Kungl. Maj:ts proposition nr 187-
1
Nr 187.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående överflyttning på
övergångsstat av viss personal vid domänverket m. m.;
given Stockholms slott den 3 mars 1939.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Majits
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
A. Pehrsson-Bramstorp.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 3 mars 1939.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Quensel,
Forslund, Eriksson, Strindlund.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen
för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp:
Vid 1938 års riksdag antogs Kungl. Maj:ts förslag (prop. nr 267; R. skr.
nr 372) till lag om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna. Lagen utfärdades
sedermera den 17 juni 1938 (nr 297). Till grund för förslaget låg
ett av skogslagkommissionen utarbetat betänkande i ämnet (stat. off. utr.
1937:29). I betänkandet förordade kommissionen, att i sammanhang med
genomförandet av den nya lagstiftningen indragning av viss personal vid
Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 187.
1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 187.
domänverket skulle företagas. I mitt yttrande till statsrådsprotokollet den
25 februari 1938 vid tillstyrkande av remiss till lagrådet av nämnda lagstiftningsförslag
framhöll jag, att av frågan berörda indragningar vid domänverket
borde underställas 1939 års riksdag. Jag torde nu få underställa
Kungl. Maj:t denna fråga.
Till en början torde jag få erinra örn, att den nya lagstiftningen om allmänningsskogar
i Norrland och Dalarna, bland annat, innebär, att från och
med den 1 januari 1940 tillsynen över nämnda skogar överflyttas till skogsvårdsstyrelserna.
För närvarande utövas tillsynen över dessa skogar och i
viss utsträckning även vården och förvaltningen av desamma av tjänstemän
vid statens skogsförvaltning. I anledning av att domänverkets befattning
med allmänningsskogarna sålunda skall upphöra, kommer viss personal vid
domänverket, vilken för närvarande är sysselsatt å nämnda skogar, att bliva
övertalig. För vinnande av närmare upplysning rörande omfattningen av den
minskning i domänverkets personal, som kunde ifrågakomma i anledning av
den nya lagstiftningen, inhämtade skogslagkommissionen yttrande från domänstyrelsen.
I ett den 20 juli 1937 till kommissionen avgivet utlåtande
anförde domänstyrelsen i denna fråga följande.
Med stöd av de utredningar, som verkställts av överjägmästarna och jägmästarna
inom de områden, där ifrågavarande skogar vore belägna, hade
styrelsen i en tabell sammanställt uppgifterna angående det antal dagar, som
skötseln av nu ifrågavarande skogar kunde anses hava tagit i anspråk beträffande
såväl jägmästar- som kronojägarpersonal. Av tabellen framginge,
att jägmästarpersonalen varit sysselsatt med hithörande arbetsuppgifter under
sammanlagt c:a 19 månader, motsvarande två befattningshavare, huvudsakligen
assistentarbetskraft, och kronojägarpersonalen under sammanlagt c:a
54 månader, motsvarande fem befattningshavare. Häri hade då icke inberäknats
vare sig den tid, vilken belöpte på de inspektioner, som utfördes av
Överjägmästare, eller på den kontroll, som för närvarande ålåge domänverket
beträffande de under särskilda förvaltare ställda allmänningarna.
Med ledning av inhämtade uppgifter i övrigt och i enlighet med de vid
tidigare entlediganden av personal tillämpade principerna beräknade styrelsen,
att en ordinarie assistent, en icke-ordinarie assistent, 2 ordinarie kronojägare
och 3 icke-ordinarie kronojägare borde entledigas ur verkets tjänst, därest
förvaltningen av och tillsynen över ovannämnda skogar icke längre skulle
åvila domänverket.
Enligt de beräkningsgrunder, som vid föregående indragningar av personal
inom domänverket tillämpats, skulle kostnaden för entledigandet av nyssnämnda
befattningshavare utgöra:
Ordinarie personal: lön å indragningsstat:
1 ordinarie assistent: lönegrad 20.................... kronor 6,700
2 ordinarie kronojägare: lönegrad 9 .................. »_6,600
Summa årlig kostnad kronor 13,300.
Icke-ordinarie personal: engångsersättning:
1 icke-ordinarie jägmästare: lönegrad 17; V2 årslön .... kronor 2,300
3 icke-ordinarie kronojägare: lönegrad 7; 3 årslöner .... » 8,200
Summa engångsersättning kronor 10,500.
Kungl. Maj.ts proposition nr 187-
3
Vid ovanstående beräkning hade ortsgruppen för jägmästarpersonalen antagits
vara D och för kronojägarpersonalen C, varjämte dyrtidstillägget
uträknats efter 13 %>. Beträffande den ordinarie personalen hade beräkningarna
grundats på nettolönen, d. v. s. bruttolönen minskad med avdrag
för tjänstepension.
