Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

1

Nr 153.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till stat för
statens allmänna fastig hets fond för budgetåret 1939/
AO m. m.; given Stockholms slott den 3 mars 1939.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allemådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 3 mars 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

PeHRSSON-BRAMSTORP, WESTMAN, WIGFORSS, MÖLLER, ENGBERG, QUENSEL,

Forslund, Eriksson, Strindlund.

Efter gemensam beredning med cheferna för justitie-, utrikes-, social-,
kommunikations- och ecklesiastikdepartementen anmäler chefen för finansdepartementet,
statsrådet Wigforss, förslag till stat för statens allmänna fastighetsfond
för budgetåret 1939/40 m. m. och anför därvid följande:

Översikt av fastighetsfondens ställning.

För redovisning i rikshuvudboken av vissa statens fastigheter inrättades
från och med den 1 juli 1935 statens allmänna fastighetsfond. Å denna
fond hava från början redovisats vissa fastigheter, som stå under fångvårdsstyrelsens,
utrikesdepartementets, medicinalstyrelsens eller byggnadsstyrel Bihang

till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 153.

1

2

Kungl. Majlis proposition nr 153.

sens förvaltning. Med utgången av budgetåret 1937/38 har redovisningen
å fonden utvidgats till att avse även fastigheter, som disponeras av Uppsala
och Lunds universitet samt av direktionen för karolinska sjukhuset. Fonden
är uppdelad i sju delfonder, nämligen fångvårdsstyrelsens, utrikesdepartementets,
medicinalstyrelsens, byggnadsstyrelsens, Uppsala universitets,
Lunds universitets och karolinska sjukhusets delfond. Beträffande huvuddragen
av fondens konstruktion i övrigt får jag hänvisa till den redogörelse
som lämnats i årets statsverksproposition vid anmälan av för flera huvudtitlar
gemensamma frågor.

Genom beslut den 15 juni 1935 har Kungl. Majit meddelat bestämmelser
angående fastighetsfondens förvaltning. Dessa föreskrifter hava i vissa hänseenden
ändrats genom brev den 12 juni 1936 och äro i tillämpliga delar
gällande även för de vid utgången av budgetåret 1937/38 inrättade delfonderna.
Föreskrifterna finnas återgivna i statsliggaren för budgetåret 1938/
39, sid. 152.

Fastighetsfondens kapitalbehållning utgjorde den 1 juli 1937 i runt tal
285.80 miljoner kronor. Under budgetåret 1937/38 har å kapitalökningsanslag
till fonden lyftats ett sammanlagt belopp av 10.58 miljoner kronor. Vid
anordnande per den 30 juni 1938 av särskilda delfonder för vissa av Uppsala
och Lunds universitet disponerade fastigheter hava till fastighetsfonden
omförts från fonden för förlag till statsverket 1.17 miljon kronor och till
redovisning å fonden i övrigt upptagits tillgångar å 15.62 miljoner kronor.
Å byggnadsstyrelsens delfond har tillkommit 0.98 miljon kronor för sjöhistoriska
museet, varjämte till fonden överförts 0.26 miljon kronor från fonden
för anordnande av lokaler för statens ämbetsverk i huvudstaden. Förutom
en kapitalminskning på 0.55 miljon kronor, avseende direkt avskrivning av
vissa skattemedel m. m., har fastighetsfondens kapital per den 30 juni 1938
nedsatts med sammanlagt 143.46 miljoner kronor i samband med övergången
till den nya budgetordningen. I statsverkspropositionen till 1939 års riksdag
har i ett bihang till statsrådsprotokollet rörande inkomsterna å kapitalbudgeten
lämnats en redogörelse för denna förmögenhetsreglering. Härefter
utvisade fastighetsfonden en utgående behållning av 170.40 miljoner kronor.
Ett sammandrag av balansräkningen för fastighetsfonden per den 30
juni 1938 återfinnes i riksräkenskapsverkets årsbok för budgetåret 1937/38,
sid. 168—169.

Den för budgetåret 1937/38 fastställda staten för fastighetsfonden balanserade
på 14.79 miljoner kronor. Inkomsterna beräknades till detta belopp
och för utgifter upptogos 6.85 miljoner kronor. Såsom framgår av en i
nämnda årsbok (sid. 168—169) intagen sammanställning har denna stat
realiserats i nära anslutning till de beräknade beloppen. Fondens överskott
har sålunda uppgått till 7.97 miljoner kronor, att tillföras statsregleringen.
Då denna å andra sidan belastats med utgifter å ersättningsanslagen
med tillhopa 13.33 miljoner kronor, har alltså nettobelastningen å budgeten
uppgått till (13.33 — 7.97=) 5.36 miljoner kronor. Till reparations -

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

3

och underhållskostnader m. m. för fonden tillhörande fastigheter ha åtgått
3.61 miljoner kronor. Då under denna rubrik å staten anslagits 3.28 miljoner
kronor, hava för ändamålet reserverade medel minskat med 0.33 miljon
kronor. Posten för liyresutgifter å byggnadsstyrelsens delfond har överskridits
med 0.31 miljon kronor. Fastighetsfondens överskott har motsvarat 2.8
procent av kapitalbehållningen vid budgetårets ingång och 5.1 procent av
den nedskrivna behållningen vid budgetårets utgång å de fyra ursprungliga
delfonderna.

Den för innevarande budgetår gällande staten för fastighetsfonden är fastställd
genom brev den 17 juni 1938 (proposition nr 201, riksdagens skrivelse
nr 286). Beträffande statens innehåll torde få hänvisas till en vid
statsrådsprotokollet fogad tabell (bilaga B). Sammanlagda beloppet enligt
denna stat av ersättningarna till statens allmänna fastighetsfond uppgår
till 13.90 miljoner kronor. Då överskottet av fastighetsfonden beräknats till
8.15 miljoner kronor, representerar skillnaden mellan ersättningsanslagens
summa och detta överskott en nettobelastning å riksstaten av 5.75 miljoner
kronor eller 0.39 miljon kronor mera än motsvarande nettobelastning enligt
utfallet av staten för budgetåret 1937/38. Fastighetsfondens å staten för
innevarande budgetår beräknade överskott motsvarar 4.8 procent av kapitalbehållningen
vid budgetårets början.

Fastighetsfondens stat för budgetåret 1939/40.

Förslaget till stat för fastighetsfonden för budgetåret 1939/40 bygger på
en fastighetsredovisning å fonden av i princip oförändrad omfattning. De
förslag till ordnande av fastighetsredovisningen för försvarsväsendet, tullverket
och lotsverket, som jag senare torde få anmäla, påverka icke staten
för fastighetsfonden förrän från och med den 1 juli 1940.

Det förslag till stat för fastighetsfonden, som framlägges i det följande,
slutar på ett belopp av 17,163,100 kronor. Till fondens utgifter beräknas
ett belopp av 8,316,100 kronor bliva erforderligt eller 414,000 kronor mera
än enligt staten för innevarande budgetår. Kostnaderna för reparationer
och underhåll beräknas 105,000 kronor lägre, huvudsakligen beroende på
att vissa anslagsbelopp av engångskaraktär bortfalla. Till avsättning till värdeminskningskonto
äskas 82,000 kronor mera än i gällande stat. Hyresutgifterna
stiga med 472,000 kronor på grund av dels ökat behov av förhyrda
lokaler, dels påförandet av hyra samt ersättning för värme och belysning
beträffande vissa tjänstebostäder. Hyresinkomsterna stiga med

220.000 kronor. Ersättningsanslagen, som upptagas till sammanlagt

14.757.000 kronor, öka med 855,200 kronor. För byggnadsstyrelsens delfond
är stegringen, 390,100 kronor, lill större delen betingad av de ökade hyrcsutgifterna
för delfonden. För de övriga delfonderna tillsammantagna visa ersättninganslagen
en ökning på 465,100 kronor, vilken i huvudsak sammanhänger
med den ökning i kapitalbehållningen för dessa delfonder, som ligger
till grund för beräkningen av delfondernas överskott, och med ökade
liyresutgifter för vissa tjänstebostäder.

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

Fastighetsfondens totala överskott uppgår till 8.85 miljoner kronor eller
0.70 miljon kronor mera än i staten för innevarande budgetår. Detta överskott
motsvarar 4.7 procent av den uppskattade kapitalbehållningen den 1
juli 1939. Nettobelastningen å riksstaten för budgetåret 1939/40 skulle alltså
utgöra 5.90 miljoner kronor eller 0.15 miljon kronor mera än å staten för
innevarande budgetår.

Till grund för förslaget till stat för fastighetsfonden ha lagts av vederbörande
förvaltningsmyndigheter avgivna statförslag för respektive delfonder.
Närmare uppgifter örn de i dessa statförslag beräknade inkomst- och utgiftsbeloppen
lämnas i en sammanställning i bilagan B, däri även införts motsvarande
belopp i den för innevarande budgetår fastställda staten för fastighetsfonden.

över dé av fångvårdsstyrelsen och medicinalstyrelsen framlagda statförslagen
har byggnadsstyrelsen avgivit infordrade utlåtanden, varefter riksräkenskapsverket
dels i särskilt utlåtande den 9 december 1938, dels i sin inkomstberäkning
för budgetåret 1939/40 yttrat sig i ärendet. Riksräkenskapsverkets
utlåtande och därvid fogade förslag till stat för statens allmänna
fastighetsfond för budgetåret 1939/40 m. m. ävensom ett utdrag i erforderliga
delar av verkets inkomstberäkning torde få såsom bilagor fogas vid
statsrådsprotokollet (bilagor A, B och C). Ett preliminärt förslag till stat
för fastighetsfonden har fogats vid årets statsverksproposition.

Vid beräkningen av de särskilda posterna å fastighetsfondens stat för
nästa budgetår har jag kunnat utgå från det av riksräkenskapsverket framlagda
förslaget, i vilket huvudsakligen vidtagits jämkningar på grund av
efter förslagets avgivande inträffade omständigheter. I den mån de följande
beräkningarna ej särskilt av mig motiveras, torde jag alltså få hänvisa till
nämnda förslag ävensom till övriga till ärendet hörande handlingar.

Utgifterna.

Å fastighetsfondens stat böra utgifterna för nästa budgetår fördelas på följande
rubriker, nämligen: 1) reparations- och underhållskostnader m. m.,
2) avsättning till värdeminskningskonto, 3) hyres- och arrendeutgifter m. m.
för av fonden förhyrda lokaler och arrenderade markområden. .

Reparations- och underhållskostnader m. lii.

I anslutning till vissa principiella överväganden, som framlades i propositionen
nr 221 till 1937 års riksdag, meddelade Kungl. Majit i brev den 18
juni 1937 följande föreskrifter rörande reparations- och underhållskostnaderna: Kungl.

Maj:t förklarar, att de under denna rubrik upptagna anslagsbeloppen
icke må överskridas, dock att denna föreskrift icke skall hava tillämpning
å den under utrikesdepartementets delfond upptagna anslagsposten till
kursförluster.

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

5

Kungl. Maj:t föreskriver, att i den mån medel av de under denna rubrik
upptagna anslagsposterna ställas till förfogande utan angivande av bestämt
ändamål, anslagsmedlen må användas för nödvändiga underhållsarbeten eller
ersättningsarbeten avsedda att upprätthålla fastighetsbeståndets bokförda
värde, men däremot icke för investering medgivande ökning av nämnda värde;
och skall myndighet, som förvaltar delfond av fastighetsfonden, före den
1 januari 1939 till Kungl. Majit avgiva redogörelse för användningen under
budgetåret 1937/38 av ifrågavarande medel, jämte från föregående budgetår
reserverade medel.

Kungl. Majit — som erinrar, att besparingar, som kunna uppkomma å de
under ifrågavarande rubrik upptagna, till beloppet begränsade anslagsposterna,
skola för varje delfond vid budgetårets utgång överföras till en för delfonden
upplagd diversemedelstitel — förklarar, att den myndighet, som förvaltar
delfonden, äger utan Kungl. Majits bemyndigande i varje särskilt fall
disponera sådana besparingar för bestridande av de reparations- och underhållskostnader
m. m. för delfonden tillhörande fastigheter, vartill de under
anslagsposterna beräknade medlen av Kungl. Majit anvisats. Därvid skall
dock iakttagas, att i den mån under ifrågavarande anslagsposter efter fastighetsfondens
uppläggande anvisats vissa belopp för särskilt angivna ändamål,
besparingar å de sålunda till förfogande ställda medlen skola redovisas å särskilda
för ändamålet upplagda konton, samt att sedan ändamålet blivit fyllt,
dock senast vid utgången av andra budgetåret efter det, å vars stat medlen
blivit sist anvisade, dylika besparingar skola, där Kungl. Majit ej annorlunda
bestämmer, tillgodoföras den å fastighetsfondens stat uppförda inkomsttiteln
»Diverse inkomster».

I enlighet med vad Kungl. Majit föreskrivit hava de myndigheter, som
under budgetåret 1937/38 förvaltat delfonder av fastighetsfonden, avgivit redogörelser
för användningen under nämnda budgetår av medel som under
ifrågavarande anslagsposter ställts till förfogande. I den mån icke uppgifter
i det följande lämnas ur dessa redogörelser torde beträffande redogörelsernas
innehåll få hänvisas till handlingarna i ärendet.

I samband med fastställande av stat för fastighetsfonden för budgetåret
1938/39 hava meddelats likartade föreskrifter angående dispositionen av anslagsposterna
till reparations- och underhållskostnader m. m. som de i regleringsbrevet
den 18 juni 1937 intagna.

Jag övergår härefter till de av myndigheterna framlagda förslagen om anvisande
för nästa budgetår av medel till reparations- och underhållskostnader
m. m.

Fångvårdsstyrelsens delfond. Till reparations- och underhållskostnader
m. m. för denna delfond hava i fastighetsfondens stater varit anslagna följande
belopp, jämte vilka ställts de faktiska utgifterna under respektive budgetår: -

Budgetår

1935/36

1936/37

1937/38

1938/39

Enligt stat En]W räken skaperna kronor

kronor

285.000 272,968:09

535.000 399,056:21

300.000 298,625: 82

300,000

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 153-

Av det för budgetåret 1936/37 anvisade beloppet hänförde sig 285,000 kronor
till ordinarie reparations- och underhållskostnader m. m., medan 250,000
kronor avsågo vissa större arbeten vid centralfängelserna å Långholmen och
Härlanda samt i Härnösand.

Angående användningen av de för budgetåret 1937/38 tillgängliga medlen
inhämtas ur den av fångvårdsstyrelsen angivna redogörelsen i huvudsak följande: Enligt

Kungl. Maj:ts brev den 18 juni 1937 angående inkomst- och utgiftsstat
för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1937/38 m. m. bemyndigades
fångvårdsstyrelsen att för ordinarie reparations- och underhållskostnader
m. m. under nämnda budgetår disponera 300,000 kronor, varjämte ett
reservationsbelopp från budgetåret 1936/37 av kronor 30,673: 34 stått till förfogande,
sammanlagt alltså kronor 330,673: 34. Nämnda belopp har under
budgetåret 1937/38 använts på så sätt, att för reparations- och underhållskostnader
m. m. utbetalts kronor 269,594: 07 och för onera kronor 29,031: 75,
varjämte en reservation till budgetåret 1938 39 av kronor 32,047:52 uppstått.
Arten av de utförda reparations- och underhållsarbetena framgår i
huvudsak av den jämlikt föreskrift för budgetåret 1937/38 upprättade generalplanen,
varav avskrift tillställts justitiedepartementet.

Utöver de arbeten, som upptagits i generalplanen, ha under budgetåret
1937/38 utförts vissa andra nödvändiga reparations- och underhållsarbeten.
Bland nu avsedda arbeten må särskilt framhållas reparationsarbeten av och
inom bostadshusen vid centralfängelserna å Långholmen och Härlanda samt
straffängelset i Vänersborg, ändring av pannanläggningen vid centralfängelset
å Härlanda samt reparationsarbeten vid centralfängelserna i Malmö,
Härnösand, Växjö och Norrköping, straffängelserna i Jönköping, Karlstad,
Falun och Gävle samt kronohäktena i Nyköping, Västervik, Visby, Ystad,
Sundsvall, Hudiksvall och Haparanda.

Den reservation till budgetåret 1938/39, som uppstått, förklaras till stor
del därav, att vissa till budgetåret 1937 38 hänförliga arbeten icke blevo slutlikviderade
före sistnämnda budgetårs utgång.

Härjämte är att nämna, att —• utöver vad sålunda under budgetåret 1937/38
disponerats — av följande jämlikt Kungl. Maj:ts beslut för särskilt angivna
ändamål anvisade medel nedanstående belopp använts under samma budgetår.
I detta avseende får styrelsen anföra följande.

Genom brev den 12 juni 1936 angående inkomst- och utgiftsstat för statens
allmänna fastighetsfond för budgetåret 1936/37 m. m. bemyndigade
Kungl. Maj:t styrelsen, utöver det att medgivande lämnades att disponera
högst 285,000 kronor för ordinarie reparations- och underhållsarbeten m. m.,

att för en kostnad av högst 146,000 kronor låta vid centralfängelset å
Långholmen utföra arbeten med utvändiga avloppsledningar, värmeledning
i kronohäktet samt sanitära installationer i kronohäktet och centralavdelningen,

att för en kostnad av högst 33,000 kronor låta ombesörja insättande av
nya pannor i stora panncentralen samt vissa därmed sammanhängande
byggnadsarbeten vid centralfängelset å Härlanda,

samt att för en kostnad av högst 71,000 kronor låta verkställa åtgärder för
uppvärmning och sanitära installationer vid centralfängelset i Härnösand.

Av de sålunda anvisade medlen hade under budgetåret 1936 37 utbetalts

för arbetena vid

centralfängelset å Långholmen .................... kronor 68,988: 30

centralfängelset å Härlanda ...................... » 17,927: 18

centralfängelset i Härnösand ..................... » 45,782: 16

Kungl. Maj:ts proposition nr 153. 7

varför reservationen å respektive anslagsmedel till budgetåret 1937/38 utgjorde: för

arbetena vid centralfängelset å Långholmen...... kronor 77,011: 70

för arbetena vid centralfängelset å Härlanda........ » 15,072:82

för arbetena vid centralfängelset i Härnösand ...... » 25,217:84.

Under budgetåret 1937 38 ha för arbetena vid centralfängelset å Långholmen
utbetalts kronor 74,968: 99, medan de anvisade medlen till arbeten
vid centralfängelserna å Härlanda och Härnösand till fullo utnyttjats. I
enlighet med gällande föreskrifter har besparingen å medlen till arbeten med
utvändiga avloppsledningar, värmeledning i kronohäktet samt sanitära installationer
i kronohäktet och centralavdelningen vid centralfängelset å Långholmen
vid uppgörande av bokslutet för budgetåret 1937/38 tillgodoförts den
å fastighetsfondens stat uppförda inkomsttiteln »Diverse inkomster».

I detta sammanhang torde böra omförmälas en av fångvårdsstyrelsen
gjord anmälan om disposition av förevarande anslagspost i samband
med utförande av vissa arbeten å tjänstebostäder, till vilka investeringsanslag
anvisats å riksstaten.

Till byggnadsarbeten m. m. vid centralfängelset i Malmö har riksdagen
anvisat dels å riksstaten för budgetåret 1937/38 ett reservationsanslag av

122,000 kronor, dels ock — på grund av inträdda prisstegringar — å tillläggsstat
för samma budgetår ett reservationsanslag av 25,000 kronor.

