Kungl. Maj:ts proposition nr 184.
1
Nr 184.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående redovisningen
av vissa av försvarsväsendet, tullverket och lotsverket
disponerade fastigheter m. m.; given Stockholms
slott den 3 mars 1939.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, inhämta riksdagens yttrande
angående de av föredragande departementschefen förordade principerna
för redovisningen av vissa av försvarsväsendet, tullverket och lotsverket
disponerade fastigheter m. m.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Ernst Wigforss.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 3 mars 1939.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
PeHRSSON-BRAMSTORP, WESTMAN, WIGFORSS, MÖLLER, ENGBERG, QUENSEL,
Forslund, Eriksson, Strindlund.
Efter gemensam beredning med t. f. chefen för försvarsdepartementet,
statsrådet Quensel, och chefen för handelsdepartementet anmäler chefen
för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, fråga örn redovisningen av
vissa fastigheter, som disponeras av militära myndigheter, tullverket och
lotsverket, m. m. samt anför därvid följande.
I anledning av Kungl. Maj:ts i proposition nr 114 till 1935 års riksdag
framlagda förslag har riksdagen — på sätt framgår av riksdagens skrivelse
den 29 mars 1935, nr 121 — fattat beslut örn inrättande av en särskild fond,
Bihang till riksdagens protokoll 1939. t sami. Nr 184. 1
2 Kungl. May.ts proposition nr 184.
benämnd statens allmänna fastighetsfond, för redovisning av vissa staten
tillhöriga fastigheter.
Vid fondens inrättande förutsattes, att överförandet till fonden av det
fastighetsbestånd, som vore av beskaffenhet att böra redovisas å fonden,
borde ske successivt. Sålunda skulle till en början endast fångvårdsanstalterna,
beskickningshusen och sinnessjukhusen samt de av byggnadsstyrelsen
förvaltade fastigheterna uppföras å fonden.
Sedan utredning verkställts angående redovisningen av universitetens fastigheter,
har fastighetsfonden i enlighet med av Kungl. Majit i proposition
nr 200 till 1938 års riksdag framlagt förslag utvidgats till att även omfatta
vissa av Uppsala och Lunds universitet disponerade fastigheter. Därjämte
har fonden successivt utvidgats genom att vissa fastigheter överförts till
byggnadsstyrelsens förvaltning.
Fastighetsfonden består därefter av sju delfonder, fångvårdsstyrelsens, utrikesdepartementets,
medicinalstyrelsens, byggnadsstyrelsens, Uppsala universitets,
Lunds universitets och Karolinska sjukhusets delfonder.
Genom beslut den 8 oktober 1937 har Kungl. Majit anbefallt riksräkenskapsverket
att efter samråd, i den mån så erfordrades, med vederbörande
verk och myndigheter verkställa utredning och inkomma med förslag angående
sättet för redovisning i riksbokföringen av fastigheter, som disponerades
av försvarsväsendet, tullverket och lotsverket.
Med anledning härav har riksräkenskapsverket efter samråd med vederbörande
myndigheter i ett den 28 februari 1939 avgivet underdånigt utlåtande,
vilket torde få biläggas statsrådsprotokollet i detta ärende, föreslagit, att
den av nämnda myndigheter disponerade fasta egendomen skulle upptagas
till redovisning å statens allmänna fastighetsfond enligt för denna fond nu
gällande regler, varvid den redovisade egendomen skulle fördelas å fem delfonder
avseende fastigheter, som stå under arméförvaltningens, marinförvaltningens,
flygförvaltningens, generaltullstyrelsens respektive lotsstyrelsen
förvaltning. Dessa delfonder skulle även kunna omfatta av nämnda myndigheter
tidigare disponerad egendom, som för försäljning överlämnats till
annan myndighets — främst djurgårdskommissionens — förvaltning utan
att upptagas till redovisning å någon kapitalfond.
Å fastighetsfonden redovisas för närvarande endast byggnader avsedda
för olika ämbetsverk och institutioner samt vissa under dem lydande anstalter
med tillhörande tomter. I de nya delfonderna skulle emellertid enligt
riksräkenskapsverkets förslag ingå även vissa värden, som delvis hava
en från fastighetsfondens nuvarande tillgångsvärden avvikande karaktär,
såsom dockor, hamnanläggningar, skjutbanor, verkstadsbyggnader, radioanläggningar
och fasta fyrar. Å de militära delfonderna skulle därjämte
även redovisas vissa jordbruksfastigheter.
I samråd med riksräkenskapsverket hava de berörda myndigheterna upprättat
förslag till värdering av de fastigheter, som skulle upptagas till redovisning
å de föreslagna nya delfonderna. Slutresultatet av den verkställda
Kungl. Maj:ts proposition nr 184-
3
värderingen återfinnes i en vid riksräkenskapsverkets skrivelse fogad tabellbilaga.
Riksräkenskapsverket förutsätter, att den verkställda värderingen
blir föremål för ytterligare överarbetning, innan de nya delfonderna inrättas.
I enlighet med de i proposition nr 199 till 1938 års riksdag föreslagna, av
riksdagen godkända grunderna för avskrivning av å fastighetsfonden uppförda
byggnadsvärden skulle för samtliga å fonden uppförda byggnader till
värdeminskningskonto avsättas så stort belopp, som skulle hava avskrivits
från tiden för byggnadens, respektive byggnadskomplexets färdigställande
med tillämpande av i samma proposition föreslagna avskrivningsregler. Avskrivning
skulle för olika fastighetsgrupper ske med 25 respektive 50 procent
av anskaffningskostnaden vid anskaffningen, samt därefter med 1.25
procent om året, vilket skulle motsvara en avskrivningsperiod om 60 respektive
40 år.
Riksräkenskapsverket förordar, att motsvarande regler komma till tilllämpning
även för de nya delfonderna. Härvid skulle den 40-åriga avskrivningsperioden
tillämpas för samtliga rent militära etablissement samt för
lotsverkets byggnader. Friliggande förvaltningsbyggnader och bostadshus
samt tullverkets byggnader skulle avskrivas på 60 år. Hamn- och fyranläggningar
skulle, liksom luftfartsfondens belysningsanläggningar, avskrivas
omedelbart vid anskaffningen.
I enlighet med dessa regler skulle för de militära byggnader, vilka nu föreslås
till invärdering å fastighetsfonden, ett mycket obetydligt belopp återstå
att avskriva. Riksräkenskapsverket föreslår därför, att alla de nu befintliga
militära byggnader, vilka icke finansierats med anslag av kapitalmedel,
redan vid delfondernas inrättande skola anses vara i sin helhet avskrivna.
