Kungl. Maj:ts proposition nr 218.

1

Nr 218.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till löneplaner
för extra ordinarie tjänstemän m. fl. icke-ordinarie
befattningshavare vid den civila statsförvaltningen
m. m.; given Stockholms slott den 10 mars 1939.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 10 mars 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,
Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler
chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, förslag till löneplaner
för extra ordinarie tjänstemän m. fl. icke-ordinarie befattningshavare vid
den civila statsförvaltningen och därmed sammanhängande frågor.
Föredraganden anför:

Inledning.

De nu gällande, grundläggande avlöningsbestämmelserna för icke-ordinarie
tjänstemän inom den nyreglerade civila statsförvaltningen äro meddelade
genom olika av Kungl. Majit utfärdade kungörelser. Sålunda äro avlöBihana
till riksdagens protokoll 1930. 1 sami. Nr 218. 1

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 218.

ningsförhållandena för icke-ordinarie tjänstemän vid nyreglerade verk inom
allmänna civilförvaltningen reglerade genom kungörelse den 15 juni 1935
(nr 397). Avlöningsbestämmelserna för icke-ordinarie tjänstemän vid postverket,
telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk — de
s. k. kommunikationsverken — äro innefattade i kungörelsen den 15 juni
1935 (nr 398). För domänverkets icke-ordinarie tjänstemän gäller kungörelsen
den 15 juni 1935 (nr 399) och för lots- och fyrstatens icke-ordinarie
befattningshavare kungörelsen den 15 juni 1935 (nr 400). Sedan jämväl
det statliga undervisningsväsendets befattningshavare genom beslut vid 1937
och 1938 års riksdagar inordnats under det för de flesta civila verk nu
gällande lönesystemet, hava avlöningsföreskrifter för icke-ordinarie tjänstemän
inom detta förvaltningsområde sammanfattats i kungörelser den 3 december
1937 (nr 954), den 4 januari 1938 (nr 7) och den 17 juni 1938 (nr
437).

I nämnda kungörelser äro detaljerade avlöningsbestämmelser meddelade
för vissa huvudkategorier av icke-ordinarie tjänstemän, nämligen för tjänstemän
å extra stat, extra ordinarie tjänstemän, extra tjänstemän och aspiranter
ävensom för extra ordinarie och extra lärare. I avseende å det materiella
innehållet ansluter sig lönesystemet för de icke-ordinarie tjänstemännen
nära till de huvudgrunder, som tillämpats i gällande avlöningsreglementen
för ordinarie tjänstemän inom motsvarande förvaltningsområden. Särskilt
må nämnas, att i de i kungörelserna ingående löneplanerna avlöningsbeloppen
inom vederbörande löneklasser överensstämma med avlöningsbeloppen
i motsvarande löneklasser å löneplanerna för ordinarie tjänstemän.
Utöver de i löneplanerna upptagna lönerna åtnjuta ifrågavarande kategorier
icke-ordinarie tjänstemän dyrtidstillägg, provisorisk avlöningsförstärkning
samt, i förekommande fall, provisoriskt dyrortstillägg, allt enligt samma grunder,
som gälla för den i avlöningsreglementena avsedda ordinarie personalen.

Sedan 1936 års lönekommitté — till fullgörande av sitt den 24 april 1936
erhållna uppdrag att dels avgiva förslag beträffande reglering av löneställningen
för civil och militär personal vid s. k. nyreglerade verk, d. v. s. för personal
vars avlöningsförhållanden ordnats enligt det lönesystem, som år 1919
fastställdes för kommunikationsverken och som därefter genom successiva
löneregleringar utsträckts att gälla för statsförvaltningens flesta grenar, dels
ock verkställa en allmän översyn och formell revision av avlöningsbestämmelserna
i övrigt för ifrågavarande personalgrupper — till en början i betänkande
den 16 december 1937 framlagt förslag till civilt avlöningsreglemente
avsett att i första hand äga tillämpning å ordinarie tjänstemän vid
allmänna civilförvaltningen, kommunikationsverken, domänverket samt
lots- och fyrstaten, föreläde Kungl. Maj:t 1938 års riksdag proposition i ämnet
i huvudsaklig överensstämmelse med kommitténs förslag. Förslaget blev
i allt väsentligt av riksdagen godkänt. Det nya civila avlöningsreglementet
är utfärdat den 4 januari 1939 och träder i kraft den 1 nästkommande juli.
I samband härmed torde få erinras, att Kungl. Maj:t den 3 mars 1939 beslutat
avlåta proposition till riksdagen angående inordnande under civila av -

Kungl. Maj:ts proposition nr 218. 3

löningsreglementet jämväl av ordinarie tjänstemän vid det statliga undervisningsväsendet.

Lönekommittén har den 21 december 1938 till Kungl. Majit överlämnat
betänkande med förslag till civilt icke-ordinariereglemente, innefattande dels
lönereglering för i reglementsförslaget avsedda kategorier icke-ordinarie
tjänstemän, dels i öviägt reviderade avlöningsföreskrifter för sådana tjänstemän.
I anslutning härtill har den 1 februari 1939 avgivits ett av inom
finansdepartementet tillkallad sakkunnig utarbetat förslag angående den ickeordinarie
lärarpersonalens inordnande under det nämnda civila icke-ordinariereglementet.

Det föreslagna icke-ordinariereglementet innefattar lönereglering för de
av reglementsförslaget berörda icke-ordinarie tjänstemännen efter samma
grunder, som tillämpats i civila avlöningsreglementet. Reglementsförslaget
har vidare i formellt hänseende uppställts efter motsvarande principer som
civila avlöningsreglementet. Sålunda hava i 1 avd. sammanfattats vissa
allmänna avlöningsbestämmelser. I 2 avd. äro intagna avlöningsföreskrifter
för extra ordinarie tjänstemän och i 3 avd. avlöningsbestämmelser för extra
tjänstemän vid andra civila verk än kommunikationsverken ävensom för
aspiranter vid sistnämnda verk. 4 avd. upptager vissa för särskilda tjänstemän
eller grupper av tjänstemän avsedda specialföreskrifter.

I avseende å det materiella innehållet grundar sig reglementsförslaget i
väsentliga delar på nu gällande kungörelser, därvid dock bestämmelserna i
avseende å uppställning och formulering samt, i vissa punkter även i avseende
å själva innehållet, i möjligaste mån anpassats efter civila avlöningsreglementet.

Icke-ordinariereglementet är i huvudsak avsett att gälla vid de verk tillhörande
den civila statsförvaltningen, beträffande vilka civila avlöningsreglementet
beslutats skola äga tillämpning. I första hand skulle sålunda reglementet
ersätta de nuvarande avlöningsbestämmelserna för icke-ordinarie
tjänstemän vid allmänna civilförvaltningen, kommunikationsverken, domänverket
samt lots- och fyrstaten. I den mån nya förvaltningsområden inordnas
under civila avlöningsreglementet, skulle följaktligen icke-ordinariereglementet
utan vidare bliva gällande även vid dessa.

Kommittén har vid behandlingen av förevarande ärende bestått av expeditionschefen
i finansdepartementet A. Westling, tillika ordförande, ledamoten
av riksdagens andra kammare, ombudsmannen O. Andersson i Malmö,
landshövdingen D. Hansén, ledamoten av riksdagens andra kammare,
hemmansägaren A. L. Hansson i Rubbestad samt ledamoten av riksdagens
första kammare, f. d. skogschefen G. Tamm. Under ärendets behandling
har kommittén haft överläggningar med utsedda representanter för vissa
större personalorganisationer.

Den nyss omförmälde sakkunnige för de icke-ordinarie lärarnas löneförhållanden
har varit generaldirektören E. Stridsberg.

Lönekommitténs betänkande har varit utställt för yttrande till följande
ämbetsverk och myndigheter, nämligen nedre justitierevisionen, samtliga

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 218.

likets hovrätter, Österbygdens vattendomstol, fångvårdsstyrelsen, socialstyrelsen,
riksförsäkringsanstalten, pensionsstyrelsen, medicinalstyrelsen, länsstyrelserna
i Stockholms, Malmöhus, Göteborgs och Bohus samt Örebro län,
generalpoststyrelsen, telegrafstyrelsen, järnvägsstyrelsen, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
vattenfallsstyrelsen, byggnadsstyrelsen, statskontoret,
kammarrätten, statistiska centralbyrån, riksräkenskapsverket, generaltullstyrelsen,
kanslern för rikets universitet, direktionen över Karolinska sjukhuset
och Serafimerlasarettet, skolöverstyrelsen, domänstyrelsen, lantbruksstyrelsen,
lantmäteristyrelsen, rikets allmänna kartverk, kommerskollegium,
lotsstyrelsen, patent- och registreringsverket samt kommunikationsverkens
och allmänna civilförvaltningens lönenämnder. Därjämte har yttrande i
ärendet infordrats från 1937 års domsagoutredning. över det nyssnämnda
sakkunnigförslaget rörande de icke-ordinarie lärarna hava statskontoret, skolöverstyrelsen
och kommerskollegium avgivit utlåtanden. Vidare hava yttranden
i ärendet, så vitt angår de särskilda bestämmelser, som av lönekommittén
upptagits under reglementsförslagets 4 avd., inhämtats från ytterligare
inemot ett 40-tal verk och myndigheter. Skrivelser i ämnet lia dessutom
inkommit från styrelsen för försvarsväsendets centrala civilanställningsbyrå
ävensom från några personalorganisationer, nämligen centrala statsförvaltningens
tjänstemannaförening, föreningen Sveriges länsassessorer, länsnotarie!-
och länsbokhållare, svensk sjuksköterskeförening samt serafimerlasarettets
och karolinska sjukhusets personals fackliga organisation.

De nuvarande kungörelserna med avlöningsbestämmelser för icke-ordinarie
tjänstemän inom de olika förvaltningsområdena hava av Kungl. Majit
med stöd av i vederbörande avlöningsreglementen för ordinarie befattningshavare
i sådant hänseende intagna stadganden utfärdats av Kungl. Majit
utan riksdagens medverkan. Beträffande de icke-ordinarie lärarna hava
vissa principiella frågor framlagts för riksdagen, utan att likväl riksdagen
formligen godkänt de ifrågakommande avlöningsbestämmelserna. Med hänsyn
till att den i kommitténs reglementsförslag föreslagna lönesättningen blir
avgörande för verkens medelsbehov för icke-ordinarie personal och de föreslagna
nya lönerna även komma att bilda underlag för ifrågavarande ickeordinarie
tjänstemäns rätt till pension, synas mig emellertid de i reglementsförslaget
upptagna löneplanerna böra underställas riksdagens beslut, så
mycket mera som det av Kungl. Majit med riksdagen antagna nya civila
avlöningsreglementet icke innehåller något allmänt stadgande med bemyndigande
för Kungl. Majit att reglera avlöningsförhållandena för den ickeordinarie
personalen. Därjämte finner jag det lämpligt, att redogörelse i
detta sammanhang lämnas riksdagen angående vissa andra i lönekommitténs
betänkande behandlade frågor av betydelse för de icke-ordinarie tjänstemännens
anställnings- och löneförhållanden, varigenom riksdagen beredes
tillfälle att uttala sig i dessa ämnen.

Jag torde böra erinra om att 1936 års lönekommitté under hösten 1938
till finansdepartementet ingav en förhandspromemoria, däri kommittén
redogjorde för det förslag till nya löneplaner för extra ordinarie och extra

Kungl. Maj:ts proposition nr 218.

5

tjänstemän, som sedermera intogs i det nu föreliggande betänkandet, och
därvid tillika redogjorde för sitt ställningstagande till vissa andra spörsmål
angående de icke-ordinarie tjänstemännens avlöningsförhållanden, vilka
voro av betydelse för anslagsberäkningen i årets statsverksproposition. För
budgetarbetets bedrivande befanns det nödvändigt att redan vid riksstatsförslagets
utarbetande taga ställning till dessa förslag. Jag återkommer härtill
i det följande.

Enhetligt avlöningsreglemente. Befattningshavargrupper.

1936 års lönekommitté. Vid behandlingen av frågan om nya avlöningsbestämmelser
för icke-ordinarie tjänstemän inom de civila förvaltningsområdena
har 1936 års lönekommitté utgått från såsom självfallet att, i likhet med
vad som skett beträffande de ordinarie tjänstemännen genom det av riksdagen
antagna civila avlöningsreglementet, även de icke-ordinarie befattningshavarna
böra inordnas under en gemensam avlöningsförfatlning, ett
avlöningsreglemente för icke-ordinarie tjänstemän vid den civila statsförvaltningen.

I nu gällande kungörelser med avlöningsbestämmelser för icke-ordinarie
tjänstemän är kategoriindelningen av tjänstemännen icke enhetligt genomförd
vid de olika verken. Sålunda upptager avlöningsförfattningen för den
allmänna, civilförvaltningen avlöningsföreskrifter för tjänstemän å extra stat,
extra ordinarie tjänstemän och extra tjänstemän. Motsvarande författning
för kommunikationsverken reglerar avlöningsförhållandena för extra ordinarie
tjänstemän men saknar bestämmelser för de båda övriga grupperna;
i stället finnas avlöningsföreskrifter meddelade för aspiranter. Avlöningsbestämmelserna
för domänverket upptaga grupperna tjänstemän å extra stat
och extra ordinarie tjänstemän, under det att lots- och fyrstatens avlöningskungörelse
innehåller detaljerade lönebestämmelser för extra ordinarie och
extra tjänstemän.

Lönekommittén har ansett sig till en början böra taga ståndpunkt till
frågan, för vilka kategorier icke-ordinarie befattningshavare avlöningsförhållandena
böra regleras i ett nytt avlöningsreglemente för civila icke-ordinarie
tjänstemän, liksom även till frågan, huruvida eller i vad mån nuvarande
oenhetlighet beträffande kategoriindelningen kan och bör undanröjas.
Härom anför kommittén:

I avseende å dessa spörsmål vill lönekommittén erinra, hurusom kommittén
i sitt den 16 december 1937 avgivna betänkande med förslag till civilt
avlöningsreglemente förordat (sid. 72—73), att i samband med den blivande
löneregleringen det nuvarande provisoriska avlöningstillägget till extra ordinarie
tjänstemän skulle avvecklas genom att begynnelselönen för dessa tjänster
i alla lönegrader höjdes en löneklass. Vid bifall till detta förslag skulle
de extra ordinarie tjänstemännens löner komma att ligga allenast en löneklass
under de för ordinarie tjänstemän i motsvarande lönegrad gällande. Då
efter en sådan omläggning lönebeloppen för extra ordinarie tjänstemän skulle

6

Kungl. Maj-.ts proposition nr 218.

sammanfalla med lönerna för tjänstemän å extra stat, skulle vid i övrigt
oförändrade förhållanden skillnaden i lönehänseende mellan de båda grupperna
tjänstemän å extra stat och extra ordinarie tjänstemän inskränka sig
till vissa särskilda förmåner såsom semester, lön under vissa slag av ledigheter
m. m.

Till undvikande av att sålunda inom högre lönegrader än den 20 :e skulle
komma att parallellt med tjänster å extra stat finnas extra ordinarie befattningar
med väsentligen lika löneförmåner gjordes i ett inom lönekommitténs
kansli upprättat preliminärt utkast till icke-ordinariereglemente ett försök att
genomföra en rationell fördelning av ifrågavarande befattningshavargrupper
på skilda delar av löneskalan. Utkastet avfattades med utgångspunkt från att
löneplanen för extra ordinarie tjänster skulle begränsas till 1—20 lönegraderna;
förekommande behov av mera fasta icke-ordinarie befattningar
i högre lönegrad än den 20 :e skulle tillgodoses genom tjänster å extra stat,
vilka liksom hittills borde upptagas i en av Kungl. Majit och riksdagen för
varje verk fastställd personalförteckning, med undantag dock för kommunikationsverken,
där befattningar å extra stat skulle beslutas av Kungl. Majit.
Härav skulle följa, att nu förefintliga extra ordinarie tjänster inom 21 och
högre lönegrader i allmänhet skulle ombildas till tjänster å extra stat och
detta även vid sådana verk, där extrastatstjänster för närvarande icke finnas
inrättade. Denna anordning ansågs vid utkastets utarbetande motiverad
huvudsakligen av det skälet, att frågan om dylika befattningars inrättande
borde med hänsyn till deras betydelse i förvaltningsarbetet prövas i väsentligen
samma ordning, som tillämpades vid inrättandet av ordinarie tjänster.

I författningsutkastet intogos följaktligen detaljerade avlöningsföreskrifter
för de bägge kategorierna tjänstemän å extra stat och extra ordinarie tjänstemän.
Vidare innefattade utkastet avlöningsbestämmelser för extra tjänstemän.
Bestämmelserna för sistnämnda kategori voro utformade från den utgångspunkten,
att extra befattningar i författningsutkastets mening i regel
icke vore erforderliga inom högre lönegrad än den 20 :e. Avlöningsbestämmelserna
för extra tjänstemän voro emellertid icke avsedda att tillämpas vid
kommunikationsverken. I stället infördes i utkastet särskilda avlöningsbestämmelser
för aspiranter vid dessa verk.

Efter att i betänkandet hava redogjort för de inkomna yttrandena och de
därvid framställda anmärkningarna mot den av lönekommittén ifrågasatta
fördelningen av extrastatstjänsterna och de extra ordinarie befattningarna å
löneskalan — beträffande vilken redogörelse jag tillåter mig hänvisa till betänkandet
(sid. 10 o. f.) -— yttrar kommittén i huvudsak följande:

Vid sin behandling av frågan om kategoriuppdelning av de icke-ordinarie
tjänsterna har lönekommittén visserligen för egen del icke kunnat undgå
att finna åtskilliga skäl tala för ett bibehållande även framgent av anställningsformen
tjänsteman å extra stat. Därvid är bland annat att märka den
väsensskilda karaktären hos de båda grupper av tjänstemän, varom här är
fråga. Medan de extra ordinarie befattningarna huvudsakligen avsetts för
rekryteringspersonal, hava extrastatstjänsterna hittills kommit till användning,
där med hänsyn till arbetsuppgifter och ansvar ordinarie tjänster närmast
varit motiverade men där man av organisatoriska eller andra skäl likväl
stannat vid att inrätta allenast icke-ordinarie befattningar. Med hänsyn
till denna extrastatstjänsternas karaktär, vilken framgår av definitionen i
1 § av kungörelsen 1935: 397, kunde det enligt kommitténs mening i och för
sig vara motiverat att fasthålla vid nuvarande ordning för dylika tjänsters
inrättande och vid nuvarande statbehandling, något som skulle underlättas

Kungl. Maj:ts proposition nr 218\ 7

genom tjänsternas upptagande i avlöningsbestämmelserna såsom en särskild
kategori.

Å andra sidan har kommittén ej kunnat bortse från de erinringar, som
särskilt från kommunikationsverkens sida framförts mot en begränsning av
de extra ordinarie tjänsterna till de första 20 lönegraderna. Även om införandet
av extrastatstjänster vid dessa verk kombinerades med befogenhet för
Kungl. Majit att utan riksdagens hörande inrätta dylika tjänster, skulle dock
en sådan anordning uppenbarligen icke av de affärsdrivande verkens styrelser
betraktas såsom tillfredsställande med hänsyn till behovet av rörelsefrihet
i fråga örn personaldispositionen. Ett förläggande av gränslinjen mellan
tjänstemän å extra stat och extra ordinarie tjänstemän mellan 20 och 21
lönegraderna skulle också nödvändiggöra antingen en omedelbar ombildning
av ett 100-tal nu befintliga extra ordinarie rekryteringstjänster i 21 och
högre lönegrader till befattningar å extra stat — härtill skulle vid en blivande
nyreglering av det statliga undervisningsväsendet komma en motsvarande
ombildning av omkring 200 extra ordinarie adjunktstjänster —
eller ock rätt omfattande undantag från regeln örn 20 lönegraden såsom
högsta löneställning för extra ordinarie tjänstemän. I den mån dylika undantagsföreskrifter
bleve nödvändiga, skulle fördelarna med den tilltänkta
kategoriuppdelningen väsentligt reduceras.

En höjning av gränsen mellan extra ordinarie tjänster och tjänster å extra
stat — exempelvis en gränsdragning mellan 23 och 24 lönegraden — skulle
givetvis i viss omfattning mildra de antydda olägenheterna. En sådan höjning
skulle få till följd en ombildning i motsatt riktning av vissa nu förefintliga
extrastatstjänster inom 21 och 22 lönegraderna till extra ordinarie befattningar.
Enligt lönekommitténs mening skulle det emellertid bliva nödvändigt
att vid ett bibehållande av extrastatstjänster i 24 och högre lönegrader
hålla möjligheten öppen för kommunikationsverkens styrelser att inrätta
extra ordinarie tjänster inom nämnda lönegrader. För detta ändamål finge
den extra ordinarie löneplanen för nämnda verks vidkommande utbyggas
utöver 24 lönegraden. Man skulle följaktligen vid en sådan anordning nödgas
att alltjämt i löneförfattningarna — och såsom konsekvens därav även
i pensionsbestämmelserna — inom vissa lönegrader räkna med såväl tjänstemän
å extra stat som extra ordinarie tjänster. Härigenom skulle det ursprungliga
syftet med uppdelningen, nämligen att genom en klar gränsdragning
mellan de ic.ke-ordinarie tjänsterna å löneskalan skapa förenkling och
ökad reda i bestämmelserna, i icke oväsentlig mån förfelas.

Vid nu antydda förhållanden har lönekommittén sett sig föranlåten att
stanna vid den ståndpunkten, att kategorien tjänstemän å extra stat bör utgå
ur avlöningsbestämmelserna. Ehuru en sådan lösning ej kan ske utan
vissa olägenheter, hava dock dessa ansetts väga mindre tungt än de fördelar
ur förenklingssynpunkt, som kunna vinnas genom ifrågavarande anställningsforms
slopande.

Vid upprättandet av sitt definitiva förslag till icke-ordinariereglemcnte har
kommittén följaktligen icke upptagit några avlöningsbestämmelser för
tjänstemän å extra stat.

De befattningar å extra stat, som förefinnas omedelbart före ikraftträdandet
av icke-ordinariereglementet, böra sålunda enligt kommitténs mening
ombildas till extra ordinarie befattningar. I anledning av den försämring i
vissa avlöningsvillkor, som skulle bliva en följd härav, förutsätter kommittén,
att nuvarande innehavare av extrastatstjänster övergångsvis personligen
berättigas åtnjuta samma särskilda förmåner (semester m. m.), som
tillkomma ordinarie tjänstemän i motsvarande lönegrader.

Kommittén har vidare ansett, att i del nya icke-ordinariereglementet böra

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 218.

upptagas avlöningsfoestämmelser för kategorien extra tjänstemän. Då emellertid
denna grupp i dess nuvarande lönetekniska mening saknas vid kommunikationsverken
och ej heller lämpligen torde böra införas där, utgår
kommittén från att extra befattningar skola kunna finnas endast vid övriga i
civila avlöningsreglementet avsedda verk (allmänna civilförvaltningen, lotsoch
fyrstaten, domänverket).

För kommunikationsverkens del torde liksom hittills böra upptagas avlöningsföreskrifter
för aspiranter, medan begreppet extra tjänstemän vid
dessa verk alltjämt reserveras för vissa personalgrupper, som avlönas enligt
andra regler än avlöningsreglementets. Redan nu äro emellertid lönebestämmelserna
för aspiranter och extra tjänstemän i allt väsentligt överensstämmande
— örn härvid bortses från löneplanens konstruktion — vadan vid
avfattandet av kommitténs reglementsförslag hänvisning för aspiranternas
del i allmänhet kunnat ske till de för extra tjänstemän förordade bestämmelserna.

