Kungl. Maj:ts proposition nr 158.
1
Nr 158.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa anslag till
ersättning till statens domäners fond för upplåten
mark, m. m.; given Stockholms slott den 3 mars
1939.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, dels inhämta riksdagens
yttrande angående de av föredragande departementschefen förordade grunderna
för redovisning å domänfonden av vissa för speciella uppgifter disponerade
egendomar m. m., dels ock föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om
vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Ernst Wigforss.
Utdrag av protokollet över finansårenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 3 mars 1939.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Quensel,
Forslund, Eriksson, Strindlund.
Efter gemensam beredning med cheferna för justitie-, social-, kommunikations-,
ecklesiastik- och jordbruksdepartementen anmäler chefen för finansdepartementet,
statsrådet Wigforss, fråga om vissa anslag till ersättning till
statens domäners fond för upplåten mark och anför därvid följande:
I samband med anmälan av beräkningen av inkomsterna å kapitalbudgeten
i årets statsverksproposition berördes vissa spörsmål avseende den tekniska
utformningen av medelsanvisningarna till kapitalinvestering, däribland
även frågan om sättet för finansiering av statens egendomsförvärv och öv
Bihang
till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 158—159. 1
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 158.
riga investeringar i fast egendom i de fall då fastigheterna i fråga enligt hittills
gällande praxis ej upptagas till slutlig redovisning på någon kapitalfond.
I dessa fall ha anslag för ändamålet brukat anvisas å vederbörande huvudtitel;
undantag ha gjorts för vissa försvarsväsendets fastighetsinvesteringar.
I nämnda sammanhang framhölls, att hittillsvarande praxis särskilt i ett
avseende tett sig otillfredsställande. Skattemedelsfinansiering av egendomsförvärv
i sådana fall där markområdet vore avsett att — samtidigt som det
disponerades för vissa speciella ändamål, såsom undervisning eller militära
övningar — för framtiden i viss utsträckning vara föremål för jordbruksdrift,
innebure en dold förmögenhetsbildning för vilken bärande skäl knappast
förelåge. En närliggande lösning, ägnad att medföra en tillfredsställande
utformning även av egendomsförvaltningen, syntes vara att sådana
investeringar upptages till redovisning under statens domäners fond, oavsett
för vilken myndighets räkning fastigheten avsåges skola disponeras. Vid
upplåtande från domänstyrelsens sida av på detta sätt förvärvad mark till
annan myndighet för ändamål inom dennas verksamhetsområde skulle ersättningsbelopp
utgå under vederbörande huvudtitel.
I ett enstaka fall — nämligen vid anvisande av anslag till förvärv av Broby
gård för dövstumundervisningens räkning vid fjolårets riksdag — hade
den angivna utvägen redan tillämpats. I detta riksdagens beslut syntes få
inläggas ett godkännande av den sålunda ifrågasatta principen. Med stöd härav
hade å kapitalbudgeten i statsverkspropositionen upptagits investeringsanslag
under domänfonden i vissa analoga fall. De sålunda föreslagna medelsanvisningarna
syntes böra föranleda, att under respektive huvudtitlar å
driftbudgeten uppfördes särskilda anslag för ersättning till nämnda fond för
upplåten mark. I avbidan på utredning rörande ifrågasatt retroaktiv tilllämpning
av den nya redovisningsprincipen måste under andra, femte och
nionde huvudtitlarna erforderliga anslag för ersättning till statens domäners
fond för upplåten mark uppföras i riksstatsförslaget med allenast formellt
beräknade belopp, förslagsvis i samtliga fall 10,000 kronor. Det anslag under
åttonde huvudtiteln, som skulle avse ersättningen för upplåtelse av Broby
gård, syntes däremot böra äskas med 2,500 kronor.
Sedan sistberörda anslagsfrågor undergått ytterligare beredning, anhåller
jag att få ånyo anmäla ärendet och vissa därmed sammanhängande principfrågor
i och för slutligt förslag till riksdagen.
Allmänna principer. Statens fasta egendom ingår för närvarande i den
statliga kapitalbokföringen blott i den mån egendomen med hänsyn till sin
användning kan hänföras till affärsverksfonderna, någon av delfonderna
under fastighetsfonden eller luftfartsfonden. Å affärsverksfonderna redovisas
i princip den fasta egendom som utnyttjas i den vederbörande verksstyrelse
underställda rörelsen. Fastighetsfonden har utformats i syfte att
skänka en ändamålsenlig redovisningsram för byggnader som nyttjas för
vissa statens administrativa uppgifter utanför affärsverkens förvaltningsområden.
