Kungl. Majlis proposition Nr 810.
1
Nr 210.
Kungl. Marits proposition till riksdagen angående anslag till ortnamnskommissionen
rn. m.; given Stockholms slott
den S mars 1939.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts,
Mm allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Arthur Engberg.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 3 mars 1939.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg,
Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.
Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Engberg anför härefter
följande:
Under punkten 103 i 1939 års åttonde huvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet, som bleve riksdagen
förelagd, beräkna för budgetåret 1939/40
dels till Ortnamnskommissionen ett anslag av 57,500 kronor;
dels till Bidrag till sammanslutningar, som bedriva ortnamnsundersökningar,
ett anslag av 3,000 kronor;
dels till Landsmålsundersökningarna i riket ett förslagsanslag av 195,000
kronor;
Bihang till riksdagens protokoll 1930. 1 sami. Nr 210.
1
2 Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 210.
dels ock till Understödjande av svensk folkminnesforskning ett anslag av
44,400 kronor.
Beredningen av nämnda anslagsfrågor är numera slutförd, varför jag anhåller
att få ånyo anmäla desamma.
I. Ortnamnskommissionen.
I 1938 års statsverksproposition (åttonde huvudtiteln, punkt 92) framhöll
jag, att för ortnamnskommissionens del borde upptagas frågan, om icke
det till denna institution utgående statsanslaget borde enligt de numera
tillämpade principerna för uppskattning av anslag till statsmyndigheter
uppdelas på anslag till avlöningar, anslag till omkostnader och anslag till
materiel m. m. En fastare reglering av kommissionens anslagsförhållanden
på sätt antytts syntes med hänsyn till kommissionens ställning av administrativt
organ för namnregleringsärenden vara en naturlig och önskvärd
åtgärd, vilken även komme att möjliggöra en bättre överblick över kommissionens
anslagsförhållanden än som för det dåvarande kunde erhållas.
Genom beslut den 30 juni 1938 anbefallde Kungl. Majit kanslern för
rikets universitet att i samråd med riksräkenskapsverket, under beaktande
av vad chefen för ecklesiastikdepartementet i ämnet anfört under ovanberörda
punkt 92, verkställa utredning, huruvida och på vad sätt de till
ortnamnskommissionen utgående anslagsmedlen borde uppdelas på särskilda
anslag till avlöningar, till omkostnader och till materiel m. m., ävensom
att med sagda utredning och det förslag, som därav kunde föranledas
till Kungl. Majit inkomma i samband med anslagsäskanden för budgetåret
1939/40.
I skrivelse den 28 februari 1939 har kanslern inkommit med berörda utredning
och förslag.
Sedan år 1905 har riksdagen anvisat anslag till ortnamnsundersökningarna
i riket, vilka stått under ledning av ortnamnskommittén, numera från
och med den 1 juli 1930 benämnd ortnamnskommissionen.
Ortnamnsundersökningar bedrivas dels av det statliga organet ortnamnskommissionen,
dels ock av sydsvenska ortnamnssällskapet i Lund och av
institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs högskola. Från
och med den 1 juli 1930 har vid Uppsala universitet funnits en personlig
professur i nordisk ortnamnsforskning, vars innehavare, som är helt avlönad
med statsmedel, fungerar som sekreterare i ortnamnskommissionen
och ledare av dess undersökningar. För ortnamnsundersökningarna hava
under det sista årtiondet, förutom anslag med 6,500 kronor å riksstaten,
även beviljats högst betydande anslag av lotterimedel, för kalenderåren
1928—38 tillhopa nära 700,000 kronor.
Undersökningen av de båda Skånelänen omhänderhaves närmast av
Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 210. 3
sydsvenska oitnamnssällskapet i Lund, undersökningen av Göteborgs och
Bohus län av institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs
högskola. I övriga delar av Sverige har ortnamnskommittén, respektive
ortnamnskommissionen själv svarat för undersökningarna. Även till undersökningarna
inom de tre nyssnämnda länen hava anslag utgått av lotterimedel.
Då ortnamnsundersökningarna påbörjades, utvaldes Älvsborgs län såsom
det första undersökningsområdet. Med användande av de undersökningsmetoder,
som vid behandlingen av ortnamnen i Älvsborgs län befunnits
ändamålsenliga, skulle sedan inventeringen av ortnamnsbeståndet i
övriga län försiggå. Säkerligen tänkte man sig, att, så snart inventeringen
av ett län slutförts, resultatet därav skulle bringas till trycket.
I 1938 års statsverksproposition (åttonde huvudtiteln, sid. 189) uttalade
jag, att fran vederbörandes sida borde förebringas en plan rörande verksamhetens
fortsatta bedrivande, upptagande jämväl uppgifter rörande den
tid, som kunde återstå, innan de pågående inventerings- eller kompletteringsarbetena
kunde vara slutförda. Beträffande ortnamnskommissionens
arbete har kanslern i sin nu föreliggande skrivelse anfört följande:
Undersökningen av Älvsborgs län hade utkommit av trycket under åren
1906 -33 (tillhopa cirka 4,600 sidor) med undantag dock av vissa delar
av registret, vilka till största^ delen förelåge i manuskript, och inledningen,
på vilken arbetet ännu ej påbörjats. Av undersökningen rörande ortnamnen
i Värmlands län hade redogörelserna för 8 härad (tillhopa drygt 600
sidor) utkommit av trycket under åren 1922—38. För återstående 6 härad
mom länet (utom 1) förelåge tryckfärdigt manuskript. Arbetet med register
och inledning hade ännu ej påbörjats. För en del av Örebro län förelåge
ett första manuskript (dock omfattande endast gård- och bynamnen), vilket
emellertid vore i behov av mycken komplettering och överarbetning.
Även beträffande vissa delar av Hallands län förelåge för gård- och bynamnen
ett preliminärt manuskript. 10 län (Södermanlands, Östergötlands,
Jönköpings, Kronobergs, Gotlands, Skaraborgs, Kopparbergs, Gävleborgs,
Västernorrlands och Jämtlands) vore i sin helhet undersökta, ehuru materialet
ansåges behöva fullständigas. 7 län (Stockholms, Uppsala, Kalmar,
Blekinge, Västmanlands, Västerbottens och Norrbottens) vore till största
delen undersökta; i ett par fall vore endast någon enstaka socken kvar. Av
de båda skånska länen hade ungefär 5/6 varit föremål för undersökning
(uppteckningsarbete uti bygderna). Flir ingen del av Skåne förelåge tryckfärdigt
manuskript. I Göteborgs och Bohus län hade redogörelserna flir
ortnamnen i 5 härad utkommit av trycket (tillhopa över 1,500 sidor) och
för ett 6:e härad påginge tryckningen. Även för återstående 14 härad torde
vissa undersökningar hava verkställts, ehuru intet av dessa härad vore fullständigt
genomgånget. Enligt uppgift beräknades en tid av 16—17 år vara
behövlig för slutförandet av ortnamnsverket över Göteborgs och Bohus
län.
Såsom framginge av det ovan sagda, hade undersökningen av ortnamnen
i riket — fortsätter kanslern — utvecklat sig till ett företag av mycket
4
Kungl. Maj.ts proposition Nr VIO.
stora dimensioner — säkerligen långt större än statsmakterna tänkte sig,
då arbetet påbörjades — och dess fullbordande läge i ett avlägset fjärran.
Ännu hade för intet län ortnamnsverket fullständigt utkommit från trycket.