Ett mot dessa byggnaders hela värde svarande belopp bör alltså
uppföras å värdeminskningskonto.
Till inkomst- och utgiftsstaterna för de nya delfonderna skulle enligt riksräkenskapsverkets
förslag från vederbörande riksstatsanslag överföras inkomster
och utgifter för de berörda fastigheterna enligt för de nuvarande
delfonderna gällande regler. Riksräkenskapsverket påpekar, att frågan örn
dessa staters definitiva utformning icke kan slutligt utredas förrän i samband
med framläggande av förslag till stat för de nya delfonderna för det
första budgetår, under vilket de äga bestånd.
I detta sammanhang torde böra erinras, att utredning pågår angående
ändrad uppställning av fjärde huvudtiteln till närmare överensstämmelse
med de principer, som från och med budgetåret 1935/36 tillämpats för övriga
huvudtitlar. På sätt riksräkenskapsverket påpekat, torde denna utredning
även kunna påverka avgränsningen av de utgifter, som skola överföras
lill fastighetsfonden.
Under senare år har såsom ett led i budgetsystemets utbyggnad till större Departement
fasthet och översiktlighet genomförts en redovisning å kapitalfonder av chfSfnolika
delar av statens fastighetsbestånd. Väsentligen har denna redovisning
anknutits till statens år 1935 upprättade allmänna fastighetsfond. Utanför
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 184.
fondredovisningen stå dock alltjämt betydande fastighetsgrupper, främst de
som disponeras för försvarsändamål. Sedan riksräkenskapsverket efter
verkställd utredning nu avgivit förslag till redovisning inom fastighetsfondens
ram jämväl av dessa återstående delar av statens fastighetsbestånd,
synes tiden vara inne att överväga en fondredovisning för ifrågavarande,
ännu ej reglerade fastighetsgrupper. Då principerna för en sådan redovisning
under de gångna åren hunnit i erforderlig grad prövas och vunnit
stadga, ansluter jag mig tiil riksräkenskapsverkets förslag, att fondredovisningen
nu skall utsträckas till att omfatta de fastigheter som stå under arméförvaltningens,
marinförvaltningens, flygförvaltningens, generaltullstyrelsens
och lotsstyrelsen förvaltning.
För de olika här ifrågavarande förvaltningsgrenarna böra, på sätt riksräkenskapsverket
förutsatt, upprättas .särskilda delfonder. Det kan ifrågasättas,
huruvida icke de militära förvaltningsgrenarnas delfonder borde utbrytas
ur statens allmänna fastighetsfond och sammanföras inom ramen av
en särskild försvarsväsendets fastighetsfond. Denna fråga behöver dock ej
nu avgöras.
Den utvidgade fastighetsredovisningen torde böra tillämpas från och med
budgetåret 1940/41J vilket innebär, att de nya delfonderna lämpligen böra
upprättas per den 30 juni 1940. Till ledning för höstens budgetarbete bör
frågan om fondredovisningens utsträckande till nyssnämnda områden nu
underställas riksdagen för yttrande. Slutligt förslag i ärendet torde få anmälas
i samband med framläggande av förslag till stat för fastighetsfonden
för budgetåret 1940/41.
Mot riksräkenskapsverkets förslag till regler för avskrivning av fastigheterna
å de nya delfonderna har jag ej funnit anledning till erinran. Jag förordar
alltså, att avskrivning av rent militära etablissement samt av lotsverkets
byggnader skall ske på 40 år ''(grumlävskrTvnlng 50 procent) samt i övrigt
pa ou ar* (grundavskrivning 25 procent) med det undantaget likväl atthamnoch
fvranläggningar skola avskrivas omedelbart vid anskaffandet. En snabbare
avskrivning för militära anläggningar kunde med fog övervägas men
synes för närvarande ej erforderlig med hänsyn till att de nu befintliga militära
byggnaderna kunna redovisas såsom helt avskrivna eller äro täckta
av för avskrivningsändamål reserverade medel.
I enlighet med riksräkenskapsverkets förslag torde de militära etablissement,
som icke finansierats av lånemedel, böra upptagas till redovisning
fl såsom helt avskrivna, övriga fastigheter, vilka äro hänförliga dels till 1936
s års försvarsbeslut, dels till den påbörjade utflyttningen av vissa regementen
I till Järvafältet m. m., torde per den 30 juni 1940 böra redovisas såsom från sin
| tillkomst avskrivna enligt de regler vilka nu äro avseclda att gälla för de mili[
tära delfonderna. Sistnämnda, delvis retroaktiva reglering kan ske — beträfI
famie den förra fastighetsgruppen — med anlitande av för budgetåren 1936/
37—1938/39 anvisade avskrivningsmedel, som väl förslå för ändamålet samt
— beträffande fastigheterna å Järvafältet — genom disposition av reserverade
inkomster av exploateringen av vissa på sin tid för militära ändamål av
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 184.
5
sedda markområden (Ladugårdsgärde, Mariebergsområdet, JohannesliovKvarnängen
m. fl.). Jag hänvisar i detta sammanhang till propositionerna
1937: 227 samt 1938: 180 och 181.
Av särskild betydelse är härvid det av riksräkenskapsverket berörda spörsmålet
om den framtida redovisningen av sistnämnda försäljningsmedel.
Enligt riksräkenskapsverkets förslag skulle dessa i viss utsträckning tillföras
särskilda under fastighetsfonden upplagda diversemedelstitlar; i enlighet
med riksdagens principiella ståndpunktstagande år 1937 (jfr riksdagens
skrivelse nr 250) och i anslutning till de förordade nya avskrivningsreglerna
torde de å dessa titlar redovisade medlen, i den mån de ej äro erforderliga
för den här förordade kapitalregleringen per den 30 juni 1940 få — med
iakttagande av nu gällande begränsning — disponeras för finansiering till
50 procent av kostnaden för de nytillkommande byggnaderna å Järvafältet
och för ammunitionsfabriken, vilka byggnader då kunna behandlas såsom till
motsvarande belopp avskrivna. Även om en dylik anordning icke helt står
i överensstämmelse med de regler för kapitalredovisningen, som nu tillämpas,
torde den i nuvarande läge medföra avsevärda fördelar. Jag förutsätter,
att den föreslagna anordningen betraktas såsom ett provisorium, som
bör upphöra så snart utflyttningen till Järvafältet, respektive flyttningen av
ammunitionsfabriken, slutförts.
