Kungl. Maj:ts proposition nr 128.

1

Nr 128.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag
till bidrag till driften av icke statliga skyddshem
m. m.; given Stockholms slott den 24 februari
1939.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de
förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Majlis

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Albert Forslund.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regeuten i statsrådet
å Stockholms slott den 24 februari 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,
Quensel, Porslund, Eriksson.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför
chefen för socialdepartementet, statsrådet Porslund.

I årets statsverksproposition har Kungl. Majit på min hemställan under
femte huvudtiteln, punkten 81, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild
proposition i ämnet, till bidrag till driften av icke statliga skyddshem för
budgetåret 1939/40 beräkna ett förslagsanslag av 865,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 128.

■120 89 1

2

Kungl. Majus proposition nr 128.

I samma proposition har Kungl. Majit, likaledes på min hemställan, å
kapitalbudgeten under rubriken fonden för låneunderstöd föreslagit riksdagen
att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd,
för nämnda budgetår beräkna dels till lån till Stockholms stadsmission
för inrättande vid skyddshemmet Skarvik-Tallåsen av nya avdelningar ett
reservationsanslag av 130,000 kronor, dels ock till lån till Stockholms kyrkliga
skyddshemsförening för utförande av en vattenanläggning vid skyddshemmet
Hornö ett reservationsanslag av 6,000 kronor.

Jag anhåller nu att få till närmare prövning upptaga frågorna örn anslag
för berörda ändamål, därvid jag kommer att för sig behandla varje särskilt
anslag.

Bidrag till driften av icke statliga skyddshem.

Vid 1936 års riksdag beslöts, att ansvaret för skyddshemsverksamheten
skulle från och med den 1 januari 1938 i princip övertagas av staten. Därvid
avsågs dock icke att helt förstatliga verksamheten. Det förutsattes nämligen,
att städerna Stockholm och Göteborg själva skulle omhänderhava vården av
sina skyddshemselever å för ändamålet upprättade eller anordnade skyddshem.
Vidare utgick man från att åtskilliga enskilda sammanslutningar och
stiftelser, som tidigare bedrivit skyddshemsverksamhet, skulle fortsätta denna
verksamhet, därvid dock verksamheten i vissa fall skulle få avsevärt ändrad
karaktär. Av följande sammanställning framgår, med vilka skyddshem man
i sistnämnda hänseende räknat.

I. Skyddshem för gossar.

1) Det föreningen till minne av Konung Oscar I och Drottning Josephina
tillhöriga skyddshemmet åkerbrukskolonien Hall i Stockholms län,

2) Fröbergska stiftelsens skyddshem å Norrgård i Kalmar län,

3) Råby räddningsinstituts skyddshem Råby i Malmöhus län, samt

4) det stiftelsen Anna Lisa Lidbeck tillhöriga skyddshemmet Margretelund
i Skaraborgs län.

II. Skyddshem för flickor.

1)—3) Diakonissanstalten Samariterhemmets skyddshem å Morängen,
Stockholms stadsmissions skyddshem Skarvik-Tallåsen och svenska diakonisssällskapets
skyddshem å Sjötorp, samtliga i Stockholms län,

4)—5) Stockholms kyrkliga skyddshemsförenings skyddshem å Hornö och
stiftelsen Drottning Sophias skyddshem Bistaborg, båda i Uppsala län,

6) Vita Bandets skyddshem å Håkanstorp i Södermanlands län,

7) svenska diakoniss-sällskapets skyddshem å Mossebo i Jönköpings län,

8) Göteborgs diakoniss-sällskaps skyddshem å Härsjögården i Älvsborgs
län, samt

9) Värsta diakonissanstalt^ skyddshem å Bålegården i Västernorrlands län.

Kungl. Majus proposition nr 128. 3

Därjämte förutsattes, att följande fyra skyddshem skulle fortsätta med sin
verksamhet under viss kortare tid men därefter nedläggas. Dessa skyddshem
äro:

1) Stockholms läns landstings skyddshem för gossar å Norrby gård i
Stockholms län,

2) Värmlands läns landstings för flickor avsedda skyddshem Björkåsen i
Värmlands län,

3) Gävleborgs läns landstings för gossar avsedda skyddshem Klockarsvedja
i Gävleborgs län, samt

4) Västernorrlands läns landstings för gossar avsedda skyddshem Boda i
Västernorrlands län.

Grunderna för statsbidrag till driften av de icke statliga skyddshemmen
uppdrogos i stort sett vid 1936 års riksdag men jämkades i flera hänseenden
genom av 1937 års riksdag fattade beslut. Enligt de sålunda fastställda grunderna
skulle huvudregeln vara den, att statsbidrag skulle utgå med 900 kronor
för plats och år dock att, därest medeltalet i vederbörande skyddshem fostrade
elever överstege platsantalet, för det överskjutande elevantalet skulle utgå ett
bidrag av 900 kronor för år och elev. Från angivna regel skulle emellertid gälla
flera undantag. Sålunda skulle statsbidrag till Stockholms och Göteborgs
skyddshem utgå med 900 kronor för år och elev. Vid skyddshemmet Hornö
skulle för envar av 15 platser, avsedda för unga mödrar med barn, utgå ett
statsbidrag av 1,200 kronor för år. Vid det för själsligt abnorma gossar avsedda
skyddshemmet Hall skulle utgå ett bidrag av 900 kronor för år för
envar av 100 platser samt därutöver avlöningsbidrag och hyresbidrag enligt
tidigare gällande bestämmelser. Vid det för själsligt abnorma flickor avsedda
skyddshemmet Skarvik-Tallåsen skulle statsbidraget utgöra 1,200 kronor för
plats och år, dock att för sammanlagt 10 platser vid en planerad observationsavdelning
samt en planerad sjuk- och isoleringsavdelning det årliga platsbidraget
skulle få utgöra 1,500 kronor. För skyddshemmet Bistaborg —
avsett som ungdomshem för flickor — skulle tills vidare statsbidrag utgå i
huvudsak enligt tidigare för hemmet fastställda grunder.

Förutom omförmälda, per plats eller elev beräknade bidrag, skulle vidare
till vederbörande skyddshem utgå ersättning för anlitande av biträde av
psykiatriskt särskilt skolad läkare, därvid ersättningen skulle utgå med det
belopp, som utbetalats till sådan läkare, dock högst 900 kronor för år vid skoloch
yrkeshem i Stockholm, högst 600 kronor vid övriga skol- och yrkeshem
samt högst 400 kronor vid andra skyddshem.

Därjämte skulle ersättning utgå för vissa kostnader för från skyddshemmen
utackorderade eller villkorligt utskrivna elever.

Vidare skulle för vart och ett av skyddshemmen för flickor — med undantag
av Bistaborg och Björkåsen — för underhåll av skyddshemmets byggnader
utgå ett årligt statsbidrag av två procent å byggnadernas värde.

Vid 1938 års riksdag beslöts, att vid skyddshemmet Bistaborg statsbidrag
skulle utgå enligt nya grunder. Beslutet innebar, att vid skyddshemmet skulle
utgå statsbidrag med 1,200 kronor för plats och år dock att, därest medel -

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 128.

talet i skyddshemmet fostrade elever överstege platsantalet, för det överskjutande
elevantalet skulle utgå ett bidrag av 1,200 kronor för år och elev.
Härutöver skulle för varje i hemmet fostrad elev utgå ett årligt statsbidrag
av 300 kronor. Staten skulle vidare betala ett underhållsbidrag av två procent
å byggnadernas värde. Slutligen skulle av statsmedel utgå visst beklädnadsbidrag
ävensom viss ersättning för utackorderade och villkorligt utskrivna
elever samt för anlitande av biträde av psykiatriskt särskilt skolad läkare.

För bestridande av här omförmälda bidrag har för budgetåret 1938/39
under rubriken bidrag till driften av icke statliga skyddshem anvisats ett förslagsanslag
av 975,000 kronor. Under år 1938 hava med samtliga här omförmälda
sammanslutningar och stiftelser träffats avtal rörande drivande av
skyddshemsverksamhet vid respektive skyddshem, därvid intagits föreskrifter
örn statsbidrag till verksamheten i överensstämmelse med de grunder, som
godkänts av riksdagen. Dylika avtal hava jämväl träffats med städerna Stockholm
och Göteborg.

Avtalen, som alla trätt i tillämpning från och med den 1 januari 1938, gälla
i allmänhet för en tid av fem år. Undantag i detta avseende utgöra bland annat
avtalen rörande skyddshemmen Norrby gård, Björkåsen, Klockarsvedja och
Boda, vilka skyddshem redan från början varit avsedda att efter kortare tid
nedläggas. Sålunda hava avtalen rörande skyddshemmen Björkåsen och
Klockarsvedja redan upphört att gälla, medan avtalen rörande skyddshemmen
Norrby gård och Boda skola upphöra att gälla senast den 31 december 1939.

Även avtalet rörande skyddshemmet åkerbrukskolonien Hall har en mycket
begränsad giltighetstid. Enligt beslut av 1938 års riksdag skall åkerbrukskolonien
Hall förvärvas av statsverket för att sedermera användas för fångvårdens
räkning och i samband därmed kommer skyddshemsverksamheten att
upphöra. Vid den tidpunkt, då beslut fattades örn att statsverket skulle övertaga
kolonien Hall, räknade man med att övertagandet skulle äga rum inom
en nära framtid, dock tidigast den 1 januari 1940.

Vad angår avtalsfrågan rörande skyddshemmet Norrgård är att märka, att
denna fråga ännu icke är slutgiltigt ordnad. Till detta spörsmål återkommer
jag i det följande.

I skrivelse den 31 augusti 1938 har socialstyrelsen framlagt beräkningar
rörande anslagsbehovet för ifrågavarande ändamål under budgetåret 1939/40.

Styrelsen anför däri, att, enligt vad infordrade uppgifter givit vid handen,
det genomsnittliga elevantalet vid städerna Stockholms och
Göteborgs skyddshem kunde beräknas till 210. Driftbidraget
för eleverna vid dessa skyddshem kunde alltså antagas komma
att uppgå till (210 X 900) 189,000 kronor.

Vad angår bidragen till skyddshem, tillhörande enskilda
sammanslutningar och stiftelser beräknar styrelsen de per
plats och år utgående bidragen vid dessa skyddshem på sätt
framgår av följande tablå.

Kungl. Majus proposition nr 128.

5

Skyddshem

Platsantal

Bidrag för
plats och år

Belopp

kr.

kr.

