Kungl. Maj:ts proposition nr 168.

1

Nr 168.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående förberedande
åtgärder för inrättande av en hovrätt för Västra Sverige;
given Stockholms slott den 10 mars 1939.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden
för denna dag, vill Kungl. Majit härmed föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

K. G. Westman.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet
inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
å Stockholms slott den 10 mars 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,
Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Efter gemensam beredning med cheferna för kommunikations- och finansdepartementen
anför chefen för justitiedepartementet, statsrådet Westman:

»Förut i dag har Kungl. Majit på min hemställan beslutat genom proposition
förelägga riksdagen förslag till de lagändringar, vilka äro erforderliga
för inrättande av en till Göteborg förlagd hovrätt, benämnd hovrätten för
Västra Sverige, med ett domsområde omfattande Hallands, Göteborgs och
Bihang till riksdagens protokoll lillio. 1 sami. Nr 168. 1

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 168.

Bohus samt Älvsborgs län. Jag torde nu få upptaga vissa spörsmål om den
nya hovrättens organisation samt de kostnader som betingas av hovrättens
inrättande.

Enligt vad som inhämtats står någon redan befintlig byggnad i Göteborg,
lämpad att inrymma ämbetslokaler för den nya hovrätten, icke till
förfogande. En särskild byggnad måste sålunda uppföras för hovrättens
räkning. Sedan frågan om inrättande av en hovrätt i Göteborg blivit aktuell,
har staden till Kungl. Majit inkommit med erbjudande att i viss omfattning
bidraga till kostnaderna för en dylik byggnad. Stadsfullmäktige
hava sålunda den 23 februari 1939 beslutat, under förutsättning att statsmakterna
beslöte örn inrättande av en hovrätt i Göteborg samt förflyttning
dit av Västerbygdens vattendomstol, förklara Göteborgs stad villig att dels
för uppförande av en byggnad för nämnda domstolar med äganderätt till
Kungl. Majit och kronan överlåta erforderligt område av 8 kvarteret Öresten
i stadsdelen Lorensberg dels ock till gäldande av kostnaderna för ifrågavarande
byggnad lämna ett bidrag av 225,000 kronor.

Under hand har genom byggnadsstyrelsens utredningsbyrå inhämtats, att
den erbjudna tomten lämpar sig för angivna ändamål. Kostnaderna för en
byggnad, inrymmande lokaler för en hovrätt av den storlek varom här kan
bliva fråga, torde enligt från byggnadsstyrelsen införskaffade upplysningar
kunna beräknas till omkring 600,000 kronor.

Utöver förut angivna byggnadskostnader tillkomma vissa andra engångskostnader.
Sålunda bör för hovrättens räkning beräknas för
möbler, mattor, gardiner och armatur 70,000 kronor, för kassaskåp, skrivoch
räknemaskiner samt annan lös materiel 10,000 kronor ävensom för juridisk
och annan för hovrättens verksamhet erforderlig litteratur 15,000
kronor. Härtill kommer ersättning för personalens flyttningskostnader, vilka
torde kunna beräknas till 20,000 kronor. Ifrågavarande engångskostnader
skulle sålunda, såvitt nu kan beräknas, belöpa sig till sammanlagt omkring
115,000 kronor.

För bedömande av de årliga kostnaderna torde grunddragen
av den nya hovrättens organisation först böra angivas.

Hovrätten för Västra Sverige skall, såsom framgår av propositionen nr 167
med förslag till lag örn ändrad lydelse av 8 kap. 3 § rättegångsbalken, m. m.,
komma till stånd genom delning av Göta hovrätt. Sistnämnda hovrätt förfogar
för den dömande verksamheten över — förutom presidenten — tjugu
ordinarie ledamöter (hovrättsråd). Hovrätten är organiserad på fyra divisioner
om vardera fem ledamöter. Enligt den vid nyssnämnda proposition
fogade tablån över de av hovrätterna genom slutligt utslag avgjorda mål
åren 1929—1938 utgjorde medeltalet av Göta hovrätt under tioårsperioden
avgjorda mål 1,856. Av dessa mål utgjorde 857 mål, som fullföljts från
underrätter inom Hallands, Göteborgs och Bohus samt Älvsborgs län eller
sålunda de län, vilka äro avsedda att utgöra hovrättens för Västra Sverige
domsområde. Återstående 999 mål utgjorde mål, fullföljda från övriga
underdomstolar inom Göta hovrätts domsområde. Med ledning av dessa

Kungl. Maj:ts proposition nr 168.

