Kungl. Maj.ts proposition nr 16.
1
Nr 16.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med anhållan om riksdagens
yttrande angående ett av den internationella arbetsorganisationens
konferens år 1938 vid dess tjugofjärde
sammanträde fattat beslut; given Stockholms
slott den 2 december 1938.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden
för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed anhålla om riksdagens yttrande
angående ett i nämnda protokoll omförmält, av den internationella
arbetsorganisationens konferens år 1938 vid dess tjugofjärde sammanträde
fattat beslut.
GUSTAF.
Gustav Möller.
Bihang till riksdagens protokoll 1939.
1 sami.
Nr 10.
1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 16.
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 2 december
1938.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,
Nilsson, Quensel, Forslund, Eriksson.
Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena anmäler
chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, ett av den internationella
arbetsorganisationens konferens vid dess tjugofjärde sammanträde år 1938
fattat beslut samt anför:
Inledning.
Fredsfördraget i Versailles av den 28 juni 1919 mellan de allierade och
associerade makterna, å ena, samt Tyska riket, å andra sidan, vars del I omfattar
förbundsakten för nationernas förbund, innehåller i del XIII ett socialpolitiskt
reformprogram samt tillika bestämmelser om den institution, internationella
arbetsorganisationen, som har till uppgift att förverkliga detta
program.
Av berörda bestämmelser framgår bland annat, att organisationens beslutande
församling, den internationella arbetskonferensen, har att beträffande
förslag, som äro uppförda på dess dagordning, välja mellan två former för
godtagande. Antingen skall beslutet resultera i ett förslag till internationell
konvention, avsedd att ratificeras av organisationens medlemmar, eller ock
skall det utmynna i en rekommendation, avsedd att tagas under övervägande
vid lagstiftning eller annorledes, men utan den bindande karaktär, som tillkommer
en ratificerad konvention.
I fråga om verkställighet av konferensens beslut stadgas, att varje medlem
av organisationen skall vara förbunden att inom ett år från avslutandet av
ett konferenssammanträde underställa därå antagna rekommendationer och
konventionsförslag den eller de myndigheter, till vilkas kompetensområden
respektive frågor höra, för deras omgestaltande till lag eller vidtagande av
andra åtgärder. Om det till följd av exceptionella omständigheter är omöjligt
att fullgöra nyss berörda förpliktelse inom ett år, skall den fullgöras snarast
möjligt och under intet förhållande senare än 18 månader från sammanträdets
avslutande. Därest en rekommendation ej leder till någon lagstiftningsåtgärd
eller annat åtgörande för dess genomförande eller om ett kon
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 16.
3
ventionsförslag icke vinner vederbörande myndighets eller myndigheters
bifall, skall respektive medlem av organisationen icke vara underkastad någon
vidare förpliktelse med hänsyn därtill.
Närmare upplysningar om internationella arbetsorganisationen och dess
verksamhet hava lämnats i propositionen nr 361 till 1921 års riksdag. Därutinnan
kan även hänvisas till ett genom delegationen för det internationella
socialpolitiska samarbetet på Kungl. Maj:ts uppdrag år 1928 utgivet arbete
»Internationella arbetsorganisationen. I. Allmän del».
Den internationella arbetsorganisationens tjugofjärde sammanträde hölls
i Genéve under tiden 2—22 juni 1938. Antalet representerade stater utgjorde
50, av vilka 33 sänt fullständiga delegationer, d. v. s. två regeringsombud samt
ett ombud från vardera av arbetsgivar- och arbetarsidorna. Sverige deltog
i sammanträdet med en fullständig delegation.1
Vid sammanträdet stodo följande frågor på dagordningen:
I. Teknisk och yrkesundervisning samt lärlingsväsen;
II. Reglering av anställningsavtal för infödda arbetare;
III. Rekrytering, arbetsförmedling och arbetsvillkor (likabehandling) för
migrerande arbetare;
IV. Reglering av arbets- och vilotid för yrkesförare (jämte biträden) av
åkdon, använda för transport på väg;
V. Generalisering av arbetstidens förkortning (40-timmarsveckan); samt
VI. Statistik rörande arbetslöner och arbetstid i de förnämsta gruv- och
tillverkningsindustrierna, byggnadsverksamhet därunder inbegripen, samt
jordbruket.
Av dessa frågor voro nr I—V föremål endast för en första diskussion. Internationella
arbetsbyrån hade för envar av dessa utarbetat en rapport, innehållande
uppgifter örn de lagar och sedvänjor, som reglerade respektive område
i olika länder, samt förslag till de punkter, beträffande vilka man borde
rådföra sig hos regeringarna i medlemsstaterna för förberedandet av vidare
behandling. Enligt den sedvanliga proceduren skola dessa frågor uppföras
på dagordningen till slutlig diskussion vid närmast följande sammanträde av
arbetskonferensen.
Endast frågan nr VI blev föremål för definitiv behandling.