Fångvårdsstyrelsen har nu i skrivelse till Kungl. Maj:t den 25 november
1938 anfört bland annat följande:

Då av fångvårdsstyrelsen beträffande ifrågavarande arbeten infordrade
entreprenadanbud inkommo, visade det sig, att kostnaderna för värme- och
sanitetstekniska installationer i det närmaste överensstämde med de ursprungliga
beräkningarna, medan kostnaderna för de byggnadsarbeten, som
ansågos böra verkställas i samband med nyssnämnda arbeten, avsevärt överstego
de ursprungligen beräknade kostnaderna.

Beträffande byggnadskostnaderna anförde fångvårdsstyrelsens arkitekt
Gustaf Birch-Lindgren i promemoria den 9 juli 1938 bl. a. följande: Den
av vederbörande byggmästare ursprungligen uppgjorda beräkningen hade ej
avsett mer än erforderlig håltagning och efterlagning, uppsättning av vissa
nya väggar m. m. Sedan den år 1935 uppgjorts, hade emellertid underhåll
och reparationer inom de berörda lägenheterna nästan helt och hållet eftersatts
i avvaktan på värmeledningens införande för att utföras i sammanhang
härmed. Dessa reparationer hade, då bostäderna, särskilt vid Solgatan, vöre
av en ganska låg kvalitet, kommit att under årens lopp bliva betydande.
Det hade vid förslagets utarbetande och i samband därmed gjorda undersökningar
visat sig, att lägenheterna vore behäftade med större brister än
som kunnat förutses. Sålunda vore golven under en hel del diskbänkar helt
uppruttna och ett stort antal spisar utbrända. Av detta skäl hade en hel del
anskaffningar och omplaceringar av inredningsmaterialier blivit nödvändiga,
vilka borde verkställas i samband med arbetena med värme- och sanitetstekniska
installationer.

Sammanlagda kostnaden för de arbeten som ansågos böra verkställas i
ifrågavarande bostadshus vid centralfängelset i Malmö uppgick till 179,500
kronor. Då omförmälda anslag uppgå till (122,000 + 25,000) 147,000 kronor,
erfordrades alltså ytterligare ett belopp av 32,500 kronor. Med hänsyn

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

till vad arkitekten anfört rörande underhåll och reparationer, som eftersatts
i ifrågavarande bostadshus, och då de arbeten, som ansågos erforderliga för
en förbättring i sådant avseende, för kostnadernas nedbringande och av hänsyn
till innehavarna av bostadslägenheterna borde ske i samband med installationsarbetena,
fann styrelsen, att de medel 32,500 kronor, som erfordrades
utöver sammanlagda anslagsbeloppet 147,000 kronor, borde utgå av
de till styrelsens förfogande stående medlen å fastighetsfondens stat till
reparations- och underhållskostnader m. m. Styrelsen har därvid tagit hänsyn
till de belopp, som normalt utgå till reparations- och underhållsarbeten
för fastigheter tillhörande fångvårdsstyrelsens delfond.

Ifrågavarande arbeten för sammanlagt 179,500 kronor, som särskilt med
hänsyn till värmelednings införande voro av brådskande natur, ha igångsatts
och äro numera i det närmaste slutförda.

Ehuru fångvårdsstyrelsen jämlikt föreskriften i bestämmelserna angående
förvaltningen av statens allmänna fastighetsfond att de för reparations-
och underhållskostnader m. m. avsedda anslagsmedlen må användas
för nödvändiga underhållsarbeten eller ersättningsarbeten ansett sig äga befogenhet
att gälda ifrågavarande byggnadskostnader på sätt ovan angivits,
har styrelsen på grund av att ersättningsarbetena i förevarande fall måst
utföras i direkt samband med investeringsarbeten och på grund av det förhållandevis
stora beloppet 32,500 kronor funnit sig böra underställa ärendet
Kungl. Maj:ts prövning.

Av en vid styrelsens skrivelse fogad promemoria framgår, att ifrågavarande
bostadshus redovisas å fastighetsfonden med ett sammanlagt byggnadsvärde
av 400,000 kronor. Styrelsen har framhållit, att de normala reparationsoch
underhållskostnaderna för fångvårdsstyrelsens delfond av fastighetsfonden
uppginge till 3 procent av byggnadsvärdet, och att normala reparationsoch
underhållskostnader för ifrågavarande bostadshus alltså skulle uppgå till

12,000 kronor för år. Emellertid hade under de fem senast förflutna budgetåren
till underhållsarbeten anvisats endast omkring 18,000 kronor, varför
det eftersatta underhållet synts böra uppskattas till omkring 42,000 kronor.

I vad avser medelsbehovet för reparations- och underhållskostnader m.
m. för budgetåret 1939/40 har fångvårdsstyrelsen framhållit, att
anspråken på medel för ordinarie reparations- och underhållsarbeten stegrats,
icke minst beträffande bostadslägenheter; prisstegringen å material
m. m. hade verkat i samma riktning. De för reparationer och underhåll
avsedda medlen hade under det sistförflutna budgetåret varit så knappa,
att åtskilliga nödvändiga arbeten icke kunnat komma till utförande. Under
åberopande härav har styrelsen hemställt, att beloppet under denna post
måtte höjas från 300,000 kronor med 25,000 kronor till 325,000 kronor.

Byggnadsstyrelsen har anfört, att då det äskade beloppet innebure
en ökning av cirka 15 procent å det vid fastighetsfondens tillkomst år
1935 anvisade beloppet, någon erinran ej syntes böra göras mot höjningen
med hänsyn till numera inträdda prisökningar, i all synnerhet som sedan
nämnda tidpunkt jämväl tillbyggnader och nybyggnader företagits.

Även riksräkenskapsverket har biträtt beräkningen av anslagsposten
ifråga.

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

9

Utrikesdepartementets delfond. För denna delfond hava till reparationsoch
underhållskostnader m. m. beräknats, respektive utgått följande belopp:

Budgetår

Enligt stat

Enligt räken-skaperna

kronor

kronor

1935/36 ...........

........... 146,400

94,510: 56

1936/37 ...........

........... 141,400

146,371: 57

1937/38 ...........

........... 181,400

209,591: 74

1938/39 ...........

........... 200,000

Höjningen för budgetåret 1937/38 med 40,000 kronor var föranledd därav,
att under anslagsposten inbegrepos utgifter för med anslagsposten avsedda
ändamål utan hänsynstagande till i vad mån dessa kunde vara betingade av
minskning av den svenska kronans värde i förhållande till vissa utländska
valutor efter den 27 september 1931; tidigare hade merutgifter av nämnda
anledning täckts från ett å tredje huvudtiteln uppfört anslag till reglering
av vissa kursförluster.

Av den utav utrikesdepartementet avgivna redogörelsen för användningen
av de för budgetåret 1937/38 till förfogande stående medlen under denna
anslagsrubrik framgår, att dessa medel uppgått till i runt tal 229,000 kronor,
varav 47,000 kronor i reservation från budgetåret 1936/37, samt att av samma
medel disponerats 210,000 kronor, i följd varav den kvarstående reservationen
utgjorde allenast 19,000 kronor.

Bland utgifterna må nämnas följande:

Beskickningshuset i Haag: Installation av värmeledning

och vissa andra reparationer ...................... kronor 21,193:64

Beskickningshuset i Köpenhamn: Förstärkning av grunden
och vissa andra reparationer .................. » 15,455: 70

Beskickningshuset i Oslo: Kostnader för vissa reparationer
............................................ » 12,270:37.

I försäkringspremie för samtliga beskickningshusen har utbetalts 3,260
kronor 93 öre. Kursförlusterna hava utgjort i runt tal 40,600 kronor.

I fråga örn beräkningen av anslagsposten för budgetåret 1938/39 torde få
erinras, att, enligt vad som framgår av propositionen nr 201 år 1938, byggnadsstyrelsen
haft tillfälle att tillsammans med utrikesdepartementet verkställa
nya beräkningar rörande underhållet av här ifrågakommande fastigheter
med tillhörande trädgårdar, varvid hänsyn tagits till de verkliga utgifter
departementet haft under senaste femårsperiod, inberäknat kursförlustersättning.
Underhållskostnaderna beräknades därvid till 90,000 kronor. De
i samma utgiftspost ingående kostnaderna för onera etc. hade befunnits kunna
sättas till förslagsvis 85,000 kronor. Med tillägg av ränta och amortering
å köpeskillingen för beskickningshuset i Ankara beräknades således denna
utgiftspost till (90,000 + 85,000 + 25,000 =) 200,000 kronor, med vilket belopp
anlagsposten blev uppförd i staten.

Vid utrikesdepartementets nu föreliggande statförslag har fogats en inom

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

byggnadsstyrelsen upprättad promemoria angående beräknade underhållskostnader
för ifrågavarande delfond tillhöriga fastigheter under budgetåret
1939/40. Av promemorian inhämtas i huvudsak följande:

Sedan nyssnämnda kostnadsberäkning upprättats hade ytterligare en fastighet,
nämligen beskickningshuset i Bukarest tillkommit. För inköp och reparation
av denna fastighet hade anvisats ett reservationsanslag av 295,000
kronor. Markvärdet kunde beräknas till 80,000 kronor, varför byggnadsvärdet
skulle utgöra 215,000 kronor. Underhållskostnaderna för byggnaden och
skötsel av tillhörande trädgård skulle bliva cirka 3,000 kronor per år örn man
räknade med den medelprocent, 1.37, som i den tidigare beräkningen underhållskostnaderna,
90,000 kronor, utgjorde av beräknade byggnadsvärden,

6,560,000 kronor.

Någon ökning av underhållskostnaderna för budgetåret 1939/40 syntes
dock, trots tillkomsten av fastigheten i Bukarest, ej behöva beräknas, enär
byggnaden som år 1938 fullständigt reparerats inom de närmaste åren ej
borde kräva några större underhållsarbeten. Dessutom syntes besparingar
kunna göras å beräknade underhållskostnader för beskickningshuset i Tokio,
som enligt uppgift vore utrymt, samt beskickningshuset i Oslo, som under
sistlidet år genomgått en fullständig reparation.

Beträffande onera och övriga utgifter syntes i överensstämmelse med vad
som ovan sagts om underhållet någon ökning av år 1937 beräknade kostnader,
85,000 kronor, ej behöva göras.

Utgiftsposten ifråga kunde alltså för budgetåret 1939/40 oförändrat beräknas
till (90,000 ~r 85,000 + 25,000 =) 200,000 kronor under förutsättning
att posten 25,000 kronor, som utgjorde beräknade utgifter för beskickningshuset
i Ankara, förbleve oförändrad.

1 enlighet härmed har i utrikesdepartementets statförslag upptagits
ett belopp av 200,000 kronor för reparations- och underhållskostnader

m. m. Denna beräkning har

riksräkenskapsverket lämnat utan

erinran.

Medicinalstyrelsens delfond.

Till reparations-

och underhållskostnader

m. m. hava för denna delfond anslagits och utgått följande belopp:

Budgetår

Enligt stat

kronor

Enligt räken-skaperna
kronor

1935/36 .............

....... 900,000

734,405: 17

1936/37 .............

....... 1,012,000

866,360: 29

1937/38 .............

....... 1,100,000

1,130,159: 31

1938/39 .............

....... 1,250,000

Av medicinalstyrelsens redogörelse för dispositionen av anslagsposten
i fråga för budgetåret 1937/38 framgår till en början, att för ändamålet
stått till förfogande från föregående budgetår reserverade medel å cirka

311.000 kronor ävensom det för budgetåret 1937/38 anvisade anslaget

1.100.000 kronor, eller sammanlagt 1,411,000 kronor. Utgifterna under året
hava uppgått till omkring 1,130,000 kronor, i följd varav de vid budgetårets
utgång reserverade medlen utgjorde 281,000 kronor. Av sistnämnda belopp

Kungl. Maj.ts proposition nr 153.

11

stodo 210,000 kronor till sjukhusdirektionernas disposition och allenast

70,000 kronor till medicinalstyrelsens förfogande.

Av de för budgetåret 1937/38 disponibla anslagsmedlen hava 350,000 kronor
upptagits i de 23 sinnessjukhusens stater till direktionernas fria förfogande
för smärre reparationer och onera. I anledning av direktionernas
jämlikt § 21 i stadgan angående sinnessjukvården i riket avgivna reparationsförslag
har medicinalstyrelsen beslutat reparationer för en sammanlagd
kostnad av 455,000 kronor. Vidare hava till extra och större arbeten ställts
till förfogande tillhopa 361,000 kronor samt för besiktningar, avsyningar,
kontroll m. m. använts 56,000 kronor. Av de extra arbetena torde få nämnas
följande, för vilka totalkostnaden överstigit 10,000 kronor:

S:ta Annas sjukhus: Förändringar i östra paviljongen . . kronor 11,133:20

S:t Sigfrids sjukhus: Desinfektionsugn .............. » 12,935: —

S:t Lars sjukhus: Promenadgårdsmur och w. c......... » 11,010: 20

S:ta Maria sjukhus: Hiss i paviljong IV .............. » 17,060: —

S:ta Maria sjukhus: Sanitär installation i byggnaden

XXVI .......................................... » 14,302: —

S:t Jörgens sjukhus: Grundförstärkning (enligt kontrakt) » 48,700: —

Källshagens sjukhus: Inredning av vävsal ............ » 13,920: —

Furunäsets sjukhus: Värmeledning inom »Kolonien» .. » 14,724: 50.

För budgetåret 1939/40 har medicinalstyrelsen beräknat samma
belopp till reparations- och underhållskostnader m. m. som för innevarande
budgetår eller 1,250,000 kronor. Styrelsen har till stöd härför åberopat de
skäl som anförts vid beräkningen äv medel för samma ändamål för budgetåret
1938/39. Medicinalstyrelsen framhöll då, att underhållet av de till styrelsens
delfond hörande fastigheterna krävde år från år stegrade kostnader.
Detta gällde ej blott de egentliga sjukhusbyggnaderna utan även och i proportionsvis
högre grad sinnessjukhusens bostadshus, vilka i stor utsträckning
påfordrade underhålls- och förbättringsarbeten. Med hänsyn till det
begränsade belopp, som anvisats för ändamålet, hade medicinalstyrelsen endast
med iakttagande av en i längden icke försvarlig återhållsamhet kunnat
bevilja utförande av dylika arbeten. Det till reparations- och underhållskostnader
m. m. anvisade beloppet borde på grund härav och jämväl med
hänsyn till de under senaste tiden starkt ökade kostnaderna för byggnadsmateriel
av olika slag höjas från dåvarande 1,100,000 kronor till 1,250,000
kronor.

Byggnadsstyrelsen och riksräkenskapsverket hava icke
haft något att erinra beträffande det av medicinalstyrelsen äskade beloppet
till reparationer och underhåll.

Byggnadsstyrelsens delfond. Under denna delfond hava till reparåtionsoch
underhållskostnader m. m. anvisats följande belopp, jämte vilka angivits
de faktiska utgifterna från anslagsposten under respektive budgetår:

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

Budgetår

1935/36

1936/37

1937/38

1938/39

Enligt stat
kronor

1,243,500

1.321.000

1.700.000

2.084.000

Enligt räkenskaperna

kronor

1,023,789: 18
1,036,149: 58
1,971,533: 56

I skrivelse den 12 december 1938 har byggnadsstyrelsen avgivit redogörelse
för användningen under budgetåret 1937/38 av medel, som utan
angivande av bestämt ändamål ställts till förfogande under rubriken »reparations-
och underhållskostnader m. m. för fonden tillhörande fastigheter»
jämte från föregående budgetår reserverade medel.

Ur denna redogörelse inhämtas bland annat:

Det belopp, som — utan angivande av bestämt ändamål — för budgetåret
1937/38 ställdps till byggnadsstyrelsens förfogande under rubriken »reparations-
och underhållskostnader m. m. för fonden tillhörande fastigheter,
byggnadsstyrelsens delfond», utgjorde 1,472,000 kronor.

Tillgängliga medel och under budgetåret verkställda utgifter framgå av
följande sammanställning.

Behållning den 1 juli 1937, uppkommen på grund
av att vissa räkningar icke hunnit likvideras och vissa
planerade arbeten icke hunnit slutföras eller kunnat
igångsättas före utgången av budgetåret 1936/37 .... kronor 504,561:24

Anslag för budgetåret 1937/38 .................. » 1,472,000: —

Diverse inkomster ............................ » 25,475:84

• Summa kronor 2,002,037: 08.

Under budgetåret likviderade räkningar, till en
mindre del avseende vissa i generalplanen för budgetåret
1938/39 upptagna under våren 1938 igång -

satta arbeten å stockholmsfastigheterna ............ kronor 1,769,009:40

Behållning den 30 juni 1938, uppkommen på grund
av att vissa räkningar icke hunnit likvideras och vissa
planerade arbeten icke hunnit slutföras eller kunnat
igångsättas före budgetårets slut .................. »_233,027: 68

Summa kronor 2,002,037:08.

Såsom diverse inkomster redovisas förutom en del omföringsposter bland
annat medel, som dels influtit genom försäljning av plåtskrot och kasserade
byggnadsmaterialier av olika slag och dels inlevererats från statsinstitutioner,
för vilkas räkning byggnadsstyrelsen utfört arbeten. Som inkomster
upptagas därjämte av hyresgäster inlevererade avgifter för elektrisk
strömförbrukning och värmeersättningar ävensom gaturenhållningsavgifter
för en del statsverket tillhöriga fastigheter, som ej stå under byggnadsstyrelsens
förvaltning, men för vilka styrelsen jämlikt föreskrift i nådigt brev
av den 21 maj 1937 förskotterat avgifterna för åren 1928—1935.

För fastigheterna hava bestritts utgifter för skatter, gatu- och gårdsrenhållning,
sotning, vattenförbrukning, snöskottning, besiktning av hissar,
åskledare och ångpannor, prövning av brandskåp och dragning av byggnadsur,
upprättande av relationsritningar, ritningskopior, fotografier över
byggnader, renskrivning av entreprenadhandlingar, tryckning av anbuds -

Kungl. Maj.ts proposition nr 153.

13

formulär, arvoden lill arkitekter och konstruktörer för i samband med arbetena
erforderliga utredningar, ritningar och andra entreprenadhandlingar
samt förberedande undersökningar rörande förekomsten av triignagande
insekter i byggnader.

Inom fastigheterna hava arbeten utförts, som äro att hänföra till vanliga,
löpande in- och utvändiga årliga underhållsarbeten, såsom reparation av
rum och lokaler, korridorer och trappuppgångar m. m. innefattande justering
av snickerier, lagning av puts, ommålning av tak, väggar, snickerier och
rörinstallationer, tapetsering, reparation eller nyanskaffning av linoleummattor,
reparation av golv av olika slag, omläggning av belysningsledningar,
underhåll och reparation av pannanläggningar, hissar, fläktar och värmeledningar
samt ledningar för gas, vatten och avlopp, komplettering och utökning
av anordningar för friskluft och evakuering, modernisering och utökning
av laboratorie- och andra inredningar inom fastigheter, som inrymma
museilokaler samt lokaler för undervisningsändamål, reparation och
målning av yttertak och plåtbeslag m. m., underhåll av beläggningar å altaner
och terrasser, reparation av fasader samt underhåll av inhägnader,
planteringar och gräsmattor vid vissa fastigheter.

