjliga obehag för staden och dess
invånare. Av avloppsförslaget tillhörande planritning nr 1 framginge läget i
Naddöviken av den föreslagna gemensamma huvudutloppsledningen. För att
leda avloppsvattnet till denna utloppsledning erfordrades en ny större samlingsledning
genom sjukhusets område vid mansavdelningen samt en samlingsledning
genom sjukhusets avdelningar vid klostret. Såväl stadens som sjukhusets
avloppsledningar vore för närvarande anordnade enligt det kombinerade
systemet, d. v. s. de avledde såväl spillvatten som regnvatten. Samlingsledningen
förbi mansavdelningen vore också avsedd att avleda både spill- och
regnvatten. Samlingsledningen genom sjukhusets område vid klostret däremot
vore avsedd huvudsakligen för spillvatten och endast en mindre del regnvatten,
emedan pumpning av avloppsvattnet i detta fall vore nödvändig.
Spillvattnet skulle framföras genom denna samlingsledning till en pumpstation
vid punkt 102, varifrån det skulle pumpas till utloppsledningen i Naddöviken.
Nederbördsvattnet däremot kunde utan olägenhet avledas genom särskilda
ledningar till närmaste strand av Vättern.
Frågan örn avloppsvattnets rening, innan det utsläpptes i Naddöviken, hade
varit under omprövning och hade det ansetts lämpligt att i första byggnadsstadiet
anlägga en mekanisk reningsanordning. Förslaget upptoge en silano
rdning bestående av en silkammare av armerad betong med överbyggnad.
Silarna utgjordes av lutande galler av plattjärn med cirka 20 mm avstånd
mellan galler järnen. Föremål, som uppfångades å silarna, avlägsnades automatiskt
medelst en skrapanordning, som passerade över silarna och uppsamlade
avskrapet i silos, försedda med bottenluckor, genom vilka innehållet tömdes
i en vagn och transporterades till lämplig upplagsplats för att sedermera användas
såsom gödningsämne. Silanordningen hade placerats på sådant sätt,
att framtida slamavsättningsbassänger kunde anläggas.
De delar av avloppssystemet, som bleve gemensamma för Birgittas sjukhus
och staden, utgjordes sålunda av förenämnda samlingsledningar med tillhörande
nedstigningsbrunnar, pumpanläggning och silningsanordning samt
utloppsledningen i Naddöviken. Ifrågavarande delar vore närmare specificerade
å en vid handlingarna fogad förteckning.
Kostnaderna för de gemensamma ledningarna och anläggningarna beräknas
till 300,000 kronor. Beträffande dessa kostnaders fördelning å staden
och staten hänvisar styrelsen i första hand till vissa av ingenjören Molin gjorda
beräkningar, varav framgår i huvudsak följande.
Merkostnaderna för avloppsledningarna m. m. på grund av sjukhusets anslutning
komme att bliva relativt obetydliga och uppskattades till cirka
20,000 kronor. De väsentligaste anmärkningarna mot det nuvarande avloppssystemet,
nämligen föroreningarna av Naddöviken och viken öster örn norra
Kungl. Maj:ts proposition nr 256.
17
hamnpiren, föranleddes emellertid i lika hög grad av Birgittas sjukhus som av
staden och de förbättringar i nämnda avseende, som avloppsförslaget beräknades
komma att medföra, komrne lika mycket Birgittas sjukhus som staden
till godo. Det syntes därför vara riktigare, att kostnaden för de gemensamma
ledningarna och anläggningarna fördelades i proportion till de kostnader, som
skulle erfordras, örn i ena fallet Birgittas sjukhus utförde egna avloppsledningar
med tillhörande anläggningar och i andra fallet staden utförde motsvarande
ledningar och anläggningar endast för sitt eget behov.
Örn Birgittas sjukhus utförde de för sjukhuset och staden gemensamma ledningarna
och anläggningarna endast för sitt eget behov, skulle kostnaden
därför enligt verkställd approximativ beräkning uppgå till cirka 185,000 kronor.
Örn staden utförde motsvarande ledningar och anläggningar endast för sitt
behov skulle kostnaden uppgå till cirka 280,000 kronor. Fördelningen
av kostnaderna för de för sjukhuset och staden gemensamma anläggningarna
borde sålunda beräknas i förhållandet 185,000 till 280,000 kronor. Sjukhusets
119,355 eller i runt tal 120,000 kronor.
Det sålunda föreslagna bidragsbeloppet, 120,000 kronor, har medicinalstyrelsen
för sin del funnit skäligt. Styrelsen meddelar vidare, att stadsfullmäktige
i Vadstena den 29 november 1938 beslutat, att med början under budgetåret
1939/40 för en kostnad av 463,500 kronor låta utföra en första etapp
av avloppsanläggningen, under förutsättning att för Birgittas sjukhus ett
bidrag av 120,000 kronor kunde erhållas. Styrelsen framhåller i anslutning
härtill, att av stadsfullmäktige beslutade arbeten bland annat omfattade
de delar av det nya avloppssystemet, som berörde båda de Birgittas sjukhus
tillhöriga byggnadsområden, varå mans- respektive kvinnoavdelningarna vore
belägna.
På anmodan av medicinalstyrelsen har ingenjören Molin uppgjort en
approximativ kostnadsberäkning även för de anslutningsledningar m. m., som
bliva erforderliga för sjukhusets egen del. Den därför erforderliga summan
beräknas till cirka 50,000 kronor. Då emellertid denna utgift kommer att fördelas
på flera budgetår, anser sig styrelsen kunna bekosta dessa ledningar av
de medel, som årligen ställas till styrelsens förfogande för sinnessjukhusens
underhåll. Styrelsen har av denna anledning icke ansett sig behöva hemställa
om särskilda medel därför.
Vad slutligen angår driften av ifrågavarande anläggning, finner styrelsen
skäligt, att sjukhuset bidrager till kostnaderna härför. Styrelsen har härutinnan
förhandlat med av drätselkammaren i Vadstena befullmäktigat ombud.
Det hade därvid framkommit, att avlöningen till den befattningshavare, som
erfordrades för anläggningens drift, kunde beräknas till cirka 3,000 kronor.
Sjukhusets andel i den beslutade första etappen av avloppsanläggningens totalkostnad
hade beräknats uppgå till icke fullt 26 procent. Sjukhusets anpart i
den fullständigt utbyggda avloppsledningen bleve emellertid avsevärt lägre,
eller obetydligt mer än 15 procent. Styrelsen funne därför rimligt, att ett bidrag
till ifrågavarande befattningshavares avlöning utginge med 15/100
X 3,000 = 450 kronor per år. Härtill borde emellertid läggas dels 340 kronor,
Bihang till riksdagens protokoll 195!). 1 sami. Nr 256—257. 026 39 2
andel av a:
mläggningskostnaderna skulle därmed bliva
.185 + 280
185
X 300,000
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 256.
Departements
chefen.
utgörande de beräknade kostnaderna för sjukhusets andel i förbrukad elektrisk
energi inom pumpanläggningen, dels 210 kronor, utgörande bidrag till kostnader
för bortförande av fast avfall från silanordningar m. m. Styrelsen
föresloge sålunda ett årligt driftbidrag av (450 + 340 + 210) 1,000 kronor, ett
belopp vilket drätselkammarens befullmäktigade ombud förklarat sig för
kammarens del godtaga.
Med stöd av vad sålunda anförts hemställer medicinalstyrelsen, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen att
dels medgiva, att ett belopp av 120,000 kronor må utgå såsom bidrag till
utförandet i huvudsaklig överensstämmelse med av civilingenjören John Bergström
upprättat förslag av en ny avloppsanläggning för Vadstena stad,
dels ock bemyndiga medicinalstyrelsen att med Vadstena stad träffa avtal
örn erläggandet av ett årligt bidrag till avloppsanläggningens drift med 1,000
kronor att utgå från och med den tidpunkt, då Birgittas sjukhus i sin helhet
anslutits till den nya anläggningen.