Hall .................................

................... 100

900

45,000

Håby .................................

................... 50

900

45,000

Margretelund .....................

.................. 30

900

27,000

Morängen ...........................

................... 19

900

17,100

Skarvik-Tallåsen ...............

................... 70

1,200

84,000

» ...............

................... 10

1,500

15,000

Sjötorp ..............................

................... 25

900

22,500

Bistaborg ...........................

................... 36

1,200

43,200

Hornö ..............................

................... 18

900

16,200

» ..............................

................... 15

1,200

18,000

Håkanstorp ........................

.................. 18

900

16,200

Mossebo ..........................

................... 18

900

16,200

Härsjögården ....................

................... 25

900

22,500

Hålegården ........................

................... 50

900

45,000

Norrby .............................

................... 35

900

15.750

Summa kronor 448,650

Styrelsen anmärker, att styrelsen vid uppgörande av dessa beräkningar
utgått från att skyddshemmen Hall och Norrby allenast skulle vara i verksamhet
under halva nästa budgetår samt att skyddshemmen Björkåsen,
Klockarsvedja och Boda skulle komma att nedläggas inom sådan tidrymd,
att bidrag till dessa hem icke skulle ifrågakomma under nästa budgetår.

Utgifterna för det särskilda bidrag av 300 kronor per elev,
som utgår vid skyddshemmet Bistaborg, samt för det beklädnadsbidrag,
som jämväl utgår vid nämnda skyddshem, beräknar styrelsen
till sammanlagt 14,400 kronor.

Till skyddshemmet Hall utgår för närvarande — förutom berörda platsbidrag
— dels ett hyresbidrag av 36,750 kronor för år, dels ock ett avlöningsbidrag
av 28,500 kronor för år. Med utgångspunkt härifrån och under hänsynstagande
till att dessa bidrag utbetalas kvartalsvis i efterskott uppskattar
socialstyrelsen för nästa budgetår platsbidraget till 27,563 kronor och avlöningsbidraget
till 21,375 kronor.

Kostnaderna för bidrag till underhåll av byggnader vid
skyddshemmen Morängen, Skarvik-Tallåsen, Sjötorp, Bistaborg, Hornö,
Håkanstorp, Mossebo, Härsjögården och Hålegården beräknar socialstyrelsen
i överensstämmelse med förut angivna grunder för dessa bidrag till sammanlagt
35,780 kronor.

Beträffande kostnaderna för ersättning för anlitande av biträde
av psykiatriskt särskilt skolad läkare anför styrelsen
följande.

Enligt för närvarande tillämpade grunder utginge som regel dylik ersättning
med högst 600 kronor för år vid de kombinerade skol- och yrkeshemmen
samt med högst 400 kronor för år vid andra skyddshem. Det hade emellertid

6

Kungl. Majus proposition nr 128.

visat sig, att de verkliga kostnaderna för den psykiatriska vården vore lika
höga vid de två för flickor avsedda hem, vilka samtidigt vore skolhem och
hemskolor, som vid de kombinerade skol- och yrkeshemmen. Även vid de
kombinerade flickhemmen borde därför ersättningen få utgå med högst
600 kronor för år. Därest grunderna för ifrågavarande ersättning jämkades
på föreslaget sätt, kunde nu berörda utgifter uppskattas till 8,300 kronor.

För ersättningar för utackorderade elever beräknar
socialstyrelsen ett belopp av 5,000 kronor, medan styrelsen uppskattar utgifterna
för ersättningar för villkorligt utskrivna elever
till 85,000 kronor. Styrelsen påpekar, att styrelsen vid beräkning av sistnämnda
utgifter förutsatt, att vid nedläggandet av skyddshemmet Hall
ansvaret för de från Hall villkorligt utskrivna eleverna till större delen skulle
överflyttas å den nya statliga anstalt för själsligt abnorma skyddshemselever,
vilken enligt beslut av 1938 års riksdag skulle uppföras å kronoegendomen
Lövsta.

Det sammanlagda medelsbehovet under nästa budgetår för här angivna
ändamål har alltså av socialstyrelsen beräknats till (189,000 + 448,650 +
14,400 + 27,563 + 21,375 + 35,780 + 8,300 + 5,000 + 85,000) 835,068 kronor
eller i avrundat tal 835,000 kronor.

Jag torde härefter få anmäla en av föreningen till minne av Konung Oscar 1
och Drottning Josephina gjord framställning om tillfälligt driftbidrag för upprätthållande
av verksamheten vid skyddshemmet åkerbrukskolonien Hall
under det senare halvåret 1939.

Föreningen har i denna framställning beräknat skyddshemmets utgifter
och inkomster under nämnda tid på sätt framgår av följande förslag till utgifts -

och inkomststat.

Utgifter. Kronor.

Avlöningar (inklusive dyrtidstillägg och tillfällig löneförstärkning) ... 52,250

Omkostnader för styrelse, revision m. m........................................ 2,000

Pensionsavgifter ........................................................................ 1,400

Pensioner ........................................ 1,500

Byggnader .............................................................................. 500

Inventarier ............................................................................ 500

Utspisning .............................................................................. 12,450

Bränsle och lyse ........................................................................ 10,000

Beklädnad (inom anstalten) ......................................................... 2,000

Beklädnad och utrustning m. m. vid villkorlig utskrivning och ut ackordering

........................................................................... 4,000

Benhållning .............................................................................. 1,500

Hälso- och sjukvård .................................................................. 2,000

Flitpengar till eleverna ............................................................... 1,250

Försäkringar ........................................................................... 600

Utgifter för bokslut m. m.......................................................... 1,500

Allmänna omkostnader ............................................................... 9,275

Kantor å statslån ..................................................................... 16,250

Säger utgifter kronor 118,975

Kungl. Maj.ts proposition nr 128.

7

Inkomster.

Befattningshavares pensionsavgifter...........

Ersättning för personalbostäder ..............

Överskott å jordbruket .............................

Diverse inkomster ...................................

Kr. Kr.

— 840

— 5,500

— 10,000

720

Elevavgifter från kommuner:

80 elever å 150 kronor................................................... 12,000

avgifter under villkorlig utskrivning och utackordering ...... 800

beklädnadsbidrag ......................................................... 3,000 15,800

Statliga skyddshemsavgifter:

fast avgift .................................................................. 45,000

för elever under villkorlig utskrivning och utackordering ... 300 45 300

Övriga bidrag av staten:

avlöningsbidrag ............................................................ 14,340

hyresbidrag .................................................................. 18,375 32,715

Underskott ..................................................................... 8,100

Säger inkomster kronor 118,975

Föreningen, som i sina kalkyler utgått från att verksamheten vid Hall
skulle komma att nedläggas den 31 december 1939, har till motivering av
vissa av de i statförslaget upptagna posterna anfört följande.

Utgifterna för beklädnad och utrustning m. m. vid villkorlig utskrivning
och utackordering, vilka utgifter för budgetåret 1938/39 beräknats till 6,000
kronor, hade för det senare halvåret 1939 upptagits till det jämförelsevis höga
beloppet av 4,000 kronor. Detta sammanhängde med att före avslutandet av
verksamheten å Hall en utplacering av elever torde komma att äga rum i
större utsträckning än som eljest skolat ske.

Vidare hade upptagits en särskild post å 1,500 kronor till utgifter för bokslut
m. m. Bokslutet för ifrågavarande halvår kunde nämligen icke uppgöras,
förrän efter halvårets utgång, varför särskild person måste anställas för
ändamålet.

Beträffande inkomsterna ville föreningen påpeka, att överskottet å jordbruket,
som för budgetåret 1938/39 beräknats till 25,000 kronor, för nu avsedda
halvår blott beräknats till 10,000 kronor. Detta hade sin grund däri, att någon
skogsavverkning icke kunde äga rum under nämnda halvår och att således
icke vore att räkna med någon inkomst av dylik avverkning.

Föreningen framhåller vidare, att föreningen vid uppgörande av statförslaget
icke räknat med sådana utgifter, som kunde uppkomma därigenom att
vissa befattningshavare vid Hall förflyttades till andra anstalter. Föreningen
har nämligen utgått från, att det komme att åläggas de anstalter, vilka övertoge
befattningshavarna, att också bestrida kostnaderna för deras förflyttning.
Föreningen anför också, att föreningen icke räknat med några kostnader för
överförande av elever från Hall till andra anstalter, enär föreningen ansett,
att dylika kostnader borde bestridas av de anstalter, till vilka eleverna överflyttades.

Föreningen förklarar, att föreningen saknade alla medel för täckande av
den brist å 8,100 kronor, som kunde beräknas uppkomma för ifrågavarande

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 128.

tid. På grund härav hemställer föreningen, att för berörda tid få komma i
åtnjutande av ett tillfälligt driftbidrag å nämnda belopp.

Över föreningens framställning hava utlåtanden avgivits av socialstyrelsen
den 10 november 1938 och av statskontoret den 18 januari 1939.

Socialstyrelsen anser, att föreningen beräknat utgifterna onödigt högt.
Härom uttalar sig styrelsen närmare på följande sätt.

Posten till beklädnad och utrustning m. m. till villkorlig utskrivning och
utackordering syntes icke behöva upptagas till högre belopp än 3,000 kronor,
motsvarande 6,000 kronor för år. Det vore nämligen icke att antaga, att avvecklandet
av den nuvarande verksamheten å Hall skulle komma att — på
sätt föreningen tänkt sig — medföra någon nämnvärt ökad utplacering av
elever, eftersom vid tidpunkten för avvecklandet nya hem komme att stå
färdiga att övertaga eleverna vid Hall.

Yad anginge kostnaderna för uppgörande av bokslut m. m. hade styrelsen
inhämtat, att arbetet med bokslutet icke kunde beräknas sysselsätta en bokförare
under längre tid än en månad. Då den bokförare, som å skyddshemmet
vore sysselsatt med liknande arbete, åtnjöte en lön av omkring 300 kronor
i månaden, funne styrelsen, att ifrågavarande kostnader icke behövde uppskattas
till mer än 500 kronor.

För allmänna omkostnader hade föreningen upptagit ett belopp av 9,275
kronor. Enligt styrelsens mening kunde beloppet nedsättas till 8,575 kronor.

