Kungl. Majus proposition nr 190.
1
Nr 190.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslagsmedel
till nybyggnad för ammunitions fabriken;
given Stockholms slott den 10 mars 1939.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Per Udvin Sköld.
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-K eg euten i statsrådet
å Stockholms slott den 10 mars 1939.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,
Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför
chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld:
I årets statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 2, punkt 10) har Kungl.
Majit föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition i ämnet, som
kunde varda riksdagen förelagd, till nybyggnad för ammunitions fabriken för
budgetåret 1939/40 beräkna ett reservationsanslag av 500,000 kronor.
Sedan den ytterligare utredning i ämnet, som ansetts erforderlig för framBihang
till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 190—192.
607 36
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 190.
läggande av ett definitivt förslag i ämnet, numera slutförts, torde jag få återkomma
till denna anslagsfråga.
Därvid får jag till en början erinra därom, att i och med att Kungl. Majit
genom beslut den 18 juni 1937 godkänt ett mellan Djurgårdskommissionen
oell Stockholms stads förhandlingsdelegerade träffat preliminärt avtal angående
exploatering av Konradsbergs- och Mariebergsområdena å Kungsholmen
i Stockholm spörsmålet om en förflyttning inom en nära framtid
av den till Mariebergsområdet förlagda avdelningen av ammunitionsfabriken
till annan plats blivit aktuell. Kungl. Majit har därför genom beslut den
3 juni 1938 lämnat arméförvaltningens fortifikationsstyrelse — som i skrivelse
den 24 maj samma år anmält, bland annat, att viss förberedande utredning
verkställts rörande valet av en ny förläggningsplats för fabriken m. m. -begärt bemyndigande att företaga ytterligare utredningar i ämnet.
På sätt jag i samband med framläggandet av årets statsverksproposition i
ämnet anfört hava arméförvaltningens tygdepartement och fortifikationsstyrelse
i skrivelse den IG december 1938 anmält, att den enligt Kungl. Majits
sålunda givna uppdrag fortsatta utredningen givit till resultat, att betingelserna
för ammunitionsfabrikens förläggning till Karlstad vore ur olika synpunkter
mera gynnsamma än densammas förläggning till annan ort. Det område
inom staden, som ansetts böra komma i fråga, hade vid verkställda undersökningar
befunnits vara fullt tillfredsställande för ändamålet och erbjuda
bättre möjligheter än något annat undersökt område. I detta hänseende ville
departementet och styrelsen hänvisa till en samma dag avlåten särskild skrivelse
av hemlig natur. — Fortifikationsstyrelsen hade med Karlstads stad
inlett förhandlingar för utrönande av i vad mån man från stadens sida kunde
vara villig att ikläda sig ekonomiska uppoffringar för fabrikens förläggning
till staden. Därvid hade befunnits, att staden vore villig att åtaga sig att å
den ifrågavarande platsen utan vederlag tillhandahålla ett markområde, som
vid verkställda undersökningar befunnits vara tillräckligt för ändamålet, ävensom
att till detta område, likaledes utan kostnad för kronan, framdraga vatten-,
gas- och elektriska ledningar och att medelst dessa tillhandahålla kronan
vatten, gas och elektrisk ström till den lägsta taxa, som gällde inom staden
för förbrukare av samma storleksordning. Förhandlingarna hade resulterat i
ett mellan fortifikationsstyrelsen — med tygdepartementets gillande — och
stadens drätselkammare den 1 december 1938 avslutat avtal, gällande under
förutsättning att detsamma godkändes av stadsfullmäktige i Karlstad före den
1 februari 1939 och av Kungl. Majit före den 1 juli 1939. Beträffande avtalets
innebörd i övrigt hänvisade fortifikationsstyrelsen till ett skrivelsen bilagt
exemplar därav med vidfogad karta. På grund av det anförda ansåge departementet
och styrelsen, att den nya fabriken borde förläggas till det i avtalet
avsedda området i Karlstad och att beslut därom snarast borde fattas. Beträffande
omfattningen av en dylik anläggning och de ungefärliga kostnaderna
för densamma påginge inom departementet och styrelsen utredning, vars resultat
komme att senare framläggas. — I samband med ett förslag örn ammunitionsfabrikens
förläggande till Karlstad borde jämväl av riksdagen äskas
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 190.