Byggnadsstyrelsen har förklarat sig icke hava något att i ärendet erinra.
Av vad i ärendet anförts synes framgå, att avloppsledningsnätet i Vadstena
är behäftat med åtskilliga brister och i behov av en genomgripande omläggning.
Stadsfullmäktige därstädes hava även fattat beslut örn en sådan, på
villkor att staten deltager i kostnaderna för densamma. Då ett genomförande
av det föreliggande förslaget skulle bliva till avsevärd fördel för Birgittas
sjukhus, finner jag skäligt, att staten bidrager med viss del av kostnaderna för
företagets utförande. Mot det belopp, som av medicinalstyrelsen i detta hänseende
föreslagits, har jag ej heller någon erinran att framställa. För arbetenas
utförande torde sålunda för budgetåret 1939/40 böra beräknas ett belopp av
120,000 kronor.
Vad härefter angår kostnaderna för driften av anläggningen synes mig
rimligt, att staten lämnar visst bidrag även till detta ändamål. Med slutlig
prövning av denna fråga torde emellertid böra tills vidare anstå.
Ersättningsplatser för psykiatriska sjukhuset i Stockholm.
I skrivelse den 16 maj 1938 har djurgårdskommissionen hemställt, att
Kungl. Majit måtte vidtaga erforderliga åtgärder för att kommissionen skulle
kunna taga i anspråk den mark, som inginge i psykiatriska sjukhusets å Konradsberg
område.
I en vid skrivelsen fogad promemoria utvecklas närmare angelägenheten av
att det under kommissionens förvaltning ställda Konradsbergsområdet snarast
möjligt frigöres för exploatering. Efter erinran örn att arbetena för den nya
psykiatriska kliniken vid karolinska sjukhuset kunde förväntas vara slutförda
och överflyttning dit verkställd först i början av år 1940, framhålles däri, bland
annat, att kommissionen i samråd med medicinalstyrelsen undersökt möjligheterna
för att få till stånd en exploatering av hithörande mark redan under
år 1939. Medicinalstyrelsen hade ställt i utsikt att, örn möjlighet bereddes för
Kungl. Majus proposition nr 256.
19
utrymmande av en del av de nuvarande sjukhusanläggningarna genom överflyttning
till annat sjukhus av minst 100 patienter, kommissionen skulle kunna
få tillträda en mindre del av området i och för gatuarbetenas påbörjande, oberoende
av örn den nya kliniken å Norrbacka vore färdig eller icke. Medicinalstyrelsen
hade då närmast tänkt sig, att dessa patienter skulle kunna överflyttas
till det provisoriska sekundärsjukhus, som enligt tidigare gjord utredning
avsetts skola inrättas inom Svea ingenjörkårs kasernetablissement i
Vaxholm. Åtgärder borde därför snarast vidtagas för att iordningställa detta
etablissement för ifrågavarande ändamål.
Den av kommissionen omförmälda utredningen rörande inredning av Svea
ingenjörkårs kasernetablissement i Vaxholm till ett sekundärsjukhus för sinnessjuka
har av medicinalstyrelsen framlagts i skrivelse den 18 februari 1938.
Den tillkom närmast med anledning av den under år 1937 starkt stegrade
beläggningen av fångvårdens sinnessjukavdelningar med straffriförklarade.
Rörande resultatet av utredningen har styrelsen framhållit i huvudsak följande.
Det av styrelsen utarbetade renoveringsförslaget omfattade endast etablissementets
huvudbyggnad, som enligt verkställd beräkning kunde förväntas bereda
plats för 100 patienter. I den mån övriga smärre byggnader kunde tagas
i anspråk, kunde dessa användas dels såsom bostadslägenheter för gift och
ogift personal, dels såsom arbetslokaler för patienterna, dels möjligen även
för inredande av en mindre öppen avdelning, varigenom platsantalet skulle
något kunna ökas. Då dessa mindre byggnader icke för närvarande kunde
betecknas såsom oundgängliga, hade styrelsen icke beräknat några medel för
deras iordningställande och utrustning.
Kostnaderna för huvudbyggnadens omändring hade av styrelsens experter
uppskattats till 98,570 kronor. I yttrande över förslaget hade emellertid byggnadsstyrelsen,
som i övrigt icke hade något att erinra mot detsamma, ansett
dessa kostnader för lågt beräknade och uppskattat dem till 122,000 kronor.
För utrustning av sjukhuset med inventarier och persedlar hade medicinalstyrelsen
därutöver beräknat ett belopp av 500 kronor per vårdplats eller tillsammans
50,000 kronor. De sammanlagda kostnaderna för kasernetablissementets
apterande till provisoriskt sinnessjukhus kunde sålunda beräknas till
cirka 175,000 kronor. Av detta belopp kunde omkring 45,000 kronor bestridas
med en icke disponerad del av det reservationsanslag örn 100,000 kronor, som
Kungl. Majit den 10 september 1937 ställt till medicinalstyrelsens förfogande
för utrustning och inredning av provisoriska sekundärsjukhus.
Enligt ett bifogat förslag till stat för ett budgetår skulle utgifterna för
driften av ifrågavarande sekundärsjukhus jämlikt då gällande avlöningsbestämmelser
uppgå till cirka 134,000 kronor. Därvid har bland annat räknats med
avlöning till en e. o. förste läkare, som skulle vara bosatt å platsen. Inkomsterna
hava för samma tid beräknats till omkring 64,000 kronor, varför statsverkets
nettokostnader per budgetår uppskattats till cirka 70,000 kronor. Styrelsen
framhåller emellertid, att det ur driftsynpunkt kunde diskuteras, huruvida
icke sjukhuset från början borde organiseras såsom ett självständigt
sjukhus med sjukhuschef och egen ekonomisk förvaltning. En sådan anordning
skulle visserligen medföra en höjning av lönekontot med omkring 5,500
kronor per år, men vore det å andra sidan icke uteslutet, att med denna orga
-
20
Kungl. Majus proposition nr 256.
nisation vissa besparingar i den dagliga driften skulle kunna ernås. Styrelsen
anser slutligen, att det borde utredas, huruvida icke ifrågavarande kasernetablissement
borde utbyggas till ett permanent sekundärsjukhus, inrymmande
220 vårdplatser.
I ett den 22 juli 1938 till medicinalstyrelsen avgivet utlåtande har arméförvaltningens
fortifikationsstyrelse avstyrkt den sålunda ifrågasatta dispositionen
av kasernetablissementet i Vaxholm, enär, såvitt då kunde bedömas,
etablissementet jämväl för framtiden bomme att bliva erforderligt för lantförsvaret.
Med anledning härav har medicinalstyrelsen ansett sig böra undersöka möjligheterna
för en annan lösning av frågan örn de å psykiatriska sjukhuset
vårdade patienternas placering vid sjukhusets nedläggande. I utlåtande den
16 augusti 1938 har styrelsen härutinnan anfört följande.
Då styrelsen genom förfrågan erfarit, att Västmanlands flygflottiljs
kaserner i Västerås, under förutsättning att flottiljen erhölle annan förläggning,
eventuellt skulle kunna disponeras för sjukvårdsändamål, hade
styrelsen genom besök vid detta kasernetablissement och granskning av
ritningar till detsamma övertygat sig örn, att etablissementet skulle kunna
ombyggas till sinnessjukhus. Det platsantal, som därigenom kunde beräknas
bliva tillfört sinnessjukvården, uppskattade styrelsen preliminärt till minst
800. Denna lösning av evakueringsfrågan beträffande psykiatriska sjukhuset
omfattade visserligen betydligt mer än det behov, som i detta avseende måste
tillgodoses, men det vore styrelsens uppfattning, att ett stort behov av ytterligare
sjukvårdsplatser förelåge. Vid senaste månadsskiftet hade överbeläggningen
vid statens sinnessjukhus utgjort 2,443 och exspektantsiffran 2,951.