Enligt vad jag i annat sammanhang förordar, skulle de jordbruksfastigheter,
som disponeras av vissa förvaltningsmyndigheter, upptagas såsom tillgångar
å domänfonden, vilken skulle över driftbudgeten tillföras ersättning
för nyttjanderätten. De av försvarsväsendet disponerade jordbruksegendomarna
skulle emellertid enligt"" riksrälu-nskapsverkets förslag redovisas
å fastighetsfonden. Med hänsyn bland annat till svårigheten aU åstadkomma
en gränsdragning mellan de militära myndigheternas jordbruks- och
skogsegendomar å ena sidan och å andra sidan övningsfält, skjutfält och
tomter för militära etablissement är jag icke för närvarande beredd att
föreslå ändring i riksräkenskapsverkets förslag i denna del. Icke heller
anser jag mig höra nu taga ställning till frågan örn överflyttning av vissa
byggnader från byggnadsstyrelsens delfond till de nya delfonderna.
De i riksräkenskapsverkets förslag ingående fastighetsvärdena omfatta
vissa tillgångar, beträffande vilka stark tvekan måste råda, huruvida de
böra ingå i fastigheternas bokförda värden. Särskilt gäller detta vissa liamnoch
fyranläggningar. Jag förutsätter emellertid, att gränsdragningen mellan
de fastighetsvärden som böra redovisas å fastighetsfonden och övriga anläggningsvärden
får definitivt prövas i samband med det slutliga beslutet
angående delfondernas inrättande.
I samband med behandlingen av frågan örn redovisning av vissa av olika
myndigheter disponerade, jordegendomar bär jag erinrat. _att vissa på dessa
egendomar belägna, för särskilda ändamål avsedda anstaltsbyggnader eventuellt
böra upptagas på statens allmänna fastighetsfond samt anfört, att vid
framläggande av stat för fastighetsfonden för budgetåret 1940,41 torde kom
-
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 184.
ma att anmälas, i vad mån en sådan redovisning befunnits lämplig. Sedan
dessa olika fastighetsfrågor reglerats, torde, med undantag för mynt- och
justeringsverket, ali den staten tillhöriga fasta egendom, som ställts under
allmänna ämbetsverks och styrelsers förvaltning, vara upptagen till redovisning^
i riksbokföringen. Jag förutsätter dock, att även frågan örn redovisning
av mynt- och justeringsverkets fastighet kan underställas 1940 års
riksdag.
Utanför riksbokföringen komma därefter — frånsett vissa byggnader,
som hava ett enbart kulturhistoriskt värde — att stå den fasta egendom,
som sorterar under ståthållarämbetena för de kungl, slotten, samt riksdagens
hus.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte i proposition till riksdagen inhämta riksdagens yttrande angående
den i det föregående förordade redovisningen av vissa av försvarsväsendet,
tullverket och lotsverket disponerade fastigheter m. m.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,
att proposition av den lydelse, bilaga vid detta
protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
G. MacDowall-Pihlström.
Kungl. Majlis proposition nr 184.
7
Bilaga.
Riksräkenskapsverkets utlåtande den 28 februari 1939 angående
sättet för redovisning i riksbokföringen av fastigheter, som disponeras
av försvarsväsendet, tullverket och lotsverket.
Till KONUNGEN.
Genom beslut den 8 oktober 1937 har Kungl. Majit anbefallt riksräkenskapsverket
att efter samråd, i den mån så erfordrades, med vederbörande
verk och myndigheter verkställa utredning och inkomma med förslag angående
sättet för redovisning i riksbokföringen av fastigheter, som disponerades
av försvarsväsendet, tullverket och lotsverket. Till åtlydnad härav får
riksräkenskapsverket i underdånighet anföra följande.
För uppdragets verkställande har riksräkenskapsverket från de berörda
myndigheterna inhämtat utredningar med förteckning å de fastigheter, som
höra upptagas å fastighetsfonden samt förslag till värdering av samma
fastigheter, varjämte före överlämnandet av detta utlåtande förekommit
samråd under hand med respektive myndigheter. Till de önskemål och
erinringar, som därvid framställts, har riksräkenskapsverket i det följande
tagit hänsyn.
Vid inrättandet av statens allmänna fastighetsfond avsågs, att all statens
fasta egendom skulle successivt upptagas till redovisning i rikshuvudboken.
Vid handläggningen av detta ärende har riksräkenskapsverket därför endast
ansett sig böra undersöka, dels i vilken utsträckning de av förenämnda myndigheter
disponerade fastigheterna böra upptagas till redovisning samt dels
sättet för redovisningens ordnande.
Vad först beträffar omfattningen av det fastighetsbestånd, som bör
upptagas till redovisning, har riksräkenskapsverket förutsatt, att redovisningen
enligt den regel, som var utslagsgivande vid fastighetsfondens inrättande,
bör avse den staten tillhöriga fasta egendom, som lämnar en i
penningar uppskattningsbar inkomst eller representerar ett nyttjande- eller
avyttringsvärde, som kan evalveras i penningar. I enlighet härmed kunna
egentliga befästningsanläggningar samt byggnader, som enbart representera
ett kulturhistoriskt värde, icke upptagas till redovisning. Däremot böra enligt
samma regel medtagas vissa fastigheter, som delvis äro av annan karaktär
än de tillgångar, vilka för närvarande redovisas å fastighetsfonden, men
som otvivelaktigt böra ingå i det bokförda fastighetsvärdet. De tillgångar
riksräkenskapsverket härvid främst avser, äro vissa dockor och hamnanläggningar,
vilka särskilt vid Stockholms och Karlskrona örlogsbaser representera
ett betydande värde, flottans i berg insprängda oljecisterner, skjutfält,
verkstadsbyggnader, radioanläggningar samt lotsverkets fasta fyrar.
Med hänsyn till svårigheten att åstadkomma en tillförlitlig gränsdragning
mellan å ena sidan övningsfält, skjutfält och tomter för militära etablissement
och å andra sidan för försvaret utnyttjade jordbruks- och skogsegendomar,
förordar riksräkenskapsverket att jämväl sistnämnda egendomar
hänföras lill försvarsväsendets å statens allmänna fastighetsfond redovisade
fastigheter, trots att denna fond eljest icke är avsedd för redovis
-
8
Kungl. Maj.ts proposition nr 184.
ning av dylika
perna hava en sinsemellan något olikartad karaktär och omfattning — vilket
redan gäller de hittillsvarande delfonderna — synes härvid icke böra tillmätas
avgörande betydelse.
I fråga örn sättet för redovisningens ordnande har riksräkenskapsverket
vidare förutsatt, att de berörda fastighetsgrupperna skola
uppföras å statens allmänna fastighetsfond enligt för denna fond gällande
regler. För såväl de hittills redovisade som de nu till uppförande å fastighetsfonden
ifrågasatta fastigheterna gäller, att redovisningen avser enhetlig
bokföring av kapitalvärdet samt av kostnaderna för underhåll, avskrivning
och förnyelse av fastighetsbeståndet, skatter m. m.