3

siffror synes det vara berättigat antaga, att för den nya hovrättens behov
erfordras åtminstone tio ordinarie ledamöter, vilka torde böra överföras från
Göta hovrätts nuvarande personalstat. I viss utsträckning torde man jämväl
få räkna med att den president, som bör stå i spetsen för hovrätten, kan
hinna deltaga i den dömande verksamheten. Huruvida därutöver erfordras
någon ytterligare dömande personal i form av extra ledamöter undandrager
sig för närvarande bedömande. Det synes emellertid icke uteslutet, att inrättandet
av en hovrätt i Göteborg kan föranleda en ökning av antalet från
dåvarande eller i denna landsända belägna underrätter fullföljda mål, vilket
kan medföra behov av viss förstärkning av den nya hovrätten. Vad angår
personalbehovet i den till Jönköping förlagda hovrätten torde man jämväl
i denna hovrätt kunna räkna med att presidenten i viss utsträckning kan
hinna att deltaga i hovrättens dömande verksamhet. Men därjämte torde
man redan från början vara nödsakad att inrätta någon extra ledamotsbefattning
i denna hovrätt.

I fråga om den icke dömande personalen synes uppdelningen av Göta hovrätt
i två ungefär lika stora hovrätter böra föranleda en personalorganisation
efter i viss mån andra grunder än som gälla för en hovrätt av den
odelade hovrättens storlek. Å Göta hovrätts nuvarande stat äro för närvarande
upptagna följande befattningshavare:

Tjänstemän Lönegrad

1 sekreterare ................................................. B 27

1 advokatfiskal .............................................. B 24

1 aktuarie ................................................... B 22

4 fiskaler .................................................... B 22

2 notarier .................................................... B 22

1 förste expeditionsvakt ....................................... B 7

3 kanslibiträden .............................................. B 7

3 expeditionsvakter ........................................... B 5

3 kontorsbiträdet! ............................................ B 4

3 skrivbiträden ............................................... B 2.

Arbetsförhållandena inom de två nya hovrätterna, i den mån dessa förhållanden
låta sig på förhand bedöma, synas föranleda till att å vardera
hovrättens stat upptagas följande befattningshavare, hänförda till lönegrad

i den nya löneplanen:

Tjänstemän Lönegrad

1 sekreterare och advokatfiskal ................................ A 26

1 aktuarie och arkivarie ........................................ A 22

1 förste expeditionsvakt ...................................... A 7

1 kanslibiträde .............................................. A 7

1 expeditionsvakt ............................................ A 5

3 kontorsbiträde ............................................ A 4.

Vad angår den extra ordinarie och extra personalen — d. v. s. fiskaler och

fiskalsaspiranter — torde man böra utgå ifrån att den för den odelade hov -

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 168.

rätten beräknade personalen kommer att delas ungefär lika mellan de två
nya hovrätterna. Uteslutet är emellertid icke, att i samband med uppdelningen
kan komma att föranledas anspråk på någon ökning av ifrågavarande arbetskraft
i endera eller båda hovrätterna. Huru stor denna ökning kan beräknas
bliva, låter sig för närvarande icke bedöma.

Till ordförandena och vice ordförandena i de båda hovrätterna böra naturligen
utgå särskilda arvoden enligt hittills gällande grunder. I detta hänseende
uppkommer icke någon kostnadsökning i anledning av uppdelningen.

Däremot måste de årliga omkostnadsanslagcn i de två nya hovrätterna beräknas
till belopp, som tillhopa överstiga det i årets statsverksproposition
upptagna anslaget till Göta hovrätt eller 17,600 kronor. För här avsedda ändamål
synes för vardera hovrättens räkning böra beräknas 15,000 kronor.