Anläggningarna hava jämförelsevis lång och enhetlig livslängd och
Kungl. Maj:ts proposition nr 158.
3
ett bruksvärde för statsverket, som låter sig uppskatta i penningar och kan
anses konstituera ett slags naturlig förräntning. Inrättande av luftfartsfonden
har betingats av att lultfartsanläggningarna i båda dessa avseenden
skilja sig från hittills å fastighetsfonden bokförda objekt.
Med nu tillämpad bokföringspraxis saknas en ändamålsenlig redovisningsform
för de i anförda uttalanden i statsverkspropositionen åsyftade jordbruksegendomar,
vilka fylla speciella ändamål i statens icke affärsdrivande
verksamhet. Då kronoegendom upplåtits för vissa särskilda uppgifter och
därvid ställts till annan myndighets disposition, har egendomen hittills i regel
avförts ur domänfonden, även om den icke upptagits till redovisning å
annan kapitalfond. Det är önskvärt, att även för dessa egendomar finna en
lämplig redovisningsform. Redan vid inrättandet av statens allmänna fastighetsfond
uppmärksammades frågan om redovisning av dylika fastigheter.
Riksräkenskapsverket antydde då möjligheten, att ifrågavarande tillgångar
kunde bibehållas å domänfonden för att av domänstyrelsen utarrenderas till
vederbörande myndigheter.
I ett utlåtande angående frågan om ersättning för fastigheter, som överflyttats
från domänstyrelsens förvaltning, har riksräkenskapsverket sedermera
anfört, att verket funne önskvärt, att alla sådana egendomar, vilka alltjämt
kunde anses tillhöra domänfonden, åter upptoges till redovisning å sistnämnda
fond. Under hänvisning till det i det föregående omnämnda beslutet angående
förvaltningen och redovisningen av Broby gård har riksräkenskapsverket
i nämnda utlåtande vidare förordat, att enahanda redovisningsförfarande
borde tillämpas beträffande andra av statsmyndigheter förvärvade
lantegendomar än de till domänfonden hänförliga, dock icke de av militära
förvaltningar disponerade egendomarna, beträffande vilka verket komme
att avgiva särskilt förslag i samband med frågan örn ordnandet av fastighetsredovisningen
vid försvarsväsendet.
Domänstyrelsen har i anledning av detta riksräkenskapsverkets principuttalande
anfört, att, därest det för en ändamålsenlig redovisning i rikshuvudboken
av statens fastighetsbestånd befunnes nödvändigt att å domänfonden
redovisa i riksräkenskapsverkets utlåtande avsedda, till andra myndigheters
disposition ställda fastigheter, hade domänstyrelsen intet att erinra
häremot. Styrelsen förutsatte emellertid härvid, att skatter och andra
onfjjjostnader^för berörda fastigheter skulle bestridas a^de^mxndig^jgj^^igjgi
disponerade desamma. Ilärjämte förutsattes att — därest ifrågavarande
fastigheter icke kunde i statens fastighetsredovisningar särskiljas såsom sådana
fastigheter, för vilka avkastning ej påräknades — de myndigheter, som
disponerade .fastigheterna i fråga, tillgodoförde domänverket en skälig gvkasrnuipådet
av VIenTdIspöneradr fastighet skap Hulet.
Vid dc ytterligare överväganden, som ägnats frågan örn redovisning av för
speciella uppgifter upplåtna egendomar, har den vid förvärvet av Broby gård
redan tillämpade, av riksräkenskapsverket förordade redovisningsformen befunnits
förtjänt av vidare användning.