I fråga örn fastigheternas fördelning på delfonder förutsätter
riksräkenskapsverket, att en ny delfond upprättas för varje fastighetsgrupp,
som är ställd under en central myndighets förvaltning. För de nu ifrågavarande
fastigheterna skulle alltså erfordras fem nya delfonder, omfattande
fastigheter ställda under arméförvaltningens, marinförvaltningens, flygförvaltningens,
generaltullstyrelsens och lotsstyrelsens förvaltning. Vad sålunda
sagts utesluter dock icke, att fast egendom, som för exploatering ställts
under djurgårdskommissionens eller annan myndighets förvaltning, kan redovisas
som tillgång för den delfond, dit egendomen eljest hade bort hänföras.
Vissa av de militära byggnaderna hava under de senaste åren uppförts
för medel anvisade under fonden för förlag till statsverket. Dessa byggnader
böra omföringsvis tillgodoföras de föreslagna delfonderna. På samma sätt
bör förfaras med Bodens kustradiostation, vilken avses skola överföras från
telegrafstyrelsens till arméförvaltningens förvaltning, övriga fastigheter
böra invärderas i respektive delfonder på samma sätt, som tidigare skett
med de å fastighetsfonden nu bokförda fastigheterna.
Till de militära delfonderna torde vidare böra överföras de föreslagna nya
militära förvaltningsbyggnaderna, som nu hänföras till byggnadsstyrelsens
delfond. Den under uppförande varande skolbyggnaden å Gotska Sandön,
vilken uppföres och omhänderhaves av lotsverket, torde böra överföras till
lotsverkets delfond.
I samband härmed uppkommer även frågan om den framtida redo,
visningen av försäljningsmedel för vissa militära markområ
Iden.
Dessa försäljningsmedel komma med säkerhet att uppgå till mycket
stora belopp. Hittills tiavad vilka medel tillgodoförts särskilda diversemedelstitlar,
vilka avses kunna'' disponeras till täckande av kostnaderna för
militära markförvärv och nybyggnader. Tills vidare torde dessa diversemedelstitlar
lämpligen böra överföras till försvarsväsendets delfonder av
fastighetsfonden, där medlen fortfarande torde böra redovisas såsom diverse
hiedgl. pe vården, som svara mot de ifrågavarande markområdena, tor3
de tills vidare också böra hänföras till dessa diverseruedelstitlar. RiksräkenI
skapsverket anser sig emellertid böra erinra, att denna anordning är att anse
såsom ett provisorium, som bör avvecklas så snart frågan örn finansieringen
av Stockholmsregementenas förflyttning till Järvafältet blivit slutligt reglerad.
På motsvarande sätt synes böra förfaras med redovisningen av de tillgångar,
vilka avses skola tagas i anspråk vid förflyttningen av Stockholms
örlogsbas.
För värdering av det ifrågavarande fastighetsbeståndet
hava särskilda utredningar verkställts hos de ifrågavarande förvaltningsmyndigheterna.
Härvid hava för arméförvaltningens byggnader tilllämpats
vissa inom fortifikationsstyrelsen i samråd med byggnadsstyrelsen
fastställda standardpris. Samma enhetspris hava tillämpats även för ma
-
Kungl. Majda proposition nr 184.
9
rinens byggnader. Då emellertid örlogsstationernas och varvens byggnader —-vilka till större delen äro jämförelsevis gamla och vid värdering icke kunna
likställas med kaserner och dylika byggnader — härigenom blivit mycket
högt värderade, har riksräkenskapsverket sänkt de sålunda erhållna värdena
å dessa byggnader nied ledning av vissa av vederbörande varvsmyndigheter
verkställda detaljutredningar. Även för övriga fastigheter hava, i de fall då
de erhållna värdena avsevärt avvika från de värderingsgrunder, som hittills
tillämpats vid invärdering av fastigheter å fastighetsfonden, vissa justeringar
verkställts vid den fortsatta behandlingen inom riksräkenskapsverket.
sammanställning över.de värden, som härigenom erhållits, återfinnes i när- Uy
slutna tabellbilaga. Riksräkenskapsverket förutsätter emellertid, att den hit- lif
tills verkställda värderingen blir föremål för förnyad överarbetning, innan ml
tTe nya delfonderna inrättas. 1
Vid bedömandet av de i tabellbilagan intagna fastighetsvärdena bör vidare
observeras, att däri icke ingå vissa under uppförande varande byggnader
samt icke heller den mark, som ställts under djurgårdskommissionens förvaltning.
På grund härav samt på grund av den pågående mycket omfattande
byggnadsverksamheten komma de angivna totalvärdena att under den
närmaste tiden undergå avsevärda förändringar I tabellbilagan har hänsyn
icke heller tagits till de byggnader, som redan nu redovisas å byggnadsstyrelsens
delfond.
A vskrivn in g av de å de nya delfonderna redovisade byggnadsvärdena
synes böra~ske enligt för fastighetsfonden i övrigt gällande regler. Därvid
torde alla rent militära etablissement samt lotsverkets byggnader böra avskrivas
på 4(^ir. Övriga byggnader, vissa friliggande bostadshus och förvaltningsbyggufffTer,
däribland tullverkets samtliga byggnader, torde böra avskrivas
på 60 år. För dockor samt i berg insprängda cisterner har riksräkenskapsverket
i detta sammanhang icke ansett sig böra förorda någon avskrivning.
Hamnanläggningar samt fyrar och övriga lill fyrväsendet hörande
anläggningar synas böra helt avskrivas i likhet med vad som skett med de
å luftfartsfonden redovisade belysningsanläggningarna.
Riksräkenskapsverket har verkställt en beräkning över de belopp, som enligt
nämnda grunder och med tillämpande av den enligt proposition J99 till
föregående .års riksdag förordade avskrivningsmefoden böra uppföras a vardeminskningskonto.
Enligt denna beräkning skulle för de militära delfonderna
endast en ringa del av byggnadsvärdet bliva föremål för fortsatt avskrivning.
Riksräkenskapsverket anser sig med anledning härav böra förorda,
att samtliga de försvarsväsendets byggnadsvärden, som icke överföras
från andra kapitalfonder, vid delfondernas inrättande redovisas såsom helt
avskrivna genom att motsvarande belopp uppföras å värdeminskningskonlo.
