Kungl. Maj.ts proposition nr 169.

1

Nr 169.

Kungl Maj.ts proposition till riksdagen angående ytterligare statsunderstöd
till Norrbottens läns hushållningssällskap
för inrättande av lantbruksskola; given Stockholms
slott den 3 mars 1939.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsi''ådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

A. Pehrsson-Bramstorp.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 3 mars 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Quensel,
Forslund, Eriksson, Strindlund.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen
för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp:

I proposition den 24 januari 1936, nr 47, föreslog Kungl. Majit riksdagen
att till Lägre lantbruksundervisning m. m.: Bidrag till Norrbottens läns hushållningssällskap
för inrättande av lantbruksskola för budgetåret 1936/37 anvisa
ett reservationsanslag av 225,000 kronor.

Rörande nämnda ärende må erinras örn följande.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 169.

1

2

Kungl. Mcij:ts proposition nr 169.

I skrivelse den 4 december 1934 hade Norrbottens läns hushållningssällskap
hemställt, att Kungl. Maj :t måtte till sällskapets förfogande ställa erforderliga
medel för förvärv av Björkfors egendom i Nederkalix med flera socknar
för upptagande därstädes av kolonisationsverksamhet samt för inrättande
å egendomen av en efter länets förhållanden lämplig lantbruksskola.
Mellan egendomens ägare och hushållningssällskapet hade rörande egendomen
upprättats preliminärt köpeavtal, enligt vilket egendomen inklusive levande
och döda inventarier skulle inköpas av sällskapet för 300,000 kronor,
därav belöpte 60,000 kronor å odlad jord och byggnader, 40,000 kronor å
inventarierna och 200,000 kronor å egendomen i övrigt. Till förvärvet äskade
hushållningssällskapet dels såsom statsbidrag utan ränta och återbetalningsskyldighet
100,000 kronor, motsvarande värdet av den odlade jorden,
byggnaderna samt inventarierna, vilka tillgångar vore avsedda för lantbruksskolan,
dels ock för kolonisationsverksamheten ett räntefritt 40-årigt amorteringslån
å 200,000 kronor med återbetalning enligt viss amorteringsplan.
Sällskapet hade för avsikt att ingå med särskild framställning om bidrag till
gäldandet av kostnaderna för vissa vid inrättandet av en lantbruksskola erforderliga
byggnadsarbeten, vilka preliminärt beräknats draga en kostnad av

210.000 kronor. Sedan yttranden över framställningen avgivits av lantbruksstyrelsen,
statens egnahemsstyrelse — som ansåg byggnadsbeståndets iståndsättande
och komplettering kunna verkställas för en kostnad ej överstigande

100.000 kronor —- och statskontoret, hade hushållningssällskapet med skrivelse
den 23 september 1935 inkommit med nya kostnadsberäkningar jämte
ritningar för erforderliga byggnadsarbeten å Björkfors. Enligt ett av hushållningssällskapet
härvid förordat alternativ skulle byggnadskostnaderna
uppgå till 152,000 kronor, därav för nybyggnad av lantbruksskola 91,500
kronor, för ombyggnad av mangårdsbyggnaden till lärarbostad 40,000 kronor
samt för ombyggnad av ladugården 20,500 kronor.

Vid föredragning i statsrådet av ärendet yttrade dåvarande chefen för jordbruksdepartementet,
att ehuru staten ej plägade anvisa medel till anläggningskostnader
av ifrågavarande art, undantag syntes böra göras i berörda
fall med hänsyn till betydelsen av att skolan komme till stånd, vilket ej syntes
ske utan statens mellankomst. Anledning syntes ej finnas att frångå
hushållningssällskapets förslag rörande skolans förläggning, och det för egendomen
jämte inventarier begärda priset, 300,000 kronor, syntes under rådande
förhållanden på jordbruksmarknaden icke få anses oskäligt. Härefter
yttrade departementschefen bland annat:

Av nämnda belopp, 300,000 kronor, belöpa enligt hushållningssällskapet

60.000 kronor å den odlade jorden jämte byggnader, med undantag av
kraftstation och kvarn, samt 40,000 kronor å inventarierna. För lantbruksskolan
torde huvudsakligen nu angivna del av egendomen samt inventarierna
erfordras. Det synes därför vara för hushållningssällskapet tillräckligt,
om sällskapet beredes möjlighet att inköpa nämnda fastighetsdel och inventarier.
Det från dessa utgångspunkter för hushållningssällskapet erforderliga
beloppet 100,000 kronor synes böra tillhandahållas av statsmedel i form
av räntefritt lån utan amorteringsskyldighet. Vid lånet bör emellertid kny -

Kungl. Maj:ts proposition nr 169.

