Kungl. Maj:ts proposition Nr 150.
1
Nr 150.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående bidrag till svensk
undervisning för svenska barn i utlandet; given Stockholms
slott den 3 mars 1939.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts,
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
I Arthur Engberg.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 3 mars 1939.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg,
Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.
Föredragande departementschefen, statsrådet Engberg anmäler härefter
fråga angående bidrag till svensk undervisning för svenska barn i utlandet
och anför härvid följande:
I 1939 års åttonde huvudtitel, punkten 169, har Kungl. Majit föreslagit riksdagen
att, i avbidan på den proposition i ämnet, som bleve riksdagen förelagd,
till Folkskolor m. m.: Bidrag till svensk undervisning för svenska barn i utlandet
för budgetåret 1939/40 beräkna ett anslag av 26 900 kronor. I samband
därmed framhöll jag, att denna fråga hade vissa beröringspunkter
med den då under utredning varande frågan örn avvägning av löneförmånerna
för pastorerna vid de svenska församlingarna i Köpenhamn, Berlin,
Paris, Hälsingfors och Oslo med hänsyn till prisförhållandena i de olika
länderna.
Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 150.
1
2
Kungl. Maj:ts proposition Nr 150.
Sedan utredning i sistnämnda hänseende numera föreligger, anhåller jag
ånyo få anmäla frågan om bidrag till svensk undervisning för svenska barn
i utlandet för Kungl. Maj:t.
Till sistberörda ändamål utgår under budgetåret 1938/39 ett anslag å
19 100 kronor.
Genom beslut den 13 maj 1938 föreskrev Kungl. Majit, att nämnda anslag
skulle för sagda budgetår fördelas på följande sätt:
till svenska skolan i Berlin ............................ kronor 4 000
» » » » Hamburg ........................ » 2 700
» » » » London .......................... » 6 000
» » » » Paris ............................ » 4 400
» » » » Tallinn .......................... » 2 000
Summa kronor 19 100.
Tillika föreskrev Kungl. Majit, att såsom villkor för statsbidragens utgående
skulle för budgetåret 1938/39 gälla följande bestämmelser, nämligen
a. beträffande skolorna i Berlin, Hamburg och Paris:
att hela de anvisade beloppen användas till bestridande av vederbörande
lärarinnors kontanta avlöningar,
att kyrkorådet i svenska Victoriaförsamlingen i Berlin, respektive svenska
skol- och föreläsningsföreningen i Hamburg och svenska Sofiaförsamlingen
i Paris tillhandahölle vederbörande lärarinnor fri möblerad lägenhet med
belysning och uppvärmning,
att kyrkorådet, respektive föreningen och församlingen bestrede alla övriga
med skolverksamheten förenade kostnader,
samt att undervisningen fortginge minst åtta månader av läsåret 1938—39;
b. beträffande skolan i London:
att belopp, motsvarande minst hälften av det ovan anvisade beloppet,
för samma ändamål anskaffades genom styrelsens för svenska föreläsningsoch
skolföreningen därstädes försorg,
att undervisningen fortginge minst åtta månader av läsåret 1938—39,
samt att de lärarinnor, som av styrelsen förordnades att bestrida undervisningen,
härför erhölle en årlig ersättning av tillhopa minst 9 300 kronor,
därav första lärarinnan minst 4 800 kronor och andra lärarinnan minst
4 500 kronor;
c. beträffande skolan i Tallinn:
att det anvisade beloppet i främsta rummet användes till avlönande av
behövliga lärarkrafter och anskaffande av erforderlig materiel vid skolan,
samt att skolans föreståndare förbunde sig att inom tre månader efter
avslutandet av läsåret 1938—39 till skolöverstyrelsen avgiva redovisning
rörande användningen av ifrågavarande belopp ävensom berättelse över
skolans verksamhet under nämnda läsår;
d. beträffande samtliga ifrågavarande skolor:
att skolöverstyrelsen ägde att för var och en av dem förordna inspektor.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 150.
3
I samband härmed anbefallde Kungl. Maj:t skolöverstyrelsen att verkställa
utredning, huruvida och i vad mån regleringen av lärarlönerna i Sverige och
levnadskostnaderna i respektive länder kunde motivera en omräkning av
de till ifrågavarande svenska skolor i utlandet utgående statsbidragen samt
att med berörda utredning och därav föranlett förslag till Kungl. Majit inkomma
i så god tid, att förslag i ämnet kunde föreläggas 1939 års riksdag.