Utöver de personalkategorier, som här berörts, finnas inom olika civila
verk vissa grupper av befattningshavare, vilkas avlöningsförhållanden ej regleras
genom detaljbestämmelser i förenämnda kungörelser den 15 juni 1935.
Bland dylika grupper må nämnas extra revisionssekreterare, adjungerade ledamöter
m. fl. befattningshavare i hovrätterna, vissa extra tjänstemän vid
telegrafverket och vattenfallsverket, extra befattningshavare vid serafimerlasarettet
m. fl. Dessutom finnas, särskilt inom allmänna civilförvaltningen,
åtskilliga icke-ordinarie befattningshavare med avlöning i form av arvode
samt, såväl vid allmänna civilförvaltningen som vid kommunikationsverken,
tillfälliga anställningshavare, elever m. fl. Beträffande nu berörda personalkategorier
finnas i avlöningskungörelserna (4 kap. av kungörelsen 1935: 397
samt 3 kap. av kungörelserna 1935• 398, 399 och 400) meddelade vissa summariska
stadganden. Enligt 4 kap. av kungörelsen 1935: 397 gäller sålunda,
att för icke-ordinarie tjänsteman, vars avlöning utgår i form av arvode med
av Kungl. Maj:t fastställt belopp, Kungl. Majit meddelar de särskilda avlöningsbestämmelser,
som må erfordras, där ej för visst fall Kungl. Majit
överlåter åt vederbörande verk att utfärda sådana föreskrifter. För tillfälligt
anställd personal ävensom för andra icke-ordinarie befattningshavare,
vilka icke avses i kungörelsen, äger vederbörande verk fastställa avlöningsförmånerna,
där ej Kungl. Majit meddelat beslut i sådant hänseende.

Endast beträffande vissa av ifrågavarande personalkategorier hava materiella
avlöningsregler meddelats av Kungl. Majit, t. ex. beträffande extra revisionssekreterare
samt befattningshavare i hovrätterna, vilkas avlöningsförhållanden
underställts riksdagens prövning. I övrigt har i allmänhet överlåtits
åt vederbörande verk att fastställa avlöningsförmåner och erforderliga
avlöningsföreskrifter.

Beträffande vissa av ifrågavarande befattningshavare, vilka fylla permanenta
och relativt fast organiserade funktioner inom statsförvaltningen, synes
lönekommittén sådan omläggning böra ske, att befattningshavarna inordnas
bland de kategorier, som avses i icke-ordinariereglementet. Kommittén
återkommer längre fram till frågan härom. I övrigt synas lämpligen avlöningsförhållandena
för ifrågavarande grupper av anställningshavare även i
fortsättningen böra regleras vid sidan av avlöningsreglementet. Summariska
föreskrifter, motsvarande de nyssnämnda i 3 och 4 kap. av nuvarande
avlöningskungörelser intagna bestämmelserna —- eventuellt kompletterade
med vissa materiella regler angående avlöningsförmånernas bestämmande -—
torde böra utfärdas av Kungl. Majit genom särskild författning.

På frågan, i vad mån en omläggning av de materiella lönebestämmelserna
för de personalgrupper, vilkas avlöningsförhållanden sålunda regleras vid si -

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 218.

dan av reglementet, kan vara påkallad i anslutning till den nu förevaiande
löneregleringen, Ilar kommittén ej ansett sig böra närmare inga, da denna
fråga i viss mån torde böra bedömas med hänsyn till skiftande föihallanden
vid olika verk. Kommittén vill allenast erinra, att i vissa fall föi närvarande
utgår dyrtidstillägg å arvoden och lönebelopp, som fastställts för ifrågavarande
anställningshavare. Det synes kommittén kunna ifrågasättas, örn
ej beträffande dessa anställningshavare, för vilka lönebestämningen kan ske
efter en mera fri prövning i varje särskilt fall, avvägningen av ersättningen
bör äga rum på sådant sätt, att någon automatisk rörlighet hos loner eller
arvoden icke behöver ifrågakomma. Skäl synas kommittén tala for att rörligt
tillägg icke medgives i fråga örn andra befattningshavare eller andra avlöningsformer
än dem, örn vilka stadgas i vederbörande avlöningsreglementen.

Avgivna yttranden. Ett par ämbetsverk hava framställt erinringar mot
förslaget att borttaga kategorien tjänstemän å extra stat.

Riksförsäkringsanstalten framhåller, att anstalten icke kunnat undgå att
finna stora betänkligheter vara förenade med en ombildning av extrastatstjänsterna
till extra ordinarie befattningar. Anstalten har erinrat örn att
dess tjänster i högre grader i nära tre decennier till stor del varit uppförda
å extra stat. Utan tvivel hade det, bland annat ur rekryteringssynpunkt, varit
av stor betydelse för anstalten, att dylika tjänster å extra stat funnits,
vilka i många hänseenden varit nära likställda med ordinarie befattningar.
Ehuru de extra ordinarie tjänster, som skulle ersätta förutvarande exti astatstjänster,
i avseende å lön skulle likställas med de sistnämnda, komma dock
innehavarna av dessa extra ordinarie tjänster i sämre ställning i fråga örn
andra förmåner såsom semester, vissa tjänstledigheter m. m. Anstalten har
ansett det böra stadgas, att för sådan extra ordinarie befattning i högre lönegrad
än den 20 :e, som inrättas enligt Kungl. Maj:ts beslut, skola, utom i
avseende å löneklassplacering, i tillämpliga delar gälla bestämmelserna i ordinarie
avlöningsreglementet beträffande ordinarie tjänstemän i samma lönegrad.
Att försämra ställningen för ifrågavarande viktiga tjänster mot vacl
nu gäller har synts anstalten icke påkallat eller ur rekryteringssynpunkt
lämpligt. En liknande uppfattning har tillkännagivits av en reservant inom
kammarrätten, som tillika framhållit att lön till tjänsteman å extra stat boi
utgå enligt samma grunder som för ordinarie tjänstemän.

Länsstyrelsen i Stockholms län yttrar, att genom den i det tidigare författningsutkastet
föreslagna ombildningen av högre extra ordinarie belattningar
till tjänster å extra stat innehavarna av de nyinrättade lansassessoistjänsterna
skulle erhålla förbättring i sina avlöningsvillkor såsom i avseende
å semester och tjänstledighetsavdrag. Genom ett godtagande av kommitténs
föreliggande förslag kunde dessa särskilda avlöningsförmåner icke
tillkomma ifrågavarande befattningshavare. Länsstyrelsen, som alltjemt ansåge,
att dessa befattningar snarast möjligt borde uppföras a ordinarie stat,
måste givetvis beklaga, örn befattningarna icke — såsom i utkastet förutsatts
— skulle komma att likställas nied ordinarie befattningar i avseende
å semesterrätt och tjänstledighetsavdrag.

Ä andra sidan hava socialstyrelsen, generalpoststyrelsen, statistiska centralbyrån,
lantbruksstyrelsen samt (dlmanna civilförvaltningens lönenämnd
uttryckligen förordat eller förklarat sig icke hava något att erinra mot kommitténs
förslag örn extrastatstjänsternas slopande och de nuvarande befattningarnas
ombildande till extra ordinarie befattningar. Generaltullstyrelsen

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 218.

har anfört, att förslaget i denna del icke skulle medföra några olägenheter
för tullverkets vidkommande.

I övrigt har kommittéförslaget i förevarande del icke särskilt berörts i de
avgivna utlåtandena. Jag torde i detta sammanhang böra framhålla, att
medicinalstyrelsen, länsstyrelserna i Göteborgs och Bolms samt örebro län,
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, byggnadsstyrelsen, karolinska institutets
förvaltningsnämnd samt lantmäteristyrelsen förklarat sig icke hava någon
erinran att framställa mot kommitténs reglementsförslag överhuvudtaget.

DtVc\eienntS’ hänsyn ^ att ^e ordinarie befattningshavarna inom den civila stats förvaltningen

skola fran och med nästkommande budgetår inordnas under
ett enhetligt avlöningsreglemente finner jag det naturligt, att en motsvarande
anordning vidtages i fråga örn de icke-ordinarie tjänstemännen och att sålunda
även för sistnämnda tjänstemän utfärdas en gemensam avlöningsförfaktning
i form av ett avlöningsreglemente för icke-ordinarie tjänstemän
(civila icke-ordinariereglementet). Någon olägenhet av en sådan anordning
lärer icke vara att befara i betraktande av att efter mönster från civila avlöningsieglementet
de tillägg till eller undantag från de i reglementsförslaget
intagna allmänna avlöningsbestämmelserna, som äro eller framdeles kunna
visa sig erforderliga för särskilda grupper av icke-ordinarie tjänstemän, avses
skola meddelas i en särskild avdelning av icke-ordinariereglementet.

Till frågan, för vilka kategorier icke-ordinarie tjänstemän detaljerade avlöningsbestämmelser
böra meddelas i ett blivande icke-ordinariereglemente,
har Kungl. Maj.t redan vid framläggandet av årets statsverksproposition
tagit ståndpunkt. I sadant hänseende må erinras, att ur ämbetsverkens
personalförteckningar under de olika huvudtitlarna i förekommande fall
uteslutits tjänstemän å extra stat. Ä andra sidan hava i personalförteckningarna
upptagits extra ordinarie befattningar i högre lönegrad än den 20:e,
varigenom salunda redovisats dels de nuvarande extrastatstjänsterna och
dels de extra ordinarie befattningar i högre löneställning, som för närvarande
finnas. Innebörden av Kungl. Maj :ts förslag i denna del är sålunda, att
fragan örn inrättande av extra ordinarie befattningar i högre lönegrad än
den 20.e hädanefter skall underställas riksdagens prövning, en ordning som
dock icke avsetts skola följas för de affärsdrivande verkens vidkommande.

Vid sådant förhållande och då Kungl. Maj :ts i statsverkspropositionen framlagda
förslag i avseende å kategoriuppdelningen av den mera fast anställda
icke-ordinarie personalen överensstämmer med vad kommittén föreslagit
saknar jag anledning att i förevarande sammanhang ingå på de erinringar,
som i vissa yttranden över kommittébetänkandet riktats mot ett avförande
ur avlöningsbestämmelserna av kategorien tjänstemän å extra stat.

I det blivande icke-ordinariereglementet böra alltså icke upptagas några
avlöningsbestänmielser för nämnda kategori tjänstemän. Där hittills behov
av icke-ordinarie arbetskraft ansetts böra fyllas genom inrättandet av befattningar
å extra stat i detta begrepps nuvarande mening, bör för framtiden
den extra ordinarie anställningsformen användas. De nuvarande extra -

11

Kungl. Maj.ts proposition nr 21S.

statstjänsterna böra såsom kommittén föreslagit den 1 juli 1939 ombildas till
extra ordinarie befattningar och inordnas under de av kommittén föreslagna
avlöningsföreskrifterna för extra ordinarie tjänstemän. Jag förutsätter härvid,
att de nuvarande innehavarna av extrastatstjänster i den ordning kommittén
avsett övergångsvis likställas med ordinarie tjänstemän i avseende å
.semester m. m.

Jag förordar kommitténs förslag, att i icke-ordinariereglementet även meddelas
avlöningsbestämmelser för extra tjänstemän vid den civila statsförvaltningen,
med undantag av kommunikationsverken, samt för aspiranter vid
sistnämnda verk. Till frågan, i vad mån vissa andra befattningshavargrupper,
vilkas löneförhållanden för närvarande äro reglerade vid sidan om gällande
avlöningskungörelser, böra inordnas under avlöningsbestämmelserna
i ett blivande icke-ordinariereglemente, återkommer jag i det följande.

I anledning av kommitténs uttalande, att de föreskrifter av mera summariskt
innehåll, motsvarande de i 3 och 4 kap. av nu gällande kungörelser
meddelade, vilka bliva erforderliga beträffande andra icke-ordinarie tjänstemän
än som avses i reglementsförslaget — arvodesavlönade tjänstemän,
tillfälliga tjänstemän m. fl. — böra utfärdas av Kungl. Majit genom särskild
författning, torde jag böra nämna, att vissa ämbetsverk, såsom pensionsstyrelsen,
statskontoret, kommerskollegium och allmänna civilförvaltningens lönenämnd,
i yttranden över kommittébetänkandet framhållit önskvärdheten
ur praktisk synpunkt av att dylika föreskrifter erhålla sin plats i icke-ordinariereglementet.
Det torde icke vara erforderligt, att Kungl. Majit i förevarande
sammanhang tager ställning till denna fråga, utan torde ifrågavarande
spörsmål få närmare övervägas vid reglementets utfärdande. Jag vill
emellertid anmärka, att en komplettering av reglementsförslaget i nu angiven
riktning samtidigt torde nödvändiggöra vissa ändringar i den av kommittén
föreslagna uppställningen av icke-ordinariereglementet. Det är naturligt
att i den mån de nuvarande löne- eller arvodesbeloppen anknutits till gällande
löneklassbelopp, såsom fallet är exempelvis beträffande timlärarna vid de
statliga läroanstalterna, bör en dylik anknytning framdeles i allmänhet ske
till de nya löneklassbeloppen.

Löneplaner.

1936 urs lönekommitté. Beträffande de i lönekommitténs reglementsförslag
intagna löneplancrna yttrar kommittén:

För att möjliggöra bibehållande eller nyinrättande av extra ordinarie
tjänster i högre lönegrad än den 20 :e eller ombildning av extrastatstjänster
till motsvarande extra ordinarie befattningar bör enligt lönekommitténs mening
löneplanen för extra ordinarie tjänstemän liksom för närvarande upptaga
30 lönegrader. Att utbygga den extra ordinarie löneplanen med nya
lönegrader, motsvarande lönegraderna 31—34 i löneplan A för ordinarie
tjänsteman, har kommittén däremot icke ansett vara påkallat. I enlighet
med kommitténs i betänkandet angående civilt avlöningsreglemente föror -

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 21S.

dadé förslag har löneplanen i övrigt konstruerats så, att begynnelselönen
inom alla lönegrader höjts en löneldass, varigenom antalet löneklasser inom
varje lönegrad minskats med en.

Beträffande konstruktionen av löneplanen för extra tjänstemän håller
kommittén före, att denna löneplan lämpligen kan begränsas till 20 lönegrader.
Av kommitténs statistik rörande tjänstemannabeståndet den 1 maj 1936
framgår, att vid nämnda tidpunkt extra tjänster icke funnos inrättade inom
högre lönegrad än den 20 :e. Enligt kommitténs mening bör vidare den nuvarande
relationen mellan begynnelselönerna för extra och ordinarie tjänstemän
upprätthållas. Begynnelselönen för extra tjänstemän inom varje lönegrad
skulle salunda komma att ligga tre löneklasser under begynnelselönen
för ordinarie tjänstemän inom motsvarande lönegrad. Å andra sidan föreslår
kommittén, att antalet löneklasser inom varje lönegrad ökas från två till
tre, varigenom slutlöneklassen inom varje lönegrad även framgent skulle
komma att sammanfalla med begynnelselöneklassen inom motsvarande
extra ordinarie lönegrad. Sistnämnda omläggning förutsattes av kommittén
redan i betänkandet angående civilt avlöningsreglemente. Kommittén
gjorde därvid (sid. 73 74) vissa uttalanden angående denna omläggning,

vilka kommittén anser sig här böra återgiva. Ifrågavarande utbyggnad av
löneplanen för extra tjänstemän hade synts kommittén motiverad av att extra
tjänstemän vid allmänna civilförvaltningen ej sällan finge kvarstå i extra
anställning under så avsevärd tid, att en ytterligare löneklassuppflyttning i
sådan anställning måste anses skälig. Det kunde visserligen göras gällande,
att den långa anställningstiden i extra befattning vid vissa verk vore ett
missförhållande, för vilket borde sökas bot genom sådana åtgärder i anslagshänseende,
som kunde möjliggöra en rimligare anordning av befordringsgången.
Emellertid anlitades extra personal på sina håll i betydande utsträckning
för arbeten, vilka — ehuru långvariga och periodiskt återkommande
— icke tillhörde verkets fortlöpande arbetsuppgifter (t. ex. särskilda
specialutredningar inom vissa statistiska verk) och alltså icke kunde motivera
anställande av personal i mera fast anställning. Även om, såsom kommittén
funné önskvärt, strävandena inom förvaltningen i högre grad än
hittills pa sina hall varit fallet inriktades pa att låta den icke-ordinarie rekryteringspersonalen
efter en icke alltför lång utbildnings- och prövotid vinna
extra ordinarie anställning, kunde det för nyss avsedda fall vara motiverat
att öppna möjlighet till en ytterligare avlöningsförhöjning i extra befattning.
Härigenom vunnes ock utgångspunkt för sneddningsregelns tillämpning
vid övergång från extra till ordinarie befattning i så måtto, att för löneklassuppflyttning
i den ordinarie tjänsten skulle kunna tagas i beräkning
tid, varunder tjänstemannen i den föregående befattningen tillhört närmast
lägre iöneklass.

Vad salunda anförts vill kommittén här ytterligare understryka. Införande
av en tredje Iöneklass i de olika lönegraderna av löneplanen för extra
tjänstemän har, såsom av de återgivna uttalandena framgår, skett i syfte att
bereda en förbättrad löneställning för extra tjänstemän, vilka på grund av
särskilda omständigheter icke kunna vinna extra ordinarie tjänst efter rimlig
utbildnings- och prövningstid, och får efter kommitténs förmenande icke
tagas till intäkt för en förlängning av anställningstiden i extra befattning i
fall, där dylika omständigheter icke föreligga. Det är kommittén angeläget
att betona att, där stadigvarande behov av en extra tjänstemans arbetskraft
föreligger för arbetsuppgifter av permanent beskaffenhet, överförande
till extra ordinarie anställning bör ske inom väsentligt kortare tidrymd
än den, som erfordras för vinnande av uppfattning till högsta Iöneklass inom
vederbörande lönegrad för extra tjänstemän.

Kungl. Maj:ts proposition nr 218.

13

Genom överförandet av tjänstemän å extra stat till en 30-gradig löneplan
för extra ordinarie tjänstemän skulle löneförhållandena icke bliva ordnade
för innehavare av vissa enstaka befattningar å extra stat, för vilka lön
utgår enligt avd. A av allmänna civilförvaltningens nuvarande löneplan. Med
fasthållande i princip av att även dessa tjänster höra ombildas till extra ordinarie,
har kommittén ansett denna sak kunna ordnas så, att innehavare av
ifrågavarande tjänster i fortsättningen få uppbära lön enligt motsvarande
lönegrad av löneplan B i det nya civila avlöningsreglementet samt i övrigt
åtnjuta de förmåner, som äro förenade med ordinarie tjänst tillhörande
nämnda löneplan. Bestämmelser härom hava i reglementsförslaget intagits
i ett särskilt kapitel.

Den nuvarande löneplanen för aspiranter vid kommunikationsverken upptager
lönebelopp för 1—27 lönegraderna, dock med allenast en löneklass
inom varje lönegrad, vilken löneklass motsvarar begynnelselönen inom motsvarande
lönegrad av löneplanen för extra tjänstemän. Kommittén har ansett
någon särskild löneplan för aspiranter icke behöva upptagas i reglementet,
utan en hänvisning till löneplanen för extra tjänstemän har ansetts
tillfyllest. Även för aspiranter skulle sålunda antalet lönegrader begränsas
till 20.

1 enlighet med vad som förutsatts i betänkandet angående civilt avlöningsreglemente
hava lönerna inom de olika löneklasserna av de i reglementsförslaget
intagna löneplanerna upptagits till samma belopp som i motsvarande
löneklasser enligt löneplanen A i civila avlöningsreglementet. För
löneklasserna a, b och c, vilka icke återfinnas i sistnämnda löneplan, hava
emellertid lönebeloppen nykonstruerats.

Då det av praktiska skäl är önskvärt att giva de olika löneplanerna förkortade
benämningar, som kunna användas vid hänvisningar och citat, har
kommittén upptagit beteckningarna löneplan Eo för extra-ordinarieplanen
och löneplan Ex för löneplanen för extra tjänstemän.

Avgivna yttranden. Beträffande den föreslagna löneplanen för extra ordinarie
tjänstemän har försäkringsrådet anfört, att densamma bör utbyggas
med fyra nya lönegrader, lönegraderna 31—34, och därvid erinrat om att
ämbetsverket hos Kungl. Majit gjort framställning örn försäkringsrådstjänsternas
uppfattning till högre lönegrad. Därest denna framställning bifölles,
borde även de nuvarande försäkringsrådsbefattningarna å extra stat erhålla
högre lönegradsplacering.

Vad angår löneplanen för extra tjänstemän anmäler domänstyrelsen, att
under senare år anledning funnits för styrelsen att, bland annat i avvaktan
på definitiva revirregleringar eller för anordnande av tillfälliga självständiga
förvaltningar, inrätta extra tjänster inom högre lönegrad. Sådan möjlighet
och befogenhet för verksstyrelse borde alltjämt bibehållas, varför löneplanen
borde omfatta lönegrader lill och med den 27 :e. Behovet av en utbyggnad
av löneplanen för extra tjänstemän har ock framhållits av direktionen
för Karolinska sjukhuset och Serafimerlasarettet med hänsyn till de vid sjukhusen
anställda underläkarna. Alternativt har ifrågasatts underläkartjänsternas
ombildning till extra ordinarie befattningar. Beträffande förslaget
att utöka antalet löneklasser inom varje lönegrad å den extra löneplancn
från två till tre har socialstyrelsen tillkännagivit viss tveksamhet
men likväl icke velat motsätta sig detsamma. Styrelsen har ansett sig böra

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 218.

understryka den av lönekommittén uttalade uppfattningen, att införandet av
en tredje löneklass icke bör få anföras såsom motiv för en utökning av anställningstiden
i extra befattning. Å andra sidan finner statistiska centralbyrån,
med hänsyn till att inom dess verksamhet anställningstiden för ett
antal icke-ordinarie tjänstemän efter hand kommit att bliva mycket lång,
den iöreslagna utökningen av antalet löneklasser vara väl motiverad. Samma
uppfattning har kommit till uttryck i lantbruksstyrelsens utlåtande.

I övrigt hava de hörda ämbetsverken lämnat lönekommitténs förslag till
löneplaner utan erinran.

Departements- De löneplaner för extra ordinarie tjänstemän, extra tjänstemän och aspichefen.
lanter, som återfinnas i nu gällande avlöningskungörelser för icke-ordinarie
personal, överensstämma så till vida med löneplanerna i avlöningsreglementena
för ordinarie tjänstemän, att lönebeloppen inom varje löneklass å
löneskalan sammanfalla med lönebeloppen i löneklass med motsvarande
nummer å den ordinarie löneplanen. Vid upprättandet av de i förslaget till
icke-ordinariereglementet intagna nya löneplanerna för extra ordinarie och
extra tjänstemän har lönekommittén tillämpat den princip, som sålunda
kommit till uttryck redan i nu gällande avlöningsförfattningar. Kommitténs
förslag i avseende å löneplanernas konstruktion innebär följaktligen, att i
likhet med vad som skett vid upprättandet av löneplan A i civila avlöningsreglementet
även de icke-ordinarie tjänstemännens fasta löner uppräknats
till en levnadskostnadsnivå motsvarande indextalet 156 på nuvarande indexskala
och att följaktligen i lönebeloppen inräknats dyrtidstillägg efter
ett procenttal av 10. I lönerna hava vidare inräknats samma löneförbättring,
som beslutats för ordinarie tjänstemän och som genomsnittligt uppgår
till eller närmar sig ett belopp av 300 kronor i alla lönelägen vid ett indextal
av 162/163. Då slutligen även lönerna i det föreliggande reglementsförslaget
differentierats efter 9 ortsgrupper, ortsgrupperna A—I, skulle alltså
jämväl i fortsättningen varje löneklass å de icke-ordinarie löneplanerna komma
att i avseende å lönebeloppen sammanfalla med motsvarande löneklass å
förut omförmälda löneplan i civila avlöningsreglementet.