Såsom av det föregående framgår, avser det av Göteborgs stad gjorda erbjudandet
bidrag till en byggnad, inrymmande — förutom hovrätten för
Västra Sverige — jämväl Västerbygdens vattendomstol. Med anledning härav
finnér jag lämpligt att i detta sammanhang upptaga frågan om vattendomstolens
förläggning.

I proposition (nr 143) till 1938 års riksdag förordades på anförda skäl, att
Västerbygdens vattendomstol skulle flyttas från sin nuvarande förläggningsort,
Vänersborg, till Göteborg. Förslaget vann emellertid icke riksdagens bifall.
I skrivelse (nr 268) till Kungl. Majit uttalade riksdagen, att det syntes
tveksamt, huruvida en förflyttning av vattendomstolens kansli från Vänersborg
till Göteborg borde vidtagas. Enligt riksdagens mening borde ett förnyat
övervägande av denna fråga äga rum, sedan en närmare undersökning
verkställts rörande de möjligheter, som i respektive städer erbjöde sig för
eif rationellt tillgodoseende av domstolens lokalbehov, särskilt vad anginge
arkivhandlingarnas förvarande. Riksdagen ansåge därför, att ifrågavarande
kansli borde bibehållas vid sin nuvarande förläggning, till dess en omprövning
kunde ske på grundval av det resultat, vartill berörda utredning kunde
föranleda.

På grund av riksdagens skrivelse har jag låtit vättenrättsdomaren
i Västerbygdens vattendomstol verkställa den i skrivelsen begärda
utredningen, såvitt angår Vänersborg. Vattenrättsdomaren har med anledning
härav i skrivelse den 2 december 1938 uppgivit, att några för inflyttning
inom den närmaste framtiden för vattendomstolen passande lokaler med
möjligheter till ett rationellt ordnande av domstolens arkivförhållanden icke
stöde till buds i Vänersborg. Däremot erbjöde sig en tillfredsställande lösning
av lokalfrågan längre fram enligt ettdera av följande två alternativ. Det ena
avsåge de lokaler, som för närvarande disponerades av lantmäterikontoret i
länet men vilka skulle stå till förfogande därest lantmäterikontoret konirne
att inrymmas i en planerad statlig nybyggnad. Hyresvärden hade i detta fall
utlovat en tidsenlig arkivinredning kostnadsfritt. Vid ett kontrakt på tio
år kunde årshyran för lokalerna beräknas till 3,800 kronor, vari inginge ersättning
för vatten och värme. Enligt det andra alternativet skulle vattendomstolen
kunna inrymmas i en planerad nybyggnad för Älvsborgs läns

Kungl. Maj:ts proposition nr 168.

5

norra hushållningssällskap. Årshyran torde i detta fall böra beräknas till
6,000—-7,000 kronor, beroende på kontraktstidens längd.

Utöver vad sålunda upplysts förtjänar omnämnas, att den av vattenrättsdomaren
berörda statliga nybyggnaden, vilken är avsedd för länets lantmäterikontor
med flera institutioner, torde kunna utökas jämväl med lokaler
för vattendomstolen. Enligt vad under hand från byggnadsstyrelsens utredningsbyrå
inhämtats skulle detta medföra en fördyring av de för ifrågavarande
byggnad beräknade byggnadskostnaderna med 70,000—80,000 kronor.

Stadsfullmäktige i Vänersborg hava vidare enligt beslut den
6 mars 1939 — under förutsättning att Västerbygdens vattendomstols kansli
under en tid av cirka 25 år räknade från den dag, då överenskommelse träffas,
förbleve förlagt till Vänersborg — gjort staten följande alternativa anbud:

1. Den i kontrakt av den 25 oktober 1938 av Vänerborgs stad till staten
erbjudna norra delen av tomten nr 1 i kvarteret Palmen överlåtes till staten
utan den i kontraktet angivna särskilda flyttningskostnaden 20,000 kronor.