Härutöver uppräknas i skrivelsen ett antal arbeten på åtskilliga fastigheter,
beträffande vilka torde få hänvisas till byggnadsstyrelsens skrivelse.

Beträffande dispositionen av den för budgetåret 1938/39 uppförda anslagsposten
har Kungl. Maj:t i regleringsbrevet för fastighetsfonden den 17 juni
1938 meddelat följande bestämmelser:

Kungl. Maj:t medgiver, att byggnadsstyrelsen må av denna anslagspost
disponera högst 1,770,000 kronor för ordinarie reparations- och underhållskostnader
m. m. för å delfonden redovisade fastigheter, i vilka kostnader
inbegripas dels staten åliggande kommunala och andra utskylder för nämnda
fastigheter, dels ock staten åliggande renhållnings- m. fl. utgifter för
staten tillhöriga, i delfonden ingående fastigheter i Stockholm.

Kungl. Majit, som den 12 juni 1936 bemyndigat byggnadsstyrelsen att för en
kostnad av högst 188,000 kronor låta verkställa av styrelsen i skrivelse den
13 november 1935 föreslagen iståndsättning av de sanitära anläggningarna
m. m. vid veterinärhögskolan, förklarar, med ändring av nämnda beslut,
att kostnaden för ifrågavarande arbete må uppgå lill högst 218,000 kronor,
samt medgiver, att av förevarande anslagspost må utgå ett belopp av högst

98,000 kronor för arbetenas slutförande.

Kungl. Majit, som den 18 juni 1937 bemyndigat byggnadsstyrelsen att för
cn kostnad av högst 223,000 kronor låta verkställa av styrelsen i skrivelse
den 28 oktober 1936 föreslagna reparationer beträffande fasaderna till de
båda flygelbyggnaderna vid f. d. positionsartilleriregementets kasern, omtäckning
av yttertaken med galvaniserad plåt m. m., förklarar, med ändring
av nämnda beslut, att kostnaden för ifrågavarande arbeten må uppgå till
högst 251,000 kronor, samt medgiver, att av förevarande anslagspost må
utgå ett belopp av högst 92,000 kronor för arbetenas slutförande.

Kungl. Majit bemyndigar byggnadsstyrelsen att i samband med utförande
av nyssnämnda arbeten låta anlägga en kulvert mellan huvudbyggnaden
och västra flygeln för framtida ordnande av värmeledning i den senare
samt medgiver, att av förevarande anslagspost må för detta ändamål utgå
ett belopp av högst 12,000 kronor.

Kungl. Majit bemyndigar byggnadsstyrelsen att låta verkställa av styrelsen
i skrivelse den 29 september 1937 föreslagna fasadreparationer m. m. å

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 153.

huvudbyggnaden vid institutet och förskolan för blinda å Tomteboda samt
medgiver, att av förevarande anslagspost må för detta ändamål utgå ett belopp
av högst 97,000 kronor.

Kungl. Majit bemyndigar byggnadsstyrelsen att låta verkställa av styrelsen
i skrivelse den 7 februari 1938 föreslagen omläggning av plåttaket å
dövstumskolan i Växjö samt medgiver, att av förevarande anslagspost må
för detta ändamål utgå ett belopp av högst 15,000 kronor.

I förslaget till stat för byggnadsstyrelsens delfond av fastighetsfonden för
nästa budgetår har styrelsen upptagit anslagsposten för reparations- och
underhållskostnader m. m. till 1,805,000 kronor. Till stöd för detta förslag
har byggnadsstyrelsen anfört följande.

I styrelsens underdåniga skrivelse den 28 oktober 1936 med förslag till
inkomst- och utgiftsstat för styrelsens delfond för budgetåret 1937/38 har
styrelsen lämnat en detaljerad utredning rörande sättet för beräkning av
reparations- och underhållsanslaget, vilken resulterat i att anslaget borde
utgöra 1.5 °/o av delfondens byggnadsvärde. Detta beräkningssätt godkändes
av Eders Kungl. Maj :t och riksdagen och låg alltså till grund för nämnda
budgetårs anslag. I underdånig skrivelse den 29 september 1937 med förslag
till inkomst- och utgiftsstat för styrelsens delfond för budgetåret 1938/

39 anmälde styrelsen emellertid, att efter styrelsens nyssnämnda framställning
sådana förhållanden inträtt inom byggnadsfacket, att en viss justering
av procentsatsen måste ske. Materialpriserna hade sålunda stegrats och
även arbetslönerna hade höjts genom det nya avtalet i byggnadsfacket. Efter
styrelsens beräkningar skulle dåvarande underhållskostnader ligga omkring
12 % över föregående års kostnader. Vid bedömandet av underhållskostnaderna
för budgetåret 1938/39 borde dessutom hänsyn tagas lill att ytterligare
någon ökning av priserna å vissa byggnadsmaterial kunde av olika
skäl tänkas inträda under budgetåret 1938/39. Man torde därför icke kunna
beräkna en lägre förhöjning av de totala byggnadskostnaderna än 15 °/o,
jämfört med 1936 års priser.

Då de uppskattade byggnadsvärdena å i byggnadsstyrelsens delfond ingående
fastigheter icke ökats med hänsyn till inträffad prisstegring, befanns
det vara nödvändigt att öka procentsiffran 1.5 % med 15 %>, eller avrundat
till 1.7 % av byggnadsvärdena. Detta beräkningssätt har godkänts av Eders
Kungl. Majit och riksdagen och ligger alltså till grund för innevarande budgetårs
anslag.

Då någon nämnvärd ökning av underhållskostnaderna för budgetåret 1939/

40 såvitt nu kan bedömas icke torde vara att förvänta, bör procentsiffran
1.7 °/o av byggnadsvärdena å färdiga byggnader kunna bibehållas.

Det byggnadsvärde, som bör läggas till grund för procentberäkningen, utgör
exklusive nya elementarskolans byggnadsvärde 103,822,416: 36 kronor.

Reparations- och underhållsanslaget blir alltså 1.7 % av nämnda belopp
eller 1,764,981 kronor och i avrundat tal 1,765,000 kronor.

Till underhållskostnaderna bör jämväl läggas ett belopp för bestridande
av staten åliggande kommunala och andra utskylder, vilka kunna beräknas
till i runt tal 10,000 kronor.

För ändamål, som tidigare bekostats från anslaget till lyshållning med
flera utgifter för kronans publika hus i Stockholm, bör liksom för innevarande
budgetår ett belopp av 30,000 kronor tilläggas underhållsanslaget.

Den sammanlagda reparations- och underhållskostnaden för byggnadsstyrelsens
delfond uppgår alltså till 1,765,000 + 10,000 + 30,000 kronor
= 1,805,000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

15

Av riksräkenskapsverkets i bilaga C i utdrag intagna skrivelse
framgår, att detta ämbetsverk beräknat bokförda byggnadsvärdet för färdiga
byggnader inom byggnadsstyrelsens delfond per den 1 juli 1939 till sammanlagt
103,033,000 kronor, vilket belopp med 1,239,000 kronor understiger det
av byggnadsstyrelsen beräknade värdet. I anslutning härtill har riksräkenskapsverket
sänkt det av styrelsen under denna anslagspost upptagna beloppet
med 21,000 kronor till 1,784,000 kronor.

Uppsala universitets delfond. I staten för budgetåret 1938/39 är förevarande
rubrik för denna delfond uppdelad på två poster, den ena avseende
akademiska sjukhuset, den andra övriga fastigheter. Posterna äro upptagna
till respektive 136,000 kronor och 250,000 kronor. Den förra posten
må disponeras för ordinarie reparations- och underhållskostnader m. m. för
sjukhuset. Beträffande den senare posten har Kungl. Majit medgivit, att
större akademiska konsistoriet i Uppsala må disponera densamma för ordinarie
reparations- och underhållskostnader m. m. för ifrågavarande å delfonden
redovisade fastigheter, i vilka kostnader skola inbegripas dels utskylder
och brandavgifter, dels ock de universitetet åvilande kostnaderna
för underhåll av de till allmän park upplåtna tomterna kring universitetshuset
samt de för allmänheten upplåtna områdena i botaniska trädgården.
Kungl. Majit har vidare föreskrivit, att beslut om disposition av de båda
anslagsposterna för mera omfattande reparationer skall underställas kanslern
för rikets universitet för godkännande.

I en av universitetskanslern till Kungl. Majit överlämnad, den 7 november
1938 dagtecknad skrivelse har Uppsala universitets drätselnämnd
anfört följande:

I universitetets utgiftsstat har sedan lång tid funnits upptaget ett årligt reservationsanslag
till underhåll och reparationer av universitetets byggnader.
Från och med innevarande budgetår har emellertid inom statens allmänna
fastighetsfond upprättats bl. a. en Uppsala universitets delfond omfattande
de fastigheter som tidigare underhöllos med ovan nämnda anslag. Särskild
utgifts- och inkomststat finns inrättad för sagda delfond, och i följd härav
har anslaget till underhåll och reparationer av universitetets byggnader utgått
ur universitetets stat.

I och med inrättandet av nyssnämnda delfond står från och med innevarande
budgetår ett belopp av 386,000 kronor till förfogande för underhåll
och reparationer av universitetets byggnader, nämligen 136,000 kronor för
akademiska sjukhuset och 250,000 kronor för övriga fastigheter. Det statsanslag,
som motsvarade nämnda belopp å 386,000 kronor, var för budgetåret
1936/37 kronor 63,700 och för budgetåret 1937/38 kronor 81,000. Till
dessa belopp kom för vartdera budgetåret dels bidrag från Uppsala läns
landsting med 7,500 kronor lill yttre reparationer å akademiska sjukhuset
och dels ett å sjukhusets stat upptaget förslagsanslag för inre reparationer,
vilken anslagspost under senare tid genomsnittligt belastades med cirka

15,000 kronor årligen. Av skillnaden mellan nu angivna belopp framgår
tydligt, huru otillräckligt anslaget i fråga hittills varit. Från universitetets
sida lia för övrigt särskilt under senare år framställningar gjorts örn avsevärda
höjningar av anslaget i fråga. En följd av detsanunas knapphet har
blivit, alt universitetet måst under de senaste åren av egna medel förskot -

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

tera betydande belopp för att hindra att byggnaderna förföllo. Sålunda
hade den 30 juni 1937 universitetet förskotterat 23,881: 90 kronor. Den 30
juni 1938 hade detta belopp ökats med 26,824: 61 kronor till 50,706: 51 kronor.
I samband med örn- och tillbyggnadsarbeten i akademiska sjukhusets
köksavdelning under nästlidna två budgetår, vilka arbeten betingats av tillkomsten
av dels länssanatoriet och dels den nya psykiatriska kliniken, vartill
medel anslagits av riksdagen, hava vidare vissa arbeten i akademiska
sjukhusets ekonomiavdelningar vidtagits som icke varit betingade av nämnda
nybyggnader utan som enligt sin natur äro att hänföra till rena reparations-
eller underhållsarbeten. Kostnaden för desamma, 6,090 kronor, är
emellertid tillsvidare bokförd bland kostnaderna för nyss angivna om- och
tillbyggnadsarbeten i sjukhusets köksavdelning. Den kan emellertid icke
slutligt ingå bland sistnämnda kostnader utan att det för desamma tiligängliga
beloppet i motsvarande grad överskrides.

Därest den ökning av det till underhåll och reparationer av universitetets
byggnader till buds stående beloppet, som från och med innevarande budgetår
kommit till stånd, haft form av en höjning av det hittills förefintliga
reparationsanslaget, hade universitetet kunnat täcka den förefintliga av
universitetet förskotterade bristen medelst anlitande av det sålunda ökade
anslaget för innevarande budgetår. Då inkomsterna till universitetets ovan
angivna delfond reellt utgöra fortsättning av det hittills förefintliga reparationsanslaget,
anser sig emellertid drätselnämnden hava grund för att belasta
innevarande års stat för universitetets delfond med ovan angivna
skuldbelopp. Det är nämligen tydligt, att universitetet, som förskotterat
dessa medel, måste få dem täckta. Fördenskull får drätselnämnden härmed
hos Eders Kungl. Maj:t anmäla, att drätselnämnden för sagda ändamål belastat
dels den å universitetets delfond förefintliga utgiftsposten å 250,000
kronor till reparationer å »Övriga fastigheter» med 50,706: 51 kronor samt
dels den å samma delfond förefintliga utgiftsposten å 136,000 kronor »till
reparationer å akademiska sjukhuset» med 6,090 kronor.

Drätselnämnden får anmäla, att drätselnämnden vid uppgörandet av förslag
till reparationer under innevarande budgetår tagit hänsyn till förefintligheten
av nu omnämnda behov, så att medel å resp. anslag finnas för
ändamålet tillgängliga.

Kanslern för rikets universitet har intet att erinra mot den
av drätselnämnden vidtagna åtgärden.

Härjämte har universitetets drätselnämnd i skrivelse till Kungl.
Maj:t den 31 januari 1939 anmält, att drätselnämnden, för att kunna utnyttja
det å fastighetsfondens stat uppförda reparationsanslaget på ett så
planmässigt och effektivt sätt som möjligt, beslutit att, såsom hittills varit
fallet, anlita särskild byggnadssakkunnig person såsom rådgivare i frågor
rörande underhåll och reparationer av universitetets byggnader. Drätselnämnden
hade härvid för innevarande budgetår lämnat dylikt uppdrag åt
byggnadsingenjören Simon Lindsjö, Uppsala, vilken under en följd av år
biträtt universitetet i frågor som nyss sagts. Den ersättning som skulle utgå
till Lindsjö för ifrågavarande uppdrag avsåges skola bestridas ur angivna
anslagspost till reparations- och underhållskostnader m. m. och komme icke
att överstiga 6,000 kronor. I detta sammanhang har drätselnämnden vidare
anmält, att drätselnämnden, liksom tidigare varit fallet, jämväl be -

Kungl. Maj.ts proposition nr 153-

17

träffande elektriska installationsarbeten i universitetets fastigheter ansåge
det nödvändigt att anlita särskild sakkunnig person. För detta uppdrag beräknades
ersättning komma att utgå med 400 kronor för år räknat.

Vid avgivande av sitt statförslag för budgetåret 1939/40 har universitetets
drätselnämnd för reparations- och underhållskostnader m. m.
beräknat oförändrat belopp 136,000 kronor för akademiska sjukhuset och
en höjning med 13,821 kronor för övriga fastigheter, vilket belopp motsvarar

l. 7 procent av de utav drätselnämnden beräknade tillkommande byggnadsvärdena.
Anslagsposten för övriga fastigheter har alltså beräknats till 263,821
kronor.

Riksräkens kaps verket har, på sätt framgår av bilaga A, funnit
ifrågavarande anslagsposter böra beräknas till 144,000 kronor för akademiska
sjukhuset och 268,000 kronor för övriga fastigheter.

Lunds universitets delfond. För denna delfond har i staten för budgetåret
1938/39 upptagits ett belopp av 169,000 kronor. Beträffande dispositionen
av detta belopp har Kungl. Majit i regleringsbrevet för fastighetsfonden
medgivit, att större akademiska konsistoriet i Lund må disponera
högst 144,000 kronor för ordinarie reparations- och underhållskostnader

m. m. för å delfonden redovisade fastigheter, i vilka kostnader skola inbegripas
de universitetet åvilande kostnaderna för underhåll av de till allmän
park upplåtna tomterna kring universitetshuset samt de för allmänheten
upplåtna områdena i botaniska trädgården; dock att beslut örn disposition
av anslagsposten för mera omfattande reparationer skall underställas
kanslern för rikets universitet för godkännande. Kungl. Majit har därjämte
bemyndigat konsistoriet att låta verkställa följande av kanslern för rikets
universitet i skrivelse den 5 november 1937 föreslagna arbeten, nämligen
1) reparation av värmepanna i botaniska museet och elektrisk installation
i växthus i botaniska trädgården, 2) utbyte av värmepannor i medicinsktkemiska
och farmakologiska institutionerna samt reparation av värmepannan
i patologisk-anatomiska institutionen, 3) reparation av f. d. vaktmäst
arbostaden i den byggnad, som disponeras av statistiska och matematiska
institutionen, samt medgivit, att av förevarande anslagspost må för nämnda
ändamål utgå ett sammanlagt belopp av högst 25,000 kronor.

I sitt förslag till stat för budgetåret 1939/40 har universitetet upptagit
förevarande anslagspost till 150,000 kronor. Denna post har riksräkenskap
sverket, såsom framgår av Inlaga A, beräknat till 151,000
kronor.

Karolinska sjukhusets deljond. Rubriken för reparations- och underhållskostnader
m. lii. är för denna delfond i staten uppdelad på två anslagsposter,
avseende den elia karolinska sjukhuset å 11,000 kronor och den andra
serafimerlasarettet å 50,000 kronor. Beträffande den förstnämnda anslagsposten
har Kungl. Majit i regleringsbrevet för fastighetsfonden medgivit, att

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 153.

2

Departementschefen.

58 Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

direktionen för karolinska sjukhuset må disponera densamma för dels ordinarie
reparations- och underhållskostnader m. m. för sjukhuset, dels ock
onera och andra utgifter för utarrenderade delar av Norrbackaområdet, därvid
skall iakttagas att å anslagsposten icke må avföras sådana utgifter, vilka
äro av beskaffenhet att böra bestridas å sjukhusets avlönings- eller omkostnadsstat.
I fråga örn dispositionen av den senare anslagsposten har i
samma brev medgivits, att direktionen för karolinska sjukhuset må disponera
denna anslagspost för de ordinarie reparations- och underhållskostnader
m. m. för den av stiftelsen Serafimerlasarettet jämlikt avtal den 30 juni
1937 till Kungl. Maj:t och kronan upplåtna fastigheten nr 8 i kvarteret Pilträdet
i Stockholm, vilka enligt nämnda avtal åvila kronan.

Direktionen för karolinska sjukhuset har å förevarande
poster för nästa budgetår äskat 50,000 kronor för nämnda sjukhus och

83,000 kronor för serafimerlasarettet.

Ökningen beträffande serafimerlasarettet hänför sig till följande arbeten:

1. Åtgärder för förbättrad ventilation i röntgenavdelningen,

nya operationsavdelningen, polikliniken, sysslomanskontoret
och medicinska klinikens laboratorier, förslagsvis
.......................................... kronor 20,000

2. Fasadreparation å bostadshus för personal (Kaplansbac ken

4); vedspisar utbytta mot gasspisar i trenne lägenheter
i samma hus jämte ledningar; inrättande av badrum
och tvättstuga i källarvåningen i samma hus samt
varmvattenledningar till dessa lokaler och lägenheterna

i huset, förslagsvis ................................ » 10,000

3. Reparation och ändring av desinfektionsugn .......... » 3,000.

För innevarande budgetår lia å fastighetsfondens stat till reparations- och
underhållskostnader m. m. för de å fonden redovisade fastigheterna anslagits
4,450,000 kronor. I denna summa inrymmas för vissa delfonder särskilda
belopp för större utgifter av engångsnatur. Sammanlagt 4,111,000
kronor kunna anses avse det löpande behovet av underhåll och reparation.