Kommissionen har i sitt betänkande erinrat därom, att i samband med genomförandet
av 1932 års lagstiftning örn häradsallmänningar och vissa skogar
inom Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker med flera områden
samt skogar å ecklesiastika boställen indragning ägt rum av den personal
vid domänverket, som till följd av nämnda lagstiftning blev övertalig. Sedan
förslag örn sådan indragning framlagts i proposition nr 233 till 1933 års riksdag
och i huvudsak av riksdagen godkänts, meddelade Kungl. Majit i brev
till domänstyrelsen den 1A juni 1933 närmare bestämmelser i ämnet.
Kommissionen har i sitt betänkande lämnat följande redogörelse för innehållet
av bestämmelserna i nämnda brev.
Enligt dessa bestämmelser skulle från och med den 1 januari 1934, då
lagstiftningen örn häradsallmänningar och vissa skogar inom Västerbottens
och Norrbottens läns lappmarker med flera områden trädde i kraft, till
indragningsstat för domänverket utan tjänstgöringsskyldighet överflyttas
ett flertal ordinarie befattningshavare vid verket. Det skulle därvid ankomma
på Kungl. Majit att, i enlighet med vissa av chefen för jordbruksdepartementet
till statsrådsprotokollet över jordbruksärenden den 10 mars 1933 angivna
riktlinjer för avskiljande av övertalig personal, meddela beslut i avseende å
vilka befattningshavare skulle överflyttas å indragningsstaten. Beträffande
avlöningsförmåner för å indragningsstat sålunda uppförda befattningshavare
skulle gälla, bland annat, följande grunder: 1) Befattningshavare å indragningsstat
ägde åtnjuta avlöning med belopp, som skulle hava vid överflyttningen
till indragningsstat tillkommit honom med tillämpning av den före
den 1 januari 1921 gällande lönestaten för domänverket, samt pensionsrätt
enligt för domänverket före sagda dag gällande pensionsbestämmelser. Därest
befattningshavare, som överflyttats till indragningsstat mot åtnjutande av
avlöning enligt nu angivna bestämmelser, erhölle annan ordinarie befattning
å rikets, riksdagens eller kommuns stat, skulle han vara skyldig att helt
frånträda avlöningsförmånerna å indragningsstaten, såvida de understege
eller vore lika med de nya avlöningsförmånerna, samt, därest avlöningsförmånerna
å indragningsstaten överstege berörda nya avlöningsförmåner,
vidkännas mot de senare svarande avdrag. 2) Befattningshavare, som
omedelbart före överflyttningen till indragningsstat åtnjutit lön enligt det
provisoriskt gällande avlöningsreglementet den 22 juni 1920 för tjänstemän
vid domänverket, finge, därest han före den 1 december 1933 anmält sig
villig att, med avstående av honom jämlikt den äldre lönestaten tillkommande
avlöningsförmåner, underkasta sig vissa angivna inskränkningar i
fråga örn rätten till inkomst av sådan fast eller tillfällig arbetsanställning,
som befattningshavaren erhölle, åtnjuta lön enligt nämnda provisoriska avlöningsreglemente
samt pension enligt kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 323)
nied bestämmelser för ordinarie tjänstemän vid domänverket i fråga örn
rätt till pension lii. m. nied däri sedermera gjorda ändringar. Dock .skulle
befattningshavare, som vid överflyttningen till indragningsstat åtnjutit lön
enligt någon av lönegrupperna A, B eller C, uppbära lön enligt lönegrupp A,
samt befattningshavare, som vid nämnda överflyttning åtnjutit lein enligt
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 187.