4 Kungl. Maj.ts proposition nr 158.
f"-"
Därest fråga uppkommer örn förvärv för statsverkets räkning av fast
egendom, som skall användas för speciella uppgifter men förbliva under
jordbruks- eller skogsdrift, synes sålunda investeringen i fråga böra såvitt
möjligt upptagas till redovisning under domänfonden, oavsett för vilken
myndighets räkning fastigheten avses skola disponeras. När en sådan redovisning
kan genomföras, bör anslag för förvärvet upptagas å kapitalbudgeten
under domänfonden. Den ersättning som i enlighet med principerna för
redovisningsförfarandet förutsättes skola utgå till domänstyrelsen för upplåtelse
av en fastighet till den myndighet, för vars räkning den förvärvats, synes
lämpligen böra täckas av särskilda å vederbörande huvudtitlar anvisade
ersättningsanslag, vilka, örn de än skulle komma att beräknas efter grunder
analoga med dem som tillämpas vid bestämmandet av arrenden, dock i
princip äro att jämställa med ersättningsanslagen till fastighetsfonden och
alltså representera endast en formell, av redovisningsskäl motiverad omforma
av medel inom budgetens ram. Vad här sagts örn förvärv av fast egendom
bör i tillämpliga delar gälla även vid upplåtelse till annan myndighet för
speciella uppgifter av domänstyrelsen redan underställd mark.
Det är förenat med vissa svårigheter att generellt angiva de fall, beträffande
vilka en redovisning efter angivna riktlinjer lämpligen kan ordnas.
Man synes böra förutsätta, att den till förvärv eller upplåtelse ifrågasatta
egendomen skall vara av sådan beskaffenhet, att den, örn dess användning
för speciella uppgifter förfaller, enligt domänstyrelsens mening lämpligen kan
nyttjas i verkets regi såsom jordbruks- eller skogsegendom, låt vara efter omläggning
av brukningssätt^. Om däremot å egendomen vidtagas sådana förändringar,
att dess karaktär av jordbruks- eller skogsegendom försvinner, så
torde det icke böra ifrågakomma att hänföra densamma till domänfonden.
Förutsättningar kunna då i stället föreligga att bokföra egendomen å statens
allmänna fastighetsfond.
I vilken utsträckning en viss, för speciella uppgifter disponerad egendom
skall redovisas å domänfonden torde också få bero av omständigheterna i
det särskilda fallet. I regel torde redovisningen å domänfonden böra avse
icke blott själva marken utan även de byggnader som äro direkt erforderliga
för jordbrukets eller skogsbrukets behov; om redovisningen blir av denna
omfattning, torde därav böra följa, alt även medel till uppförande av nybyggnad
eller till större förändringsarbeten för jordbrukets eller skogsbrukets
behov, som icke äro att hänföra till sedvanligt underhåll, skola anvisas
å kapilalbudgeten under domänfonden. A andra sidan kan Lovissa fall av
praktiska skäl befinnas nödvändigt att till domänfonden hänföra icke endast
de delar av en egendoms markområde som äro under jordbruksdrift och
därtill hörande åbyggnader utan även den del varå anstaltsbyggnader äro
uppförda, vilka byggnader måhända redovisas å fastighetsfonden. En sådan
delad redovisning bör dock såvitt möjligt undvikas.
Den nettoavkastning av jordbruket, som den av domänverket upplåtna
egendomen kan komma att lämna i den disponerande myndighetens hand,
torde böra allt efter omständigheterna redovisas å riksstatens inkomstsida el
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 158.
5
ler såsom uppbördsmedel för något till myndighetens förfogande ställt anslag.
I förekommande fall bör stat för egendomens drift fastställas i vanlig ordning.
Av bruttoavkastningen torde underhållet av till egendomen hörande
byggnader böra bestridas.
Från den av domänverket upplåtna egendomens avkastning är tydligen
helt att skilja den ersättning som över särskilda anslag tillföres domänfonden
och som avser en formell reglering av förhållandet mellan driftbudgeten
och fondens stat. Av den över budgeten anvisade ersättningens natur föijer,
att den blir utan betydelse för den kommunala skattskyldighet för ifrågavarande
egendomar, som eventuellt kan åvila förvaltningsmyndigheterna.
Ett i viss mån särpräglat problem erbjuda markupplåtelser till universiteten,
på grund av den ställning i förvaltningshänseende dessa av ålder ansetts
böra intaga. Egendom under domänfonden som avsetts för universitetsändamål
har i regel överlåtits å universiteten och i samband därmed avförts
från fonden. Någon anledning att framdeles fasthålla vid denna praxis
finnes ej. En eventuell disposition för universitetsändamål av mark under
jordbruksdrift torde böra utformas såsom en upplåtelse i här förut angivna
former. Om mark, som tillhör statsverket eller förvärvas av statsmedel, användes
för en byggnad inom universitetens förvaltningsområde bör marken
likaledes endast upplåtas samt överföras till, respektive upptagas till redovisning
å universitetens delfonder av statens allmänna fastighetsfond, varvid
den i samma mån som hittills fortfarande bör ingå i statens nettoförmögenhet.