Med skrivelse den 11 november 1938 har skolöverstyrelsen inkommit med
utredning och förslag i ämnet.
I ärendet har statskontoret den 6 december 1938 avgivit utlåtande.
Innan jag ingår på skolöverstyrelsens utredning och förslag, tillåter jag
mig redogöra för en av svenska föreningen i Polen gjord ansökning om ett
årligt anslag å 2 400 kronor, avsett att under tiden den 1 september—den 31
maj utgå till en seminarieutbildad lärarinna, vilken skulle leda den förberedande
skolutbildningen för svenska koloniens i
Warszawa bar n. Till stöd för denna ansökning har anförts bland
annat:
Bland den svenska koloniens i Warszawa medlemmar funnes ett tjugutal
barn, av vilka sju under år 1939 komme att befinna sig i åldern 6—9 år.
Meddelandet av den förberedande skolutbildningen för barn i nämnda ålder
hade alltid vållat svårigheter. Att hålla guvernant eller informator från
Sverige, vilket hittills i regel skett, medförde en årlig merutgift av omkring
3 600 zloty, vilken kostnad blivit synnerligen betungande. Försök att förena
sig örn en gemensam lärarinna hade gjorts men icke medfört någon nämnvärd
lättnad, enär lärarinnan måste vara inneboende i någon av familjerna.
Den enda rationella lösningen av frågan syntes bestå däri, att en seminarieutbildad
lärarinna, utan att vara ansluten till någon bestämd familj, finge
i uppdrag att leda utbildningen gemensamt för de barn, vilka befunne sig i
den förberedande skolåldern. Kostnaderna för en dylik lärarinna komme,
lågt räknat, att gå till omkring 600 zloty i månaden eller för en tid av nio
månader till 5 400 zloty. Därtill komme kostnaderna för förhyrning av en
uppvärmd undervisningslokal, vartill måste anslås omkring 1 200 zloty örn
året. Sammanlagda kostnaden skulle alltså uppgå till omkring 6 600 zloty.
Fördelade på de sju familjer, som för närvarande hade barn i den förberedande
skolåldern, skulle på varje familj belöpa omkring 943 zloty årligen.
Därtill finge flera av dem vidkännas dryga utgifter för att hålla barn i högre
skolålder hemma i Sverige. Ett årligt statsbidrag å omkring 2 400 kronor,
vilket efter en kurs av 128 zloty på 100 kronor motsvarade ett belopp av
omkring 3 070 zloty, skulle nedbringa dessa kostnader till omkring 500
zloty per familj, vilket i alla fall vore en rätt betungande årsavgift för ett
barn i den lägre skolåldern. Huru stort antalet barn komme att bliva under
följande år vore visserligen svårt att bedöma, men allt tydde på att detta
antal snarare komme att ökas än minskas.
Ansökningen har tillstyrkts av svenske ministern i Warszawa i utlåtande
av den 3 december 1938 och av skolöverstyrelsen i utlåtande av den 13
december 1938.
överstyrelsen har anfört, att från principiell synpunkt intet syntes vara
4
Kung!. Maj:ts proposition Nr 150.
att erinra mot att bidrag beviljades för beredande av svensk undervisning
även åt svenska barn i Warszawa. Det ringa barnantal, varom i
förevarande fall vöre fråga, hade emellertid gjort överstyrelsen tveksam,
huruvida förutsättningar kunde anses föreligga för statsbidrag för anordnande
av undervisning åt dessa barn. Med hänsyn till vad i ansökningen
anförts rörande svårigheterna för målsmännen att utan sådant bidrag bereda
sina barn svensk undervisning, och då det finge anses vara ett allmänt
svenskt intresse att barnen till svenskar i utlandet, där så kunde ske,
erhölle dylik undervisning, hade överstyrelsen för sin del funnit sig böra
förorda statsbidrag.
Statskontoret har i utlåtande den 10 januari 1939 funnit sig icke böra
tillstyrka bifall till ansökningen, enär det lärjungeantal, varom här vore
fråga, torde vara alltför litet för att enligt hittills tillämpade principer
motivera statsbidrag och ett bifall torde kunna medföra icke önskvärda
konsekvenser beträffande andra orter i utlandet.