Däremot hade uppteckningsarbetet ute i bygderna i det närmaste
slutförts för hela landet. Ortnamnskommissionen hade emellertid framhållit
behovet av fördjupade undersökningar av vissa ur dialekt- och
namnsynpunkt viktiga områden. Dessutom ansåges kompletterande undersökningar
erforderliga i sådana fall, då vissa luckor eller andra brister i det
upptecknade materialet komme i dagen vid granskning på ortnamnsarkivet
av upptecknamas arbete.
För ett rationellt bedrivande av de kompletterande uppteckningarna
vore det enligt kommissionen av vikt, att bearbetningen av materialet så
snart som möjligt komme till stånd. I planerna för bearbetningen inginge
såsom ett förberedande, synnerligen arbets- och tidskrävande moment excerpering
av ortnamnsformer ur medeltida källor, ur jordeböcker och från
äldre handritade kartor samt ur den ortnamnsetymologiska litteraturen.
Ett annat önskemål för bearbetningens underlättande vore enligt kommissionen
utarbetandet av ett alfabetiskt register över hela landets naturnamn
och bebyggelsenamn.
Vad slutligen anginge den fortsatta publiceringen av det bearbetade materialet,
hade kommissionen uttalat, att en publicering så snart som möjligt
borde eftersträvas, varvid borde beaktas vikten av att de, som utfört huvudsakliga
delar av arbetet i och för materialsamling, även bleve i tillfälle
att deltaga i den direkta förberedelsen för publiceringen. För bibehållande
av kontakten med upptecknarna och andra intresserade uti landet, hade
kommissionen ansett det nödvändigt, att åtminstone något häfte för varje
län med det första utarbetades och trycktes.
Kommissionen hade även framhållit, att kommissionen jämväl hade en
tidskrävande administrativ uppgift, nämligen att avgiva yttranden i namnregleringsärenden.
Denna uppgift orsakade personalen ett avsevärt arbete.
Handläggningen av dessa ärenden komme att underlättas, allteftersom ortnamnsmaterialet
inom de olika delarna av landet bleve bearbetat och
publicerat.
När den stora ortnamnsundersökningen igångsattes, hade det, anför
kanslern, varit både vetenskapliga och praktiska intressen, som motiverade
företaget. Från praktisk synpunkt vore det onekligen ett viktigt önskemål,
att bearbetningen och publiceringen av materialet påskyndades. Ur vetenskaplig
synpunkt hade det befunnits angeläget att efter den första insamlingen
företaga kompletteringar inom särskilda områden av det en gång
upptecknade materialet. Såsom kommissionen själv framhållit, kunde en
förnyad, fördjupad undersökning av hela landet ej lämpligen utföras på
grund av den kostnad, som skulle vara förenad därmed. Även vid partiella
kompletterande insamlingar borde emellertid givetvis det vetenskapliga
intresset därav vägas mot kostnaderna. Ett betydande resultat finge anses
vara vunnet genom utförandet i det väsentliga av den ursprungliga planen
5
Kungl. Maj.ts proposition Nr 210.
i fråga om upptecknande av ortnamnsmaterialet i nära nog hela landet,
även om helt naturligt uppteckningen icke alltigenom blivit så fullständig
som önskligt varit.
För det fortsatta arbetet, särskilt bearbetningen och publiceringen av
materialet, skötseln av ortsnamnsarkivet och ortnamnskommissionens
handläggning av dit remitterade namnregleringsärenden, krävdes alltjämt
betydande anslag. Då den nuvarande ledaren av arbetet innehade en personlig
professur och hade utmärkta kvalifikationer för ortnamnsundersökningens
bedrivande, vore det självfallet av stor vikt, att detta företag icke
bringades att stagnera utan under hans professorstid fullföljdes med all kraft.
Kanslern kunde därför icke förorda någon minskning i nu utgående anslag.
Någon avsevärdare ökning av befintligt anslag torde icke heller böra ifrågasättas
vid en tidpunkt, då överhuvud stor återhållsamhet iakttoges i fråga
örn anslagen för vetenskapliga ändamål. Det torde kunna förväntas att, om
anslag beviljades till ungefärligen samma belopp som hittills, ortnamnskommissionen
skulle koncentrera arbetet på de uppgifter, som vore ur olika
synpunkter mest betydelsefulla, även om därvid kravet på fullständighet i
materialets insamling måste i någon mån eftersättas.
Till ortsnamnskommissionen utgår för innevarande budgetår under åttonde
huvudtiteln ett anslag å 32,000 kronor. Största delen — 25,500 kronor
— av detta anslagsbelopp är avsedd för bestridande av utgifter under senare
hälften av budgetåret. Kostnaden för motsvarande utgifter under tiden
den 1 juli—den 31 december 1938 har bestritts med tidigare beviljat anslag
av lotterimedel. För hela budgetåret 1938/39 har således till kommissionens
förfogande av allmänna medel ställts ett belopp, som kan beräknas
uppgå till 57,500 kronor (därav 1,000 kronor äro avsedda för den av
professorn Collinder ledda inventeringen av de finska ortnamnen i Sverige).
Beträffande dispositionen av berörda anslag å 32,000 kronor hänvisas till
statsliggaren för budgetåret 1938/39, sid. 463.
Kommissionen har för budgetåret 1939/40 begärt anslag med tillhopa
76,250 kronor, därav till avlöningar 43,050 kronor, till materiel 6,000 kronor,
till omkostnader 2,200 kronor samt till uppteckningar, bearbetning och
publicering 25,000 kronor.
Kanslern har beträffande frågan örn anslagsmedlens uppdelning på särskilda
anslag till avlöningar, till omkostnader och till materiel m. m. åberopat
en inom riksriikenskapsverket upprättad promemoria samt för egen
del anfört, bland annat, att —- ehuru kanslern knappast kunde antaga, att
det varit riksdagens mening, att icke undantag från de generella reglerna
i fråga om utformningen av riksstatsanslagen och för dessa gällande stater
skulle kunna beviljas för de vetenskapliga forskningsinstitutionernas del
— kanslern dock ansåge sig i förevarande budgettekniska fråga icke kunna
6
Kungl. Maj:ts proposition Nr ''BIO.
underlåta att beakta de riktlinjer för anslagsuppdelningen, som framlagts
i berörda promemoria.
I enlighet med dessa riktlinjer borde för tillgodoseende av ortsnamnskommissionens
medelsbehov uppföras tre anslag: dels ett förslagsanslag till
avlöningar, dels ett förslagsanslag till omkostnader, dels ock ett reservationsanslag
till bestridande av vissa kostnader för insamling och bearbetning
av vetenskapligt material.
I enlighet med de riktlinjer, som angivits av riksriikenskapsverket, borde
för tillgodoseende av ortnamnskommissionens medelsbehov uppföras tre
anslag: dels ett förslagsanslag till avlöningar, dels ett förslagsanslag till omkostnader,
dels ock ett reservationsanslag till bestridande av vissa kostnader
för insamling och bearbetning av vetenskapligt material.
Vad först beträffar anslaget till avlöningar, har kommissionen
anhållit, att det arvode, som utginge till envar av de båda av Kungl.