2. Den i samina kontrakt omförmälda tomten nr 1 i kvarteret Palmen
överlåtes i sin helhet till staten utan den köpeskilling å 25,000 kronor, som
staden betingat sig för södra delen av tomten, men mot åtnjutande av särskild
gottgörelse för flyttningskostnaden 20,000 kronor.

3. Skulle nybyggnad för statens räkning icke uppföras i kvarteret Palmen
nr 1, är staden villig att bevilja staten förmån till ett värde av 25,000 kronor.

Anmärkas bör att den tomt, varom i stadsfullmäktiges anbud är fråga, är
den varå den för lanlmäterikontoret m. m. planerade nybyggnaden är avsedd
att uppföras.

Vad angår en förläggning av vattendomstolen till Göteborg torde lämpliga
lokaler för vattendomstolen kunna anordnas i den för hovrätten avsedda
byggnaden. Byggnadskostnaderna skulle enligt vad som under hand upplysts
för sådant fall fördyras med omkring 80,000 kronor. Engångskostnaderna
i anledning av en dylik förflyttning torde kunna antagas komma
att uppgå till omkring 15,000 kronor.

Departementschefen.

I fråga om engångskostnaderna för inrättandet av den nya hovrätten i Göteborg
torde jag i huvudsak få hänvisa till den i det föregående återgivna
utredningen under framhållande, att dessa liksom övriga kostnadsberäkningar
endast kunnat bliva preliminära.

Då någon lämplig staten tillhörig byggnad för närvarande icke står till
föl-fogande, måste en sådan uppföras för hovrätten. Därvid synes det av
Göteborgs stad gjorda erbjudandet om en tc*mt för ifrågavarande byggnadsföretag
ävensom visst bidrag till byggnadskostnaderna böra antagas. Erbjudandet
är emellertid, såsom tidigare nämnts, förenat med det villkoret att
jämväl Västerbygdens vattendomstol förlägges till Göteborg. Till sistnämnda
fråga återkommer jag i det följande.

Byggnadskostnaderna bliva givetvis beroende av den omfattning byggnaden
erhåller. Detta sammanhänger med frågan huruvida vattendomstolen
skall inrymmas i byggnaden.

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 168.

Med fastställande av de närmare detaljerna i fråga om organisationen av
de hovrätter, vilka skola uppstå genom nuvarande Göta hovrätts delning, torde
även böra anstå till den riksdag, då stater för de nya hovrätterna skola antagas.
Här må allenast framhållas, att uppdelningen sannolikt torde böra
medföra vissa förändringar i fråga örn den icke dömande personalen, innebärande
att vissa å Göta hovrätts nuvarande personalstat upptagna befattningshavare
skola indragas eller utbytas mot andra befattningshavare i de
nya hovrätterna.

Beträffande grunderna för beräkningen av de årliga kostnaderna ber jag
få hänvisa till vad i det föregående anförts.

I detta sammanhang finner jag frågan örn förläggningen av Västerbygdens
vattendomstol, vilken fråga vid föregående års riksdag icke vann sin
lösning, lämpligen böra upptagas till förnyat övervägande.

Till en början må nämnas, att jag i enlighet med riksdagens önskan låtit
verkställa en närmare undersökning rörande de möjligheter, som i Göteborg
och Vänersborg erbjuda sig för ett rationellt tillgodoseende av vattendomstolens
lokalbehov. Av vad i det föregående anförts framgår, att för ändamålet
lämpliga lokaler genom de byggnadsföretag, som ifrågasatts, skulle kunna
erhållas inom de närmaste åren lika väl i den ena som i den andra staden. Vid
sådant förhållande torde i nu berörda hänseende ingendera staden äga företräde
framför den andra.