Riksräkenskapsverket övergår härefter till uppställningen av inkomst- och
utgijtsstaten för de nya delfonderna. Ämbetsverket får därvid framhålla, att
det i frågans nuvarande läge icke är möjligt att framlägga en komplett sammanställning
över samtliga nuvarande inkomster och utgifter för de berörda
myndigheternas fastigheter, beroende på att de olika posterna för närvarande
dels äro fördelade ä ett flertal olika titlar, dels i viss utsträckning äro
sammanförda med inkomster och utgifter, vilka icke äro av sådan art, alt
de böra överföras till fastighetsfonden. Då riksräkenskapsverket det oaktat
i det följande lämnar vissa uppgifter rörande den nuvarande ungefärliga
storleken av dessa olika inkomst- och utgiftsposter, sker detta med reservation
dels för de felaktigheter, sorn kunna bero på siffermaterialets ofullständighet,
och dels för de förändringar i beloppen, som kunna bliva en följd av
ändringar med avseende å fastighetsbeståndets storlek och sammansättning.
10
Kungl. Maj.ts proposition nr 184.
Därjämte må erinras, att frågan om uppställningen av inkomst- och utgiftsstaten
för försvarsväsendets delfonder kan komma att påverkas av den pågående
utredningen angående uppställningen av IV huvudtiteln. En fullständig
översikt över de inkomster och utgifter, som böra överflyttas från anslag
under respektive huvudtitlar till de nya delfondernas inkomst- och utgiftsstat,
kan därför erhållas först i samband med upprättandet av anslagsäskandena
till nästkommande års riksdag. Riksräkenskapsverket förutsätter härvid, att
inkomst- och utgiftsstaten skall för de nya delfonderna upprättas i huvudsak
enligt samma regler, som tillämpas för de hittillsvarande delfonderna. Beträffande
de olika inkomst- och utgiftsbeloppen för de olika fastighetsgrupperna
får riksräkenskapsverket anföra följande.
Inkomster.
Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler.
Denna titel bör för samtliga delfonder användas för redovisning av
de belopp, som över budgeten tillföras respektive delfonder. Riksräkenskapsverket
förordar, att posterna beräknas enligt de grunder, vilka för närvarande
tillämpas vid beräkning av ersättningar till andra delfonder än byggnadsstyrelsens
delfond.
Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler
och markområden. Denna titel å fastighetsfonden omfattar
såväl hyror för tjänstebostäder som hyror och arrenden för till utomstående
upplåtna lokaler och markområden. Å TV huvudtiteln redovisas för närvarande
ersättning för tjänstebostäder å avlöningsanslagen, medan övriga
hyror och arrenden i regel redovisas å respektive underhållsanslag. I samband
med inrättandet av nya delfonder under fastighetsfonden böra samtliga
dessa inkomster överföras till fastighetsfondens stat. Då dessa inkomster
icke för närvarande redovisas specifikt, är det icke möjligt att lämna exakta
uppgifter angående deras nuvarande omfattning. Inkomsterna torde emellertid
för närvarande kunna beräknas till följande belopp:
Lantförsvaret:
Tjänstebostäder, redovisade å avlöningsanslaget ...... kronor 915,000
Inkomster, redovisade under byggnadsanslaget:
Hyror från enskilda och spilthyror .............. » 180,000
Inkomster av uthyrningsfastigheter .............. » 150,000
Arrenden m. m........................... »_500,000
Summa kronor 1,745,000.
Sjöförsvaret:
Tjänstebostäder, redovisade å avlöningsanslaget ...... kronor 186,000
Inkomster av fastigheter, tillhörande flottans skifferoljeverk,
redovisade under anslaget till flottans krigsbered
skap
och övningar .............................. » 6,000
Inkomster, redovisade å anslaget till underhåll av flottans
fartyg och byggnader ............................ » 63,000
Inkomster, redovisade å anslaget till befästningar, kustartilleriets
kaserner m. m......................... » 4,000
Till Stockholms varvs byggnadsfond influtna hyror .... » 154,000
Summa kronor 413,000.
Kungl. Maj:ts proposition nr 184.
11
Flygvapnet:
Tjänstebostäder, redovisade å avlöningsanslaget ........ kronor 27,000
Hyror för till enskilda uthyrda fastigheter ............ » 18,000
Hyror och arrenden för jordbruksfastigheter .......... » 12,000
Inkomster från skogsfastigheter .............. » 23,000
Summa kronor 80,000.
Tullverket:
Hyresinkomster, redovisade å inkomsttiteln tullmedel .... kronor 38,000.
Lotsverket:
Hyres- och arrendeinkomster, redovisade å omkostnads
anslaget
.......................................... kronor 62,000.
Eventuellt uppkommande övriga inkomster böra för varje delfond redovisas
å fastighetsfondens inkomsttitel »Diverse inkomster». Hit
böra överföras samtliga de inkomster, vilka icke hava karaktär av hyror eller
arrenden, exempelvis grusförsäljningsmedel, vissa inkomster från jordbruksegendomar,
inkomster av skogsavverkningar m. m., ävensom eventuellt
förekommande ränteinkomster. Hit böra vidare föras sådana inkomster
som Stockholms stads bidrag till Skeppsholmsbrons underhåll, ävensom vissa
ersättningar från fartyg för utnyttjande av dockor, kajplats m. m., såvida
icke inkomsterna äro att hänföra till varvsdriften. I samband med uppläggningen
av fastighetsfonden synes även böra utredas, huruvida icke avkastningen
av flottans skifferoljeverk bör redovisas å denna titel.
Utgifter.
Reparations- och underhållskostnader m. m. Till denna
titel överflyttas från respektive huvudtitlar de ifrågavarande myndigheternas
kostnader för reparation och underhåll av de till fastighetsfonden
överförda fastigheterna. Kostnaderna böra redovisas enligt för fastighetsfonden
gällande bestämmelser.
De kostnader, som härvid komma i fråga, äro för närvarande upptagna
till följande belopp:
Lantförsvaret:
Å anslaget till byggnader, övningsfält och skjutbanor kronor 4,120,000
Sjöförsvaret:
Å anslaget till underhåll av flottans fartyg och byggnader
m. m.:
Hus, byggnader, kaserner och bostadhus tillhörande
stationerna utom varvet ...................... kronor 365,000
Hus och byggnader tillhörande varvet ............ » 180,000
Dockor, bäddar m. m............................. » 50,000
Hamnområden, tomter, gator, kajer, broar m. m..... » 85,000
Vissa bostadsområden m. m..................... » 30,000
Renhållning och röjning m. m................... » 70,000
Gustafsviks örlogsdepå .......................... » 30,000
Å anslaget till befästningar, kustartilleriets kaserner
m. .......................................... * 404,000
Å anslaget till flottans krigsberedskap och övningar:
Flottans skifferoljeverks byggnader .............. » 8,000
Å anslaget till kustartilleriets materiel, m. m.:
Kostnader för yttre renhållning inom fästningarna . . » 16,000
Å anslaget till omkostnader för sjömätningsväsendet:
Underhåll av sjökarteverkets fastighet.............. » 5,000
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 184.