Maj:t utsedda kommissionsledamöterna, skulle höjas från 1,250 kronor till
2,500 kronor. Vidare har kommissionen hemställt, att vid kommissionens
arkiv — svenska ortnamnsarkivet — skulle anställas 5 befattningshavare
å extra stat, nämligen 1 förste arkivarie i A. 26, 2 andre arkivarier i A 21
och 2 assistenter i A 18. Det för ifrågavarande befattningshavares avlöning
erforderliga anslagsbeloppet har kommissionen beräknat till 38,050
kronor. Arvodena till övrig vid ortnamnsarkivet anställd personal skulle
bestridas från anslaget till uppteckningar m. m.
Kanslern har beträffande arvodet till de båda av Kungl. Maj:t utsedda
kommissionsledamöterna ansett en mindre höjning vara påkallad och hemställt,
att arvodet måtte sättas till 1,500 kronor för en var av dem. I fråga
örn personalbehovet har kanslern anfört.
Beträffande ortsnamnskommissionens behov av personal torde vara
uppenbart, att kommissionen vid sitt arbete behövde tillgång till vetenskapligt
skolade och för arbetet i fråga särskilt utbildade biträden. För närvarande
utginge ersättningen till samtliga dessa medhjälpare med visst arvodesbelopp
per timme. Det syntes emellertid rimligt, att några av dem
erhölle en mera fast anställning. Under förutsättning att det av 1936 års lönekommitté
nyligen framlagda förslaget till civilt iclce-ordinariereglemente
vunne statsmakternas bifall, torde de böra erhålla ställning av extra ordinarie
befattningshavare. Kanslern ansåge sig dock icke kunna tillstyrka
en personalorganisation av den omfattning, som kommissionen föreslagit.
Det mest trängande behovet torde vara fyllt, örn man anställde 1 arkivarie
i lönegrad Eo 21 och 2 amanuenser i Eo 18. Kostnaden därför skulle, om
man utginge från det lönebelopp, som funnes upptagna i löneplan Eo i
nyssnämnda kommittébetänkande, belöpa sig till 19,900 kronor, därav
grundavlöningar (6,210 + 5,133 -j- 5,133 = i avrundat tal) 16,500 kronor,
avlöningsförhöjningar 2,300 kronor och rörligt tillägg 1,100 kronor.
Såsom en särskild post under avlöningsanslaget borde upptagas arvoden
åt tillfälligt anställda arbetsbiträden, beräknade till 5,000 kronor.
7
Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.
Avlöningsanslaget skulle således vid bifall till kanslerns förslag uppföras
med ett belopp av (2 X 1,500 + 16,500 -f 2,300 + 1,100 + 5,000 =) 27,900
kronor. ''
Omkostnadsanslaget, vilket skulle få karaktär av förslagsanslag,
har av kanslern beräknats till 8,100 kronor.
Från detta anslag skulle utgå dels ersättning för resor till ortnamnskommissionens
sammanträden, beräknad till 200 kronor, dels ock utgifterna för
bränsle, lyse och vatten, 1,000 kronor, samt för övriga expenser, 1,950 kronor.
Från detta anslag borde bestridas jämväl utgifterna för publikationstryck,
beräknade till 3,000 kronor, samt för inköp av kartor, böcker och
tidskrifter, vilken sistnämnda post, som beräknats till 4,000 kronor men
synts kunna sänkas till 2,000 kronor, skulle sammanläggas med anslagsposten
till övriga expenser. Vid beräknande av de framtida kostnaderna för
inköp av kartor, böcker och tidskrifter borde beaktas, att seminariet för
nordisk ortnamnsforskning, vars lokaler läge i omedelbar anslutning till
de av ortsnamnskommissionen disponerade, år 1938 erhållit ett statsanslag
å 4,000 kronor för anskaffande av ett studiebibliotek och att vederbörande
departementschef tillstyrkt beviljande för instundande budgetår av ett anslag
å 2,000 kronor för enahanda ändamål.
Från reservationsanslaget till bestridande av vissa kostnader
för insamling och bearbetning av vetenskapligt
material skola enligt kanslerns förslag gäldas utgifterna
för reseersättningar till kommissionens personal, av professorn Sahlgren beräknade
till 1,000 kronor, för arvoden åt tillfälliga vetenskapliga medarbetare,
6,000 kronor, och för ersättning för material, insamlat genom tillfälliga
biträden å annan ort, 12,000 kronor.
Kanslern har ansett sistnämnda anslag böra uppföras med ett belopp av
23,000 kronor.
I betraktande av den utav kanslern ifrågasatta begränsningen av den
fasta medarbetarstaben torde den till avlönande av tillfälliga vetenskapliga
medarbetare beräknade anslagsposten, 6,000 kronor, böra höjas, förslagsvis
till 14,000 kronor. Det ersättningsbelopp, 12,000 kronor, som beräknats
för material, insamlat genom tillfälliga biträden å annan ort, torde kunna
minskas, förslagsvis till 8,000 kronor.
Kanslern har föreslagit, att jämväl förutnämnda kostnader för inventering
av de finska ortnamnen skulle bestridas av nämnda tre anslag.
Vad av kanslern yttrats rörande riktlinjerna för bedrivandet av den verksamhet,
varom här är fråga, och rörande storleken av statens anslag för
ändamålet finner jag mig kunna i det väsentliga biträda. Jag anser mig
alltså icke kunna under nuvarande förhållanden förorda någon större höjning
av nu utgående anslag. Emellertid vill jag påpeka, att ifrågavarande
anslag bör vid i övrigt oförändrade förhållanden för nästa budgetår höjas
med 25,500 kronor till 57,500 kronor på grund därav, att verksamheten,
som hittills bekostats dels av anslag å riksstaten, dels genom bidrag av lot
-
Departe
mentschefen.
8
Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.
terimedel, skall från och med budgetåret 1939/40 enligt vad av 1938 års
riksdag förutsatts finansieras enbart genom riksstatsanslag.
Jag biträder likaledes kanslerns förslag, att det nu till ortsnamnskommissionen
utgående anslaget från och med nästa budgetår uppdelas på särskilda
anslag i anslutning till de principer, som i detta hänseende numera
tillämpas beträffande statsinstitutioner. Jag föreslår alltså, att anslag till
ortsnamnskommissionen anvisas för avlöningar, för omkostnader och för
insamling och bearbetning av vetenskapligt material, sistnämnda anslag
betecknat såsom reservationsanslag och de båda övriga såsom förslagsanslag.
Ehuru enligt min mening skäl tala för att jämväl utgifter för publikationstryck
och för inköp av kartor, böcker och tidskrifter böra bestridas
från omförmälda reservationsanslag och alltså icke från omkostnadsanslaget,
har jag med hänsyn till den ståndpunkt, som av kanslern intagits
i denna fråga, icke velat motsätta mig det i detta hänseende föreliggande
förslaget. Vad jag nu anfört äger motsvarande tillämpning beträffande
anslag till landsmålsundersökningarna i riket, till vilken fråga jag i det följande
återkommer.
Vad först angår avlöningsanslaget, anser jag det av kanslern föreslagna
arvodet, 1,500 kronor, till de båda av Kungl. Majit utsedda kommissionsledamöterna
lämpligt avvägt. Å dessa arvoden bör dock dyrtidstillägg icke
utgå. Jag anser mig ej heller böra resa erinran mot att personalens anställningsförhållanden
i den av kanslern ifrågasatta begränsade omfattningen
fastare regleras. Den arkivarie i lönegraden Eo 21, som alltså enligt min
mening bör anställas vid kommissionen, torde böra uppföras på en personalförteckning,
som bör underställas riksdagen för godkännande. Kanslerns
beräkning av förevarande anslag biträder jag med den ändringen, att de
till arvoden åt tillfälligt anställda arbetsbiträden beräknade anslagsmedlen
å 5,000 kronor, å vilka arvoden givetvis dyrtidstillägg ej bör utgå,
inräknas i delposten till grundavlöningar m. m. till övrig icke-ordinarie
personal, som alltså bör bestämmas till 21,500 kronor. I enlighet med kanslerns
förslag bör anslaget för nästa budgetår uppföras med 27,900 kronor.