Då det nya sinnessjukhuset i Sundsvall icke torde bliva färdigt att tagas i
bruk förrän örn cirka 4 år, vore det synnerligen önskvärt, örn redan dessförinnan
en lättnad i den besvärande överbeläggningen och ökad möjlighet till
intagning av exspektanter kunde beredas sinnessjukvården. Styrelsen beräknade,
att ombyggnaderna vid snabbast möjliga behandling skulle kunna genomföras
så skyndsamt, att cirka 250 patienter kunde beredas vård redan i slutet
av 1939 och de återstående platserna vara färdiga att tagas i bruk under de
närmast följande åren. Styrelsen föresloge därför, att Kungl. Majit måtte
uppdraga åt styrelsen att i samråd med byggnadsstyrelsen inkomma med ritningar
och kostnadsberäkningar rörande den föreslagna ombyggnaden.
Över denna framställning har chefen för flygvapnet den 26 augusti 1938
avgivit utlåtande och därvid yttrat bland annat:
Västmanlands flygflottiljs kasernetablissement, som tidigare tillhört det
enligt 1925 års riksdagsbeslut indragna Västmanlands regemente, vore beläget
på cirka 4 kilometers avstånd från flottiljens flygstation vid Hässiö. Detta
förhållande omöjliggjorde numera på grund av den omfattning, som flottiljen
enligt 1936 års försvarsbeslut erhållit, ett ur effektivitets- och ekonomisk synpunkt
rationellt ordnande av verksamheten vid flottiljen. Med hänsyn härtill
vore det i hög grad önskvärt, att flottiljen erhölle ett nytt etablissement, beläget
i direkt anslutning till flygstationen. Ett förverkligande av medicinalstyrelsens
förslag skulle skapa möjlighet härtill, varför detsamma tillstyrktes.
Tidpunkten, då etablissementet i dess helhet kunde överlämnas till medicinalstyrelsen
ävensom delar därav dessförinnan ställas till styrelsens disposition,
berodde på den tidpunkt, då statsmakternas beslut i frågan kunde be
-
21
Kungl. Majus proposition nr 256.
räknas föreligga. Därest frågan förelädes 1939 års riksdag i vanlig ordning
och medel för uppförande av ett nytt etablissement beviljades för budgetåret
1939/40, torde det nuvarande etablissementet i dess helhet kunna överlämnas
till medicinalstyrelsen hösten 1940 och stora delar därav sannolikt redan 1
juli 1940.
Beträffande medicinalstyrelsens önskemål att redan i slutet av år 1939 få
disponera delar av etablissementet för vård av cirka 250 patienter, anför
chefen för flygvapnet härefter:
Förslagets innebörd torde få anses vara, att en av de tre kasernerna ställdes
till styrelsens disposition för ombyggnadsarbeten från och med försommaren
1939. Förutsättningen för dess genomförbarhet vore, att frågan underkastades
snabbast möjliga behandling vid 1939 års riksdag, så att nybyggnadsarbetena
för flottiljen kunde påbörjas redan före budgetårsskiftet. Under den tid, som
därefter kunde förflyta, innan de första förläggningslokalerna m. m. kunde
tagas i anspråk av flottiljen, komme avsevärda olägenheter för flottiljen att
uppstå. De fördelar, som stöde att vinna för flygvapnet genom medicinalstyrelsens
förslag, vore emellertid så betydande, att de fullt uppvägde de olägenheter,
som följde med en kortare tids provisorium. Med hänsyn härtill kunde
medicinalstyrelsens förslag även på denna punkt tillstyrkas.
I anslutning till vad sålunda förekommit uppdrog Kungl. Majit den 25
november 1938 åt byggnadsstyrelsen att gemensamt med medicinalstyrelsen
skyndsamt verkställa utredning rörande lämpligheten av och kostnaderna för
ombyggnad av Västmanlands flygflottiljs kasernetablissement i Västerås till
sinnessjukhus. Med skrivelse den 14 mars 1939 hava nämnda myndigheter inkommit
med den äskade utredningen. Angående resultatet därav anföres till
en början följande.
Vad först anginge förläggandet av ett sinnessjukhus till Västerås ansåge
ämbetsverken, att ett primärsjukhus, d. v. s. ett sinnessjukhus med eget upptagningsområde,
ur geografisk synpunkt med fördel kunde förläggas till denna
stad. Tillkomsten av ett nytt primärsjlikhus i denna del av landet komme att
i hög grad underlätta uppgiften att fördela landet i upptagningsområden.
Under senare år hade vidare konsekvent eftersträvats att förlägga nya sinnessjukhus
till platser, där ett nära samarbete med väl utrustade kroppssjukhus
vore möjligt. Inom sinnessjukvården hade nämligen uppstått ett allt mer ökat
behov att tillgodogöra sig de konsultationsmöjligheter med specialister inom
olika medicinska discipliner, som numera funnes tillgängliga vid landets centrallasarett,
och dessa sjukhus vore i sin tur väl betjänta av lätt tillgång till
psykiatrisk sakkunskap. Även från denna synpunkt vöre alltså förläggningen
av ett nytt sinnessjukhus till Västerås förmånlig.
Däremot funne sig medicinalstyrelsen icke kunna förorda, att det nya sjukhuset
gåves karaktär av sekundärsjukhus. Erfarenheterna från Källshagens
sjukhus vid Vänersborg med dess 587 sekundärplatser uppmuntrade icke till
fortsatt inrättande av sekundärsjukhus av den storlek, varom det här vore
fråga. Ett sekundärsjukhus hade nämligen visat sig icke hava erforderliga
vårdmöjligheter för att kunna behålla en sjuk, som blivit mera orolig än han
varit vid förflyttningen från ett kanske avlägset modersjukhus. Återtransporter
hade därför måst förekomma, vilket betungat och fördyrat sjukvården. Evakueringen
till sekundärsjukhus av mera lugna men dock vård å sinnessjukhus
behövande patienter hade dessutom å modersjukhusen förorsakat en genom
-
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 256.
gående försämring av det där vårdade patientmaterialet, varigenom en omläggning
av sjukvårdens organisation och i vissa fall ändringar i sjukavdelningarnas
rent byggnadstekniska planläggning hade blivit erforderliga.
I fråga örn storleken av ett till Västerås förlagt primärsjukhus hänvisa
ämbetsverken till en inom medicinalstyrelsen upprättad promemoria, utvisande
att det nu föreliggande behovet av ytterligare vårdplatser för den statliga
sinnessjukvården kunde beräknas till omkring 4,500, ävensom till en av
professor S. G. Wahlund gjord statistisk beräkning, varav framgår, att platsbehovet
inom sinnessjukvården med hänsyn till åldersfördelningens förskjutning
kunde uppskattas till omkring 2,500 under loppet av de närmaste tio
åren. I betraktande härav anser styrelsen önskvärt, att sjukhuset komme att
omfatta omkring 1,300 vårdplatser. För ett sjukhus av denna storlek förslår
emellertid icke kasernetablissementet, utan måste en del nybyggnader verkställas.
Med hänsyn härtill har utredningen även avsett erforderlig utvidg
ning av den anläggning, som det nuvarande kasernetablissementet omfattar.
I anslutning härtill hava ämbetsverken anfört bland annat följande.
De i kasernetablissementet ingående byggnaderna hade av ämbetsverken
vid verkställd besiktning befunnits i gott stånd och kunde utan alltför stora
kostnader omändras till vårdavdelningar för lugna och halvlugna sinnessjuka.
Vid en utbyggnad av anläggningen till primärsjukhus hade ämbetsverken
därför utgått ifrån, att för andra patienter erforderliga platser, svarande mot
de lugna och halvlugna avdelningarnas storlek, i huvudsak skulle beredas i
nybyggnader.