3

tas det villkoret, att den föreslagna lantbruksskolan inrättas och upprätthålles.
Skulle skolan nedläggas, bör lånet återbetalas. Såsom säkerhet härför
torde böra lämnas inteckning i egendomen.

Vad angår de byggnadsarbeten, som torde bliva erforderliga för lantbruksskolan,
synes det mig, som örn med sträng sparsamhet kostnaderna härför
skulle kunna begränsas till ett belopp av 125,000 kronor. Jag tillstyrker, att
av statsmedel detta belopp ställes till förfogande för att på samma sätt som
förenämnda belopp 100,000 kronor tillhandahållas hushållningssällskapet
såsom stående räntefritt lån mot inteckningssäkerhet och återbetalningsskyldighet
i händelse av skolans nedläggande. Tillhopa skulle sålunda för ifrågavarande
ändamål behöva anvisas 225,000 kronor. Medelsanvisningen torde
böra ske i form av reservationsanslag.

Riksdagen anmälde i skrivelse den 13 maj 1936, nr 227, att riksdagen till
Lägre lantbruksundervisning m. m.: Bidrag till Norrbottens läns hushållningssällskap
för inrättande av lantbruksskola för budgetåret 1936/37 anvisat ett
reservationsanslag av 225,000 kronor. Härefter har Kungl. Maj :t genom beslut
den 30 juni 1938 ställt förenämnda anslag till lantbruksstyrelsens förfogande
att användas för därmed avsett ändamål enligt föreskrifter, vilka Kungl. Majit
ville framdeles meddela. Tillika har Kungl. Majit föreskrivit, att vid utlämnande
av lån från ifrågavarande anslag skulle inrättas en av lantbruksstyrelsen
förvaltad diversemedelsfond, benämnd Norrbottens läns lantbruksskolefond,
att å denna fond skulle såsom tillgång uppföras ett belopp, motsvarande
det lån som utginge från anslaget, samt att, därest utlämnat lån återbetalades,
det återbetalade beloppet skulle över diversemedelsfonden tillgodoföras
riksstatens inkomsttitel »övriga diverse inkomster».

Sedan riksdagen anvisat omförmälda anslag, har Norrbottens läns hushållningssällskap
gjort framställning om ytterligare statsunderstöd för uppförandet
av byggnader m. m. vid Björkfors lantbruksskola. Sålunda anhöll hushållningssällskapet
i skrivelse den 18 september 1937 om anvisande för ändamålet
av ytterligare 104,000 kronor, att utgå antingen från anslaget till beredskapsarbeten
eller ur särskilda för ändamålet anvisade medel. Till stöd för
framställningen anförde hushållningssällskapet i huvudsak följande.

Efter det hushållningssällskapet erhållit kännedom örn storleken av de till
förfogande ställda medlen hade sällskapet erfarit, att bland annat ny elektrisk
utrustning för skolan vore nödvändig och att kostnaden för den sanitära utrustningen
bleve avsevärt högre än beräknat. Enligt nu föreliggande förslag
med kostnadsberäkningar koimne kostnaderna att uppgå till 229,000 kronor
eller alltså till ett belopp som med 104,000 kronor överstege de till förfogande
ställda medlen. Den betydande skillnaden i kostnaderna härrörde dels av det
större omfång av byggnaderna, sorn efter verkställd utredning befunnits erforderligt,
dels ock av såväl i fråga örn material som arbete avsevärt ökade
byggnadskostnader. Det hade varit hushållningssällskapets avsikt att kunna
under år 1937 påbörja såväl ombyggnad av gamla herrgården som uppförande
av skolbyggnad, men sällskapet hade nödgats avstå därifrån med hänsyn
till att sällskapet saknade egna medel att täcka den till synes uppkommande
bristen. På grund av trängande behov hade sällskapet emellertid nödgats
igångsätta vissa reparationsarbeten å ladugården.