medel för de förberedande åtgärder i och för anläggningen, som vid bifall
till förslaget borde komma till utförande under budgetåret 1939/40. Beloppet
av de medel, som sålunda bleve behövliga under nästa budgetår, beräknades
till 500,000 kronor, därav 70,000 kronor till utredningskostnader, förberedande
förslag, skisser och kostnadsberäkningar, 50,000 kronor för avvägning, markundersökning,
terrängmodell m. m., 260,000 kronor för ledningar för vatten,
avlopp och elektrisk kraft för byggnadsplatserna samt 120,000 kronor för vägar
inom byggnadsområdet. — Tygdepartementet och fortifikationsstyrelsen hemställde
sålunda, att Kungl. Majit måtte föreslå 1939 års riksdag att dels
besluta, att en ny ammunitionsfabrik skall förläggas till Karlstad, dels godkänna
det mellan fortifikationsstyrelsen och Karlstads stads drätselkammare
den 1 december 1938 ingångna preliminära avtalet, dels ock för gäldande av
såväl de kostnader, vilka på grund av Kungl. Majits bemyndigande den
3 juni 1938 förskottsvis bestritts eiler bomme att bestridas, som kostnaderna
för förberedande arbeten i och för fabriksanläggningen under budgetåret
1939/40 anvisa ett belopp av 500,000 kronor.
Det i tygdepartementets och fortifikationsstyrelsens nyssberörda skrivelse
omförmälda preliminära avtalet av den 1 december 1938 mellan fortifikationsstyrelsen
och Karlstads stad angående överlåtande till kronan av plats för
ammunitionsfabriken torde få såsom bilaga fogas vid detta protokoll (Bilaga
A-y
I utlåtande i ärendet den 9 januari 1939 har chefen för armén efter samråd
med tjänstförrättande chefen för försvarsstaben tillstyrkt ''tygdepartementets
och fortifikationsstyrelsens i berörda skrivelse gjorda framställning.
Statskontoret har i utlåtande i ärendet den 17 januari 1939 anfört följande:
När det gällt anvisande av medel till förberedande åtgärder för Stockholms
garnisons utflyttande till Järvafältet ävensom till ordnande av signalregementets
förläggning å Lilla Frösunda, har 1938 års riksdag (prop. nr 180 och
riksdagsskrivelse nr 253) funnit sig icke böra direkt disponera försäljningsmedlen
för tomter å Ladugårdsgärdet utan i stället förskottsvis ställt erforderliga
medel till förfogande å kapitalbudgeten under fonden för förlag till statsverket.
Såsom en förutsättning för denna anordning har härvid angivits, att
inflytande tomtförsäljningsmedel, i den mån icke för visst fall särskilda omständigheter
föranledde till annat, tills vidare fonderades för att sedermera
tågås i anspråk för reglering av samtliga förskott för bestridande av de med
garnisonens utflyttande till Järvafältet förenade byggnadskostnaderna.
Statskontoret, som vill erinra, att Kungl. Majit i brev den 18 juni 1937
angående godkännande av avtal rörande Konradsbergs- och Mariebergsområdena
i Stockholm m. m. föreskrivit, att de på grund av avtalet eller områdenas
exploatering inflytande medlen skulle under särskilda rubriker redovisas
å diversemedelstiteln »Försäljningsmedel från tomter å Ladugårdsgärde»,
får uttala, att det av 1938 års riksdag tillämpade förfarandet lärer böra komma
till användning jämväl vid finansiering av kostnaderna för den nya ammunitionsfabriken.
Emellertid har fortifikationsstyrelsen med skrivelse den 3 januari 1939
till Kungl. Majit överlämnat en till styrelsen ställd skrivelse från stadsombudsmannen
i Karlstad jämte skrivelsen bilagda handlingar, utvisande att stads
-
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 190.
fullmäktige i Karlstad den 29 december 1938 godkänt förenämnda avtal mellan
fortifikationsstyrelsen och Karlstads stad.
Fortifikationsstyrelsen har därefter i skrivelse den 21 februari 1939 meddelat,
att den fortsatta utredningen i förevarande fråga numera tagit sådan
form, att företaget och de ungefärliga kostnaderna för detsamma kunde angivas.