Vidkommande förslagsanslaget till omkostnader finner jag intet att erinra
mot kanslerns beräkningar. Jag tillstyrker därför, att detta anslag för budgetåret
1939/40 uppföres med 8,100 kronor, att disponeras enligt en omkostnadsstat,
som i sinom tid torde böra av Kungl. Majit fastställas.
Jämväl kanslerns beräkning av anslagsmedlen till vissa kostnader för insamling
och bearbetning av vetenskapligt material synas kunna godtagas.
Detta anslag torde alltså böra upptagas med 23,000 kronor. Kungl. Majit
lärer böra framdeles meddela närmare föreskrifter rörande anslagets disposition.
Vad jag nu föreslagit innebär, att till ortnamnskommissionen skulle för
nästa budgetår anvisas tillhopa (27,900 -)- 8,100 -j- 23,000 =) 59,000 kronor,
d. v. s. en anslagshöjning med 1,500 kronor i jämförelse med vad vid
Kungl. Maj:ts proposition Nr 210, 9
oförändrade förhållanden skulle under nästa budgetår utgå till kommissionen.
Jag har intet att erinra mot att kostnaderna för fortsättande av den
utav professorn Collinder ledda inventeringen av de finska ortnamnen i Sverige,
för vilket ändamål som nämnts nu utgår ett belopp av 500 kronor (för
helt år 1,000 kronor), bestridas från de anslag, som sålunda böra anvisas
till ortnamnskommissionen för nästa budgetår.
I jämförelse med det årets statsverksproposition framställda preliminära
förslaget innebär mitt förslag dels en anslagshöjning med (59,000 —
— 57,500 ™) 1,500 kronor, dels ock att till förevarande ändamål tre anslag
anvisas i stället för ett.
II. Bidrag till sammanslutningar, som bedriva ortnamns
undersökningar.
Till detta ändamål är för innevarande budgetår uppfört ett obetecknat
anslag av 1,500 kronor, varav utgå 1,000 kronor till sydsvenska ortnamnssällskapet
i Lund och 500 kronor till institutet för ortnamns- och dialektforskning
vid Göteborgs högskola. Båda dessa anslagsposter äro avsedda
till bestridande av kostnaderna för undersökningar endast under senare
hälften av budgetåret. Till bestridande av de på tiden den 1 juli—den 31
december 1938 fallande utgifterna har utgått bidrag av lotterimedel. För
hela budgetåret 1938/39 hava således till de nämnda sammanslutningarnas
förfogande stått anslag av allmänna medel, som kunna beräknas uppgå till
2,000 kronor, respektive 1,000 kronor.
Sydsvenska ortnamnssällskapet har nu begärt, att
ett reservationsanslag å 37,500 kronor måtte beviljas, utgående under fem
år med 7,500 kronor årligen, samt att härav måtte för budgetåret 1939/40
anvisas ett belopp av 7,500 kronor, vilket skulle disponeras på i skrivelsen
närmare angivet sätt.
Kanslern har i förutnämnda skrivelse den 28 februari 1939 framhållit, att,
därest man ville påskynda arbetet med de skånska ortnamnsundersökningarna,
det torde vara nödvändigt att något öka det till ortnamnssällskapet
för närvarande utgående anslaget. Kanslern har dock icke ansett sig kunna
tillstyrka hela det av sällskapet begärda beloppet utan inskränkt sig till att
hemställa om ett anslag å 4,000 kronor.
Institutet för ortnamns- och dialektforskning
vid Göteborgs högskola arbetar, såsom redan namnet ger
vid handen, på två avdelningar, vilka dock hava gemensam personal och gemensamt
arkiv. Personalen — undersökningsledaren och en assistent —
har hittills avlönats med medel från det anslag, som beviljats för institutets
dialektundersökningar (jfr det följande). Det för närvarande utgående anslaget
å tillhopa 1,000 kronor till ortnamnsundersökningarna har således
använts till andra utgifter än pcrsonalarvoden.
10
Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.
För sin ortnamnsverksamhet under budgetåret 1939/40 har institutet,
med tillstyrkan av lärarrådet vid Göteborgs högskola, begärt 5,300 kronor.
Av anslaget skulle 3,500 kronor användas för bestridande av den på ortnamnsundersökningarna
belöpade hälften av arvodet till en assistent med
framstående vetenskapliga kvalifikationer.
Kanslern har i berörda skrivelse anfört, att — örn institutet skulle kunna
genomföra sin avsikt att för arbetets påskyndande anställa en assistent
med heltidstjänstgöring — statsanslaget torde behöva höjas. Kanslern har
därför hemställt, att anslaget måtte upptagas med ett belopp av 3,000
kronor.
Departe
mentschefen.
Jag anser mig böra för närvarande begränsa mig till att förorda, att till
förevarande ändamål anvisas enahanda belopp, som under innevarande budgetår
stått till förfogande, d. v. s. 3,000 kronor. Anslagshöjningen, 1,500
kronor, betingas därav, att det för innevarande budgetår anvisade riksstatsanslaget
avsett allenast de på den senare delen av budgetåret belöpande
kostnaderna. Motsvarande kostnader för den förra delen av nämnda budgetår
hava som nämnts bestritts av lotterimedel. Enligt de för 1938 års
riksdags beslut i ämnet gällande förutsättningarna skola dessa kostnader
hädanefter i sin helhet bestridas av anslag på riksstaten.
III. Landsmålsundersökningarna.
Landsmålsundersökningar bedrivas dels av två statliga forskningsinstitutioner,
landsmålsarkivet i Uppsala och landsmålsundersökningarna eller,
såsom institutionen numera i allmänhet benämnes, landsmålsarkivet i Lund,
dels ock av förutnämnda institut för ortnamns- och dialektforskning vid
Göteborgs högskola. Landsmålsarkivet i Lund svarar närmast för bygdeundersökningarna
inom Malmöhus, Kristianstads, Hallands, Blekinge och
Kronobergs län, Göteborgsinstitutet för undersökningarna inom Göteborgs
och Bohus län. Undersökningarna inom övriga delar av landet omhänderhavas
närmast av landsmålsarkivet i Uppsala. Härvid är dock att märka,
att även landsmålsarkivet i Lund utför undersökningar av dialekterna i
Jönköpings och Kalmar län samt att Göteborgsinstitutet deltager i undersökningsarbetet
rörande Dalslands folkmål. Såsom framgår av den föreliggande
utredningen, måste undersökningar, föranstaltade av en utav
nämnda institutioner, ofta sträcka sig något in på en annan institutions
område samt en undersökning, som avser ett visst specialproblem, stundom
utsträckas över större delen av landet, ja även över vissa delar av grannländerna.
Nödig samverkan mellan de olika institutionerna vid planläggningen
och genomförandet av de särskilda undersökningarna söker man
trygga genom samråd — skriftligt eller muntligt — mellan vederbörande
ledare.
11
Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 210.
Landsmålsarkivet i Uppsala bedriver även folkminnesundersökningar i
stor skala inom sitt arbetsområde, undersökningar, vilka omhänderhavas
av en särskild avdelning inom arkivet.
