Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

1

Nr 106.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till viss ändring
i förordningen den 2 mars 1934 (nr 34) med ytterligare
tillägg till gällande tulltaxa; given Stockholms
slott den 24 februari 1939.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Gustav Möller.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 24 februari 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,

Quensel, Forslund, Eriksson.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Möller, anför efter gemensam
beredning med cheferna för finans- och jordbruksdepartementen:

Gällande tulltaxa upptager under nr 122 (stat. nr 290) druv- och stärkelsesocker
samt stärkelsesirap med tull av 23 kronor 50 öre för 100 kilogram.

Stärkelsesirap eller, såsom det mera allmänt benämnes, glykos utgöres av
druv- eller stärkelsesocker i flytande form.

I proposition den 1 februari 1934, nr 90, föreslog Kungl. Majit riksdagen
besluta, bland annat, att från och med den dag, som av Kungl. Majit bestämdes,
till och med den 30 september 1935 vid införsel från utlandet av
varor hänförliga till stat. nr 290 skulle, utöver enligt tulltaxan utgående tull,
utgå tilläggstull med (j kronor 50 öre för 100 kilogram.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 106.

1

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

Såsom vid föredragningen inför Kungl. Majit framhölls, föranleddes detta
förslag av den ogynnsamma utvecklingen av de inhemska produktionsförutsättningarna
beträffande ifrågavarande varuslag, vilka blivit en följd av de
till stöd för potatisodlingen vidtagna statliga åtgärderna, avseende reglering
av tillverkningen av potatismjöl. Tullförhöjningen föreslogs också skola
gälla lika länge som potatismjölsregleringen, vilken förlänats giltighet till och
med den 30 september 1935.

Propositionen blev av riksdagen bifallen och förordning i ämnet, som utfärdades
den 2 mars 1934 (nr 34), trädde i kraft den 5 i samma månad.

Genom beslut vid 1935 och 1937 års riksdagar har såväl potatismjölsregleringen
som ifrågavarande tilläggstull erhållit fortsatt giltighet till och med
den 30 september 1940.

Till samtidig behandling med frågan om förlängd giltighet av tilläggslullen
förelåg vid 1937 års riksdag en inom andra kammaren väckt motion, nr
466, i vilken bland annat hemställdes örn ytterligare höjning av tilläggstullen
med 5 kronor per 100 kilogram.

1 ett över denna motion avgivet yttrande anförde kommerskollegium, att
prishöjning å glykos borde undvikas och att hänsyn härtill borde tagas
vid prissättningen å för glykostillverkning avsedd potatisstärkelse, varför kollegium
ansåge sig ej böra tillstyrka förslaget om höjning av tilläggstullen.

Även bevillningsutskottet avstyrkte motionen men framhöll angelägenheten
av att vid handhavandet av den statliga regleringen på området behörig hänsyn
toges till bland annat glykosindustrin.

Riksdagen anslöt sig till utskottet.

I en till statens potatismjölsnämnd ställd, av nämnden med utlåtande den
12 januari 1939 till Kungl. Majit överlämnad skrivelse hava nu vissa tillverkare
av glykos, nämligen Sveriges stärkelseproducenters förening u. p. a.,
Aktiebolaget Solfarin, Nya aktiebolaget Felmia och Reppe stärkelsefabriks
aktiebolag, hemställt örn förhöjning av importtullen å glykos med minst 5
öre per kilogram.

Såsom motivering för en ändring av tullen har i skrivelsen i huvudsak
anförts följande:

Priset å råvaran för sökandenas tillverkning, d. v. s. potatismjöl, utgjorde
för närvarande 32 kronor 75 öre per deciton vid en fuktighetshalt av 20 %
mot 26 kronor vid tiden för senaste regleringen av glykostullen år 1934.
Med hänsyn härtill hade en höjning av priset å glykos måst företagas.

Efter denna prisförhöjning hade inträtt en starkt ökad import av glykos,
vartill medverkat dels prisfall å i utlandet av majs framställd vara och dels
dumping.

Av nu nämnda förhållanden framginge, att något måste göras till skydd
för den svenska glykosnäringen. Priset å potatismjölet hade icke kunnat
sänkas, och tillverkare av glykos erhölle med nuvarande försäljningspris å
glykos icke mera än sina med tillverkningen förenade kostnader täckta.

Sökandena hava tillika förklarat, att de, därest framställningen örn tullförhöjning
bifölles, icke utan medgivande av statens potatismjölsnämnd skulle
höja priset å glykos.