I anslutning till det senast anförda må framhållas, att en omföring av fast
egendom mellan olika statliga kapitalfonder — alltså exempelvis, som i det \
berörda fallet, från domänfonden till fastighetsfonden — för framtiden
torde böra ske vid sidan av budgeten och alltså jhan vederlag till fond var- }
ifrån omföringen äger rum. Förutsättningar härför skapas genom en strängt
genomford" redovisning av statsförmögenheten å kapitalfonder, vilkas sammanlagda
behållning ej får nedbringas genom disposition av kapitalmedel å
driftbudgeten. Jag vill i detta sammanhang erinra örn att årets riksdag biträtt
ett förslag om överföring vid sidan av budgeten av vissa fastigheter
från statens pensionsfonder till fastighetsfonden. När icke särskilda omständigheter
— såsom beträffande dessa fastigheter var fallet — föranleda till
annat, torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att besluta om den fördelning
av den i förmögenhetsredovisningen ingående fasta egendomen mellan olika
kapitalfonder, som betingas av egendomens av ålder givna eller av riksdagen
fastställda användning, samt örn därmed förbundna redovisningstekniska I
åtgärder. Av Kungl. Majit vidtagna dispositioner komma, i vad de beröra
domänfonden och fastighetsfonden, under riksdagens prövning i samband
med anvisandet av ersättningsanslag till respektive fonder.
I enlighet med vad som förutsatts i statsverkspropositionen torde den nya
redovisningsformen böra från och med nästa budgetår tillämpas beträffande
de fastigheter, för vilkas förvärvande medel äskats eller komma att äskas av
6
Kungl. Maj.ts proposition nr 158.
årets riksdag, nämligen för egendomen Hall i Stockholms län, fastigheter
som disponeras av Vilhelmsro anstalt för fallandesjuka samt egendomarna
Nyckelby i Stockholms län och Mosslunda i Kristianstads län.
Retroaktiv tillämpning av de föreslagna principerna. I statsverkspropositionen
anförde jag, att om den föreslagna investeringsformen vunne riksdagens
bifall, den nya redovisningsprincipen enligt min mening borde erhålla
en i viss utsträckning retroaktiv tillämpning. I avbidan härå ha under
andra, femte och nionde huvudtitlarna erforderliga anslag för ersättning till
statens domäners fond för upplåten mark uppförts i riksstatsförslaget med
allenast formellt beräknade belopp.
Den redovisningsform för vilken jag i det föregående redogjort synes mig
i olika hänseenden erbjuda sådana fördelar, att den i viss utsträckning bör
vinna retroaktiv tillämpning i avseende å redan förvärvad egendom; närmast
har jag funnit anledning beakta de ökade garantier för ändamålsenlig drift
som i vissa fall kunna vinnas genom att egendomen underställes domänstyrelsen.
Liksom i fråga om framtida förvärv av dylika egendomar torde praktiska
överväganden i de särskilda fallen komma att bliva bestämmande för
huruvida och i vilken omfattning egendomar som redan disponerats för speciella
uppgifter, vilka föranlett att de icke nu upptagas i rikshuvudboken, skola
redovisas i den förordade formen. Beträffande problemets art och räckvidd
torde det vara tillfyllest att här omnämna vissa fall, där med hänsyn till den
hittills verkställda utredningen den nya redovisningsformen kan ifrågasättas.
Av 1936 års riksdag har medgivande lämnats till överföring från domänstyrelsens
till fångvårdsstyrelsens förvaltning av viss del av Skenäs kungsgård
för användning till anstalt för verkställande av ungdomsfängelse, under villkor
bland annat att domänfonden nedskreves med visst belopp. I avbidan på
utredning av angivna grunder för fastighetsredovisning har detta medgivande
ansetts icke böra begagnas. För fångvårdsändamål användas Marieholms
kungsgård och den för fångkolonien Singeshult avsedda jordegendomen, vilka
disponeras av fångvårdsstyrelsen. Till anordnande av statens uppfostringsanstalt
å Bona har upplåtits viss del av kronodomänen Bona, varjämte till anstalten
förvärvats ytterligare egendom med anlitande av skattemedelsanslag.