Vid sammanträdet antog arbetsorganisationens konferens i anledning härav
endast ett konventionsförslag, nämligen förslag till konvention (nr 63) angående
statistik rörande arbetslöner och arbetstid i de förnämsta gruv- och till
Genom
Kungl. Maj:ts beslut den 6 maj 1938 hade att deltaga i konferensen från svensk
sida utsetts:
såsom regeringsombud statssekreteraren Wilhelm Björck och chefen för arbetsrådet John Nordin
med t f. kanslirådet Helge Berglund och docenten Alf Johansson såsom experter;
såsom arbelsgivarombud direktören juris kandidaten Karl Wistrand med verkställande direktören
i svenska arbetsgivareföreningens allmänna grupp Fritiof Söderbäck, verkställande direktören
i Sveriges verkstadsförening G. Styrman, direktören i svenska arbetsgivareföreningen Erik
Brodén och kontorschefen i nämnda förening Oscar Jerneck såsom experter; samt
såsom arbelarombud andre ordföranden i landsorganisationen i Sverige’Gunnar Andersson
med advokaten Arnold Sölvén, ombudsmannen i svenska transportarbetareförbundet Arvid
Mårdh och andre ordföranden i svenska metallindustriarbetareförbundet Gustaf Vahlberg såsom
experter samt redaktören Sven Backlund såsom språkexpert.
4
Kungl. Majlis proposition nr 16.
verkningsindustrierna, byggnadsverksamhet därunder inbegripen, saint jordbruk,
i korthet benämnd »Konvention angående arbetslöne- och arbetstidsstatistik,
1938».
Genom delegationens för det internationella socialpolitiska samarbetet försorg
utarbetad översättning av originaltexterna till konventionsförslaget torde
få såsom bilaga (Bilaga A) fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende. I
fråga om förslagets innehåll får jag, i den mån redogörelse därför ej lämnas
i det följande, hänvisa till denna bilaga.
Konventionsförslaget.
Förslagets bestämmelser.
Konventionsförslagets bestämmelser hava upptagits under sex huvudrubriker,
nämligen
Del I. Allmänna bestämmelser (art. 1—4);
Del If. Statistik rörande genomsnittliga arbetsförtjänster och arbetstimmar,
utgjorda i gruv- och tillverkningsindustrierna (art. 5—12);
Del III. Statistik rörande tidlönesatser och normalarbetstimmar, utgjorda
i gruv- och tillverkningsindustrierna (art. 13—21);
Del IV. Statistik rörande löner och arbetstid i jordbruket (art. 22);
Del V. Diverse bestämmelser (art. 23 och 24); samt
Del VI. Slutbestämmelser (art. 25—31).
Konventionsförslaget syftar till ett internationellt förenhetligande i och för
större jämförbarhet av viktiga delar av arbetsmarknadsstatistiken och är den
första konvention av sin art, som antagits av internationella arbetskonferensen.
Föreskrifterna i del II och del III äro begränsade till löntagare i gruv- och
tillverkningsindustrier. Beträffande dessa göres en distinktion mellan »genomsnittliga
arbetsförtjänster och utgjorda arbetstimmar» samt »tidlönesatser
och normalarbetstid». I var och en av dessa delar fastställes statistikens
syfte, definieras de använda termerna och givas föreskrifter rörande de klassifikationsmetoder,
som skola tillämpas. I båda fallen föreskrives, att statistiken
skall insamlas minst en gång om året och att mera detaljerad statistik
skall insamlas minst vart tredje år. Del IV gäller jordbruket. Denna statistik
skall insamlas minst en gång vartannat år och kan avse antingen lönesatser
eller faktiska arbetsförtjänster alltefter arten av de uppgifter, som kunna
erhållas i respektive Iand. I fråga örn arbetstiden inom jordbruksarbete
uppställer konventionen som ett önskemål, att lönestatistiken för jordbruket
såvitt möjligt kompletteras med uppgifter om normalarbetstid för jordbruksarbetare.
Den uppdelning, som i konventionen göres på förenämnda tre delar, har betingats
icke endast av de statistiska uppgifternas olika karaktär inom olika
sysselsättningsområden utan även därav, att den i vissa länder föreliggande
statistiken gäller genomsnittliga arbetsförtjänster och faktisk arbetstid, medan
den i andra länder föreliggande gäller lönesatser och normalarbetstid,
Kungl. Maj:ts proposition nr 16.
5
varför det kunde antagas, att en konvention, som gåve föreskrifter om statistik
av båda dessa slag, icke skulle bliva ratificerad av länder, i vilka endast det
ena slaget av statistik hade utvecklats. I konventionen har därför införts
en bestämmelse, enligt vilken ett land kan vid sin anslutning till konventionen
utesluta antingen del II eller del III men icke båda delarna. Jämväl del IV
kan uteslutas, antingen ensam eller tillsammans med del II eller del lil.
I fråga örn föreskrifter av mera allmänt intresse må nämnas den, enligt vilken
statistiken icke får uppenbara särskilda förhållanden, som hänföra sig
till individuella företag, samt den, enligt vilken konventionen icke är att tolka
såsom innebärande krav på användning av tvångsmakt för insamling av statistiken.