Beträffande särskilt konstruktionen av den föreslagna löneplanen för
extra ordinarie tjänstemän är vidare att märka, att i denna löneplan, vilken
liksom hittills upptager 30 lönegrader, den nuvarande lägsta löneklassen
inom varje lönegrad indragits. Samtidigt skulle det provisoriska lönetillägg
bortfalla, som beviljats extra ordinarie tjänstemän i samband med
1936 års familjepensionslagstiftning.

Vad löneplanen för extra tjänstemän angår är särskilt att uppmärksamma,
att — i jämförelse med vad som i motsvarande hänseende för närvarande
gäller -—- denna löneplan i kommittéförslaget utökats med en löneklass
inom varje lönegrad, medan å andra sidan lönegradernas antal i löneplanen
begränsats till 20. Löneplanen för extra tjänstemän skulle komma i tillämpning
även vid bestämmande av lön till aspiranter vid kommunikationsverken,
i det att sistnämnda befattningshavare avses skola uppbära lön enligt

Kungl. Maj.ts proposition nr 218.

15

lägsta löneklassen inom vederbörande lönegrad. I sak innebär detta icke
någon ändring i aspiranternas nuvarande löneställning i relation till ordinarie
tjänstemän.

Såsom framgår av den i det föregående lämnade redogörelsen för de avgivna
yttrandena hava kommitténs löneplansförslag av flertalet ämbetsverk
lämnats utan erinran. Även jag anser mig böra förorda kommitténs förslag
till fastställelse, dock med viss komplettering såvitt angår löneplanen för
extra tjänstemän. I anslutning till vad som påyrkats av direktionen för Karolinska
sjukhuset och Serafimerlasarettet samt av domänstyrelsen vill jag
förorda, att antalet lönegrader i denna löneplan något utökas för att möjliggöra
inordnande under reglementet av extra tjänstemän i högre löneställning
än som motsvarar 20 lönegraden. Jag har emellertid funnit mig böra
stanna vid att föreslå upptagande i löneplanen av tre nya lönegrader, lönegraderna
21—23, utformade enligt samma principer som legat till grund för
löneplanens konstruktion i övrigt. Däremot finner jag mig icke böra understödja
försäkringsrådets yrkande om utbyggnad av löneplanen för extra ordinarie
tjänstemän till att omfatta 34 lönegrader. Skulle i enstaka fall en
extra ordinarie tjänsteman anses böra beredas högre löneställning än som
är möjligt inom vederbörande löneplans ram, torde Kungl. Maj:ts medgivande
härtill få inhämtas i varje särskilt fall. Detsamma bör gälla i fråga örn
de extra tjänstemännen.

Jag anser mig även böra tillstyrka, att det fåtal befattningar å extra stat,
å vilka lön för närvarande utgår enligt lönegrad å avd. A av löneplanen
i gällande avlöningsreglemente för allmänna civilförvaltningen, efter ickeordinariereglementets
ikraftträdande såsom extra ordinarie tjänster hänföras
till motsvarande lönegrad av löneplan B i civila avlöningsreglementet
och att innehavarna av sådana tjänster även i avseende å övriga förmåner
bliva likställda med de ordinarie tjänstemän, som avlönas enligt
nämnda löneplan. Därest framdeles inrättas extra ordinarie befattningar,
som motsvara ordinarie tjänster med lön enligt löneplan B, böra givetvis
löneförmånerna bestämmas på enahanda sätt.

Såsom framhållits i statsverkspropositionen till årets riksdag (Utgifter å
driftbudgeten. För flera huvudtitlar gemensamma frågor, punkten 1), hava
lönerna för extra ordinarie och extra tjänstemän vid äskandet av de i riksstatsförslaget
för nästkommande budgetår uppförda avlöningsanslagen beräknats
enligt de av lönekommittén föreslagna löneplanerna. I ett flertal
fall har riksdagen redan fattat beslut om anvisande av sådana anslag i enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag. Örn än ett ståndpunktstagande i ärendet
sålunda i viss begränsad utsträckning föregripits, torde Kungl. Majit nu böra
hos riksdagen hemställa örn godkännande från riksdagens sida av de av mig
nyss föroialade löneplansförslagen.

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 218.

Ändring i anställnings- och avlöningsvillkoren för vissa grupper

icke-ordinarie tjänstemän.

Lönekommittén har härefter till behandling upptagit frågan, i vad mån
införandet av ett enhetligt avlöningsreglemente och i samband därmed avförandet
ur avlöningsbestämmelserna av kategorien tjänstemän å extra stat
böra öva inverkan på anställnings- och löneförhållandena för sådana grupper
av tjänstemän, vilka, ehuru icke inordnade under nuvarande avlöningskungörelser,
dock äro närmast jämförliga med där avsedda befattningshavare.

Extra revisionssekreterare. Avlöningsförmånerna för extra revisionssekreterare
vid nedre justitierevisionen äro för närvarande bestämda genom
Kungl. Maj:ts brev den 13 maj 1938. I enlighet härmed gäller, att därest
såsom ibland är fallet till extra revisionssekreterare förordnas hovrättsråd,
avlöningen utgår med samma belopp, som skulle hava tillkommit vederbörande,
därest han varit ordinarie innehavare av revisionssekreterarbefattning.
Extra revisionssekreterare, som icke är hovrättsråd, åtnjuter avlöning
enligt lönegrad B 30 av den i allmänna civilförvaltningens avlöningsreglemente
intagna löneplanen, och gälla för sådan befattningshavare i övrigt i
tillämpliga delar de stadganden, som i avlöningsreglementet jämte därtill hörande
tillämpnings- och tiiläggsföreskrifter meddelats för ordinarie befattningshavare
inom nyssnämnda lönegrad.

1936 års lönekommitté uttalar, att även de extra revisionssekreterarna
syntes — i likhet med extrastatstjänstemännen, med vilka de vore närmast
att likställa — böra hänföras till gruppen extra ordinarie tjänstemän. Då
emellertid de extra revisionssekreterarna hittills ansetts böra i lönehänseende
helt jämställas med ordinarie tjänstemän inom 30 lönegraden, borde
dessa tjänstemän även efter förändringen till extra ordinarie genom särföreskrifter
i reglementet tillförsäkras ordinarie tjänstemäns löneställning och
övriga förmåner.

Avgivet yttrande. Nedre justitierevisionen förklarar sig icke hava något
att erinra mot lönekommitténs förslag i förevarande del. Revisionen har
emellertid funnit anledning ingå på frågan om personalförteckning och framhåller,
att anordningen med en av Kungl. Majit fastställd personalförteckning
icke borde genomföras beträffande de extra ordinarie befattningarna och
att ej heller riksdagen borde genom fastställande av personalförteckning
rörande högre extra ordinarie befattningar fatta formligt beslut rörande befattningshavare
av sistnämnda kategori. Såsom stöd för sin uppfattning
härutinnan anför ämbetsverket följande:

Å nedre justitierevisionens avlöningsstat finnes sedan många år upptagen
en anslagspost för avlöningar till extra revisionssekreterare. Denna post,

Kungl. Maj:ts proposition nr 218.

17

som tidigare utgått med 18,000 kronor, höjdes sedermera i samband med
upphörande av den tillfälliga förstärkningen av högsta domstolen till 42,000
kronor, vilket belopp motsvarar avlöning under ett helt budgetår av fyra
revisionssekreterare i 30 :e löneklassen. Syftemålet med denna anslagsökning
var att sätta nedre revisionen i tillfälle att genom vidtagande av olika,
för särskilda behov och tidpunkter lämpade åtgärder söka motverka uppkomsten
av ny balans. För fullföljande av detta syftemål är det emellertid
för nedre revisionen oundgängligen nödvändigt att kunna disponera anslaget
sålunda, att extra revisionssekreterare alltid finnas till hands i erforderlig
utsträckning för beredande till föredragning av vidlyftiga mål, som äro i
tur till beredning eller eljest äro av brådskande natur. Behovet av extra
föredragande växlar från månad till månad; och lika litet som det är anledning
att hos Kungl. Majit hemställa om förordnande för viss tidsperiod av
större antal extra föredragande än som med hänsyn till beskaffenheten och
antalet av inkomna mål är behövligt, lika starkt framträder nödvändigheten
av alt under någon tidsrymd, då särskilt stort behov av extra hjälp framträder,
t. ex. på grund av inkommande många eller stora mål av brådskande natur,
kunna äga tillgång till ett ökat antal extra revisionssekreterare. Ett behörigt
tillgodoseende av syftemålet med ifrågavarande anslag förutsätter full
frihet att inom anslagets ram bestämma antalet extra föredragande under viss
tidsperiod. En sådan anordning skulle emellertid icke låta förena sig med
en för varje budgetår på förhand fastställd personalförteckning.

De speciella arbetsförhållanden, som råda inom nedre justitierevisionen^e^arien^^,.
hava påkallat, att ett särskilt anslag ställts till ämbetsverkets förfogande för cAeMatt
vid uppkommande behov möjliggöra förordnande av extra revisonssekreterare
för beredning och föredragning av mål av vidlyftig beskaffenhet eller
av brådskande natur. Dessa förordnanden växla ofta såväl i avseende å
antal som ock beträffande de tjänstemän -—• i regel hovrättsassessorer, understundom
hovrättsråd — som erhålla förordnandena. Ett förordnande såsom
extra revisionssekreterare får därför anses i allmänhet vara av mera tillfällig
art än de vikariatsförordnanden, som i stor utsträckning förekomma
inom nedre justitierevisionen till följd av de ordinarie revisionssekreterarnas
ledigheter för särskilda uppdrag. Det kan med hänsyn härtill ifrågasättas,
huruvida man lämpligen för fyllande av behovet av extra föredragande bör
inrätta tjänster av den mera fasta natur, som de extra ordinarie befattningarna
äga. Efter samråd med chefen för justitiedepartementet har jag kommit
till den uppfattningen, att de extra arbetskrafter, som erfordras för målens beredning
och föredragning, lämpligen kunna förordnas att för viss tid eller
tillsvidare fullgöra på revisionssekreterare ankommande göromål. Dessa
tillförordnade revisionssekreterare böra, i likhet med de vikarierande revisionssekreterarna
och de hittillsvarande extra revisionssekreterarna, tdlförsäkras
samma löneförmåner som de ordinarie revisionssekreterarna.

Adjungerade ledamöter m. fl. ickc-ordinarie befattningshavare vid rikets
hovrätter. Genom brev den 13 maj 1938 (nr 199) har Kungl. Majit meddelat
avlöningsbestämmelser för adjungerade ledamöter, som äro assessorer,
lii hang lill riksdagens protokoll 1039. 1 sami. Nr 218.

2

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 218.

andra adjungerade ledamöter, fiskaler, fiskalsaspiranter m. fl. icke-ordinarie
tjänstemän vid rikets hovrätter.

Adjungerad ledamot, som är assessor, äger uppbära avlöning såsom tjänsteman
å extra stat i lönegraden B 29 enligt löneplanen i allmänna civilförvaltningens
avlöningsreglemente. Annan adjungerad ledamot åtnjuter lön
enligt 26 löneklassen i nyssnämnda avlöningsreglemente; har dylik adjungerad
ledamot, utan att vara innehavare av ordinarie domarämbete, förvaltat
häradshövdingämbete i minst tre år eller förvaltat sådant ämbete och tjänstgjort
såsom adjungerad ledamot i hovrätt likaledes minst tre år, må han
från och med nästkommande kalenderkvartal placeras i 28 löneklassen.
Finner hovrätt eljest anledning föreligga till placering i högre löneklass än
den 26, har hovrätten att därom göra framställning hos Kungl. Majit. För
adjungerad ledamot skola i övrigt i tillämpliga delar lända till efterrättelse
de för motsvarande ordinarie tjänstemän i avlöningsreglementet med därtill
hörande tillämpnings- och tilläggsföreskrifter meddelade stadganden.
Assessor i hovrätt har genom Kungl. Maj :ts särskilda beslut medgivits pensionsrätt
enligt civila tjänstepensionsreglementet och allmänna familjepensionsreglementet.

Extra fiskal uppbär lön enligt 15 löneklassen. Efter att under sammanlagt
ett och ett halvt år hava tjänstgjort såsom extra fiskal må han från
och med nästa kalenderkvartal uppflyttas i 21 löneklassen. 1 övrigt gälla
för extra fiskal i tillämpliga delar de för motsvarande ordinarie tjänstemän
i allmänna civilförvaltningens avlöningsreglemente med därtill hörande tilllämpnings-
och tilläggsföreskrifter meddelade stadganden. För uppflyttning
i den högre löneklassen må med tjänstgöring såsom extra fiskal likställas
efter första fiskalsförordnandet infallande tjänstgöring såsom advokatfiskal,
sekreterare eller ledamot i hovrätt, såsom vikarie för häradshövding, såsom
biträdande domare, såsom sekreterare i domsaga eller såsom ledamot i rådhusrätt,
i vilken enligt gällande bestämmelser jämte borgmästaren sitta minst
två lagfarna ledamöter. Tjänstgöring såsom sekreterare eller advokatfiskal
i hovrätt må dock tillgodoräknas under sammanlagt högst sex månader.
För uppflyttning fordras städse tjänstgöring under sex månader såsom ledamot
eller extra fiskal eller fullgörande, efter hovrättens förordnande, under
samma tid av göromål, som ankomma på fiskal.

Arvode till fiskalsaspirant utgår med 2,892 kronor för år; och skall beträffande
sådan tjänsteman i övrigt i tillämpliga delar gälla vad i 3 kap.
kungörelsen den 15 juni 1935 (nr 397) stadgas beträffande i sagda kapitel
avsedda befattningshavare.

1936 års lönekommitté. Lönekommittén har föreslagit en tämligen genomgripande
förändring av anställnings- och löneförhållandena för hovrätternas
icke-ordinarie personal. För assessorerna skulle inrättas erforderligt
antal extra ordinarie befattningar med placering i 29 lönegraden enligt löneplanen
för extra ordinarie tjänstemän i förslaget till civilt icke-ordinariereglemente.

Beträffande övriga adjungerade ledamöter samt fiskaler har kommittén

Kungl. Maj.ts proposition nr 218.

19

angivit riktlinjer för en omläggning av anställnings- och löneförhållandena.
I sådant hänseende har kommittén anfört följande.

Sedan aspiranten efter provföredragningarnas avslutande blivit godkänd
för fortsatt tjänstgöring på domarbanan, borde han antagas till extra fiskal
med placering såsom extra tjänsteman i 18 lönegraden enligt löneplanen för
extra tjänstemän i icke-ordinariereglementet. Lönen skulle följaktligen
komma att utgå enligt 15 löneklassen. Det kunde ifrågasättas, huruvida
icke någon mindre ersättning i form av fiskalsaspirantarvode borde utgå
jämväl under den allra första aspiranttiden. Frågan härom syntes emellertid
med hänsyn till sitt samband med avlöningsförhållandena för notarier i
domsagorna icke nu böra upptagas till avgörande, utan borde prövas vid
den pågående utredningen angående domsagopersonalens löneförmåner.

Anställningen såsom extra fiskal borde fortgå till tidpunkten för tillträdande
av förordnande såsom sekreterare i domsaga, då tjänstemannen borde
antagas till extra ordinarie fiskal med placering i 21 lönegraden enligt löneplanen
för extra ordinarie tjänstemän i icke-ordinariereglementet. Anställning
och lön såsom extra ordinarie fiskal skulle bibehållas såväl under den
följande tjänstgöringen i domsaga som även efter återkomsten till hovrätten
för fortsatt fiskalstjänstgöring. Vid adjunktion i hovrätten skulle utfärdas
vikariatsförordnande å assessorstjänst, i följd varav vikariatsersättning
skulle utgå enligt icke-ordinariereglementets regler för vikariat å extra
ordinarie tjänst inom 29 lönegraden. Extra ordinarie fiskal, som sedermera
av Kungl. Majit förordnades till assessor, skulle uppflyttas till den för assessor
föreslagna lönegraden för extra ordinarie tjänstemän, d. v. s. 29 lönegraden.

Avgivna yttranden. Beträffande de förslag, lönekommittén sålunda framlagt,
hava vissa erinringar framställts av Svea hovrätt, Göta hovrätt, hovrätten
över Skåne och Blekinge, hovrätten för övre Norrland samt 1937 års
domsagoutredning.

Vad till en början angår den av kommittén föreslagna ändringen i anställningsförhållandena
för a s s e s s o r, må ur de avgivna yttrandena följande
återgivas.

Svea hovrätt: Ehuru den nuvarande ordningen sådan den tett sig i tillämpningen
ej varit ägnad att alstra någon nämnvärd känsla av osäkerhet vad
assessorerna beträffade, funne hovrätten den föi-eslagna ändringen i och för
sig önskvärd och väl överensstämmande med de principer, som läge till
grund för assessorsinstitutionen. Det måste emellertid tillses, huruvida assessorsbeställningarnas
förvandling till särskilda extra ordinarie tjänster kunde
genomföras utan att institutionens värde i andra hänseenden försvagades.

Den fråga, som härvid trädde i förgrunden, gällde, huruvida den föreslagna
ändringen måste medföra, att antalet assessorsbefattningar på förhand
fixerades i personalförteckning. Beträffande hovrätternas assessorer
kunde detta tillvägagångssätt icke utan synnerlig olägenhet vinna tillämpning,
och de skäl, som i andra fall kunde åberopas för att underställa riksdagen
en personalförteckning, syntes bär icke göra sig gällande. Vad som
ansåges påkalla riksdagens prövning och kontroll vore sådana frågor som
inrättandet av tjänster för nya ändamål och dubblering av tjänster. I förevarande
fall vore emellertid totala antalet hovrättsledamöter, ordinarie och
icke-ordinarie, i annan form fixerat, och örn antalet assessorer skulle redovisas
i personalförteckningen, innebure detta ej annat än en förhandsberäk -

20

Kungl. Majis proposition nr 218.

ning av det antal vikarier, varav ett stadigvarande behov kunde väntas föreligga
under det kommande budgetåret. Huru stort detta behov i verkligheten
bleve, berodde så gott som uteslutande av i vilken utsträckning hovrättens
ordinarie ledamöter och assessorer toges i anspråk för uppgifter
utanför hovrätten. En snart tjugofemårig erfarenhet utvisade, att antalet
assessorsförordnanden utan svårighet kunde anpassas efter behovet genom
prövning från fall till fall med iakttagande av att flera assessorer ej förordnades
än att samtliga i hovrätten tjänstgörande ständigt toges i anspråk för
den dömande verksamheten. Örn liksom för närvarande denna begränsning
iakttogcs, träddes tydligen statens ekonomiska intressen ej för nära, och ur
rättsvårdens synpunkt vore det angeläget, att inom denna gräns alla adjungerade
ledamöter, som vunnit erforderlig kompetens, erhölle assessors
ställning. Det borde sålunda ankomma på Kungl. Majit att efter förslag av
hovrätten till assessorer förordna de adjungerade ledamöter, som prövades
därav vara förtjänta, utan annan begränsning av antalet än som följde av
det nyss sagda.

Allenast under förutsättning att dessa erinringar vunne beaktande eller
eljest sådana bestämmelser träffades, att utrymme vunnes för fortsatt tilllämpning
av gällande rekryteringsprinciper, kunde hovrätten tillstyrka förslaget
att giva assessorerna ställning såsom extra ordinarie tjänstemän. Huru
saken ordnades i anslagsväg vore ur hovrättens synpunkt av mindre betydelse,
blott hinder ej skapades emot tillämpande av nyssnämnda ordning.

Göta hovrätt: Frågan örn assessors ställning och avlöning hade tidigare
flera gånger varit under utredning. Nu gällande bestämmelser hade tillkommit
1935. Någon anledning att nu göra annan ändring i då antagna
regler än dem, som föranleddes av att begreppet tjänsteman å extra stat
komme att avskaffas, syntes knappast föreligga, i synnerhet som assessorerna
numera erhållit rätt till både egen pension och familjepension. Därest
det emellertid skulle anses önskvärt, att det föreslagna reglementet skulle
vinna tillämpning å assessorerna, ville hovrätten icke motsätta sig detta under
förutsättning att därigenom assessors ställning icke försvagades samt att
Kungl. Maj :ts rätt att på framställning av hovrätt enligt hittillsvarande regler
förordna assessor icke beskures.

Hovrätten över Skäne och Blekinge: Av stor betydelse vid avgörande av
frågan örn lämpligheten och möjligheten av den föreslagna ändringens genomförande
vore, huruvida denna ändring måste medföra, att antalet assessorsbefattningar
på förhand bestämdes. Behovet av assessorer berodde av
den omfattning, i vilken ordinarie ledamöter och assessorer toges i anspråk
för uppgifter utanför hovrätten. Såsom kommittén anfört torde inrättandet
av extra ordinarie tjänster i högre lönegrader bliva beroende av riksdagens
samtycke i sammanhang med beviljandet av erforderliga anslag, och vore
vad nu sagts tillämpligt på de föreslagna assessorstjänsterna. Det borde därför
tillses, att härigenom hinder ej uppställdes för meddelande av assessorsförordnanden
i den utsträckning, som av Kungl. Majit vid varje tidpunkt
prövades nödig. Det hade visat sig, att antalet assessorsförordnanden i regel
kunnat anpassas efter behovet genom prövning från fall till fall och med
iakttagande av att flere assessorer ej förordnades än att ständig adjunktion
kunde beredas de i hovrätten tjänstgörande assessorerna. Av stor vikt för
bibehållande av gällande befordringsgång inom hovrätt och för domarebanans
rekrytering vore också, att inom nyss angiven gräns alla adjungerade
ledamöter, som uppnått föreskriven kompetens och ansåges därtill lämpliga,
erhölle ställning som assessorer. Att på förhand med någon större säkerhet
beräkna behovet av assessorer och med ledning därav fastställa det

Kungl. Maj:ts proposition nr 218.

21

erforderliga antalet sådana tjänstemän vore knappast möjligt och ett sådant
förhandsbestämmande kunde till äventyrs medföra, att vid en oväntad stark
återgång till hovrätten av ordinarie ledamöter eller assessorer, som haft sin
verksamhet förlagd utanför denna, i hovrätten tjänstgörande assessorer icke
kunde beredas ständig adjunktion, liksom ock, därest antalet satts för lågt,
att hovrättens divisioner icke kunde erhålla föreskriven sammansättning. Ett
missförhållande sådant som detta kunde inverka menligt på den jämna befordringsgången
inom verket och på rekryteringen därstädes. Det vore därför
av avgörande betydelse för genomförandet av förslaget att giva assessorerna
ställning av extra ordinarie tjänstemän, att de bestämmelser, som
komme att meddelas rörande fastställandet av assessorernas antal, ej komme
att utgöra hinder för Kungl. Maj:t att vid behov på förslag av hovrätten meddela
assessorsförordnande åt adjungerad ledamot, som uppnått föreskriven
kompetens, och ej heller hindrande för tillämpningen av antagna regler för
rekryteringen på domarbanan.

1937 års domsagoutredning: Domsagoutredningen kunde väsentligen ansluta
sig till vad lönekommittén föreslagit i fråga örn assessorernas löneställning.

Vid fastställande av hovrätternas anslag måste beräknas, huru många befattningshavare,
som därav skulle avlönas såsom tjänstgörande i hovrätterna.
Men därav syntes icke följa, att antalet icke-ordinarie tjänster, som finge tillsättas,
skulle på förhand fixeras vare sig genom upprättande av personalförteckningar
eller på annat sätt. De mot tanken på personalförteckningar anförda
skälen syntes med särskild styrka gälla beträffande ifrågavarande
tjänster i hovrätterna. Ett utmärkande drag för hovrättspersonalen — såväl
den ordinarie som den icke-ordinarie —■ vore, att den i utomordentligt
omfattande men vid olika tidpunkter ganska växlande utsträckning toges i
anspråk för offentlig tjänst utom hovrätten. Till dylik tjänst från hovrätten
kallad ordinarie eller icke-ordinarie befattningshavare måste i hovrätten
ersättas med en icke-ordinarie tjänsteman, vilken borde beredas extra
ordinarie anställning i ifrågavarande grad, då han fullgjort den därför stadgade
tjänstgöringen och anledning saknades att antaga annat än att arbete
i vederbörande grad för framtiden skulle kunna beredas honom. Huru
många icke-ordinarie befattningshavare, som enligt dessa grunder komma
att finnas, läte sig icke gärna beräknas för ett kommande år.