Från Stockholms varvs byggnadsfond:
Kostnader för underhåll av vissa fastigheter å Djur -
gården samt kajarbeten....................... . kronor ^100,000
Summa kronor 1,343,000.
Flygvapnet:
Å anslaget till underhåll av byggnader, flygfält, m. m. . . kronor 400,000
Tullverket:
Å tullverkets omkostnadsanslag .................... kronor 58,000
Lotsverket:
Å lotsverkets omkostnadsanslag1 .................. kronor 330,000.
Vid upprättandet av staterna för de nya delfonderna torde för de militära
myndigheternas och lotsverkets delfonder särskilda från byggnadsunderhållet
skilda undertitlar böra anvisas för underhåll av jordbruks- och skogsfastigheter,
övningsfält, flygfält, dockor, hamnanläggningar och fyranläggningar.
Därutöver äro givetvis de olika förvaltningsmyndigheterna liksom nu oförhindrade
att var för sin redovisning själva tillämpa den ytterligare underindelning,
som för varje särskilt förvaltningsområde må befinnas påkallad.
För sjöförsvarets del äro i förestående belopp icke inräknade vissa kostnader
för underhåll av telegraf- och telefonledningar, elektriska belysnings- och
kraftnät samt gas-, vatten- och avloppsledningar. För övriga myndigheter
hänföras nämligen kostnader för telegraf och telefon samt för bränsle, lyse,
kraft och vatten till omkostnadsanslagen. För sjöförsvaret, som har egna
kraftstationer och liknande anläggningar inom örlogsbaserna, hava kostnaderna
för underhåll av nämnda ledningar redovisats å samma anslag som
byggnadsunderhållet. Frågan huruvida berörda underhållskostnader skola
redovisas å fastighetsfonden eller å andra titlar torde böra avgöras i samband
med frågan örn ändrad uppställning av IV huvudtiteln.
Slutligen må i fråga om underhållskostnadernas relativa storlek framhållas,
att dessa kostnader för lantförsvarets och sjöförsvarets del förefalla
vara relativt låga i jämförelse med de belopp, som utgå för de nuvarande
delfonderna, detta särskilt med hänsyn till byggnadernas relativt snabba förslitning
och — för sjöförsvarets del — höga ålder. Ä andra sidan anvisas i
viss utsträckning särskilda anslag till större reparationer och ombyggnader.
Riksräkenskapsverket förutsätter, att — liksom skett vid de nuvarande delfondema
— anslag till underhåll anvisas till sådana belopp, att de giva täckning
för samtliga underhålls- och reparationskostnader, medan å andra sidan
sådana moderniseringar och tillbyggnader, som medföra ökat anläggningsvärde,
för framtiden böra redovisas å kapitalbudgeten.
För lotsverkets del äro underhållskostnaderna, liksom byggnadskostnaderna,
relativt höga, beroende på dels att ett stort antal byggnader måst förläggas
till avlägset belägna och svårtillgängliga platser, dels att byggnaderna
äro i förhållandevis stor omfattning utsatta för särskilda påfrestningar i
klimatiskt hänseende (sjöyr m. m.), dels slutligen att bryggor, slipar och
hamnanläggningar ofta måst förläggas till platser, vilka äro utsatta för sjöhävning
och isgång.
Riksräkenskapsverket förutsätter vidare, att reparations- och underhållskostnaderna,
så vitt angår det egentliga byggnadsunderhållet, även för de
nya delfonderna böra avvägas i fast relation till det bokförda fastighetsvärdet.
Avsättning till värdeminskningskon t o. Med tillämpande
av den i det föregående föreslagna fullständiga avskrivningen av försvarsväsendets
tidigare byggnader, torde för försvarsväsendets delfonder endast
1 Reparation och underhåll av byggnader jämte fyr-, mist- och radioapparatur.
Kungl. Maj:ts proposition nr 184.
13
erfordras årliga avskrivningar å de byggnadsvärden, som finansierats med
anslag av lånemedel. Avskrivning skall för olika fastighetsgrupper ske med
25 respektive 50 procent av anskaffningskostnaden vid anskaffningen, samt
därefter med 1.25 procent om året, vilket motsvarar en avskrivningsperiod om
60 respektive 40 år.
Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda
lokaler och arrenderade områden. Å denna titel
böra till de nya delfonderna från byggnadsstyrelsens delfond överföras de
till förevarande myndigheter hänförliga hyresutgifter, vilka nu utbetalas av
byggnadsstyrelsen. Därjämte böra å denna titel redovisas de hyres- och arrendeavgifter,
som nu utbetalas av de här ifrågavarande myndigheterna. De
utgifter, som sålunda skulle överföras till fastighetsfonden, torde kunna beräknas
till följande belopp:
Lantförsvaret:
Från byggnadsanslaget ............................ kronor 10,000
Från anslaget till skrivmaterialier och expenser . ....... »_77,000
Summa kronor 87,000
Sjöförsvaret:
Från anslaget till skrivmateriel och expenser.......... kronor 85,000
Från anslaget till befästningar, kustartilleriets kaserner,
m-m............................................ » 12,000
Från anslaget till underhåll av flottans fartyg och byggnader
m. m.............................. » 7,000
Summa kronor 104,000
Tullverket:
Från omkostnadsanslaget............................ kronor 26,000
Lotsverket:
Från omkostnadsanslaget............................ kronor 6,000
överskott.
De överskott, som från de nya fondernas inkomst- och utgiftsstater skola
återföras till budgeten, böra beräknas enligt samma regler som tillämpas för
de hittillsvarande delfonderna — utom byggnadsstyrelsens delfond — alltså
för närvarande efter 4 procent å kapitalet.
Kapitalbudgeten.
De anslag till nybyggnader och tillbyggnader, som hittills anvisats å anslag
under IV, VII och X huvudtitlarna, böra för framtiden överflyttas till kapitalbudgeten.
Det under X huvudtiteln uppförda anslaget till säkerhetsanstalter
för sjöfarten bör därefter allenast avse säkerhetsanstalter, vilka icke upptagits
till redovisning å lotsverkets delfond av fastighetsfonden. Stockholm den
28 februari 1939.
Carl Murray.
Underdånigst
P. S. RUNEMARK.
14
Kungl. Maj.ts proposition nr 184.