någon av lönegrupperna D, E, F eller G, uppbära lön enligt lönegrupp B. —
Kungl. Maj:ts ifrågavarande brev upptog även vissa grunder i fråga om ersättning
till icke-ordinarie personal, som entledigades på grund av 1932 års förenämnda
lagstiftning. Enligt dessa grunder skulle såsom villkor för erhållande
av ersättning gälla, att befattningshavaren enligt i vederbörlig ordning utfärdade
förordnanden tjänstgjort inom domänverket under sammanlagt minst
tre år, varav minst femton månader under åren 1930—1932, samt att han
icke erhållit någorlunda motsvarande anställning vare sig i statstjänst eller
hos skogsvårdsstyrelse, stiftsnämnd eller pastorat. Beträffande ersättningens
belopp stadgades, att för befattningshavare, som uppnått 40 levnadsår samt
tjänstgjort inom domänverket sammanlagt minst 12 år, ersättning skulle utgå
i form av förtidspension samt att övriga ersättningsberättigade befattningshavare
skulle beredas avskedsersättning. Sagda pension och ersättning
skulle utgå enligt vissa angivna normer, varierande efter tjänstgöringstidens
längd. 1 fråga om avskedsersättning innehöllo dessa normer bland annat,
att sådan ersättning skulle för varje påbörjat tjänstgöringsår till och med
sex utgöra en sjättedel av årsinkomsten av den förlorade anställningen samt
att för varje ytterligare tjänstgöringsår till och med nio ersättningen skulle
utgå med en fjärdedel av årsinkomsten, för varje därpå följande tjänstgöringsår
till och med tolv med en tredjedel av årsinkomsten samt för varje
ytterligare tjänstgöringsår till och med femton påbörjade år med två femtedelar
av samma årsinkomst. Avskedsersättning till befattningshavare, som
innehade mer än nio tjänstgöringsår, skulle, med visst undantag, utgå i form
av livränta.
För de kostnader, som domänfonden på grund av bestämmelserna i
Kungl. Maj:ts ifrågavarande brev åsamkats för den personal, som till följd
av 1932 års omförmälda lagstiftning blivit övertalig, har fonden — i den mån
dessa kostnader ej ersatts av kyrkofonden — erhållit gottgörelse genom särskilda
för ändamålet anvisade statsanslag.
Kommissionen har framhållit, att enligt beslut vid 1937 års riksdag
skulle i samband med genomförandet av den nya lagstiftningen angående
skyddsskogar, som antagits av samma års riksdag, indragning från och med
den 1 januari 1938 äga rum av viss domänverkspersonal, som i anledning av
sagda lagstiftning bleve övertalig. I överensstämmelse med berörda beslut
hade Kungl. Majit i brev till domänstyrelsen den 11 juni 1937 i fråga om
nämnda personal föreskrivit, att det skulle ankomma på Kungl. Majit att
meddela beslut, i avseende å vilka befattningshavare skulle överflyttas å indragningsstat,
samt att beträffande avlöningsförmåner för de å indragningsstaten
uppförda befattningshavare samt ersättning till de icke-ordinarie befattningshavare
vid domänverket, som entledigades till följd av den nya lagstiftningen,
enahanda grunder, som i sådant hänseende stadgats i Kungl.
Majits förenämnda brev till domänstyrelsen den 14 juni 1933, skulle gälla.
Vidare har kommissionen erinrat, alt det i Kungl. Majits brev den 14 juni
1933 omförmälda provisoriska avlöningsreglementet för tjänstemän vid domänverket
den 22 juni 1920 numera ersatts med avlöningsreglementet den
15 juni 1934 (nr 303) för samma tjänstemän. Jämlikt reglementets ursprungliga
lydelse skulle detta enligt vad kommissionen yttrat gälla allenast till
och med den 31 december 1937 men genom kungörelsen den 18 juni 1937
Kungl. Maj:ts proposition nr 187.
5
(nr 586) har föreskrivits, att reglementet med däri gjorda ändringar skulle äga
tillämpning tills vidare. Kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 323) med bestämmelser
för ordinarie tjänstemän vid domänverket i fråga örn rätt till
pension m. m. hade numera ersatts med reglementet den 30 juni 1934 (nr
442) angående tjänstepension för tjänstemän, tillhörande den civila statsförvaltningen
(civila tjänstepensionsreglementet).
Kommissionen har därefter i sitt betänkande rörande de ifrågasatta indragningarna
anfört följande.
Enligt domänstyrelsens beräkning bliva vid genomförandet av den nya
lagen om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna följande befattningshavare
vid domänverket övertaliga: 1 ordinarie assistent, 2 ordinarie kronojägare,
1 icke-ordinarie jägmästare och 3 icke-ordinarie kronojägare. Mot
denna beräkning har kommissionen ej funnit anledning till erinran.
Från statens synpunkt är uppenbarligen önskvärt, att nämnda övertaliga
personal i möjligaste mån utnyttjas genom dess användande i andra allmänna
tjänster, för vilka personalen besitter erforderlig kompetens. Särskilt
är av vikt, att det behov av personal, som den nya lagstiftningen rörande
allmänningsskogarna kommer att medföra för vederbörande skogsvårdsstyrelser
och allmänningsstyrelser, i den mån så lämpligen kan ske,
tillgodoses genom anställande hos nämnda styrelser av övertaliga domänverkstjänstemän.