Från denna utgångspunkt hade ämbetsverken genom arkitekten S. Ahlbom
låtit upprätta ett förslag till örn- och nybyggnadsarbeten vid ifrågavarande
kasernetablissement i syfte att åstadkomma ett omkring 1,300 vårdplatser omfattande
primärt sinnessjukhus med fullständig medicinsk utrustning och goda
differentieringsmöjligheter beträffande klientelet. Förslaget hade till följd
av den knappa tid, som stått till buds, endast kunnat givas preliminär karaktär
och vore närmast att betrakta såsom ett underlag för beräkning av kostnaderna
för kasernetablissementets lämpliga utnyttjande för här avsedda
ändamål.
De i förslaget ingående ombyggnadsarbetena å det nuvarande
kasernetablissementet, vars olika byggnader å en till förslaget hörande situationsplan
utmärkts med svart färg, avsåge iordningställande av kasern I till
paviljong för lugna manliga patienter, kasern II till paviljong för halvlugna
patienter, kasern III till paviljong för lugna kvinnliga patienter, byggnaden
XI till barnpaviljong, byggnaden 1 till administrationsbyggnad, byggnaden
2 till kasino för personal och arbetssal för kvinnliga patienter, byggnaden
3 till gymnastik- och samlingssal, byggnaden 5 till värmecentral, byggnaden
6 till tvättinrättning, som utökades genom tillbyggnad, samt byggnaden
10 till verkstäder. Eitningsförslaget upptoge vidare örn- och tillbyggnad
av köks- och matsalsbyggnaden. I kostnadsberäkningen hade däremot upptagits
hel nybyggnad. De ombyggda kasernbyggnaderna vore avsedda att
rymma 503 lugna och halvlugna patienter samt 30 barn.
De i förslaget ingående nybyggnadsarbetena avsåge anordnande
av vårdavdelningar för oroliga och halvoroliga patienter samt av personalbostäder.
Av de å situationsplanen angivna nybyggnaderna utgjorde nr IA*
paviljong för halvlugna kvinnliga patienter, Y paviljong för halvoroliga patienter,
AM paviljong för oroliga kvinnliga patienter, AMI paviljong för halvoroliga
23
Kungl. May.ts proposition nr 256.
manliga patienter samt VIII paviljong för oroliga manliga patienter. Den
med IX betecknade nybyggnaden vore upp tagningspavil jong, nybyggnaden 11
entrébyggnad samt nybyggnaden 18 kapell, obduktions- och växthus. Personalbostäderna,
som vore avsedda endast för en del av personalen, vore fördelade
i två olika grupper sålunda, att vid huvudentrén förlagts bostäder för
sjukhuschef, överläkare, förste läkare och syssloman, under det att till sjukhusets
norra del förlagts dels en rad bostäder för läkare, dels bostäder förgift
manlig personal och dels bostäder för ogift manlig personal samt för översköterskor
och sköterskor.
Beträffande förslagets närmare innebörd hänvisa ämbetsverken till en av
arkitekten Ahlbom upprättad beskrivning över förslaget samt en inom medicinalstyrelsen
upprättad redogörelse för organisationen av ett nytt sinnessjukhus
i Västerås. Ämbetsverken framhålla därvid särskilt, att någon ångpanneanläggning
icke ingår i förslaget, enär det visat sig vara fördelaktigast
att för hela sjukhusanläggningens behov taga ånga från det i närheten belägna
Västerås kraftverk. Underhandlingar pågå i denna fråga med vattenfallsstyrelsen
men hava ännu icke slutförts.
Kostnaderna för genomförandet av det föreliggande örn- och nybyggnadsförslaget
uppskattas approximativt till 11,300,000 kronor, av vilket belopp
2,760,000 kronor hänföra sig till ombyggnadsarbeten. Vid en jämförelse med
kostnaderna för andra, nyuppförda eller under uppförande varande sinnessjukhus
uppgives detta innebära, att det i anläggningen ingående kasernetablissementets
byggnader kunna anses representera ett sammanlagt värde
av omkring 3,500,000 kronor.
Till sist må erinras, att Kungl. Majit den 29 april 1938 uppdragit åt byggnadsstyrelsen
att i samråd med medicinalstyrelsen skyndsamt verkställa utredning
rörande lämpligheten av och kostnaderna för en fullständig renovering
av S:ta Annas sjukhus i Nyköping, varvid särskilt skulle beaktas, huruvida
sjukhusets vårdplatsantal genom ny- eller tillbyggnader skulle kunna utökas
samt huruvida ett ersättningsbygge inom eller i närheten av sjukhusets nuvarande
upptagningsområde vore önskvärt. Detta uppdrag har ännu ej fullgjorts.
Såsom tidigare i skilda sammanhang erinrats, kan den psykiatriska kliniken
vid karolinska sjukhuset förväntas bliva färdig att tagas i bruk omkring
den 1 februari 1940. Därmed beräknas ett 100-tal patienter kunna överflyttas
från det nuvarande psykiatriska sjukhuset å Konradsberg till den nya kliniken.
För att ej längre än nödvändigt fördröja exploateringen av Konradsbergsområdet
är det givetvis önskvärt, att samtidigt med nämnda överflyttning även
återstående 165 vårdplatser å det psykiatriska sjukhuset örn möjligt utrymmas.
När det gäller att tillgodose detta önskemål kunna, såsom av den lämnade
redogörelsen framgår, olika vägar tänkas anlitade. Närmast till hands och ur
kostnadssynpunkt billigast synes vara att för ändamålet provisoriskt iordningställa
Svea ingenjörskår etablissement i Vaxholm, vilket för närvarande icke
användes för militär förläggning. Med denna anordning skulle dock icke hela
Departements
chefen.
24 Kungl. Majus proposition nr 256.
frågan lösas, enär plats där icke kan beredas för mer än omkring 110 vårdbehövande
män.
Bland annat med hänsyn härtill och för att tillika kunna i möjligaste mån
tillgodose de krav på ökade vårdplatser för sinnessjuka, som på grund av andra
omständigheter för närvarande föreligga, har medicinalstyrelsen framkastat
tanken att låta omändra och utbygga Västmanlands flygflottiljs kasernetablissement
i Västerås till ett primärsjukhus för 1,300 patienter. Av den utredning, som
härutinnan verkställts, framgår, att en dylik disposition skulle ur försvarets
synpunkt innebära vissa fördelar, örn därigenom möjliggjordes, att för flygflottiljens
räkning i stället kunde uppföras ett nytt etablissement i omedelbar
anslutning till flottiljens flygstation vid Hässiö. Under denna förutsättning
bär chefen för flygvapnet ock tillstyrkt, att en av de nuvarande tre kasernerna
i Västerås må ställas till medicinalstyrelsens disposition redan innevarande
år, varigenom plats på kort tid skulle kunna provisoriskt beredas omkring 200
lugna patienter. Kostnaden därför uppskattas till omkring 425,000 kronor.
Hela kostnaden för kasernetablissementets omändring och utbyggande till ett
primärsjukhus för 1,300 patienter uppskattas till i runt tal 11,300,000 kronor.
Även örn ett starkt behov av ytterligare vårdplatser föreligger, kan man
enligt min uppfattning icke undgå att hysa betänkligheter mot att i nuvarande
läge vidtaga en så omfattande och kostsam utbyggnad av sinnessjukvården,
som sålunda ifrågasatts, samtidigt som jämlikt beslut av förra årets riksdag
ett nytt sinnessjukhus för 900 patienter skall uppföras i Sundsvall. Jag är
därför icke beredd att nu taga ståndpunkt till föreliggande förslag angående
Västeråskasernernas omändring till sinnessjukhus. Såsom en provisorisk lösning
av frågan örn ersättningsplatser för psykiatriska sjukhuset i Stockholm
torde emellertid iordningställandet av en av kasernerna för vård av omkring
200 lugna patienter böra övervägas.