I anslutning till förevarande konventionsförslag antog arbetskonferensen
tre resolutioner, i vilka konferensen uppmanar internationella arbetsbyrån att
fortsätta arbetet på en internationellt jämförbar arbetslöne- och arbetstidsstatistik,
att genom inkallande av en speciell teknisk konferens pröva metoderna
för löne- och arbetstidsstatistik inom jordbruket samt att fortsätta och
utvidga sitt arbete på internationella reallönejämförelser.
Förberedande behandling.
Förevarande konventionsförslag har vid internationella arbetskonferensen
varit föremål för endast en diskussion; förslaget har alltså icke underkastats
den sedvanliga dubbla diskussionsproceduren.
Sedan ett förberedande förslag till konvention rörande arbetslöne- och arbetstidsstatistik
samt ett förslag till rekommendation i ämnet utarbetats vid
en hösten 1937 i Genéve hållen internationell konferens av socialstatistiker,
inhämtade Kungl. Maj:t i april 1938 yttrande däröver av delegationen för det
internationella socialpolitiska samarbetet. Delegationen införskaffade i sin
tur yttranden i ärendet från socialstyrelsen, kommerskollegium, statistiska
centralbyrån, svenska arbetsgivareföreningen och landsorganisationen i Sverige.
De till delegationen avgivna yttrandena ansågos på det hela taget gynnsamma
för förslagen. Delegationen förklarade för sin del, att såväl konventions-
som rekommendationsförslaget syntes vara av beskaffenhet att
kunna godtagas av de svenska regeringsombuden vid 1938 års konferenssammanträde.
Vid behandlingen av konventionsförslaget vid konferensen blev detsamma
enhälligt antaget (125 röster mot 0). Det rekommendationsförslag, som
fogats lill det förberedande förslaget till konvention, framfördes icke vid
konferensen som rekommendationsförslag utan infogades i den första av de
förut nämnda resolutionerna.
Yttranden.
Konventionsförslaget har under hösten 1938 remitterats för utlåtande till
delegationen för det internationella socialpolitiska samarbetet, som, efter att
i sin tur hava inhämtat yttranden av socialstyrelsen, kommerskollegium, sia
-
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 16.
tistiska centralbyrån och svenska arbetsgivareföreningen, den 28 oktober 1938
avgivit utlåtande i ärendet.
I yttrandena erinras, att det föreliggande konventionsförslaget i alla viktigare
punkter överensstämmer med det hösten 1937 utarbetade förberedande
förslaget till konvention.
Av innehållet i yttrandena må vidare återgivas följande.
Socialstyrelsen framhåller, att de krav, som i konventionsförslaget uppställas
ur internationell synpunkt, i stort sett utan svårighet kunde tillgodoses
genom den av socialstyrelsen utarbetade lönestatistiken såväl vad beträffade
de industriella näringsgrenarna som i fråga örn jordbruket. Konventionen
syntes därför kunna och böra ratificeras för Sveriges del.
Styrelsen yttrar härjämte följande:
Emellertid framlägges i Sverige icke någon sådan fortlöpande statistik rörande
tidlönesatser och normalarbetstimmar, som angives i konventionsförslagets
del III. Det kunde därför ifrågasättas, att Sverige skulle i enlighet
med bestämmelserna i konventionsförslagets artikel 2 mom. 1 a), genom särskild
förklaring från sitt genom ratifikationen gjorda! åtagande utesluta
nämnda del III.
Uppgifter örn lönesatser och arbetstimmar föreligga emellertid i kollektivavtal
och dylika handlingar, och anledningen till avsaknaden av fortlöpande
bearbetning är sålunda icke, att material felas, utan att på grund av sättet
för lönebestämningen i Sverige — särskilt ackordsarbetets stora betydelse —
avtalsenliga lönesatser ha en väsentligt mindre betydelse för kännedom om
den faktiska lönenivån än förhållandet torde vara i åtskilliga andra länder.
När på detta område statistik utarbetats i vårt land, har man därför alltid
sökt tillse, att avtalsenliga lönesatser icke publiceras enbart för sig utan i
kombination med motsvarande faktiska löneinkomster. Så sker också i de
uppgifter om arbetslönerna inom vissa yrken i Stockholm, Göteborg och
Malmö, vilka sedan längre tid tillbaka årligen tillställas internationella arbetsbyrån
och ingå i dess lönestatistik.
Då sålunda hinder ej möter att utarbeta fortlöpande statistik på grundval
av avtalsenliga lönesatser för landet i dess helhet, vill socialstyrelsen icke
motsätta sig, att, därest så av andra skäl befinnes lämpligt, konventionsförslaget
i dess helhet ratificeras för Sveriges del.
Kommerskollegium vitsordar önskvärdheten av att en internationell arbetslöne-
och arbetstidsstatistik komme till stånd ungefär i överensstämmelse
med vad som avsåges i delarna II och III av förslaget. Kollegium vore emellertid
tveksamt, om den i konventionsförslagets artikel 15 behandlade särskilda
yrkesstatistiken verkligen kunde anses hava ett värde, som motsvarade
det med dess upprättande förbundna arbetet. I fråga om slutbestämmelserna
i förslaget anför kollegium:
Det synes vara mindre lämpligt, att konventionen träder i kraft, även om
endast två medlemmar ratificera densamma (art. 26, mom. 2). För Sveriges
del synes önskemålet närmast vara, att den ifrågasatta statistiken lämnar
tillfälle till jämförelser med förhållanden i ett jämförelsevis stort antal av
de länder, som ur handelspolitisk synpunkt äro av intresse. Det synes knappast
föreligga skäl att från svensk sida offra avsevärda ansträngningar på
sammanställande av de erforderliga statistiska uppgifterna, om ej de flesta
industriellt avancerade länderna — åtminstone i Europa — lämna motsva
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 16. 7
rande material, så att en i någon mån representativ världsstatistik erhålles.