Vad härefter angår kommitténs förslag till omreglering av anställningsförhållandena
för f i s k a 1 e r m. fl. anföres i de avgivna yttrandena bland
annat följande.

Sven hovrätt: Med hänsyn icke minst därtill, att den tid som förflöte mellan
det första fiskalsförordnandet och förordnandet att vara assessor på
senare år blivit avsevärt längre, funne hovrätten det önskligt, att fiskalerna
finge en tryggare ställning. Att detta önskemål ej kunde förverkligas på
ett alltför tidigt stadium av deras tjänstgöring vore av flera skäl uppenbart,
och frågan bleve då var gränsen skulle dragas. Hovrätten förordade för
sin del en regel, som mera anknöte till den nu gällande ordningen och sålunda
gjorde extra ordinarieanställningen beroende av viss tids tjänstgöring
av närmare angiven art. Den totala tjänstgöringstid örn ett och ett halvt år,
som nu förutsattes för uppflyttning i 21 löneklassen, kunde möjligen förkortas
till ett år. Emot sådan förkortning syntes så mycket mindre någon
erinran kunna göras, som frågan örn extra fiskals anställande såsom extra ordinarie
tjänsteman börtie bliva föremål för prövning från fall till fall beträf -

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 218.

fande såväl vederbörandes kvalifikationer som utsikterna att kunna bereda
honom stadigvarande sysselsättning.

Beträffande frågan örn de extra ordinarie fiskalsbefattningarnas uppförande
å tjänsteförteckning eller prövning i annan ordning av antalet sådana
tjänster gjorde sig till stor del liknande synpunkter gällande som anförts i
avseende å assessorsbefattningarna.

Göta hovrätt: I fråga om de nuvarande extra fiskalerna innehölle förslaget
bland annat de nyheterna, att aspirant, som efter provföredragningarnas
avslutande godkänts, skulle uttryckligen antagas till extra fiskal samt
att extra fiskal vid viss senare tidpunkt skulle kunna antagas till extra ordinarie
fiskal och därigenom få en extra ordinarie befattningshavares ställning.
Hovrätten finge tillstyrka förslaget i dessa delar och ville särskilt
framhålla, att det vore av stor vikt, att de äldre fiskalerna erhölle den
trygghet för familjen, som en extra ordinarie befattningshavares rätt till familjepension
innebure, och att de genom antagandet till extra ordinarie
fiskaler finge räkna tjänstår för rätt till egen pension.

Beträffande den tidpunkt, då extra fiskal borde antagas till extra ordinarie
fiskal kunde hovrätten icke biträda kommitténs förslag. Den tid, inom
vilken förordnande som sekreterare i domsaga kunde påräknas, växlade i
hög grad och berodde på tillfälligheter. Att låta sagda tidpunkt bliva avgörande
för erhållande av den tryggare ställning och den högre avlöning, som
antagandet till extra ordinarie fiskal komme att innebära, syntes därför
mindre lämpligt, i synnerhet som fiskalstjänstgöringen vore minst lika krävande
som tjänstgöringen såsom domsagosekreterare. Det syntes lämpligare,
att extra fiskal efter viss tids tjänstgöring, lämpligen den som nu föreskreves
för uppfattning av extra fiskal i 21 löneklassen, finge antagas till
extra ordinarie fiskal.

Domsagoutredningen: Domsagoutredningen funne för sin del önskvärt, att
de vid proyföredragningarna godkända domaraspiranterna, vilka nu tidtals
nödgades tjänstgöra mot blott aspirantarvode eller någon gång rent av helt
utan lön, tillförsäkrades en fast inkomst som extra fiskaler. Det vöre visserligen
sant, att dessa domaraspiranter icke alltid kunde helt tagas i anspråk
för fiskalstjänstgöring, men de finge i sådana fall biträda hovrättsledamöter
eller äldre fiskaler med uppsättande av förslag till domar och utslag
med mera. De extra fiskalerna utgjorde så att säga den reservkår, som
under tidsperioder, då mycken hovrättspersonal toges i anspråk för förordnanden
och uppdrag utom hovrätten, ersatte denna personal, men som under
andra tidsperioder icke kunde utnyttjas i lika hög grad. Tillgången på
förordnanden och uppdrag utom hovrätten växlade ganska mycket. Exempelvis
användes under riksdagstiden åtskillig hovrättspersonal i riksdagsutskotten,
och under sommaren utnyttjades mycken hovrättspersonal för
vikariat i underrätterna; det kunde då hända, att åtskilliga extra fiskaler.
som på grund härav haft full fiskalstjänstgöring i hovrätten, under hösten
icke kunde beredas sådan. Det borde i detta sammanhang framhållas, att
ehuru extra fiskal syntes icke böra förordnas till innehavare av sekreteraretjänst
i domsaga — sådana förordnanden syntes böra förbehållas de föreslagna
extra ordinarie fiskalerna och liksom för närvarande i regel meddelas
för ett budgetår i sänder — borde extra fiskal likväl kunna erhålla
mera tillfälligt förordnande ej blott såsom vikarie för domsagosekreterare
utan även såsom vikarie för häradshövding eller biträdande domare eller
biträde för uppläggning av nya fastighetsböcker eller ock såsom vikarie för
ledamot i rådhusrätt, advokatfiskal eller sekreterare i hovrätt lii. m. Vid
varje förordnande i häradsrätt, inbegripet förordnande att biträda med upp -

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 218.

läggning av fastighetsböcker, syntes han böra i avlöningshänseende bibehålla
sin ställning som extra fiskal.

I betraktande av den betydande förlängning av fiskaistiden och därav följande
höjning av åldern för befordran till assessor, som just nu försigginge,
den noggranna prövning i hovrätterna, som numera torde ske redan under
den första aspirant- och fiskaistiden, samt den mera fasta och samtidigt krävande
ställning, som under fiskalsstadiet erhölles på sekreterarplatserna i
domsagorna, syntes det väl motiverat, att fiskalerna efter en tids tjänstgöring
i hovrätterna vunne den större trygghet, som extra ordinarie anställning medförde,
särskilt genom rätten till tjänste- och familjepension. Antagning som
extra ordinarie fiskal borde emellertid ej ske förrän hovrätten haft tillfälle
att pröva vederbörandes lämplighet för domarbanan sa grundligt, att det endast
i sällsynta undantagsfall behövde inträffa, att en domaraspirant på senare
stadium skildes från nämnda bana. Som villkor för befordran till extra
ordinarie fiskal syntes sålunda böra fordras viss minimitids anställning som
extra fiskal samt dessutom fullgörande av egentlig fiskalstjänst under viss del
av denna tid. Vidare borde givetvis dylik befordran ske endast i den man
man kunde räkna med, att vederbörande för framtiden skulle kunna beredas
permanent tjänstgöring som fiskal eller domsagosekreterare. Till domsagosekreterare
syntes böra förordnas endast den som vore antagen till extra
ordinarie fiskal. För antagning till sistnämnda befattning syntes däremot ej
böra krävas, att vederbörande samtidigt förordnades till domsagosekreterare.
Det kunde tydligen inträffa, att någon som stöde i tur att bliva extra ordinarie
fiskal icke lämpligen kunde omedelbart erhålla sekreterarförordnanden
utan behövde användas i fiskalstjänst eller eljest för annan tjänstgöring
än som domsagosekreterare.

I avseende å de av kommittén föreslagna avlöningsförmånerna
för här ifrågavarande befattningshavare hava ämbetsverken framställt följande
erinringar.

Beträffande till en början fiskalsaspiranterna uttalar Svea hovrätt,
att det vore mycket olyckligt, om i överensstämmelse med vad kommittén
anfört frågan om fortsatt anslag till aspirantarvoden ställdes på framtiden.
Medel för detta ändamål borde fastmera, även om kommitténs förslag
antoges, ställas till hovrätternas förfogande åtminstone i samma utsträckning
som för närvarande. Göta hovrätt betonar angelägenheten av att aspirantarvoden
finnas tillgängliga pa sa tidigt stadium av hovrättstjänstgöringen
som möjligt. Ett indragande av dessa arvoden skulle utgöra ett allvarligt
hot mot rekryteringen. Hovrätten över Skåne och Blekinge anmäler
sig likaledes vara i behov av medel för aspirantarvoden i samma utsträckning
som hittills. Enligt hovrättens för övre Norrland mening, vore det nödvändigt,
att aspiranternas avlöningsförhållanden ordnades samtidigt med
fiskalers och adjungerade ledamöters motsvarande angelägenheter. Domsagoutredningcn
uttalar sin anslutning till den av lönekommittén tillkännagivna
meningen. En viss ersättning syntes böra lämnas även pa det första
aspirantstadiet, men dess belopp och sättet för dess utbetalande syntes behöva
närmare övervägas.

I fråga om den föreslagna löncställningen för extra fiskal bar från
de börda ämbetsverken någon erinran icke blivit friunSlälld. Däremot hava

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 218.

Svea och Göta hovrätter, hovrätten över Skåne och Blekinge, allmänna civilförvaltningens
lönenämnd samt domsagoutredningen funnit anledning till
erinran mot extra ordinarie fiskals placering i 21 lönegraden.
Sålunda anför Svea hovrätt, att med kommitténs förslag den extra ordinarie
fiskalen skulle under de tre första åren få åtnöjas med 20 löneklassen eller
löneklassen under den, i vilken fiskalerna för närvarande placerades, sedan
de passelat det första prövningsstadiet. En sådan nedflyttning vore, särskilt
om hänsyn toges till pensionsavdrag, enligt hovrättens mening synnerligen
obillig. Det gällde här krävande och betydelsefulla arbetsuppgifter av permanent
natur. Vissa andra grupper av extra ordinarie tjänstemän hade för vinnande
av kompensation för pensionsavdragen uppflyttats en löneklass. Med
hänsyn till den allt långsammare befordringsgången inom hovrätterna vore det
mycket önskvärt, att en motsvarande förmån tillerkändes de extra ordinarie
fiskalerna. I varje fall måste billigheten anses kräva, att de vid antagandet
ej placeras i lägre löneklass än den som motsvarande befattningshavare
nu tillhöra. Hovrätten ville sålunda hemställa, att dessa befattningshavare
åtminstone placerades i 22 lönegraden för extra ordinarie befattningshavare.
Då de ordinarie fiskalerna vore upptagna i 22 lönegraden för ordinarie
tjänstemän, stöde en placering i motsvarande lönegrad för extra ordinarie
tjänstemän i överensstämmelse med den grundsats, som i allmänhet följdes
beträffande extra ordinarie befattningshavares avlöning. Liknande synpunkter
hava anförts av Göta hovrätt och hovrätten över Skåne och Blekinge.
Domsagoutredningen framhåller, att även om antagningen till extra
ordinarie fiskal skulle kunna äga rum något tidigare än den nuvarande uppflyttningen
från 15 till 21 löneklassen, syntes detta icke motivera en så låg
placering för extra ordinarie fiskaler som den föreslagna med begynnelselön
i 20 löneklassen. Visserligen skulle uppfattning till 21 löneklassen ske efter
3 ar, men det borde uppmärksammas, att då de nuvarande avlöningsbestämmelserna
år 1933 infördes kunde domaraspiranterna i regel inom en tidrymd
av 3 år påräkna adjunktion med lön efter 26 löneklassen. Den förlängning
av fiskaistiden, som nu börjat göra sig gällande, syntes vara ett starkt skäl
för en placering av de extra ordinarie fiskalerna i åtminstone 22 lönegraden.
Det borde också erinras, att förmånen av pensionsrätt medförde avdrag av
pensionsavgifter, varigenom den kontanta lönen även vid placering i nämnda
lönegrad komme att utgå med minskat belopp i förhållande till vad nu
gällde. Arbetets art och det därmed förenade ansvaret, ej minst under
tjänstgöringen som sekreterare i domsaga och därmed regelmässigt förenat
ordförandeskap i häradsrätt, syntes domsagoutredningen väl motivera, att de
extra ordinarie fiskalerna icke placerades i lägre lönegrad än den 22.

I detta sammanhang ina nämnas, att Svea hovrätt och hovrätten över
Skåne och Blekinge påpekat, att samtliga ordinarie fiskalstjänster i rikets
hovrätter för närvarande äro vakanta och att dessa befattningar utan olägenhet
kunde indragas.

En lösning enligt kommitténs förslag av lönefrågan för adjungerade
ledamöter, som icke äro assessorer, finner Svea hovrätt vara myc -

Kungl. Maj:ts proposition nr 218-

25

ket otillfredsställande, alldenstund den innebure en avsevärd inkomstminskning.
Från löneteknisk synpunkt kunde anmärkas, att adjunktionen
rätteligen borde anses såsom vikariat å hovrättsrådstjänst, d. v. s. å ordinarie
tjänst i 30 lönegraden och icke å extra ordinarie tjänst i 29 lönegraden.

Likaledes anser Göta hovrätt det vara riktigare, att vikariatsersättningen
beräknas å 30 lönegraden och ifrågasätter, om ej vikariatslön bör utgå vid
längre förordnanden. Enligt hovrättens för Skåne och Blekinge uppfattning
borde ersättningen vid nu ifrågavarande förordnanden utgå enligt bestämmelser
motsvarande dem, som nu gälla.

Av den nu lämnade redogörelsen för ämbetsverkens yttranden framgår, Departementsatt
kommitténs förslag att genom inrättande av extra ordinarie befattningar cWenför
hovrätternas juridiskt utbildade icke-ordinarie befattningshavare bereda
de äldre bland dem en tryggare ställning, i allmänhet mötts med gillande
från hovrätternas sida och att följaktligen några principiella betänkligheter
icke gjort sig gällande vid den verkställda granskningen av förslaget.

De erinringar, som framkommit i de avgivna yttrandena, avse fastmera
förslagets utformning och torde i väsentlig mån vara betingade av de vid
hovrätterna rådande särskilda rekryteringsförhållandena. Den kritik, som
riktats mot kommitténs förslag, visar hän på angelägenheten av att lönefrågorna
och därmed förbundna organisatoriska spörsmål upptagas till bedömande
i ett sammanhang. Jag vill erinra örn att avlöningsförhållandena
för den icke-ordinarie hovrättspersonalen äga nära samband med motsvarande
förhållanden inom underrätterna på grund av den växelverkan i avseende
å domarutbildningen, som råder mellan hovrätterna och domsagorna. Löneförhållandena
för domsagornas rättsbildade personal äro för närvarande
föremål för överväganden genom domsagoutredningen. En prövning av
kommitténs förslag i det vidare sammanhang, som här antytts, torde lämpligen
böra anstå i avvaktan på resultaten av dessa överväganden.

Enligt min mening bör alltså civila icke-ordinariereglementet tillsvidare
icke vinna tillämpning å adjungerade ledamöter, fiskaler m. fl. vid hovrätterna,
utan torde dessa befattningshavares avlöningsförhållanden liksom hittills
böra regleras vid sidan örn reglementet. Någon anledning att därvid
frångå de huvudgrunder, som nu gälla, synes mig icke föreligga. För att
emellertid underlätta en framtida övergång till civila icke-ordinariereglementet
vill jag förorda, att avlöningsvillkoren för dem från och med nästa
budgetår närmare anslutas till civila icke-ordinariereglementets bestämmelser.
Det synes mig sålunda böra stadgas, att adjungerad ledamot, som är
assessor, skall äga uppbära lön såsom extra ordinarie tjänsteman inom 29
lönegraden i civila icke-ordinariereglementet samt alt för honom skola jämväl
i övrigt gälla de för extra ordinarie tjänstemän i sagda reglemente meddelade
bestämmelserna. Annan adjungerad ledamot torde böra berättigas att
åtnjuta lön enligt 26 respektive 28 löneklassen och extra fiskal enligt 15 respektive
21 löneklassen i samma reglemente, varvid jämväl å ifrågavarande be -

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 218.

Departements chefen.

fattningshavare civila icke-ordinariereglementets bestämmelser för extra ordinarie
tjänstemän torde böra vinna motsvarande tillämpning. Även bestämmelserna
örn ersättning till fiskalsaspirant böra anknytas till icke-ordinariereglementet.

Vissa extra ordinarie befattningshavare vid statens sinnessjukhus. 1936
års lönekommitté erinrar, hurusom vissa grupper extra ordinarie tjänstemän
tillhörande ekonomipersonalen vid statens sinnessjukhus — i huvudsak
kvinnliga ekonomister — för närvarande åtnjuta lön enligt en av medicinalstyrelsen
fastställd löneplan, som upptager lägre belopp än löneplanen för
extra ordinarie tjänstemän i gällande kungörelse med avlöningsbestämmelser
för icke-ordinarie befattningshavare inom allmänna civilförvaltningen.
Kommittén anför i anslutning härtill:

Ehuru ifrågavarande tjänstemän tillhöra gruppen extra ordinarie befattningshavare,
äro de likväl för närvarande icke pensionsberättigade enligt civila
tjänstepensionsreglementet eller allmänna familjepensionsreglementet.
Framställning om beviljande av pensionsrätt har gjorts hos Kungl. Majit,
men ett avgörande av denna fråga har undanskjutits i avvaktan på prövning
av spörsmålet om lämplig anställningsform för tjänstemännen i fråga.
Kommittén anser visserligen, att extra ordinarie anställning och därmed pensionsrätt
i allmänhet icke bör medgivas tjänstemän med lägre lön än enligt
den för extra ordinarie tjänstemän gällande allmänna löneplanen. Övervägande
skäl hava emellertid synts kommittén i detta fall tala för ett inordnande
av befattningshavarna under icke-ordinariereglementet såsom extra
ordinarie tjänstemän. Vid bifall härtill torde den för ifrågavarande ekonomister
nu gällande löneplanen böra omarbetas i närmare anslutning till löneplanen
för extra ordinarie tjänstemän i kommitténs förslag till icke-ordinariereglemente.
Med hänsyn till löneplanens betydelse såsom grund för pensionsunderlagens
beräknande synes det lämpligt, att Kungl. Majit fastställer
löneplan och övriga erforderliga avlöningsbestämmelser.

Den personal vid statens sinnessjukhus, varom här är fråga, innehar för
närvarande ställning såsom extra ordinarie tjänstemän men har hittills icke
ansetts böra medgivas pensionsrätt. Då det här gäller befattningshavare,
vilkas anställning är av stadigvarande natur, finner jag lönekommitténs förslag
om deras inordnande under icke-ordinariereglementets bestämmelser
för extra ordinarie tjänstemän skäligt. Den för dem nu gällande särskilda
löneplanen torde emellertid böra omarbetas i anslutning till de principer,
som ligga till grund för de i kommitténs förslag lill icke-ordinariereglemente
intagna löneplanerna. Det torde böra ankomma på Kungl. Majit att fastställa
den nya löneplanen. Av ett inordnande av ifrågavarande befattningshavare
under civila icke-ordinariereglementet följer, att de bliva berättigade
till tjänste- och familjepension.

Kungl. Majlis proposition nr 218.

27

Semester och avdragsfria tjänstledighetsdagar.

1936 års lönekommitté. De av lönekommittén föreslagna bestämmelserna
örn semester för extra ordinarie tjänstemän avvika i vissa hänseenden från
de nu gällande. Enligt nuvarande avlöningskungörelser äger extra ordinarie
tjänsteman, där det kan ske utan hinder för göromalens behöriga gang, flan
och med det år, under vilket han fyller 30 år, intill det år, under vilket han
fyller 40 år, åtnjuta semester under samma antal dagar, som fastställts för
ordinarie tjänsteman inom motsvarande lönegrad och med en ålder undeistigande
40 år. För extra ordinarie tjänsteman, som fyllt 40 år, liksom ock
för extra ordinarie tjänsteman, som ej fyllt 30 år, stadgas däremot en semestertid,
som med 5 dagar understiger den för ordinarie tjänsteman inom
motsvarande lönegrad och åldersklass gällande.

I kommitténs reglementsförslag hava nu bestämmelserna örn semester så
omformulerats, att rätten för extra ordinarie tjänstemän i åldern 30—40 år
att åtnjuta semester till samma antal dagar, som tillkomma ordinarie tjänstemän
inom motsvarande åldersgrupp, skulle bliva beroende av att tjänstemannen
uppfyllt villkoret örn 6 års civil statsanställning.

Lönekommittén har vidare föreslagit, att extra ordinarie tjänstemän skola,
i likhet med vad som i civila avlöningsreglementet medgivits för ordinarie
tjänstemän, bliva berättigade till visst antal avdragsfria tjänstledighetsdagar
vid ledighet på grund av behörigen styrkt sjukdom. Antalet dylika tjänstledighetsdagar
har av kommittén begränsats till sju. Såsom förutsättning för
åtnjutande av sådan förmån skulle gälla, att tjänstemannen under sammanlagt
minst sex år innehaft ordinarie eller extra ordinarie befattning i statens
tjänst.

Avgivna yttranden. Förslaget om ändrade semesterbestämmelser för de
extra ordinarie tjänstemännen har föranlett gensagor i yttrandena från ett
flertal myndigheter, såsom riksförsäkringsanstalten, pensionsstyrelsen, telegrafstyrelsen,
järnvägsstyrelsen, riksräkenskapsverket, skolöverstyrelsen,
lantbruksstyrelsen samt kommunikationsverkens och allmänna civilförvaltningens
lönenämnder. Ämbetsverkens yrkanden gå i allmänhet ut på ett bibehållande
i huvudsak av vad nu gäller; dock har riksräkenskapsverket ansett,
att extra ordinarie tjänstemän böra vid uppnådda 30 års ålder bliva berättigade
att för hela den återstående tjänstetiden åtnjuta samma antal semesterdagar
årligen som ordinarie tjänstemän.

Från vissa ämbetsverks sida har vidare yrkats på en uppmjukning av
de ifrågasatta villkoren för åtnjutande av avdragsfria tjänstledighetsdagar.
Enligt länsstyrelsens i Malmöhus län och lantbruksstyrelsens mening bör anställningstiden
nedsättas till tre år. Pensionsstyrelsen och statistiska centralbyrån
anse, att förutsättningen för erhållande av förmånen i fråga bör, därest
den anses böra kvarstå, ändras till sex års civil statsanställning eller samma
villkor, som av kommittén föreslagits för erhållande av förlängd semestei.

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 2)6.

Socialstyrelsen, telegrafstyrelsen, riksräkenskapsverket, domänstyrelsen ävensom
kommunikationsverkens och allmänna civilförvaltningens lönenämnder
föreslå, att ifrågavarande förmån måtte få inträda vid uppnådd ålder av
30 år. Vissa ledamöter av lönenämnderna hava dock reserverat sig till förmån
för kommitténs förslag. Kommerskollegium har påyrkat samma rätt
för extra ordinarie tjänstemän i 21 och högre lönegrader till avdragsfri ledighet
vid sjukdom som för ordinarie tjänstemän.