För nästa budgetår ha förvaltningsmyndigheterna hemställt örn anvisande
av sammanlagt 4,262,821 kronor till reparations- och underhållskostnader.
örn även här bortses från vissa belopp, tillhopa 33,000 kronor, som avse
utgifter av engångskaraktär, skulle enligt anslagsäskandena erfordras en
summa av 4,229,821 kronor för det ordinarie underhållet. Efter vissa justeringar
av myndigheternas beräkningar har riksräkenskapsverket för nästa
budgetår för detta underhåll upptagit sammanlagt 4,222,000 kronor.

Det under senare år tillämpade sättet att utmäta medelsanvisningarna till
reparationer och underhåll har, som i ett tidigare sammanhang erinrats, ansetts
påkalla en kontroll över medelsanvändningen med syfte att förhindra
att med anslagsmedlen tillgodoses investeringsändamål, som icke äro att hänföra
till nödvändiga underhållsarbeten eller till ersättningsarbeten, avsedda
att upprätthålla fastighetsbeståndets värde. Erfarenheten av de direktiv för

Kungl. Maj.ts proposition nr 153-

19

användningen av dessa medel som första gången meddelades i regleringsbrevet
för budgetåret 1937/38 har emellertid givit vid handen, att behov föreligger
av en viss uppmjukning av reglerna ifråga, så att även smärre ersättningsarbeten,
vilkas utförande endast i ringa mån skulle kunna öka värdet
å den anläggning som ersättes, må kunna finansieras av anslagsposterna
till reparationer och underhåll. Jag tillstyrker en jämkning av dispositionsbestämmelserna
i denna riktning.

Fångvårdsstyrelsen har begärt en höjning av anslagsposten för
reparationer och underhåll från 300,000 kronor till 325,000 kronor. På de
av myndigheterna anförda skälen tillstyrker jag denna höjning.

Styrelsen har såsom förut nämnts funnit, att en del eftersatta reparationsoch
underhållsarbeten för en beräknad kostnad av 32,500 kronor borde verkställas
i samband med utförande av vissa arbeten vid centralfängelset i
Malmö, vilka bekostas av särskilda av riksdagen anvisade investeringsanslag,
samt att för detta ändamål erforderliga medel borde utgå av anslagsposten
till reparations- och underhållskostnader m. m. å fastighetsfondens stat. I
betraktande av arbetenas art har jag intet att erinra mot den ifrågasatta
medelsdispositionen. Det torde böra framhållas, att de arbeten för vilka
nämnda investeringsanslag anvisats varit av den beskaffenheten, att anslagen
helt täckts av andra statsinkomster än lånemedel och att de med
anslagen bestridda kostnaderna blivit eller skola bliva föremål för direkt
avskrivning och alltså icke höja å fonden bokförda byggnadsvärden.

För utrikesdepartementets delfond äskas i departementets förslag
samma belopp, 200,000 kronor, som i staten för innevarande budgetår står till
förfogande för reparations- och underhållskostnader lii. m. Emellertid böra
under denna anslagspost anvisas ytterligare medel. Enligt det av årets riksdag
fattade beslutet angående lönereglering för vissa tjänstemän vid utrikesförvaltningen
skall åt samtliga sändebud ävensom generalkonsulerna i Hamburg
och Reykjavik samt de i Sovjetunionen placerade tjänstemännen beredas
förmånen av fri tjänstebostad nied uppvärmning och belysning. Statens
kostnader för hyra av bostäder å orter, där staten icke äger fastighet, samt
för uppvärmning och belysning av tjänstebostädema ha ansetts böra påföras
statens allmänna fastighetsfond. Nämnda hyreskostnader lia beräknats
till 100,800 kronor, och kostnaderna för uppvärmning och belysning skulle
uppgå till 92,800 kronor. I den mån sistnämnda kostnader hänföra sig till
tjänstebostäder i statens fastigheter torde de böra avföras å förevarande anslagspost
som för den skull bör höjas nied 03,000 kronor till 203,000 kronor.
1 övrigt böra de nied ifrågavarande förmåner förenade utgifterna för statsverket
belasta anslagsposten till hyresutgifter lii. m.

Medicinalstyrelsen har äskat samma belopp, 1,250,000 kronor, till
reparationer och underhåll av de till styrelsens delfond hörande fastigheterna
sorn anvisats i slaten för innevarande budgetår. Då Vilhelmsro anstalt för
fallandesjuka, som från och nied nästa budgetår övertages av statsverket, forde
böra redovisas å medicinalstyrelsens delfond, synes del av styrelsen äskade
beloppet böra jämkas uppåt, förslagsvis nied 10,000 kronor. Anslagsposten
ifråga torde alltså böra utföras med 1,200,000 kronor.

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

Byggnadsstyrelsen har för nästa budgetår äskat ett belopp av

l, 805,000 kronor, vilket av riksräkenskapsverket jämkats nedåt till 1,784,000
kronor. Detta belopp avser ordinarie reparations- och underhållskostnader,
beräknade till 1.7 procent av det uppskattade byggnadsvärdet per den 1 juli
1939 (exklusive värdet å nya elementarskolans byggnad som underhålles
av Stockholms stad), med tillägg av 10,000 kronor för utskylder och 30,000
kronor för vissa renhållningsutgifter. Sistnämnda anslagsposter äro desamma
som beräknats för innevarande budgetår. Den av riksräkenskapsverket
förordade höjningen av medelsanvisningen för ordinarie underhåll och reparationer
begränsar sig till 14,000 kronor. Att höjningen blivit så låg trots
att verket räknat med ett nytillkommande byggnadsvärde på i runt tal
7.9 miljoner kronor beror bland annat på att medel redan för innevarande
budgetår beräknats för underhåll och reparationer å de fastigheter vilka
övertagits av statsverket vid dövstumundervisningens förstatligande.

Såsom framgår av tidigare propositioner rörande staten för fastighetsfonden
har byggnadsstyrelsen verkställt utredning rörande behovet av medel
till underhåll och reparationer av de å delfonden bokförda fastigheterna och
förordat att erforderligt anslagsbelopp beräknades till viss procent av byggnadsvärdet
å färdiga byggnader. Till denna beräkningsgrund hava Kungl.
Majit och riksdagen anslutit sig. Procentsatsen fixerades först till 1.5 procent
men böjdes för budgetåret 1938/39 på grund av inträffade kostnadsstegringar
till 1.7 procent. Jag har för närvarande ingen anledning att ifrågasätta
någon jämkning i den ståndpunkt som sålunda intagits.

Mot det av riksräkenskapsverket med tillämpning av nämnda grunder beräknade
beloppet för ordinarie underhåll och reparationer beträffande byggnadsstyrelsens
delfond har jag alltså intet att erinra. Till beloppet torde
emellertid böra läggas en summa av 20,000 ä 25,000 kronor motsvarande de
kostnader, som komma att åvila statsverket för uppvärmning och belysning
av landshövdingarnas tjänstebostäder i de staten tillhöriga fastigheterna, därest
propositionen nr 37 om lönereglering åt landshövdingarna i denna del
vinner riksdagens bifall. Ytterligare något belopp bör tilläggas med hänsyn
bland annat till att från vissa statliga pensionsfonder skola till delfonden
överflyttas två fastigheter, nr 9 i kvarteret Milon och nr 3 i kvarteret Kungl.
Trädgården. Jag tillstyrker, att till reparations- och underhållskostnader m.

m. för byggnadsstyrelsens delfond å staten uppföres ett belopp av 1,840,000
kronor.

Då Uppsala universitets delfond inrättades, uppskattades behovet
av medel till reparation och underhåll av å delfonden redovisade
fastigheter efter samma grunder som användas för byggnadsstyrelsens delfonds
fastigheter. Anslagsmedlen ha beräknats till särskilda belopp för akademiska
sjukhuset och för övriga fastigheter, i staten för innevarande budgetår
uppförda med 136,000 kronor respektive 250,000 kronor. Enligt
riksräkenskapsverkets efter enahanda principer verkställda beräkningar
skulle för nästa budgetår erfordras 144,000 kronor till akademiska sjukhuset
och 268,000 kronor till övriga fastigheter. Den ökning med 8,000 kro -

Kungl. Maj:ts proposition nr 1-53.

21

nor, som förstnämnda belopp innefattar, förklaras av att akademiska sjukhusets
byggnader i enlighet med Kungl. Maj:ts beslut upptagits å fastighetsfonden
till högre värde än som förutsattes vid medelsanvisningen för innevarande
budgetår. När riksräkenskapsverket för övriga fastigheter förordar
en ökning med 18,000 kronor, sker detta under hänvisning till under budgetåret
1938/39 tillkommande byggnadsvärde på i runt tal 1.10 miljon kronor,
varav 0.83 miljon kronor hänför sig till nybyggnaden för den botaniska
institutionen och 0.27 miljon kronor till värmelednings- och ventilationsanläggningar
m. in. i universitetshuset. Med hänsyn till att dessa byggnadsvärden
ej torde omedelbart påkalla nämnvärt underhåll synes mig någon
höjning av anslagsposten ifråga icke nu behöva äga rum, varför jag föreslår,
att för nästa budgetår till reparations- och underhållskostnader m. m. äskas

144,000 kronor för akademiska sjukhuset och 250,000 kronor för övriga
fastigheter.

Drätselnämnden vid Uppsala universitet har förutsatt, att de å fastighetsfondens
stat för innevarande budgetår uppförda anslagsposterna till reparations-
och underhållskostnader m. m. finge belastas med vissa av andra
till universitetets förfogande stående medel bestridda kostnader för reparationer
m. m. från tiden före den 1 juli 1938. Jag vill icke motsätta mig detta
och föreslår sålunda att av riksdagen utverkas medgivande att kostnaderna
i fråga må belasta vederbörande anslagsposter å fastighetsfondens stat för
innevarande budgetår.

För Lunds universitets delfond upptogs, likaledes efter de
för byggnadsstyrelsens delfond tillämpade grunderna, i staten för innevarande
budgetår 144,000 kronor till ordinarie reparations- och underhållskostnader
m. m. Anslagsbeloppet beräknades med utgångspunkt från ett
uppskattat byggnadsvärde den 1 juli 1938 av i runt tal 8,450,000 kronor.
Enligt nu avslutade räkenskaper förelåg emellertid ett värde å färdiga byggnader
på endast 7,049,000 kronor. Skillnaden förklaras väsentligen därav,
att den nya byggnaden för kemiska institutionen icke, såsom förutsatts,
var färdig vid nämnda tidpunkt. För nästa budgetår beräknar riksräkenskapsverket
ett belopp av 151,000 kronor för reparationer och underhåll av
ifrågavarande delfonds fastigheter. Beloppet framkommer såsom 1.7 procent
av ett per den 1 juli 1939 beräknat byggnadsvärde å delfonden av
8,853,700 kronor. Av verkets skrivelse framgår, att i nämnda värde ingår
ett belopp av 1,650,000 kronor för den nya byggnaden för kemiska institutionen.
Då denna byggnad tillsvidare endast torde kräva obetydligt underhåll,
synes det av verket beräknade beloppet böra jämkas nedåt, förslagsvis
till 130,000 kronor.

Den av direktionen för karolinska sjukhuset begärda höjningen
från 11,000 till 50,000 kronor av anslagsmedlen lill reparations- och underhållskostnader
för nämnda sjukhus betingas av att hela det stora sjukhuskomplexet
med ett byggnadsvärde av omkring 25 miljoner kronor skall
tagas i bruk under det kommande budgetåret. Det av direktionen äskade
beloppet torde böra godtagas i avvaktan på närmare erfarenhet örn medelsbehovet
i fråga.

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

Direktionen Ilar vidare äskat höjning av den för underhäll av serafimerlasarettets
fastighet avsedda anslagsposten med 33,000 kronor. Höjningen
avser vissa arbeten av engångskaraktär, vilka synas vara av beskaffenhet
att kunna bekostas från fastighetsfondens stat. För vart och ett av de
föreslagna arbetena bör emellertid vid utfärdande av regleringsbrevet för
fastighetsfonden beräknas en begränsad post; eventuellt uppkommande besparingar
å dessa poster böra behandlas efter samma huvudregel som anslagsposter
för särskilt angivna reparationsarbeten.

I staten för fastighetsfonden bör alltså till reparations- och underhållskostnader
m. m. såvitt angår serafimerlasarettet beräknas ett belopp av

83,000 kronor.

I enlighet med vad jag nu tillstyrkt skulle alltså till reparations- och underhållskostnader
m. m. för å fastighetsfonden redovisade fastigheter behöva
för nästa budgetår upptagas ett sammanlagt belopp av 4,345,000 kronor.

Avsättning till värdeminskningskonto.

I propositionen nr 199 till 1938 års riksdag underställde Kungl. Majit
riksdagen för godkännande vissa i propositionen angivna allmänna grunder
för avskrivning av de å statens allmänna fastighetsfond bokförda tillgångarna.
I skrivelse nr 284 lämnade riksdagen det begärda godkännandet. De
fastställda grunderna inneburo i huvudsak, att avskrivningen å fondens
byggnadsvärden avpassades så, att avskrivningstiden skulle utgöra 60 år i
normalfall men 40 år för byggnader, beträffande vilka ett extraordinärt avskrivningsbehov
ansåges föreligga (fängelser, sjukhus och forskningsinstitutioner).
Grundavskrivning skulle ske i det förra fallet med 25 procent, i
det senare med 50 procent; avskrivningen skulle i båda fallen fullföljas genom
en årlig avsättning till värdeminskningskonto, beräknad till 1.25 procent.

Angivna regler avse i första band nybyggnader. I fråga örn anslag till
ombyggnader eller till större reparationsarbeten bedömes avskrivningsbehovet
med hänsyn till arbetets beskaffenhet och kostnadernas storlek i förhållande
till byggnadsvärdet. Anslag till smärre ändringsarbeten vilka icke
medföra någon rubbning av fastighetsvärdet anses böra omedelbart avskrivas.
På samma sätt behandlas anslag till konstnärlig utsmyckning. Mellan
de olika anslagstyperna finnas givetvis alltid gränsfall.

För grundavskrivningen anvisas erforderliga anslag å riksstatens driftbudget
under huvudtiteln avskrivning av nya kapitalinvesteringar. Medel
till den årliga avsättningen till värdeminskningskonto anslås å fastighetsfondens
stat under förevarande rubrik.

I riksräkenskapsverkets årsbok för budgetåret 1937/38 har (sid. 170 o. f.)
intagits en specifikation av .statens allmänna fastighetsfonds fastighets- och
värdeminskningskonton. Av densamma framgår för varje fastighet, eller i
vissa fall fastighetskomplex, dels fastighetsvärdet den 30 juni 1938 med för -

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

23

delning på markvärde och byggnadsvärde, dels storleken av värdeminskningskonto
samma dag med fördelning på grundavskrivning och sammanlagda
årsavskrivningar för förfluten tid, dels ock beloppet av den årsavskrivning
som skall ske för budgetåret 1938/39. Härjämte angives huru
länge årsavskrivningen skall fortsätta. Därest en dylik sammanställning
årligen intages i nämnda publikation, erhålles en lätt tillgänglig överblick
av förändringarna i statens å fastighetsfonden redovisade fastighetsbestånd
och dess värde. Genom de i sammanställningen ingående beräkningarna
av det löpande budgetårets avskrivningar underlättas förvaltningsmyndigheternas
bokföring och skapas en förutsättning för en enhetlig tillämpning
i detaljer av grunderna för avskrivningsförfarandet.

Enligt nämnda sammanställning beräknas årsavskrivningen för budgetåret
1938/39 till i runt tal 2,407,000 kronor.

Då riksräkenskapsverket beräknat avsättningen till värdeminskningskonto
för nästa budgetår, har detta, såsom framgår av bilagorna A och C, skett
sålunda, att till de för budgetåret 1938/39 beräknade årsavskrivningarna
lagts den beräknade årsavskrivningen å 1.25 procent av de byggnadsvärden
som tillkomma intill den 1 juli 1939. Den sammanlagda avsättningen beräknas
av verket till 2,589,000 kronor med den fördelning på de särskilda
delfonderna som framgår av bilaga B.

Mot riksräkenskapsverkets ifrågavarande beräkningar har jag intet annat
att erinra än att posten för byggnadsstyrelsens delfond —- vilken post av
verket beräknats till 877,000 kronor — bör med hänsyn till ytterligare tillkommande
byggnadsvärden jämkas uppåt till i runt tal 900,000 kronor.
Till avsättning till värdeminskningskonto bör alltså anslås ett sammanlagt
belopp av 2,612,000 kronor.

Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och

arrenderade markområden.

Utrikesdepartementets delfond. I det föregående har jag tillstyrkt, att de
kostnader för hyra av tjänstebostäder åt vissa befattningshavare inom utrikesförvaltningen
samt för uppvärmning och belysning av samma bostäder,
som komma att åvila staten i anledning av löneregleringen för nämnda befattningshavare,
skola avföras å posten för hyresutgifter lii. m. å fastighetsfondens
stat. Med hänsyn härtill och till eventuella ytterligare hyresutgifter
lior denna anslagspost upptagas med i runt tal 200,000 kronor.

Medicinalstyrelsens del fond. Då staten kommer att från och med den 1
juli 1939 övertaga Vilhelmsro anstalt för fallandesjuka, påkallas någon höjning
av förevarande anslagspost, förslagsvis till 28,000 kronor.

Byggnadsstyrelsens delfond. Under posten till hyresutgifter m. lii. hava
anslagits och utgått följande belopp:

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 153.

Budgetår EnliSl stat

kronor

1935/36 ...................... 443,900

1936/37 ...................... 500,400

1937/38 ...................... 550,000

1938/39 ...................... 760,000

För nästa budgetår har byggnadsstyrelsen beräknat hyresutgifterna till
955,260 kronor. En specifikation av detta belopp ingår bland handlingarna
i ärendet. Styrelsens beräkning har verkställts med utgångspunkt från de
hyresavtal, som voro gällande vid tiden för avgivande av statförslaget, och
med beaktande av de förändringar i hyresförhållandena, som då kunde emotses.
På grund av sedermera träffade avtal bör emellertid, enligt vad från
byggnadsstyrelsen inhämtats, detta belopp höjas med 29,250 kronor. Här
till komma ytterligare hyresutgifter i händelse av bifall till förslagen örn inrättande
av en statens kriminaltekniska anstalt (proposition nr 60) och en
statlig handelsflottans pensionsanstalt (proposition nr 1J8) samt örn förhyrande
av bostäder för elever vid statens sjuksköterskeskola (1939 års
statsverksproposition, femte huvudtiteln, sid. 379). Då därjämte med hänsyn
till den stigande tendensen av hyresutgifterna viss marginal för nu icke
förutsebara ändamål torde böra finnas, föreslår jag, att anslagsposten i fråga
för nästa budgetår upptages till 1,050,000 kronor.

I detta sammanhang torde få anmälas ett av byggnadsstyrelsen
framställt förslag om uppförande å fastighetsfondens stat av en post å 5,000
kronor för bestridande av vissa i samband med lokalförhyrningar uppkommande
kostnader. Styrelsen har härom anfört följande:

Vid inrättandet av statens allmänna fastighetsfond förordnade Eders
Kungl. Maj :t, att av byggnadsstyrelsens delfond därav skulle från och med
den 1 juli 1935 anses förhyrda lokaler för vissa ämbetsverk och inrättningar.
Härigenom överflyttades till styrelsen i stor utsträckning förhyrningsärenden,
som tidigare handlagts av andra verk, utan att det till expenser för
byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet beräknade beloppet ökades. I
samband med dylika förhyrningar uppstå ofta kostnader för annonsering
och ritningskopiering, vilka kostnader icke kunna bestridas av reparationsoch
underhållsanslaget. Ej heller har styrelsen bemyndigande att avföra
dylika kostnader å anslagsposten till hyresutgifter m. m., vilket dessutom
vore olämpligt, då dessa utgifter måste fördelas å de olika huvudtitlarna
för att ersättas ur särskilda anslag å riksstaten. Utgifter av denna art hava
därför måst bestridas ur styrelsens expensanslag. Då dessutom behov i dylika
fall även kunna uppstå av särskilda utredningar, som icke kunna utföras
av styrelsens ordinarie arbetskrafter, får byggnadsstyrelsen föreslå,
att i staten införes en utgiftspost, benämnd »diverse utgifter», till ett belopp
av förslagsvis 5,000 kronor.