Het synes mig icke uteslutet, att även andra utvägar än de nu antydda kunna
ifrågakomma, därest spörsmålet begränsas till att avse möjligheterna att provisoriskt
ersätta de vårdplatser, som gå förlorade genom psykiatriska sjukhusets
nedläggande. I frågans nuvarande läge förefaller det mig vara ändamålsenligast,
att av innevarande års riksdag äskas ett belopp av förslagsvis
500,000 kronor, att ställas till Kungl. Majlis förfogande för ordnandet av
ifrågavarande angelägenhet på lämpligaste sätt. Jag föreslår alltså, att hemställan
i sådant syfte göres hos riksdagen och att för ändamålet beräknas ett
belopp av 500,000 kronor.
Anslutning av psykiatriska kliniken i Uppsala till akademiska
sjukhuset.
Med bifall till Kungl. Majits proposition nr 163 beslöt 1935 års riksdag
att vid akademiska sjukhuset i Uppsala skulle under viss förutsättning uppföras
en psykiatrisk klinik, inrymmande 122 vårdplatser. Kostnaden för
klinikens uppförande beräknades från början till 1,597,000 kronor men har
sedermera på grund av prisstegringar å material och arbetskraft höjts till
Kungl. Maj:ts proposition nr 256. 25
2,034,000 kronor, varav hittills anvisats 775,000 kronor. Byggnadsföretaget
har av skilda anledningar ännu ej påbörjats.
För klinikens anslutning till akademiska sjukhusets ekonomilokaler ingick
i de av riksdagen godkända kostnadsberäkningarna ursprungligen ett belopp
av 140,000 kronor eller samma belopp, som fastställts för anslutning av Uppsala
läns landstings centralsanatorium till akademiska sjukhuset. Av anslutningsavgiften
beräknades 20,000 kronor belöpa å utvidgning av akademiska
sjukhusets värmecentral och 120,000 kronor å utvidgning av dess köks- och
tvättinrättningar. Hela anslutningsavgiften har ställts till byggnadsstyrelsens
förfogande, som därav utbetalt den på värmecentralen belöpande andelen
eller 20,000 kronor, sedan dennas utvidgning fullbordats. Därefter har
Kungl. Majit den 3 december 1937 ställt ytterligare 7,000 kronor till förfogande
för täckande av uppkommen merkostnad för klinikens anslutning till
nämnda värmecentral. Mot denna åtgärd, som av min företrädare anmälts
i propositionen nr 176/1938, har riksdagen icke framställt någon erinran.
För klinikens anslutning till akademiska sjukhusets köks- och tvättinrättningar
har hittills endast ett mindre belopp utbetalts, avsett för komplettering
av tvättinrättningens maskinutrustning. Fråga har under tiden uppkommit
om höjning av anslutningsavgiften i förevarande del från tidigare beräknade
120,000 kronor till 200,000 kronor. Härutinnan torde jag till en början
få erinra om följande.
Med anledning av uttalanden från riksdagens sida uppdrog Kungl. Majit
den 5 juli 1935 åt byggnadsstyrelsen att i samråd med Uppsala universitet
och medicinalstyrelsen verkställa utredning angående föreliggande möjligheter
att nedbringa de i propositionen 163/1935 till 1,597,000 kronor beräknade
anläggningskostnaderna för kliniken. Vid denna utredning skulle särskilt
undersökas, huruvida kostnaden för anslutning till akademiska sjukhusets
ekonomicentraler kunde minskas.
Sedan denna utredning verkställts, anförde byggnadsstyrelsen i skrivelse
den 23 januari 1936, att kostnaderna för kliniken icke kunde nedbringas utan
att lokalernas storlek och omfattning reducerades, vilket åter icke vore möjligt
med det fixerade patientantalet. Beträffande kostnaderna för klinikens
anslutning till sjukhusets ekonomicentraler meddelade styrelsen, att sjukhusdirektionen
lämnat redogörelse för de principer, som tillämpats vid bestämmandet
av kliniken påförd del av kostnaderna för den planerade utvidgningen
av sjukhusets värmecentral samt köks- och tvättanläggningar. Därjämte hade
styrelsen tagit del av de utredningar, som legat till grund för beräknandet
av totalkostnaderna för utvidgningen av sjukhusets ekonomicentraler, vilka
kostnader uppgingo till 90,000 kronor för värmecentralen samt 410,000 kronor
för köks- och tvättanläggningarna, och hade styrelsen, såvitt styrelsen utan
ingående besiktning på platsen kunde bedöma, funnit dessa belopp vara förhållandevis
lågt beräknade. Enligt styrelsens mening syntes det vara mest
rationellt att vid en uppskattning av den andel av kostnaderna, som skäligen
borde påföras kliniken, utgå från förhållandet mellan totala antalet vårdplatser
inom sjukhuset och antalet vårdplatser inom kliniken samt i proportion
därtill fördela värdet av de i hela sjukhusanläggningen ingående ekonomicentralerna.
Detta värde, inklusive ombyggnadskostnadema, beräknade
byggnadsstyrelsen approximativt till omkring 1,500,000 kronor. Då kliniken
inginge med omkring 13 procent av det totala antalet vårdplatser, borde
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 256.
kliniken alltså för anslutningen till akademiska sjukhusets ekonomicentraler
påföras ett belopp av omkring 200,000 kronor. Med hänsyn härtill fann styrelsen
det äskade beloppet av 140,000 kronor fullt skäligt.
I anslutning härtill vidhöll Kungl. Majit de tidigare framlagda kostnadsberäkningarna,
vilka ock godtogos av 1936 års riksdag.
I skrivelse den 25 september 1937 gjorde större akademiska konsistoriet
i Uppsala framställning örn utbekommande av höjda ersättningar för klinikens
andel i kostnaderna för utvidgning av såväl värmecentralen som köks- och
tvättinrättningarna vid sjukhuset. Konsistoriet framhöll därvid, såvitt nu är
fråga, att köksinrättningen jämte tillhörande matsalar i väsentliga delar färdigställts
med anlitande av det bidrag som länets landsting beviljat för centralsanatoriets
anslutning till sjukhusets ekonomilokaler. Ombyggnaden av
tvättinrättningen hade däremot icke igångsatts. Det bidrag, som statsverket
skulle lämna, avsåges att begagnas för resterande arbeten inom köksinrättningen
samt för utvidgningen av tvättinrättningen. Emellertid hade en utredning
beträffande återstående delar av utvidgningsarbetena givit till resultat,
att kostnaderna därför på grund av prisstegring å materiel och arbetskraft
m. m. icke komme att understiga 200,000 kronor. Till följd därav anhöll
konsistoriet, att, i stället för förut beräknade 120,000 kronor, ett belopp av
200,000 kronor skulle anvisas för utvidgningen av köks- och tvättinrättningarna.
I ett av byggnadsstyrelsen gemensamt med medicinalstyrelsen den 8
november 1937 avgivet utlåtande tillstyrkte ämbetsverken denna framställning.
Byggnadsstyrelsen erinrade därvid örn sin i skrivelse den 23 januari 1936
tillkännagivna uppfattning, att kliniken för anslutning till ekonomicentralerna
— däri inberäknat anslutningen till värmecentralen — borde påföras ett belopp
av omkring 200,000 kronor. Då prisstegringarna uppginge minst till den del
av nämnda belopp, som motsvarade kostnaden för den redan färdiga värmecentralens
utökning, kunde styrelsen följaktligen tillstyrka, att ett belopp
av 200,000 kronor finge ingå som klinikens andel i kostnaderna för utvidgningen
av köks- och tvättinrättningarna.