Detta syfte skulle, utan åsidosättande av styrelsernas
berättigade intressen, vinnas, därest skyldighet stadgades att i första hand
kungöra de befattningar hos styrelserna, som nyinrättas eller bliva lediga i
anledning av den nya lagstiftningen, till ansökan för domänverkets tjänstemän
eller personal med mera fast anställning hos skogsvårdsstyrelse. Allenast
om lämplig sökande därvid icke anmält sig, skulle befattningen efter
Kungl. Maj:ts medgivande få förklaras ledig till ansökan även för annan
person. Nyssnämnda skyldighet torde emellertid endast böra föreskrivas
i fråga om de skogsvårdsstyrelser och allmänningsstyrelser, till vilka enligt
kommissionens förslag statsbidrag skall utgå till gäldande av tillsyns- eller
förvaltningskostnader. Därest den nya lagstiftningen rörande allmänningsskogarna
samt kommissionens förslag angående statsbidrag till skogsvårdsstyrelserna
i Kopparbergs, Västerbottens och Norrbottens län samt vissa allmänningsstyrelser
i Västerbottens län vinna statsmakternas bifall, torde sålunda
såsom villkor för beviljande av sådant bidrag till nämnda styrelser
böra stadgas, att omförmälda ordning skall tillämpas vid tillsättande hos
styrelserna av sådana befattningar, som nyss nämnts.
Då det ej på förhand kan bedömas, huruvida eller i vilken omfattning
ifrågavarande övertaliga tjänstemän vid domänverket komma att erhålla
anställning hos nämnda skogsvårdsstyrelser eller allmänningsstyrelser eller
eljest frånträda sina befattningar hos domänverket, torde i överensstämmelse
med det förfaringssätt, som i motsvarande avseende tillämpades vid
genomförandet av 1932 års lagstiftning angående häradsallmänningar m. fl.
skogar och som enligt beslut vid 1937 års riksdag jämväl skall tillämpas vid
genomförandet av den vid samma riksdag antagna lagstiftningen angående
skyddsskogar, samtliga dessa tjänstemän böra indragas. Denna indragning
torde, jämväl i anslutning till sagda förfaringssätt, i fråga örn enskilda befattningshavare
böra ske sålunda, att dylika befattningshavare från och med
ikraftträdandet av den föreslagna nya lagstiftningen överföras på indragningsstat
för domänverket utan tjänstgöringsskyldighet med rätt leir Kungl.
Majit att meddela beslut i avseende å vilka befattningshavare skola överflyttas
å indragningsstaten. Beträffande avlöningsförmåner för å indragningsstaten
uppförd befattningshavare synas böra gälla enahanda grunder, som före
-
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 187.
skrivas i Kungl. Maj:ts förenämnda brev till domänstyrelsen den 14 juni
1933, med iakttagande att vad i nämnda brev stadgas om avlöningsreglementet
den 22 juni 1920 för tjänstemän vid domänverket samt kungörelsen den
15 juni 1922 med bestämmelser för ordinarie tjänstemän vid domänverket i
fråga örn rätt till pension m. m. i stället skall gälla avlöningsreglementet den
15 juni 1934 för tjänstemän vid domänverket samt civila tjänstepensionsreglementet
den 30 juni 1934. Vad angår icke-ordinarie befattningshavare vid
domänverket, som entledigats till följd av den nya lagstiftningen torde sådan
befattningshavare under de i sagda brev angivna förutsättningar böra tillerkännas
rätt till ersättning av domänfonden. Denna ersättning synes böra
utgå enligt de normer, som för motsvarande fall angivas i nyssberörda brev.
o För de utgifter, som domänfonden med tillämpning av nu angivna grunder
får vidkännas för ifrågavarande övertaliga befattningshavare, torde fonden
böra beredas ersättning genom särskilda för ändamålet anvisade statsanslag.
Då storleken av berörda utgifter är beroende därpå, huruvida och i vilken
omfattning här avsedda befattningshavare komma att övergå till förenämnda
skogsvårdsstyrelser eller allmänningsstyrelser eller eljest frånträda sina
tjänster vid domänverket, kan någon beräkning av ifrågavarande anslagsbelopp
ej verkställas av kommissionen. På sätt framgår av domänstyrelsens
yttrande torde domänverkets utgifter i förevarande avseende högst komma
att avse en årlig kostnad av 13,300 kronor samt en engångsersättning av
10,500 kronor.