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 169.

Utlåtanden i ärendet avgåvos av lantbruksstyrelsen den 13 oktober och av
byggnadsstyrelsen den 2 november 1937. Förstnämnda myndighet ansåg någon
mera väsentlig inskränkning i de planerade byggnadsarbetena i förbilligande
syfte icke möjlig. Därest planerna på upprättandet av en lantbruksskola
skulle kunna realiseras, syntes ofrånkomligt, att staten trädde hjälpande
emellan genom statsbidrag, vilket borde tillhandahållas såsom stående
räntefritt lån mot inteckningssäkerhet och med återbetalningsskyldigliet
i händelse av skolans nedläggande. Med hänsyn till att 1936 års lantbruksundervisningskommitté
framlagt förslag om anvisande av statsbidrag
för vissa örn- och nybyggnadsarbeten vid lantmanna- och lanthushållsskolor
kunde det ifrågasättas, huruvida icke den vidare behandlingen av kommitténs
förslag borde avvaktas innan ytterligare statsbidrag beviljades för den
planerade lantbruksskolan i Norrbotten, men då medel redan en gång anvisats
för skolan, ansåge sig lantbruksstyrelsen likväl böra förorda, att med
anledning av ansökningen anvisades ett ytterligare anslag å 100,000 kronor
Byggnadsstyrelsen framställde ej erinran mot de beräknade kostnaderna för
förslagets genomförande.

Genom beslut den 4 januari 1938 fann Kungl. Majit nämnda framställning
ej föranleda någon Kungl. Maj:ts vidare åtgärd.

Jag anhåller nu att få underställa Kungl. Maj:ts prövning förnyade framställningar
av Norrbottens läns hushållningssällskap örn ytterligare statsunderstöd
till uppförandet av byggnader vid den lantbruksskola, sällskapet
har för avsikt att inrätta å Björkfors egendom.

Hushållningssällskapet har i skrivelse den 21 september 1938 anhållit om
anvisandet av ytterligare 104,000 kronor för ändamålet. Sällskapet har därvid
meddelat, att sällskapet tills vidare måst avstå från att igångsätta bygget,
då landstinget till följd av den höga landstingsskatten och de stora belopp,
det redan lämnade hushållningssällskapet, ej kunnat anlitas i detta fall.
Då institutionen vore synnerligen betydelsefull för länets jordbruk — den
låga avkastningen vid jordbruket i övre Norrland berodde i främsta rummet
på otillräcklig kännedom hos den jordbrukande befolkningen om sättet för
åstadkommande av ökad avkastning — borde emellertid undervisningen
igångsättas snarast möjligt. Antalet elevansökningar till befintliga jordbruksskolor
hade för övrigt stigit så avsevärt, att dessa skolor kunnat mottaga
allenast en del av inträdessökandena.

Lantbruksstyrelsen har i utlåtande i ärendet den 28 oktober 1938, under
åberopande av vad styrelsen anfört i sitt berörda utlåtande den 13 oktober
1937, hemställt, att av statsmedel måtte anvisas ett belopp av 100,000 kronor
såsom ytterligare bidrag till hushållningssällskapet för inrättande av
en lantbruksskola å Björkfors egendom.

Hushållningssällskapet har sedermera i skrivelse den 16 december 1938
ifrågasatt, huruvida icke utförandet av skolbyggnaden för lantbruksskolan
finge ske såsom beredskapsarbete, därvid för ändamålet borde anvisas ett

Kungl. Maj:ts proposition nr 169.

5

belopp, motsvarande 80 procent av kostnaderna, vilka under nämnda förutsättning
beräknats till 130,000 kronor.

I yttrande över sistnämnda framställning den 20 janauri 1939 har statens
arbetslöshetskommission tillstyrkt bifall till densamma.