Av skolöverstyrelsens nu föreliggande utredning rörande statsbidrag
till de nuvarande svenska skolorna i utlandet framgår,
att stor olikhet råder i fråga om de löneförmåner, som nu utgå till
lärarna vid här ifrågavarande skolor samt att dessa löneförmåner, örn
hänsyn tages till levnadskostnaderna i respektive länder, äro avsevärt
lägre än motsvarande lärarlöner i Sverige efter 1937 års lärarlönereglering.
Beträffande sistberörda förhållande hade, yttrar skolöverstyrelsen, i de till
överstyrelsen inkomna redogörelserna gjorts gällande, att levnadskostnaderna
i Berlin och Hamburg närmast motsvarade förhållandena i Stockholm,
under det att levnadskostnaderna i London ansåges vara högre än i Stockholm.
I framställning från skolrådet i svenska Sofiaförsamlingen hade framhållits,
att levnadskostnaderna i Frankrike alltjämt vore i stigande, varför
fördelarna av den låga kurs, som för närvarande vore rådande, snart torde
komma att försvinna, överstyrelsen funne för sin del övervägande skäl
tala för att löneförhållandena i Sverige för löner å I-ort närmast borde läggas
till grund för bedömande av frågan om skäligheten av en höjning av lärarlönerna
vid de svenska skolorna i utlandet.
Olikheterna i avlöningsförhållandena torde bäst belysas av följande exempel.
Ordinarie folkskollärarinna i Sverige, anställd å s. k. I-ort, åtnjöte i
14 löneklassen — lägsta löneklass vid en årlig lästid av 36^2 veckor — en
årlig lön av 4 368 kronor, vartill komme dyrtidstillägg och provisorisk
avlöningsförstärkning. Årsinkomsten uppginge med nu gällande dyrtidstilläggsbestämmelser
till cirka 5 150 kronor. Motsvarande lönebelopp för
ordinarie småskollärarinna utgjorde i 8 löneklassen ungefär 3 900 kronor.
I förekommande fall utgående kallortstillägg vore ej inräknade i nämnda
belopp. Enligt de lämnade löneuppgifterna för lärarinnorna vid de svenska
skolorna i utlandet utgjorde för närvarande årslönen för folkskollärarinna
och för med henne i kompetenshänseende närmast jämställd lärarinna: i
Berlin och Hamburg 2 700 kronor och i Paris 2 200 kronor, vartill dock
Kungl. Maj:ts proposition Nr 150.
5
komme fri bostad med uppvärmning och lyse. Den vid skolan i Berlin
anställda småskollärarinnan uppbure en årslön av 2 165 kronor i ett för allt.
Bäst avlönade vöre lärarinnorna vid svenska skolan i London, båda utexaminerade
från högre lärarinneseminarium, vilka jämlikt av Kungl. Majit
given föreskrift skulle åtnjuta en årlig lön av 4 800 kronor respektive 4 500
kronor.
överstyrelsen har med hänsyn till anförda förhållanden funnit starka skäl
föreligga för en höjning av nu ifrågavarande lärares löner och för att statsbidrag
därtill borde utgå med högre belopp än vad för närvarande vore
fallet. Då frågan örn statsbidragsbeloppens storlek givetvis borde prövas
med hänsyn tagen till de löneförmåner, som efter genomförd reglering av
lärarlönerna i Sverige borde utgå till lärarna vid de svenska skolorna i utlandet,
hade överstyrelsen övervägt möjligheten av att på sistnämnda lärare
tillämpa de för lärarna i Sverige gällande lönebestämmelserna.
På grund av de skiftande förhållandena vid olika skolor, särskilt i vad
avsåge lärarnas anställning, kompetens och omfattningen av deras undervisningsskyldighet,
hade överstyrelsen emellertid ansett nämnda lönebestämmelser
icke vara fullt tillämpliga beträffande lärarna vid de svenska skolorna
i utlandet, överstyrelsens prövning av frågan rörande de lönebelopp,
vilka kunde anses skäliga för dessa lärares vidkommande, och därmed sammanhängande
fråga om lämpligt avvägda anslag till skolorna hade emellertid
skett under hänsynstagande till de för lärarna i Sverige bestämda löneförmånerna,
och överstyrelsen hade härvid tillämpat följande beräkningsgrunder.
Levnadskostnaderna å här berörda orter (Berlin, Hamburg, London och
Paris) hade, såsom överstyrelsen redan angivit, ansetts närmast motsvara
förhållandena i Stockholm, som enligt gällande lönebestämmelser hänförts
till s. k. I-ort. Dock hade beaktats vad i uppgifterna från London därom
anförts, nämligen att levnadskostnaderna där ansåges vara högre än i Stockholm.