Kommissionen har på grund av vad sålunda anförts föreslagit
att från och med ikraftträdandet av den av kommissionen föreslagna nya
lagstiftningen om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna till indragningsstat
för domänverket utan tjänstgöringsskyldighet överflyttas 1 ordinarie
assistent och 2 ordinarie kronojägare med rätt för Kungl. Maj:t att
meddela beslut i avseende å vilka befattningshavare skola överflyttas å indragningsstaten;
att
i fråga om avlöningsförmåner för de å indragningsstaten uppförda befattningshavare
samt ersättning för de icke-ordinarie befattningshavare vid
domänverket, som entledigas till följd av berörda nya lagstiftning, enahanda
grunder, som i sådant avseende föreskrivits i Kungl. Maj:ts brev till domänstyrelsen
den 14 juni 1933, förklaras skola äga tillämpning med iakttagande,
att vad i nämnda brev stadgas om avlöningsreglementet den 22 juni
1920 för tjänstemän vid domänverket samt kungörelsen den 15 juni 1922
med bestämmelser för ordinarie tjänstemän vid domänverket i fråga om
rätt till pension m. m. i stället skall gälla avlöningsreglementet den 15 juni
1934 för tjänstemän vid domänverket samt civila tjänstepensionsreglementet
den 30 juni 1934;
samt att för de utgifter, som domänfonden enligt kommissionens nu avgivna
förslag får vidkännas för nämnda ordinarie och icke-ordinarie befattningshavare,
fonden beredes ersättning genom särskilda å nionde huvudtiteln
anvisade statsanslag.
över kommissionens ifrågavarande betänkande hava efter remiss yttranden
avgivits av kammarkollegiet, domänstyrelsen jämte vederbörande tjänstemän
vid statens skogsförvaltning, statskontoret, riksräkenskapsverket, kommunikationsverkens
lönenämnd samt länsstyrelserna, skogsvårdsstyrelserna,
Kungl. Maj:ts proposition nr 187.
7
landstingens och hushållningssällskapens förvaltningsutskott i Kopparbergs,
Gävleborgs, Västerbottens och Norrbottens län, styrelserna för besparingsskogarna
och allmänningsskogarna i nämnda län samt delägarna i nämnda
skogar och de samfällda husbehovsskogarna ävensom centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas
förbund, Norrlands skogsvårdsförbund, skogsägarnas riksförbund
samt Sveriges skogsägareförbund. I de avgivna yttrandena har
kommissionens förslag, såvitt angår indragning av personal vid domänverket,
i huvudsak tillstyrkts eller lämnats utan erinran.
Riksräkenskapsverket, statskontoret och kommunikationsverkens lönenämnd
hava emellertid förordat, att de ordinarie befattningshavare, vilka
äro avsedda att överföras till övergångsstat, skola bibehållas vid tjänstgöringsskyldighet.
Vidare har lönenämnden anfört i huvudsak följande.
De genom Kungl. Maj:ts brev den 14 juni 1933 stadgade grunder och villkor
för ersättning till övertalig ordinarie personal byggde därpå, att befattningshavarna
icke voro tillförsäkrade att — vid överflyttning till indragningsstat
— bibehållas vid högre avlöningsförmåner än dem, som enligt
kungörelsen den 20 juni 1918, nr 590, tillkommo ordinarie personal vid
skogsstaten. Denna avlöning understeg väsentligt den, som befattningshavarna
med tillämpning av det provisoriska avlöningsreglementet den 22 juni
1920 omedelbart före överflyttandet till indragningsstat åtnjutit. Dessa förutsättningar
möjliggjorde utformandet av de — till besparingar å indragningsstaten
syftande — bestämmelserna i brevet den 14 juni 1933, varigenom de
till indragningsstat överflyttade befattningshavarna funno med sin ekonomiska
fördel förenligt att söka de hos skogsvårdsstyrelser och övriga institutioner,
till vilka arbetsuppgifter överflyttats från domänverket, i samband
därmed nyinrättade tjänsterna.
Liknande förutsättningar torde emellertid knappast kunna anses vara
förhanden beträffande de ordinarie befattningshavare vid domänverket, vilka
vid genomförandet av den nu föreslagna nya lagstiftningen skulle överflyttas
till indragningsstat. På ordinarie tjänstemän vid domänverket är
nämligen avlöningsreglementet den 15 juni 1934 (nr 303) numera tillämpligt.
Sagda avlöningsreglemente, som enligt stadgande i dess 35 § skall lända
till efterrättelse till och med den 31 december 1937, har genom kungörelsen
den 18 juni 1937 (nr 586) förklarats skola äga tillämpning tills vidare.
Med detta uttryck synes — att döma av propositionen i ämnet (1937: 214)
— hava åsyftats att giva nämnda avlöningsreglemente samma definitiva
karaktär, som tillkommer avlöningsreglementena för kommunikationsverken
m. fl. nyreglerade verk, vilka avlöningsreglementen från början fastställts
utan angivande av viss begränsad giltighetstid.