Till bestridande av kostnaderna för landsmålsundersökningarna har för
innevarande budgetår anvisats ett förslagsanslag å 175,400 kronor. Ur detta
anslag utgå för närvarande bidrag till landsmålsarkivet i Uppsala med
130,250 kronor, till landsmålsarkivet i Lund med 39,150 kronor oell till
Göteborgsinstitutet (för dess dialektundersökningar) med 6,000 kronor.
Tidigare hava landsmålsundersökningarna till största delen finansierats
med lotterimedel.
Beträffande gällande personalförteckning och anslagsdisposition hänvisas
till sid. 464 i statsliggaren för budgetåret 1938/39.
För budgetåret 1939/40 hava vederbörande institutioner begärt respektive
169,500 kronor, 50,200 kronor och 6,500 kronor eller sammanlagt
226,200 kronor.
I statsverkspropositionen till 1938 års riksdag, åttonde huvudtiteln, sid.
196 f, uttalade jag, att enligt min mening starka skäl kunde tala för en mer
intensifierad bearbetning av de svenska dialekterna, vilka särskilt i våra
dagar påverkades av åtskilliga språkutjämnande företeelser, men att jag
icke då ansåge mig kunna tillstyrka en utökad medelsanvisning.
Kanslern har i förutnämnda skrivelse den 28 februari 1939 anfört, att
kanslern ansåge, att undersökningen av de svenska dialekterna borde i möjligaste
mån påskyndas. Detsamma gällde även örn folkminnesundersökningarna,
vilka i avsevärd omfattning bedreves i nära samband med landsmålsundersökningarna.
Någon ökning av de nuvarande anslagen har därför
synts kanslern vara motiverad utöver den, som påkallades därav, att den
avlöningsförhöjning, som skulle i huvudsak ersätta de hittills utgående dyrtidstilläggen
till vissa befattningshavare, för framtiden skulle bestridas
med medel från här ifrågavarande anslag. Den av institutionerna själva begärda
anslagshöjningen, vilken utgjorde (226,200 — 175,400 =) 50,800 kronor
och vilken överstege det i 1939 års statsverksproposition beräknade beloppet
med (50,800 — 19,600 =) 31,200 kronor, vore dock avsevärt större
än som syntes kunna ifrågasättas vid en tidpunkt, då överhuvud stor återhållsamhet
iakttoges i fråga örn anslagen för vetenskapliga ändamål. ''
För närvarande äro vid landsmålsarkivet i Uppsala på
ett mera stadigvarande sätt anställda dels 4 befattningshavare å extra stat:
1 föreståndare i B 30 (A 30), 2 medarbetare i B 26 (A 26) och 1 arkivarie
och expeditionsföreståndare i B 21 (A 21), dels 1 extra ordinarie arkivbiträde
i 8 lönegraden och 2 extra kontorsbiträden i 4 lönegraden, dels ock följande
arvodestagare: 1 vetenskaplig medarbetare och föreståndare för folkminnesavdelningen,
arvode 9,000 kronor, 2 vetenskapliga medarbetare vid landsmålsundersökningen,
arvode 6,000 kronor vardera, 1 amanuens vid folk
-
12
Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.
minnesavdelningen, arvode 4,200 kronor, 1 arkivbiträde, arvode 3,300 kronor,
samt 1 expeditionsbiträde, arvode 1,800 kronor.
Arkivets styrelse har hemställt, att de nuvarande befattningshavarna
med arvoden å 9,000 kronor, respektive 6,000 kronor skulle förvandlas till
tjänstemän å extra stat i lönegraden B 28 (A 28), respektive B 26 (A 26),
samt att ytterligare en tjänst å extra stat i B 26 (A 26) skulle inrättas (för
folkminnesundersökningen). Vidare har styrelsen föreslagit, att arvodesamanuensen
skulle göras till extra ordinarie tjänsteman i 17 lönegraden, att
det med arvode avlönade arkivbiträdet skulle bliva extra ordinarie arkivbiträde
i 7 lönegraden, att det med arvode avlönade expeditionsbiträdet
skulle bliva extra kontorsbiträde i 4 lönegraden samt att 2 nya vetenskapliga
medarbetare skulle anställas, vardera avlönad med ett årsarvode å
8,000 kronor (den ene för landsmålsundersökningen och den andre för folkminnesundersökningen)
.
Kanslern har påpekat, att i enlighet med de riktlinjer, som enligt det
föregående angivits av riksräkenskapsverket, borde för tillgodoseende av
här ifrågavarande behov uppföras tre anslag: dels ett förslagsanslag till avlöningar,
dels ett förslagsanslag till omkostnader, dels ock ett reservationsanslag
till bestridande av vissa kostnader för insamling och bearbetning av
vetenskapligt material.
Kanslern har vidare beträffande personalorganisationen anfört:
Billigheten syntes kräva, att den personal, som redan under ett antal
år varit anställd vid arkivet och vilken vore oundgängligen behövlig även
för framtiden, bereddes en mera fast anställning än som arvodestagare. Med
hänsyn till storleken av de medel, som stöde till förfogande, och med beaktande
jämväl av fördelningen på olika lönegrader av befattningshavarna
i övriga jämförbara institutioner ansåge kanslern sig dock icke kunna i samtliga
fall ifrågasätta placering i de lönegrader, som föreslagits av styrelsen.
Vad först beträffade föreståndaren för folkminnesavdelningen, vilken måste
äga kompetens att i stort sett på egen hand leda arbetet på nämnda avdelning
— arkivets föreståndare komme sannolikt alltid att vara dialekt olog
— ansåge kanslern en placering i Eo 28 befogad. Vidkommande därefter
de tjänster, som skulle ersätta de båda befattningarna med arvode å 6,000
kronor, ansåge kanslern sig icke kunna för närvarande föreslå placering i
högre lönegrad än Eo 21. Amanuensen å folkminnesavdelningen, vilken enligt
kanslerns förslag skulle vid sidan av föreståndaren bliva den ende extra
ordinarie tjänstemannen å avdelningen, syntes böra placeras i lönegraden
Eo 18. Vidare hemställde kanslern, att arvodesbefattningen som arkivbiträde
måtte ändras till en extra ordinarie arkivbiträdestjänst i 7 lönegraden.
Ilen extra arkivbiträdestjönsten i 8 lönegraden torde vid nuvarande befattningshavares
avgång böra nedflyttas till lönegraden Eo 7. För närvarande
ansåge kanslern sig ej kunna tillstyrka inrättandet av några flera extra
ordinarie befattningar än de här ovan angivna och ej heller av någon ny
extra befattning.
Om man utginge från de lönebelopp, som funnes upptagna i löneplanerna
i det nyligen framlagda förslaget till civilt icke-ordinariereglemente, skulle,
såsom framginge av här efteråt intagna tablå, den beräknade kostnaden
för grundavlöningar m. m. till de vid arkivet anställda extra ordinarie och
extra befattningshavarna uppgå till sammanlagt i avrundat tal 70,300 lero
-
Kungl. Maj:ts proposition Nr 210. 13
tior. Kostnaden för avlöningsförhöjningar m. m. kunde beräknas till 8,400
kronor och för det rörliga tillägget till 4JOO kronor.
T abid över grundavlöningar till extra ordinarie och extra befattningshavare
vid landsmålsarkivet i Uppsala.