Riksräkenskapsverket har funnit sig icke kunna tillstyrka detta
förslag och till stöd för denna ståndpunkt framhållit, att samtliga kostnader
för byggnadsstyrelsens verksamhet vid fastighetsfondens inrättande förutsatts
skola bestridas från anslag å riksstaten under sjätte huvudtiteln.

Enligt räkenskaperna

kronor

425,179: 30
544,745: 89
858,167: 44

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

25

Jag biträder riksräkenskapsverkets ståndpunkt beträffande redovisningen
av ifrågavarande administrationskostnader och upptager därför icke det av
byggnadsstyrelsen äskade beloppet i statförslaget.

Understundom uppkommer behov av mindre ändrings- eller inredningsarbeten
i förhyrda lokaler, såsom upptagande av dörrhål och insättning av
dörrar mellan utrymmen som fordra förbindelse med varandra, avstängning
av öppningar mellan utrymmen samt inmontering av ledningar m. m.
De kostnader som föranledas av dylika arbeten torde byggnadsstyrelsen
böra få utan Kungl. Maj:ts för varje fall givna bemyndigande bestrida
från förevarande anslagspost inom ramen av visst av Kungl. Maj:t till verkets
förfogande ställt belopp.

Beträffande Karolinska sjukhusets delfond torde här böra nämnas, att i
regleringsbrevet för fastighetsfonden föreskrivits, att från denna anslagspost
skall bestridas — förutom utgifter för direkt förhyrda bostäder för personal
m. m. — hyresersättning å 40 kronor per månad till var och en av sex
Regnellska stipendiater, vilken ersättning åvilar Kungl. Maj:t och kronan enligt
avtal den 30 juni 1937 mellan kronan och stiftelsen Serafimerlasarettet.

Då jag icke i övrigt har något att erinra mot riksräkenskapsverkets beräkningar
av hyresutgifterna för fastighetsfonden, komma dessa utgifter alltså
att enligt mitt förslag uppgå till sammanlagt 1,359,100 kronor.

Inkomsterna.

Fastighetsfondens inkomster utgöras av dels å riksstaten anvisade särskilda
anslag till ersättning till statens allmänna fastighetsfond för till statsmyndigheter
upplåtna lokaler, dels inflytande hyror och arrenden för till enskilda
upplåtna lokaler och markområden, dels ock diverse inkomster.

Ersättning'' för till statsmyndigheter upplåtna lokaler.

Den fastighetsfonden tillkommande ersättningen för till statsmyndigheter
upplåtna lokaler för samtliga delfonder utom byggnadsstyrelsens delfond
skall bestämmas så, att full förräntning erhålles å det av respektive delfonder
disponerade statskapitalet. Den räntefot, vid vilken full förräntning skall
anses vara för handen, har satts till 4 procent. Denna regel har tillämpats
första gången vid upprättandet av staten för fastighetsfonden för innevarande
budgetår. Vid uppgörandet av bokslutet för fonden torde till grund för
fastställandet av överskottet böra läggas kapitalbehållningen vid budgetårets
ingång. Jag har för avsikt tillstyrka Kungl. Majit att meddela en föreskrift
av detta innehåll för upprättandet av bokslutet för fastighetsfonden.

Vid nu angivna förhållande bör ersättningen till ifrågavarande delfonder
av fastighetsfonden i statförslaget för budgetåret 1939/40 beräknas på grundval
av kapitalbehållningen vid detta budgetårs ingång. Vid beräkningen av
denna kapitalbehållning har riksräkenskapsverket, på sätt framgår av bi -

26

Kunell. Maj.ts proposition nr 153.

laga C, utgått från att vid ingången av budgetåret 1938/39 för investering
i delfonderna disponibla medel komma att i sin helhet lyftas före nämnda
budgetårs utgång. Till kapitalbehållningen den 1 juli 1938 har sålunda å
ena sidan lagts till och med budgetåret 1938/39 anvisade, vid nämnda tidpunkt
icke lyftade investeringsanslag och å andra sidan avdragits för samma
tid anvisade, ej lyftade avskrivningsanslag. Riksräkenskapsverket framhåller,
att även örn de beräknade överskotten härigenom skulle komma att i
någon nämnvärd grad överstiga de definitiva, stalsregleringen likväl icke påverkas
härav, eftersom ersältningsanslagen komma att upptagas i anslutning
till de beräknade överskotten. Då det av riksräkenskapsverket sålunda
föreslagna beräkningssättet är enkelt i tillämpningen, tillstyrker jag, att detsamma
lägges till grund för upprättandet av staten för fastighetsfonden i nu
ifrågavarande delar. Givetvis bör emellertid i förekommande fall den sålunda
beräknade kapitalbehållningen justeras med hänsyn till sådan kapitalökning
för ifrågavarande delfonder, som kan beräknas uppkomma annorledes
än genom investeringsanslag å kapitalbudgeten, ävensom till eventuellt
motsedd kapitalminskning.

Beträffande de av riksräkenskapsverket verkställda beräkningarna av kapitalbehållningen
den 1 juli 1939 å ifrågavarande sex delfonder har jag ingen
annan ändring att föreslå än att, dä årets riksdag bifallit Kungl. Maj:ts i propositionen
nr 2 framlagda förslag örn anslag å tilläggsstat till riksstaten för
budgetåret 1938/39 till utbyggande av fångvårdens ungdomsanstalt å Skenäs,
den för fångvårdsstyrelsens delfond uppskattade kapitalbehållningen bör
ökas med 242,500 kronor. I enlighet härmed torde kapitalbehållningen vid
ingången av budgetåret 1939/40 böra beräknas till följande belopp i runda

tal, nämligen:

för fångvårdsstyrelsens delfond .................... kronor 7,952,000

för utrikesdepartementets delfond ................... » 0,343,000

för medicinalstyrelsens delfond ..................... » 44,237,000

för Uppsala universitets delfond .................... » 4,606,000

för Lunds universitets delfond ...................... » 3,527,000

för karolinska sjukhusets delfond.................... » 7,006,000.

Överskotten å dessa delfonder torde även för budgetåret 1939/40 böra beräknas
till 4 procent å kapitalbehållningen.

I nästföljande tabell hava nu sammanförts för varje delfond dels de till
4 procent å förenämnda kapitalbehållningar beräknade överskotten, dels de
utgifter vilka jag tillstyrkt skola täckas å fondens stat för nästa budgetår,
dels ock de av mig i det följande beräknade inkomsterna. Av dessa uppgifter
framräknas så det för varje delfond erforderliga ersättningsanslaget.

För byggnadsstyrelsens delfond skall ersättningen till fastighetsfonden beräknas
med stöd av de kalkylerade hyresvärdena för de olika i delfonden
ingående fastigheterna. I byggnadsstyrelsens skrivelse med förslag till stat
för styrelsens delfond av fastighetsfonden har verkställts beräkningar rörande
dessa hyresvärden med uppdelning på olika anslag efter hyresvärdet (hy -

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

27

D e 1 f o n d

Överskott

kronor

Utgifter

kronor

Summa

kronor

Andra
inkomster
än ersätt-ningsan-slag
kronor

Ersätt- 1
ningsan- i
slag

kronor

1

F ångvårdsstyrelsens

delfond’..

318,000

391,000

709,000

182,000

527,ooo;

Utrikesdepartementets

» . .

254,000

543,000

797,000

60,000

737,0001

Medicinalstyrelsens

1,769,000

2,317,000

4,086,000

947,000

3,139,000

i Uppsala universitets

184,000

832,100

1,016,100

273,100

743,000

| Lunds universitets

T> . .

141,000

243,000

384,000

62,000

322,000''

Karolinska sjukhusets

»

280,000

200,000

480,000

157,000

323,000

resutgiften) för lokaler å de lill respektive huvudtitlar hörande statsmyndigheterna.
I de sålunda verkställda beräkningarna, beträffande vilkas detaljer
torde få hänvisas till handlingarna i ärendet, finner jag icke anledning
föreslå andra ändringar än de som påkallas av den av mig i det föregående
föreslagna höjningen av anslagsposten till hyresutgifter m. m.

Beträffande redovisningen i budgeten av ersättningsanslagen torde, såsom
i statsverkspropositionen föreslagits, i förtydligande syfte den ändringen böra
vidtagas, att dels för en var av huvudtitlarna II—X och XIII uppföres ett
anslag för ersättning till byggnadsstyrelsens delfond av 1''astighetsfonden, dels
ock under andra, tredje, femte och åttonde huvudtitlarna därjämte uppföras
särskilda anslag för ersättning till andra till huvudtitlarnas förvaltningsområden
hörande delfonder.

De särskilda anslagsbeloppen framgå av följande sammanställning.

Huvudtitel

Ersättningsanslag

till byggnads-styrelsens
delfond

till annan
delfond

Summa

Andra huvudtiteln................

Tredje » ................

Fjärde » ................

'' Femte » ................

Sjätte » ................

Sjunde » ................

! Åttonde » ................

! Nionde i- ................

Tionde » ................

Trettonde » ................

324.000

190.000

405.000

1.831.000

281.000

461.000

4.010.000

933.000

451.000
80,000

1 527,000

2 737,000

3 3,139,000

4 1,388,000

851.000

927.000

405.000

4.970.000

281.000

461.000 :

5.398.000

933.000

451.000
80,000

Summa

8,966,000

5,791,000

14,757,000

1 Fångvårdsstyrelsens delfond. — 2 Utrikesdepartementets delfond. — 3 Medicinalstyrelsens
delfond. — * Därav till Uppsala universitets delfond 743,000 kronor, till Lunds universitets
delfond 322,000 kronor och till karolinska sjukhusets delfond 323,000 kronor.

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

I det följande gör jag hemställan om äskande av ersättningsanslag med
angivna belopp, vilka utgöra tillhopa 14,757,000 kronor.

Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och markområden.

Då säkerhetsanstalten å Hall beräknas bliva tagen i bruk under budgetåret
1939/40 och staten vidare förvärvar Vilhelmsro anstalt för fallandesjuka,
torde de av riksräkenskapsverket beräknade beloppen i hyror och arrenden
för fångvårdsstyrelsens respektive medicinalstyrelsens delfonder böra ökas
med 2,000 kronor, respektive 12,000 kronor motsvarande ungefärliga beloppen
i hyror för befattningshavares tjänstebostäder.

För byggnadsstyrelsens del fond bör till det av styrelsen och riksräkenskapsverket
beräknade hyresbeloppet läggas sammanlagt i runt tal 90,000
kronor i beräknade hyresinkomster för de fastigheter nr 9 i kvarteret Milon
och nr 3 i kvarteret Kungl. Trädgården, vilka skola överflyttas till fastighetsfonden
från militära tjänstepensionsfonden respektive allmänna familjepensionsfonden.

Vid bifall till det under åttonde huvudtiteln sid. 124 i 1939 års statsverksproposition
framställda förslaget om upphävande av bestämmelsen örn avdrag
å lönen motsvarande värde av bostadsförmån för föreståndaren för kemiska
institutionen vid Uppsala universitet bör ifrågavarande inkomstpost
för Uppsala universitets del fond beräknas till 17,000 kronor.

Då jag i övrigt icke har något att erinra mot de av riksräkenskapsverket
föreslagna beloppen under denna rubrik, bliva hyresinkomsterna för fastighetsfonden
beräknade till sammanlagt 1,746.000 kronor.

Diverse inkomster.

De likvida medel, som uppkommit genom avsättning till förnyelsefond för
fastighetsfonden, hava hittills överlämnats till riksgäldskontoret för förvaltning
mot räntegottgörelse. De närmare villkoren härför hava fastställts av
Kungl. Majit i brev den 12 juni 1936. Jag förutsätter, att Kungl. Majit
kommer att förordna örn dylikt överlämnande även beträffande samtliga de
medel, som avsättas till värdeminskningskonto för budgetåret 1938/39. Under
budgetåret 1939/40 torde räntegottgörelsen böra beräknas efter en räntefot
av 3.1 procent. Därjämte förutsättes, att de medel, som avsättas till
värdeminskningskonto för budgetåret 1938/39, komma att insättas i riksgäldskontoret
omedelbart efter detta budgetårs utgång. Enligt de av riksräkenskapsverket
under dessa förutsättningar gjorda beräkningarna skulle
de belopp, som böra såsom ränta å förnyelsefondsmedel tillföras vederbörliga
inkomstposter under förevarande rubrik, beräknas till sammanlagt i runt
tal 327,000 kronor. Anslag för täckande av detta belopp, som utgör ränte -

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

utgift för riksgäldskontoret, har i statsverkspropositionen upptagits med
335,000 kronor å förslaget till stat för riksgäldsfonden. Förslag om den ändring
i detta äskande, som påkallas av de nu framlagda beräkningarna, torde
sedermera få föreläggas riksdagen.

Beträffande beräkningen av de inkomster i övrigt, som böra upptagas under
denna rubrik, torde jag få hänvisa till handlingarna i ärendet ävensom
till propositionen nr 201 år 1938, sid. 46—49.

I överensstämmelse med vad riksräkenskapsverket föreslagit torde under
Diverse inkomster böra beräknas ett sammanlagt belopp av 660,100 kronor
med den fördelning på anslagsposter som angives i bilaga B.

I detta sammanhang torde jag få anmäla vissa Uppsala universitets delfond
berörande frågor, nämligen dels om bemyndigande för universitetet att
kostnadsfritt upplåta viss av universitetet disponerad egendom, dels örn utverkande
av ökat bidrag från Uppsala läns landsting för underhåll av akademiska
sjukhuset.

(1) Sistlidet års riksdag bemyndigade Kungl. Maj:t att meddela erforderliga
föreskrifter rörande redovisning å statens allmänna fastighetsfond av
vissa fastigheter, disponerade av Uppsala universitet, ävensom rörande
därmed sammanhängande ämnen. Dessa föreskrifter utfärdades i brev
till större akademiska konsistoriet i Uppsala den 17 juni 1938, i samband
varmed Kungl. Maj:t meddelade vissa föreskrifter i avseende å redovisning
i Uppsala universitets huvudbok av den universitetets fasta egendom,
som ej skulle bokföras å fastighetsfonden. I sistnämnda hänseende
har föreskrivits följande:

1. I Uppsala universitets huvudbok skall per den 30 juni 1938 under särskild
rubrik bland tillgångarna uppföras den av universitetet disponerade
fasta egendom (jämte byggnader å annans mark), som icke skall redovisas
å universitetets delfond av statens allmänna fastighetsfond.

2. Denna egendom upptages till sitt värde enligt allmän fastighetstaxering.

3. Den egendom, som tillhör donations- eller annan särskild fond, skall
å skuldsidan motsvaras av för denna fond upplagd diversemedelstitel. Under
särskilda rubriker å tillgångs- och skuldsidan skall vidare såsom diverse
medel redovisas värdet av de universitetets åkerlotter, varav avkastningen
skall tillfalla Uppsala universitets pensionsinrättning för tjänstemäns änkor
och barn. För övrig egendom skall å skuldsidan uppföras en ny diversemedelstitel,
benämnd »Uppsala universitets egendoms- och skogsförvaltning».

Kungl. Majit har vidare fastställt stat för Uppsala universitets egendomsoch
skogsförvaltning slutande på ett överskott av 220,000 kronor och föreskrivit,
med giltighet tills vidare, att inkomsten å titeln Uppsala universitets
egendoms- och skogsförvaltning skall på det sätt tillgodoföras vederbörlig
inkomstpost å staten för statens allmänna fastighetsfond, att, i den mån den
behållna inkomsten överstiger i nämnda stat beräknat belopp, överskottet
skall ingå till universitetets reservfond, samt att, örn den behållna inkomsten
något år icke uppgår till i samma stat beräknat belopp, bristen skall
täckas från reservfonden.

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 153.

Den ifrågavarande inkomsten har beräknats å fastighetsfondens stat å
särskild delpost under rubriken Diverse inkomster.

I skrivelse till Kungl. Majit den 14 maj 1938 har större akademiska
konsistoriet i Uppsala anhållit om bemyndigande att till Uppsala
studentkår med nyttjanderätt utan hyresavgift under en tid av 25 år
från och med den 1 september 1938 upplåta till akademihemmanet Vårdsätra
41 * 111 i Bondkyrko socken hörande corps de logis med tillhörande park och
trädgård under huvudsakligen de villkor, som angivas i ett förslag till avtal
med studentkåren, intaget i drätselnämndens vid skrivelsen fogade protokoll
för den 6 april 1938.

Kanslern för rikets universitet, som överlämnat konsistoriets
berörda skrivelse, har för egen del i ärendet anfört följande:

Den föreslagna upplåtelsen utan vederlag till studentkåren av nyttjanderatt
å 25 år till en universitetets fastighet innebär, såsom av konsistoriet
framhållits, en betydande ekonomisk uppoffring från universitetets sida. Inneborden
därav kan angivas på det sätt, att ett årligt belopp, motsvarande
vad en utarrendering av egendomen eljest kunnat inbringa, undandrages
universitetets reservfond. Enligt beräkning skulle detta belopp för de närmaste
tio åren — för vilken tidsperiod ett anbud om arrendeavtal föreligger
från enskild person — utgöra 3,000 kronor per år.

I likhet med universitetets drätselnämnd och det större konsistoriet finner
jag emellertid starka skäl föreligga för ett tillmötesgående av studentkårens
ifrågavarande anhållan. De svenska universiteten ha hittills, när det
gäller åtgärder för fysisk fostran, icke kunnat bereda sina studenter samma
mojligheter sorn föreligga vid talrika utländska universitet. Det är enligt
mm mening ett betydande universitetsintresse att i vidgad utsträckning tillgodose
studenternas behov av idrott och friluftsliv.

Jag tillstyrker sålunda den gjorda framställningen.

I ärendet hava infordrade utlåtanden avgivits av kammarkollegiet och
.statskontoret.

Kammarkollegiet har yttrat:

Hemmanet Vårdsätra nr 4, bildat genom sammanläggning av Vårdsätra

111 1 ^ örn 2 U mantal, är enligt 1875 års jordebok av skattenatur. Hem manen

hava kommit i universitetets ägo genom uppgörelse 1768 med akademiräntmästaren
P. Julinskölds konkursbo. Fastigheten torde fördenskull
icke utgöra tillgång för någon särskilt redovisad donations- eller annan särskild
fond utan tillhöra de fastigheter, som enligt Kungl. Maj:ts proposition
nr 200 till 1938 års riksdag angående redovisning av vissa Uppsala och
Lunds universitets fastigheter å statens allmänna fastighetsfond ansetts böra
förslagsvis bokföras under titeln »Uppsala universitets egendoms- och skogsförvaltning».