Liknande synpunkter hava även framförts av statskontoret.
Med hänsyn till att frågan örn löneförmåner åt indragen personal torde
påverkas av det nya civila avlöningsreglementet, vilket träder i kraft den 1
juli 1939, har från domänstyrelsen infordrats en promemoria i ämnet.
I promemorian har anförts följande:
1. Ordinarie personal.
Enligt domänstyrelsens beräkningar bliva 1 ordinarie assistent och 2 ordinarie
kronojägare övertaliga i samband med överflyttandet av allmän
-
8
Kungl. Maj.ts proposition nr 187.
ningsskogarna till annan administration. Vid de närmast föregående årens
ändringar i skogslagstiftningen har den övertaliga personalen förts på indragningsstat
då det icke ansetts skäligt att förvärra de redan förut svåra
peisonalförhållandena inom domänverket genom en skyldighet för verksstyrelsen
att i sin tjänst utnyttja befattningshavare, vilka använts för arbetsuppgifter,
som frångått verket. Samma motiv förefinnas även vid detta
tillfälle att helt avskilja de övertaliga tjänstemännen. En viss olikhet föreligger
dock, såsom lönenämnden och statskontoret påpekat, enär de till indragning
ifrågasatta befattningshavarna i besparingssyfte för staten tidigare
kunnat ställas inför valet mellan oreglerad och reglerad lön. Denna möjlighet
föreligger icke längre, och detta oavsett örn domänverkets nuvarande
avlöningsreglemente betraktas såsom provisoriskt eller ej, då civila avlöningsreglementet
från och med den 1 nästkommande juli träder i tillämpning
även å domänverkets tjänstemän.
Ett överförande vid årsskiftet 1939/40 av vissa befattningshavare å indragningsstat
skulle således ställa dessa tjänstemän i ett gynnsammare läge
än tidigare indragna samtidigt som statens kostnader eventuellt skulle ökas,
bland annat, på grund av omöjligheten att reglera indragningsstatslönerna
med hänsyn till tjänstemännens inkomster av annan verksamhet.
Därest sist anförda skäl anses vara av utslagsgivande betydelse, torde i
stället för indragningsstat ett överförande å övergångsstat med tjänstgöringsskyldighet
böra ifrågakomma. Med hänsyn till att domänstyrelsen vid valet
av de tjänstemän, som anses böra entledigas, i verkets intresse söker avskilja
sådana, som på grund av mindre god hälsa eller av andra anledningar
äro minst lämpade för fortsatt tjänstgöring, synes styrelsen böra åläggas att
bereda dessa befattningshavare arbete för framtiden eller återföra dem å
ordinarie stat endast i den mån styrelsen finner lämpligen kunna ske.
Avlöningarna till tjänstemän å övergångsstat kunna enligt tidigare tillämpade
grunder beräknas utgöra:
1 ordinarie assistent: lönegrad 20........................ kronor 7,200
2 ordinarie kronojägare: lönegrad 9 .................... »__7.600
Summa kronor 14,800.
Vid ovanstående beräkning har ortsgruppen för assistenten antagits vara
D och för kronojägarna C. Lönen är bruttolönen för löneklasserna 22 och
12 respektive enligt civila avlöningsreglementet jämte 3 % rörligt tillägg.
Då ifrågavarande tjänstemän äro avsedda att utnyttjas i verkets tjänst,
loide inga särskilda mot ovanstående beräkningar svarande anslag behöva
anvisas annat än för de, för närvarande icke beräkningsbara tider, då lämpligt
arbete ej kan beredas de till övergångsstat överförda.
Beträffande avlöningsförmånerna torde förslagsvis följande grunder böra
tillämpas. Under de tider, vederbörande är inkallad till tjänstgöring, skola
samma bestämmelser gälla som för motsvarande befattningshavare i aktiv
tjänst. Under de tider, då tjänsteman, som nu avses, ej kan beredas arbete,
synes lämpligen motsvarande anordning, som för de å indragningsstat uppförda,
böra i tillämpliga delar komma till användning. Till övergångsstat
överförd tjänsteman torde således, när han icke av verket utnyttjas, böra
erhålla lön enligt ortsgrupp A, om han före överflyttningen åtnjutit lön enligt
någon av ortsgrupperna A, B eller C, samt enligt ortsgrupp B, om han
före överflyttningen åtnjutit lön enligt någon av ortsgrupperna D, E, F, G,
H eller I.
I fråga örn rätt till löneklassuppflyttning samt beträffande de i civda avlöningsreglementet
under 2 kap., 3 kap., 5 kap. 32—39 §§, 6 kap. och 7
Kungl. Maj.ts proposition nr 187.