Styrelsen ville angående utgiftsstaten i dess helhet framhålla, att i den
nu framlagda budgeten för skyddshemmets sista verksamhetstid, den omständigheten
icke syntes hava blivit föremål för tillräckligt beaktande, att
utgiftsstaten märkbart borde kunna lättas därigenom, att någon förnyelse i
större skala av hemmets förnödenheter icke behövde ifrågakomma. Styrelsen
hade icke ansett sig böra taga hänsyn därtill vid beräkningen av respektive utgiftsbelopp
för ifrågavarande tid, men styrelsen önskade likväl understryka, att
sagda förhållande otvivelaktigt utgjorde en tillgång, som lämpligen kunde
tjäna som motvikt mot oförutsedda utgifter.

De sammanlagda utgifterna hava av styrelsen uppskattats till 115,775
kronor. Styrelsen har därvid i likhet med föreningen icke räknat med några
utgifter för förflyttning från skyddshemmet av personal och elever. Styrelsen
anför, att det ännu icke syntes vara slutgiltigt avgjort, vem som skulle bestrida
dessa kostnader, men att det icke syntes vara att förvänta, att föreningen
komme att betungas med några mera avsevärda utgifter för sådana kostnader.

Föreningens inkomster under ifrågavarande tid uppskattar socialstyrelsen
till 112,255 kronor, medan föreningen uppskattat inkomsterna till 110,875
kronor. Huvuddelen av ökningen i förhållande till föreningens beräk
ning faller därvid å posten till ersättning för personalbostäder, som av
styrelsen uppräknats från 5,500 kronor till 6,700 kronor. Styrelsen hänvisar
i denna del till att, enligt vad styrelsen inhämtat, fångvårdsstyrelsen av föreningen
förhyrt den s. k. Hågakolonien vid Hall för att därstädes tillfälligt
placera personer, vilka ådömts ungdomsfängelse, och att detta komme att för
föreningen medföra ökning av inkomsterna å berörda post.

Socialstyrelsen har alltså beräknat den brist, som kunde uppkomma vid
Hall under det senare halvåret 1939, till (115,775 —112,255) 3,520 kronor eller
i runt tal 3,500 kronor.

Kungl. Majus proposition nr 128. 9

Rörande sättet för täckande av omförmälda brist har styrelsen anfört i
huvudsak följande.

Därest vid den ekonomiska uppgörelse, som komme att äga rum, då åkerbrukskolonien
Hall efter avslutad skyddshemsverksamhet tillträddes av staten,
samma principer tillämpades som kommit till användning vid statens inköp av
skyddshemsegendomar, komme föreningen att tillerkännas ersättning för vissa
vid statens tillträde å skyddshemmet befintliga förråd m. m. Det ersättningsbelopp,
som därvid torde komma att utgå till föreningen, kunde beräknas avsevärt
överstiga 3,500 kronor. Då inneliggande förråd anskaffats under den tid,
skyddshemsverksamheten bedrivits, och staten till största delen bekostat
driften vid hemmet, syntes det styrelsen skäligt, att ifrågavarande ersättningsbelopp
i första hand användes för täckande av den under halvåret uppkomna
bristen.

Styrelsen ansåge sig därför böra tillstyrka ett tillfälligt driftbidrag av
3,500 kronor allenast under den förutsättningen, att omförmälda inlösningsförfarande
icke komme till användning.

Statskontoret, som anser föreningen vara för ifrågavarande tid i behov av
ett tillfälligt driftbidrag av 3,500 kronor, framhåller med anledning av socialstyrelsens
uttalanden i ämnet, att behov av detta bidrag uppkomme redan
under hösten 1939, under det att frågan örn eventuell inlösen av kvarvarande
förråd å skyddshemmet torde komma att upptagas först i samband med hemmets
övertagande av staten den 1 januari 1940. Statskontoret har därför föreslagit,
att föreningen måtte tillerkännas berörda bidrag för halvåret 1939, men
att såsom villkor för bidragets åtnjutande skulle föreskrivas, att detsamma
skulle gå i avräkning å det ersättningsbelopp, som föreningen kunde bliva
tillerkänd för inlösta förnödenheter vid statens övertagande av skyddshemmet.

Statskontoret tillägger, att bidraget syntes böra utgå från det anslag till
driften av icke statliga skyddshem, som kunde bliva av riksdagen beviljat för
budgetåret 1939/40.

Förut har jag antytt, att frågan om avtal rörande skyddshem å Norrgård
ännu icke blivit definitivt ordnad. Jag går nu att lämna en närmare redogörelse
rörande denna frågas läge.

Fröbergska stiftelsen i Kalmar har under åtskilliga år bedrivit skyddshemsverksamhet
för gossar å den stiftelsen tillhöriga egendomen Norrgård. Av
statsmakterna har förutsatts, att ett skolhem för gossar å egendomen Norrgård
skulle ingå i den nya skyddshemsorganisationen. Därvid räknades med att
stiftelsen skulle uppföra en ny skolhemsbyggnad å egendomen, varefter den
äldre skolhemsbyggnaden därstädes skulle tagas i anspråk för annat ändamål.

Den 11 februari 1938 fastställde Kungl. Maj:t avtal mellan Kungl. Majit
och kronan samt Fröbergska stiftelsen avseende verksamheten vid skyddshemmet
Norrgård. Detta avtal innehöll bland annat följande bestämmelser.

Stiftelsen förband sig att å skyddshemmet Norrgård från och med den 1
januari 1938 till och med den 30 juni 1938 eller — för den händelse stiftelsen
fattade beslut örn uppförande av ny skolhemsbyggnad — intill dess sådan
byggnad uppförts och efter avsyning tagits i bruk, bedriva skyddshemsverksamhet
i enlighet med de bestämmelser, som i Kungl. Majits stadga för skyddshemmen
meddelats för skolhem för gossar.

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 128.

Stiftelsen åtog sig att före elen 1 april 1938 besluta, huruvida ny skolliemsbyggnad
skulle uppföras å skyddshemsfastigheten.

Under förutsättning att ny skolhemsbyggnad skulle uppföras å skyddsliemsfastigheten,
förband sig stiftelsen att senast den 1 juli 1939 hava uppfört denna
byggnad, ävensom att från den dag, då byggnaden efter avsyning tagits i bruk,
där mottaga högst 25 gossar.

Örn ny skolhemsbyggnad uppfördes, skulle, sedan denna byggnad tagits i
bruk, den ursprungliga skolhemsbyggnaden icke vidare användas för sitt dittillsvarande
ändamål.

Därest icke beslut fattades örn uppförande av ny skolhemsbyggnad, skulle
skyddshemsverksamheten å Norrgård avvecklas. För sådant ändamål skulle å
skyddshemmet kvarvarande elever efter hand villkorligt eller slutligt utskrivas
eller överflyttas till andra skyddshem, så att verksamheten å själva skyddshemmet
kunde upphöra senast den 30 juni 1938.

Stiftelsen skulle för varje under tiden 1 januari—30 juni 1938 i skyddshemmet
fostrad elev erhålla ett statsbidrag av 900 kronor för år.

Därest beslut fattats örn uppförande av ny skolhemsbyggnad, skulle stiftelsen
för tiden från och med den 1 juli 1938 erhålla statsbidrag enligt följande
grunder:

a) För envar av 25 platser i den ursprungliga skolhemsbyggnaden skulle,
så länge den användes för sitt dittillsvarande ändamål, utgå bidrag av 900
kronor för år.

b) Sedan den under a) omnämnda byggnaden upphört att användas för sitt
dittillsvarande ändamål samt den nya skolhemsbyggnaden tagits i bruk, skulle
— i stället för under a) angivet bidrag — för envar av 25 platser i den nya
byggnaden utgå ett bidrag av 900 kronor för år.

c) Skulle under något år medeltalet i skyddshemmet fostrade elever överstiga
25, skulle för det överskjutande elevantalet utgå ett statsbidrag av 900
kronor för år och elev.

Enligt avtalet skulle vidare stiftelsen äga rätt att uppbära viss ersättning
för utackorderade och villkorligt utskrivna elever samt för anlitande av biträde
av psykiatriskt skolad läkare.

Den 1 mars 1938 beslöt Fröbergska stiftelsen att icke efter den 1 juli 1938
ägna sig åt skyddshemsverksamhet och att alltså icke uppföra den i förenämnda
avtal avsedda nya skolhemsbyggnaden. Anledningen till beslutet valden,
att stiftelsen ansåg bestämmelserna i det ingångna avtalet alltför ofördelaktiga
för stiftelsen.

Med anledning av en av skyddshemsinspektören gjord framställning beslöt
stiftelsen emellertid den 8 juni 1938 att inleda, nya underhandlingar med staten
angående uppförande av skolhemsbyggnad å Norrgård på för stiftelsen
förmånligare villkor än de tidigare avtalade. Samtidigt beslöt stiftelsen att i
avbidan på utgången av dylika förhandlingar fortsätta sin dittillsvarande verksamhet.

Genom beslut den 30 juni 1938 förordnade härefter Kungl. Maj:t, att de bestämmelser
i avtalet den 11 februari 1938, vilka avsåge verksamheten vid
skyddshemmet Norrgård under första halvåret 1938, tills vidare alltjämt
.skulle äga giltighet, intill dess förhandlingar om preliminärt avtal mellan
Kungl. Majit och kronan samt stiftelsen beträffande fortsatt skyddshemsverksamhet
vid Norrgård slutförts.

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 128.

Inom socialdepartementet har härefter utarbetats ett förslag till nytt avtal
mellan Kungl. Majit och kronan samt stiftelsen rörande stiftelsens skyddshemsverksamliet.
Av förslaget må här återgivas följande delar.

1. Stiftelsen förbinder sig att å plats och enligt plan, som Kungl. Majit
för ändamålet godkänner, senast den 1 juli 1940 hava uppfört en ny skolhemsbyggnad
samt att från den dag, då denna byggnad efter avsyning tagits i bruk,
där mottaga högst 25 sådana gossar, som enligt bestämmelserna i Kungl.
Maj-ts stadga för skyddshemmen finnas böra överlämnas till skolhemmet.

2. Stiftelsen förbinder sig därjämte att, intill dess ny skolhemsbyggnad
uppförts och efter avsyning tagits i bruk, å sitt skyddshem Norrgård i Kalmar
bedriva skyddshemsverksamhet i enlighet med de bestämmelser, som i skyddshemsstadgan
meddelats för skolhem för gossar.

3. Stiftelsen erhåller, där ej annat följer av för stiftelsen gallande donationsbestämmeiser,
för varje i skyddshemmet fostrad samt för varje däiifrån
utackorderad eller villkorligt utskriven elev av vederbörande barnavårdsnämnd
skyddshemsavgift och beklädnadsbidrag nied belopp och i den ordning, som
angives i 15 § skyddshemsstadgan.