1 föreståndare för arkivet Eo 30...................kronor 10,041
1 avdelningsföreståndare för folkminnesavdelningen Eo 28 » 9,138
2 vetenskapliga medarbetare Eo 26 å 8,241 kronor .... » 16,482
2 » » Eo 21 ä 6,210 » .... » 12,420
1 arkivarie och expeditionsföreståndare Eo 21 » 6,210
1 amanuens Eo 18 ............................. » 5,133
1 arkivbiträde Eo 8 ............................ » 3,153
1 » _ Eo 7 ...... » 2,997
2 kontorsbiträden e. 4 å 2,328 kronor............... » 4,656
Summa kronor 70,230
Såsom en särskild post under avlöningsanslaget borde upptagas kostnaden
för arvoden åt tillfälligt anställda arbetsbiträden, vilken syntes
kunna beräknas till 3,000 kronor.
Anslaget till avlöningar vid landsmålsarkivet i Uppsala har kanslern
sålunda ansett böra uppföras med (70,300 + 8,400 + 4,700 -j- 3,000 =)
86,400 kronor.
Anslaget till omkostnader vid nämnda landsarkiv har av kanslern beräknats
på följande sätt:
Från omkostnadsanslaget borde bestridas utgifterna för reseersättningar
till ledamot av arkivets styrelse, som vore bosatt å annan ort än Uppsala,
för resor till styrelsesammanträden i Uppsala samt till arkivets föreståndare
eller annan arkivets representant för resor, som företagits i och för
samråd rörande arbetets planläggning med ledningen för andra institutioner
med likartade arbetsuppgifter. Denna post syntes ej behöva beräknas högre
än 1,200 kronor. Övriga poster under omkostnadsanslaget avsåge dels
bränsle, lyse och vatten, dels ock övriga expenser. Lokaler åt landsmålsarkivet
hade kostnadsfritt upplåtits av universitetsbiblioteket, som för
närvarande även svarade för uppvärmning och vattenförbrukning. Den arkivet
avilande kostnaden för elektrisk ström torde kunna beräknas till
500 kronor. Till övriga expenser borde föras även utgifterna för inköp och
bindning av böcker och tidskrifter samt för inköp och underhåll av maskiner
och apparater. Däremot syntes utgifterna för grammofonupptagning,
filmning, fotografering och fotostatering — vilka utgifter direkt sammanhängde
med insamlingsarbetet eller inginge som ett led i bearbetningen av
materialet och vilka kunde förutses komma att variera avsevärt under
olika år — böra bestridas från reservationsanslaget till insamling och bearbetning
av material. Anslaget till övriga expenser torde böra beräknas till
10,000 kronor.
Ifrågavarande anslag borde alltså uppföras med (1,200 -f- 500 + 10,000 =
=) 11,700 kronor.
Från ett reservationsanslag till vissa kostnader för insamling och bearbetning
av vetenskapligt material borde gäldas reseersättningar till arkivets
14
Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 210.
personal och tillfälligt anställda vetenskapliga medarbetare, beräknade till
13,000 kronor, arvoden till tillfälliga vetenskapliga medarbetare, vilka utgifter
torde kunna beräknas till 19,000 kronor, kostnaden för inlösen av
samlingar och för uppteckningshonorar, uppskattad till 12,000 kronor, samt
kostnaden för grammofonupptagning, filmning, fotostatering etc., beräknad
till 3,000 kronor. Detta anslag borde alltså uppföras med 47,000 kronor.
Till landsmålsarkivets i Uppsala förfogande skulle således enligt kanslerns
förslag ställas anslag till ett sammanlagt belopp av (86,400 -f- 11,700 -j~
+ 47,000 =) 145,100 kronor mot nu 130,250 kronor.
Vid landsmåls arkivet i Lund äro för närvarande på ett mera
stadigvarande sätt anställda dels en föreståndare, som är befattningshavare
å extra stat i lönegraden B 28 (A 28), dels ock 2 arvodestagare: en amanuens
med ett arvode av 500 kronor per månad med fem timmars daglig tjänstgöring
under åtta månader och ett arkivbiträde med en lön av 2,520 kronor
vid 6 timmars daglig tjänstgöringstid.
Centralstyrelsen för landsmålsföreningarna i Lund har hemställt, att i
stället för nämnda arvodestjänster måtte inrättas 2 extra ordinarie befattningar,
en arkivarietjänst i Eo 21 och en arkivbiträdestjänst i Eo 7.
Kanslern har tillstyrkt denna framställning.
Örn man utginge från de lönebelopp, som funnes upptagna i löneplanen
Eo i förslaget till civilt icke-ordinariereglemente, skulle den beräknade
kostnaden för grundavlöningar m. m. till den vid arkivet anställda extra
ordinarie personalen — vartill enligt sagda förslag även föreståndaren
skulle räknas —- uppgå till sammanlagt (8,688 -j- 5,796 -f- 2,781 = i avrundat
tal) 17,300 kronor. Kostnaden för avlöningsförhöjningar m. m. kunde
beräknas till 2,000 kronor och för det rörliga tillägget till 1,100 kronor.
Såsom särskilda poster under avlöningsanslaget borde upptagas kostnaderna
dels för arvoden åt tillfälligt anställda arbetsbiträden, beräknade till
1,300 kronor, dels ock för arbetet med utredigeringen av ordboken över
Valldamålet, 5,000 kronor.
Anslaget till avlöningar för landsmålsarkivet i Lund kunde alltså beräknas
till (17,300 + 2,000 + 1,100 + 1,300 + 5,000 =) 26,700 kronor.
Omkostnadsanslaget har kanslern ansett böra uppföras med 2,300 kronor.
Från detta anslag borde bestridas reseersättningar till arkivets föreståndare
eller annan representant för arkivet för resor, som företagits i och
för samråd rörande arbetets planläggning med ledningen för andra institutioner
med likartade arbetsuppgifter. Kostnaden härför syntes kunna beräknas
till 400 kronor. Enär universitetet kostnadsfritt tillhandahölle arkivet
nödiga lokaler (jämte värme, lyse och vatten), erfordrades för närvarande
intet anslag till bränsle, lyse och vatten. Utgifterna för övriga expenser
torde böra upptagas med ett belopp av 1,900 kronor.
Vidare har kanslern föreslagit, att även för detta arkiv skulle anvisas
ett särskilt reservationsanslag till vissa kostnader för insamling och bearbetning
av vetenskapligt material, beräknat till 17,400 kronor.
15
Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.
Från detta anslag skulle gäldas utgifterna för insamlingsresor 1,400
kronor, för arvoden åt tillfälliga vetenskapliga medarbetare 3,500 kronor,
för inlösen av samlingar, för uppteckningshonorar och för grammofonupptagning
10,500 kronor eller tillhopa 15,400 kronor. För fotostatisk kopiering
av arkivets ordlappsmaterial, tillhopa omkring 800,000 lappar, hade
begärts ett reservationsanslag å 50,000 kronor, fördelat på 5 år, därav för
nästkommande budgetår 10,000 kronor. Ett anslag för ifrågavarande ändamål
å 10,000 kronor kunde emellertid icke rymmas inom ramen av de medel,
som kunde tänkas för närvarande stå till förfogande för arkivet. Kanslern
ansåge sig därför icke kunna ifrågasätta ett högre belopp än 2,000 kronor.
Med ett så begränsat anslag kunde uppenbarligen den av arkivet uppgjorda
planen för fotostateringen icke bringas till utförande, men det syntes vara
av betydelse — bland annat för vinnande av erfarenhet på området —
att arbetet snarast möjligt påbörjades i mindre skala.