9
kap. meddelade bestämmelser torde tid, varunder till övergångsstat överförd
tjänsteman icke är inkallad till tjänstgöring, icke böra tagas i betraktande.
Beträffande skyldighet att avgå med och rätt till pension torde motsvarande
bestämmelser böra gälla som för tjänsteman i aktiv tjänst.
I fråga örn sättet för avskiljande av den personal, som skall överföras å
övergångsstat synes enahanda förfarande kunna tillämpas, som kommit till
användning i samband med de föregående årens indragningsstater. Detta
innebär att, sedan personalen inom vederbörande befattningsliavargrupper
beretts tillfälle att inom viss angiven tid uttala sina önskemål, domänstyrelsen
avger förslag i ärendet till Kungl. Majit, varom de å förslaget uppförda
befattningshavarna erhålla meddelande jämte besvärshänvisning. Sedan
klagotiden utgått, beslutar Kungl. Majit i saken.
Vid en jämförelse med bestämmelserna vid överförandet enligt beslut av
1925 års riksdag av vissa militärer å övergångsstat bliva kostnaderna jämlikt
ovan föreslagna grunder icke högre, varemot de kunna bliva lägre. De
militära befattningshavare som tvångsvis överfördes — den enda form, som
i nu förevarande sammanhang praktiskt sett torde kunna ifrågakomma —
erhöllo nämligen lön beräknad efter B-ort, oavsett vilken ortsgrupp de före
överförandet tillhört.
2. lcke-ordinarie personal.
Enligt domänstyrelsens beräkningar skola 1 icke-ordinarie jägmästare och
3 icke-ordinarie kronojägare i detta sammanhang entledigas. I motsats
till vad fallet är beträffande den ordinarie personalen, finnas i fråga örn
den icke-ordinarie personalen inga lönetekniska eller andra hinder för
tillämpandet av samma bestämmelser och samma procedur, som vid de föregående
årens avskiljande av dylika befattningshavare kommit till användning.
Dock skall den tjänstgöring under femton månader, som utgör en av
förutsättningarna för rätt till ersättning, hava infallit under åren 1936—
1938, och årsinkomsten skall beräknas på grundval av inkomsterna av anställningen
under tiden 1 januari 1938—31 december 1939.
Kostnaderna för avskiljandet av ovan angivna personal kunna under enahanda
förutsättningar som beträffande den ordinarie personalen beräknas
utgöra:
Engångsersättning.
1 icke-ordinarie jägmästare: lönegrad 17; 72 årslön ...... kronor 2,400
3 icke-ordinarie kronojägare: lönegrad 7; 3 årslöner............» 8,400
Summa engångsersättning kronor 10,800.
Statskontoret har i yttrande över promemorian anfört följande:
I anledning av det i förevarande promemoria framlagda förslaget angående
indragning av personal vid domänverket — enligt vilket den å övergångsstat
överförda personalen skulle återföras å ordinarie stat eller överhuvud
taget beredas arbete endast i den mån domänstyrelsen funne så lämpligen
kunna ske — vill statskontoret för sin del ifrågasätta, huruvida icke
skyldighet bör föreskrivas för styrelsen att utan dylik prövning återföra bär
avsedda ordinarie personal å den ordinarie staten och överhuvud taget bereda
deli övertaliga personalen arbete, så snart möjlighet härtill föreligger.
Som skäl för denna uppfattning får statskontoret framhålla, att det enligt
civila avlöningsreglementets bestämmelser, som för domänverkets personal
skola träda i tillämpning från oell nied den 1 juli 1939, icke blir möjligt att
såsom tidigare varit fallet föreskriva någon löneminskning under de tidsperioder,
varunder vederbörande icke varit inkallad lill tjänstgöring. U11-
Bilxang lill riksdagens protokoll 1939. 1 sami. A’r 181. 2
10
Kungl. Majlis proposition nr 187.
Departements
chefen.
der sådana förhållanden och då någon nämnvärd försämring i befordringsförhållandena
för domänverkets personal icke kan sägas inträda, örn det
fåtal befattningshavare, varom här är fråga, även i fortsättningen bibehålies
i tjänstgöring, synes det statskontoret ur olika synpunkter mest tilltalande
att medgiva sagda personal tjänstfrihet i minsta möjliga omfattning.
I övrigt har förslaget icke givit statskontoret anledning till erinran.
Kommunikationsverkens lönenämnd har i avgivet yttrande över promemorian
anslutit sig till vad statskontoret sålunda anfört.