Rörande förevarande framställning torde jag först få erinra att, sedan Departements1936
års lantbruksundervisningskommitté den 6 oktober 1937 avgivit be- chefentänkande
med förslag angående den fasta lantbruksundervisningens ordnande
(stat. off. utr. 1937: 33) och förslaget undergått överarbetning inom
jordbruksdepartementet, Kungl. Maj:t på min föredragning den 3 februari
1939 beslutat proposition till riksdagen angående den lägre lantbruksundervisningens
ordnande (prop. nr 109/1939). Jag yttrade därvid beträffande
frågan, i vad mån statsbidrag borde lämnas till nybyggnader för skolor av
de av mig för framtiden förordade typerna, bland annat, att den materiella
utrustningen vid många av de nuvarande skolorna vore mindre tillfredsställande,
vilket syntes bero på att skolornas egna resurser och utgående ortsbidrag
icke vore tillräckliga för genomförandet av nybyggnader i erforderlig
utsträckning, och att, därest en ändring härutinnan skulle kunna genomföras,
det vore nödvändigt, att staten bisprunge skolorna. I anslutning till det
av kommittén framlagda förslaget framhöll jag emellertid, att bidrag endast
borde lämnas till nybyggnader för lantmanna- och lanthushållsskolor, men
att bidrag icke torde böra ifrågakomma för nybyggnad vid lantbruksskola.
Skolbyggnaderna vid det sistnämnda slaget skolor torde nämligen, framhöll
jag, ingå som en del av de för skol jordbrukets drift erforderliga byggnaderna,
och kostnaderna för desamma borde sålunda skäligen kunna bäras av jordbruket.

Den skedda medelsanvisningen för byggnader vid en lantbruksskola i
Norrbottens län har betraktats som ett undantag från redan tidigare tilllämpad
praxis, betingat av särskilda förhållanden. Såsom framgår av den
i det föregående lämnade redogörelsen, yttrade föredragande departementschefen
vid avlåtandet av propositionen nr 47/1936, att staten ej plägade anvisa
medel till dylika kostnader, men att med hänsyn till betydelsen av att
en lantbruksskola kimme till stånd i Norrbottens län ett undantag borde
göras i detta fall. Jag vill även erinra om att jordbruksutskottet vid 1936
års riksdag i sitt utlåtande i anledning av sistnämnda proposition (uti. nr
58) uttalat, att utskottet visserligen funne det av principiella skäl betänkligt
att statsbidrag lämnades till inrättande av en lantbruksskola, men att utskottet
med hänsyn till de särskilda förhållanden, som i olika avseenden
vore rådande inom Norrbottens län, icke ville motsätta sig alt för detta län
härutinnan gjordes undantag.

Av vad som förekommit torde framgå, att den ifrågasatta lantbruksskolan
icke lärer komma till stånd utan alt ytterligare statsunderstöd lämnas. Ehuru
jag finner det anmärkningsvärt, att hushållningssällskapets vid olika tillfällen
företedda kostnadsberäkningar så avsevärt skilja sig från varandra, vill
jag därför, med hänsyn till det starkt omvittnade behovet för orten av ifråga Iiihnnq

till riksdagens protokoll 19.19. 1 sami. Nr 109. 2

6

Kungl. Majlis proposition nr 169.

varande skola, tillstyrka, att såsom ytterligare statsunderstöd till Norrbottens
läns hushållningssällskap för inrättande av lantbruksskola ställes till
förfogande ett belopp av högst 100,000 kronor. Jag förutsätter emellertid,
att de besparingar, som kunna visa sig möjliga, vidtagas. Då detta statsunderstöd
synes böra erhålla samma form, som tillämpats i fråga om det
tidigare beviljade, torde det erforderliga beloppet sålunda böra tillhandahållas
hushållningssällskapet såsom stående räntefritt lån mot inteckningssäkerhet
och återbetalningsskyldighet i händelse av skolans nedläggande.
För ändamålet torde böra anvisas ett anslag å nämnda belopp, 100,000 kronor,
under riksstatens nionde huvudtitel. Enligt gällande bestämmelser äger
Kungl. Majit medgiva, att vid utgången av innevarande budgetår kvarstående
behållning å det för budgetåret 1936/37 anvisade reservationsanslaget för
samma ändamål må användas även under nästa budgetår, varigenom möjliggöres
att nämnda behållning kan omföras till det anslag örn vars anvisande
förslag nu framlägges.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Bidrag till Norrbottens läns hushållningssällskap
för inrättande av lantbruksskola för budgetåret 1939/40
under nionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av .................................... kronor 100,000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,
att till riksdagen skall avlåtas proposition
av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gunnar Sandström.

397472. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1939.