Ingen av dessa egendomar redovisas å domänfonden. För försvarsväsendets
behov stå betydande markområden till disposition, vilka delvis ligga under
jordbruksdrift. För skyddshemsändamål skall å kronoegendomen Troxhammar
nr 4 och 6 i Stockholms län anordnas ett skolhem, och förslag föreligger
om att erforderlig del av egendomen skall överföras från domänstyrelsens till
socialstyrelsens förvaltning. Såsom ett led i utvecklingen av den statliga försöksverksamheten
på jordbrukets område har staten anordnat en försöksgård
å kronoegendomen Lanna Borregården, vilken i samband därmed avförts ur
domänfonden. Offers försöksgård har tillfallit staten såsom gåva. Beslut
har fattats örn träffande av avtal med vederbörande ägare angående förvärv
för statens räkning av försöksgårdarna Flahult, Gisselås, Alträsk och
Sunderbyn, för vilket ändamål medel anvisats i årets riksstat under nionde
Kunal. Maj:ts proposition nr 158.
7
huvudtiteln. Fast egendom disponeras vidare av bland annat statens tvångsarbets-,
alkoholist- och uppfostringsanstalter, statens hingstdepåer och stuteri
samt av lantbrukshögskolan (Ultuna egendom) och lantbruks-, mejerioch
trädgårdsinstitutet vid Alnarp (Alnarps egendom).
För en retroaktiv tillämpning av den nya redovisningsformen torde i
första hand böra ifrågakomma förut angivna delar av Skenäs kungsgård i
Östergötlands län samt av egendomen Troxhammar nr 4 och 6 i Stockholms
län. Beträffande dessa egendomar torde här få lämnas följande uppgifter.
Viss del av Skenäs kungsgård i Östergötlands län. Enligt skrivelse den 17
juni 1936, nr 337, förklarade riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 129, att riksdagen medgivit, att den av domänstyrelsen utarrenderade
i Östra Husby socken belägna delen av Skenäs kungsgård jämte den i
samband därmed liggande till kungsgården hörande skogsmarken finge
den 14 mars 1938 överlåtas till fångvården under iakttagande bland
annat att statens domäners fond skulle nedskrivas med ett mot taxeringsvärdet
svarande belopp. Av propositionen framgår, att egendomens jordbrukstaxeringsvärde
är 73,800 kronor, därav 65,800 kronor för inägor och 8,000
kronor för fiske, samt att skogstaxeringsvärdet utgör 49,200 kronor.
Då frågan om redovisning av egendom under jordbruksdrift gjordes till
föremål för utredning, har, såsom nyss antytts, förenämnda bemyndigande
örn egendomens avförande från domänfonden ännu icke begagnats.
Viss del av egendomen Troxhammar nr 4 och 6 i Stockholms län. I skrivelse
den 5 juni 1937, nr 400, anmälde riksdagen, att riksdagen med bifall till
Kungl. Maj:ts i proposition den 26 februari nämnda år, nr 177, framställda
förslag godkänt vissa jämkningar i den år 1936 beslutade skyddshemsorganisationen.
Jämkningarna innefattade bland annat anläggande å kronoegendomen
Troxhammar i Skå socken av ett skolhem för gossar, för vilket ändamål
skulle erfordras ett markområde av omkring 13.68 hektar åker och
omkring 25 hektar annan mark. Kungl. Maj:t har den 3 december 1937
uppdragit åt domänstyrelsen att vidtaga erforderliga åtgärder för att det
skyddshem, som skall uppföras å ifrågavarande kronoegendom, må kunna
komma i besittning av för skyddshemsverksamheten behövlig del av egendomen.
Kronoegendomen Troxhammar nr 4 litt. A och nr 6 litt. B örn tillsammans
1 7* mantal i Skå socken av Stockholms län är genom kontrakt den 27 juli
1917 utarrenderad för tiden den 14 mars 1919—den 14 mars 1939 mot en
årlig avgäld av 1,440 kronor. Egendomen som innehåller en areal av 92.9880
hektar, "därav 44.8990 hektar tomt och åker, har ett taxeringsvärde av 55,100
kronor, varav 5,000 kronor belöpa å skog. Det område, som anses erforderligt
för skyddshemsverksamheten, torde komma att omfatta en areal av 38.4460
hektar, därav 13.3300 hektar åker. I proposition till årets riksdag framlägges
förslag örn försäljning av återstående del av egendomen.