Företagets omfattning åskådliggjordes å en skrivelsen bilagd planritning
jämte en bifogad kostnadsberäkning. Den sistnämnda slutai pa ett
sammanlagt belopp av 17,687,000 kronor, därav för nybyggnader 13,687,000
kronor, för maskinpark och utrustning 3,800,000 kronor och för flyttningskostnader
200,000 kronor. Till ledning för kostnadsberäkningen hade tjänat
ett av styresmannen för ammunitionsfabriken upprättat, av tygdepartementet
sedermera reducerat förslag till fabriksanläggning, vilket närmare framginge
av nyssberörda planritning. Beträffande kostnaderna finge styrelsen fiamlialla,
att desamma — på grund av den till buds stående tiden, som icke medgivit
färdigställande av avvägningskarta, markundersökningar lii. m. — i flera avseenden
blott kunnat tillnärmelsevis uppskattas. Under utredningen hade
emellertid framgått, att de tekniska förutsättningarna för anläggningens utförande
å denna plats vore så gynnsamma, att det icke torde kunna beräknas,
att anläggningen skulle kunna till lägre kostnad utföras å annan ort. Under
åberopande av det anförda ävensom av förenämnda skrivelse i ämnet den 16
december 1938 hemställde fortifikationsstyrelsen efter samråd med tygdepartementet,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att för förberedande åtgärder
för nybyggnad för ammunitionsfabriken för budgetåret 1939/40 anvisa ett
reservationsanslag av 500,000 kronor.
Chefen för armén har i utlåtande den 28 februari 1939, under hänvisning
till sitt yttrande i ärendet den 9 januari 1939, förklarat sig intet hava att erinra
mot fortifikationsstyrelsens sistberörda framställning.
Chefen för försvarsstaben har i utlåtande i ärendet den 3 mars 1939 anfört,
att ur försvarsstabens synpunkt intet vore att erinra mot att 500,000 kronor
ställdes till fortifikationsstyrelsens förfogande för förberedande åtgärder
för nybyggnad för ammunitionsfabriken. Chefen för försvarsstaben förutsatte
dock, att det närmare utformandet av situationsplanen komme att äga rum i
samråd med försvarsstaben.
I detta sammanhang får jag anmäla, att Uddeholms aktiebolag inkommit
med en den 14 februari 1939 dagtecknad skrift i förevarande ärende, i vilken
bolaget anfört följande:
Enligt ovannämnda mellan fortifikationsstyrelsen och drätselkammaren i
Karlstad träffade avtal skulle den föreslagna ammunitionsfabriken förläggas
på en udde cirka 4 kilometer sydväst örn Karlstad. Härigenom skulle fabriken
komma i ett nära grannskap till våra cirka 5 kilometer söder därom belägna
stora industrianläggningar vid Skoghall, Skoghallsverken.
Sistnämnda anläggningar omfatta:
sulfitfabrik med en kapacitet av 55,000 ton, huvudsakligen siikesmassa,
sulfatfabrik med en kapacitet av 55,000 ton oblekt och blekt kraftmassa,
varav en del alphacellulosa, en specialmassa för bomullskrutstillverkning,
Kungl. Maj ts proposition nr 11)0. £>
pappersbruk nied en kapacitet av 24,000 ton oblekt och blekt kraftpapper
med möjlighet att tillverka cellulosavadd,
elektrokemisk fabrik med en kapacitet av 25,000 ton klorprodukter, såsom
flytande klor, klorkalk, trikloretylén, perkloretylén, hexakloretan och tetrakloretan,
samt natriumhydrat,
spritfabrik med en kapacitet av 3,800,000 liter 100 %-ig sprit,
eterfabrik med en kapacitet av 720,000 kg. eter, varav 80,000 kg. narkoseter,
terpentinfabrik med en apparatkapacitet av 380,000 kg. renterpentin,
metanolfabrik med en apparatkapacitet av 180,000 kg. renmetanol,
sågverk med en kapacitet av 20,000 stds trävaror.
Vid Skoghalls verken finnes dessutom en ångkraftanläggning med 2 stycken
mottrycksturbiner örn tillsammans 7,000 kW och en kondenseringsturbin örn
7,000 kW ävensom 3 stycken elektriska ångpannor örn tillsammans 14,000 kW
att användas vid tillfällen, då överskott av elektrisk kraft är rådande.