Något hinder mot den föreslagna dispositionen av området torde därför
icke möta pa grund av några vid hemmanens förvärv knutna villkor.

Då anläggandet av en friluftsgård åt studenterna icke torde falla utom
ramen för universitetets uppgifter och viss uppoffring för sådant ändamål
tran statsmakternas sida torde vara försvarlig anser kollegiet i anslutning
till de synpunkter, som utvecklats av kanslern för rikets universitet sig
kunna tillstyrka den föreslagna dispositionen av ifrågavarande område.’

De särskilda villkoren för upplåtelsen hava icke givit kollegiet anledning
till erinran.

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

31

Statskontoret har, med hänsyn till syftet med den föreslagna upplåtelsen
till studentkåren av förevarande fastighetsdel, icke velat motsätta sig
bifall till framställningen.

Den egendom, som enligt förevarande förslag skulle upplåtas utan vederlag
till studentkåren, tillhör Uppsala universitets egendoms- och skogsförvaltning.
Den ingår sålunda icke i statens bokförda nettoförmögenhet men
dess avkastning skall enligt av riksdagen godkända principer tillgodoföras
fastighetsfonden. Om inkomstutfallet avviker från beräkningen redovisas differensen
tillsvidare över reservfonden.

Den sålunda utformade finansiella regleringen av universitetets egendomsförhållanden
synes mig böra föranleda, att frågan om vederlagsfri upplåtelse
av hemmanet Vårdsätra 41 lill studentkåren bringas till riksdagens
kännedom. Därest riksdagen icke gör erinran mot berörda upplåtelse, lärer
chefen för ecklesiastikdepartementet sedermera komma alt underställa
Kungl. Maj:t frågan örn de närmare villkoren för denna.

(2) Bland diverse inkomster beräknas ett belopp av 15,000 kronor såsom
bidrag från Uppsala läns landsting, vilket belopp avser reparationsoch
underhållskostnader för akademiska sjukhuset. Detta bidrag jämte
ytterligare 7,500 kronor av sjukhusets driftmedel motsvarar vad som före innevarande
budgetår disponerades för sagda ändamål. Att nämnda belopp beträffande
en fastighet med ett byggnadsvärde (oberäknat kvinnokliniken
och sanatoriet) av cirka 6.6 miljoner kronor var otillräckligt och icke medgav
ens de allra nödvändigaste åtgärderna ligger i öppen dag. I det föregående
har jag tillstyrkt, att för reparations- och underhållskostnader m. m.
för akademiska sjukhuset med kvinnokliniken och sanatoriet för nästa budgetår
beräknas ett belopp av 144,000 kronor. Det synes mig vara skäligt,
att landstinget för framtiden bidrager med större andel än nu av de kostnader
som påkallas för att fastigheterna ifråga skola kunna underhållas
på ett försvarligt sätt. Jag har därför för avsikt att anmoda vederbörande
universitetsmyndighet att hos landstinget söka utverka en höjning av dess
bidrag till ifrågavarande underhållskostnader.

överskott.

1 det föregående hava överskotten för fastiglietsfondens delfonder — utom
byggnadsstyrelsens delfond — beräknats till belopp motsvarande 4 procent
å delfondernas uppskattade kapitalbehållningar. Beträffande byggnadsstyrelsens
delfond åter framkommer ett överskott å 5,901,000 kronor, utgörande
skillnaden mellan de för delfonden beräknade inkomsterna å 9,691,000 kronor
och utgifterna å 3,790,000 kronor, överskottet å byggnadsstyrelsens
delfond utgör 5.2 procent av denna delfonds kapitalbehållning, som kan
uppskattas till omkring 113 miljoner kronor.

Såsom förordats i statsverkspropositionen torde överskotten för fastig -

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 153.

hetsfondens delfonder böra å riksstatens inkomstsida redovisas på särskilda
titlar liksom motsvarande uppdelning i förekommande fall skall genomföras
beträffande ersättningsanslagen. De ifrågavarande inkomsttitlarna böra upptagas
nied följande belopp, nämligen:

Fångvårdsstyrelsens delfond ........................ kronor 318,000

Utrikesdepartementets delfond ...................... » 254,000

Medicinalstyrelsens delfond .......................... » 1,769,000

Byggnadsstyrelsens delfond .......................... » 5,901,000

Uppsala universitets delfond.......................... » 184,000

Lunds universitets delfond .......................... » 141,000

Karolinska sjukhusets delfond ........................ » 280,000.

Dessa beräkningar innebära ändring uti vad i statsverkspropositionen preliminärt
föreslagits allenast i vad avser fångvårdsstyrelsens och byggnadsstyrelsens
delfonder. Det sammanlagda överskottet för fastighetsfonden beräknas
till 8,847,000 kronor.

I enlighet med vad jag nu tillstyrkt har upprättats förslag till stat för
fastighetsfonden för budgetåret 1939/40 (bilaga D).

Hemställan.

Under åberopande av vad här anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte i proposition,

dels föreslå riksdagen att godkänna bilagda förslag till
stat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1939/
40 (bilaga D);

dels — med ändring av den i statsverkspropositionen gjorda
inkomstberäkningen, i vad angår överskotten av fångvårdsstyrelsens
och byggnadsstyrelsens delfonder av statens
allmänna fastighetsfond — föreslå riksdagen att i riksslaten
för budgetåret 1939/40 upptaga följande inkomsttitlar

sålunda:

Statens allmänna fastighetsfond:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond ...... kronor 318,000

4. Byggnadsstyrelsens delfond........ » 5,901,000;

dels under nedan angivna huvudtitlar för budgetåret
1939/40 anvisa följande anslag, nämligen:

Andra huvudtiteln:

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: -

F ångvårdsstyrelsens
slagsanslag .....

delfond,

för-

..... kronor

527,000

Byggnadsstyrelsens
slagsanslag .....

delfond,

för-

324,000

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

33

Tredje huvudtiteln:

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Utrikesdepartementets

delfond, förslagsanslag
.................... kronor

Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag
.................... »

Fjärde huvudtiteln:

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond, förslagsanslag
.................... »

Femte huvudtiteln:

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Medicinalstyrelsens

delfond, förslagsanslag
........................ »

Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag
........................ »

Sjätte huvudtiteln:

Ersättning till statens allmänna fastiglietsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond, förslagsanslag
........................ »

Sjunde huvudtiteln:

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond, förslagsanslag
........................ »

Åttonde huvudtiteln:

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond, förslagsanslag
........................ »

Uppsala universitets delfond, förslagsanslag
........................ »

Lunds universitets delfond, förslagsanslag
........................ »

Karolinska sjukhusets delfond, förslagsanslag
.................... »

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 saini. Nr 153.

737.000

190.000

405.000

3.139.000

1.831.000

281.000

461.000

4.010.000

743.000

322.000

323.000

3

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

Nionde huvudtiteln:

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond, förslagsanslag
........................ kronor 933,000

Tionde huvudtiteln:

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond, förslagsanslag
........................ » 451,000

Trettonde huvudtiteln:

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond, förslagsanslag
. ....................... » 80,000;

dels ock föreslå riksdagen medgiva, att av de i staten för
statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1938/39 upptagna
anslagsposterna till reparations- och underhållskostnader
m. m. för Uppsala universitets delfond må utgå i statsrådsprotokollet
angivna belopp för täckande av vissa före
den 1 juli 1938 bestridda kostnader för reparationer m. m.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Regenten, att proposition i ämnet av den
lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas
till riksdagen.

Ur protokollet:

G. MacDowall-Pihlström.

Kungl. Majis proposition nr 153.

35

Utlaga A.

Riksräkenskapsverkets utlåtande den 9 december 1938 angående
stat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1939/40.

Till KONUNGEN.

Genom remiss den 11 november 1938 har riksräkenskapsverket anbefallts
avgiva utlåtande över vederbörande förvaltningsmyndigheters förslag till inkomst-
och utgiftsstater för statens allmänna fastighetsfonds delfonder för
budgetåret 1939/40. I anledning härav får riksräkenskapsverket med remissaktens
återställande i underdånighet anföra följande.

Byggnadsvärdet för den 1 juli 1939 färdiga byggnader — vilket är av betydelse
för beräkningen av vissa poster å fastighetsfondens stat för nästkommande
budgetår — har riksräkenskapsverket, med utgångspunkt från bokförda
värdet å färdiga byggnader vid ingången av budgetåret 1938/39 samt
med ledning av förvaltningsmyndigheternas uppgifter rörande pågående
byggnadsarbeten och tidpunkten för deras färdigställande, funnit böra beräknas
i enlighet med nedanstående sammanställning.

Byggnadsvärde

Vt 1938

kronor

Under budgetåret
1938/39 till-kommande bygg-nadsvärde

kronor

Byggnadsvärde

Vt 1939

kronor

Fångvårdsstyrelsens delfond. .

9,518,600: —

807,000: —

10,325,600

Utrikesdepartementets delfond

6,029,123: 83

745,876: 17

6,775,000

_

Medicinalstyrelsens delfond .. .

83,311,545:08

3,194,970: 20

86,506,515

28

Byggnadsstyrelsens delfond .. .
Uppsala universitets delfond:

1 95,146,400: 64

1 6,906,651: 55

2 103,033,052

19

Akademiska sjukhuset ....

8,451,250: —

—

8,451,250

___

Övriga fastigheter........

14,307,225: —

1,097,000: —

15,404,225

_

Lunds universitets delfond...
Karolinska sjukhusets delfond

7,049,000: —

1,804,700: —

8,853,700

—

Riksräkenskapsverket får i detta sammanhang erinra om att riksräkenskapsverket
med utlåtande den 31 oktober 1938 -—• angående reglering av
statens förmögenhetsställning per den 30 juni 1938 samt redovisningen av
vissa anslagsreservationer vid budgetårsskiftet 1938 — överlämnat en över
fastighetsfondens fastighets- och värdeminskningskonton upprättad sammanställning,
innefattande jämväl beräkning av årsavskrivning för budgetåret
1938/39. De ovan för de olika delfonderna upptagna byggnadsvärdena för
den 1 juli 1938 färdiga byggnader hava, bortsett från den beträffande sjöhistoriska
museet gjorda avvikelsen, i samtliga fall erhållits genom minskning
av totala byggnadsvärdet per den 30 juni 1938 med det vid samma
tidpunkt bokförda värdet för de byggnader, vilka i den nyssnämnda sam Med

bortseende från sjöhistoriska museets byggnad, för vilken någon avsättning till värdeminskmngskonto
icke skall äga rum.

Värdet å sjöhistoriska museets byggnad, vilket den 1 juli 1939 beräknas uppgå
till 980,000 kronor.

36

Kungl. Maj:ts proposition nr löo.

nianställningen angivas vara under uppförande och därför förutsättas icke
skola bliva föremål för årsavskrivning under budgetåret 1938/39. Att märka
är emellertid, att den 30 juni 1938 icke slutförda byggnadsarbeten, som ej
avse nybyggnader eller — vad angår fångvårdsstyrelsens och medicinalstyrelsens
delfonder — uppförande av nya anstalter, vid upprättandet av angivna
sammanställning av praktiska skäl kommit att i avskri vningshänseende
likställas med fullbordade byggnadsföretag. Enahanda förfarande har.
på sätt närmare framgår av det följande, i förekommande fall tillämpats
liven vid beräkningen av årsavskrivningen för budgetåret 1939/40, vilket innebär.
att den löpande avskrivningen i fråga om en del byggnadsarbeten förutsatts
skola komma att påbörjas före arbetenas slutförande.

Av den för fångvårdsstyrelsens d e 1 f o n d beräknade ökningen
under budgetåret 1938/39 av värdet å färdiga byggnader belöpa (462,000 +

300,000 =) 762,000 kronor å ungdomsanstalten å Skenäs och 45,000 kronor
a fångkolonien å Singeshult. Det ytterligare byggnadsvärde å 30,400 kronor,
som enligt fångvårdsstyrelsens beräkningar skulle tillkomma för centralfängelset
i Växjö, ingår i det ovan angivna byggnadsvärdet för den 1 juli
1938 färdiga byggnader.- Kostnaderna för de av styrelsen omförmälda byggnadsarbetena
vid centralfängelserna i Malmö och å Härlanda böra, då desamma
blivit eller skola bliva föremål för direkt avskrivning, icke medtagas
vid förevarande beräkning.

Beräkningen av det för utrikes d epartementets d e 1 f o n d tillkommande
byggnadsvärdet för färdiga byggnader har skett i anslutning till den
inom byggnadsstyrelsen verkställda utredningen i ämnet. I fråga om beskiekningshuset
i Warszawa bar riksräkenskapsverket dock förutsatt, att
samtliga för ändamålet disponibla anslagsmedel skola komma att tagas i
anspråk för denna byggnads färdigställande. Ä andra sidan bar riksräkenskapsverket
icke räknat med kostnaderna för de av 1938 års riksdag beslutade
byggnadsarbetena å beskickningsfastigbeten i Oslo, eftersom dessa kostnader
avses skola i sin helhet direkt avskrivas. Dessutom är att märka,
att de av utrikesdepartementet per den 30 juni 1938 bokförda markvärdena
för beskickningsfastigheten i Warszawa och konsulatfastigheten i Reykjavik
i samband med upprättandet av riksbokslutet justerats nedåt till 145,000 kronor
respektive 25,000 kronor, därvid de av departementet bokförda byggnadsvärdena
för dessa fastigheter i motsvarande mån böjts.

Enligt en inom medicinalstyrelsen upprättad, till finansdepartementet överlämnad
promemoria, dagtecknad den 22 november 1938, beräknas det till
medicinalstyrelsens d e 1 f o n d hänförliga totala byggnadsvärdet under
budgetåret 1938/39 komma att ökas från 83,371,724 kronor 61 öre till
87,573,515 kronor 28 öre eller med 4,201,790 kronor 67 öre, varav 1,006,820
kronor 47 öre belöpa å tvenne under uppförande varande anstalter, nämligen
den av 1935 års riksdag beslutade psykiatriska kliniken vid akademiska
sjukhuset i Uppsala och det nya sinnessjukhuset i Sundsvall. Skillnaden
mellan sistnämnda två belopp, 3,194,970 kronor 20 öre, bär av riksräkenskapsverket
ovan uppförts såsom ökning av byggnadsvärdet för färdiga
byggnader. Enligt byggnadsstyrelsens kalkyler skulle ökningen uppgå till
icke mindre än 9,230,723 kronor 40 öre. Vid beräkningen av byggnadsvärdena
för S:t Sigfrids, Vipeholms, S:t Lars, S:t Olofs, Restads och Säters sjukhus
har emellertid den beräknade ökningen av dessa sjukhus byggnadsvärden
under budgetåren 1935/36, 1936/37 och 1937/38 kommit att läggas
till de för sjukhusen per den 1 juli 1938 bokförda byggnadsvärdena i stället
för till sjukhusens byggnadsvärden den 1 juli 1935. Enahanda förfarande
bär delvis kommit att tillämpas även i fråga örn Mariebergs sjukhus. Efter
korrigering av byggnadsstyrelsens beräkning i nu angivna hänseenden redu -

Kungl. Maj:ts proposition nr 153-

37

ceras den av byggnadsstyrelsen för medicinalstyrelsens delfond beräknade
ökningen under budgetåret 1938/39 av värdet å färdiga byggnader till
2,872,023 kronor 40 öre, vilket belopp emellertid på grund av felräkning i
fråga om Frösö sjukhus bör höjas med 300,000 kronor till 3,172,023 kronor
40 öre. Sistnämnda belopp ansluter sig nära till det av riksräkenskapsverket
ovan beräknade beloppet.

I fråga om byggnadsstyrelsens del fond har slutförandet av de
byggnadsarbeten, som avses med de i efterföljande sammanställning angivna
riksstatsanslagen, på sätt närmare framgår av sammanställningen av riksräkenskapsverket
beräknats medföra en ökning av byggnadsvärdet för färdiga
byggnader med 2,623,351 kronor 55 öre, därvid riksräkenskapsverket
utgått från att anvisade anslagsmedel skola komma att i sin helhet tagas i
anspråk för arbetenas slutförande.

Enligt bygg-nadsstyrelsens

Enligt riksrä-kenskapsverkets

Ökning ( + )

beräkning till-

beräkning till-

resp.

kommande

kommande

minskning (—)

byggnadsvärde

kronor

byggnadsvärde

kronor

kronor

Anslag å 1935/36 års riksstat:

II: 11 Ökade lokaler för länssty-relsen i Hallands län ........

10,325: 66

6,325: 66

— 4,000: —

Anslag å 1936/37 års riksstat:

II: 5 Nybyggnad för Kungl. Maj:ts
kansli......................

56,679: 77

83,613: 63

4-26,933: 86

II: 15 Tillbyggnad till lantmäteri -kontorshuset i Umeå.........

16,333: 52

16,333: 52

,

II: 24 Uppförande av en bostads-byggnad vid folkskoleseminariet
i Lund m. m...............

16,222: 32

16,222: 32

Anslag å 1937/38 års riksstat:

II: 6 Vissa kompletteringsarbeten
vid statens bakteriologiska la-boratorium .................

18,671: 92

5,671: 92

- 13,000: —

II: 9 Beredande av utvidgade loka-ler åt generaltullstyrelsen m. m.

1,900,000: —

1,928,000: —

+ 28,000: —

II: 17 Tillbyggnad till landsstats-huset i Falun...............

19,001:24

39,001: 24

+ 20,000: — j

II: 18 Till- och ombyggnad av
landsstatshuset i Härnösand . . .

15,964: 84

15,384: 54

.

- 580:30

II: 34 Tillbyggnadsarbeten vid små-skoleseminariet i Lycksele.....

62,563: 16

60,720: —

- 1,843:16

II: 40 Tillbyggnad av statens prov-ningsanstalts flygelbyggnad....

34,078: 72

34,078: 72

Anslag å 1938/39 års riksstat:

III: 40 Ny- och tillbyggnadsarbe-ten vid vissa folk- och småskole-seminarier:

Folkskoleseminariet i Göteborg.

251,000: —

251,000: —

Småskoleseminariet i Skara . . .

126,000:-—

126,000: —

—

Folkskoleseminariet i Umeå ...

| 41,000: —

41,000: —

—

Summa

| 2,567,841: 15

2,623,351: 55

I + 55,510: 40

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

Efter tillägg till angivna belopp, 2,623,351 kronor 55 öre, av följande byggnadsvärden,
nämligen för statens växtskyddsanstalt 706,300 kronor, för statens
växtskyddsanstalts bostadsfastigheter 50,000 kronor och för fastigheter,
avsedda för dövstumundervisningen, 3,527,000 kronor, erhålles den
i det föregående för byggnadsstyrelsens delfond angivna ökningen av byggnadsvärdet
för färdiga byggnader, 6,906,651 kronor 55 öre. I anslutning härtill
har byggnadsvärdet för den 1 juli 1939 färdiga byggnader för byggnadsstyrelsens
delfond upptagits till 103,033,052 kronor 19 öre, vilket belopp
understiger det av byggnadsstyrelsen beräknade med 1,239,364 kronor
17 öre.

Differensen mellan byggnadsstyrelsens och riksräkenskapsverkets beräkning
förklaras framför allt därav, att byggnadskostnader, vilka blivit eller
skola bliva föremål för direkt avskrivning, av byggnadsstyrelsen inräknats i
byggnadsvärdet för färdiga byggnader till ett sammanlagt belopp av 1,075,676
kronor 99 öre. Fördelningen av detta belopp på olika riksstatsanslag framgår
av efterföljande sammanställning.