4. Sedan den nya skolhemsbyggnaden tagits i bruk för sitt ändamål skola

från och med den dag, socialstyrelsen närmare bestämmer, av statsmedel utgå
bidrag och ersättningar enligt följande grunder: .

a) För underhåll av skolhemsbyggnaden erhåller stiftelsen ett årligt bidrag
av två procent å byggnadskostnaderna, därvid beloppet av dessa kostnader
skall bestämmas av socialstyrelsen, sedan till riktigheten styrkta räkenskaper
över desamma blivit av styrelsen granskade.

b) För envar av 25 platser i det nya skolhemmet erhåller stiftelsen ett
bidrag av 900 kronor för år. Skulle under något år medeltalet i skolhemmet»
fostrade elever överstiga 25, utgår även för det överskjutande elevantalet ett
bidrag av 900 kronor för år och elev.

c) För utackorderad och för villkorligt utskriven elev äger stiftelsen uppbära
ersättning med det belopp, varmed skyddshemmets kostnader överstigit
den stadgade skyddshemsavgiften, dock att sammanlagda beloppet av sådan
avgift och ersättning i intet fall får uppgå till mer än 600 kronor för år.

d) För anlitande av biträde av psykiatriskt särskilt skolad läkare erhåller
stiftelsen ersättning med det belopp, som stiftelsen visar sig hava utbetalat
till sådan läkare, dock högst 400 kronor för år.

5. Från och med den dag, detta avtal godkännes av stiftelsens styrelse, och
intill den i punkten 4 avsedda dagen erhåller stiftelsen för verksamheten vid
det nuvarande skolhemmet av statsmedel bidrag och ersättningar enligt de i
nämnda punkt under b)— d) meddelade bestämmelserna.

6. Har stiftelsen, sedan detta avtal av stiftelsens styrelse godkänts, under
någon avtalsperiod för skyddshemsverksamhetens bedrivande av egna medel
utgivit mer än i genomsnitt 10,000 kronor för år, erhåller stiftelsen av statsmedel
ersättning för det överskjutande beloppet. Förutsättning för erhållande
av sådan ersättning skall vara beträffande tiden från och med den 1
januari 1939, att de gjorda utbetalningarna stå i överensstämmelse med av
socialstyrelsen på förhand för varje verksamhetsår godkända stater för skyddshemmet,
och beträffande tiden före nämnda dag, att utbetalningarna stå i
överensstämmelse med stater, mot vilka socialstyrelsen förklarar sig icke hava
något att erinra.

Det åligger stiftelsens styrelse att före den 1 november varje år till socialstyrelsen
inkomma med förslag till .stater för skyddshemmet för påföljande
verksamhetsår. Vid insändandet av sådant förslag för år 1939 skola de för år
1938 för skyddshemmet gällande staterna bifogas.

12

Kungl. Majus proposition nr 128.

j. De under punkterna 4—6 omförmälda, av statsmedel utgående bidrag
och ersättningar utbetalas efter ansökning i den ordning, som föreskrives i
49 § 2 mom. skyddshemsstadgan, den i punkten 6 omförmälda ersättningen
dock endast för varje avtalsperiod.

8. Stiftelsen förpliktar sig att hålla skyddshemmets lokaler i ändamålsenligt
skick. Skyddshemmets såväl fasta som lösa egendom skall genom stiftelsens
försorg vara till betryggande belopp försäkrad mot brandskada.

9. Verksamheten vid skyddshemmet skall tills vidare till och med den 30
juni 1939 ledas av den styrelse, som utsetts enligt bestämmelserna i det av
Kungl. Majit den 15 mars 1929 för stiftelsen och skyddshemmet fastställda
reglementet, vilken styrelse, för den händelse så erfordras, må kompletteras
enligt de bestämmelser, som meddelats i nämnda reglemente.

Före den 1 juli 1939 skall ny styrelse för skyddshemmet utses för tiden
från och med nämnda dag. Denna styrelse skall bestå av ordförande och två
andra ledamöter, av vilka ordföranden och en annan ledamot utses av Kungl.
Majit, medan den återstående ledamoten utses av stiftelsens styrelse. Styrelse
för skyddshemmet utses första gången för tiden 1 juli 1939—31 december 1942
samt därefter, örn avtalet jämlikt punkten 14 förnyas, för en tid av fem år.

14. Detta avtal gäller från och med den dag detsamma av stiftelsens styrelse
godkänts, till och med den 31 december 1942. Uppsäges icke avtalet senast ett
år före avtalstidens utgång, skall det anses förnyat för ytterligare fem år.

15. Därest detta avtal skulle upphöra att gälla, utan att nytt avtal träffas
mellan staten och stiftelsen rörande användningen av skolhemsbyggnaden,
skola följande bestämmelser lända till efterrättelse:

Uppsäges avtalet från statens sida, skall, örn stiftelsen så fordrar, staten
vara skyldig att antingen mot skälig ersättning övertaga det nya skolhemmets
fastighet med byggnad och inventarier, under villkor att fastigheten icke besväras
av inteckning, eller ock ersätta stiftelsen för de efter skolhemsbyggnadens
färdigställande och godkännande annorledes än med statsmedel därå
enligt av Kungl. Majit godkända ritningar verkställda örn- eller tillbyggnadsarbeten
eller i samråd med och efter godkännande av skyddshemsinspektören
eller annan av Kungl. Majit utsedd representant för staten nedlagda förbättringar.

Kan överenskommelse icke träffas örn beloppet av sådan ersättning, som i
nästföregående stycke avses, skall beloppet bestämmas av tre gode män i
den ordning, lagen örn skiljemän föreskriver. Därest staten övertager skolhemsfastigheten,
skall emellertid ersättning utgå med ett belopp minst motsvarande
vad stiftelsen av egna medel använt för skolhemmets inrättande eller
för verkställande å detsamma av örn- eller tillbyggnadsarbeten eller för därå
nedlagda förbättringar, allt under förutsättning att arbetena verkställts enligt
av Kungl. Maj :t godkända ritningar eller i samråd med och efter godkännande
av skyddshemsinspektören eller annan av Kungl. Majit utsedd representant.

16. I och med detta avtals ikraftträdande upphör det av Kungl. Majit den
11 februari 1938 fastställda avtalet mellan Kungl. Majit och kronan samt stiftelsen
att gälla.

Stiftelsen har den 28 oktober 1938 för sin del godkänt ifrågavarande förslag.
Stiftelsen har emellertid ifrågasatt, huruvida icke möjligen det belopp,
som enligt punkt 6 i avtalsförslaget under vissa förutsättningar skulle gäldas
av statsmedel, kunde under den tid, som åtginge, innan den nya skolhemsbyggnaden
kunde tagas i bruk, utbetalas varje år.

Socialstyrelsen, som den 31 januari 1939 yttrat sig över förslaget, har på
en punkt förordat en mindre jämkning i detsamma, men i övrigt till alla delar

13

Kungl. Majus proposition nr 128.

tillstyrkt förslaget. Rörande det av stiftelsen ifrågasätta sättet för utbetalning
av det statsbidrag, som avses i punkten 6, uttalar styrelsen, att styrelsen
funne detta utbetalningssätt mindre ändamålsenligt än det i punkten 7 av förslaget
angivna förfaringssättet samt att stiftelsens ekonomiska ställning icke
syntes nödvändiggöra bidragets erläggande i form av arliga utbetalningar.

Yad först beträffar grunderna för bidrag till driften av icke stat- Departementsliga
skyddshem har jag icke något att erinra mot socialstyrelsens förslag, att c 6 en’
ersättningen för anlitande av biträde av psykiatriskt skolad läkare må vid
skyddshem, som omfattar såväl skolhem för flickor som hemskola, utgå med
högst 600 kronor för år.

Med anledning av den av föreningen till minne av Konung Oscar I och
Drottning Josephina gjorda framställningen örn tillfälligt driftbidrag för upprätthållande
av verksamheten vid skyddshemmet åkerbrukskolonien Hall
under det senare halvåret 1939 anser jag mig böra förorda, att föreningen
kommer i åtnjutande av ett dylikt bidrag. I betraktande av vad socialstyrelsen
i ämnet anfört, synes bidraget emellertid kunna begränsas till 3,500 kronor.

Lika med statskontoret finner jag vidare, att såsom villkor för bidragets uppbärande
bör föreskrivas, att detsamma skall gå i avräkning å det ersättningsbelopp,
vilket kan bliva tillerkänt föreningen för förnödenheter, som vid
statens övertagande av skyddshemmet må komma att inlösas av statsverket.
Statsbidraget bör givetvis gäldas från det här behandlade anslaget.

Vidkommande härefter det föreliggande avtalsförslaget rörande Fröbergska
stiftelsens i Kalmar skyddshemsverksamhet skiljer sig detta förslag från det
i februari 1938 ingångna avtalet — bortsett därifrån att stiftelsen i nämnda
avtal icke förpliktade sig att uppföra ny skolhemsbyggnad — framför allt i två
hänseenden. Sålunda skall enligt avtalsförslaget stiftelsen för underhåll av
skolhemsbyggnaden erhålla ett årligt bidrag av två procent å byggnadskostnaderna.
Vidare skall enligt förslaget statsverket åtaga sig att, därest stiftelsen
under någon avtalsperiod av egna medel utgivit mer än 10,000 kronor för år,
lämna stiftelsen ersättning för det överskjutande beloppet.

Båda de föreslagna bestämmelserna, vilka helt sakna motsvarighet i det
tidigare avtalet och vilkas godkännande givetvis för stiftelsen skulle innebära
en betydande förmån, hava tillkommit på yrkande av stiftelsen, som endast
på angivna villkor velat åtaga sig att uppföra nytt skolhem och där fortsätta
den hittills bedrivna verksamheten. Vad det förra stadgandet beträffar överensstämmer
detsamma med vad som redan gäller med avseende å ett flertal
andra skyddshem. Den senare bestämmelsen har tillkommit i syfte att garantera
stiftelsen, att dess framtida kostnader för skyddshemsverksamheten skola
kunna hålla sig inom en viss, på förhand angiven ram.