Då sistnämnda båda egendomar ännu icke avförts ur domänfonden, synes
mig hinder icke böra möta att redan från och med nästa budgetår tillämpa
den nya redovisningsformen beträffande dem. Preliminärt beräknade belopp
för ersättning till statens domäners fond torde alltså böra upptagas å
anslag under andra respektive femte huvudtitlarna.
Vad åter angår övriga fastigheter, beträffande vilka en retroaktiv tillämpning
av den föreslagna redovisningsformen kunde ifrågakomma, har jag för
avsikt att låta fullfölja de påbörjade utredningarna i ämnet. Det är min
8
Kungl. Majlis proposition nr 158.
förhoppning, att resultaten av utredningarna i viss utsträckning skola kunna
tillgodogöras vid upprättandet av statsverkspropositionen till nästa års riksdag.
Därvid komma förslag att framläggas om anvisande av de ersättningsanslag,
vilka påkallas av den förändrade fastighetsredovisningen. Ett upptagande
på domänfonden av vissa jordbruks- och skogsegendomar, som varit
upplåtna till administrativa myndigheter, kan medföra, att de för speciella
uppgifter avsedda anstaltsbyggnaderna böra upptagas på statens allmänna
fastighetsfond, såvida de icke redan nu redovisas å denna fond. Vid framläggande
av stat för fastighetsfonden för budgetåret 1940/41 torde komma
att anmälas i vad mån en sådan redovisning befunnits lämplig. I fråga örn
de av försvarsväsendet utnyttjade markområdena erinrar jag, att riksräkenskapsverket
den 28 februari 1939 avgivit utlåtande angående redovisning av
försvarsväsendets fastigheter och därvid förordat, att denna redovisning i
princip skall anknytas till statens allmänna fastighetsfond. I betraktande
härav torde tillsvidare böra anstå med prövning av frågan om redovisning
enligt nu angivna riktlinjer av jordegendomar som disponeras för militära
ändamål; spörsmålet örn den slutliga redovisningen av dessa egendomar får
upptagas i samband med andra detaljfrågor rörande försvarsväsendets fastighetsredovisning,
vilka böra prövas vid bifall till det principiella förslaget om
denna redovisning.
Vid den fortsatta utredningen av nu berörda frågor bör jämväl övervägas,
under vilka former sådan kronoegendom skall redovisas, som enligt av riksdagen
lämnat medgivande må upplåtas till landsting, kommun, förening,
stiftelse eller annan för anordnande av alkoholistanstalt (jfr propositionen
nr 81 till årets riksdag).
Anslag till ersättning till statens domäners fond för upplåten mark. Av
vad tidigare anförts framgår, att ersättning till statens domäners fond för
upplåten mark torde böra för budgetåret 1939/40 beräknas allenast för följande
egendomar, nämligen Hall, Skenäs, Vilhelmsro, Troxhammar, Nyckelby
och Mosslunda. På grundval av nu i ärendet föreliggande uppgifter torde
förslagsanslagen till ersättning till statens domäners fond för upplåten mark
böra beräknas till 14,000 kronor under andra huvudtiteln, 4,000 kronor under
femte huvudtiteln och 7,000 kronor under nionde huvudtiteln. Beträffande
åttonde huvudtitelns motsvarande ersättningsanslag har jag ej anledning
förorda ändring i det belopp, som äskats i statsverkspropositionen, 2,500
kronor. Sammanlagt erfordras alltså i ersättning av detta slag ett belopp å
27,500 kronor. I statsverkspropositionen hava för motsvarande ändamål
upptagits 32,500 kronor.
Hemställan. Under åberopande av vad här anförts hemställer jag, att
Kungl. Maj:t måtte i proposition till riksdagen inhämta riksdagens yttrande
angående de i det föregående förordade grunderna för redovisning å domänfonden
av vissa för speciella uppgifter disponerade egendomar m. m.
Vidare hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
Kungl. Maj:ts proposition nr 158.
9
att till Ersättning till statens domäners fond för upplåten
mark för budgetåret 1939/40 anvisa följande förslagsanslag,
nämligen
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Regenten, att till riksdagen skall avlåtas
proposition av den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar.
under andra huvudtiteln .
under femte huvudtiteln .
under nionde huvudtiteln
kronor 14,000
» 4,000
» 7,000.
Ur protokollet:
G. MacDowall-Pihlström.
u
-u;V. /.;■)-
y.:
i.;:/
:Oii
r-iiVf !.
• K '' • “i| q
: i
!ot; ,t