Anslag å 1935/36 års riksstat:

II: 7. Utvidgning av värmeledningen i pensions styrelsens

lokaler .................... kronor 1,660: 84

Anslag å 1936/37 års riksstat:

II:

7.

II:

8.

II:

10.

II:

16.

II:

25.

Anslag å

II:

10.

II:

11.

II:

12.

II:

13.

II:

14.

II:

15.

II:

16.

II:

19.

II:

20.

11:29.

Ny värmeledning i fastigheten nr 6 i kvarteret
Rosenbad i Stockholm...........

Inredning av portvaktsbostad m. m. i huset

nr 7 Birgerjarlsgatan i Stockholm......

Anordnande av lokaler för länsarkitekten i

Nyköping m. m.......................

Anordnande av värmeledning i vissa vaktmästarbostäder
vid naturhistoriska riksmuseet
..............................

Byggnadsarbeten vid skogshögskolan......

1937/38 års riksstat:

Örn- och tillbyggnad av fastigheten nr 1 i

kvarteret Lejonet i Stockholm..........

ökade lokaler för statskontoret i Rosenhaneska
huset i Stockholm ............

Ändringsarbeten i fastigheten nr 6 i kvarteret

Rosenbad i Stockholm ................

Ändrings- och moderniseringsarbeten i fastigheterna
nr 2 och 4 Storkyrkobrinken i

Stockholm ..........................

Ändringsarbeten i gamla riksdagshuset i

Stockholm ..........................

Förbättrade lokaler för länsstyrelsen i Hallands
län ............................

Anordnande av lokaler för biträdande länsarkitekten
i Mariestad m. m...........

Byggnadsarbeten vid länsresidenset i Umeå
Ändringsarbeten i fastigheterna nr 5 och 7

Engelbrektsgatan i Stockholm..........

Inredande av vissa lokaler inom fackavdelningen
för elektroteknik m. m. vid tekniska
högskolan............................

»

»

»

»

»

»

»

»

»

»

17,871: 05
56: 87
15,638: 45

1,315: 47
2,034: 31

100,000: —
42,500: —
85,000: —

140,000: —

54,000: —

13,700: —

8,000: —
9,200: —

40,000: —

14,500: —

Kungl. Maj.ts proposition nr 153. 39

II: 32. Värmeledningsanläggning vid folkskoleseminariet
i Luleå ........................ kronor 135,000: —

II: 33. Ändringsarbeten m. m. vid folkskoleseminarierna
i Göteborg, Lund och Umeå:

Folkskoleseminariet i Göteborg .......... » 9,000: —

Folkskoleseminariet i Lund.............. » 27,000: —

Folkskoleseminariet i Umeå ............ » 12,500: —-

II: 35. Ändringsarbeten m. m. vid småskoleseminariet
i Härnösand...................... » 19,000: —

II: 36. Ombyggnad av en bostadslägenhet vid institutet
och förskolan för blinda å Tomteboda
m. m........................... » 18,000: —

II: 37. Ändrings- och inredningsarbeten vid vårdanstalten
i Lund för blinda med komplicerat
lyte ............................ » 41,700: —

II: 38. Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan . . » 8,000: —

II: 39. Färdigställande av andra våningen i statens
provningsanstalts huvudbyggnad .. » 30,000: —

II: 42. Ändrings- och inredningsarbeten i patent och

registreringsverkets byggnad...... _» 230,000: —

Summa kronor 1,075,676: 99.

Byggnadsstyrelsen har vidare ökat värdet för tekniska högskolans byggnader
med ett den 30 juni 1938 i styrelsens räkenskaper å kontot utgiftsrester
balanserat belopp å 14,400 kronor, som redan tidigare inräknats i byggnadsvärdet.

I anledning av vissa i samband med upprättandet av riksbokslutet för
budgetåret 1937/38 verkställda justeringar med avseende å de bokförda
byggnadsvärdena för småskoleseminariet i Strängnäs samt lantmäterikontoren
i Karlstad och Västerås bör det av byggnadsstyrelsen beräknade byggnadsvärdet
för färdiga byggnader minskas med (1,482:71 + 18,000:— +
13,600:—=) 33,082 kronor 71 öre, varjämte med hänsyn till den avjämning,
som i byggnadsstyrelsens beräkningar ägt rum beträffande byggnadsvärdena
för länsresidensen i Kalmar och Kristianstad, minskning bör ske
med (1,385:66 — 770:79=) 614 kronor 87 öre.

Riksräkenskapsverket har slutligen funnit, att det för den inköpta fastigheten
för länsresidenset i Göteborg beräknade byggnadsvärdet å 165,600 kronor
bör utgå, eftersom fråga är om ett rivningshus, samt att de byggnadsvärden,
som tillkomma genom ianspråktagande av anslaget för till- och ombyggnad
av landsarkivet i Göteborg å 3,000 kronor och anslaget till ändringsarbeten
i ugnsrummet i tekniska högskolans kemibyggnad å 2,500 kronor
böra såsom avseende ritningar o. d. för tillämnade byggnadsföretag hänföras
till byggnadsvärdet för byggnader under uppförande.

För Uppsala universitets del fond har ökningen under hudgetåret
1938/39 av byggnadsvärdet för färdiga byggnader av riksräkenskapsverket
beräknats till 1,097,000 kronor. Av detta belopp hänföra sig 832,000
kronor till nybyggnaden för botaniska institutionen, medan återstående

265,000 kronor avse värmelednings- och ventilationsanläggningar m. m. i
universitetshuset. Av universitetsmyndigheterna härutöver medräknade byggnadskostnader
avse ritningar o. d. för tillämnade byggnadsarbeten och
böra därför icke medtagas vid beräkningen av byggnadsvärdet för den 1 juli
1939 färdiga byggnader.

Den för Lunds universitets delfond beräknade ökningen av

40

Kungl. Maj.ts proposition nr 153.

värdet å färdiga byggnader fördelar sig med 1,650,000 kronor på den nya
byggnaden för kemiska institutionen och med 154,700 kronor på den för de
statistiska och matematiska institutionerna inköpta fastigheten.

För karolinska sjukhusets delfond har, i överensstämmelse
med vad som tillämpats vid upprättandet av den ovan omförmälda, till riksräkenskapsverkets
utlåtande den 31 oktober 1938 fogade sammanställningen
rörande fastighetsfondens fastighets- och värdeminskningskonton, icke räknats
med något byggnadsvärde för färdiga byggnader per den 1 juli 1938.
Då sjukhusbygget kommer att fullbordas först under budgetåret 1939/40,
beräknas därför något byggnadsvärde för färdiga byggnader icke heller komma
att föreligga den 1 juli 1939. I enlighet härmed skulle den löpande avskrivningen
helni flan de radiumkliniken, vilken togs i bruk den 1 oktober
1937, uppskjutas två år. Riksräkenskapsverket förordar att så sker, i syfte
att erhålla en och samma avskrivningsperiod för alla i den första bvggnadsetappen
ingående byggnader.

I fråga om beräkningen av fastighetsfondens inkomster och utgifter torde
riksräkenskapsverket för byggnadsstyrelsens delfonds vidkommande få hänvisa
till vad ämbetsverket anfört i ämnet i sin denna dag avgivna inkomstberäkning
för budgetåret 1939/401. Beträffande övriga delfonder får riksräkenskapsverket,
vad först angår beräkningen av inkomsterna, anföra följande.

Ersättningen för till statsmyndigheter upplåtna lokaler
bör — med utgångspunkt från vad riksräkenskapsverket i nämnda
inkomstberäkning anfört rörande överskotten å ifrågavarande delfonder samt
med beaktande i fråga örn övriga poster å fastighetsfondens stat av de jämkningar
i förvaltningsmyndigheternas kalkyler, som föreslås i det följande
— beräknas sålunda.

Beräknat

överskott

Tillkommer
tor beräkna-de utgifter

Avgår för
beräknade
inkomster

Ersättnings-

anslag

kronor

kronor

kronor

kronor

Fångvårdsstyrelsens delfond......

308,000

391,000

180,000

519,000

Utrikesdepartementets delfond ....

254,000

338,000

60,000

532.000

Medicinalstyrelsens delfond.......

1,769,000

2,304,000

935,000

3,138,000

Uppsala universitets delfond......

184,000

850,100

274,100

760,009

Lunds universitets delfond.......

141,000

264,000

62,000

343,000

Karolinska sjukhusets delfond ....

280,000

200,000

157,000

323,000

Under inkomstposten hyror och arrenden för till enskilda
upplåtna 1 o k a 1 er och markområden har för nu löpande budgetår
för fångvårdsstyrelsens delfond beräknats ett belopp av 160,000
kronor. Detta belopp föreslås nu av fångvårdsstyrelsen skola höjas med

10,000 kronor i anledning av den omräkning av hyrorna för bostadslägenheterna
vid centralfängelset i Malmö, som befunnits påkallad med hänsyn till
att dessa lägenheter komma att förses med värmeledning, vattenklosetter
och badmöjligheter. Riksräkenskapsverket får i anledning härav erinra örn
att dessa moderniseringsarbelen liksom motsvarande arbeten vid centralfängelset
å Härlanda beaktades vid upprättandet av fastighetsfondens stat
tor innevarande budgetår, därvid den av arbetena påkallade hyresregleringen

1 Se bilaga C vid statsrådsprotokollet.

Kungl. Maj.ts proposition nr 153.

41

för båda fängelserna tillsammantagna beräknades komma att medföra en
inkomstökning om 10,000 kronor. Enligt vad riksräkenskapsverket under
hand inhämtat från fångvårdsstyrelsen beräknas emellertid angivna inkomstökning
numera till 15,000 kronor. Ifrågavarande inkomstpost torde därför
för nästa budgetår böra upptagas till ett belopp av 165,000 kronor.

Det i statförslaget för Uppsala universitets delfond under motsvarande inkomstpost
beräknade beloppet, 18,400 (i statuppställningen uppfört med
18,800) kronor, bör avjämnas till 18,000 kronor.

Beräkningen av hyresinkomsterna för övriga delfonder har ej givit riksräkenskapsverket
anledning till erinran. Dock torde, vad angår karolinska
sjukhusets delfond, böra framhållas, att den föreslagna kraftiga höjningen
av denna delfonds hyresinkomster enligt vad riksräkenskapsverket inhämtat
hänför sig till de personalbostäder, som beräknas tillkomma under nästa
budgetår genom karolinska sjukhusets färdigställande.

I fråga örn posten diverse inkomster torde, såsom riksräkenskapsverket
framhållit i sin inkomstberäkning vid behandlingen av statförslaget
för byggnadsstyrelsens delfond, böra förutsättas, att någon ändring av nu
gällande regler för placeringen av fastighetsfondens förnyelsefondsmedel
icke kommer att vidtagas före utgången av budgetåret 1939/40. Vidare torde
böra räknas med en ränteavkastning å dessa medel av 3.1 procent samt
antagas, att de medel, som avsättas till värdeminskningskonto för budgetåret
1938/39, komma att insättas i riksgäldskontoret omedelbart efter detta
budgetårs utgång. Sistnämnda medel böra upptagas till de belopp, som angivas
i den i det föregående omnämnda sammanställningen över fastighetsfondens
fastighets- och värdeminskningskonton. Riksräkenskapsverket —
som ej funnit anledning till erinran mot vederbörande förvaltningsmyndigheters
beräkning av övriga till posten diverse inkomster hänförliga intäkter
—- har, i överensstämmelse med det anförda, för nu ifrågavarande delfonder
beräknat denna inkomstpost på sätt, som framgår av följande sammanställning.

Avsättning
till förnyelse-fond per ^/e
1939

Förnyelse-

Ränta å

Övriga

diverse

fondsmedel

förnyelse-

diverse

inkomster

>/7 1938

fondsmedel

inkomster

(efter

avjämning)

kronor

kronor

kronor

kronor

kronor

Fångvårdsstyrelsens del-

fond...............

415,960

47,188

14,357

1,000

15,000

Utrikesdepartementets

delfond............

264,915

70,364

10,393

2,800

13,000

Medicinalstyrelsens del-

fond...............

3,441,573

989,056

137,349

—

137,000

Uppsala universitets del-

fond...............

_

424,723

13,166

242,500

256,100

Lunds universitets del-

•

fond...............

_

85,075

2,637

50,800

53,000

Karolinska sjukhusets

delfond............

—

—

—

800

1,000

Riksräkenskapsverket övergår härefter till beräkningen av utgifterna
för nu ifrågavarande delfonder.

Till reparations- och underhållskostnader lii. lii. begäres
för fångvårdsstyrelsens delfond ett från 300,000 kronor lill 325,000 kronor

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

förhöjt belopp. Det sålunda äskade beloppet —• vilket överstiger det vid fastighetsfondens
inrättande för enahanda ändamål anvisade beloppet, 285,000
kronor, med cirka 15 procent — torde, på sätt byggnadsstyrelsen framhållit,
få anses skäligt med hänsyn till de prisstegringar, som inträffat efter nämnda
tidpunkt, i all synnerhet som fångvårdsstyrelsens delfonds byggnadsbestånd
samtidigt undergått en icke oväsentlig utökning.

De beträffande reparations- och underhållskostnaderna för utrikesdepartementets
och medicinalstyrelsens delfonder framlagda förslagen, vilka avse
oförändrad medelsanvisning, hava icke heller givit riksräkenskapsverket anledning
till erinran.

De belopp åter, som upptagas för motsvarande ändamål i statförslagen
för Uppsala och Lunds universitets delfonder, torde — i anslutning till vad
riksräkenskapsverket i det föregående anfört rörande beräkningen av byggnadsvärdet
för den 1 juli 1939 färdiga byggnader — böra höjas med respektive
12,179 och 1,000 kronor till 412,000 kronor respektive 151,000 kronor.
Av det för Uppsala universitets delfond sålunda beräknade beloppet avses
för akademiska sjukhuset 144,000 kronor, vilket belopp överstiger motsvarande
belopp å gällande stat med 8,000 kronor. Denna höjning sammanhänger
med att akademiska sjukhusets byggnader i enlighet med Kungl.
Maj:ts beslut upptagits å fastighetsfonden till högre värde än som förutsattes
vid medelsanvisningen för innevarande budgetår.

Enligt det för karolinska sjukhusets delfond uppgjorda statförslaget skulle
det för innevarande budgetår till reparations- och underhållskostnader m. m.
för serafimerlasarettet anvisade beloppet, 50,000 kronor, höjas till 83,000
kronor för beredande av medel till vissa reparationsarbeten av engångskaraktär.
Vidare skulle motsvarande post för karolinska sjukhuset, vars ännu icke
fullbordade delar beräknas komma att successivt tagas i bruk under nästa
budgetår med början den 1 oktober, höjas med 39,000 kronor till 50,000
kronor. Någon närmare utredning rörande behovet av de begärda anslagsökningarna
har icke förebragts. Riksräkenskapsverket har emellertid ansett
sig sakna anledning ifrågasätta skäligheten av de äskade beloppen.

Posten för avsättning till värdeminskningskonto torde —
med utgångspunkt från den beräkning av årsavskrivningarna för budgetåret
1938/39, som innefattas i den förut omnämnda, till riksräkenskapsverkets utlåtande
den 31 oktober 1938 fogade sammanställningen över fastighetsfondens
fastighets- och värdeminskningskonton, samt i anslutning till den av
riksräkenskapsverket i det föregående gjorda uppskattningen av ökningen
under budgetåret 1938/39 av byggnadsvärdet för färdiga byggnader — böra
för nedan angivna delfonder beräknas sålunda.

Årsavskriv-

Årlig avskriv-

Årsavskriv-

1

ning för bud-

ning för ny-

ning för bud-

getåret

tillkommande

getåret

1938/39

byggnader

1939/40

kronor

m kronor

kronor

Fångvårdsstyrelsens delfond...........

47,188

10,087

57.000

Utrikesdepartementets delfond.........

70,364

9,323

80,000

Medicinalstyrelsens delfond............

''989,056

39,937

1,029,000

Uppsala universitets delfond...........

424,723

13,712

438,000

Lunds universitets delfond............

85,075

22,558

108,000

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

43

För karolinska sjukhusets delfond skulle, i enlighet med vad riksräkenskapsverket
tidigare förordat, icke beräknas någon avsättning till värdeminskningskonto
för nästkommande budgetår.

Enligt de av riksräkenskapsverket vid beräkningen av avsättningen till
värdeminskningskonto tillämpade grunderna skulle, såsom riksräkenskapsverket
i det föregående framhållit, den löpande avskrivningen beträffande
en del byggnadsarbeten komma att påbörjas före arbetenas slutförande.

Riksräkenskapsverket får till belysande av innebörden av ämbetsverkets
beräkning av de årliga avskrivningarna vidare erinra om att byggnadsstyrelsen
och riksräkenskapsverket i sitt utlåtande den 16 februari 1938 med förslag
till nya avskrivningsregler för fastighetsfonden beträffande byggnadsarbeten,
som avse ombyggnad av redan förefintlig byggnad, förordat nedskrivning
av den ombyggda fastighetens ursprungliga värde med ett mot den
verkställda förnyelsen svarande belopp, därvid nedskrivningen förutsatts
skola täckas genom motsvarande nedskrivning av värdeminskningskontot.
Ett dylikt förfarande torde emellertid böra grunda sig på beslut av Kungl.
Majit i varje särskilt fall (exempelvis i samband med anvisningen av medel
till byggnadskoslnadernas bestridande). Då något sådant beslut ännu icke
meddelats, har i fråga om ombyggnadsarbeten, som icke blivit eller skola
bliva föremål för direkt avskrivning, det ursprungliga byggnadsvärdet genomgående
höjts med kostnaderna för ombyggnadsarbetena, varefter den
årliga avskrivningen beräknats å det sålunda framkomna byggnadsvärdet.
Härigenom erhålles en något snabbare avskrivning.

I samma riktning verkar, att till fångvårdsstyrelsens och medicinalstyrelsens
delfonder hänförliga nybyggnadsarbeten, som icke avse uppförande av
nya anstalter, av praktiska skäl i avskrivningshänseende behandlats på samma
sätt som ombyggnadsarbeten. Häremot torde, i betraktande av 1938 års
riksdags uttalande rörande storleken av de årliga avskrivningarna, icke kunna
framställas någon allvarligare erinran.

Förvaltningsmyndigheternas beräkning av posten för hyres- och arrendeutgifter
m. m. har icke givit riksräkenskapsverket anledning till
annan erinran än att ämbetsverket funnit de för fångvårdsstyrelsens och medicinalstyrelsens
delfonder beräknade beloppen böra i avjämningssyfte höjas
med vartdera 500 kronor.

Fastighetsfondens inkomst- och utgiftsstat för budgetåret 1939/40 skulle
i enlighet med vad riksräkenskapsverket sålunda anfört erhålla det utseende,
som framgår av närslutna bilaga.1 I denna sammanställning har för jämförelse
även medtagits de i gällande stat upptagna beloppen samt de belopp,
som av förvaltningsmyndigheterna beräknats för nästa budgetår.

I handläggningen av detta ärende har, förutom undertecknade, byråchefen
Runemark deltagit.

Stockholm den 9 december 1938,

Underdånigst
ERIK STRIDSBERG.

Anders Faxei.ius.