Som av det förestående framgår, utgör Skoghallsverken ett av vårt lands
största industricentra inom trä- och cellulosaindustrien. Till anläggningarna
höra dessutom mycket stora lager av råprodukter och färdiga alster. I omedelbar
närhet till de industriella anläggningarna äro ett större antal bostäder
för arbetare och tjänstemän uppförda. Vid verken sysselsättes ett arbetarantal
av cirka 1,600.
Av den lämnade redogörelsen torde framgå, att vid Skoghallsverken framställas
betydande kvantiteter av produkter, som under ett krigstillstånd äro
av oskattbart värde för landet.----------------
Då en ammunitionsfabrik givetvis är ett mycket eftersträvansvärt mål
för luftangrepp under krigstillstånd, torde det säga sig självt, att förläggning
av en sådan till viss plats i högsta grad ökar risken för luftangrepp uti hela
den omgivande trakten. Örn representanterna för Karlstads stad för stadens
del ej räkna med denna fara, anse vi det dock som vår plikt att, innan avgörandet
i denna fråga faller, fästa uppmärksamheten på densamma.
Det har visserligen anförts, att ammunitionsfabriken skulle komma att
eventuellt förses med luftvärn. Härigenom torde dock icke anläggningarna
vid Skoghall kunna påräkna något skydd. Under sådana förhållanden skulle
hela arrangemanget resultera i ett för denna betydelsefulla industriort ur luftskyddssynpunkt
betydligt försämrat läge. Utan denna anläggning skulle
Skoghallsverken måhända icke, trots deras stora betydelse ur krigsberedskapssynpunkt,
verka så attraherande på fientliga flygare, men tillkomme en
ammunitionsfabrik i närheten, torde risken för flyganfall komma att mångdubblas.
Det torde ock böra tagas i betraktande det utsatta läge omedelbart vid
Vänern, som såväl Skoghallsverken som den planerade ammunitionsfabriken
skulle komma att intaga. Detta kommer givetvis att försvåra industriluftskyddet,
örn icke luftvärnsartilleriet stöde till förfogande. Därtill kommer,
att Skoghallsverken, särskilt dess kemiska industrier med dess stora sulfitkokare
(225 kubikmeter), behållare med sulfitsyra under tryck, högtryckspannor
och lagerbehållare för flytande klor, sprit, terpentin och eter, i och för
sig äro ytterst känsliga för bombanfall, vilka lätt skulle kunna demolera anläggningen
i sin helhet.
Vid frågans avgörande torde ock hänsyn böra tagas till den ökade risk den
planerade fabriken skulle medföra för den befolkning, som vid Skoghallsverken
har sin boningsort och utkomst.
Örn en ammunitionsfabrik skulle förläggas till den föreslagna platsen,
komme detta att åsamka oss betydande merkostnader för anläggning av fullträffsäkra
skyddsrum, för vilka kostnader vi måste förbehålla oss rätt att fram
-
Departements
chefen.
6 Kungl. Majlis proposition nr 190.
ställa de ersättningsanspråk, som kunna anses påkallade. Dessa kostnader
kunna preliminärt uppskattas till 115,000 kronor. Härutöver måste vi ur
såväl egen som allmän synpunkt påfordra ett i Skoghall placerat luftvärn av
tillräcklig storlek för anläggningarnas effektiva skyddande.
Inför alla de riskmöjligheter och nackdelar, ett genomförande av det föreliggande
förslaget skulle innebära, tillåta vi oss emellertid ifrågasätta, örn
det icke vore lämpligast att förlägga den föreslagna fabriken till en ur luftskyddssynpunkt
mindre ömtålig ort. Yi hava svårt att se, att ur försvarssynpunkt
icke minst lika lämpliga platser som den nu ifrågasatta skulle kunna
föreslås.
Bolagets skrivelse utmynnar i en hemställan, att frågan örn den föreslagna
fabrikens förläggande till annan ort måtte upptagas till allvarlig prövning.
Skulle en ändring icke låta sig göra hemställde bolaget, att i skrivelsen omförmälda
åtgärder för särskilt luftvärn vid Skoghallsverken måtte komma till
utförande.
Fortifikationsstyrelsen har i utlåtande den 23 februari 1939 över bolagets
nyssberörda framställning anfört följande:
I särskild underdånig skrivelse den 16 december 1938 ha ämbetsverkets
tygdepartement och fortifikationsstyrelse lämnat närmare redogörelse för de
skäl, som legat till grund för förslaget örn ammunitionsfabrikens förläggning
till Karlstad. Därav torde framgå, att även luftförsvarssynpunkten vid ärendets
utredning beaktats av vederbörande myndigheter.