Bilaga.
Preliminär beräkning å fastighetsvärden, avsedda att upptagas & försvarsväsendets,
tullverkets och lotsverkets delfonder av statens allmänna fastighetsfond.
Fastighet |
Markvärde kronor |
Byggnads- värde kronor |
Summa kronor |
Lantförsvarets fastigheter. Fastigheter lydande under arméns centrala myndig-heter : |
|||
Arméförvaltningens ämbetshus, Stockholm........ Militärstabsbyggnaden, Stockholm................ |
1,230,000 |
1,579,000 |
2,809,000 |
750,000 |
4,670,000 |
5,420,(XX) |
|
Stockholms tygstation, Stockholm................ |
3,721,300 |
3,606,350 |
7,327,650 |
Ammunitionsfabriken, Karlsborg ................ |
2,476,150 |
2,476,150 |
|
Ammunitionsfabrikens avdelning å Marieberg i |
|||
Stockholm.................................... |
3,300,000 |
1,548,750 |
4,848,750 |
Carl Gustafs stads gevärsfaktori, Eskilstuna ...... |
361,500 |
2,045,000 |
2,406,500 |
Arméns centrala beklädnadsverkstad, Stockholm .. |
300,000 |
879,350 |
1,179,350 |
Åkers krutbruk, Åker .......................... |
130,300 |
2,429,550 |
2,559,850 |
Försvarsväsendets kemiska anstalt, Stockholm1____ |
— |
580,000 |
580,000 |
Säger för fastigheter lydande under arméns centrala |
|||
myndigheter |
9,793,100 |
19,814,150 |
29,607,250 |
I. arméfördelningen: |
|||
Staben, Hälsingborg ............................ |
352,700 |
1,531,150 |
1,883,850 |
Norra skånska infanteriregementet, Kristianstad .. |
433,600 |
6,243,750 |
6,677,350 |
Södra skånska infanteriregementet, Ystad ........ |
356,050 |
7,633,850 |
7,989,900 |
Kronobergs regemente, Växjö .................... |
411,410 |
6,532,300 |
6,943,710 |
Kronobergs regementes detachement i Karlskrona.. |
300,800 |
4,118,450 |
4,419,250 |
Jönköpings-Kalmar regemente, Eksjö ............ |
152,900 |
6,688,700 |
6,841,600 |
Hallands regemente, Halmstad .................. |
39,200 |
4,439,650 |
4,478,850 |
Skånska kavalleriregementet, Hälsingborg ........ |
1,869,800 |
6,038,400 |
7,908,200 |
Wendes artilleriregemente, Kristianstad .......... |
986,400 |
7,988,150 |
8,974,550 |
Smålands arméartilleriregemente, Jönköping ...... |
1,198,160 |
7,468,250 |
8,666,410 |
Göta ingenjörkår, Eksjö.......................... |
191,000 |
4,821,150 |
5,012.150 |
Skånska trängkåren, Hässleholm ................ |
44,200 |
2,534,900 |
2,579,100 |
Herrevadskloster remontdepå.................... |
350,000 |
1,433,150 |
1,7&3,150 |
Säger för I. arméfördelningen |
6,686,220 |
67,471,850 |
74,158,070 |
II. arméfördelningen: |
|||
Staben, Östersund .............................. |
17,000 |
701,100 |
718,100 |
Jämtlands fältjägarregemente, Östersund.......... |
386,770 |
5,180,400 |
5,567,170 |
Dalregementet, Falun............................ |
292,200 |
5,965,900 |
6,258,100 |
Hälsinge regemente, Gävle ...................... |
658,644 |
5,109,500 |
5,768,144 |
Västernorrlands regemente, Sollefteå.............. |
52,970’ |
6,490,200 |
6,543,170 |
Norrlands artilleriregemente, Östersund .......... |
438,600 |
6,339,500 |
6,778,100 |
Norrlands trängkår, Sollefteå .................... |
68,970 |
2,693,700 |
2,762,670 |
Säger för II. arméfördelningen |
1,915,154 |
32,480,300 |
34,395,454 |
III. arméfördelningen: |
|||
Staben, Skövde.................................. |
1,360,667 |
1,356,050 |
2,716,717 |
Skaraborgs regemente, Skövde.................... |
143,550 |
6,670,350 |
6,813,900 |
Älvsborgs regemente, Borås...................... |
390,000 |
5,611,950 |
6,001,950 |
Bohusläns regemente, Uddevalla.................. |
345,580 |
5,924,100 |
6,269,680 |
Värmlands regemente, Karlstad .................. |
1,762,000 |
6,404,150 |
8,166,150 |
Livregementets husarer, Skövde.................. |
151,690 |
4,152,050 |
4,303,740 |
Byggnader under uppförande.
Kungl. Maj:ts proposition nr 184.