Då det visat sig, att det för skyddshemsverksamheten skulle medföra betydande
olägenheter, om det planerade nya skolhemmet å Norrgård icke skulle
komma till stånd och ett godkännande av de statsbidragsgrunder, som innehållas
i avtalsförslaget, icke för statsverket torde komma att medföra några
större utgifter utöver de tidigare beräknade, får jag förorda, att avtal med

14

Kungl. Majus proposition nr 128.

stiftelsen träffas i enlighet med dessa grunder. Det nya avtalet, som jämväl i
övrigt bör i huvudsak överensstämma med avtalsförslaget, lärer böra gälla
från och med den 28 oktober 1938, vilken dag — såsom förut nämnts — stiftelsen
godkände sagda förslag.

Vidkommande härefter frågan örn anslagsbehovet för nästa
budgetår vill jag framhålla, att det knappast låter sig göra att beräkna
detsamma med någon större grad av exakthet, bland annat av det skäl, att
beträffande flera av skyddshemmen säker kännedom saknas rörande den tid,
under vilken de komma att vara i verksamhet, och det platsantal, för vilket
statsbidrag kan komma att utgå. Emellertid torde utgifterna kunna uppskattas
med utgångspunkt från det belopp av 835,000 kronor, varmed socialstyrelsen
räknat i sin skrivelse i ämnet den 31 augusti 1938. Då socialstyrelsen i denna
skrivelse — med hänsyn till då ännu pågående avtalsförhandlingar med
Fröbergska stiftelsen i Kalmar — icke räknat med något statsbidrag för verksamheten
vid skyddshemmet Norrgård, måste till nämnda belopp läggas det
statsbidrag, vilket för nästa budgetår är att beräkna för sagda skyddshem.
Jag uppskattar detta bidrag till omkring 23,000 kronor. Vidare tillkommer det
av mig förut förordade tillfälliga driftbidraget av 3,500 kronor för verksamheten
vid skyddshemmet Hall. De totala utgifterna kunna alltså uppskattas till
(835,000 + 23,000 + 3,500) 861,500 kronor eller i avrundat tal 860,000 kronor.
Anslaget till bidrag till driften av icke statliga skyddshem lärer således för
nästa budgetår böra upptagas till sistnämnda belopp.

Lån till Stockholms stadsmission för inrättande vid skyddshemmet
Skarvik—Tallåsen av nya avdelningar.

Jämlikt beslut av 1926, 1928 och 1930 års riksdagar har Stockholms stadsmission
erhållit lån å sammanlagt 255,000 kronor för uppförande respektive
utvidgande av ett skyddshem för flickor. Skyddshemmet, som benämnes
Skarvik-Tallåsen, är uppfört å fastigheterna O.oso mantal Edesta nr 3 litt
Cd (3°) samt 0.0 3 5 mantal Edesta nr 3 litt. Ce (36) i Vårdinge socken av Stockholms
län och för närvarande avsett för vård av 50 själsligt abnorma eller
kroppsligt sjuka flickor. Enligt de avtal, som den 26 november 1926, den
1 juni 1928 och den 3 juli 1930, träffats mellan Kungl. Majit och kronan samt
stadsmissionen, ävensom enligt ett Kungl. Majits beslut den 18 mars 1932
har stadsmissionen till säkerhet för lånen lämnat inteckningar i nämnda fastigheter
å tillhopa 245,000 kronor.

I skrivelse den 16 november 1936 anhöll Stockholms stadsmission — under
hänvisning till en preliminärt uppgjord byggnadsplan med därtill hörande
approximativa kostnadsberäkningar — att för inrättande av nya avdelningar vid
skyddshemmet Skarvik-Tallåsen måtte ställas till stadsmissionens förfogande
ett räntefritt lån av 355,000 kronor. De nya avdelningarna skulle utgöras dels av
en skolhemsbyggnad med 20 platser, i vilken byggnad även skulle inrymmas
en gymnastiksal, dels av en byggnad, innehållande en observationsavdelning
med 8 platser samt en sjuk- och isoleringsavdelning med likaledes 8 platser.

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 128.

I dessa avdelningar skulle vårdas flickor av samma slag, som i skyddshemmets
dittillsvarande avdelningar. Vidare skulle bland annat uppföras vaktmästarbostad
och vissa uthus. Byggnaderna skulle uppföras i närheten av de tidigare
skyddshemsfastigheterna.

över framställningen avgåvos utlåtanden av medicinalstyrelsen efter hörande
av inspektören för sinnesslövården, av byggnadsstyrelsen, av statens inspektör
för fattigvård och barnavård samt skyddshemsinspektören ävensom av
statskontoret.

Medicinalstyrelsen anslöt sig i sitt yttrande till vissa av inspektören för
sinnesslövården framställda anmärkningar beträffande de föreslagna utrymmenas
storlek och nybyggnadernas sanitära utrustning.

Byggnadsstyrelsen förklarade bland annat, att byggnadskostnaderna vore
för knappt beräknade och borde höjas med 10 procent.

Härefter hemställde stadsmissionen under hand, att lånebeloppet måtte
höjas till 360,000 kronor.

I proposition den 26 februari 1937, nr 177, hemställde Kungl. Maj:t, att riksdagen
måtte medgiva, att för inrättande av nya avdelningar vid ifrågavarande
skyddshem måtte av statsmedel beviljas lån till stadsmissionen å 360,000 kronor,
därvid lånet skulle utgå med 180,000 kronor under budgetåret 1937/38 och

180,000 kronor under budgetåret 1938/39. Statslånet, som skulle vara räntefritt
och utlämnas mot viss inteckningssäkerhet, skulle i enlighet med den
av stadsmissionen angivna planen användas för inköp av för de nya avdelningarna
erforderlig mark, för utförande av de avsedda byggnadsarbetena,
för inköp av inventarier och för framdragande av ledningar m. m. I propositionen
förutsatte föredragande departementschefen, att vid byggnadsförslagets
slutliga utformande all tillbörlig hänsyn skulle tagas till de av
inspektören för sinnesslövården med instämmande av medicinalstyrelsen
framställda anmärkningarna. I propositionen räknades med att det äskade
lånebeloppet av 360,000 kronor skulle bliva tillräckligt för bestridande av
samtliga ifrågavarande kostnader.

Riksdagen biföll Kungl. Maj:ts hemställan i ämnet (riksdagens skrivelse
nr 400).

För lån till Stockholms stadsmission för inrättande av nämnda avdelningar
har i anslutning härtill, dels 1937 års riksdag bland utgifter för kapitalökning,
fonden för låneunderstöd för budgetåret 1937/38 anvisat ett reservationsanslag
av 180,000 kronor, dels ock 1938 års riksdag, å kapitalbudgeten, fonden
för låneunderstöd, för budgetåret 1938/39 anvisat ett reservationsanslag av
likaledes 180,000 kronor.

Den 31 mars 1938 har Kungl. Hajd fastställt avtal mellan Kungl. Majit
och kronan samt stadsmissionen, avseende verksamheten vid ifrågavarande
skyddshem. Detta avtal innehåller bland annat följande bestämmelser.

1. Stadsmissionen förbinder sig att från och med den 1 januari 1938 å
sitt å fastigheterna O.oso mantal Edesta nr 3 litt. Cd (35) samt 0.03 5 mantal
Edesta nr 3 litt. Ce (3e) i Vårdinge socken av Stockholms län inrättade
skyddshem Skarvik-Tallåsen bedriva skyddshemsverksamhet samt att där

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 128.

i två förläggningar, vardera avsedd för 25 elever, mottaga högst 50 sådana
själsligt abnorma eller kroppsligt sjuka flickor, som enligt bestämmelserna i
Kungl. Maj:ts stadga för skyddshemmen finnas böra överlämnas till skyddshemmet.

2. Stadsmissionen åtager sig vidare att i omedelbar närhet av nämnda
fastigheter — å plats och enligt plan, som Kungl. Majit för ändamålet godkänner
—- uppföra dels en skolhemsbyggnad med 20 platser, dels en byggnad,
inrymmande en observationsavdelning med 8 platser samt en sjuk- och
isoleringsavdelning med likaledes 8 platser, dels ock vaktmästarebostad och
uthus samt i förstnämnda två byggnader mottaga och vårda sådana för
skyddsuppfostran omhändertagna flickor, som avses i punkten 1.

Därjämte förbinder sig stadsmissionen att förse en å Edesta lanthems
fastighet för skyddshemmets och lanthemmets gemensamma behov uppförd
tvättstuga med erforderliga maskinella anordningar.

Stadsmissionen förbinder sig jämväl att, intill dess det nya skolhemmet
kan tagas i bruk, upprätthålla det skolhem, som provisoriskt anordnats i
barnkolonibyggnaden vid Edesta och det därinvid belägna vilohemmet, och
att i detta skolhem mottaga högst 20 sådana flickor, som avses i punkten 1.

3. För inköp av erforderlig mark för de i punkten 2, första stycket, avsedda
byggnaderna, för utförande av ifrågavarande byggnadsarbeten samt för vissa
kostnader för inredning av byggnaderna, för inköp av inventarier, för framdragande
av ledningar m. m. erhåller stadsmissionen ett räntefritt lån av
statsmedel å 360,000 kronor.

Gemensam säkerhet för detta lån ävensom för de statslån å tillhopa 245,000
kronor, som stadsmissionen jämlikt avtal den 26 november 1926 och den 3
juli 1930 mellan Kungl. Majit och kronan samt stadsmissionen ävensom
enligt Kungl. Majits beslut den 18 mars 1932 erhållit mot säkerhet av inteckningar
till samma belopp i de under punkten 1 omförmälda fastigheterna,
skall utgöras av dels nyssnämnda inteckningar å tillhopa 245,000 kronor,
dels ock utav stadsmissionen lämnade nya inteckningar å 360,000 kronor,
vilka senare inteckningar skola gälla med bästa förmånsrätt i den eller de
fastigheter, varå de i detta avtal omförmälda nybyggnaderna komma att
uppföras.

För det nya lånets uppbärande skola gälla följande bestämmelser:

a) Den ena hälften av lånet må, sedan omförmälda plan blivit av Kungl.
Majit fastställd, lyftas mot avlämnande av stadsmissionens förbindelse å

180,000 kronor jämte inteckningar å nämnda belopp i den eller de fastigheter,
varå de i detta avtal omförmälda nybyggnaderna komma att uppföras.

b) Den andra hälften av lånet må efter ingången av budgetåret 1938/39
lyftas mot avlämnande av stadsmissionens förbindelse å ytterligare 180,000
kronor jämte inteckningar å nämnda belopp i den eller de fastigheter, varom
förmäles under a).