Statistiska centralbyrån begränsar sin granskning till konventionens del IV,
som handlar om arbetslöne- och arbetstidsstatistik för jordbruket, och förklarar,
att med hänsyn till denna del några hinder ej möta att meddela de
i konventionsförslaget avsedda statistiska uppgifterna.
Svenska arbetsgivareföreningen uttrycker till en början sin tillfredsställelse
med att konventionsförslagets förpliktelser endast avse frivilligt lämnade uppgifter.
Föreningen förklarar sig därefter icke hava anledning till erinran
mot en ratifikation från Sveriges sida av del II i förslaget. Däremot anser
föreningen, att del III icke bör ratificeras av vårt land. Härom anför föreningen:
Visserligen
torde det icke medföra något betungande arbete för socialstyrelsen
att sammanställa och till internationella arbetsbyråns kännedom förmedla
de tidlönesatser, som ingå i de för socialstyrelsen tillgängliga kollektivavtalen
inom industriens arbetsmarknad. Dessa löneuppgifter äro emellertid
såvitt föreningen bedömer förhållandena ägnade att giva en vilseledande
uppfattning örn arbetarnas löneförhållanden i vårt land. Dels äro de kollektivavtalsbestämda
lönesatserna i stor utsträckning minimilönesatser och sålunda
icke representativa för den lön, som utgår vid tidlönsarbete, dels tilllämpas
i vårt land ackordsbetalning i så stor utsträckning, att ej heller de i
avtal fastställda normallönesatserna giva någon uppfattning örn den verkliga
arbetsinkomsten per timme. Dels sålunda med hänsyn till sitt innehåll men
dels också på grund av sin med nödvändighet vidlyftiga form skulle en
sammanställning av de kollektivavtalsbestämda lönesatserna icke vara en för
utländsk publik lämplig kunskapskälla rörande den svenska industriarbetarens
löneförhållanden.
Beträffande övriga delar av konventionsförslaget förordar föreningen ratifikation.
För egen del förklarar delegationen sig anse, att konventionen i princip
kan godtagas men tillägger följande:
Den av såväl socialstyrelsen som svenska arbetsgivareföreningen framställda
erinringen beträffande del III av konventionen synes vara av beskaffenhet
att förtjäna uppmärksammas, och konventionen inbjuder nära nog
genom en bestämmelse i sin art. 2 ratificerande medlemsstater att från sin
ratifikation utesluta viss eller vissa delar av konventionen. En sådan åtgärd
i avseende å del III skulle för övrigt undanröja kommerskollegiums erinran
i fråga om art. 15, som förekommer i denna del av konventionen.
Beträffande därefter kommerskollegiums anmärkning mot bestämmelsen
örn konventionens ikraftträdande redan efter två ratifikationer låter det
givetvis tänka sig, att konventionen för Sveriges del ratificerades med det
förbehållet, att ratifikationen icke skulle träda i kraft, förrän vissa andra
länder jämväl anslutit sig till konventionen. Delegationen kan emellertid
knappast finna en dylikt åtgärd vara fullt välmotiverad, då ju de uppgifter,
som skulle lämnas, äro allmänt tillgängliga och kunna sammanställas i enlighet
med konventionen utan alltför betungande arbete.
Under hänvisning till vad sålunda anförts förordade delegationen, att
konventionsförslaget måtte ratificeras för Sveriges del, dock med den förklaringen,
att från dess ratifikation uteslötes del lil.
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 16.
Departementschefen.
Såsom framhållits i yttrandena över ifrågavarande konventionsförslag
föreligga icke några principiella hinder mot ratifikation av detsamma. Det
framstår emellertid såsom ett önskemål från svensk sida, att internationella
löne- och arbetstidsjämförelser göras på grundval av statistik rörande faktiska
arbetsförtjänster och faktiskt utgjord arbetstid. Med hänsyn härtill
förordar jag, att konventionsförslaget ratificeras med uteslutande av dess
del III.
Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa,
att Kungl. Maj :t måtte till riksdagen avlåta proposition med
anhållan örn riksdagens yttrande angående omförmälda, av
den internationella arbetsorganisationens konferens år 1938
vid dess tjugofjärde sammanträde antagna konventionsförslag.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen,
att proposition i ämnet av den lydelse bilaga till detta
protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Lars Ekströmer.
Kungl. Maj.ts proposition nr 16 (Bilaga).
9
Bilaga A.
Förslag till konvention (nr 63) angående statistik rörande arbetslöner
och arbetstid i de förnämsta gruv- och tillverkningsindustrierna, byggnadsverksamhet
därunder inbegripen, samt jordbruk.