I propositionen i ämnet till föregående års riksdag anslöt jag mig till den
meningen, att Göteborg vore att föredraga såsom förläggningsort för Västerbygdens
vattendomstol. Till grund för min ståndpunkt lågo i huvudsak
följande skäl. Göteborg vore den ort inom domsområdet, dälden
rättssökande allmänheten hade den största tillgången till den för
vattenmålen erforderliga juridiska och tekniska sakkunskapen. Ur den rättssökande
allmänhetens synpunkt måste därför Göteborg anses äga ett avgjort
företräde framför Vänersborg som förläggningsort. Den omständigheten att
vattenmålen till övervägande del härrörde från det ena eller det andra vattenområdet
inom domkretsen vore för allmänheten av mindre betydelse
med hänsyn till att vattendomstolen i händelse av muntlig partsförhandling
eller vittnesförhör i regel förläde sina sammanträden till den ort, där det
vattendrag eller den anläggning, varom i målet vore fråga, vore belägen. Ur
resekostnadssynpunkt vore det vidare med hänsyn till de båda städernas
läge i förhållande till varandra av underordnad betydelse, huruvida vattendomstolen
vore förlagd till Göteborg eller Vänersborg. Under nu angivna
omständigheter torde det för vattendomstolens kvarblivande å dess nuvarande
förläggningsort åberopade huvudskälet, eller att Vänersborg vore en
geografiskt sett centralare belägen ort inom domsområdet än Göteborg, icke
vara av avgörande betydelse.

Framhållas må vidare, att det givetvis erbjuder större möjligheter att med
väl kvalificerade innehavare rekrytera de ordinarie befattningarna såsom
vattenrättsdomare och vattenrättsingenjörer vid en vattendomstol, som är
förlagd till Göteborg, än vid en vattendomstol i Vänersborg. Det torde även

Kungl. Maj:ts proposition nr 168.

7

vara avsevärt lättare att i Göteborg erhålla lämplig extra personal t. ex. amanuenser,
som kunna vid behov tjänstgöra i vattendomstolen.

Om vattendomstolen flyttas till Göteborg och inrymmes i samma byggnad
som hovrätten för Västra Sverige, skulle, bland andra, de fördelarna
vinnas, att båda domstolarna kunde använda ett gemensamt bibliotek samt
att samråd i juridiska frågor av gemensamt intresse lätt kunde komma till
stånd mellan kolleger i de olika institutionerna.

Erinras må jämväl, att i de i den till föregående års riksdag avlämnade propositionen
i ämnet återgivna yttrandena av, bland andra, Västerbygdens vattendomstol,
vattenöverdomstolen samt västra avdelningen av Sveriges advokatsamfund
uttalats den meningen, att inom vattendomstolens domsområde
Göteborg vore att anse såsom den lämpligaste förläggningsorten för vattendomstolens
kansli.

Ehuru jag till fullo uppskattar och behjärtar det intresse, som från Vänersborgs
stads sida visats för att i staden få behålla Västerbygdens vattendomstol,
anser jag emellertid — i likhet med de nyss nämnda remissmyndigheter
som haft att särskilt företräda judiciella synpunkter — att avgörande
betydelse bör tillmätas den omständigheten, att ur rättsvårdens synpunkt
övervägande skäl tala för att vattendomstolen bör förflyttas från Vänersborg
till Göteborg. Den synes i så fall böra inrymmas i samma- byggnad
som hovrätten för Västra Sverige.

Ehuru den nya hovrätten icke är avsedd att träda i verksamhet under
budgetåret 1939/1940 torde emellertid — därest det i propositionen nr 167
framlagda förslaget om inrättande av en hovrätt för Västra Sverige vinner
riksdagens bifall — på sätt under punkt 20 i årets statsverksproposition för
andra huvudtiteln angivits, för nästkommande budgetår böra anvisas ett
reservationsanslag av 5,000 kronor för bekostande av vissa förberedande
åtgärder för den nya hovrättens inrättande.»

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer föredraganden, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

dels medgiva Kungl. Maj:t att vidtaga erforderliga förberedande
åtgärder för inrättande under budgetåret 1941/1942
av en hovrätt för Västra Sverige i Göteborg;

dels ock till vidtagande av förberedande åtgärder för inrättande
av en hovrätt för Västra Sverige för budgetåret
1939/1940 anvisa ett reservationsanslag av . . kronor 5,000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Regenten att proposition i ämnet av den
lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas
till riksdagen.

Ur protokollet:

Ragnar Kihlgren.