I anslutning till vad domänstyrelsen anfört i sitt yttrande till skogslagkommissionen
den 20 juli 1937 torde böra beräknas att i sammanhang med ikraftträdandet
den 1 januari 1940 av lagen den 17 juni 1938 (nr 297) om allmänningsskogar
i Norrland och Dalarna bliva övertaliga en ordinarie assistent
och två ordinarie kronojägare samt en icke-ordinarie jägmästare och tre ickeordinarie
kronojägare.
Den övertaliga ordinarie personalen torde såsom föreslagits i den inom
domänstyrelsen utarbetade promemorian böra överflyttas å övergångsstat.
På sätt statskontoret framhållit bör härvid föreskrivas, att domänstyrelsen
skall återföra personalen på ordinarie stat och överhuvud taget bereda densamma
arbete, så snart tillfälle erbjuder sig. Det torde icke vara möjligt
att för tid, då tjänstgöring icke fullgöres, på sätt tidigare i motsvarande fall
skett fråntaga befattningshavare vid domänverket löneförmåner, som skola
utgå enligt vid överförandet å övergångsstat gällande avlöningsbestämmelser.
I överensstämmelse med vad tidigare föreskrivits vid indragning av personal
vid domänverket torde Kungl. Majit äga besluta, vilka befattningshavare
som skola överflyttas på övergångsstat.
Vad angår den icke-ordinarie personalen torde i fråga örn den tillämpas
enahanda bestämmelser, som för motsvarande fall angivas i Kungl. Maj:ts
förut omförmälda brev den 14 juni 1933 angående indragning av den enligt
1933 års riksdagsbeslut övertaliga icke-ordinarie personalen.
Från statens synpunkt är det önskvärt, att det ökade personalbehov, som
den nya lagstiftningen kan komma att medföra för skogsvårdsstyrelserna i
Västerbottens och Norrbottens län, i den mån så lämpligen kan ske tillgodoses
genom anställande hos styrelsen av de domänverkets icke-ordinarie tjänstemän,
som i följd av lagstiftningen bliva övertaliga. Detta syfte torde kunna
vinnas, därest skogsvårdsstyrelserna i nämnda län åtaga sig att i första hand
kungöra de befattningar, som nyinrättas eller bliva lediga på grund av den
nya lagstiftningen, lediga till ansökan för domänverkets tjänstemän eller personal
med mera fast anställning hos skogsvårdsstyrelserna samt, därest lämplig
sökande därvid icke anmält sig, allenast efter Kungl. Maj:ts medgivande
ledigförklara befattningen även för andra sökande. Jag tillstyrker därför i
anslutning till vad skogslagkommissionen föreslagit, att såsom villkor för beviljande
av statsbidrag till skogsvårdsstyrelserna i Västerbottens och Norrbottens
län från nionde huvudtitelns anslag till skogsvårdens befrämjande
Kungl. Maj:ts proposition nr 187.
11
stadgas, att omförmälda ordning tillämpas vid tillsättande av sådana befattningar,
som nu nämnts.
För de utgifter domänfonden får vidkännas för ifrågavarande övertaliga
befattningshavare bör fonden beredas ersättning av statsmedel. Mot de i
promemorian gjorda beräkningarna rörande domänfondens utgifter i förevarande
hänseende torde i huvudsak intet vara att erinra. Med hänsyn till
att den nya lagstiftningen icke träder i kraft förrän den 1 januari 1940 och
då det i riksstaten upptagna anslaget till ersättning till statens domäners fond
för utgifter för övertalig personal avser medelsåtgången under det kalenderår,
vars senare hälft ingår i det budgetår, för vilket medel anvisas, inträder
behovet av ökat anslag i anledning av vad här föreslagits först med budgetåret
1940/41.
Under åberopande av det anförda får jag sålunda hemställa, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen besluta,
att från och med ikraftträdandet den 1 januari 1940 av lagen
den 17 juni 1938 (nr 297) om allmänningsskogar i Norrland
och Dalarna till övergångsstat med tjänstgöringsskyldighet
skola överflyttas en ordinarie assistent och två ordinarie
kronojägare med rätt för Kungl. Majit att meddela beslut
i avseende å vilka befattningshavare, som sålunda skola
överflyttas,
att i fråga om ersättning till de icke-ordinarie befattningshavare,
som entledigas till följd av berörda lag, de förut av
mig tillstyrkta grunderna skola gälla, samt
att Kungl. Maj :t skall äga utfärda de övergångsbestämmelser
och tillämpningsföreskrifter, som för genomförande av
ifrågavarande överflyttning på övergångsstat och indragning
av personal vid domänverket må erfordras.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Regenten, att till riksdagen skall avlåtas
proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll
utvisar.
Ur protokollet:
Gunnar Sandström.