Den årliga lästiden vid utlandsskolorna varierade mellan 34^2 och 38
veckor. Då, såsom överstyrelsen redan framhållit, det icke syntes vara möjligt
att för lärarna vid dessa skolor helt tillämpa avlöningsreglementets
bestämmelser, hade överstyrelsen icke tagit hänsyn till olikheten beträffande
lästidens längd utan utfört beräkningarna, som örn den årliga lästiden vid
samtliga skolor omfattat 361/- veckor.
Vid en årlig lästid av 36^''a veckor vore enligt avlöningsreglementets bestämmelser
ordinarie folkskollärarinna placerad i lägst 14 löneklassen och
ordinarie småskollärarinna i lägst 8 löneklassen. Enligt överstyrelsens mening
borde de lönebelopp, som vore bestämda för lärare i nämnda löneklasser,
läggas lill grund för beräkning av lönerna åt nu ifrågavarande
lärarinnor i motsvarande anställning, överstyrelsen funne skäligt, att härvid
även hänsyn toges till det å lönebeloppen utgående dyrtidstillägget.
Däremot torde det möta vissa svårigheter att till grund för beräkning av
löner och statsbidrag lägga de belopp, som i förekommande fall borde utgå
till lärarna i form av ålderstillägg. Det torde lämpligen böra ankomma på
respektive skolstyrelse att svara för ålderstillägg åt lärarna. Då emellertid
6
Kungl. Maj-.ts proposition Nr 150.
storleken av de till dessa skolor utgående anslagen bestämdes för varje
budgetår, syntes vid anslagens beviljande hänsyn kunna tagas även till här
berörda förhållande, överstyrelsen hade också i sitt förslag i vissa fall
avvägt anslagets storlek under hänsynstagande härtill.
I fråga om villkoren för statsbidragens utgående hade överstyrelsen funnit
sig böra föreslå endast den ändringen i nu gällande föreskrifter, att den
årliga ersättningen till lärarinnorna vid svenska skolan i London skulle
ökas med ett belopp, som i stort sett motsvarade ökningen av statsbidraget,
överstyrelsen utginge sålunda från den förutsättningen, att lärarinnorna vid
skolorna i Berlin, Hamburg och Paris även framdeles skulle komma i åtnjutande
av förmånen av fri möblerad lägenhet med belysning och uppvärmning.
Vid beräkning av värdet av ifrågavarande bostadsförmån hade överstyrelsen
ansett sig böra uppskatta detta till ett belopp, motsvarande den ersättning,
som lärare å I-ort enligt gällande avlöningsreglemente hade att
erlägga för bostad om ett rum och kök.
Ehuru överstyrelsen i sitt förslag för var och en av lärarinnorna angivit
ett visst beräknat lönebelopp, hade överstyrelsen därmed icke avsett, att
lönerna för respektive lärarinnor vid de skolor, där flera lärarinnor vore
anställda, skulle fastställas till dessa belopp. Beträffande skolorna i Berlin,
Hamburg och Paris torde det, har överstyrelsen framhållit, böra ankomma
på vederbörande skolstyrelser att bestämma lönernas storlek för varje lärarinna,
varigenom hänsyn kunde tagas även till lärarinnornas tjänstår. Föreskriften,
att de anvisade beloppen i sin helhet skulle användas till bestridande
av lärarinnornas löner, har överstyrelsen ansett fortfarande böra
gälla. Beträffande skolan i London har överstyrelsen föreslagit, att föreskrift
skulle meddelas, att ett visst angivet minimibelopp skulle utgå som
ersättning till de båda lärarinnorna, men att det skulle tillkomma styrelsen
att bestämma storleken av den till varje lärarinna utgående lönen.
Utifrån angivna beräkningsgrunder hade överstyrelsen kommit till följande
resultat beträffande de belopp, som syntes böra utgå som statsbidrag
till var och en av skolorna i Berlin, Hamburg, London och Paris.
Beträffande skolan i Berlin.
Vid denna skola vore anställda en folkskollärarinna och en småskol -
lärarinna.