Internationella arbetsorganisationens generalkonferens,
vilken av styrelsen för internationella arbetsbyrån sammankallats till
Genéve och där samlats den 2 juni 1938 till sitt tjugofjärde sammanträde
och
beslutit antaga vissa förslag angående statistik rörande arbetslöner
och arbetstid i de förnämsta gruv- och tillverkningsindustrierna,
byggnadsverksamhet därunder inbegripen, jämte jordbruk,
samt beslutit, att dessa förslag skola taga form ett av förslag till internationell
konvention,
ävensom beslutit uttala att, ehuru det är önskvärt, att samtliga medlemmar
av arbetsorganisationen enligt bestämmelserna i del II av denna
konvention sammanställa statistiska uppgifter om genomsnittliga arbetsinkomster
och utgjorda arbetstimmar, det likväl är lämpligt, att konventionen
skall stå öppen för ratificering av medlemmar, som icke äro
i tillfälle att efterkomma bestämmelserna i nämnda del,
antager denna den tjugonde dagen i juni år ett tusen nio hundra trettioåtta
efterföljande förslag till konvention, som skall betecknas: Konvention angående
arbetslöne- och arbetstidsstatistik, 1938.
Del I. Allmänna bestämmelser.
Artikel 1.
Varje medlem av internationella arbetsorganisationen, vilken ratificerar
denna konvention, förbinder sig:
a) att enligt bestämmelserna i konventionen sammanställa statistik
rörande arbetslöner och arbetstider;
b) att så snabbt som möjligt offentliggöra de med tillämpning av
denna konvention sammanställda uppgifterna; börande medlemmen bemöda
sig att offentliggöra sådana uppgifter, som insamlas med tre månaders
eller kortare mellantid, under loppet av de följande tre månaderna
och sådana uppgifter, som insamlas med sex eller tolv månaders
mellantid, under loppet av de följande sex eller tolv månaderna;
c) att inom kortast möjliga tid delgiva internationella arbetsbyrån de
med tillämpning av konventionen sammanställda uppgifterna.
Artikel 2.
1. Varje medlem, som ratificerar denna konvention, kan genom en förklaring,
fogad till ratifikationen, från sitt genom ratifikationen gjorda åtagande
utesluta:
10 Kungl. Maj.ts proposition nr 16 (Bilaga).
a) en av delarna II, III eller IV;
b) eller delarna II och IV;
c) eller delarna III och IV.
2. Varje medlem, som avgivit en sådan förklaring, kan när som helst
annullera densamma genom en senare förklaring.
3. Varje medlem, för vilken en deklaration, gjord enligt punkt 1 av denna
artikel, är i kraft, bör varje år i sin rapport rörande tillämpningen av
konventionen angiva, i vilken mån framsteg gjorts i fråga örn tillämpning
av den eller de delar av konventionen, som blivit uteslutna från hans åtagande.
Artikel 3.
Intet i denna konvention medför skyldighet att publicera eller på annat
sätt yppa siffror, som skulle medföra spridande av upplysningar rörande
ett enskilt företag.
Artikel 4.
1. Varje medlem, som ratificerar denna konvention, förbinder sig att
låta vederbörande statistiska verk företaga undersökningar, omfattande antingen
samtliga eller en representativ del av de arbetare, som konventionen
avser, för att erhålla erforderliga upplysningar för den statistik, som medlemmen
förbundit sig att sammanställa i enlighet med denna konvention, såvida
icke verket redan erhållit dessa upplysningar på annat sätt.
2. Intet i denna konvention får tolkas som en förpliktelse för en medlem
att sammanställa statistik, då medlemmen efter undersökningar, verkställda
enligt moment 1 i denna artikel, finner sig icke vara i stånd att erhålla de
erforderliga upplysningarna utan anlitande av tvångsmedel.
Del n. Statistik rörande genomsnittliga arbetsförtjänster och arbetstimmar,
utgjorda i gruv- och tillverkningsindustrierna.
Artikel 5.
1. Statistik rörande genomsnittliga arbetsförtjänster och utgjorda arbetstimmar
bör sammanställas för arbetare, sysselsatta inom de förnämsta gruvoch
tillverkningsindustrierna, inklusive byggnadsverksamhet.
2. Statistiken rörande genomsnittliga arbetsförtjänster och utgjorda arbetstimmar
bör sammanställas på grundval av uppgifter, som avse samtliga
företag och arbetare eller ett representativt urval av företag och arbetare.
3. Statistiken rörande genomsnittliga arbetsförtjänster och utgjorda arbetstimmar
bör:
a) lämna särskilda uppgifter för var och en av de viktigaste industrierna;
b)
i korthet angiva beteckningarna för de industrier eller industrigrenar,
till vilka siffrorna hänföra sig.
Artikel 6.
Statistiken rörande genomsnittliga arbetsförtjänster bör omfatta:
a) alla slags kontanta betalningar och premier, som de sysselsatta
personerna erhålla av arbetsgivaren;
b) alla bidrag, såsom avgifter till socialförsäkring, vilka de sysselsatta
personerna lia att erlägga och vilka vid lönens utbetalande avdragas
av arbetsgivaren;
c) skatter, vilka de anställda ha att erlägga till offentlig myndighet
och vilka vid lönens utbetalande avdragas av arbetsgivaren.