Vid sådant förhållande finner fortifikationsstyrelsen för sin del anledning
icke föreligga att på grund av de utav Uddeholms aktiebolag anförda skälen
för fabrikens förläggande till annan plats frångå det avgivna förslaget.
Yad beträffar den gjorda hemställan örn att vid ammunitionsfabrikens
förläggande till Karlstad åtgärder måtte vidtagas för anordnande av särskilt
luftvärn vid Skoghallsverken, får fortifikationsstyrelsen allenast anföra, att
frågan, huruvida ur försvarets synpunkt sådana åtgärder må bliva erforderliga,
undandrager sig styrelsens bedömande.
Chefen för försvarsstaben har i utlåtande den 3 mars 1939 beträffande de av
Uddeholms aktiebolag anförda synpunkterna anfört följande:
Anläggningarna vid Skoghall torde i och för sig vara av den betydelse för
krigsförsörjningen, att åtgärder för luftskydd äro nödvändiga och luftvärn
önskvärt för deras skydd. Det synes visserligen riktigt, att riskerna för flyganfall
kunna för Skoghallsverkens del bedömas bliva ökade efter tillkomsten
av ammunitionsfabriken på föreslagen plats, men å andra sidan torde det bliva
nödvändigt att i lägen, då sistnämnda anläggning kan anses särskilt hotad av
flyganfall, avdela territoriella luftvärnsförband till dess försvar. Dessa luftvärnsförband
kunna även i viss grad medverka vid försvar av Skoghallsverken,
vartill hänsyn kommer att tagas vid planläggningen för ifrågavarande
förbands användning. På grund härav anser jag skäl icke föreligga att förlägga
ammunitionsfabriken till annan plats.
Såsom jag redan vid behandlingen av förevarande fråga i samband med
framläggandet av årets statsverksproposition framhållit är enligt min mening
anordnandet av en nyanläggning för ammunitionsfabriken i stället för den
nuvarande å Marieberg en angelägenhet av sådan vikt, att ett förslag i ärendet
bör föreläggas årets riksdag till bedömande.
Vad då först beträffar platsen för en ny anläggning för ammunitionsfabriken
hava de militära och förvaltningsmyndigheter, som haft denna fråga
7
Kungl. Maj:ts [preposition nr 190.
under bedömande, enats om den uppfattningen, att Karlstad vore den plats
som ur olika synpunkter främst borde komma i fråga härför. Vid detta bedömande,
som delvis sammanfattats i en särskild, hemlig utredning, hava olika
faktorer av bland annat strategisk och ekonomisk art spelat in. Ett flertal
platser i landet hava också upptagits till prövning i förevarande hänseende,
innan man slutligen stannat för Karlstad såsom den lämpligaste. Den sålunda
företagna ingående utredningen giver enligt min mening oförtydbart vid handen,
att det föreslagna området i Karlstad erbjuder en ur olika synpunkter
mycket lämplig plats för ammunitionsfabrikens förläggning och att i varje
fall någon mera lämplig näppeligen är till finnandes. De synpunkter i annan
riktning, som i förenämnda skrift anförts av Uddeholms aktiebolag, må i och
för sig vara beaktansvärda; de synas dock i betraktande av vad såväl chefen
för försvarsstaben som fortifikationsstyrelsen däremot genmält knappast
vara ägnade att i någon avsevärd mån rubba omdömet örn Karlstads lämplighet
som förläggningsort för anläggningen i fråga. Därvid vill jag särskilt
framhålla, att Skoghallsverkens relativa närhet till den föreslagna platsen
för ammunitionsfabriken lärer komma att i sin mån inverka på bedömandet
av frågan örn avdelandet av luftvärnsförband för anläggningarnas skydd.
.lag finner mig således böra tillstyrka, att den fabriksanläggning som skall
ersätta den nuvarande ammunitionsfabriken å Marieberg förlägges till Karlstad,
närmare bestämt till det område inom staden, som Karlstads stad genom
det i det föregående omnämnda preliminära avtalet av den 1 december 1938 förbundit
sig att på närmare angivna villkor utan vederlag för ändamålet upplåta
till kronan. Det nämnda avtalet synes även i övrigt erbjuda kronan så väsentliga
fördelar, att detsamma bör i oförändrat skick av Kungl. Majit godkännas.