Beräknade lönebelopp:
En folkskollärarinna i 14 löneklassen .................... kronor 4 368
Dyrtidstillägg, avrundat belopp .......................... »_655
kronor 5 023
Avginge beräknad ersättning för bostad och bränsle........ »_954
kronor 4 069
En småskollärarinna i 8 löneklassen ...................... kronor 3 216
Dyrtidstillägg .......................................... » 482
kronor 3 698
Avginge beräknad ersättning för bostad och bränsle........ »_954
kronor 2 744
Kungl. Maj-.ts proposition Nr 150.
7
Summan av de beräknade lönebeloppen utgjorde 6 813 kronor, och syntes
sålunda statsbidrag böra utgå med nämnda belopp eller i avrundat tal 6 800
kronor. Detta innebure en ökning av nu utgående anslag med 2 800 kronor.
Beträffande skolan i Hamburg.
Vid skolan vore anställd en folkskollärarinna.
Beräknat lönebelopp:
En folkskollärarinna i 14 löneklassen .................... kronor 4 368
Dyrtidstillägg, avrundat belopp .......................... »_655
kronor 5 023
Avginge ersättning för bostad och bränsle ................ »_954
kronor 4 069
Statsbidrag syntes sålunda böra utgå med i avrundat tal 4 000 kronor,
vilket innebure en höjning av nu utgående anslag med 1 300 kronor.
Beträffande skolan i London.
Vid skolan vore anställda två lärarinnor, vilka båda avlagt examen vid
högre lärarinneseminarium. Såsom villkor för statsbidragets utgående budgetåret
1938/39 gällde, som ovan nämnts, att första lärarinnan skulle erhålla
en årlig ersättning av minst 4 800 kronor och andra lärarinnan av minst 4 500
kronor. Dessa löneförmåner överensstämde närmast med för folkskollärarinna
gällande lön. Med hänsyn därtill hade överstyrelsen beträffande båda
dessa lärarinnor ansett sig böra lägga folkskollärinnas lön till grund för
beräkningarna av statsbidraget till denna skola. Då dessa lärarinnor icke
åtnjöte förmånen av fri bostad, borde här räknas med bruttolöner utan
avdrag av värdet för bostadsförmån.
Beräknade lönebelopp:
Två folkskollärarinnor i 14 löneklassen.................. kronor 10 046.
Därest statsbidrag till skolan utginge enligt samma grunder som till övriga
skolor, nämligen med hela det kontanta lönebeloppet, borde statsbidraget
till denna skola utgå med ungefär 10 046 kronor minskat med värdet av
bostad, omkring 1 000 kronor för båda lärarinnorna, eller i avrundat tal
9 000 kronor.
I de från skolan inkomna uppgifterna hade lönerna beräknats till i runt
tal 10 800 kronor, av vilket belopp emellertid enligt hittills tillämpad praxis
2/3 eller 7 200 kronor beräknats utgå såsom statsbidrag.
Med hänsyn till dels vad styrelsen för svenska föreläsnings- och skolföreningen
i London anfört angående levnadskostnaderna i London, dels att
en av lärarinnorna varit anställd vid skolan sedan år 1923, syntes styrelsens
beräkningar i fråga om lönebeloppen vara väl motiverade. Styrelsens beräkning
av statsbidragets storlek föranledde icke heller någon erinran från överstyrelsens
sida.
överstyrelsen föresloge sålunda, att lärarinnorna skulle åtnjuta en årlig
ersättning av tillhopa minst 10 800 kronor, och att statsbidrag härtill utginge
med 7 200 kronor; ökning 1 200 kronor.
Beträffande skolan i Paris.
Vid skolan vore anställd en lärarinna med avgångsexamen från högre
lärarinneseminarium och en folkskollärarinna, som även genomgått gymnastiska
centralinstitutet.
8
Kungl. Maj:ts proposition Nr 150.
Med den beräkningsgrund, som kommit till användning beträffande övriga
skolor, borde statsbidraget till denna skola utgå med ett belopp, som närmast
motsvarade lön till två folkskollärarinnor eller i avrundat tal 8 000 kronor.
Räknade man däremot med en folkskollärarinna och en småskollärarinna
såsom vid skolan i Berlin, vilket syntes vara motiverat, komme man till ett
belopp av 6 800 kronor. I de från skolan inkomna uppgifterna lämnades den
upplysningen, att de lärarinnor, som varit anställda vid skolan, efter ett ä
två år sökt anställning i hemlandet. Detta förhållande torde åtminstone i viss
mån bero därpå, att lärarinnorna vid skolan åtnjöte synnerligen låga löner.