11
Kungl. Mcij:ts proposition nr 16 (Bilaga).
Artikel 7.
I sådana länder och industrier, där naturaförmåner, såsom bostad, födoämnen
eller bränsle, tillhandahållna fritt eller till nedsatt pris, utgöra en betydande
del av de sysselsatta arbetarnas totala avlöning, bör statistiken rörande
genomsnittliga arbetsförtjänster kompletteras med uppgifter rörande
dessa naturaförmåner och, i den mån så är möjligt, deras värde uppskattas
i penningar.
Artikel 8.
Statistiken rörande genomsnittliga arbetsförtjänster bör såvitt möjligt
kompletteras med uppgifter rörande det genomsnittliga beloppet per sysselsatt
person av samtliga familjebidrag för den period, statistiken avser.
Artikel 9.
1. Statistiken rörande genomsnittliga arbetsförtjänster bör avse de genomsnittliga
arbetsförtjänsterna per timme, dag, vecka eller annan sedvanlig
betalningsperiod.
2. Då statistiken rörande genomsnittliga arbetsförtjänster avser de genomsnittliga
arbetsförtjänsterna per dag, vecka eller annan sedvanlig betalningsperiod,
bör statistiken rörande utgjorda arbetstimmar avse samma
period.
Artikel 10.
1. Den i artikel 9 omnämnda statistiken rörande genomsnittliga arbetsförtjänster
och utgjorda arbetstimmar bör sammanställas en gång per år
och, om möjligt, med kortare mellantider.
2. En gång vart tredje år och, om möjligt, med kortare mellantider bör
statistiken rörande genomsnittliga arbetsförtjänster och såvitt möjligt även
statistiken rörande utgjorda arbetstimmar kompletteras med särskilda uppgifter
för vartdera könet samt för vuxna och unga personer. Emellertid''
är det icke nödvändigt att sammanställa dylika särskilda uppgifter beträffande
industrier, där arbetarna, med undantag för ett obetydligt antal, tillhöra
samma kön eller densamma av nämnda två åldersgrupper eller att
sammanställa särskilda siffror rörande utgjorda arbetstimmar för arbetare
av maskulin! och feminint kön eller för vuxna och unga personer beträffande
industrier, där den normala arbetstiden icke växlar efter kön eller
ålder.
Artikel 11.
För det fall statistiken rörande genomsnittliga arbetsförtjänster och utgjorda
arbetstimmar icke hänför sig till hela landet utan endast till vissa
landsdelar, städer eller industricentra, böra dessa landsdelar, städer eller industricentra
såvitt möjligt angivas.
Artikel 12.
1. Indextal, utvisande den allmänna utvecklingen av arbetsförtjänsterna
per timme och örn möjligt per dag, vecka eller annan sedvanlig period, böra
beräknas så regelbundet och med så korta mellantider som möjligt och på
grundval av den statistik, som sammanställts med tillämpning av denna del
av förevarande konvention.
2. Vid beräkningen av berörda indextal bör hänsyn tagas till bland annat
de skilda industriernas relativa betydelse.
3. Vid offentliggörandet av indextalen bör uppgift lämnas om den metod,
som kommit till användning vid deras beräkning.
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 16 (Bilaga).
Del. III. Statistik rörande tidlönesatser och normalarbetstimmar, utgjorda
i gruv- och tillverkningsindustrierna.
Artikel 13.
Statistik rörande tidlönesatser och normalarbetstid för arbetare bör sammanställas
beträffande ett representativt urval av de förnämsta gruv- och
tillverkningsindustrierna, därunder inbegripen byggnadsverksamhet.
Artikel 14.
1. Statistiken rörande tidlönesatser och normalarbetstid bör angiva de tidlönesatser
och den arbetstid,
a) som äro fastställda genom lagstiftning, kollektivavtal eller skiljedomsutslag
eller genom tillämpning därav;
b) om vilka uppgifter erhållits från arbetsgivar- respektive arbetarorganisationer,
institutioner, vari båda dessa parter äro företrädda, eller
från andra lämpliga informationskällor, i fall då tidlönesatserna respektive
arbetstiderna icke fastställts genom lagstiftning, kollektivavtal eller
skiljedomsutslag eller genom tillämpning därav.
2. Statistiken rörande tidlönesatser och normalarbetstid bör angiva uppgifternas
art och ursprung och upplysa, huruvida uppgifterna avse tidlönesatser
respektive arbetstid, som fastställts genom lagstiftning, kollektivavtal
eller skiljedom eller genom tillämpning därav, eller tidlönesatser respektive
arbetstid, som fastställts genom individuella överenskommelser mellan arbetsgivare
och arbetare.
3. Då tidlönesatserna betecknas såsom minimilönesatser (andra än lagstadgade)
eller standard-, typiska eller löpande lönesatser eller karakteriseras
med liknande termer, skola dessa termer närmare förklaras.