15
Fastighet |
Markvärde kronor |
Byggnads- värde kronor |
Summa kronor |
Göta artilleriregemente, Göteborg................ |
337,000 |
8,260,300 |
8,597,300 |
Karlsborgs luftvärnsregemente, Karlsborg........ |
— |
10,337,150 |
10,337,150 |
Göta trjifipkår ^l^öydf* |
125,950 |
3,134,800 2,574,600 |
3,260,750 |
Fastighetsförvaltningen, Karlsborg .............. |
612,700 |
3,187,300 |
|
Arméns intendenturförråd, Karlsborg............ Karlsborgs tygstation, Karlsborg ................ |
— |
2,513,250 |
2,513.250 |
— |
2,440,350 |
2,440,350 |
|
Gudhems remontdepå......................: .. |
402,800 |
645,050 |
1,047,850 |
Säger för III. arméfördelningen |
5,631,937 |
60,024,150 |
65,656,087 |
IV. arméfördelningen: |
2,092,950 |
2,925,550 |
|
Staben, Stockholm ............................ |
832,600 |
||
Svea Livgarde, Stockholm ...................... |
4,954,380 |
4,948,050 |
9,902,430 |
Göta Livgarde, Stockholm ...................... |
881.100 |
4,663,800 |
5,544,900 |
Göta Livgardes fästningsbataljon, Waxholm ...... |
237,460 |
4,726,150 |
4,963,610 |
Livregementets grenadjärer, Örebro .............. |
364,620 |
6,169,000 |
6,533,620 |
Livgrenadjärregementet, Linköping .............. |
693,307 |
11,815,700 |
12,509,007 |
Upplands regemente, Uppsala.................... |
335,600 |
5,820,450 |
6,156,050 6,939,080 |
Södermanlands regemente, Strängnäs.............. |
144,430 |
6,794,650 |
|
Livregementet till häst, Stockholm .............. |
3,300.000 |
5,317,850 |
8,617,850 |
Svea artilleriregemente, Stockholm................ |
7,115,300 |
6,244,900 |
13,360,200 |
Svea ingenjörkår, Stockholm .................... |
97,740 |
4,813,150 |
4,910,890 |
Signalregementet, Stockholm .................... |
1,784,000 |
2,808,200 |
4,592,200 |
Svea trängkår, Linköping........................ |
130,000 |
2,707,450 |
2,837,450 |
Arméns intendenturförråd, Stockholm............ |
2,245,400 |
1,170,550 |
3,415,950 |
Krigsskolan, Karlberg, Stockholm................ Infanteriskjutskolan, Rosersberg.................. |
4,300,000 |
2,953,650 |
7,253,650 |
— |
718,550 |
718,550 |
|
Ridskolan, Strömsholm.......................... |
14,560 |
833,500 |
848,060 |
Arméns underofficersskola. Uppsala.............. |
212,190 |
6,121,050 65,200 |
6,333,240 |
Arméns tvättanstalt, Karlberg, Stockholm........ |
— |
65,200 |
|
Arméns fastigheter å Järvafältet.................. |
3,631,400 |
865,450 |
4,496,850 |
Östgöta luftvärnsregemente, Linköping 1 .......... |
— |
315,000 |
315,000 |
Säger för IV. arméfördelningen |
31,274,087 |
81,965,250 |
113,239,337 |
Övre Norrlands trupper: |
|||
Staben, Boden.................................. |
366,970 |
2,598,100 |
2,965,070 |
Norrbottens regemente, Boden.................... |
4,590 |
8,340,050 |
8,344,640 |
Västerbottens regemente, Umeå.................. |
294,000 |
6,034,550 |
6,328,550 |
Norrlands dragonregemente, Umeå................ |
531,560 |
3,348,050 |
3,879,610 |
Norrbottens artillerikår, Boden .................. |
— |
4,876,650 |
4,876,650 |
Bodens artilleriregemente, Boden ................ |
— |
4,479,050 |
4,479,050 |
Bodens ingenjörkår, Boden...................... |
— |
3,908,750 |
3,908,750 |
Bodens tygstation, Boden........................ |
— |
1,011,000 |
1,011,000 |
Arméns intendenturförråd, Boden................ |
— |
2,399,400 |
2,399,400 |
Garnisonssjukhuset, Boden ...................... |
— |
2,432,700 |
2,432,700 |
Säger för Övre Norrlands trupper |
1,197,120 |
39,428,300 |
40,625,420 |
Gotlands trupper: |
|||
Staben, Visby .................................. |
309,755 |
836,400 |
1,146,155 |
Gotlands infanteriregemente, Visby .............. |
250,000 |
4,863,600 |
5.113,600 |
Gotlands artillerikår, Visby...................... |
170,928 |
3,142,700 |
3,313,628 |
Säger för Gotlands trupper |
730,683 |
8,842,700 |
9,573,383 |
Summa |
57,228,301 |
310,020,700 |
367,255,001 |
Sjöförsvarets fastigheter. |
|||
Stockholms örlogsvarv och örlogsstation2............ |
45,190,700 |
15,731,250 |
60,921,950 |
Vaxholms fästning................................ |
350,650 |
9,291,700 |
9,642,350 |
Byggnader under uppförande. 2 Inkl. sjökarteverket.
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 184.
Fastighet |
Markvärde kronor |
Byggnads- värde kronor |
Summa kronor |
Kustflottans anläggningar vid Hårsfjärden.......... |
73,435 |
232,675 |
306,110 |
Karlskrona örlogsvarv och örlogsstation ............ |
5,442,735 |
34,114,550 |
39,557,285 |
Karlskrona fästning .............................. |
849,599 |
6,023,850 |
6,873,449 |
Gotlands kustartillerikår .......................... |
85,379 |
1,758,650 |
1,844,029 |
Nya varvet i Göteborg............................ |
356,000 |
1,974,850 |
2,330,850 |
Älvsborgs fästning................................ |
680,400 |
383,300 |
1,063,700 |
Hemsö fästning .................................. |
8,150 |
26,450 |
34,600 |
Gustafsviks örlogsdepå ............................ |
38,100 |
1,607,800 |
1,645,900 |
Fastigheter vid Notviken.......................... |
3,655 |
9,700 |
13,355 |
Flottans skifferoljeverk............................ |
118,210 |
305,450 |
423,660 |
Summa |
53,197,013 |
1 71,460,225 |
124,657,238 |
Flygvapnets fastigheter.2 |
|||
Västmanlands flygflottilj .......................... |
859,120 |
3,987,195 |
4,846,315 |
Roslagens flygflottilj .............................. |
280,441 |
2,561,064 |
2,841,505 |
Östgöta flygflottilj, Karlsborg och Malmen.......... |
126,800 |
1,104,735 |
1,231,535 |
Jämtlands flygflottilj.............................. |
204,700 |
494,710 |
699,410 |
Flygkrigsskolan .................................. |
166,780 |
3,121,115 |
3,287,895 |
Göta flygflottilj .................................. |
590,000 |
100,000 |
690,000 |
Centrala flygverkstaden, Malmen .................. |
22,500 |
626,200 |
648,700 |
> > , Västerås .................. |
22,500 |
934,125 |
956,625 |
Fastigheterna i Boden ............................ |
27,958 |
148,625 |
176,583 |
> > Mohed ............................ |
6,725 |
— |
6,725 |
Summa |
2,307,524 |
13,077,769 |
15,385,293 |
Tullverkets fastigheter.......... |
104,256 |
1,158,840 |
1,263,096 |
Lotsverkets fastigheter. |
|||
Övre norra lotsdistriktet .......................... |
69,355 |
922,063 |
991,418 |
Nedre norra > .......................... |
10,850 |
1,173,917 |
1,184,767 |
Mellersta > .......................... |
45,393 |
2,043,669 |
2,089,062 |
Östra > .......................... |
96,565 |
1,780,183 |
1,876,748 |
Södra > .......................... |
44,692 |
1,472,195 |
1,516,887 |
Västra > .......................... |
62,235 |
1,787,155 288,575 |
1,849,390 |
Lotsstyrelsens huvudförråd vid Rosenvik, Djurgården |
— |
288,575 |
|
Summa |
329,090 |
9,467,757 |
9,796,847 |
1 Därav dockor och i berg insprängda cisterner 13,800,000 kronor.
2 Byggnader under uppförande samt viss mark, vartill kronan ännu ej förvärvat äganderätt,
äro här ej medräknade.
397449. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1939.