Sammanlagt skulle alltså för landsmålsarkivet i Lund för nästa budgetår
anvisas anslag med (26,700 + 2,300 + 17,400 —) 46,400 kronor mot nu
39,150 kronor.
Institutet för ortnamns- och dialektforskning
vid Göteborgs högskola har för sina dialektundersökningar
under budgetåret 1939/40 begärt ett anslag å 6,500 kronor mot nu 6,000
kronor.
Kanslern har, liksom lärarrådet vid högskolan, tillstyrkt det begärda anslaget.
Vad först beträffar landsmålsarkivet i Uppsala, föreligga enligt min mening
goda skäl för att tillerkänna vissa av de där anställda befattningshavarna
något säkrare anställningsförhållanden än nu är fallet. Jag hänvisar
till vad av kanslern i detta hänseende yttrats och till den ingående
motivering, som enligt handlingarna i ärendet lämnats från landsmålsarkivets
sida. Mot kanslerns i detta hänseende framställda förslag, vilket innebär
en stark beskärning av de av arkivet framställda förslagen, synes
intet vara att i huvudsak erinra. Emellertid anser jag frågan örn löneställningen
för föreståndaren för folkminnesavdelningen kräva ytterligare överväganden,
och jag utgår därför från att denne befattningshavare jämväl
för nästa budgetår ersättes medelst ett arvode å 9,000 kronor.
I anslutning till kanslerns beräkningar torde anslagsmedlen till avlöningar
vid detta arkiv böra beräknas sålunda: Omförmälda arvode å 9,000 kronor
bör upptagas under en särskild post till arvode och särskild ersättning, bestämd
av Kungl. Maj:t. Kostnaderna för arvoden åt tillfälligt anställda
arbetsbiträden, å vilka arvoden givetvis dyrtidstillägg ej bör utgå, böra
inräknas bland anslagsmedlen till grundavlöningar m. m. till övrig ickeordinarie
personal, som böra bestämmas till (70,230 — 9,183 -f- 3,000 =)
i runt tal 64,100 kronor. Anslagsmedlen till avlöningsförhöjningar m. m. till
sådan personal torde kunna uppskattas till 7,500 kronor och anslagsmedlen
till rörligt tillägg till 4,200 kronor. Slutsumman av avlöningskostna
-
Departe
mentschefen.
16
Kungl. Maj:ts proposition Nr 810.
derna skulle alltså vid bifall till mitt förslag utgöra (9,000 + 64,100 +
+ 7,500 -f- 4,200 ==) 84,800 kronor mot av kanslern beräknade 86,400
kronor.
Anslagsmedlen till omkostnader och till vissa kostnader för insamling
och bearbetning av vetenskapligt material vid förevarande landsmålsarkiv
synas kunna nedbringas till 11,000 kronor, respektive 1+5,500 kronor.
Vad angår landsmålsarkivet i Lund, anser jag mig böra biträda kanslerns
beräkning av anslagsmedlen till avlöningar, vilka alltså torde kunna
uppskattas till 26,700 kronor. Dock anser jag, att kostnaderna för arvoden
åt tillfälligt anställda arbetsbiträden (1,300 kronor) och för redigering av
ordboken över Valldamålet (5,000 kronor) böra inräknas bland anslagsmedlen
till grundavlöningar, som alltså böra uppskattas till (17,300 +
-j- 1,300 -)- 5,000 =) 23,600 kronor. Enligt lämnad uppgift avse berörda
kostnader å 5,000 kronor enbart löneutgifter. Å arvodena till tillfälligt anställda
arbetsbiträden bör dyrtidstillägg icke utgå. Anslagsmedlen till avlöningsförhöjningar
m. m. uppskattar jag till 2,000 kronor och anslagsmedlen
till rörligt tillägg till 1,100 kronor.
I enlighet med kanslerns förslag torde anslagsmedlen till omkostnader
kunna beräknas till 2,300 kronor, varemot kostnaderna för insamling och
bearbetning av vetenskapligt material synas kunna begränsas med 2,000
kronor till 15,1+00 kronor. Med anslag till fotostatisk kopiering av ordlappsmaterialet
torde nämligen enligt min mening kunna tills vidare anstå.
I likhet med kanslern föreslår jag, att det nu till landsmålsundersökningarna
i riket utgående gemensamma anslaget uppdelas på särskilda anslag
efter anslagsändamålens art.
Till Landsmålsarkiven: Avlöningar torde böra anvisas ett gemensamt
anslag av förslagsanslags natur, fördelat på en anslagspost å 9,000 kronor
till arvode och särskild ersättning, bestämd av Kungl. Maj:t, en delpost
till grundavlöningar m. m. till övrig icke-ordinarie personal å (64,100 +
-f- 23,600 =) 87,700 kronor, en delpost till avlöningsförhöjningar m. m. till
sådan personal å (7,500 + 2,000 =) 9,500 kronor samt en anslagspost å
(4,200 -j- 1,100 =) 5,300 kronor till rörligt tillägg. Nämnda anslag bör alltså
bestämmas till (9,000 -f- 87,700 -f- 9,500 + 5,300 —'') 111,500 kronor.
Till Landsmålsarkiven: Omkostnader torde böra anvisas ett förslagsanslag
av (11,000 -j- 2,300 —) 13,300 kronor. Stat för detta anslag torde böra
av Kungl. Majit i sinom tid fastställas.
Slutligen bör till Landsmålsarkiven: Insamling och bearbetning av vetenskapligt
material anvisas ett reservationsanslag av (45,500 + 15,400 =)
60,900 kronor, beträffande vars disposition Kungl. Majit framdeles bör
meddela bestämmelser.
Vid bifall till vad av mig nu föreslagits bör i personalförteckningen för
landsmålsarkiven, utöver de i denna nu intagna tjänsterna, uppföras vid
landsmålsarkivet i Uppsala två medarbetare i lönegraden Eo 21 samt vid
landsmålsarkivet i Lund en arkivarie i lönegraden Eo 21.
17
Kungl. Martts proposition Nr 210.
En höjning av bidraget till dialektforskningarna vid institutet för ortnamns-
och dialektforskning vid Göteborgs högskola, vilket nu med 6,000
kronor utgår ur förslagsanslaget till landsmålsundersökningarna i riket,
kan jag icke nu tillstyrka. För detta ändamål torde böra å åttonde huvudtiteln
anvisas ett särskilt obetecknat anslag, som alltså bör bestämmas
till 6,000 kronor.
Mitt förslag innebär sålunda, att till förevarande ändamål för nästa budgetår
— i stället för det i årets statsverksproposition preliminärt beräknade
förslagsanslaget å 195,000 kronor — anvisas fyra anslag å tillhopa
(111,500 -f- 13,300 + 60,900 -f- 6,000 =) 191,700 kronor. I jämförelse med
det för innevarande budgetår till ifrågavarande ändamål utgående anslaget
innebär mitt förslag en höjning med (191,700 — 175,400 =) 16,300 kronor,
varav omkring 13,000 kronor belöpa på löneregleringen för civilförvaltningen.
IV. Understödjande av svensk folkminnesforskning.
Folkminnesundersökningar bedrivas, förutom av landsmålsarkivet i Uppsala
och nordiska museet, av Hyltén-Cavallius stiftelse för svensk folkminnesforskning
— vilken är anknuten till Lunds universitet och vars föreståndare
tillika är lärare i folkminnesforskning därstädes — samt av institutet
för folkminnesforskning vid Göteborgs högskola.