4. Då »normalarbetstid» icke är fastställd genom lagstiftning, kollektivavtal
eller skiljedom eller genom tillämpning därav, skall nämnda uttryck
beteckna det antal timmar per dag, vecka eller annan period, utöver vilken
all utgjord arbetstid betalas efter skalan för övertidsersättning, eller utgör ett
undantag från företagets regler eller sedvänjor beträffande de åsyftade arbetarkategorierna.
Artikel 15.
1. Statistiken rörande tidlönesatser och normalarbetstid bör meddela:
a) med mellantider, icke överstigande tre år, särskilda uppgifter rörande
de förnämsta yrkena inom ett omfattande och representativt urval
av olika industrier samt
b) åtminstone en gång örn året och såvitt möjligt oftare särskilda uppgifter
för några av de förnämsta yrkena inom de viktigaste av nu åsyftade
industrier.
2. Uppgifterna rörande tidlönesatser och normalarbetstid böra i möjligaste
mån meddelas på grundval av samma yrkesklassificering.
3. Särskilda uppgifter böra lämnas för varje fall, då de informationskällor,
enligt vilka statistiken sammanställts, ej angiva de skilda yrken, å
vilka tidlönesatserna eller normalarbetstiden tillämpas, men fastställa olika
tidlönesatser eller noimalarbetstid för andra arbetarkategorier (såsom kvalificerade,
halvkvalificerade och icke kvalificerade arbetare) eller fastställa
normalarbetstid för skilda slag av företag eller grenar av företag.
4. Då de arbetarkategorier, för vilka uppgifter lämnas, icke motsvara
skilda yrken, skall varje kategoris verksamhetsområde angivas, i den mån
härför erforderliga uppgifter lämnas av de informationskällor, enligt vilka
statistiken sammanställts.
13
Kungl. Maj:ts proposition nr 16 (Bilaga).
Artikel 16.
Då tidlönestatistiken icke angiver lönesatser per timme utan per dag, vecka
eller annan sedvanlig period:
a) skall statistiken rörande normalarbetstid hänföra sig till samma
period;
b) bör medlemmen lämna internationella arbetsbyrån alla erforderliga
upplysningar för lönens beräkning per timme.
Artikel 17.
Då de informationskällor, enligt vilka statistiken sammanställts, lämna
särskilda uppgifter för olika kön och ålderskategorier, skall statistiken rörande
tidlönesatser och normalarbetstid meddela särskilda uppgifter för
vartdera könet samt för vuxna och unga personer.
Artikel 18.
Då statistiken rörande tidlönesatser och normalarbetstid icke hänför sig
till hela landet utan endast till vissa landsdelar, städer eller industricentra,
böra dessa landsdelar, städer eller industricentra såvitt möjligt angivas.
Artikel 19.
Då de informationskällor, enligt vilka statistiken rörande tidlönesatser och
normalarbetstid sammanställes, innehålla upplysningar i ämnet, skall statistiken
med mellantider, ej överstigande tre år, angiva:
a) tariffer för eventuell semesteravlöning;
b) tariffer för eventuella familjebidrag;
c) löneskalan eller den procentuella ökningen av de normala lönesatserna,
vilken tillämpas vid övertidsarbete;
d) antalet tillåtna övertidstimmar.
Artikel 20.
Beträffande de länder och industrier, där naturaförmåner, såsom bostad,
födoämnen eller bränsle, tillhandahållna fritt eller till nedsatt pris, utgöra en
betydande del av de sysselsatta arbetarnas totala avlöning, bör statistiken rörande
tidlönesatser kompletteras med uppgifter rörande dessa förmåner och,
i den mån så är möjligt, med en uppskattning av deras värde i penningar.
Artikel 21.
1. Årliga indextal, utvisande den allmänna utvecklingen av tidlönesatserna
per timme eller vecka, böra beräknas på basis av statistik, sammanställd
med tillämpning av förevarande del av denna konvention, i fall av behov
kompletterad med andra tillgängliga upplysningar (t. ex. uppgifter rörande
variationerna i ackordslönerna).
2. Då endast ett tidlöneindextal beräknats, vare sig per timme eller per
vecka, bör ett indextal rörande variationerna i den normala arbetstiden beräknas
på samma grundval.
3. Vid beräkningen av dessa indextal bör tillbörlig hänsyn tagas till bland
annat de skilda industriernas relativa betydelse.
4. Vid offentliggörandet av dessa indextal bör uppgift lämnas örn den
metod, som kommit till användning vid deras beräkning.
14 Kungl. Maj.ts proposition nr 16 (Bilaga).
Del IV. Statistik rörande löner och arbetstid i jordbruket.
Artikel 22.
1. Statistik bör sammanställas rörande jordbruksarbetarnas löner.
2. Statistiken rörande jordbruksarbetarnas löner bör:
a) sammanställas med mellantider, icke överstigande två år;
b) meddela särskilda uppgifter för var och en av de viktigaste landsdelarna;
c)
angiva arten av de naturaförmåner (inklusive bostad), som eventuellt
komplettera kontantlönen, och såvitt möjligt en uppskattning i
penningar av dessa förmåners värde.