Ökade löneförmåner för ifrågavarande lärarinnor syntes därför vara i hög
grad påkallade. Skolrådet hade i sin framställning örn anslag för nästa
budgetår även framhållit, att levnadskostnaderna i Frankrike vore i stigande
och bland annat på grund därav anhållit om förhöjt anslag. Emellertid hade
i såväl nämnda framställning som i de till överstyrelsen inkomna uppgifterna
beräknats ett anslag å 5 600 kronor, varvid hänsyn sannolikt tagits till
de för närvarande rådande valutaförhållandena, överstyrelsen hade därför
ansett sig böra föreslå, att statsbidrag till skolan måtte utgå med 5 600 kronor,
vilket innebure en ökning av nu utgående anslag med 1 200 kronor.
Beträffande svenska skolan i Tallinn hade överstyrelsen inhämtat, att
lärjungeantalet läsåret 1939/40 beräknades uppgå till minst 11. Förutsättningar
för uppehållande av en svensk skola syntes sålunda förefinnas, och
då en minskning av antalet barn i skolan icke i nämnvärd mån inverkade
på skolans utgifter, funne sig överstyrelsen böra föreslå, att till svenska
skolan i Tallinn måtte utgå statsbidrag med 2 000 kronor och under i övrigt
oförändrade villkor.
Enligt överstyrelsens förslag borde sålunda till de svenska skolorna i utlandet
under budgetåret 1939/40 utgå statsbidrag med följande belopp:
till svenska skolan i Berlin ........................... kronor 6 800
» » > » Hamburg ........................ » 4 000
» » » » London .......................... » 7 200
» » » » Paris ............................ * 5 600
» » » » Tallinn........................... » 2 000
Summa kronor 25 600.
Överstyrelsens förslag innebure en ökning i jämförelse med budgetåret
1938/39 med 6 500 kronor.
Statskontoret har icke funnit anledning till erinran mot skolöverstyrelsens
föreliggande förslag, i vad avsåge statsbidrag till svenska skolorna i Paris
och Tallinn. I fråga om övriga tre i förslaget berörda skolor har statskontoret
förordat, att statsbidragen måtte fastställas till följande belopp,
nämligen för skolan i Berlin till 6 300 kronor, för skolan i Hamburg till
3 500 kronor och för skolan i London till 7 100 kronor. Därigenom skulle
ifrågavarande anslag kunna minskas från det av skolöverstyrelsen föreslagna
beloppet, 25 600 kronor, till 24 500 kronor. Statskontoret yttrar:
Kungl. May.ts proposition A7 150.
9
Beträffande de ifrågasatta statsbidragen till skolorna i Berlin, Hamburg
och London hade statskontoret funnit det tveksamt, örn icke till utgångspunkt
för statsbidragens bestämmande bort tagas lönerna till extra ordinarie
lärare i stället för — såsom föreslagits — ordinarie lärare av de
kategorier, överstyrelsen angivit. Ämbetsverket ville emellertid icke motsätta
sig bifall till överstyrelsens förslag, därest — vilket överstyrelsen
också närmast tänkt sig -— vid statsbidragens bestämmande hänsyn icke
toges till nu utgående provisorisk avlöningsförstärkning.
Med hänsyn till det anförda syntes intet vara att erinra mot det av överstyrelsen
beräknade lönebeloppet till småskollärarinnan vid svenska skolan
i Berlin. Beträffande beräkningen av lönebeloppen till folkskollärarinnorna
vid skolorna i Berlin, Hamburg och London torde endast den jämkningen
böra vidtagas, att från det beräknade bruttobeloppet, 5 023 kronor, icke
borde frånräknas — som skolöverstyrelsen föreslagit — 954 kronor, motsvarande
kostnaden för tjänstebostad innehållande ett rum och kök i hyresgrupp
IX, utan 1 476 kronor, motsvarande kostnaden för två rum och kök
i samma hyresgrupp. I anslutning till stadgandet i 3 § av kungl, kungörelsen
den 10 december 1937 (nr 999) angående statsbidrag till avlöning av lärare
vid folk- och småskolor m. m. jämfört med andra momentet i övergångsbestämmelserna
till boställsordningen (nr 998/1937) borde nämligen enligt
statskontorets mening statsbidragen i förevarande hänseende icke avvägas
efter andra grunder än de, som tillämpades för folkskollärarinnor inom riket.