I>tlthefenntS kyser tvekan om lämpligheten av att, såsom i kommitténs förslag skett,

knyta utsträckningen av semestertiden efter fyllda 30 år till förutsättningen
av viss anställningstid. För min del har jag i stället ansett mig böra biträda
riksräkenskapsverkets förslag, enligt vilket nuvarande anknytning av semesterrätten
till levnadsåldern bibehålies men även extra ordinarie tjänstemän i
högre åldersklasser — 40 år och mera — skulle i likhet med åldersklasserna 30
—40 år bliva i semesterhänseende likställda med ordinarie tjänstemän inom
samma åldersgrupper. Ett bifall till riksräkenskapsverkets förslag skulle
innebära en genomgående förlängning av den årliga semestertiden för extra
ordinarie tjänstemän i åldern 40 år och däröver med 5 dagar. Då bland
extra ordinarie tjänstemän i de högre åldersgrupperna finnas en del befattningshavare,
som på grund av organisatoriska eller andra skäl icke kunna
erhålla ordinarie anställning och därigenom komma i åtnjutande av
förlängd semester, synes en dylik förbättring av semesterrätten vara motiverad
av billighetsskäl. Det må ock erinras, att genom extrastatstjänsternas
slopande under avlöningsbestämmelserna för extra ordinarie tjänstemän
skulle komma att inordnas åtskilliga tjänster, med vilka hittills varit förenad
ordinarie tjänstemans semesterförmån.

Jag har för bedömande av innebörden av den sålunda ifrågasatta utvidgningen
av semesterrätten låtit från några av de största civila ämbetsverken
införskaffa uppgifter rörande åldersfördelningen bland den nuvarande extra
ordinarie personalen. Dessa uppgifter giva, såsom förmodat var, vid handen,
att antalet extra ordinarie befattningshavare inom högre åldersklasser
icke är särdeles stort i förhållande till hela antalet dylika tjänstemän vid
vederbörande verk. Sålunda hade av hela sammanlagda antalet extra ordinarie
tjänstemän vid postverket, telegrafverket och statens järnvägar_till hopa

4,930 befattningshavare — ej mera än 538 befattningshavare, eller omkring
11 procent, uppnått den ålder av 40 år eller därutöver, som för dem skulle
på angivet sätt medföra en utvidgning av semesterrätten.

Tillräcklig anledning att ändra de av lönekommittén förordade villkoren
för åtnjutande av avdragsfria tjänstledighetsdagar synes mig icke föreligga.

Kungl. Maj.ts proposition nr 218.

29

Sjukvård och begravningshjälp.

Enligt bestämmelser i nu gällande avlöningsreglementen vid kommunikationsverken
och domänverket erhåller ordinarie tjänsteman vid dessa verk
på verkets bekostnad erforderlig läkarvård jämte läkemedel m. m. Närmare
föreskrifter i ämnet hava meddelats i tilläggsbestämmelserna till vederbörande
avlöningsreglementen. Vad sålunda stadgats äger jämlikt föreskrift
i avlöningskungörelserna för icke-ordinarie tjänstemän vid ifrågavarande
verk i huvudsak tillämpning jämväl å extra ordinarie tjänstemän vid kommunikationsverken
och domänverket ävensom å aspiranter vid förstnämnda
verk.

För ordinarie befattningshavare lydande under avlöningsreglementena för
allmänna civilförvaltningen, lots- och fyrstaten samt statens undervisningsväsende
liksom ock för extra ordinarie och extra befattningshavare vid ifrågavarande
förvaltningsområden gäller, att fri läkarvård och läkemedel m. m.
tillkommer vederbörande allenast vid skada till följd av olycksfall i tjänsten.
För tjänstemän huvudsakligen i lägre lönegrader vid vissa särskilda
förvaltningsgrenar, såsom fångvårdsstaten, statens sinnessjukhus m. fl., är
dock medgiven en vidgad rätt i förevarande hänseende i närmare anslutning
till vad som gäller vid kommunikationsverken och domänverket.

I det nya civila avlöningsreglementet (32—39 §§) hava för samtliga i reglementet
avsedda ordinarie tjänstemän meddelats enhetliga föreskrifter i
fråga örn rätt till sjukvård på vederbörande myndighets bekostnad. Till
följd av dessa bestämmelser kommer i och med reglementets ikraftträdande
förmånen av kostnadsfri läkarvard m. m. att utsträckas till de i reglementet
avsedda tjänstemän, vilka för närvarande icke äga åtnjuta denna förmån
annat än vid skada till följd av olycksfall i tjänsten. I avseende a det
materiella innehållet i de nya sjukvårdsbestämmelserna må erinras, att detsamma
på åtskilliga punkter avviker från vad som nu i motsvarande hänseende
gäller vid kommunikationsverken och domänverket.

Enligt samstämmiga föreskrifter i nu gällande avlöningsreglementen vid
den civila statsförvaltningen gäller, att därest ordinarie tjänsteman avlider,
skall till hans dödsbo såsom begravningshjälp utbetalas ett belopp motsvarande
en tiondel av hans oavkortade årslön vid tiden för dödsfallet, dock
högst 500 kronor.

I gällande avlöningskungörelser för icke-ordinarie personal vid de nyreglerade
verken äro bestämmelser i motsvarande hänseende meddelade beträffande
extra ordinarie och extra befattningshavare ävensom för aspiranter
vid kommunikationsverken. I enlighet härmed gäller, att där befattningshavaren
avlider, till hans dödsbo skall såsom begravningshjälp utbetalas ett
belopp motsvarande den lön, som vid tjänstgöring i befattningen skulle hava
tillkommit honom under den månad, varunder dödsfallet inträffat, dock
högst 400 kronor.

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 218.

Departements chefen.

I civila avlöningsreglementet hava jämväl föreskrifterna angående begravningshjälp
erhållit ett i förhållande till nuvarande bestämmelser på området
förändrat innehåll. Generellt stadgas (40 § 1 inom.), att till dödsbo efter
avliden ordinarie tjänsteman skall såsom begravningshjälp utbetalas ett belopp
av 400 kronor. Efterlämnar tjänstemannen anhöriga, som äro berättigade
till familjepension enligt allmänna familjepensionsreglementet, skall
emellertid begravningshjälpen, där tjänstemannens lön för månad jämte därå
belöpande rörligt tillägg överstiger familjepensionen för månad, ökas med
ett belopp motsvarande skillnaden.

1936 års lönekommitté. De ändrade bestämmelser i fråga örn sjukvård
på statens bekostnad samt begravningshjälp, som meddelats i civila avlöningsreglementet,
hava föranlett 1936 års lönekommitté att vid utarbetande
av förslag till civilt icke-ordinariereglemente ansluta motsvarande bestämmelser
för extra ordinarie tjänstemän m. fl. till civila avlöningsreglementet.

Vad först angår den kostnadsfria sjukvården har kommittén föreslagit,
att för i reglementsförslaget avsedda extra ordinarie tjänstemän samt extra
tjänstemän och aspiranter skall gälla vad i civila avlöningsreglementet jämte
därtill hörande tilläggsbestämmelser är i sådant hänseende stadgat beträffande
ordinarie tjänstemän inom motsvarande lönegrader. Innebörden
härav är bland annat, att rätt till sjukvård på vederbörande myndighets bekostnad
nu skulle i den omfattning, som stadgas i civila avlöningsreglementet,
tillkomma även sådana i civila icke-ordinariereglementet avsedda extra
ordinarie och extra tjänstemän, vilka enligt vad förut omnämnts för närvarande
icke äga åtnjuta sådan förmån annat än vid olycksfall i tjänsten.

Vidare skall enligt kommitténs förslag de i civila avlöningsreglementet
meddelade bestämmelserna angående begravningshjälp äga motsvarande tilllämpning
å extra ordinarie tjänstemän. Frånsett att begravningshjälpen
härigenom normalt fixerats till ett visst belopp, 400 kronor, skulle sålunda
även till dödsbo efter extra ordinarie tjänsteman i vissa fall kunna utgå
förhöjning å begravningshjälpen. För extra tjänsteman och aspirant skulle
begravningshjälpen generellt utgå med nyssnämnda belopp.

De föreskrifter beträffande sjukvård på statens bekostnad samt begravningshjälp
för extra ordinarie tjänstemän m. fl., som kommittén upptagit i
sitt förslag till civilt icke-ordinariereglemente, hava icke givit anledning till
anmärkning från de över kommittéförslaget hörda myndigheterna. Ej heller
jag har någon erinran att däremot framställa.

Kungl. Maj.ts proposition nr 218.

31

Rörligt tillägg. Barntillägg.

Enligt lönekommitténs reglementsförslag skall rörligl tillägg utgå till extra
ordinarie och extra tjänstemän samt aspiranter under samma förutsättningar
och enligt samma grunder, som genom utfärdandet av civila avlöningsreglementet
fastställts för ordinarie personal. I statsverkspropositionen till
årets riksdag hava i de olika ämbetsverkens avlöningsstater under särskilda
poster beräknats medel för ifrågavarande ändamål beträffande såväl ordinarie
som icke-ordinarie befattningshavare.

Vidare har lönekommittén i sitt betänkande hemställt, att barntillägg övergångsvis
måtte få utgå till vissa i civila icke-ordinariereglementet avsedda befattningshavare
enligt de grunder, som jämlikt riksdagens i skrivelse nr 388 år
1938 meddelade beslut skola tillämpas beträffande i civila avlöningsreglementet
avsedda ordinarie tjänstemän. Jämväl för nu ifrågavarande ändamål
hava i statsverkspropositionen under de olika huvudtitlarna anslag beräknats
beträffande både ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän.

Med förordande av vad kommittén sålunda föreslagit får jag tillstyrka, Departementsatt
hemställan nu göres till riksdagen i angivna hänseenden. Vad angår barn- chefentillägg
må framhållas, att de närmare reglerna för sådant tilläggs åtnjutande
framdeles torde i annat sammanhang böra underställas riksdagen.

Hemställan.

I anslutning till vad i det föregående anförts och under hänsynstagande
jämväl till ändringsyrkanden, som framställts från ämbetsverkens sida, har
det av lönekommittén framlagda reglementsförslaget överarbetats inom finansdepartementet.
Sådan överarbetning har med hänsyn bland annat till
de beträffande ordinarie lärare ifrågasatta bestämmelserna, företagits jämväl
i fråga om det av generaldirektören Stridsberg utarbetade förslaget rörande
de icke-ordinarie lärarnas inordnande under civila icke-ordinariereglementet.
Till det preliminära förslag till civilt icke-ordinariereglemente,
som efter överarbetningen föreligger, är jag ännu icke beredd att fatta ståndpunkt.
Förslaget, vilket innehåller de av mig förordade löneplanerna, torde
emellertid böra i nu föreliggande utformning bringas till riksdagens kännedom
och i detta syfte få såsom bilaga fogas vid dagens protokoll.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen att

dels godkänna av mig förordade löneplaner för extra ordinarie
och extra tjänstemän inom den civila statsförvaltningen; -

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 218.

dels besluta, att rörligt tillägg skall utgå till extra ordinarie
och extra tjänstemän samt aspiranter enligt av mig
förordade grunder;

dels ock besluta, att barntillägg skola övergångsvis utgå
till vissa här avsedda befattningshavare enligt av mig förordade
grunder.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Regenten, att till riksdagen skall avlåtas
proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll
utvisar.

Ur protokollet:
R. Wcerneman.

Kungl. Maj:ts proposition nr 218.

33

Bilaga.

Förslag

till

Kungl. Maj:ts avlöningsreglemente

för icke-ordinarie tjänstemän vid den civila statsförvaltningen
(civila icke-ordinariereglementet).

1 avd. Allmänna bestämmelser.

1 §•

Detta reglemente äger tillämpning å Reglementets

dels extra ordinarie tjänstemän vid verk, tillhörande den civila statsför- område"^ m"
valtningen, beträffande vilka civila avlöningsreglementet är gällande eller
beträffande vilka Kungl. Majit särskilt föreskrivit, att civila icke-ordinariereglementet
skall tillämpas;

dels extra tjänstemän vid nyssberörda verk med undantag av postverket,
telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk (kommunikationsverken); dels

ock aspiranter vid kommunikationsverken.

Angående avlöning till andra icke-ordinarie tjänstemän vid de verk, som
här ovan sägs, stadgas särskilt.

2 §.

För den, vilken erhåller anställning, som i detta reglemente avses, skall Antagningsutfärdas
antagningsbevis eller annan skriftlig antagningshandling. Avser an- bevis,
ställningen avkortad tjänstgöringstid, skall detta angivas i antagningshandlingen.

3 §•

1 mom. Tjänsteman äger åtnjuta avlöning enligt de föreskrifter och un- Avlöning,
der de villkor, som innehållas i detta reglemente jämte de närmare bestämmelser,
som kunna bliva av Kungl. Majit utfärdade rörande reglementets
tillämpning.

Avlöning utgöres dels av lön jämte i reglementet under 18—21 samt 35—

38 §§ angivna fasta lönetillägg och särskilda ersättningar, dels ock av rörligt
tillägg, varom förmäles i 22 och 39 §§.

2 mom. Är tjänsteman berättigad att av statsmedel uppbära tjänstepension
eller årligt understöd, beror på vederbörande myndighets prövning, örn

bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 218. 3

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 218.

och i vad mån av sådan anledning avdrag å lönen skall ske; dock att sådant
avdrag ej må äga rum på grund av pension, som åtnjutes enligt gällande
bestämmelser angående pensionering av försvarsväsendets reserver
av befäl och civilmilitär personal.

3 mom. Avlöning utgår, där ej annorlunda stadgas i reglementet, från
och med den dag tjänsten enligt antagningshandlingen tillträdes till och med
den dag tjänstemannen frånträder densamma.

Angående vissa i reglementet avsedda tjänstemäns skyldighet att å avlöningen
vidkännas pensionsavdrag stadgas i gällande bestämmelser om tjänste-
och familjepension.

4 mom. Avlöning utbetalas månadsvis i efterskott, i den mån icke beträffande
särskild ersättning utbetalning i annan ordning är särskilt stadgad eller
eljest finnes lämpligen böra ske.

2 avd. Extra ordinarie tjänstemän.

1 kap. Extra ordinarie tjänstemän i allmänhet.

4 §•

Inrättande av 1 morn. De olika slag av extra ordinarie befattningar, som skola finnas
extra ordina- vid varje särskilt verk, ävensom antalet av dylika befattningar bestämmas
ningar rn rn av vederbörande myndighet; dock att, där behov uppstår av extra ordinarie
''befattning inom högre lönegrad än den 20:e eller, såvitt angår kommunikationsverken
och domänverket, inom högre lönegrad än den 27 :e, fråga om
sådan befattnings inrättande skall underställas Kungl. Maj:ts prövning.

2 mom. Extra ordinarie anställning kan vinnas endast av den, som uppnått
20 års ålder.

3 mom. Entledigande av extra ordinarie tjänsteman av annan anledning
än tjänstefel sker efter skriftlig uppsägning, vilken såvitt möjligt bör ske
senast tre månader före anställningens upphörande.

4 mom. För extra ordinarie tjänsteman gäller i fråga om tjänstgöringstidens
längd vad därom finnes stadgat för jämförlig ordinarie tjänsteman;
dock att i extra ordinarie befattning undantagsvis må kunna anställas befattningshavare
med en daglig tjänstgöringstid, motsvarande hälften av den
för ordinarie tjänsteman bestämda.

5 mom. Extra ordinarie tjänsteman med full tjänstgöring i ett verk må
icke samtidigt innehava extra ordinarie befattning vid annat verk. Ej heller
må extra ordinarie tjänst innehavas av den, som är innehavare av ordinarie
befattning, med mindre han frånträder utövandet av denna befattning.

5 §•

Till extra ordinarie tjänstemän utgår lön enligt följande löneplan:

Kungl. Maj.ts proposition nr 218.

35

Löneplan Eo.

Lönegrad

Löne-

O r

t s

g

r u

P

P

omfattar

klass

A

B

C

D

E

F

G

II

I

serna nr

k r s 1

ö n, k

rönö

r

1

a, 1—4

a

1,872

1,947

2,022

2,097

2,172

2,247

2,322

2,397

2,472

2

1-5

i

1,938

2.016

2,094

2,172

2,250

2,328

2,406

2,484

2,562

3

2-6

2

2,070

2,154

2,238

2,322

2,406

2,490

2,574

2,658

2,742

4

3—7

3

2,202

2,292

2,382

2,472

2,562

2,652

2,742

2,832

2,922

5

4-8

4

2,334

2,430

2,526

2,622

2,718

2,814

2,910

3,006

3,102

6

5-9

5

2,466

2,568

2,670

2,772

2,874

2,976

3,078

3,180

3,282

7

6-10

6

2,601

2,709

2,817

2,925

3,033

3,141

3,249

3,357

3,465

8

7-11

7

2,739

2,853

2,967

3,081

3,195

3,309

3,423

3,537

3,651

9

8—12

8

2,877

2,997

3,117

3,237

3,357

3,477

3,597

3,717

3,837

10

9—13

9

3,015

3,141

3,267

3,393

3,519

3,645

3,771

3,897

4,023

11

10-14

10

3,153

3,285

3,417

3,549

3.681

3,813

3,945

4,077

4,209

12

11—15

11

3,291

3,429

3,567

3,705

3,843

3,981

4,119

4,257

4,395

13

12—16

12

3,438

3,582

3,726

3,870

4.014

4,158

4,302

4,446

4,590

14

13-17

13

3,630

3,780

3,930

4,080

4,230

4,380

4,530

4,680

4,830

15

14—18

14

3,822

3,978

4,134

4,290

4,446

4,602

4,758

4,914

5,070

16

15-19

15

4,050

4,212

4,374

4,536

4,698

4,860

5,022

5,184

5,346

17

16-20

16

4,278

4,446

4,614

4,782

4,950

5,118

5,286

5,454

5,622

18

17-21

17

4,596

4,773

4,950

5,127

5,304

5,481

5,658

5,835

6,012

19

18-22

18

4,926

5,112

5.298

5,484

5,670

5,856

6,042

6,228

6,414

20

19-22

19

5,256

5,451

5,646

5,841

6,036

6,231

6,426

6,621

6,816

21

20-23

20

5,586

5,793

6,000

6,207

6,414

6,621

6,828

7,035

7,242

22

21—24

21

5,916

6,135

6,354

6,573

6,792

7,011

7,230

7,449

7,668

23

22—25

22

6.300

6,525

6,750

6,975

7,200

7,425

7,650

7,875

8,100

24

23—26

23

6,750

6,975

7,200

7,425

7,650

7,875

8,100

8,325

8,550

25

24-27

24

7,230

7,455

7,680

7,905

8,130

8,355

8,580

8,805

9,030

26

25-28

25

7,725

7,950

8,175

8,400

8,625

8,850

9,075

9,300

9,525

27

26—29

26

8,220

8,445

8,670

8,895

9,120

9,345

9,570

9,795

10,020

28

27—30

27

8,715

8,940

9,165

9,390

9,615

9,840

10,065

10,290

10,515

i 29

28—31

28

9,210

9,435

9,tino

9,885

10,110

10,335

10,560

10,785

11,010

30

29-32

29

9,705

9,930

10,155

10,380

10.605

10,830

11,055

11,280

11,505

30

10,200

10,425

10,650

10,875

11,100

11,325

11,550

11,775

12,000

31

10,695

10,920

11,145

11,370

11.595

11,820

12,045

12,270

12,495

32

11,190

11,415

11,640

11,865

12,090

12,315

12,540

12,765

12,990

6 §•

1 mom. Kungl. Majit bestämmer, till vilka lönegrader olika slag av extra
ordinarie befattningar äro att hänföra, där ej Kungl. Majit bemyndigar vederbörande
myndighet att härutinnan besluta.

Den löneklass, enligt vilken lönen skall utgå, fastställes i enlighet med
föreskrifterna i 7 och 8 §§; inom löneklass bestämmes lönebeloppet efter den
ortsgrupp, till vilken tjänstemannens stationeringsort blivit hänförd.

1 fråga örn fördelningen av stationeringsorter å de olika ortsgrupperna
gäller vad Kungl. Majit i sådant hänseende fastställt för ordinarie personal.

Extra ordinarie tjänsteman utan fast stationeringsort åtnjuter lön enligt
den ortsgrupp tjänstgöringsorten tillhör.

2 mom. Extra ordinarie tjänsteman med halv tjänstgöringstid uppbär lön
med hälften av det för vederbörande löneklass fastställda beloppet.

Lönegrader
och lönek
lanser.

36

Kungl. Maj.ts proposition nr 218.

7 §■

Begynnelse- 1 morn. Vid tillträdandet av extra ordinarie befattning erhåller tjänsteman
lön och lön enligt den för vederbörande lönegrad fastställda lägsta löneklassen, där
löllPk|f''s?'' ej föreskrifterna i 8 § giva anledning till avvikelse härutinnan,
pp y ning. g morn. Efter att hava tillhört en och samma löneklass under tre år uppflyttas
tjänstemannen till närmast högre löneklass samt efter ytterligare tre
år till den därpå följande högre löneklassen och så vidare, intill dess högsta
löneklassen inom lönegraden uppnåtts, allt så framt ej annat följer av föreskrifterna
i 3 mom. här nedan eller i 8 §.

3 mom. Uppflyttning till högre löneklass sker vid ingången av kalenderkvartalet
näst efter det, under vilket den för sådan uppflyttning stadgade
tiden i den lägre löneklassen tilländagått.

1 övrigt gäller såsom villkor för extra ordinarie tjänstemans uppflyttning
till högre löneklass:

a) att tjänstemannen under minst fyra femtedelar av den tid, som erfordras
för vinnande av uppflyttning, bestritt sin egen eller på grund av förordnande
annan statens tjänst, dock att härvid såsom tjänstetid skall räknas
jämväl semester, ferier under vilka tjänstemannen uppburit oavkortad lön
ävensom tjänstledighet, som avses i 12 § 1—3 mom. eller i 13 §;

b) att uppskov med uppflyttning icke prövats böra äga rum på grund av
mindre väl vitsordad tjänstgöring under den tid tjänstemannen tillhört den
lägre löneklassen; dock att härvid hänsyn till viss i tjänsten begången förseelse,
för vilken tjänstemannen särskilt bestraffats, må tagas endast då förseelsen
kan sägas karakterisera arten av tjänstgöringen i dess helhet; samt

c) att tjänstemannen icke uppnått den för honom gällande pensionsåldern.

8 §•

Löneklass- 1 morn. Extra ordinarie tjänsteman, som befordras till extra ordinarie
placering vid tjänst inom högre lönegrad, skall placeras lägst i löneklassen närmast över
befordran ^en, som han ; cien iagre tjänsten senast tillhörde. Dessutom skall för
m'' m'' bestämmande av tidpunkt för löneklassuppflyttning i den högre tjänsten

tagas i beräkning den tid, dock högst tre år, varunder tjänstemannen i den
lägre tjänsten tillhört eller beräknas hava tillhört löneklassen närmast under
den, till vilken han på grund av nyssnämnda föreskrift eller stadgandet i
7 § 1 mom. skall hänföras.

Vad i första stycket sägs skall äga motsvarande tillämpning jämväl i fall,
där ordinarie tjänsteman eller tjänsteman, som åtnjuter vikariatslön, förordnas
att innehava extra ordinarie tjänst inom högre lönegrad, så ock där
extra tjänsteman vinner befordran till extra ordinarie tjänst inom samma
eller högre lönegrad.

2 mom. Där tjänsteman omedelbart före tillträdandet av extra ordinarie
befattning innehade anställning i statens tjänst med avlöning enligt kollektivavtal,
skall han i den extra ordinarie befattningen hänföras lägst till den
löneklass, i vilken lönen närmast överstiger den avlöning han i den tidigare
anställningen ägt uppbära.

Erforderliga bestämmelser rörande vad som skall förstås med avlöning
i den tidigare anställningen meddelas av Kungl. Maj:t i särskild ordning.

3 mom. Om och i den mån Kungl. Majit med hänsyn till föreliggande
särskilda omständigheter prövar sådant skäligt, må tjänsteman, som omedelbart
före tillträdandet av extra ordinarie befattning innehade icke-ordinarie
befattning i statens tjänst med arvode eller med avlöning enligt per -

Kungl. Maj:ts proposition nr 218

37

sonligt kontrakt, i den extra ordinarie befattningen placeras i högre löneklass
än som följer av stadgandet i 7 § 1 mom.