För ändamålet har för innevarande budgetår anvisats ett anslag av 44,400
kronor. Såsom närmare framgår av statsliggaren för nämnda budgetår,
sid. 465, utgår härav till Hyltén-Cavalliusstiftelsen ett belopp å 32,400
kronor, därav till arvode åt föreståndaren och biträdande läraren i folkminnesforskning
8,200 kronor, till fortsatt undersökning av svenska folkminnen
samt bearbetning av de gjorda samlingarna ävensom till materialier
och expenser m. m. 18,500 kronor samt till förhyrande av nya lokaler
för stiftelsen och anskaffande av vissa inventarier, armatur m. m. till sagda
lokaler 5,700 kronor. Göteborgsinstitutets del av sagda anslag utgör 12,000
kronor.
För budgetåret 1939/40 hava vederbörande institutioner begärt respektive
32,400 kronor och 15,000 kronor.
Beträffande Hyltén-Cavalliusstiftelsen föreslår kanslern
i förutberörda skrivelse av den 28 februari 1938, att till detta ändamål
för budgetåret 1939/40 anvisas ett belopp av 31,800 kronor.
Frågan örn Hyltén-Cavalliusstiftelsens framtid och lämpligheten av att
anknyta stiftelsen till landsmålsarkivet i Lund komme, framhåller kanslern,
att upptagas till prövning vid behandlingen av universitetsberedningens
förslag rörande ordnandet av undervisningen och examinationen
i ämnet folkminnesforskning. Det syntes därför ej vara lämpligt att nu ifrågasätta
någon uppdelning på olika anslag av de till stiftelsens förfogande
ställda medlen.
Bihang till riksdagens protokoll JUSO. 1 sami. Nr tilo.
2
Departe
mentschefen.
18 Kungl. Maj:ts proposition Nr 810.
Kostnaden för beredande av lokaler åt stiftelsen under hyresåret den 1
oktober 1939—den 30 september 1940 (inberäknat utgifterna för uppvärmning,
belysning och städning) torde i enlighet med av stiftelsens styrelse
tidigare lämnade uppgifter (se statsverkspropositionen till 1938 års riksdag,
bilagan åttonde huvudtiteln, sid. 198) kunna beräknas till 4,100 kronor.
Härtill borde, enligt vad kanslern under hand inhämtat, läggas ett belopp
för anskaffande av vissa ännu felande nödiga inventarier. Detta belopp
syntes icke kunna sättas lägre än 1,000 kronor. Anslaget borde alltså upptagas
med (8,200 + 18,500 + 4,100 + 1,000 =) 31,800 kronor.
Vidkommande anslaget till institutet för folkminnesforskning
vid Göteborgs högskola har kanslern förordat, att
anslaget höjes med 1,000 kronor till 13,000 kronor, varvid kanslern förutsatt,
att ökningen i första hand användes för att förbättra undersökningsledarens
avlöningsförmåner.
Kanslern har sålunda hemställt, att anslaget till understödjande av
svensk folkminnesforskning för nästa budgetår måtte upptagas med
(31,800 + 13,000 =) 44,800 kronor.
Ifrågavarande anslagsmedel till institutet för folkminnesforskning vid
Göteborgs högskola torde för nästa budgetår böra utgå med oförändrat
belopp, 12,000 kronor. I övrigt tillstyrker jag kanslerns förslag med den
ändringen, att de för Hyltén-Cavallius stiftelse begärda medlen nedbringas
till 31,400 kronor. Jag utgår alltså från att anslaget till understödjande
av svensk folkminnesforskning för nämnda budgetår upptages med
(31,400 + 12,000 =) 43,400 kronor, vilket innebär en minskning med 1,000
kronor i förhållande till det i årets statsverksproposition preliminärt beräknade
beloppet. I jämförelse med innevarande budgetår innebär mitt förslag
i denna del en anslagsminskning med likaledes 1,000 kronor.
V. Hemställan.
Under åberopande av vad sålunda anförts och under erinran att mitt
förslag innebär en anslagsminskning med 2,800 kronor i jämförelse med
de för ifrågavarande ändamål i årets statsverksproposition beräknade
anslagen, hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att
dels godkänna följande personalförteckning för ortnamnskommissionen,
att tillämpas tills vidare fran och med budgetåret
1939/40:
Personalförteckning.
Befattning. _ Lönegrad.
Extra ordinarie tjänsteman i högre
lönegrad än den 20:e.
1 arkivarie
Eo 21;
19
Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.
dels godkänna följande avlöningsstat för ortnamnskommissionen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1939/40:
Avlöningsstat.
1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit...........kronor 3,000
2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a.
Grundavlöningar m. m. kronor 21,500
b. Avlöningsförhöjningar
m. m., förslagsvis.... » 2,300 » 23,800
3. Rörligt tillägg, förslagsvis.......... » 1,100
Summa förslagsanslag kronor 27,900;
dels till Ortnamnskonmiissionen: Avlöningar för budgetåret
1939/40 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av.............................kronor 27,900;
dels till Ortnamnskommissionen: Omkostnader för budgetåret.
1939/40 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av..........................kronor 8,100;
dels till Ortnamnskommissionen: Insamling och bearbetning
av vetenskapligt material för budgetåret 1939/40
under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av...................................kronor 23,000;
dels såsom Bidrag till sammanslutningar, som bedriva
ortnamnsundersökningar, för budgetåret 1939/40 anvisa
ett anslag av .......................... kronor 3,000;
dels godkänna följande personalförteckning för lands
målsarkiven,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1939/40:
Personalförteckning.
Befattning. Lönegrad.
Extra ordinarie tjänstemän i högre
lönegrad än den 20:e.
Landsmålsarkivet i Uppsala.
1 föreståndare...........................Eo 30
2 medarbetare...........................Eo 26
2 » Eo 21
1 arkivarie och expeditionsföreståndare .......Eo 21
Landsmålsarkivet i Lund.
1 föreståndare ..........................Eo 28
1 arkivarie............................. Eo 21;
20
Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.
dels godkänna följande avlöningsstat för landsmålsarkiven,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1939/40:
Avlöningsstat.
1. Arvode och särskild ersättning, bestämd
av Kungl. Maj:t...........kronor 9,000
2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a.
Grundavlöningar m.m. kronor 87,700
b. Avlöningsförhöjningar
m. m., förslagsvis ... » 9,500 » 97 200
3. Rörligt tillägg, förslagsvis......... »_5,300
Summa förslagsanslag kronor 111,500;
dels till Landsmålsarlciven: Avlöningar för budgetåret
1939/40 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av............................kronor 111,500;
dels till Landsmålsarlciven: Omkostnader för budgetåret
1939/40 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av.............................kronor 13,300;
dels till Landsmålsarkiven: Insamling och bearbetning
av vetenskapligt material för budgetåret 1939/40 under
åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av ...................................kronor 60,900;
dels såsom Bidrag till dialektforskningar vid institutet för
ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs högskola för
budgetåret 1939/40 under åttonde huvudtiteln anvisa ett
anslag av..............................kronor 6,000;
dels ock till Understödjande av svensk folkminnesforskning
för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag
av . . ............................kronor 43,400.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,
att till riksdagen skall avlåtas proposition
av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
C. A. Charpentier.
Stockholm 1939, Ivar Haeggströms Boktryckeri A. B.
891087