Vid anmälan av förevarande anslagsfråga i årets statsverksproposition Departementsframhöll
jag, att denna fråga hade vissa beröringspunkter med förutnämnda chefendå
under utredning varande spörsmål örn avvägning av löneförmånerna för
pastorerna vid de svenska församlingarna i Köpenhamn, Berlin, Paris, Hälsingfors
och Oslo med hänsyn till prisförhållandena i de olika länderna.
Den i ärendet numera föreliggande utredningen ger emellertid vid handen,
att de båda frågorna kunna bedömas fristående från varandra. I detta sammanhang
behandlar jag därför endast frågan örn statsbidrag till svensk
undervisning för svenska barn i utlandet.
En höjning av de nu till de svenska skolorna i Berlin, Hamburg, London
och Paris utgående statsbidragen finner jag i likhet med skolöverstyrelsen
och statskontoret befogad. Mot de av överstyrelsen tillämpade grunderna
för beräkning av dessa statsbidrag har jag ingen annan erinran att framställa
än att jag i anslutning till vad av statskontoret anförts finner avdraget
för bostadsförmån böra i fråga örn folkskollärarinna uppskattas till
ett belopp, motsvarande ersättning för bostad örn två rum och kök. Erinras
ina, att övergångsbestämmelserna till kungörelsen den 10 december 1937
(nr 998) angående boställsordning för lärare vid folk- och småskolor innehåller
föreskrift, att tjänstebostad för ordinarie kvinnlig folkskollärare skall
intill den 1 juli 1943 innehålla minst två rum och kök. Jag föreslår med
hänsyn härtill, att statsbidraget för budgetåret 1939/40 bestämmes till 6 300
kronor för svenska skolan i Berlin och till 3 500 kronor för svenska skolan
Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 150. 2
10
Kungl. Maj-.ts proposition Nr 150.
i Hamburg. Till svenska skolan i London torde statsbidrag böra utgå med
7 100 kronor och till svenska skolan i Paris med 5 600 kronor.
Till svenska skolan i Tallinn synes statsbidrag böra anvisas med oförändrat
belopp, 2 000 kronor.
Den tveksamhet, som yppats i fråga om den föreliggande ansökningen
från svenska föreningen i Polen örn statsbidrag till en lärarinna för barn,
tillhörande svenska kolonien i Warszawa, betingas av det jämförelsevis låga
antal barn, som under budgetåret 1939/40 härigenom skulle komma i åtnjutande
av undervisning. Då emellertid barnantalet enligt det föregående
ej avsevärt understiger det beräknade antalet barn i svenska skolan i Tallinn,
vilken redan erhåller statsbidrag, och då jag i likhet med skolöverstyrelsen
anser det vara ett allmänt svenskt intresse, att svenska barn i utlandet, där
så kan ske, erhålla svensk undervisning, vill jag understödja förslaget, atl
statsbidrag anvisas jämväl till en skola i Warszawa. Dock förordar jag, att
statsbidraget ej bestämmes till högre belopp än det, som nu utgår till skolan
i Tallinn, eller till 2 000 kronor.
Enligt mitt förslag böra alltså till svensk undervisning åt svenska barn
i utlandet under budgetåret 1939/40 utgå följande bidrag:
till svenska skolan i Berlin ............................ kronor 6 300
» » » » Hamburg ........................ » 3 500
» » » » London .......................... » 7 100
» » » » Paris ............................ » 5 600
» » » » Tallinn .......................... » 2 000
» » » » Warszawa ........................ » 2 000
Summa kronor 26 500.
Förevarande anslag bör således för nämnda budgetår bestämmas till 26 500
kronor, vilket innebär en anslagshöjning med (26 500 — 19 100 =) 7 400
kronor. Det torde böra ankomma på Kungl. Maj:t att meddela närmare
bestämmelser angående de villkor, som böra gälla för åtnjutande av ifrågavarande
statsbidrag.
I jämförelse med det i årets statsverksproposition preliminärt beräknade
anslagsbehovet innebär mitt förslag en anslagsminskning med 400 kronor.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:!
måtte föreslå riksdagen
att till Folkskolor m. m.: Bidrag till svensk undervisning
för svenska barn i utlandet för budgetåret 1939/40 anvisa
ett anslag av .......................... kronor 26 500.
11
Kungl. Maj:ts proposition Nr 150.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,
att till riksdagen skall avlåtas proposition av
den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.
•f
Ur protokollet:
C. A. Charpentier.