A mom. Har den, som tillträder extra ordinarie befattning inom högst
6 lönegraden, dessförinnan under minst sex år i följd innehaft fast anställning
såsom manskap vid försvarsväsendet och därvid undergått underbefälsutbildning,
skall han i den extra ordinarie befattningen placeras en löneklass
högre än den, till vilken han enligt stadgandet i 7 § 1 mom. eljest skolat
hänföras; dock att den, vilkens militära anställning varat minst nio år, skall,
där han tillträder extra ordinarie befattning inom högst 5 lönegraden, placeras
två löneklasser högre än den, till vilken han enligt nyssnämnda stadgande
eljest skolat hänföras.

Såsom förutsättning för löneklassplacering enligt bestämmelserna i nästföregående
stycke skall gälla, att högst åtta månader förflutit från avgången
från den militära anställningen till tillträdandet av den extra ordinarie befattningen
eller annan omedelbart före denna befattning innehavd fortlöpande
statlig anställning. Den militära anställningen skall anses hava innehafts
i följd, även om avbrott av sammanlagt högst tre månader förekommit
mellan olika anställningsperioder; dock må tid för dylikt avbrott icke
inräknas i anställningstiden.

Där bestämmelserna i detta moment komma i tillämpning, må icke samtidigt
tillämpas föreskrifterna i 1 mom. här ovan.

5 mom. övergår extra ordinarie tjänsteman med halv tjänstgöringstid
till extra ordinarie befattning med full tjänstgöring, ankommer på vederbörande
myndighet att besluta, i vad mån tjänstemannen av sådan anledning
må hänföras till högre löneklass än som skulle bliva för honom gällande
vid tillämpning av stadgandet i 7 § 1 mom.

6 mom. Finner vederbörande myndighet eljest beträffande tjänsteman,
som tillträder extra ordinarie befattning, med hänsyn till föregången långvarig
statsanställning och därunder åtnjuten avlöning synnerliga skäl föreligga
för placering i högre löneklass än den, till vilken han enligt stadgandet
i 7 § 1 mom. skolat hänföras, har myndigheten att underställa frågan
om löneklassplaceringen Kungl. Maj:ts prövning.

Vad sålunda stadgas gäller även för det fall, att tjänsteman före tillträdandet
av extra ordinarie befattning under avsevärd tid antingen innehaft
kommunal befattning eller ock i annan icke statlig anställning utfört arbete
av allmännyttig beskaffenhet och på den grund anses skäligen böra placeras
i högre löneklass än den, till vilken han enligt stadgandet i 7 § 1 mom. eljest
skolat hänföras.

7 mom. Extra ordinarie tjänsteman må icke på grund av bestämmelserna
i denna paragraf placeras högre än i högsta löneklassen inom den lönegrad,
som gäller för den nya tjänsten.

Till ordinarie tjänsteman, som förordnas att innehava extra ordinarie befattning
inom högre lönegrad, må ersättningen för månad icke utgå med
lägre belopp än vad tjänstemannen skulle i lön å egen befattning för hel
månad jämte vikariatsersältning för 30 dagar enligt bestämmelserna i 21 §
5 mom. civila avlöningsreglementet äga uppbära såsom vikarie å den extra
ordinarie befattningen. Sådan tjänsteman må ej heller, där ej annat följer
av stadgandet i 10 § 1 mom. andra stycket detta reglemente, i övrigt lida
minskning i de förmåner, som enligt civila avlöningsreglementet jämte därtill
hörande tilläggsbestämmelser tillkomma honom i hans egenskap av ordinarie
tjänsteman.

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 218.

9 §.

Avlöning vid Extra ordinarie tjänsteman, som övergår till annan extra ordinarie bernimInS
fattning inom samma lönegrad eller som utan något sitt förvållande förflyttas
till extra ordinarie tjänst inom lägre lönegrad, äger bibehålla den
placering i löneklass han i den föregående tjänsten innehade; dock må lönen
icke i något fall utgå enligt högre löneklass än den högsta för den nya
tjänsten fastställda.

Vad sålunda stadgas angående löneklassplacering för den, som nedflyttas
till lägre extra ordinarie tjänst, gäller ock för det fall, att ordinarie tjänsteman,
som förordnats att innehava extra ordinarie befattning inom högre
lönegrad, utan något sitt förvållande nödgas återgå till innehavande ordinarie
befattning.

10 §.

1 mom. Extra ordinarie tjänsteman äger årligen å tid, som prövas lämplig
med hänsyn till göromålens behöriga gång, åtnjuta semester under nedan
angivna antal dagar:

Intill det år,
under vilket tjäns-temannen fyller
30 år

Från och nied
det år, under vilket
tjänstemannen
fyller 30 år, intill
det år, under vilket
han fyller

40 år

Från och med
det år, under vil-ket tjänsteman-nen fyller

40 år

Tjänstemän, tillhörande

1—10 lönegraderna ..............

15

20

25

35

30

35

45

11—23 “» ..............

20

24-30 » ..............

30

Extra ordinarie tjänsteman, som tillika är innehavare av ordinarie tjänst
inom lägre lönegrad, må icke på grund av bestämmelserna i detta moment
och i 15 § 1 mom. a) civila avlöningsreglementet komma i åtnjutande av
semester och tjänstledighet för sjukdom med oavkortad lön under längre tid
♦ av ett och samma kalenderår, än att semestern jämte tjänstledigheten uppgår
till sammanlagt högst 45 dagar intill det år, under vilket tjänstemannen
fyller 40 år, samt högst 55 dagar för tid därefter.

1 övrigt gälla i fråga om semesterförmånens åtnjutande i tillämpliga delar
de särskilda villkor och bestämmelser, som meddelats i 11 § 2—4 mom. civila
avlöningsreglementet.

2 mom. I den mån vid vissa verk ordinarie tjänstemän äga i stället för
semester åtnjuta ferier, skall enahanda förmån tillkomma där anställda extra
ordinarie tjänstemän med samma eller motsvarande arbetsuppgifter.

11 §•

Tjänst- För tid, under vilken extra ordinarie tjänsteman åtnjuter tjänstledighet
avdra?8 från sin befattnin§» skall med hans avlöning förhållas på sätt i 12—16 §§
stadgas, så framt icke Kungl. Maj:t finner skäl att för visst fall annorlunda
bestämma.

Vid tjänstledighet förekommande avdrag å avlöningen, tjånstledighetsavdrag,
äro av tre slag, A-, B- och C-avdrag.

A- och B-avdragen utgöra för dag räknat de belopp, som finnas angivna i
följande tabell:

Kungl. Maj:ts proposition nr 218.

39

Löne-

klass

A-avdrag
för dag
kronor

B-avdrag
för dag
kronor

Löne-

klass

A-avdrag
för dag
kronor

B-avdrag
för dag
kronor

Löne-

klass

A-avdrag
för dag
kronor

B-avdrag
för dag
kronor

a

0.70

1.40

11

1.80

3.60

22

3.60

7.20

i

0.80

1.60

12

1.90

3.80

23

3.90

7.80

2

0.90

1.80

13

2.00

4.00

24

4.20

8.40

3

1.00

2.00

14

2.10

4.20

25

4.50

9.00

4

1.10

2.20

15

2.20

4.40

26

5.00

10.00

5

1.20

2.40

16

2.40

4.80

27

5.50

11.00

6

1.30

2.60

17

2.60

5.20

28

6.00

12.00

7

1.40

2.80

18

2.80

5.60

29

6.50

13.00

8

1.50

3.00

19

3.00

6.00

30

7.00

14.00

9

1.60

3.20

20

3.20

6.40

31

7.50

15.00

10

1.70

3.40

21

3.40

6.80

32

8.00

16.oo

För tjänsteman med halv tjänstgöringstid minskas avdragsbeloppet till
hälften.

C-avdraget utgöres av samtliga på tjänstledighetstiden belöpande kontanta
avlöningsförmåner. I vad mån extra ordinarie tjänsteman, som har att vidkännas
C-avdrag, skall avstå jämväl övriga med tjänsten förenade avlöningsförmåner,
beror på prövning i den ordning Kungl. Majit särskilt bestämmer.

12 §.

1 mom. Under tjänstledighet för offentligt uppdrag skall extra ordinarie
tjänsteman

a) vidkännas A-avdrag, där ersättning för uppdraget ej utgår eller utgår allenast
med visst belopp för sammanträdes- eller förrättningsdag och tjänstemannen
icke medgivits rätt till gottgörelse för de avlöningsförmåner han under
ledigheten avstått, så ock där fråga är om uppdrag såsom ledamot av
riksdagen;

b) vidkännas C-avdrag, där fråga är örn anställning hos riksdagen eller
dess revisorer eller hos kyrkomötet eller om uppdrag att deltaga i eller biträda
vid utredning, som beslutats av Kungl. Majit eller, jämlikt Kungl. Majits
bemyndigande, av departementschef eller myndighet (kommitté- eller sakkunniguppdrag).

2 mom. Under tjänstledighet för militär tjänstgöring skall extra ordinarie
tjänsteman

a) vidkännas B-avdrag för tid, under vilken han fullgör honom såsom beställningshavare
i reserven, å reservstat eller å övergångsstat eller såsom officer
i väg- och vattenbyggnadskåren åliggande tjänstgöring eller under vilken
han genomgår utbildningskurs för äldre reservofficerare eller han såsom
landstormen tillhörande värnpliktig är inkallad till landstormsbefälsövning
eller landstormsrepetitionsövning;

b) vidkännas C-avdrag för tid, under vilken han fullgör annan värnpliktstjänstgöring
än i a) sägs.

Angående särskild ersättning till extra ordinarie tjänsteman för tid, under
vilken han åtnjuter tjänstledighet för fullgörande av värnpliktstjänstgöring,
som i b) avses, stadgas i 21 § 4 mom.

3 mom. Under tjänstledighet för deltagande såsom elev i utbildningskurs
vid verket skall extra ordinarie tjänsteman äga åtnjuta oavkortad lön.

4 mom. Då extra ordinarie tjänsteman i andra fall än här ovan under
1—3 mom. omförmälts åtnjuter tjänstledighet av anledning, varom i denna
paragraf är fråga, skall han vidkännas C-avdrag.

Tjänstledighet
för
offentligt
uppdrag.

40

Kungl. Maj.ts proposition nr 218.

Tjänstledighet
till
följd av
olycksfall i
tjänsten m.m.

Tjänstledighet
till
följd av
sjukdom m.m.

13 §.

1 morn. Vid tjänstledighet till följd av olycksfall i tjänsten, varav föranletts
sjukdom eller förlust av arbetsförmågan, skall extra ordinarie tjänsteman a)

åtnjuta oavkortad lön intill dess ett år förflutit från dagen för olycksfallet; b)

vidkännas A-avdrag för tid därutöver, så framt ej vederbörande myndighet
på grund av särskilda förhållanden finner anledning medgiva, att
avdrag icke skall äga rum.

Med olycksfall i tjänsten skall förstås vad som enligt allmän lag är att
hänföra till olycksfall i arbete.

2 morn. Vad i 1 mom. stadgas äger motsvarande tillämpning jämväl där
tjänsteman på grund av sin tjänst blivit utsatt för väld eller annan misshandel
eller han i tjänsten ådragit sig yrkessjukdom eller svårare smittsam sjukdom
och av sådan anledning åtnjuter tjänstledighet, så ock där han förbjudits
att tjänstgöra till förekommande av smittas spridning.

Härvid förstås med yrkessjukdom sådan sjukdom, varom förmäles i gällande
lag om försäkring för vissa yrkessjukdomar, och med svårare smittsam
sjukdom sådan sjukdom, som enligt bestämmelserna i gällande epidemilag
skall föranleda anmälan till vederbörande myndighet, för såvitt den ej enligt
förstnämnda lag är att hänföra till yrkessjukdom.

14 §.

1 mom. Vid tjänstledighet till följd av behörigen styrkt sjukdom i andra
fall än som avses i 13 § skall extra ordinarie tjänsteman

a) äga^ uppbära oavkortad lön under högst sju dagar av ett och samma
kalenderår;

b) vidkännas A-avdrag för tid därutöver.

Erfordras på grund av sjukdom tjänstledighet under längre tid än sex
månader av ett och samma kalenderår eller vid sjukdom, som fortgår över
årsskifte, under längre tid än sex månader i en följd, bestämmer vederbörande
myndighet, örn tjänstemannen för tid därutöver skall vidkännas större
avdrag å lönen än här ovan under b) sagts.

Såsom förutsättning för åtnjutande enligt a) här ovan av oavkortad lön
under tjänstledighet för sjukdom skall gälla, att tjänstemannen under sammanlagt
minst sex år innehaft ordinarie eller extra ordinarie befattning i
statens tjänst.

Oavkortad lön under tjänstledighet för sjukdom enligt vad här stadgats
må ej tillkomma den, som tillika är innehavare av ordinarie tjänst och i sådan
egenskap jämlikt 15 § 1 mom. a) civila avlöningsreglementet äger rätt
till dylik förmån.

Ej heller må oavkortad lön under tjänstledighet för sjukdom tillkomma
extra ordinarie tjänsteman, som, enligt vad i detta reglemente eller eljest är
stadgat, i stället för semester äger åtnjuta ferier under mer än 45 dagar årligen.
Sådan tjänsteman må ej heller under ferietid komma i åtnjutande av
oavkortad lön, därest han vid ferietidens början sedan minst ett år icke
bestritt sin egen eller annan statens tjänst eller fullgjort uppdrag för statens
räkning, utan skall han i dylikt fall vidkännas A-avdrag.

Vad i detta moment sägs gäller, i enlighet med vad därom är särskilt stadgat,
även i fråga om avlöning till extra ordinarie tjänsteman, som erhåller
tjänstledighet för tvångsvis anordnad läkarundersökning.

2 mom. Har extra ordinarie tjänsteman beviljats tjänstledighet för svag
hälsas vårdande och är behovet av sådan ledighet behörigen styrkt, skall
han

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 218.

a) vidkännas B-avdrag under högst 30 dagar av ett och samina kalenderår;

b) vidkännas G-avdrag för tid därutöver.

3 mom. Vid tjänstledighet för havandeskap eller barnsbörd skall kvinnlig
extra ordinarie tjänsteman

a) vidkännas A-avdrag under en tid av högst 120 dagar, varav högst 90
dagar efter förlossningen;

1»X vidkännas C-avdrag för tid därutöver.

15 §.

Vid tjänstledighet för enskild angelägenhet skall extra ordinarie tjänsteman Tjänst a)

vidkännas B-avdrag för tid, varunder han idkar studier eller bedriver »r

arbete, som prövas vara av betydelse för verket eller för tjänstemannens angelägenhet,
kompetens för viss uppgift eller befattning inom verket, dock sammanlagt

högst 120 dagar av den tid, varunder han innehar extra ordinarie anställning; b)

vidkännas B-avdrag för tid, varunder han fullgör uppdrag inom sadan
personalsammanslutning, som avser att tillvarataga befattningshavarnas intressen
i tjänsten eller främja deras yrkesutbildning, dock högst 10 dagar av
ett och samma kalenderår;

c) likaledes vidkännas B-avdrag, där ledigheten beviljats för annan enskild
angelägenhet av vikt, dock högst 10 dagar av ett och samma kalenderår;
samt

d) vidkännas C-avdrag i andra fall än här ovan under a)—c) sägs.

16 §.

1 mom. Där extra ordinarie tjänsteman av anledning, som enligt stadgan- Nedsättning
dena i 12—15 §§ medför tjänstledighetsavdrag, medgives nedsättning av avrÄfdgS''
tjänstgöringstiden, skall avdraget å lönen beräknas i förhållande till den omfattning,
vari tjänstgöringstiden nedsatts.

2 mom. Har extra ordinarie tjänsteman för handläggning av visst ärende
eller viss grupp av ärenden inom verket eller eljest för fullgörande av särskilt
åliggande i tjänsten erhållit befrielse helt eller delvis från övriga honom
åliggande tjänstegöromål, skall han för den tid sådan befrielse varar åtnjuta
oavkortad lön.

17 §.

Bestämmelserna i 18 § civila avlöningsreglementet angående löneavdrag Avstängning
för ordinarie tjänsteman vid avstängning från tjänstgöring m. m. samt be- frän tjänststämmelserna
i 19 § samma reglemente angående helgdagsledighet för sådan |°"D,fdi g‘
tjänsteman skola äga motsvarande tillämpning beträffande extra ordinarie °
tjänsteman.

18 §.

Kallortstillägg utgår till extra ordinarie tjänstemän under samma förut- KaUortgsättningar
och enligt samma grunder, som gälla för ordinarie tjänstemän. tlllaggFör
extra ordinarie tjänsteman med halv tjänstgöringstid reduceras kallortstillägget
till hälften av eljest utgående belopp.

19 §.

1 mom. Extra ordinarie tjänsteman, som erhållit förordnande att såsom Vikariatservikarie
uppehålla sådan ordinarie tjänst inom högre lönegrad, för vilken lön
utgår enligt den i 5 § civila avlöningsreglementet meddelade löneplanen A,
eller att bestrida vikariat å sådan extra ordinarie tjänst inom högre lönegrad,
som i detta kap. avses, äger uppbära vikariatsersättning med belopp för dag
räknat, motsvarande skillnaden mellan de i nedanstående tabell angivna be -

42

Reseersättning,
tjänstgöringstraktamente,

flyttningsersättning

m. m.

Kungl. Maj:ts proposition nr 218.

!opP?n/ö.r: å ena „sidan> den lönegrad, till vilken den uppehållna befattningen
ar hanföra, och, å andra sidan, den lönegrad den vikarierandes egen tjänst
tillhör, dock med minst 60 öre örn dagen:

Lönegrad

nr

Belopp

kronor

Lönegrad

nr

Belopp

kronor

Lönegrad

nr

Belopp

kronor

i

0.60

13

2.35

24

6.25

2

0.70

14

2.55

25

6.85

3

0.80

15

2.80

26

7.45

4

0.90

16

3.05

27

8.05

5

1.05

17

3.35

28

8.70

6

1.20

18

3.65

29

9.85

7

1.35

19

4.00

30

10.00

8

1.50

20

4.35

31

10.65

9

1.65

21

4.70

32

11.30

10

1.80

22

5.05

33

11.95

11

12

1.95

2.15

23

5.65

34

12.60

2 mom. \ ad i l morn. stadgas skall äga motsvarande tillämpning i fråga
extra ordinarie tjänsteman, vilken, utan att fråga är örn vikariat, er halht

torordnande att bestrida göromål, vilka eljest ankomma på innehavare
av sadan högre befattning, som i sagda moment avses.

3 morn. Kan förordnande å sådan högre ordinarie tjänst, som i 1 mom.
avses väntas bliva av längre varaktighet, må extra ordinarie tjänsteman
etter Kungl. Maj:ts beprövande kunna, i stället för lön å egen befattning
samt vikariatsersättning enligt bestämmelserna i 1 morn., komma i åtnjutande
av vikariatslön. Såsom förutsättning för åtnjutande av vikariatslön gäder
tillika, att förordnandet, i förekommande fall efter kungörande till ansökning,
meddelats i den ordning, som stadgats för den uppehållna befattningens
besättande med ordinarie innehavare.

Vikariatslönen beräknas pa sätt beträffande ordinarie tjänstemän är städet
i 21 § 3 mom. civila avlöningsreglementet; och skola för extra ordinarie
tjänstemän, som uppbär vikariatslön, i övrigt i tillämpliga delar gälla de
stadganden, som i nyssnämnda avlöningsreglemente jämte därtill hörande
tilläggsbestämmelser meddelats beträffande ordinarie tjänsteman inom den
lönegrad vikariatet avser.

, of, mo™.'' Förordnas extra ordinarie tjänsteman att såsom vikarie uppeordmaiie
eller extra ordinarie befattning inom högre lönegrad i andra
fall an som i 1 3 morn. avses, skall, där ej stadgande härutinnan meddelas i

4 avd., ersättningen bestämmas av Kungl. Majit.

b mom. Extra ordinarie tjänsteman med halv tjänstgöringstid, som för°fdflas
‘dl såsom vikarie bestrida befattning med full tjänstgöring, äger, där
ej fråga är örn vikariatslön, i stället för lön i egen befattning åtnjuta oavkortad
lön i den löneklass han tillhör samt därutöver, i förekommande fall
vikariatsersättning enligt bestämmelserna i 1 mom. Under vikariat å befattning,
där full tjänstgöring icke är honom ålagd, skall lön ävensom vikariatsersättning,
där sådan förekommer, utgå med det reducerade belopp,
som betingas av den kortare tjänstgöringstiden.

20 §.

1 mom. I fråga örn ersättning vid resa för förrättning i statens ärenden
/elräkning•spenningar samt ersättning efter ackord eller beting gäller för
extra ordinarie tjänstemän vad i civila avlöningsreglementet jämte därtill
hörande tilläggsbestämmelser finnes i sådant hänseende föreskrivet beträffande
ordinarie tjänstemän inom motsvarande lönegrader.

•13

Kungl. Maj:ts proposition nr 218.

2 mom. Därest icke vederbörande myndighet annorlunda beslutar^, skall
vad i 1 moni. föreskrives äga tillämpning jämväl i fråga örn tjånstgöringstraktamente
och övertidsersättning. Extra ordinarie tjänsteman utan fast
stationeringsort må av vederbörande myndighet tilldelas tjänstgöringstraktamente
under högst 90 dagar efter förändring av tjänstgöringsort.

3 mom. Extra ordinarie tjänsteman, som utan egen ansökning eller därom
uttryckt önskan förflyttats från en stationeringsort till en annan eller
som vid övergång från annan anställning i statens tjänst till extra ordinarie
befattning eller till följd av förordnande att innehava eller uppehålla högre
befattning nödgats flytta till annan ort eller som eljest fått sig ålagt att
byta bostad, äger i anledning härav uppbära ersättning för flyttningskostnad
enligt de grundel’, som gälla för ordinarie tjänsteman inom motsvarande
lönegrad.

21 §.

1 mom. I fall, som omförmälas i 4 avd. av reglementet, må vid vissa Ersättning för
extra ordinarie befattningar ävensom för särskild tjänstgöring vid vederbörande
verk utgå ersättningar och förmåner i enlighet med vad i nämnda m m
avdelning stadgas.

2 mom. Gratifikation eller belöning må kunna tilldelas extra ordinarie
tjänsteman, därest medel för sådant ändamål finnas anvisade.

3 mom. Utöver vad i detta reglemente förutsättes eller eljest enligt beslut
av Kungl. Majit medgivits må extra ordinarie tjänsteman icke för tjänstgöring
vid vederbörande verk åtnjuta ersättning eller förmån, så framt
ej Kungl. Majit för uppdrag eller arbete, vilket kan anses falla utom tjänstemannens
vanliga tjänstutövning, anvisat särskilda medel eller eljest finner
skäl medgiva särskild gottgörelse.

A mom. För tid, under vilken extra ordinarie tjänsteman åtnjuter tjänstledighet
på grund av inkallelse till värnpliktstjänstgöring som icke är att
hänföra till landstormsbefälsövning eller landstormsrepetitionsövning, äger
han uppbära särskild dagersättning med 2 kronor 50 öre.

22 §.

Rörligt tillägg utgår till extra ordinarie tjänstemän under samma förut- Rörligt

sättningar och enligt samma grunder, som gälla för ordinarie tjänstemän. tillägg.

23 §.

I fråga örn sjukvård och begravningshjälp, tjånstebostad, bränsle och Sjukvård
belysning samt tjänstedräkt gäller för extra ordinarie tjänstemän vad i m- m
civila avlöningsreglementet jämte därtill hörande tilläggsbestämmelser finnes
i sådant hänseende föreskrivet beträffande ordinarie tjänstemän inom motsvarande
lönegrader.

2 kap. Extra ordinarie tjänstemän med lön enligt löneplan B
i civila avlöningsreglementet.