4. För underhåll av skyddshemmets byggnader erhåller stadsmissionen av
statsmedel ett årligt bidrag av två procent å byggnadernas värde. Detta
värde skall därvid till en början beräknas till 240,000 kronor men skall, sedan
de i punkten 2 omförmälda byggnadsarbetena verkställts samt avsynats och
godkänts, från och med den dag socialstyrelsen närmare bestämmer beräknas
till 559,500 kronor.

5. Stadsmissionen erhåller för varje i skyddshemmet fostrad samt för
varje därifrån utackorderad eller villkorligt utskriven elev av vederbörande
barnavårdsnämnd skyddshemsavgift och beklädnadsbidrag med belopp och i
den ordning, som angives i 15 § skyddshemsstadgan, dock att skyddshemsavgift
och beklädnadsbidrag icke av barnavårdsnämnden erläggas för elev,
som omhändertagits för skyddsuppfostran i åldern 18—21 år.

Kungl. Majda proposition nr 128. 17

6. Av staten erhåller stadsmissionen årligt statsbidrag enligt följande
grunder:

a) För envar av de 50 platserna i de nuvarande för stadigvarande bruk
avsedda skyddshemsbyggnaderna samt för envar av de 20 platserna i den
nuvarande provisoriska skolhemsförläggningen utgår bidrag med 1,200
kronor.

b) Sedan sistnämnda förläggning nedlagts och det nya skolhemmet tagits
i bruk skall -— i stället för bidrag för de nedlagda platserna — för envar
av de 20 platserna i det nya skolhemmet utgå bidrag med 1,200 kronor.

c) Efter färdigställandet av omförmälda observationsavdelning samt
sjuk- och isoleringsavdelning skall för envar av sammanlagt 10 platser i
dessa avdelningar utgå bidrag med 1,500 kronor.

d) Skulle under något år medeltalet i skyddshemmet fostrade elever överstiga
70 eller — sedan skyddshemmet på avsett sätt utvidgats — 80, utgår
för det överskjutande elevantalet ett bidrag av 1,200 kronor för varje elev.

7. Utöver de under punkten 6 angivna statsbidragen skall för varje elev,
som omhändertagits för skyddsuppfostran i åldern 18—21 år och som fostras
i skyddshemmet, utgå ett statsbidrag av 300 kronor för år. För varje sådan
elev, som nyintagits, skall därjämte av statsmedel utgå ett beklädnadsbidrag
av 200 kronor, dock att sistnämnda bidrag icke erlägges för elev, som överflyttats
till skyddshemmet från annat skyddshem.

8. För utackorderad och för villkorligt utskriven elev skall utgå ersättning
enligt följande grunder:

a) För elev, som omhändertagits för skyddsuppfostran före fyllda 18 år,
äger stadsmissionen att av statsmedel uppbära ersättning med det belopp,
varmed skyddshemmets kostnader överstigit den stadgade skyddshemsavgiften,
dock att sammanlagda beloppet av skyddshemsavgift och sådan ersättning
i intet fall får överstiga 600 kronor för år.

b) För elev, som omhändertagits för skyddsuppfostran i åldern 18—21 år,
äger stadsmissionen att av statsmedel uppbära ersättning för skyddshemmets
kostnader, dock högst 600 kronor för år.

18. Därest detta avtal upphör att gälla utan att nytt avtal träffats mellan
staten och stadsmissionen rörande användningen av de till skyddshemmet
hörande byggnaderna och de fastigheter, varå de äro uppförda, skola följande
bestämmelser lända till efterrättelse:

a) De statslån å tillhopa 255,000 kronor, som stadsmissionen erhållit
jämlikt av Kungl. Maj:t genom beslut den 26 november 1926, den 1 juni 1928
och den 3 juli 1930 fastställda avtal mellan Kungl. Maj:t och kronan samt
stadsmissionen, ävensom det statslån å 360,000 kronor, som stadsmissionen
erhåller enligt nu förevarande avtal, skola av stadsmissionen återgäldas inom
tre år efter detta avtals upphörande, dock att, därest avtalet upphör av den
anledningen att stadsmissionen icke uppfyllt sina förpliktelser lånen skola
återbetalas omedelbart efter avtalstidens slut.

b) Staten skall, örn stadsmissionen så fordrar, vara skyldig att antingen
mot skälig ersättning övertaga skyddshemmets fastigheter med alla dit hörande
byggnader och inventarier under villkor att de å statslånen utfärdade förbindelserna
jämte till säkerhet därför lämnade inteckningar, vederbörligen
dödade, återställas samt fastigheterna icke besväras av annan inteckning,
eller ock ersätta stadsmissionen för de efter skyddshemmets inrättande annorledes
än med statsmedel därå enligt av Kungl. Majit godkända ritningar verkställa
örn- eller tillbyggnadsarbeten eller i samråd med och efter godkännande
av skyddshemsinspektören eller annan av Kungl. Majit utsedd representant
för staten nedlagda förbättringar.

Kan överenskommelse icke träffas om beloppet av sådan ersättning, som i

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 128. 420 39 2

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 128.

nästföregående stycke avses, skall beloppet bestämmas av tre gode män i den
ordning lagen örn skiljemän föreskriver. Därest staten övertager skyddshemmets
fastigheter, skall emellertid ersättning utgå med ett belopp minst motsvarande
summan av dels de under a) omförmälda stadslånen, dels ock vad
stadsmissionen av egna medel använt för skyddshemmets inrättande eller för
verkställande å detsamma av om- eller tillbyggnadsarbeten eller för därå
nedlagda förbättringar, allt under förutsättning att arbetena verkställts enligt
av Kungl. Maj:t godkända ritningar eller i samråd med och efter godkännade
av skyddshemsinspektören eller annan av Kungl. Majit utsedd representant.

Genom beslut den 30 juni 1938 har Kungl. Majit efter hörande av byggnadsstyrelsen
och socialstyrelsen godkänt plan för de nya byggnadsarbetena.
Enligt denna plan skulle i stället för den i avtalet avsedda skolhemsbyggnaden,
vilken enligt de ursprungliga beräkningarna varit avsedd att innehålla
såväl förläggningslokaler för skoleleverna som ock gymnastik- och skollokaler,
uppföras två olika byggnader, därav den ena — skolhemsbyggnaden — skulle
innehålla själva elevförläggningen och den andra skulle vara avsedd för gymnastik-
och skolsalar m. m. Även i övrigt innebar den fastställda planen — på
sätt närmare framgår av det följande — vissa jämkningar i förhållande till de
preliminära förslag i ämnet, som tidigare utarbetats.

I en till Kungl. Majit ingiven den 23 november 1938 dagtecknad skrift har
nu Stockholms stadsmission anhållit om ytterligare statslån för uppförande
av ifrågavarande nya avdelningar. Stadsmissionen har däri anfört i huvudsak
följande.

Enligt beslut av 1937 års riksdag hade stadsmissionen tillerkänts ett lån av

360.000 kronor för anordnande av nya avdelningar vid skyddshemmet SkarvikTallåsen.
Vid fastställandet av nämnda lånebelopp hade man utgått från att
beloppet skulle förslå till bestridande av de med anordnandet förenade utgifterna.
Sedan nu den slutliga byggnadsplanen fastställts, hade stadsmissionen
funnit, att kostnaderna måste uppskattas till ett belopp, som med omkring

130.000 kronor överstege det tidigare beräknade utgiftsbeloppet.

Anledningen härtill vore till huvudsaklig del den, att kostnaderna i det

preliminära förslaget beräknats för lågt. Stadsmissionen ville erinra, att byggnadsstyrelsen
i sitt i anledning av stadsmissionens tidigare framställning avgivna
yttrande förklarat, att de beräknade kostnaderna borde höjas med 10
procent. Sedan dess hade väsentliga kostnadsstegringar inträffat inom byggnadsfacket,
vilka stegringar kunde beräknas till omkring 20 procent.

Emellertid berodde utgiftsökningen till en del även på andra omständigheter.

Sålunda hade med anledning av anmärkningar, som av medicinalstyrelsen
framförts mot det preliminära förslaget, i det slutliga förslaget vissa utrymmen
utvidgats och den sanitära utrustningen förbättrats, vilket medförde ökade
kostnader.

Vidare hade det visat sig, att gymnastiksalen, som erfordrades ej blott för
det nya skolhemmet utan för hela skyddshemsanläggningen måste erhålla helt
andra proportioner än som ursprungligen avsetts och helst borde helt lösgöras
från skolhemsbyggnaden. I det förslag, som fastställts, hade därför upptagits
en särskild byggnad för skola samt gymnastik- och samlingssal. I denna byggnad
hade även inrymts ett skolkök, varigenom ett länge känt behov skulle tillgodoses.

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 128.

På grund av de förbättrade arbets- och samlingslokalerna, som erhölles vid
uppförande av nyssnämnda byggnad, kunde skolhemmet, som ursprungligen
blott beräknats för 20 elever, enligt det nya förslaget utan svårighet mottaga
25 elever. Detta måste anses vara en stor fördel, då efterfrågan på platser vore
mycket stor och det icke vore tillfyllest med 20 platser.

Genom att ett särskilt gymnastik- och skolhus skulle uppföras utanför skolhemmet
och genom att den byggnad, som skulle inrymma observationsavdelningen
samt sjuk- och isoleringsavdelningen, måste förläggas å annan plats än
som ursprungligen avsetts, uppstode väsentligt ökade kostnader för yttre ledningar
m. m.

Aven inventarieutrustningen komme att bliva kostsammare än enligt det
ursprungliga förslaget.

Slutligen hade stadsmissionen nu bland kostnaderna upptagit arvode till
arkitekt och byggnadskontrollant samt kostnader för tomtavsöndring och uttagande
av inteckningar. Dylika kostnader hade i det preliminära förslaget av
förbiseende icke medtagits.

På grund av det anförda har stadsmissionen hemställt, att stadsmissionen
för att bliva i tillfälle att fullfölja de planerade utvidgningarna måtte erhålla
ytterligare ett räntefritt lån å 130,000 kronor.

Stadsmissionen anmärker i detta sammanhang, att det markområde, som
enligt den slutliga förläggningsplanen komme att ställas till de nya avdelningarnas
förfogande skulle bliva ungefär dubbelt så stort som det ursprungligen
avsedda och att därigenom skyddshemmet skulle erhålla ny värdefull
åkerjord.

Stadsmissionen hänvisar vidare till följande sammanställning av de beräk -

nade kostnaderna för skyddshemmets utvidgning.