1 Denna bilaga motsvaras av bilaga B till statsrådsprotokollet.

44

Kungl. Majis proposition nr 153.

inlaga B.

Riksräkenskapsverkets förslag till stat för statens allmänna fastighetsfond
för budgetåret 1939/40 m. m.

Inkomster.

A. Ersättning lör till statsmyndigheter upp låtna

lokaler:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond

2. Utrikesdepartementets »

3. Medicinalstyrelsens »

4. Byggnadsstyrelsens »

5. Uppsala universitets »

6. Lunds universitets »

7. Karolinska sjukhusets »

Säger

B. Hyror och arrenden för till enskilda

upplåtna lokaler och markområden:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond

2. Utrikesdepartementets »

3. Medicinalstyrelsens v

4. Byggnadsstyrelsens »

5. Uppsala universitets »

6. Lunds universitets »

7. Karolinska sjukhusets »

Säger

C. Diverse inkomster:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond ....

2. Utrikesdepartementets » ....

3. Medicinalstyrelsens » ....

4. Byggnadsstyrelsens » ....

5. Uppsala universitets » :

a. Bidrag från universitetets
egendoms- o. skogsförvaltning

b. Bidrag från Uppsala läns

landsting................

c. Övriga diverse inkomster ..

Säger för Uppsala universitets delfond

1939/40

1938/39

Förvaltnings-myndigheter-nas beräkning

Riksräken-

skapsverkets

beräkning

465.900
573,000

2,955,800

8,575,900

690.900
346,100
294,200

489.200
531,000

3,005,400

8,870,825

731,328

328,100

593.200

519.000

532.000

3.138.000

8.871.000

760.000

343.000

323.000

13,901,800

14,549,053

14,486,000

160,000

47,000

798.000

438.000
15,700

6,000

61,300

170.000
47,000

798.000

450.000
18,800

9,000

156.000

165.000

47.000

798.000

450.000

18.000
9,000

156.000

1,526,000

1,648,800

1,643,000

15,600

12,000

120,700

182,100

17,200

12,000

120,700

175,350

15.000

13.000

137.000

185.000

220,000

••• 1

220,000

220,000

15,000

7,500

15,000

7,500

15,000

21,100

242,500

242,500

256,100

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

45

1939/40

1938 39

Förvaltnings-myndigheter-nas beräkning

Riksräken-

skapsverkets

beräkning

6. Lunds universitets delfond:

a. Bidrag från universitetets

egendomsförvaltning......

50,800

50,800

50,800

b. Övriga diverse inkomster..

100

100

2,200

Säger för Lunds universitets delfond

50,900

50,900

53,000

7. Karolinska sjukhusets delfond..

500

800

1,000

Säger

624,300

619,450

660,100

Summa

16,052,100

16,817,303

16,789,100

Utgifter.

i A. Reparations- och underhållskostnader
m. m.:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond ....

300,000

325,000

325,000

2. Utrikesdepartementets » ....

200,000

200,000

200,000 j

3. Medicinalstyrelsens » ....

1,250,000

1,250,000

1,250,000

4. Byggnadsstyrelsens » ....

2,084,000

1,805,000

1,784,000

5. Uppsala universitets » :

a. Akademiska sjukhuset....

136,000

136,000

144,000

b. Övriga fastigheter........

250,000

263,821

268,000

Säger för Uppsala universitets delfond

386,000

399,821

412,000

6. Lunds universitets delfond ....

169,000

150,000

151,000 ;

7. Karolinska sjukhusets delfond:

a. Karolinska sjukhuset ....

11,000

50,000

50,000

b. Serafimerlasarettet ......

50,000

83,000

83,000 |

Säger för karolinska sjukhusets delfond

61,000

133,000

133,000

Säger

4,450,000

4,262,821

4,255,000

B. Avsättning till värdeminskningskonto:
1. Fångvårdsstyrelsens delfond, för-

slagsvis....................

53,000

59,700

57,000

2. Utrikesdepartementets delfond,

förslagsvis ................

80,000

80,000

80,000

3. Medicinalstyrelsens delfond, för-

slagsvis....................

975,000

973,600

1,029,000

4. Byggnadsstyrelsens delfond, för-

slagsvis....................

852,000

900,000

877,000

5. Uppsala universitets delfond:

a. Akademiska sjukhuset, för-

slagsvis ................

156,000

156,000

162,000

b. Övriga fastigheter, förslagsvis

263,000

271,837

276,000

Säger för Uppsala universitets delfond

419,000

427,837

438,000

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

1939/40

1938/39

Förvaltnings-

Riksräken-

myndigheter-

skapsverkets

nas beräkning

beräkning

6. Lunds universitets delfond, för-

slagsvis....................

103,000

103,000

108,000

7. Karolinska sjukhusets delfond,

förslagsvis ................

48,000

300,000

—

Säger

2,530,000

2,844,137

2,589,000

C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av

fonden förhyrda lokaler och arrén-

derade markområden:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond, för-

slagsvis ................

8,500

8,500

9,000

2. Utrikesdepartementets delfond,

förslagsvis ................

44,000

58,000

58,000

3. Medicinalstyrelsens delfond, för-

slagsvis ..................

24,500

24,500

25,000

4. Byggnadsstyrelsens delfond, för-

slagsvis ..................

760,000

955,260

955,000

5. Uppsala universitets delfond, för-

slagsvis ..................

100

100

100

6. Lunds universitets delfond, för-

slagsvis ..................

3,000

5,000

5,000 !

7. Karolinska sjukhusets delfond,

förslagsvis ................

47,000

67,000

67,000

Säger

887,100

1,118,360

1,119,100

D. Avskrivning av vissa d byggnadsanslag

bestridda kostnader för inventarier

777. 777./

1. Medicinalstyrelsens delfond, för-

slagsvis ..................

25,000

—

—

2. Byggnadsstyrelsens delfond, för-

slagsvis ..................

10,000

—

—

Säger

35,000

—

—

Överskoit att tillföras riksstatens driftbudget:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond ....

280,000

283,200

308,000

2. Utrikesdepartementets » ....

308,000

252,000

254,000

3. Medicinalstyrelsens » ....

1,600,000

1,676,000

1,769,000

4. Byggnadsstyrelsens » ....

5,490,000

5,830,915

5,890,000

5. Uppsala universitets » ....

144,000

164,870

184,000

6. Lunds universitets > ....

128,000

140,000

141,000

7. Karolinska sjukhusets » ....

200,000

250,000

280,000

Säger

8,150.000

8,596,985

8,826,000

Summa

16,052,100

M6,822,303

16,789,100

1 Byggnadsstyrelsen har dessutom bland utgifterna upptagit ett belopp å 5,000 kronor för
diverse utgifter.

Kungl. Maj.ts proposition nr 153.

47

Bilaga C.

Utdrag ur riksräkenskapsverkets skrivelse den 9 december 1938
med inkomstberäkning för budgetåret 1939/40.

Till KONUNGEN.

III. Statens allmänna fastighetsfond.

Fastighetsfonden tillhandakommande ersättning för till statsmyndigheter
upplåtna lokaler skall i vad avser byggnadsstyrelsens delfond fortfarande
fastställas med ledning av de kalkylerade hyresvärdena för olika fastigheter.
För de övriga delfondernas vidkommande skall däremot ifrågavarande ersättning
från och med innevarande budgetår bestämmas så, att full förräntning
erhålles å det av respektive delfonder disponerade statskapitalet. I enlighet
härmed och under förutsättning, att den räntefot, vid vilken full
förräntning skall anses vara för handen, alltjämt sättes till 4 procent, torde
överskotten å dessa delfonder för budgetåret 1939/40 kunna beräknas på
följande sätt.

•

Kapital-behållning
''h 1938

Tillkommer
för ej lyftade
investerings-

Avgår för
ej lyftade
avskrivnings-

Kapital-behållning
Vt 1939

Överskott

anslag

anslag

kronor

kronor

kronor

kronor

kronor j

Fångvårdsstyrel-sens delfond. . . .
Utrikesdeparte-

7.252,479

1,057,753

600,253

7,709,979

308,000

mentets delfond
Medicinalstyrelsens

6,101,602

365,000

123,800

6,342,802

254,000

delfond........

Uppsala univera-

40,660,903

7,152,050

3,576,075

44,236,878

1,769,000

tets delfond....
Lunds universitets

4,096,011

1,100,072

590,372

4,605,711

184,000

delfond........

Karolinska sjuk-

3,431,537

278,500

183,500

3,526,537

141,000

husets delfond. .

5,215,100

3,656,000

1,865,500

7,005,600

280,000

Vid beräkningen av kapitalbehållningen den 1 juli 1939 har riksräkenskapsverket,
på sätt framgår av ovanstående sammanställning, utgått från
att vid ingången av budgetåret 1938/39 för investering i ifrågavarande delfonder
disponibla medel komma att i sin helhet lyftas före nämnda budgetårs
utgång. Även om de beräknade överskotten härigenom skulle komma
att i någon nämnvärd grad överstiga de definitiva, påverkas statsregleringen

48

Kungl. Maj.ts proposition nr 1-53.

likväl icke härav, eftersom ersättningsanslagen komma att upptagas i anslutning
till de beräknade överskotten.

Det överskott, som skall beräknas å riksstaten för byggnadsstyrelsens delfond,
blir beroende av den inkomst- oell utgiftsstat, som kommer att fastställas
för denna delfond för budgetåret 1939/40. Enligt av byggnadsstyrelsen
till Kungl. Majit avgivet förslag till sådan stat skulle överskottet upptagas
till 5,830,915 kronor. Härvid har styrelsen i fråga om beräkningen av
de med posten för reparations- och underhållskostnader m. m. avsedda utgifterna
samt utgifterna för avsättning till värdeminskningskonto utgått från
att det bokförda byggnadsvärdet för färdiga byggnader den 1 juli 1939 skall
komma att uppgå till i avjämnat tal 104,272,000 kronor.

Ökningen under budgetåret 1938/39 av byggnadsvärdet för färdiga byggnader
— vilket, bortsett från sjöhistoriska museets byggnad, vid ingången
av detta budgetår uppgick till avjämnat 95,146,000 kronor — har riksräkenskapsverket,
på sätt närmare framgår av ett av ämbetsverket denna dag
avgivet utlåtande angående inkomst- och utgiftsstat för statens allmänna
fastighetsfond för budgetåret 1939/401, funnit böra, frånsett nämnda byggnad,
beräknas till i runt tal 6,907,000 kronor. I enlighet härmed och då värdet
å sjöhistoriska museets byggnad, för vilken byggnad någon avsättning
till värdeminskningskonto icke skall äga rum, den 1 juli 1939 beräknas utgöra
980,000 kronor, skulle bokförda byggnadsvärdet för färdiga byggnader
vid sistnämnda tidpunkt komma att uppgå till sammanlagt 103,033,000
kronor.

Riksräkenskapsverket har, vad härefter beträffar beräkningen av byggnadsstyrelsens
delfonds inkomster, i likhet med byggnadsstyrelsen utgått från
att någon ändring av nu gällande regler för placeringen av fastighetsfondens
lörnyelsefondsmedel icke kommer att vidtagas före utgången av budgetåret
1939/40. Riksräkenskapsverket har vidare förutsatt, att de medel, som avsättas
till värdeminskningskonto för budgetåret 1938/39, komma att insättas
i riksgäldskontoret omedelbart efter påföljande budgetårs ingång. Dessa
medel kunna, såsom närmare framgår av det följande, beräknas till *i runt
tal 790,000 kronor. Enligt vad riksräkenskapsverket under hand inhämtat
från riksgäldskontoret torde ränteavkastningen kunna uppskattas till 3.1 procent.
Riksräkenskapsverket har i överensstämmelse härmed höjt det av
byggnadsstyrelsen under posten diverse inkomster upptagna beloppet med
9,650 kronor till 185,000 kronor.

Byggnadsstyrelsens beräkning av övriga inkomstposter har icke givit riksräkenskapsverket
anledning till annan erinran än att riksräkenskapsverket
funnit det för ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler beräknade
beloppet, 8,870,825 kronor, böra avjämnas till 8,871,000 kronor.

Vid beräknandet av byggnadsstyrelsens delfonds utgifter har riksräkenskapsverket
funnit sig böra sänka det av byggnadsstyrelsen under posten
för reparations- och underhållskostnader m. m. upptagna beloppet med

21,000 kronor till 1,784,000 kronor. Detta har skett i anslutning till vad
riksräkenskapsverket i det föregående anfört rörande beräkningen av byggnadsvärdet
för den 1 juli 1939 färdiga byggnader.

Beträffande posten för avsättning till värdeminskningskonto får riksräkenskapsverket
erinra om att riksräkenskapsverket med utlåtande den 31
oktober 1938, angående reglering av statens förmögenhetsställning per den
30 juni 1938 samt redovisningen av vissa anslagsreservationer vid budgetårsskiftet
1938, överlämnat en över fastighetsfondens fastighets- och värdeminskningskonton
upprättad sammanställning, innefattande jämväl beräk -

1 Se bilaga A vid statsrådsprotokollet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

49

ning av årsavskrivning för budgetåret 1938/39. Med utgångspunkt från den
i denna sammanställning för byggnadsstyrelsens delfond angivna årsavskrivningen,
790,231 kronor, samt den av riksräkenskapsverket i det föregående
beräknade ökningen under budgetåret 1938/39 av byggnadsvärdet för färdiga
byggnader har riksräkenskapsverket uppfört förevarande post med

877.000 kronor, vilket belopp understiger det av byggnadsstyrelsen beräknade
med 23,000 kronor.

Det av byggnadsstyrelsen för hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden
förhyrda lokaler och arrenderade markområden beräknade beloppet,
955,260 kronor, har av riksräkenskapsverket avjämnats till 955,000 kronor.

Riksräkenskapsverket har slutligen funnit sig icke kunna tillstyrka byggnadsstyrelsens
förslag om uppförande å fastighetsfondens stat av en post å

5.000 kronor för bestridande av i samband med förhyrning av lokaler för
fastighetsfondens räkning uppkommande kostnader för annonsering, ritningskopiering
och särskilda utredningar samt får till stöd för denna ståndpunkt
framhålla, att samtliga kostnader för byggnadsstyrelsens verksamhet
vid fastighetsfondens inrättande förutsattes skola bestridas från anslag å
riksstaten under sjätte huvudtiteln.

I enlighet med det anförda skulle överskottet å byggnadsstyrelsens delfond
upptagas till (5,830,915 + 9,650 + 175 -r 21,000 + 23,000 + 260 + 5,000=)

5.890.000 kronor.

Med hänsyn bland annat till inrättandet av tre nya delfonder, nämligen
en för vartdera av rikets två universitet samt en för karolinska sjukhuset,
har riksräkenskapsverket — i syfte att ernå större överskådlighet i fråga
om fastighetsfondens redovisning i riksstaten — funnit sig i detta sammanhang
böra föreslå, att förevarande inkomsttitel uppdelas på särskilda undertitlar
för de olika delfonderna samt att motsvarande uppdelning i förekommande
fall genomföres beträffande ersättningsanslagen under de olika
huvudtitlarna.

På grund av vad sålunda anförts har riksräkenskapsverket i inkomsttabellen
upptagit överskotten å fastighetsfondens olika delfonder sålunda:

Fångvårdsstyrelsens delfond ...................... kronor 308,000

Utrikesdepartementets » ...................... » 254,000

Medicinalstyrelsens » » 1,769,000

Byggnadsstyrelsens » » 5,890,000

Uppsala universitets » » 184,000

Lunds universitets » » 141,000

Karolinska sjukhusets » ...................... » 280,000.

Sammanlagt beräknas alltså överskottet å statens allmänna fastighetsfond
för budgetåret 1939/40 till 8,826,000 kronor.

Stockholm den 9 december 1938.

Underdånigst
ERIK STRIDSBERG.

P. S. Runemark.

Bihang lill riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 153.

4

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

Bilaga D.

Förslag till stat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret

1939/40.

Kronor

Inkomster.

A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond...............

527,000

2. Utrikesdepartementets » ...............

737,000

3. Medicinalstyrelsens » ...............

3,139,000

4. Byggnadsstyrelsens » ...............

8,966,000

5. Uppsala universitets » ...............

743.000

6. Lunds universitets » ...............

322,000

7. Karolinska sjukhusets » ...............

323,000

14,757,000

B. Hyror och arrenden för lill enskilda upplåtna lokaler och markområden:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond...............

167,000

2. Utrikesdepartementets > ...............

47,000

3. Medicinalstyrelsens » ...............

810,000

4. Byggnadsstyrelsens > ...............

540,000

5. Uppsala universitets » ...............

17,000

6. Lunds universitets » ...............

9,000

7. Karolinska sjukhusets » ...............

156,000

1,746,000

C. Diverse inkomster:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond...............

15,000

2. Utrikesdepartementets > ...............

13.000

3. Medicinalstyrelsens » ...............

137,000

4 Byggnadsstyrelsens * ...............

185,000

5. Uppsala universitets delfond:

a. Bidrag från universitetets egendoms- och

skogsförvaltning ..................

220,000

b. Bidrag från Uppsala läns landsting____

15000

c. Övriga diverse inkomster ............

21,100

256,100

6. Lunds universitets delfond:

a. Bidrag från universitetets egendomsför-

vältning ........................

50,800

b. Övriga diverse inkomster ............

2.200

53,000

7. Karolinska sjukhusets delfond...............

1,000

660,100

,

Summa

17,168,100

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

51

Kronor

Utgifter.

A. Reparations- och underhållskostnader m. m.:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond...................... 325,000

2. Utrikesdepartementets > 263,000

3. Medicinalstyrelsens » 1,260,000

4. Byggnadsstyrelsens » 1,840,000

5. Uppsala universitets delfond:

a. Akademiska sjukhuset................ 144,000

b. Övriga fastigheter.................... 250,000 394,000

6. Lunds universitets delfond ........................ 130,000

7. Karolinska sjukhusets delfond:

a. Karolinska sjukhuset ................ 50,000

b. Serafimerlasarettet .................. 83,000 133,000

B. Avsättning till värdeminskningskonto:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis............ 57,000

2. Utrikesdepartementets » , förslagsvis............ 80,000

3. Medicinalstyrelsens » , förslagsvis............ 1,029,000

4. Byggnadsstyrelsens » , förslagsvis............ 900,000

5. Uppsala universitets delfond:

a. Akademiska sjukhuset, förslagsvis...... 162,000

b. Övriga fastigheter, förslagsvis.......... 276,000 438,000

6. Lunds universitets delfond, förslagsvis .............. 108,000

C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och
arrenderade markområden:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis............ 9,000

2. Utrikesdepartementets * , förslagsvis............ 200.000

3. Medicinalstyrelsens » , förslagsvis............ 28.000

4. Byggnadsstyrelsens » , förslagsvis............ 1,050,000

5. Uppsala universitets » , förslagsvis............ 100

6. Lunds universitets » , förslagsvis............ 5,000

7. Karolinska sjukhusets » , förslagsvis............ 67,000

4,345,000

2,612,000

1,359,100

överskott all tillföras riksslatens driftbudget:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond...................... 318,000

2. Utrikesdepartementets » 254,000

3. Medicinalstyrelsens » 1,769,000

4. Byggnadsstyrelsens » 5,901,000

5. Uppsala universitets » 184,000

6. Lunds universitets » 141.000

7. Karolinska sjukhusets » ...................... 280,000 8,847,000

Summa 17,168,100