24 §.

Innehavare av sådan enligt riksdagens beslut inrättad extra ordinarie be- Lön och
fattning, vilken motsvarar ordinarie tjänst inom viss lönegrad av den i 5 § fa°r”^gr
civila avlöningsreglementet meddelade löneplanen B, äger åtnjuta lön såsom
om han innehade ordinarie tjänst inom lönegraden i fråga.

För här avsedd extra ordinarie tjänsteman skola i övrigt i tillämpliga delar
gälla de stadganden, som i civila avlöningsreglementet jämte därtill hörande
tilläggsföreskrifter meddelats för ordinarie tjänsteman inom den lönegrad,
enligt vilken lönen utgår.

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 218.

3 avd. Extra tjänstemän och aspiranter.

1 kap. Extra tjänstemän.

25 §.

Minimiålder Anställning såsom extra tjänsteman kan vinnas endast av den som udd
för anställ- nått 18 års ålder. 1

ning.

26 §.

Till extra tjänstemän utgår lön enligt följande löneplan:

Löneplan Ex.

Lönegrad

O r

t s

g i

u

P P

Löne-

omfattar

klass

A

B

c

D

E

F

1 G

H

I

nr

löneklas-

nr

1

serna nr

A

r s 1 ö

n, k r

o n o

r

i

c, b, a

c

1,740

1,809

1,878

1,947

2,016

2,085

2,154

2,223

2,292

2

b, a, 1

b

1,806

1,878

1,950

2,022

2,094

2,166

2,238

2.310

2,382 i

3

a, 1— 2

a

1,872

1,947

2,022

2,097

2,172

2,247

2^22

2,397

2j472

4

1— 3

1

1,938

2,016

2,094

2,172

2,250

2,328

2406

2,484

2^562

5

2— 4

2

2,070

2,154

2,238

2,322

2,406

2,490

2^574

2,658

2,742

6

3— 5

3

2,202

2,292

2,382

2,472

2,562

2,652

2,742

2,832

2,922 1

7

4— 6

4

2,334

2,430

2,526

2,622

2,718

2,814

2,910

3i006

3,102 |

8

5— 7

5

2,466

2,568

2,670

2,772

2,874

2,976

3,078

3,180

3,282

9

6— 8

6

2,6(11

2,709

2,817

2,925

3,033

3,141

3,249

3,357

3,465

10

7— 9

7

2,739

2,853

2,967

3,081

3,195

3,309

3,423

3,537

3^651

11

8-10

8

2,877

2,997

3,117

3,237

3,357

3,477

3^597

3417

<837

12

9—11

9

3,015

3,141

3,267

3,393

3,519

3,645

3,771

3,897

<023

13

10—12

10

3,153

3,285

3,417

3,549

3,681

3,813

3j945

4,077

4,209

14

11—13

11

3,291

3,429

3,567

3,705

3,843

3,981

4,119

4,257

4,395 !

15

12—14

12

3,438

3,582

3,726

3,870

4,014

4,158

<302

4,590 ;

16

13—15

13

3,630

3,780

3,930

4,080

4,230

4,380

<530

4,680

4j830

17

14—16

14

3,822

3,978

4,134

4,290

4,446

4,602

4,758

4,914

5,070

18

15—17

15

4,050

4,212

4,374

4,536

4,698

4,860

5,022

5484

5,346

19

16—18

16

4,278

4,446

4,614

4,782

4,950

5,118

<286

5,454

5,622

20

17—19

17

4,596

4,773

4,950

5,127

5,304

5,481

5,658

5,835

6,012

21

18—20

18

4,926

5,112

5,298

5,484

5,670

5,856

6,042

6,228

6,414

22

19—21

19

5,256

5,451

5,646

5,841

6,036

6.231

6,426

6,621

6,816

23

20—22

20

5,586

5,793

6,000

6,207

6,414

6,621

6,828

7,035

7,242

21

5,916

6,135

6,354

6,573

6,792

7,011

7,230

7,449

7,668

22

6,300

6,525

6,750

6,975

7,200

7,425

7,650

7,875

8,100

27 §.

Lönegrader / morn. Extra tjänsteman hänföres högst till lönegrad med samma ord0kiassenre‘
ninf1^nummer sorn deri, vilken blivit fastställd för extra ordinarie tjänsteman
med närmast jämförliga arbetsuppgifter.

Den löneklass, enligt vilken lönen skall utgå, fastställes i enlighet med föreskrifterna
i 28 och 29 §§; inom löneklass bestämmes lönebeloppet efter den
ortsgrupp, till vilken tjänstemannens stationeringsort blivit hänförd.

I fråga örn fördelningen av stationeringsorter å de olika ortsgrupperna gäller
vad Kungl. Majit i sådant hänseende fastställt för ordinarie tjänstemän.

Extra tjänsteman utan fast stationeringsort åtnjuter lön enligt den ortsgrupp
tjänstgöringsorten tillhör.

Kungl. Maj:ts proposition nr 218.

45

2 mom. För extra tjänsteman, vars tjänstgöringstid understiger den, som
gäller för jämförlig ordinarie tjänsteman, utgår lönen med ett i förhållande
till den kortare tjänstgöringstiden reducerat belopp.

Lön utgår icke till extra tjänsteman för tid, under vilken arbete vid vederbörande
verk ej kan beredas honom.

28 §.

1 mom. Vid tillträdandet av extra befattning erhåller tjänsteman lön en- Begynligt
den för vederbörande lönegrad fastställda lägsta löneklassen, där ej före- ne.!sel°“ och
skrifterna i 27 § 2 mom. och 29 § giva anledning till avvikelse härutinnan. uppfattning

2 mom. Efter att hava tillhört en och samma löneklass under tre år
uppflyttas tjänstemannen till närmast högre löneklass samt efter ytterligare
tre år till högsta löneklassen inom lönegraden. För sådan löneklassuppflyttning
skola i tillämpliga delar gälla de för extra ordinarie tjänstemän i 7 §

3 mom. givna föreskrifterna.

29 §.

1 mom. Extra tjänsteman, som befordras till extra tjänst inom högre Löneklasslönegrad,
skall placeras lägst i löneklassen närmast över den, som han i den placering vid
lägre tjänsten senast tillhörde. Dessutom skall för bestämmande av tidpunkt befordran,
för löneklassuppflyttning i den högre tjänsten tagas i beräkning den tid, dock

högst tre år, varunder tjänstemannen i den lägre tjänsten tillhört eller beräknas
hava tillhört löneklassen närmast under den, till vilken han på grund av
nyssnämnda föreskrift eller stadgandet i 28 § 1 mom. skall hänföras.

Vad i första stycket sägs skall äga motsvarande tillämpning å den, som
från anställning såsom aspirant tillträder extra befattning inom högre lönegrad.

2 mom. Övergår extra tjänsteman med avkortad tjänstgöring till extra
befattning med full tjänstgöring, ankommer på vederbörande myndighet att
besluta, i vad mån tjänstemannen av sådan anledning må hänföras till högre
löneklass än som skulle bliva för honom gällande vid tillämpning av stadgandet
i 28 § 1 mom.

3 mom. Extra tjänsteman, som övergår till annan extra befattning inom
samma lönegrad, äger bibehålla den placering i löneklass han i den föregående
tjänsten innehade.

4 mom. Extra tjänsteman må icke på grund av bestämmelserna i denna
paragraf placeras högre än i högsta löneklassen inom den lönegrad, som gäller
för den nya tjänsten.

30 §.

1 mom. Extra tjänsteman äger, där ej annat följer av stadgandet i 2 Semester.
morn., årligen å tid, som prövas lämplig med hänsyn till göromålens behöriga

gång, åtnjuta semester under 15 dagar. Kätt till semester inträder efter det
tjänstemannen fullgjort tjänstgöring i civil statsanställning sammanlagt minst
180 dagar.

Vad i 11 § 2 och 3 mom. civila avlöningsreglementet stadgas beträffande
ordinarie tjänstemans semester skall i tillämpliga delar gälla även i fråga örn
semester för extra tjänsteman.

2 mom. Ilar tjänsteman av annan anledning än i 32 § omförmäles under
sammanlagt mer än 90 dagar av nästföregående kalenderår icke tjänstgjort,
ankommer det på vederbörande myndighet att med hänsyn till föreliggande
omständigheter bestämma, örn och i vad mån minskning i tjänstemannens
semester för det löpande kalenderåret skall äga rum.

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 218.

Tjänstledighetsa
vdrag.

Tjänstledighet
till
följd av
olycksfall i
tjänsten xn. m

Tjänstledighet
till
följd av sjukdom
m. m.

Tjänstledighet
av
annan anledning.

Kallorts tillägg.

3 mom. I den mån vid vissa verk ordinarie tjänstemän äga i stället för
semester åtnjuta ferier, skall enahanda förmån tillkomma extra tjänstemän
med samma eller motsvarande arbetsuppgifter.

31 §.

För tid, under vilken extra tjänsteman åtnjuter tjänstledighet från sin befattning,
skall med hans avlöning förhållas på sätt i 32—34 §§ stadgas, så
framt icke Kungl. Maj :t finner skäl för visst fall annorlunda bestämma.

I fråga om tjänstledighetsavdrag äga de för extra ordinarie tjänstemän i
11 § andra, tredje och femte styckena givna bestämmelserna motsvarande
tillämpning. Härvid skola beträffande extra tjänsteman, som uppbär lön
enligt lägre löneklass än löneklass a, A- och B-avdragen utgöra de belopp,
som bestämts för sistnämnda löneklass.

För extra tjänsteman med avkortad tjänstgöringstid reduceras A- och Bavdragen
i förhållande till den kortare tjänstgöringstiden.

32 §.

1 moni. Vid tjänstledighet till följd av olycksfall i tjänsten, varav föranletts
sjukdom eller förlust av arbetsförmågan, skall extra tjänsteman

a) åtnjuta oavkortad lön, intill dess sex månader förflutit från dagen för
. olycksfallet;

b) vidkännas B-avdrag för tid därutöver, så framt ej vederbörande myndighet
på grund av särskilda förhållanden finner anledning medgiva, att
avdrag icke skall äga rum eller att A-avdrag skall tillämpas.

2 mom. Vad i 1 mom. stadgas äger motsvarande tillämpning, där extra
tjänsteman åtnjuter tjänstledighet eller förbjudits att tjänstgöra av anledning,
varom förmäles i 13 § 2 mom.

33 §.

1 morn. Vid tjänstledighet till följd av behörigen styrkt sjukdom i andra
fall än i 32 § avses skall extra tjänsteman

a) vidkännas B-avdrag under en tid av högst sex månader av ett och samma
kalenderår eller vid sjukdom, som fortgår över årsskifte, under högst sex
månader i en följd;

b) vidkännas C-avdrag för tid därutöver.

2 mom. Vid tjänstledighet för havandeskap eller barnsbörd skall kvinnlig
extra tjänsteman

a) vidkännas B-avdrag under en tid av högst 120 dagar, varav högst 90
dagar efter förlossningen;

b) vidkännas C-avdrag för tid därutöver.

34 §.

Har extra tjänsteman erhållit tjänstledighet av annan anledning än i 32
och 33 §§ omförmäles, skall han under tiden vidkännas C-avdrag.

35 §.

Kallort stillägg utgår till extra tjänstemän under samma förutsättningar
och enligt samma grunder, som gälla för ordinarie tjänstemän. För tjänsteman
med avkortad tjänstgöringstid reduceras kallortstillägget till hälften
av eljest utgående belopp.

Kungl. Majda proposition nr 218.

47

36 §.

1 mom. Extra tjänsteman, som erhållit förordnande att såsom vikarie
uppehålla sådan ordinarie tjänst inom högre lönegrad, för vilken lön utgår
enligt den i 5 § civila avlöningsreglementet meddelade löneplanen A, eller att
bestrida vikariat å sådan extra ordinarie tjänst inom högre lönegrad, som i
2 avd. 1 kap. detta reglemente avses, äger uppbära den vikariatsersättning,
som jämlikt bestämmelserna i 19 § 1 mom. skulle hava tillkommit honom,
därest han varit extra ordinarie tjänsteman inom lönegrad, motsvarande den
han tillhör.

2 mom. Kan förordnande å sådan högre ordinarie tjänst, som i 1 mom.
avses, väntas bliva av längre varaktighet, må extra tjänsteman kunna komma
i åtnjutande av vikariatslön under de förutsättningar och enligt de grunder,
som för extra ordinarie tjänstemän föreskrivas i 19 § 3 mom.

37 §.

I fråga om ersättning vid resa för förrättning i statens ärenden, felräkningspenningar,
ersättning efter ackord eller beting, tjänstgöringstraktamente
samt övertidsersättning gäller för extra tjänstemän vad i 20 § i sådant hänseende
föreskrivits för extra ordinarie tjänstemän inom motsvarande lönegrader.

38 §.

I fall, som omförmälas i 4 avd. av reglementet, må till vissa extra tjänstemän
för särskild tjänstgöring vid vederbörande verk utgå ersättningar och
förmåner i enlighet med vad i nämnda avdelning stadgas.

39 §.

Rörligt tillägg utgår till extra tjänstemän under samma förutsättningar
och enligt samma grunder, som gälla för ordinarie tjänstemän.

40 §.

1 mom. I fråga om sjukvård, tjänstebostad, bränsle och belysning samt
tjånstedråkt gäller för extra tjänstemän vad i civila avlöningsreglementet
jämte därtill hörande tilläggsbestämmelser finnes i sådant hänseende föreskrivet
beträffande ordinarie tjänstemän inom motsvarande lönegrader.

2 mom. Avlider extra tjänsteman, skall till hans dödsbo såsom begravningshjälp
utbetalas ett belopp av 400 kronor. I nämnda belopp skall den
vid dödsfall till följd av olycksfall i arbete enligt lag och särskild författning
utgående begravningshjälpen anses inbegripen.

2 kap. Aspiranter.

41 §.

Anställning som aspirant kan vinnas endast av den, som uppnått 18 års
ålder.

42 §.

1 mom. För bestämmande av lön till aspirant gäller den för extra tjänstemän
i 26 § meddelade löneplanen, dock att lönen beräknas allenast enligt
lägsta löneklassen inom vederbörande lönegrad.

Aspirant hänföres högst till lönegrad med samma ordningsnummer som
den, vilken gäller för extra ordinarie tjänsteman med närmast jämförliga
arbetsuppgifter.

Vikariatsersättning
och
vikariatslön.

Vissa särskilda
ersättningar.

Ersättning
för särskild
tjänstgöring.

Kärligt

tillägg.

Sjukvård, begravningshjälp
m. m.

Minimiålder
för anställning.

Lönegrader
och löneklasser
m. m.

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 218.

Övriga avlöningsbes
tämmelser.

Särskilda bestämmelser.

Ersättning
vid vikariat.

Inom löneklass bestämmes lönebeloppet efter den ortsgrupp, till vilken
tjänstemannens stationeringsort blivit hänförd. I fråga om fördelningen av
stationeringsorter å de olika ortsgrupperna gäller vad Kungl. Maj:t i sådant
hänseende fastställt för ordinarie tjänstemän.

Aspirant utan fast stationeringsort åtnjuter lön enligt den ortsgrupp tjänstgöringsorten
tillhör.

2 mom. För aspirant, vars tjänstgöringstid understiger den, som gäller
för jämförlig ordinarie tjänsteman, utgår lönen med ett i förhållande till den
kortare tjänstgöringstiden reducerat belopp.

Lön utgår icke till aspirant för tid, under vilken arbete vid vederbörande
verk ej kan beredas honom.

3 mom. Där så finnes lämpligt, må avlöning till aspirant utgå i form av
daglön eller timlön, beräknad enligt grunder som med hänsyn tagen till den
i 1 mom. stadgade årslönen ävensom, i förekommande fall, kallortstillägg
fastställas av vederbörande myndighet.

43 §.

De för extra tjänstemän i 30—35 samt 37—40 §§ meddelade bestämmelserna
skola äga motsvarande tillämpning å aspiranter.

Förordnas aspirant att såsom vikarie uppehålla sådan ordinarie tjänst inom
högre lönegrad, för vilken lön utgår enligt den i 5 § civila avlöningsreglementet
meddelade löneplanen A, eller att bestrida vikariat å sådan extra ordinarie
tjänst inom högre lönegrad, som i 2 avd. 1 kap. avses, ankommer på vederbörande
myndighet att bestämma, örn vikariatsersättning må utgå. Där
sådan ersättning medgives, beräknas densamma på sätt för extra tjänsteman
stadgas i 36 §.

Vid tillämpning av bestämmelserna i 32—34 §§ å aspirant, som uppbär
timlön, beräknas lönen för dag, varvid till grund för beräkningen lägges det
antal timmar, som under tiden för aspiranter ledighet från tjänsten varit
fastställt såsom daglig arbetstid för den tjänstegrupp han tillhör.

4 avd. Särskilda bestämmelser.

44 §.

Såsom tillägg till eller undantag från vad i 2 och 3 avd. stadgas skola förvissa
i nämnda avdelningar avsedda tjänstemän, som här nedan i 45—53 §§
angivas, gälla de särskilda bestämmelser, som i sagda paragrafer meddelas.

45 §.

Andra huvudtiteln.

Nedre justitierevisionen.

Extra ordinarie eller extra tjänsteman, som förordnas att såsom vikarie
uppehålla ordinarie revisionssekreterartjänst eller att eljest fullgöra på revisionssekreterare
ankommande göromål, äger åtnjuta lön och övriga förmåner
enligt för ordinarie revisionssekreterare gällande grunder.

49

Kungl. May.ts proposition nr 218.

46 §.

Tredje huvudtiteln.

Utrikesförvaltningen.

1. Bestämmelserna i 50 § civila avlöningsreglementet skola i tillämpliga Särskilda fördelar
gälla för extra ordinarie tjänsteman med stationering utomlands, med yi™an^än^e_

undantag av pressattaché och attaché. män med

stationering

utomlands.

2 För extra ordinarie och extra pressattaché och attaché med statione- Särskilda förring
utomlands skall vad i 50 § 1—5 samt 9 och 10 punkterna civila avlo- ^

ningsreglementet stadgas äga motsvarande tillämpning, dock att attache ager pressattacllé
årligen åtnjuta semester under 30 dagar. . med statione Tjänsteman,

som i nästföregående stycke sågs, äger åtnjuta ortstillagg en- ring utomlist
särskild stat eller jämlikt av Kungl. Majit meddelade särskilda bestämmelser.
Där särskilda skäl därtill föranleda, må tjänstemannen kunna enligt
Kungl. Maj:ts bestämmande i varje särskilt fall komma i åtnjutande av
förmån av fri tjänstebostad med uppvärmning och belysning.

47 §.

Fjärde huvudtiteln.

Sjökarteverket.

Vad i 50 a § civila avlöningsreglementet sägs äger motsvarande tillämp- Särskilda
ning beträffande extra ordinarie och extra tjänsteman. vid sjömät ningsarbete.

48 §.

Femte huvudtiteln.

1 mom. Statens sinnessjukhus.

1. Vad i 51 § 6 mom. 4, 6 och 7 punkterna civila avlöningsreglementet
stadgas skall äga motsvarande tillämpning beträffande extra ordinarie och

2. För sådana grupper bland extra ordinarie ekonomipersonal, beträffande
vilka lönen anses böra bestämmas till lägre belopp än som angives i
den i 5 § detta reglemente meddelade löneplanen, fastställer Kun„l. Maj.t
i särskild ordning lönegrader och löneklasser ävensom er.orderliga av o ningsföreskrifter

i övrigt. . .... ,

I fråga örn semestertidens längd skall för nu avsedd personal galla vad
i 10 § 1 mom. föreskrives beträffande extra ordinarie tjänstemän, tillgörande
1—10 lönegraderna.

Ersättning för
viss tjänstgöring
m. m.

Löneform äner
för viss ekonomipersonal.

2 mom. Länsstyrelserna.

Vad i 51 § 8 mom. 2 punkten civila avlöningsreglementet sägs äger mot- Yikarintssvarande
tillämpning beträffande extra ordinarie och extra tjänsteman. er™ns

49 §.

Sjunde huvudtiteln.

1 mom. Kammarrätten.

Vad i 53 § 1 mom. civila avlöningsreglementet stadgas skall äga motsva- Semester,
rande tillämpning beträffande extra ordinarie assessor samt extra ordinarie
föredragande.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 21S. 4

50

Kungl. Maj.ts proposition nr 218.

2 moni. Generaltullstyrelsen och tullstaten.

traktamente ck^aL?3 § f mom.2 3 Punkterna civila avlöningsreglementet stadgas
amenie skau aga motsvarande tillämpning beträffande extra ordinarie och extra
tjänstemän.

m. m.

1 morn.

50 §.

Åttonde huvudtiteln.

Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan.

^stadsförman naj^mnt 54 § To"'' 3 Pun^ten civiIa avlöningsreglementet stadgas skall
m m aga motsvarande tillämpning beträffande extra ordinarie och extra tjänsteman.

Semester.

Förmistr
in natura.

2 mom. Karolinska sjukhuset.

1. Såsom undantag från vad i 10 § 1 mom. och 30 § 1 mom. detta reglemente
foresknves skall gälla, b

a) att extra ordinarie eller extra läkare vid radiumhemmet vid Konung
Gustaf y:s jubileumsklinik eller å röntgenavdelning vid sjukhuset äger årligen
åtnjuta semester under 42 dagar, dock med rätt för sjukhusdirektionen
att med hänsyn till föregående radiologiskt arbete medgiva semester under
ytterligare högst 18 dagar. Den årliga semestertiden för sådan läkare, som
tjänstgjort vid Radiumhemmet eller därmed jämställd radioterapeutisk klinik
under sammanlagt minst 5 år, skall utgöra 60 dagar och för sådan läkare,
som därstädes tjänstgjort under sammanlagt minst 10 år, 90 da"ar b)

att annan extra ordinarie eller extra läkare än under a) sägs äger årligen
åtnjuta semester under 30 dagar, där ej såvitt angår extra ordinarie läkare
längre semestertid är stadgad i 10 § 1 inom.;

c) att extra ordinarie eller extra tjänsteman, som''tillhör sjukvårdspersona?
röntgenavdelning, samt extra ordinarie eller extra tjänsteman, som
tillhör sjukvårdspersonalen vid radiumhemmet och i sitt arb^e handskas
med röntgen eller radium, äga årligen åtnjuta semester till det~ antal dagar
som i 54 § 4 morn. 1 punkten b) och c) civila avlöningsreglementet stadgats
for motsvarande ordinarie tjänsteman; samt

d) att extra ordinarie assistentsköterska, vilkens tjänstgöring är förlagd

dit !!r!|n/Vde niRg a“,Hnsde,r C* sägs’ ager arli8en åtnjuta semester under
det antal dagar, som i 10 § 1 morn. detta reglemente föreskrives för extra
ordinarie tjänstemän, tillhörande 11—23 lönegraderna.

2. Vad i 54 § 4 morn. 2 punkten civila avlöningsreglementet stadgats skall
aga motsvarande tillämpning beträffande extra ordinarie och extra tjänste mein.

3 mom. Serafimerlasarettet.

Semester.