I fortsättningen av ämbetsverkens skrivelse betonades emellertid, att byggnadsstyrelsen
vid bedömandet av berörda kostnad av 200,000 kronor utgått
från att ekonomilokalerna motsvarade relativt tidsenliga krav. Yid besök på
platsen av representant för styrelsen hade emellertid befunnits, att i ali synnerhet
tvättinrättningen vore av sådan beskaffenhet, att den långt ifrån fyllde
dylika krav. Dess uppbyggnad med lokaler i tre våningar, olämpligt anordnade
och i viss mån med otidsenlig inredning, måste betinga relativt höga
driftkostnader. Enligt byggnadsstyrelsens mening kunde det icke vara välbetänkt,
att ett så stort belopp som 200,000 kronor nedlades på denna anläggnings
utvidgning. För klinikens del behövde tvättinrättningens utvidgning
icke vara fullt färdig förrän örn ett par år, enär kliniken dessförinnan icke
torde kunna tagas i bruk. Rådrum syntes sålunda förefinnas att ytterligare
överväga denna byggnadsfråga. Ämbetsverken hemställde slutligen örn uppdrag
att verkställa utredning i vissa angivna avseenden beträffande det rationella
planerandet av tvättinrättningen.
Med anledning av vad sålunda förekommit uppdrog Kungl. Majit den 3
december 1937 åt byggnadsstyrelsen och medicinalstyrelsen att i samråd med
vederbörande universitetsmyndighet verkställa utredning rörande ombyggnad
av den nuvarande tvättinrättningen vid akademiska sjukhuset eller, örn så befunnes
lämpligt, rörande uppförande av ny tvättinrättning vid sjukhuset. Med
Kungl. Majus proposition nr 256. 27
skrivelse den 5 december 1938 hava ämbetsverken överlämnat denna utredning.
Ämbetsverken erinra däri till en början, att Kungl. Majit, på framställning
av större akademiska konsistoriet, den 26 augusti 1938 förklarat hinder icke
möta för byggnadsstyrelsen att av de medel, som anvisats för anslutning av
psykiatriska kliniken till ekonomicentralerna vid akademiska sjukhuset, ställa
ett belopp av 26,500 kronor till universitetets förfogande för komplettering av
maskinutrustningen vid sjukhusets tvättinrättning. Beloppet har sedermera
erlagts till universitetet.
Rörande möjligheterna för en ombyggnad av den nuvarande tvättinrättningen
anföra ämbetsverken härefter:
Ämbetsverken hade icke, utan att väsentligt ökade kostnader därav skulle
följa, ansett sig kunna framlägga förslag till mera genomgripande örn- och
tillbyggnad än ett av arkitekten G. Birch-Lindgren i oktober 1936 upprättat
förslag avsåge. Förhållandena med avseende på den äldre byggnadens utformning
och beskaffenhet vore nämligen sådana, att ett verkligt rationellt
örn- och tillbyggnadsförslag komme att kräva så betydande kostnader, att detsamma
icke av ekonomiska skäl borde ifrågakomma.
Nämnda förslag innebure, att tvättlokalerna fördelades på två våningar,
varav den undre vore avsedd för inlämning, sortering, tvättning och mangling
samt den övre för lagning, förvaring och utlämning. Förslaget omfattade,
bland annat, rivning av murverk i betydande omfattning samt inläggning
av stödkonstruktion för bjälklag. Det oaktat kunde icke vinnas
den följdriktighet i lokalernas inbördes placering m. m., som möjliggjorde en
rationell drift på samma sätt som vid de tvättinrättningsanläggningar, vilka
numera i regel genom ombyggnader åstadkommes vid landets sinnessjukhus.
Ehuru fordran på mera moderna vägg- och golvbeläggningar m. m. i viss mån
eftersatts, hade kostnaderna för ombyggnadsförslaget icke kunnat nedbringas
under ett belopp av 170,000 kronor. Sedan ombyggnaden en gång realiserats,
syntes möjligheterna för ytterligare utvidgning av köks- och tvättavdelningarna
vara uteslutna.
"Vid nu nämnda förhållanden hava ämbetsverken funnit det vara mest
ändamålsenligt att lösa frågan genom nybyggnad, vartill förslag även uppgjorts.
De yttra härutinnan följande.
Förslag till nybyggnad för tvättinrättningen hade upprättats i två alternativ.
Det ena avsåge en tvättinrättning med en avverkningsförmåga, som
motsvarade behovet efter den psykiatriska klinikens inrättande, eller 800 å
900 ton tvättgods per år. En dylik tvättinrättning, inom vilken såväl lokaliteter
som den maskinella utrustningen anpassats efter moderna krav, betingade
en kostnad av i runt tal 400,000 kronor, varvid dock inräknats det redan anvisade
beloppet av 26,500 kronor för anskaffande av nya maskiner. Det andra
alternativet avsåge att tillgodose det tvättbehov, som uppstode efter genomförande
av ett föreliggande förslag till generalplan för sjukhusets framtida
utvidgning. För detta ändamål erfordrades en tvättinrättning med en avverkningskapacitet
av omkring 1,000 ton per år, vilken beräknats draga en kostnad
av 516,000 kronor. I båda fallen hade tvättinrättningen tänkts förlagd öster
om sjukhuset och den nuvarande sjukhusvägen. Förläggningsfrågan hade dock
förutsatts skola närmare prövas, sedan beslut örn byggnadsföretaget fattats.
Ämbetsverken ansåge sig böra förorda det mindre av dessa nybyggnadsalternativ.
Visserligen kunde det ifrågasättas, huruvida icke byggnadskroppen
28
Kungl. Majis proposition nr 256.
borde utbyggas efter det större alternativet och utrustningen anskaffas tills
vidare enligt det mindre alternativet, vilket skulle betinga en anläggningskostnad
av 480,000 kronor. Emellertid vore det ännu synnerligen ovisst, när
generalplanförslaget kunde bliva i sin helhet genomfört. Därtill komme, att
en utbyggnad av byggnadskroppen från det mindre till det större alternativet
kunde ske med en relativt ringa merkostnad.
Ämbetsverken hade även undersökt frågan örn gemensam tvättinrättning för
olika statliga institutioner i Uppsala. Utredningen hade i denna del givit
vid handen, att akademiska sjukhuset och Ulleråkers sjukhus hade de tvättmängder,
vilka bleve bestämmande för kapaciteten hos den gemensamma tvättinrättningen,
vars avverkningskapacitet skulle röra sig örn cirka 1,500 ton
tvättgods. Särskilt kraven på utrymme m. m. för en dylik byggnad talade
för, att denna borde förläggas inom Ulleråkers sjukhus, vilket åstadkomme
vissa svårigheter och kostnader med avseende på tvättgodsets transport mellan
akademiska sjukhuset och tvättinrättningen. Ämbetsverken hade därför lämnat
detta projekt ur räkningen. För övriga statliga institutioner och inrättningar
kunde, därest det större alternativet för akademiska sjukhusets tvättinrättning
komme till utförande, tvätt därstädes ske utan ökning av den tilltänkta
utrustningen.
Över den sålunda verkställda utredningen har genom ämbetsverkens försorg
utlåtande inhämtats från större akademiska konsistoriet, som därvid
åberopat ett av direktionen för akademiska sjukhuset avgivet yttrande i
ämnet.
Emot de i ämbetsverkens utredning upptagna nybyggnadsförslagen för
sjukhusets egen tvättinrättning har direktionen icke något att erinra i och
för sig. Enligt direktionens mening kan emellertid en tillfredsställande modernisering
och för de närmaste årtiondena tillräcklig utvidgning av den befintliga
tvättinrättningen åstadkommas, varjämte billigare transporter för
tvättgodset skulle ernås med bibehållandet av tvättinrättningens nuvarande
centrala förläggning. Direktionen har därför funnit en ombyggnad av den
nuvarande tvättinrättningen vara att föredraga framför en nybyggnad.
Direktionen har även uppgjort förslag till ombyggnad av den nuvarande
tvättinrättningen. Ombyggnaden skulle enligt förslaget utföras i två etapper.