Emellertid torde såväl frågan om platsen för den nya fabriksanläggningen som
spörsmålet örn godkännande av det ifrågavarande avtalet med Karlstads stad
böra underställas riksdagens prövning.
Vad därefter beträffar frågan om den blivande ammunitionsfabrikens omfattning
och de beräknade kostnaderna för densammas färdigställande befinner
sig utredningen därom såtillvida alltjämt på ett förberedande stadium,
som situationsplanen för anläggningen ännu icke definitivt utformats och
kostnadsberäkningarna i vissa hänseenden kunnat allenast approximativt
angivas. En planritning över den planerade anläggningen har emellertid i
ärendet förebragts, liksom en på grundval av densamma uppgjord kostnadsberäkning
utförts. Denna slutar på en sammanlagd summa av 17,687,000
kronor, varav 13,687,000 kronor utgöra själva byggnadskostnaderna och återstoden,
4,000,000 kronor, åbelöper maskinpark och utrustning samt flyttningskostnader.
Jag är naturligen icke beredd att fatta någon slutgiltig ståndpunkt
till de sålunda föreliggande beräkningarna rörande anläggningens omfattning
och de därför uppskattade kostnaderna; tvärtom förutsätter jag, att under den
fortsatta utredningen fram till uppgörande av fullständiga situationsplaner
m. m. — vilken utredning lärer böra ske i samråd med såväl arméns vederbörande
myndigheter som chefen för försvarsstaben — förutsättningarna för
ett nedbringande av de preliminärt beräknade kostnaderna tågås under in
-
8
Kungl. Majus proposition nr 190.
gående övervägande, för vilket ändamål såväl inskränkningar i de föreslagna
byggnadernas antal och storlek som förenklingar i fråga örn deras beskaffenhet
torde böra göras till föremål för omprövning.
hör nästkommande budgetår torde emellertid, på sätt de förslagsställande
myndigheterna gjort gällande, anslagsmedel böra anvisas för bestridande av
kostnaderna för erforderliga förberedande arbeten för etablissementets uppförande,
nämligen — förutom kostnader för själva utredningsarbetet — för
avvägningar och markundersökningar, för ledningar av olika slag samt för
väganläggningar inom byggnadsområdet.
Vad slutligen beträffar gäldandet av de ifrågavarande kostnaderna torde — i
anslutning till vad statskontoret därutinnan anfört — anslagsmedlen i fråga för
nästkommande budgetår böra förskottsvis anvisas å kapitalbudgeten under
fonden för förlag till statsverket för att sedermera täckas i samma ordning som
är eller kan bliva föreskriven i fråga örn kostnaderna för Stockholms garnisons
utflyttande till Järvafältet.
Lnder åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen att
dels besluta, att i stället för den å Mariebergsområdet i Stockholm
belägna ammunitionsfabriken en ny ammunitionsfabrik
skall uppföras i Karlstad,
dels för sin del godkänna det statsrådsprotokollet bilagda, den
1 december 1938 mellan arméförvaltningens fortifikationsstyrelse,
å ena, samt Karlstads stad, å andra sidan, träffade preliminära
avtalet angående upplåtelse till kronan av visst markområde inom
staden m. m. för ammunitionsfabrikens uppförande,
dels ock till nybyggnad för ammunitionsfabriken för budgetåret
1939/40 å kapitalbudgeten under fonden för förlag till
statsverket anvisa ett reservationsanslag av 500,000 kronor.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
lämna bifall samt förordnar, att proposition av
den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar skall avlåtas
till riksdagen.
Ur protokollet:
Lars Wikland.
Kungl. Maj:ts proposition nr 190.
9
Bilaga A.
Avtal.
Mellan Kungl. Majit och Kronan, å ena,
är följande avtal träffat:
§ 1-
samt Karlstads stad, å andra sidan,
Staden upplåter till Kronan, för att av Kronan användas till förläggningsplats
för en ammunitionsfabrik, med full äganderätt men utan vederlag det å
vidfogade karta med röda begränsningslinjer omslutna markområde vid Kattfjärden
i Karlstad med å området växande skog och befintliga byggnader ävensom
till området hörande strand- och vattenrätt; skolande Kronan likväl lämna
staden ersättning för bostadsbyggnaderna å Skogstorpet och Grundviken,
vilka kunna beräknas komma till användning vid områdets bruk för nu avsedda
ändamålet, med Fyratiotusen (40,000:—) kronor.