Kronor

Skolhemsbyggnaden .................................................................. 135,000

Gymnastik- och skolhus............................................................... 68,000

Upptagnings- och isoleringsavdelning ....................................-..... 120,000

Installation av värme ...........................................•...................... 53,000

Elektrisk installation .................................................................. 9,000

Andelar i elektrisk distributionsförening och yttre ljusledningar ...... 7,000

Yttre vatten- och avloppsledningar................................................ 12,000

Telefonledningar ........... 1,000

Arkitektarvode .................................. 10,000

Kontrollarvode..................................•••••..................................•• 3,500

Inteckningslösen .....................:................................................... 1,200

Inventarier, armatur m. ................................................... 40,000

Vaktmästarbostad ........ 9;000

Tomtområde .............................................................:................... ■ 7.000

Inhägnader ...........«:................................................................. 2,500

Oförutsedda merkostnader ................................—..................... 12 000

Summa kronor 490,200

Över förevarande framställning hava utlåtanden avgivits av socialstyrelsen
den 30 november 1938, av byggnadsstyrelsen den 17 januari 1939 och av statskontoret
den 9 februari 1939.

20

Kungl. Majus proposition nr 128.

Socialstyrelsen har i ämnet uttalat sig på i huvudsak följande sätt.

Utarbetandet av föreliggande byggnadsprogram hade såväl med avseende
på ritningar för varje avdelning som dessas placering å tomtområdet skett i
samråd med skyddshemsinspektören, varvid så vitt möjligt samma principer
följts, som tillämpats vid planläggning av de nya statliga skyddshemmen.
Skolhemsavdelningen hade planerats så, att utöver det ursprungligen beräknade
antalet sovplatser ytterligare fem eller sex sådana kunde utvinnas och
omkring 25 elever mottagas. Då den högre beläggningen kunde antagas i regel
Wiva rådande, hade det befunnits lämpligt, att något utöka övriga utrymmen
inom avdelningen. Gymnastik- och skolsalar skulle enligt stadsmissionens ur
sprungliga förslag vara belägna inom skolhemsbyggnaden. Då de emellertid
skulle utnyttjas av samtliga till skyddshemmet hörande förläggningar, hade
det befunnits nödvändigt att förlägga dem så centralt som möjligt och i en
särskild byggnad. Därigenom vunnes även den fördelen, att skolhemseleverna
vid erhållande av undervisning finge vistas i lokaler helt skilda från förläggningen.
Gymnastiksalens storlek hade något ökats, för att salen under vinterhalvåret
skulle kunna användas ej blott för gymnastik utan även för annan
fritidssysselsättning. Dessutom skulle den tjänstgöra som samlingslokal för
samtliga till ett 70-tal uppgående elever. I enlighet med stadsmissionens önskemål
hade i denna byggnad inrymts även en skolköksavdelning. Inrättandet av
en dylik avdelning syntes väl motiverat med hänsyn till att en stor del av
eleverna placerades i sådant förvärvsarbete, att de borde erhålla undervisning
i matlagning. Vid bestämmande av de olika byggnadernas placering måste särskild
hänsyn tagas till att upptagnings- och isoleringsavdelningen finge ett
så avskilt läge som möjligt i förhållande till andra byggnader, varför ett större
markområde än ursprungligen beräknats bleve behövligt.

Socialstyrelsen, som tidigare tillstyrkt stadsmissionens framställning om
godkännande av plan för byggnaderna enligt ritningar, i vilka förenämnda
ändringar redan intagits, funné desamma väl motiverade. Styrelsen ville
framhålla, att behovet av platser för den elevgrupp, som mottoges vid skyddshemmet,
vore synnerligen trängande, varför det vore av största vikt, att de
nya avdelningarna snarast komme till stånd.

Angående skäligheten av det av stadsmissionen utöver redan beviljat lån
nu begärda beloppet ansåge sig styrelsen ej kunna göra något uttalande men
tillstyrkte, att nödiga medel för arbetenas utförande enligt den av Kungl.
Majit godkända planen beviljades stadsmissionen samt att arbetena snarast
måtte få igångsättas.

Byggnadsstyrelsen förklarar, att styrelsen icke hade något att erinra mot
det nu föreliggande utvidgade förslaget, vilket innebure flera avsevärda förbättringar
i förhållande till det ursprungliga förslaget. Icke heller den nu
beräknade kostnadssumman å 490,200 kronor har föranlett någon erinran från
styrelsens sida.

Statskontoret uttalar, att, för den händelse stadsmissionens framställning
komme att bifallas, såsom villkor för det nya lånebeloppets erhållande borde
föreskrivas, att vederbörlig skuldförbindelse skulle utfärdas å beloppet samt
att de inteckningar å 245,000 kronor med bästa rätt i fastigheterna Edesta 35
och 36, som hypotiserats för stadsmissionen tidigare beviljade lån, ävensom
inteckningar med bästa rätt gällande ett belopp av (360,000 + 130,000)

490,000 kronor och meddelade i den eller de fastigheter, varå de nya byggnaderna
komme att uppföras, skulle utgöra gemensam säkerhet såväl för

21

Kungl. Maj-.ts proposition nr 128.

förberörda äldre lån som ock för lånet å 490,000 kronor. Därjämte borde
föreskrifterna under punkt 18 i avtalet den 31 mars 1938 göras tillämpliga å
hela det nya lånet.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att kostnaderna för inrättande av
de nya avdelningarna vid skyddshemmet Skarvik-Tallåsen nu uppskattats till
avsevärt högre belopp än det tidigare beräknade. De viktigaste orsakerna
härtill äro dels att kostnaderna från början beräknats i underkant, dels ock
den betydande prisstegring, som inom byggnadsindustrien ägt rum efter den
tid, då de ursprungliga kostnadskalkylerna uppgjordes. En mindre del av
kostnadsökningen är emellertid att hänföra till den omständigheten att vissa
jämkningar i den ursprungliga byggnadsplanen vidtagits.

Då behovet av en utvidgning av ifrågavarande skyddshem, som är det enda
i sitt slag i riket, är synnerligen stort, synes det mig angeläget, att de nya
avdelningarna vid skyddshemmet snarast möjligt komma till stånd. Det torde
ock vara uppenbart, att därvid byggnadsarbetena böra komma till utförande
enligt den av Kungl. Majit godkända planen, vilken i förhållande till tidigare
förslag företer väsentliga förbättringar och vars realiserande bland annat
skulle medföra den fördelen, att antalet elever i de nya avdelningarna, som
förut beräknats till 20, skulle kunna utökas till 25.

Då kostnaderna för anordnandet av de planerade avdelningarna nu torde
böra uppskattas till i runt tal 490,000 kronor och tidigare för ändamålet anvisats
360,000 kronor, lärer det med hänsyn till det anförda bliva nödvändigt,
att för ändamålet ställa till stadsmissionens förfogande ett belopp av ytterligare
130,000 kronor. Beloppet bör — liksom de tidigare anvisade medlen -—
lämnas stadsmissionen i form av ett räntefritt lån. För ändamålet bör för
nästa budgetår å kapitalbudgeten upptagas ett reservationsanslag av 130,000
kronor. Anslaget torde nu få anvisas samt tills vidare redovisas under fonden
för låneunderstöd, där det torde upptagas under rubriken lån till Stockholms
stadsmission för inrättande vid skyddshemmet Skarvik-Tallåsen av nya avdelningar.

Yad angår villkoren för åtnjutande av det nya lånet ansluter jag mig till
vad statskontoret i ämnet föreslagit. Därest lånet beviljas, måste uppenbarligen
nytt avtal slutas mellan Kungl- Majit och kronan samt stadsmissionen.
I detta avtal får bland annat beaktas den ytterligare utvidgning av platsantalet
vid skolhemmet, som nu är avsedd att komma till stånd. För de 5 nya
platserna därstädes bör givetvis utgå årligt statsbidrag enligt samma grunder,
som bestämts för de förut planerade 20 skolhemsplatserna. Att märka är
vidare, att enligt gällande avtal stadsmissionen för underhåll av skyddshemmets
byggnader erhåller ett årligt bidrag av två procent å byggnadernas
värde. Detta värde är för närvarande beräknat till 240,000 kronor men är
enligt avtalet avsett att efter tillkomsten av de nya avdelningarna höjas till
559,500 kronor. Det förefaller sannolikt att, därest det nu förordade lånet å

130,000 kronor beviljas, i det nya avtalet måste företagas en icke oväsentlig
höjning av det byggnadsvärde, som skall gälla efter det skyddshemmet på

Departements chefen.

22

Kungl. Majus proposition nr 128.

avsett sätt utvidgats. Beloppet av nämnda värde torde efter utredning i ämnet
få fastställas av Kungl. Maj:t.

Ifrågavarande höjning av platsantalet och av byggnadernas värde kommer
att i sinom tid medföra en viss merbelastning å anslaget till bidrag till icke
statliga skyddshem. För nästa budgetår är dock icke att räkna med ökade
utgifter i berörda hänseende.

Lån till Stockholms kyrkliga skyddshem sförening för
utförande av en vattenanläggning vid skyddshemmet
Hornö.

Stockholms kyrkliga skyddshemsförening har sedan åtskilliga år å sitt
skyddshem Hornö i Uppsala län bedrivit skyddshemsverksamhet för flickor.
För inrättande och utvidgning av skyddshemmet har föreningen jämlikt beslut
av 1928 och 1930 års riksdagar erhållit lån å tillhopa 182,000 kronor mot säkerhet
av inteckningar i skyddshemsfastigheten å sammanlagt nämnda belopp.

Vidare har på därom av Kungl. Maj:t gjord framställning 1938 års riksdag
till lån till föreningen för örn- och nybyggnadsarbeten m. m. vid skyddshemmet
för budgetåret 1938/39 å kapitalbudgeten, fonden för låneunderstöd, anvisat
ett reservationsanslag av 125,100 kronor.

I anledning härav har Kungl. Maj:t — som jämlikt brev den 11 februari
1938 fastställt avtal mellan Kungl. Majit och kronan samt föreningen rörande
verksamheten vid skyddshemmet — den 27 maj 1938 fastställt avtal mellan
Kungl. Majit och kronan samt föreningen att gälla såsom tillägg till förstnämnda
avtal. Avtalet av den 27 maj 1938 innehåller bland annat följande
bestämmelser.