Den första av dessa etapper överensstämmer i allt väsentligt med det av arkitekten
Birch-Lindgren i oktober 1936 upprättade ombyggnadsförslaget. Den
senare etappen avser en utvidgning av den första etappen genom ianspråktagande
av vissa ytterligare utrymmen men med bibehållande av tvättinrättningen
i två våningar. Kostnaderna för genomförandet av direktionens förslag
hava överslagsvis beräknats uppgå för den första etappen till 160,000
kronor och för den andra etappen till ytterligare 90,000 kronor eller sålunda
sammanlagt 250,000 kronor.
Med anledning härav hava byggnadsstyrelsen och medicinalstyrelsen i sin
nyssnämnda skrivelse anfört:
En ombyggnad enligt direktionens förslag fyllde vare sig i den första
eller andra etappen berättigade krav på modernitet. Lokalerna kunde icke
anordnas i rationell följdriktighet, nödiga platsutrymmen för arbete vid och
transporter till och från de olika maskinerna kunde icke beredas, i den mån,
som berättigade krav fordrade, och tillräcklig hygien med avseende på arbets
-
29
Kungl. Majus proposition nr 256.
lokalerna torde knappast kunna tillgodoses. Direktionens uttalande i dessa
frågor syntes icke grunda sig på tillräcklig erfarenhet om uppbyggande av
och anordningarna inom en modern tvättinrättning eller rationell drift av en
sådan. Ämbetsverken ställde sig därför avvisande mot den föreslagna ombyggnaden
och förordade uppförandet av en ny tvättinrättning enligt det
mindre nybyggnadsalternativet, eventuellt med en annan förläggningsplats,
så att direktionens önskemål örn transport av tvättgodset kunde tillgodoses.
Erfarenheten hade dock givit vid handen, att transporten med fördel kunde
verkställas med automobil, såsom skedde vid ett flertal sinnessjukhus.
Ämbetsverken vidhålla alltså, att en nybyggnad enligt det mindre alternativet
bör uppföras för en kostnad av 400,000 kronor.
Med utgångspunkt härifrån och från en anslutningsavgift av 200,000 kronor,
varav 130,000 kronor beräknas belöpa å tvättinrättningen, hava ämbetsverken
uppskattat det ytterligare medelsbehovet för den nya tvättbyggnaden
till (400,000 —-130,000) 270,000 kronor. Då Uppsala läns landsting redan
inbetalt sin andel av anslutningskostnaderna för centralsanatoriet, förorda
ämbetsverken, att staten ensam svarar för nämnda merkostnad. Beloppet
föreslås uppfört å beredskapsstaten för nästa budgetår.
I en den 22 mars 1939 dagtecknad promemoria har verkställande direktören
för akademiska sjukhuset betonat de allvarliga konsekvenser för sjukhuset,
som ett uppskjutande på obestämd tid av pågående ombyggnads- och moderniseringsarbeten
inom akademiska sjukhusets ekonomiavdelningar innebure,
samt framlagt förslag till en reducerad ombyggnad av den befintliga inrättningen.
Direktören anför sålunda bland annat:
Hithörande arbeten hade för snart fem år sedan planlagts efter en inventering
av kapaciteten hos akademiska sjukhusets -centrala inrättningar med
hänsyn till de båda planerade nybyggena för centralsanatorium och psykiatrisk
klinik. En första del av utvidgningen hade utförts i samband med
centralsanatoriets tillkomst med användande av medel, som anvisats av Uppsala
läns landsting. Under de sistförfluten åren hade, i avvaktan på medel
för ombyggnadsplanens fullföljande, inga andra underhålls- eller kompletteringsarbeten
verkställts, än den nyanskaffning av maskiner för tvättinrättningen,
till vilken medel anvisats genom beslut den 25 augusti 1938. Ifrågavarande
lokaler, nämligen själva köket med dess källarutrymmen samt tvättinrättningen,
befunne sig därför numera i sådant skick, att en genomgripande
reparation snarast måste igångsättas för att driften skulle kunna fortgå under
rimliga arbetsförhållanden. Ett utbrytande av återstående arbeten å köksavdelningen
från reparationen och kompletteringen av tvättavdelningen läte
sig ej heller fullständigt genomföra, enär tvättavdelningen vore belägen i
samma hus som och delvis ovanpå kökslokalerna. En del av ombyggnadsarbetena
å tvättinrättningen vore dessutom lika nödvändiga för köket som
för tvätten.
Tid moderniseringsplanens fullföljande borde emellertid all hänsyn tagas
till den omständigheten, att byggnadsstyrelsen ansett sjukhusets nuvarande
tvättinrättning mindre lämpad för en mera genomgripande örn- och tillbyggnad.
Direktionen hade därför föranstaltat örn en ny utredning i syfte att begränsa
renoveringen till det minsta möjliga i avvaktan på en framtida nybyggnad
för tvätten. Denna utredning hade givit vid handen, att för ändamålet
krävdes dels anskaffning av ytterligare maskinutrustning, som även
kunde komma en ny tvättanstalt till godo, dels vissa underhålls- och repara
-
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 256.
tionsarbeten, som vore behövliga för själva husets bestånd och därjämte avsåge
att underlätta driften. Dessa arbeten bomme den psykiatriska kliniken
till godo, även om tvättinrättningen inom några år flyttades ur huset, enär de
nuvarande tvättlokalerna i så fall erfordrades och kunde användas för utvidgade
verkstäder, bageri och dylikt.
En fullständig kostnadsberäkning av de örn- och tillbyggnadsarbeten inom
köks- och tvättavdelningarna, som närmast vore behövliga och som satte dessa
avdelningar i stånd att tillgodose den psykiatriska klinikens behov, hade ock
utförts. Till grund för beräkningarna hade legat byggnadsritningar av arkitekten
Birch-Lindgren. Beräkningarna slutade på en sammanlagd kostnad
av omkring 310,000 kronor, varav ungefär 225,000 kronor belöpte på köksavdelningen
och 85,000 kronor på tvättavdelningen. Av den sammanlagda
kostnaden hade inemot 260,000 kronor ansetts motsvara utökning och nyanskaffning,
medan 50,000 kronor hade beräknats falla på husreparationer och
ersättningar av förslitna apparater. Härvid vore emellertid att märka, att
någon skarp gräns ej kunde dragas vid dessa uppdelningar, enär kök och tvätt
vore belägna i samma byggnad samt en ombyggnad och utökning på många
håll innebure en besparing av en eljest nödvändig reparation.
Därest den av universitetet äskade förhöjda avgiften för psykiatriska klinikens
anslutning utanordnades, beräknades cirka två tredjedelar av hithörande
arbeten, med partiellt anlitande av universitetets årliga reparationsanslag,
kunna, utföras under budgetåret 1939/40. Återstoden kunde utföras under
loppet av de följande åren antingen för nämnda reparationsanslag eller, örn
så befunnes nödvändigt, för särskilt anslag, som i vanlig ordning bomme att
begäras av universitetet och som sålunda ej skulle belasta den psykiatriska
kliniken.
Vid nu angivna förhållanden finner sjukhusets direktör det vara motiverat,
att det av byggnadsstyrelsen tillstyrkta anslutningsbeloppet örn 200,000 kronor,
av vilket belopp redan utbetalats 26,500 kronor, till hela sin återstående
del, 173,500 kronor, ställes till universitetets förfogande för modemiseringsplanens
fullföljande. Därvid har förutsatts, dels att universitetet icke skall
framställa krav på ytterligare bidrag från psykiatriska klinikens byggnadsanslag
för denna kliniks andel i de centrala inrättningarna inom sjukhuset,
för så vitt kliniken ej erhåller större omfattning än som avsågs vid bestämmandet
av det ursprungliga anslutningsbeloppet, dels att universitetet vid
verkställandet av ombyggnaderna skall beakta möjligheten, att tvättinrättningen
efter någon tid kan erfordra fullständig nybyggnad.