Området överlåtes fritt från gravationer med undantag likväl av sådan till
säkerhet för Uddeholms Aktiebolag tillförsäkrad rätt att däröver framdraga
kraftledning.
Staden förbinder sig att vidtaga sådana anstalter, att det upplåtna området,
ett år efter respektive tillträdesdagar för de olika delarna därav, icke besväras
av rätt för någon att taga väg över området.
§ 2.
1 den mån inom upplåtna området belägna fastigheter eller delar av sådana,
som icke tillhöra staden, icke kunna av staden förvärvas genom godvillig
överenskommelse med vederbörande jordägare, ombesörjer Kronan, efter
därom av staden senast den 1. juli 1939 gjord framställning, expropriation av
sådana fastigheter eller fastighetsdelar, därvid det åligger staden att ersätta
Kronan alla kostnader för såväl markens inlösande som expropriationons
utförande.
§3.
Å de delar av upplåtna området, som icke enligt § 2 bliva föremål för
expropriation, skall överlåtelsehandling av staden utfärdas och överlämnas
till Kronan.
§ 4-
I § 3 angivna områden få av Kronan tillträdas den 1. juli 1939 eller den
senare tidpunkt, varom överenskommelse kan bliva mellan Kungl. Arméförvaltningens
fortifikationsstyrelse och drätselkammaren i Karlstad träffad.
§ 5-
Alla kostnader för lagfart för Kronan betalas av Kronan ensam, men förbinder
sig staden att tillhandahålla nödiga åtkomsthandlingar för de under
§ 3 omförmälda områdena.
§ 6-
Staden förbinder sig att utan kostnad för Kronan sex månader efter därom
av Kronan gjord framställning hava till det enligt § 1 upplåtna områdets gräns
framdragit vatten-, gas- och elektriska ledningar och att medelst dessa tillhandahålla
Kronan vatten, gas och elektrisk ström till den lägsta taxa, som
gäller inom staden för förbrukare av samma storleksordning.
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 190.
§ 7.
Därest det enligt § 1 här ovan upplåtna området icke skulle komina att tagas
i anspråk eller icke framdeles kommer att användas för det nu avsedda ändamålet
eller någon annan Kronans verksamhet av ungefärligen motsvarande
omfattning, skall Kronan, efter eget val, antingen till staden med full äganderätt
men utan vederlag återlämna området eller för området lämna staden full
ersättning, därvid emellertid icke skall beräknas någon ersättning för byggnader
eller andra anordningar.
Återlämnas området skall Kronan likväl bibehållas vid äganderätten till å
området vid återlämnandet befintliga byggnader.
Kan överenskommelse icke träffas örn den ersättning, staden enligt vad i
första stycket av denna paragraf säges äger erhålla, skall ersättningsbeloppet
bestämmas av skiljemän enligt lagen örn skiljemän.
§ 8.
Om detta avtal icke blivit godkänt av stadsfullmäktige i Karlstad före den
1. februari 1939 och av Kungl. Maj:t före den 1. juli 1939, har detsamma förfallit.
Av detta avtal äro två lika lydande exemplar upprättade och mellan parterna
växlade.
Karlstad den 1, december 1938.
Kungl. Arméförvaltningens
f ortif ikationsstyrelse:
OVE SYLVAN.
L. NORRMAN.
/ Kjell Sjöstedt.
Karlstad stad:
J. A. HAKANSSON.
/ Sven Heimer Svensson.
Oavsett om förestående avtal blir för framtiden gällande eller ej, medgiver
Karlstads stad eller förbinder sig staden att, i den mån så är möjligt,
söka utverka rätt för Kronan att omedelbart efter avslutande av samma avtal
å det enligt § 1 i avtalet upplåtna området vidtaga förberedande åtgärder för
den ifrågasatta fabriksanläggningen, såsom avvägningar, mätningar, borrningar
m. m.
Karlstad den 1. december 1938.
Karlstad stad:
J. A. HÅKANSSON.
t Sven Heimer Svensson.
Stockholm 1939. K. L. Beckmans Boktryckeri.