1. Föreningen åtager sig att å sitt å fastigheten XU mantal Hornö nr 1 med
undantag för avsöndrade områden (Hornö l1) i Vallby socken av Uppsala län
inrättade skyddshem — Hornö hemskola — enligt plan, som av Kungl. Majit
för ändamålet godkännes, verkställa erforderliga örn- och tillbyggnadsarbeten,
bestående i huvudsak av reparation och förändring av huvudbyggnaden, tillbyggnad
till densamma, uppförande av ny stallbyggnad, reparation av tvättstuga,
loge och garage, ävensom utföra vissa dräneringsarbeten.

2. För utförande av förenämnda arbeten erhåller föreningen — utöver de
lån å tillhopa 182,000 kronor, som tilldelats föreningen jämlikt av Kungl. Majit
genom beslut den 24 november 1928 och den 3 juli 1930 fastställda avtal mellan
Kungl. Majit och kronan samt föreningen — ytterligare ett lån av statsmedel
å 125,100 kronor mot säkerhet av inteckningar i fastigheten å lånesumman med
förmånsrätt näst efter de i fastigheten till säkerhet för statens fordran för
tidigare lån beviljade inteckningarna å tillhopa 182,000 kronor.

Samtliga nu omförmälda inteckningar å tillhopa 307,100 kronor skola
emellertid utgöra gemensam säkerhet.för de av staten till föreningen beviljade
lånen å sistnämnda belopp.

3. Lånebeloppet — 125,100 kronor — må, sedan omförmälda plan blivit av
Kungl. Majit godkänd, lyftas mot avlämnande av föreningens förbindelse å
beloppet jämte nyss avsedda inteckningar.

4. Lånet skall vara räntefritt.

7. Därest detta avtal upphör att gälla utan att nytt avtal träffas mellan

23

Kungl. Majus proposition nr 128.

staten och föreningen rörande användningen av de till skyddshemmet hörande
byggnaderna och den fastighet, varå de äro uppförda, skall omförmälda lån
å 125,100 kronor av föreningen återgäldas inom tre år efter avtalets upphörande,
dock att därest avtalet upphör av den anledningen att föreningen
icke uppfyller sina förpliktelser, lånet skall återbetalas omedelbart efter
avtalstidens slut.

I en till Kungl. Majit ingiven den 30 september 1938 dagtecknad skrift
har Stochholms kyrkliga skyddshemsförening gjort viss framställning angående
ny vattenanläggning vid skyddshemmet. Föreningen har däri anfört bland
annat.

Vid föreningens styrelsesammanträde den 31 maj 1938 hade anmälts, att
den å skyddshemmet befintliga brunnen lämnade mindre gott vatten och att
det kunde befaras, att vissa sjukdomsfall, som inträffat bland hemmets
lärarinnor och elever härledde sig från användningen av detta vatten. Vid en
därefter verkställd teknisk undersökning hade konstaterats, att vattnet vore
i det närmaste hälsofarligt.

Med anledning därav hade verkställts utredning rörande möjligheterna att
erhålla vatten från annat håll. Därvid hade det visat sig, att lämpligt vatten
blott kunde erhållas genom upptagande av en ny brunn, belägen på ett
avstånd av 200 meter från hemmets huvudbyggnad. Kostnaderna för brunnens
iordningställande kunde beräknas till 800 kronor. Därtill komme emellertid
omkring 2,800 kronor för anläggande av ett avhärdningsfilter för varmvatten
och värme, omkring 2,200 kronor för anskaffande av ett rum invid brunnen
för vattenbassäng, hydroforer m. m. samt omkring 200 kronor för oförutsedda
utgifter. De sammanlagda kostnaderna för den erforderliga vattenanläggningen
kunde alltså uppskattas till 6,000 kronor.

Föreningen förfogade icke över några medel för bestridande av kostnaderna
för ifrågavarande anläggning, men det kunde tänkas att någon del av det av
1938 års riksdag för om- och tillbyggnadsarbeten m. m. vid skyddshemmet
anvisade lånebeloppet av 125,100 kronor skulle kunna användas för ändamålet.

På grund härav har föreningen hemställt dels örn bemyndigande att utföra
ifrågavarande vattenanläggning, dels att för ändamålet erforderliga medel
måtte få utgå från nyssnämnda lånebelopp av 125,100 kronor eller att, i den
mån detta icke läte sig göra, särskilda lånemedel måtte härför ställas till
föreningens förfogande.

Socialstyrelsen, som avgivit utlåtande i ämnet den 16 november 1938, anför
däri följande.

Styrelsen hade med anledning av framställningen införskaffat yttrande
från doktor Harald Huss, vilken efter undersökning av det hittills använda
vattnet vid skyddshemmet förklarat, att detsamma innehölle betänkliga föroreningar
och därför icke borde begagnas såsom dricks- och hushållsvatten.

Styrelsen funne det ådagalagt, att skyddshemmet vore i omedelbart
behov av en tidsenlig vattenanläggning. Detta behov vore så mycket angelägnare
som vid skyddshemmet funnes en mödraavdelning, vilken hade sig
anförtrodd vården av spädbarn och nyblivna mödrar.

Då föreningen saknade möjlighet att av egna medel bestrida kostnaderna
för en sådan anläggning, ville styrelsen förorda, att erforderliga lånemedel
ställdes till föreningens förfogande.

Föreningen hade anhållit att, därest lånemedel skulle beviljas, dessa
i första hand måtte få utgå ur de för om- och nybyggnader m. m. vid hemmet

Departements chefen.

24 Kungl. Majds proposition nr 128.

senast beviljade medlen. Styrelsen funne sig icke kunna förorda denna ordning
för medlens tillhandahållande. Då nämnda ombyggnadsarbeten, vilka
bland annat innefattade förstärkning av grunden till en äldre byggnad, ännu
endast vore påbörjade och då kostnaderna för arbeten av denna art svårligen
torde kunna med någon tillförlitlighet beräknas förrän vid en mera framskriden
tidpunkt, vore det nämligen för närvarande omöjligt att avgöra, huruvida
över huvud taget något överskott komme att uppstå å dessa lånemedel.

Styrelsen funné det därför mest ändamålsenligt, att särskilda lånemedel
ställdes till föreningens förfogande för utförande av ifrågavarande arbeten,
och ville styrelsen i sådant avseende förorda ett belopp av 6,000 kronor.

I ett den 11 januari 1939 avgivet utlåtande förklarar byggnadsstyrelsen, att
styrelsen, som icke hade något att erinra beträffande den till 6,000 kronor
beräknade kostnaden för här avsedda vattenanläggning, anslöte sig till vad
socialstyrelsen i ärendet anfört.

Statskontoret, som avgivit utlåtande över framställningen den 27 januari
1939, yttrar sig på följande sätt.

Den föreslagna vattenanläggningen vid Stockholms kyrkliga skyddshemsförenings
hemskola å Hornö syntes vara av behovet oundgängligen påkallad.

Då föreningen saknade möjlighet att av egna medel bekosta anläggningen,
torde föreningen böra för ändamålet erhålla understöd av statsmedel, lämpligen
i form av räntefritt lån å erforderligt belopp, 6,000 kronor. Av skäl, som
av socialstyrelsen anförts, syntes man icke kunna med säkerhet räkna med att
kostnaderna för anläggningen skulle kunna bestridas av överskott å föreningen
tidigare beviljade lånemedel, varför föreningen torde böra erhålla ett särskilt
lån för utförande av anläggningen ifråga.

Såsom villkor för lånets erhållande syntes böra föreskrivas, att som säkerhet
för detsamma skulle ställas inteckning i skyddshemsfastigheten 1U mantal
Hornö nr 1 med undantag för avsöndrade områden (Hornö l1) i Vallby socken
av Uppsala län å lånesumman med förmånsrätt näst efter de i fastigheten till
säkerhet för statens fordran för tidigare lån beviljade inteckningarna å tillhopa
307,100 kronor. Därjämte borde uppställas som villkor, att samtliga nu nämnda
inteckningar å sammanlagt 313,100 kronor skulle utgöra gemensam säkerhet
för de av staten beviljade lånen å sistnämnda belopp. Vidare syntes böra
föreskrivas, att jämväl nu ifrågavarande lån av 6,000 kronor skulle återgäldas,
därest de avtal rörande verksamheten vid Hornö, som den 11 februari och den
27 maj 1938 träffats mellan Kungl. Majit och kronan samt föreningen, skulle
upphöra att gälla.

I betraktande av de hygieniska risker, som äro förknippade med den nuvarande
vattenförsörjningen vid Hornö skyddshem, synes det mig ligga i öppen
dag, att den av Stockholms kyrkliga skyddshemsförening, i egenskap av hemmets
ägare, föreslagna vattenanläggningen bör, så snart sig göra låter, komma
till utförande. Kostnaderna för anläggningens verkställande torde kunna uppskattas
till 6,000 kronor.

Då föreningen icke av egna medel kan bestrida dessa kostnader och utgifterna
icke heller lämpligen böra gäldas från det anslag, som jämlikt 1938 års
riksdagsbeslut såsom räntefritt lån ställts till föreningens förfogande, får jag
i likhet med de hörda myndigheterna förorda, att föreningen för nu ifrågavarande
ändamål tilldelas ett särskilt lån av 6,000 kronor. Lånet bör vara

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 128.

räntefritt och för detsamma böra gälla de villkor rörande inteckningssäkerhet
m. m., som av statskontoret förordats.

För gäldande av nämnda lån torde för nästa budgetår böra anvisas ett reservationsanslag
av 6,000 kronor. Anslaget torde nu få anvisas samt tills vidare
redovisas under fonden för låneunderstöd, där det lärer kunna upptagas under
rubriken lån till Stockholms kyrkliga skyddshemsförening för utförande av
en vattenanläggning vid skyddshemmet Hornö.

Hemställan.

Under åberopande av vad jag i det föregående i skilda hänseenden anfört,
får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

I) till Bidrag till driften av icke statliga skyddshem för budget året

1939/40 under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av ............................................................... kronor 860,000;

II) för budgetåret 1939/40 å kapitalbudgeten, fonden för låneunderstöd,
anvisa

a) till Lån till Stockholms stadsmission för inrättande vid

skyddshemmet Skarvik-Tallås en av nya avdelningar ett reservationsanslag
av ................................................ kronor 130,000

och

b) till Lån till Stockholms kyrkliga skyddshemsförening för

utförande av en vattenanläggning vid skyddshemmet Hornö ett
reservationsanslag av ....................................... kronor 6,000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,
att proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Nils-Sture Lindqvist.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 128.

480 39 3