L Såsom undantag från vad i 10 § 1 mom. och 30 § 1 mom. detta reglemente
föreskrives skall gälla 8

„ a) att extra ordinarie eller extra läkare å röntgenavdelning äger årligen
åtnjuta semester under 42 dagar, dock med rätt för sjukhusdirektionen att
med hänsyn till föregående radiologiskt arbete medgiva semester under
ytterligare högst 18 dagar. Den årliga semestertiden för sådan läkare, som
tjänstgjort a röntgenavdelning eller vid radiumhemmet eller å därmed
jämställd radioterapeutisk klinik under sammanlagt minst 5 år, skall utgöra
60 dagar och för sådan läkare, som därstädes tjänstgjort under sammanlagt
minst 10 ar, 90 dagar;

Kungl. Maj:ts proposition nr 218:

51

b) att annan extra ordinarie eller extra läkare än under a) sägs äger årligen
åtnjuta semester under 30 dagar, där ej såvitt angår extra ordinarie
läkare längre semestertid är stadgad i 10 § 1 moni.;

c) ^att extra ordinarie eller extra tjänsteman, som tillhör sjukvårdspersonalen
å röntgenavdelning, äger årligen åtnjuta semester till det antal dagar,
s°m i 54 § 5 mom. 1 punkten a) civila avlöningsreglementet stadgats för
motsvarande ordinarie tjänsteman; samt

d) att extra ordinarie assistentsköterska, vilkens tjänstgöring är förlagd
till annan avdelning än under c) sägs, äger årligen åtnjuta semester under
det antal dagar, som i 10 § 1 mom. detta reglemente föreskrives för extra
ordinarie tjänstemän, tillhörande 11—23 lönegraderna.

2. Vad i 54 § 5 mom. 2 punkten civila avlöningsreglementet stadgats skall Förmåner
äga motsvarande tillämpning beträffande extra ordinarie och extra tjänste- in naturamän.

4 mom. Högre lärarinneseminariet, de allmänna läroverken, folkskoleseminarierna,
småskoleseminarierna, läroanstalterna för blinda, vårdanstalten
för blinda med komplicerat lyte, läroanstalterna för dövstumma samt de
tekniska läroverken.

1. Vad i 1 och 2 avd. samt 3 avd. 1 kap. detta reglemente sägs angående Tillämpning
vederbörande myndighet skall, i den mån ej annat följer av vad nedan stad- ,av 9tadsangas,
beträffande tjänsteman vid i detta moment omförmäld läroanstalt avse börand/mvnskolöverstyrelsen.
dighet/

2- Vad i 2 § stadgas angående angivande i antagningsbevis av avkortad Antagningstjänstgöringstid
skall icke äga tillämpning beträffande extra ordinarie lä- bevis,
rare.

3. Vid tillämpning av de i 3 § 3 och 4 mom. meddelade föreskrifterna
iakttages, att avlöning till extra lärare beräknas efter den årliga lästiden i
förhållande till det antal dagar, som lärarens anställning vid vederbörande
läroanstalt omfattat, samt att avlöning till sådan lärare för tjänstgöring, som
upphör under loppet av kalendermånad, skall, såvitt lämpligen kan ske, utbetalas
vid tjänstgöringens slut.

4. Såsom undantag från vad i 4 § 1 mom. stadgas skall gälla, att de
olika slagen av extra ordinarie lärarbefattningar vid i detta moment omförmälda
läroanstalter ävensom antalet av dylika befattningar bestämmas
av Kungl. Majit.

5. Vid tillämpning av 4 § 4 mom. iakttages, att undervisningsskyldigheten,
så vitt angår annan extra ordinarie lärare än lärare i teckning, musik,
gymnastik med lek och idrott, slöjd eller hushållsgöromål, motsvarar den
som gäller för ordinarie lärare med närmast jämförliga arbetsuppgifter eller,
så vitt angår extra ordinarie lärare i övningsämne av nyssnämnt slag, omfattar
minst åtta veckotimmar.

6. Utan hinder av vad i 4 § 5 mom. föreskrives må innehavare av extra
ordinarie lärarbefattning i övningsämne kunna vara anställd såsom ordinarie
eller extra ordinarie Övningslärare jämväl vid annan läroanstalt; dock att
den sammanlagda undervisningsskyldigheten i ordinarie och extra ordinarie
eller i allenast extra ordinarie tjänst icke i något fall må överstiga 34 veckolimmar.

Önskar extra ordinarie lärare åtaga sig undervisning i annan läroanstalt,
skola stadgandena i 54 § 9 mom. 4 punkten andra stycket civila avlöningsreglementet
äga motsvarande tillämpning.

7. Den jämlikt 5 och 26 §§ detta reglemente utgående lönen beräknas för
extra ordinarie och extra lärare i teckning, musik, gymnastik med lek och
idrott, slöjd eller hushållsgöromål i enlighet med de föreskrifter, sorn beträf -

AvlBnings
beräknande
för extra
lärare.

Inrättande
av extra
ordinarie
lärarbefattningar.

Undervisningsskyldighet.

Förening av
befattningar
in. m.

Lönens beräknande
för
lärare i övningsämne.

52

Kungl. Maj:ts proposition m 218.

Löneklass uppflyttning -

Tjänstledighetsavdrag

för lärare
i övningsämne.

Löneavdrag
vid tjänstledighet
för
studier m. m.

Kallorts tillägg.

Ersättning
vid vikariat

Lön vid visst
tjänstgöringshinder
m. m.,
vissa ersättningar.

Villkor för
anställning
såsom extra
lärare.

Lönehlassnppflyttning

för extra
lärare.

lande motsvarande ordinarie lärare meddelats i 54 § 9 mom. 5 punkten b)
och c) civila avlöningsreglementet; dock att vad där under b) andra stycket
stadgas angående det högsta antal trettiondedelar, varmed lönebeloppet må
minskas, icke skall äga tillämpning vid beräknande av lön till extra ordinarie
och extra lärare.

Då lärare i övningsämne, varom i första stycket förmäles, i en och samma
extra ordinarie eller extra befattning fullgör tjänstgöring å mer än en ort,
bestämmes hela lönen efter den ortsgrupp, till vilken den ort blivit hänförd,
som enligt skolöverstyrelsens bestämmande skall anses såsom lärarens stationeringsort.

8. Vid tillämpning av stadgandena i 7 § 3 mom. a) samt 28 § 2 mom.
skall såsom tjänstetid räknas jämväl tid, varunder tjänsteman varit hindrad
att tjänstgöra på den grund, att undervisningen vid vederbörande läroanstalt
till följd av smittsam sjukdom inställts.

9. För extra ordinarie och extra lärare i övningsämne. vilkens årslön med
tillämpning av de ovan i 7 punkten meddelade föreskrifterna bestämts på
grundval av ett högre eller lägre antal veckotimmar än 30, utgöra A- och Bavdragen
de belopp, som finnas angivna i 11 §, ökade respektive minskade
med samma antal trettiondedelar, varmed det för vederbörande ortsgrupp
och löneklass gällande lönebeloppet ökats eller minskats; dock att, där sålunda
uppkommande avdragsbelopp för dag icke slutar å helt femtal ören,
detsamma skall jämkas till närmaste femtal.

10. I stället för vad i 15 § a) sägs skall beträffande extra ordinarie lärare
gälla vad i 54 § 9 mom. 11 punkten civila avlöningsreglementet stadgas:
dock att den i sistnämnda bestämmelse angivna tidsbegränsningen skall avse
sammanlagt högst 120 dagar av den tid, varunder läraren innehar extra
ordinarie anställning.

11. Vid beräknande av kallortstillägg för sådan extra ordinarie eller extra
lärare i övningsämne, som avses i 7 punkten här ovan, skola de i 54 § 9 mom.
13 punkten civila avlöningsreglementet meddelade föreskrifterna äga motsvarande
tillämpning.

Kallortstillägg till extra lärare utgår för dag räknat med Vasö av vederbörligt
årsbelopp.

12. Beträffande extra ordinarie och extra lärare skall i stället för vad i
19 och 36 §§ stadgas gälla, att sådan tjänsteman äger, därest han förordnats
att såsom vikarie uppehålla rektorsbefattning, åtnjuta ersättning enligt de
grunder, som i sådant hänseende gälla beträffande ordinarie tjänsteman inom
motsvarande lönegrad.

13. Vad i 54 § 9 mom. 9 punkten andra stycket samt 10, 15 och 16 punkterna
civila avlöningsreglementet stadgas skall äga motsvarande tillämpningbeträffande
extra ordinarie lärare.

14. Såsom särskilda villkor för vinnande av anställning såsom extra lärare
gälla, dels att undervisningsskyldigheten, så vitt angår annan lärare än
lärare i teckning, musik, gymnastik med lek och idrott, slöjd eller hushållsgöromål,
motsvarar den som gäller för ordinarie lärare med närmast jämförliga
arbetsuppgifter eller, så vitt angår lärare i övningsämne av nyssnämnt
slag, omfattar minst åtta veckotimmar, dels oek att tiden för anställningen
uppgår till minst en termin.

15. I stället för vad i 28 § 2 mom. stadgas skall i fråga örn extra lärare
gälla, att läraren efter att hava tillhört en och samma löneklass under sex
terminer uppflyttas till närmast högre löneklass samt efter ytterligare sex
terminer till högsta löneklassen inom lönegraden; dock att härvid hänsyn ina
tagas allenast till sådan termin under de senaste sex åren, under vilken lära -

53

Kungl. Maj:ts proposition nr 218.

ren varit anställd under hela terminen. 1 övrigt skall vid extra lärares uppfattning
i löneklass i tillämpliga delar gälla vad i 7 § 3 mom. samt ovan i

16° Vad i 32 § 1 mom. a) sägs angående sex månader skall beträffande
extra lärare gälla för en tid av 180 dagar, utan inräknande i förekommande
fall av ferietid, under vilken avlöning ej utgått. „„

Vid tillämpning av stadgandet i 33 § 1 morn. a) skall i fråga örn ex
lärare den angivna tidsbegränsningen avse högst 180 d^aV et{ sjubina
läsår eller, där läraren åtnjuter tjänstledighet till följd av styrkt sjuk
dom såväl vid utgången av ett läsår som vid ingången av närmast foljand
läsår,Sammanlagt hasst 180 dagar i en följd ulan inräknande av mellanliggande
fer ^ g g mom. 9 punkten andra stycket, -15 punkten samt 10
punkten b), e) och i) civila avlöningsreglementet stadgas skall aga motsvarande
tillämpning beträffande extra lärare. ... .

18 Avlider extra lärare under ferier, som följa omedelbart efter lastermin
under vilken han innehaft anställning, bestämmer skolöverstyrelsen,
om begravningshjälp enligt 40 § 2 mom. skall utgå.

Tillämpning
av stadganden
om lön
vid tjänstledighet.

Oavkortad
lön, vissa
ersättningar.

Begravnings hjälp.

51 §.

Nionde huvudtiteln.

1 mom. Lantbruksattachéer.

Extra ordinarie lantbruksattaché äger åtnjuta ortstillägg enligt av Kungl. Ortstillägg.
Majit meddelade särskilda besämmelser.

2 morn. Statens fartyg för fiskeundersökningar.

Angående sjötillägg till ekträ ordinarie: befälhavare å statenst undersök-SäÄid^-nings- och bevakningsfartyg för havsfiskets behov galler vad darom ar sar 8-ötjänst.
skilt stadgat. göring.

3 mom. Rikets allmänna kartverk.

I fråga örn särskilda arvoden för vissa tjänstuppdrag samt särskild er- JärskUda^
sättning under tjänstgöring vid kartverkets flygfotografering galler
Kungl. Majit i särskild ordning därom förordnar.

52 §.

Tionde huvudtiteln.

1 mom. Lotsstyrelsen samt lots- och fyrstaten.

, vr A ; Fm q 9 morn 5—8 samt 10 och 11 punkterna civila avlönings- Enslighetsreglementet
stadgas skall i tillämpliga delar gälla även beträffande entra w

ItÄÄt med anställning å sådan, fyrskepp eller
tiänstefartvg som är upplagt under viss del av aret, skall vidkännas B av Yisga foU
drag för den tid, under vilken han till följd av uppläggningen ic e jan

gjort.

54

Tjänstårsberäkning

i vissa fall.

Semester.

Avlöning
under tjänst
göring vid
marinen.

Lotslottsersättning
m. m

Kungl. Maj:ts proposition nr 218.

Vad sålunda stadgas äger tillämpning oavsett vad i 12—15 SS detta regtjänsten
fmneS toresknvet 1 frä§a om lön under där avsedd ledighet från

3. Vid tillämpning av bestämmelserna i 7 § 3 mom. a) skall för estri
ordinarie tjänstemän med anställning å sådant fyrskepp eller tjänstefar den

hTunderPP''n? U?der .VISS del av året’ sasom tjänstetid räknas jämväl
gjort d’ d lken tjanstemannen tiH föl-''d av uppläggningen icke tjänst •

i4'' i Pxtra ordinarie tjänsteman med anställning å fyrskepp äger därest

de/ örn Sr *™*1™** keslatar> åtnjuta semester" eftefsamma grun

anstäld effi °r °; nane. ljanstt“man anställd å fyrskeppet. Å fyrskepp
aodad . l,ra ^tjänstemän ager under enahanda förutsättning åtnjuta se tid

vTlken8ÄlWfng ‘''i- S°m ™otsvarai‘ f>’ra femtedelar av den semestertid,
vilken galler tor ordinarie tjänstemän anställd å fyrskeppet

enligt vid tldiVaruader.exlra ordinarie eller extra tjänsteman fullgör honom
.WrgltJ di d ar. si}rsk,lt stadgat åliggande tjänstgöring vid marinen,
lifhets ffchTirf ,afrJUta °avk?rtad 1011 Jamte 1 förekommande fall ensi
sättning I J- fra?a.om gottgörelse för mistad lotslottser skrifet

d 1 aVSCdd tjanst8°nng galler vad därom är särskilt före ,

1 fraga om1 rf11 för extra ordinarie och extra tjänsteman att åtnjuta

lotspersonälen yid lotsplats tillkommande andel av lotspenningar eller ock
ersättning darf or skola gälla följande bestämmelser:

nåa otfSvf dilfr!C elle^ Cfra fjänstem;m’ som På grund av tillfällig brist
pa lotsar vid vederbörande lotsplats verkställer lotsning, äger uppbära hela

nenninflrafnfa?enfV''d P,atSe" ^.gemensamt tillkommande andalen ? lots
penningar for ifrågavarande lotsning.

viSri^äa!^narie ellen entra tjansteman> sorn förordnats att bestrida
vikanat a befattning, med vilken ar förenad rätt till lotslott, äger för den

eller SfinstmI>VanmUPPbarai’ UtÖVCr den vikariatsersättning som enligt 19
eller 3b § ma tillkomma honom, särskild ersättning (lotslottsersättninu)

!f,e,l i °PP; motsvarande en fjärdedel av vad vid lotsplatsen anställd ordiuppMrÄSt
Vant beratt,gad att Vid tjänstgöring under nämnda tid

Sedan tjänstemannen innehaft vikariat, som i nästföregående stycke avL-m’
uilderosammanlagt sex månader, äger han från och med nästföljande
kalendermånad, under den tid sådant vikariat varar, uppbära lotslottsersattning
med belopp motsvarande tre fjärdedelar av den lotslott, som ordi dndo^n

iimM l^latsen varit berättigad uppbära under sistnämnda

tid dock: att sadan förhöjning av lotslottsersättningen icke må inträda förr t

°Ch irifd ka|endermanaden näst efter det två år förflutit från det
tjanstemannen forsta gången varit förordnad att bestrida vikariat å befattning,
med vilken är förenad rätt till lotslott.

Pet unkommer på Kungl. Maj:ts prövning, huruvida lotsloltsersättnin"
ma med hänsyn till särskilda förhållanden utgå med högre belopp än bär

c) Lotsstyrelsen äger att med hänsyn lagen till längden av den tid, varunder
extra ordinarie tjänstemän under kalenderåret beräknas såsom vikane
uppehålla befattning, med vilken är förenad rätt lill lotslott, bestäm honomYeviljaii

semester!JanS*eImnnen "* ä,"jl"a under

d) Erhåller extra ordinarie eller extra tjänsteman under vikariat å befattning,
med vilken ar förenad rätt till lotslott, tjänstledighet av anledning,

Kungl. Maj.ts proposition nr 218.

55

varom i 13 eller 32 § förmäles, ankommer det på lotsstyrelsen att med hänsyn
tagen till den föregående vikariatstjänstgöringens längd bestämma, örn
och i vad män lotslottsersättning må åtnjutas under ledigheten; dock att,
där tjänstledigheten varar längre tid än sex månader från dagen för olycksfallet,
lotslottsersättning i varje fall icke må utgå för tid därutöver.

Finner lotsstyrelsen på grund av särskilda förhållanden skäl föreligga,
att tjänsteman, som åtnjuter i nästföregående stycke avsedd tjänstledighet,
medgives lotslottsersättning för tid utöver sex månader, skall ersättningsfrågan
underställas Kungl. Maj:ts prövning.

2 morn. Navigationsskolorna.

1. Vad i 1 och 2 avd. samt 3 avd. 1 kap. detta reglemente sägs angående Tillämpning

vederbörande myndighet skall beträffande tjänsteman vid navigationsskola av stad«anavse
kommerskollegium. den om veder

börande myndighet.

2. Vad i 2 § stadgas angående angivande i antagningsbevis av avkortad Antagningstjänstgöringstid
skall icke äga tillämpning beträffande extra ordinarie lärare. bevis 3.

Vid tillämpning av de i 3 § 3 och 4 mom. meddelade föreskrifterna Avlönings
iakttages, att avlöning till extra lärare beräknas efter den årliga lästiden i beräknande
förhållande till det antal dagar, som lärarens anställning vid vederbörande extra
läroanstalt omfattat, samt att avlöning till sådan lärare för tjänstgöring, som
upphör under loppet av kalendermånad, skall, så vitt lämpligen ian ske, utbetalas
vid tjänstgöringens slut.

4. Vid tillämpning av 4 § 4 mom. iakttages, att undervisningsskyldighe- Undervis ten

för extra ordinarie lärare motsvarar den som gäller för ordinarie lärare ningsskyidigmed
närmast jämförliga arbetsuppgifter. ket.

5. Vid tillämpning av stadgande^ i 7 § 3 mom. a) samt 28 § 2 mom. Löneklassskall
såsom tjänstetid räknas jämväl tid, varunder tjänsteman varit hindrad nppflyttning.
a.{t ^änstgöra på den grund, att undervisningen vid vederbörande läroanstalt

till följd av smittsam sjukdom inställts.

6. I stallet för vad i 15 § a) sägs skall beträffande extra ordinarie lärare Löneavdrag
gälla vad i 56 § 3 mom. 8 punkten civila avlöningsreglementet stadgas; dock vid tjänstalt
den i sistnämnda bestämmelse angivna tidsbegränsningen skall avse sam- ledi.f5het m
manlagt högst 120 dagar av den tid, varunder läraren innehar extra ordinariestudler m- m*
anställning.

7. Beträffande extra ordinarie och extra lärare skall i stället för vad i Ersättning
19 och 36 §§ stadgas gälla, att sådan tjänsteman äger, därest han förordnats vid vikariat,
att såsom vikarie uppehålla rektorsbefattning, åtnjuta ersättning enligt de
grunder, som i sådant hänseende gälla beträffande ordinarie tjänsteman inom
motsvarande lönegrad.

8. Vad i 56 § 3 mom. 3 punkten, 6 punkten andra stycket samt 7, 11 och Undervisning

12 punkterna civila avlöningsreglementet stadgas skall äga motsvarande till-1 annaa lärolämpning
beträffande extra ordinarie lärare. anstalt m. m.

9. Såsom särskilda villkor för vinnande av anställning såsom extra lä- Villkor för

rare gälla, dels att undervisningsskyldigheten motsvarar den som gäller för anställning
ordinarie lärare med närmast jämförliga arbetsuppgifter, dels ock att tiden säB?m cxtra
för anställningen uppgår till minst en termin. lärare.

10. I stället för vad i 28 § 2 moni. stadgas skall i fråga örn extra lärare Löneäiassgalla,
att läraren efter alt hava tillhört en och samina löneklass under sex uppritning
terminer uppflyttas till närmast högre löneklass samt efter ytterligare sex ter- fi''r extra
miner till högsta löneklassen inom lönegraden; dock att härvid hänsyn må lörare''
tågås allenast till sådan termin under de senaste sex åren, under vilken lä -

56

Kungl. Maj.ts proposition nr 218.

Tillämpning
av stadganden
örn lön
vid tjänstledighet.

Oavkortad
lön, vissa
ersättningar.

Begravnings hjälp.

Löneklassplacering
i
vissa fall.

Tjänstledighet
i vissa
fall.

Rikstelefonabonnemang,

ersättning till
växelstationsföreståndare.

Tjänstledighet
i vissa
fall.

Fria resor
och varutransporter

m. m.

Tjänstledighet
i vissa
fall.

raren varit anställd under hela terminen. I övrigt skall vid extra lärares uppfattning
i löneklass i tillämpliga delar gälla vad i 7 § 3 mom. samt ovan i
5 punkten stadgas.

11. Vad i 32 § 1 mom. a) sägs angående sex månader skall beträffande
extra lärare gälla för en tid av 180 dagar, utan inräknande i förekommande
fall av ferietid, under vilken avlöning ej utgått.

Vid tillämpning av stadgandet i 33 § 1 mom. a) skall i fråga om extra
lärare den angivna tidsbegränsningen avse högst 180 dagar av ett och samma
läsår eller, där läraren åtnjuter tjänstledighet till följd av styrkt sjukdom
såväl vid utgången av ett läsår som vid ingången av närmast följande
läsår, sammanlagt högst 180 dagar i en följd utan inräknande av mellanliggande
ferietid.

12. Vad i 56 § 3 mom. 6 punkten andra stycket samt 11 och 12 punkterna
civila avlöningsreglementet stadgas skall äga motsvarande tillämpning beträffande
extra lärare.

13. Avlider extra lärare under ferier, som följa omedelbart efter lästermin
under vilken han innehaft anställning, bestämmer kommerskollegium,
örn begravningshjälp enligt 40 § 2 mom. skall utgå.

53 §.

Affärsdrivande verk.

1 mom. Postverket.

1. Medgivande, varom i 8 § 3 mom. detta reglemente förmäles, må beträffande
extra ordinarie tjänsteman, som omedelbart före den extra ordinarie
befattningens tillträdande innehaft anställning såsom poststationsföreståndare
eller låd- eller lantbrevbärare med avlöning enligt personligt kontrakt,
lämnas av generalpoststyrelsen i enlighet med de närmare grunder, som
fastställas av Kungl. Majit.

2. Under tjänstledighet för studier i utlandet, vilka av generalpoststyrelsen
prövas erforderliga för den fackliga utbildningen, skall extra ordinarie
tjänsteman äga uppbära oavkortad lön.

2 mom. Telegrafverket.

1. Vad i 57 § 2 mom. 1 och 5 punkterna civila avlöningsreglementet stadgas
äger motsvarande tillämpning beträffande extra ordinarie tjänstemän
och aspiranter.

2. Under tjänstledighet för studier i utlandet, vilka av telegrafstyrelsen
prövas erforderliga för den fackliga utbildningen, skall extra ordinarie tjänsteman
äga uppbära oavkortad lön.

3 mom. Statens järnvägar.

1. Vad i 57 § 3 mom. 1 samt 5—8 punkterna civila avlöningsreglementet
stadgas skall i tillämpliga delar gälla jämväl beträffande extra ordinarie
tjänstemän och aspiranter.

2. Under tjänstledighet för studier i utlandet, vilka av järnvägsstyrelsen
prövas erforderliga för den fackliga utbildningen, skall extra ordinarie tjänsteman
äga uppbära oavkortad lön.

Kungl. Maj:ts proposition nr 218.

57

4 mom. Statens vattenfallsverk.

Vad i 57 § 4 mom. 1 samt 5—7 punkterna civila avlöningsreglementet
stadgas äger motsvarande tillämpning beträffande extra ordinarie tjänstemän
och aspiranter.

Detta reglemente träder i kraft den 1 juli 1939, från och med vilken dag
vad i tidigare av Kungl. Maj:t utfärdade författningar eller föreskrifter finnes
stridande mot reglementets bestämmelser upphör att gälla, såvitt angår
tjänsteman, å vilken reglementet erhåller tillämpning.

Fri elektrisk
belysning,
kallortstraktamente
m. in.

Bihang lill riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 218.

5