Departements- I propositionen 176/1938 berörde min företrädare även förevarande spörschefen.
mål och framhöll därvid, att kostnaderna för klinikens anslutning till akademiska
sjukhusets gemensamma anläggningar icke kunde undgå att röna inverkan
av det väsentligt höjda prisläget å byggnadsmarknaden. Det syntes
honom sålunda klarlagt, att anslutningen icke kunde vinnas för den kostnad,
som tidigare angivits och av riksdagen godtagits. Bortsett från den redan
fastställda avgiften för värmecentralen, kunde emellertid storleken av kostnadsökningen
icke bestämmas, förrän den tidigare anbefallda undersökningen
verkställts. Med hänsyn till dåvarande höga byggnadskostnader ansåg sig
min företrädare ej heller böra påkalla åtgärder för igångsättandet av klinikens
uppförande eller beräkna ytterligare medel för samma ändamål.
31
Kungl. Majus proposition nr 256.
Den i ämnet föreliggande utredningen har jämväl bibragt mig den uppfattningen,
att en höjning av avgiften för klinikens anslutning till akademiska
sjukhusets ekonomicentraler är motiverad. Lika med byggnadsstyrelsen och
medicinalstyrelsen anser jag mig därvid kunna tillstyrka, att klinikens andel
i kostnaderna för köks- och tvättinrättningarnas iordningställande beräknas
till 200,000 kronor, förutsatt att en nöjaktig lösning vinnes av lokalförhållandena
för tvätten.
I denna del råda, som nämnts, delade meningar mellan myndigheterna, i
det att byggnadsstyrelsen och medicinalstyrelsen anse en nybyggnad erforderlig,
medan enligt universitetsmyndigheternas uppfattning en örn- och tillbyggnad
tills vidare är tillräcklig. Med hänsyn till föreliggande utbyggnadsprogram
för akademiska sjukhuset kan det givetvis diskuteras, vilken väg man
helst bör välja i förevarande hänseende. Genom vad verkställande direktören
i sin promemoria anfört synes mig emellertid frågan delvis hava kommit i
annat läge. Sålunda betonas, att ett ytterligare uppskov med åtgärder för
tvättfrågans lösning skulle medföra avsevärda olägenheter för sjukhusets
drift och pa den grund örn möjligt bör undvikas. Av promemorian framgår
vidare, att en för den närmaste framtiden tillfredsställande anordning kan
vinnas genom förbättring och modernisering av nuvarande tvättbyggnad till
en kostnad av 85,000 kronor, motsvarande ungefär hälften av den kostnad,
som myndigheterna tidigare räknat med. Härtill kommer, att en del av
detta belopp avser nyanskaffning av maskinutrustning, vilken kan användas
även i en framtida ny tvättbyggnad, samt att, därest en sådan uppföres,
den gamla byggnaden kan fylla ett redan förefintligt behov av utvidgade
lokaler för bland annat sjukhusets bageri och verkstäder. Under sådana förhållanden
anser jag fullt försvarligt att nu begränsa de ifrågasatta åtgärderna
till en renovering av tvättbyggnaden i den omfattning, som nyssnämnda
promemoria avser. Med uppförande av en nybyggnad av den storlek, som
byggnadsstyrelsens och medicinalstyrelsens förslag innebär, torde i varje fall
böra tills vidare anstå.
I anslutning till det anförda förordar jag, att riksdagens medgivande
inhämtas till en förhöjning av avgiften för klinikens anslutning till sjukhusets
köks- och tvättinrättningar från 120,000 till 200,000 kronor, att utgå från det
till klinikens uppförande redan anvisade beloppet, 775,000 kronor. I likhet
med sjukhusets direktör förutsätter jag härvid, att ytterligare krav på förhöjning
av anslutningsavgiften icke resas från universitetets sida, även örn en
nybyggnad för tvättinrättningen framdeles befinnes erforderlig.
Sammanfattning: och hemställan.
Vid bifall till vad jag i det föregående förordat skulle medelsbehovet för
nästa budgetår komma att beräknas sålunda:
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 256.
Ulleråkers sjukhus.............................................. kronor
Frösö sjukhus .................................................. »
S:ta Gertruds sjukhus..........................................
Nytt sinnessjukhus i Sundsvall ..............................
Psykiatriska kliniken vid karolinska sjukhuset.............. »
S:t Lars sjukhus................................................ »
Västra Marks sjukhus.......................................... »
Salberga sjukhus................................................ *
Furunäsets sjukhus ............................................ »
Källshagens sjukhus ............................................ »
Avloppsledningar inom Vadstena stad........................ »
Ersättningsplatser för psykiatriska sjukhuset i Stockholm »
Summa kronor
900.000
353,600
290.000
3,000,000
102.000
76.500
50.000
40.000
35.000
26.500
120,000
500,000
5,493,600
Sistnämnda belopp torde böra anvisas som reservationsanslag å kapitalbudgeten
under rubriken »Statens allmänna fastighetsfond».
Med avseende å fördelningen av medlen under anslaget bör gälla, att den
angivna beräkningen icke får vara i detalj bindande för medlens disposition.
I den mån så med hänsyn till sättet för byggnadsarbetenas bedrivande
eller eljest kan befinnas lämpligt, torde enligt Kungl. Maj:ts bestämmande
en ökning av beräknad medelsdisposition för visst ändamål kunna ske mot
det att motsvarande minskning vidtages för ett annat.
Under åberopande av vad jag sålunda och i övrigt anfört får jag hemställa,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
I. besluta att i enlighet med av mig förordade förslag följande
arbeten må komma till utförande, nämligen
a) vid Ulleråkers sjukhus ytterligare örn- och nybyggnadsarbeten
för en beräknad kostnad av högst 1,340,000 kronor;
b) vid Frösö sjukhus ytterligare örn- och nybyggnadsarbeten
för en beräknad kostnad av högst 353,600 kronor;
c) vid S:ta Gertruds sjukhus ytterligare örn- och nybyggnadsarbeten
för en beräknad kostnad av högst 290,000 kronor;
d) vid psykiatriska kliniken vid karolinska sjukhuset anordnande
av skyddsrum för en beräknad kostnad av högst 102,000
kronor;
e) vid S:t Lars sjukhus uppförande av nytt växthus och
tvättbyggnad för en beräknad kostnad av högst 76,500 kronor;
f) vid Västra Marks sjukhus inredning av en fest- och samlingssal
för en beräknad kostnad av högst 50,000 kronor;
g) vid Salberga sjukhus inredning av en fest- och samlings
sal för en beräknad kostnad av högst 40,000 kronor;
h) Vid Furunäsets sjukhus uppförande av ny tvättstuga med
desinfektionsanläggning för en beräknad kostnad av högst 35,000
kronor; samt
Kungl. Maj:ts proposition nr 25 fl. 33
i) vid Källshagens sjukhus uppförande av nytt växthus för
en beräknad kostnad av högst 26,500 kronor;
II. medgiva, att till omläggning av avloppsledningar inom
Vadstena stad må utgå statsbidrag med högst 120,000 kronor;
III. bemyndiga Kungl. Maj:t att för anordnande av provisoriska
ersättningsplatser för psykiatriska sjukhuset i Stockholm
använda ett belopp av högst 500,000 kronor;
IV. medgiva, att avgiften för anslutning av psykiatriska
kliniken i Uppsala till akademiska sjukhusets köks- och tvättinrättningar
må höjas till högst 200,000 kronor;
V. å kapitalbudgeten, Statens allmänna fastighetsfond till
Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus för budgetåret
1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 5,493,600 kronor.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Regenten, att proposition av den lydelse
bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Sten-Eric Heinrici.
Bihang till riksdagens protokoll 1939.
1 sami. Nr 256—257.
626 39
3
STOCKHOLM 1939. K. L. BECKMANS BOKTRYCKERI