3. Statistiken rörande jordbruksarbetarnas löner bör kompletteras med
upplysningar om:
a) de kategorier av jordbruksarbetare, till vilka statistiken hänför sig;
b) arten och ursprunget av de uppgifter, på vilka statistiken grundar
sig;
c) de metoder, som kommit till användning vid statistikens sammanställande;
d)
såvitt möjligt, den normala arbetstiden för åsyftade arbetare.
Del V. Diverse bestämmelser.
Artikel 23.
1. Medlem, vilkens territorium innefattar vidsträckta områden, beträffande
vilka det på grund av svårigheten att upprätta erforderliga administrativa
organ eller den svaga befolkningstätheten eller den ekonomiska utvecklingens
tillstånd befinnes praktiskt taget omöjligt att sammanställa statistik
enligt fordringarna i denna konvention, är berättigad att från konventionens
tillämpning helt eller delvis undantaga dessa områden.
2. Varje medlem bör i sin första årsrapport, som enligt artikel 22 i internationella
arbetsorganisationens konstitution avgives rörande tillämpningen
av denna konvention, angiva varje område, beträffande vilket medlemmen
har för avsikt att begagna sig av bestämmelserna i förevarande artikel. Sedermera
skall ingen medlem äga begagna sig av bestämmelserna i denna artikel
utom i fråga om områden, som sålunda angivits.
3. Varje medlem, som begagnat sig av bestämmelserna i denna artikel,
bör i sina följande årsrapporter angiva de områden, beträffande vilka medlemmen
avstår från rätten att utnyttja nämnda bestämmelser.
Artikel 24.
1. Internationella arbetsbyråns styrelse äger att, efter inhämtande av de
tekniska meningsyttringar den kan finna lämpliga, meddela organisationens
medlemmar förslag till förbättring eller utveckling av den statistik, som sammanställes
med tillämpning av denna konvention, eller till främjande av denna
statistiks jämförbarhet länderna emellan.
2. Varje medlem, som ratificerar denna konvention, förbinder sig:
a) att underställa sin vederbörande statistiska myndighets prövning
varje sådant förslag, som översänts till medlemmen av arbetsbyråns styrelse;
b)
att i'' sin årsrapport rörande konventionens tillämpning angiva ►
vad mån dylika förslag lett till någon åtgärd.
Kungl. Maj.ts proposition nr 16 (Bilaga).
15
Del VI. Slutbestämmelser.
Artikel 25.
De officiella ratifikationerna av denna konvention skola delgivas nationernas
förbunds generalsekreterare och registreras av honom.
Artikel 26.
1. Denna konvention är bindande allenast för de medlemmar av internationella
arbetsorganisationen, vilkas ratifikationer registrerats av generalsekreteraren.
2. Den träder i kraft tolv månader efter det två medlemmars ratifikationer
registrerats av generalsekreteraren.
3. Därefter träder denna konvention i kraft för varje medlem tolv månader
från den dag, då dess ratifikation registrerats.
Artikel 27.
Så snart ratifikationerna för två medlemmar av internationella arbetsorganisationen
registrerats, skall nationernas förbunds generalsekreterare därom
notificera alla medlemmarna av internationella arbetsorganisationen.
Han skall likaledes notificera dem registreringen av ratifikationer, som senare
delgivits honom av andra medlemmar av organisationen.
Artikel 28.
1. Varje medlem, som ratificerat denna konvention, kan, sedan tio år förflutit
från den tidpunkt, då konventionen först trädde i kraft, uppsäga densamma
genom en skrivelse, som delgives nationernas förbunds generalsekreterare
för inregistrering. Uppsägningen träder icke i kraft förrän ett år efter
det den registrerats.
2. Varje medlem, som ratificerat denna konvention och icke inom ett
år efter utgången av den i föregående stycke nämnda tioårsperioden gör bruk
av den i denna artikel stadgade uppsägningsrätten, skall vara bunden för en
ny period av tio år och kan därefter, med iakttagande av de i denna artikel
föreskrivna villkoren, uppsäga konventionen vid utgången av varje tioårsperiod.
Artikel 29.
Vid utgången av varje tidrymd av tio år, räknat från denna konventions
ikraftträdande, skall internationella arbetsbyråns styrelse förelägga generalkonferensen
en redogörelse för konventionens tillämpning och taga under
övervägande, huruvida det finnes anledning att på konferensens dagordning
uppföra frågan om dess revision helt eller delvis.
Artikel 30.
1. I fall konferensen skulle antaga en ny konvention, innebärande revision
helt eller delvis av förevarande konvention, och den nya konventionen
icke föreskriver annat,
a) skall en medlems ratifikation av den nya, reviderade konventionen,
för såvitt denna trätt i kraft, medföra omedelbar uppsägning av
förevarande konvention, oberoende av vad i artikel 28 härovan
stadgas.
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 16 (Bilaga).
b) skall från den dag, då den nya, reviderade konventionen träder i
kraft, förevarande konvention icke längre kunna ratificeras av medlemmarna.
2. Förevarande konvention skall likväl förbliva gällande till form och
innehåll för de medlemmar, som ratificerat densamma och icke ratificera
den nya, reviderade konventionen.
Artikel 31.
De franska och engelska texterna till denna konvention skola båda äga
vitsord.
Stockholm 1939. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.
384386