3

Kungl. Maj.ts proposition nr 106.

Statens potatismjölsnämnd har under åberopande av nyssnämnda utfästelse
tillstyrkt bifall till ansökningen.

Kommerskollegium bar efter remiss avgivit utlåtande i ärendet den 2 februari
1939.

Beträffande till en början prisutvecklingen anför kollegium i huvudsak
följande:

Enligt förordningen den 26 juni 1933 (nr 389) örn tillverkning av potatismjöl
(potatisstärkelse) finge tillverkning av potatisstärkelse annorledes än%
till förbrukning i eget hushåll icke äga rum utan vederbörligt tillstånd. Den
som innehade dylikt tillstånd vore bland annat pliktig att vid tillverkningen
uteslutande använda svensk potatis, att vid inköp av potatis och försäljning
av stärkelse tillämpa vederbörligen fastställd prissättning samt att underkasta
sig vederbörliga föreskrifter rörande inköp och leveranser. Enligt avtal för
varje tillverkningsår (oktober—september) mellan statens potatismjölsnämnd
och Sveriges stärkelseproducenters förening u. p. a. inköpte föreningen till
fastställt pris den mängd stärkelse, som på grund av meddelade licenser
framställdes utöver husbehovet. Föreningen skulle vidare försälja stärkelsen
till i avtalet fastställda pris och garanterades visst minimipris för vid tillverkningsårets
slut förefintligt lager (med viss reduktion av kvantiteten).

Den för stärkelsefabrikernas inköp av potatis tillämpade prissättningen
vore följande i öre för procent stärkelse och hektoliter, fritt fabrik:

Tidsperiod öre

okt. 1934—sept. 1936................... 13.0

okt.—dec. 1936 ........................ 14.0

jan.—sept. 1937 ........................ 14.6

okt.—dec. 1937 ........................ 16.76

jan.—sept. 1938 ........................ 17.25

okt.—14/n 1938 ........................ 18.0

15/« 1938—sept. 1939 18.5.

Beträffande priserna å av föreningen försåld stärkelse märktes följande.

Utförsäljningspriset för stärkelse i allmänna marknaden hade avpassats
efter potatispriset med tillägg för tillverkningskostnaderna m. m., varvid
emellertid glykosfabrikanterna fått åtnjuta ett pris, som med 2 kronor för
deciton understigit grundpriset för stärkelse i allmänna marknaden. Priset
å glykos hade, sedan priset å råvaran höjts, ej kunnat bibehållas i enlighet
med utfästelsen vid tilläggstullens genomförande år 1934 utan hade successivt
höjts och därvid satts 15 kronor för deciton över nyssnämnda förmånspris
å stärkelse ända till i augusti 1938, från vilken tid skillnaden hade
varit 14 kronor. Anledningen till att skillnaden sålunda minskats uppgåves
vara, alt en vid nämnda tid företagen höjning av potatismjölpriset ansetts
kunna blott delvis uttagas genom höjning av glykospriset, då eljest den svenska
glykosens konkurrenskraft mot importvaran skulle hava förlorats.

En sammanställning av prisutvecklingen i stora drag för potatismjöl, för
glykos och för socker utvisade följande:

Potatisstärkelse

allmänt

pris för gly-

Glykos

Socker

grundpris

kosfrainst.

kr/dt

kr/dt

kr/dt

kr/dl.

Från 1 okt. 1933 .

.............. 28.0 0

26.oo

41.00

30. oo

1 » 1936 .

.............. 29.oo

27.oo

42.0 0

31.oo

» 16 fehr. 1937 .

.............. 32.00

30. oo

45.00

32.oo

1 okt. 1937 .

.............. 32.50

30.50

45.50

32.oo

» 26 aug. 1938 .

.............. 34.7 5

32.7 5

46.7 5

32.oo

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

Enligt en under hand fran Sveriges glykosfabrikanter lämnad uppgift
skulle belgisk glykos nu offereras eif Stockholm till ett pris av 18 kronor
60 öre per deciton oförtullad vara, eller inberäknat tullen, som genom
skillnaden i verklig tara och tulltara endast utgjorde 29 kronor per deciton
netto, till ett pris av 47 kronor 60 öre per deciton. Vid en jämförelse
nied priset a svensk glykos borde emellertid enligt samma uppgift från
nämnda pris avräknas värdet av tomfat m. m., så att det faktiska priset
å belgisk glykos här i landet uppginge till allenast 45 kronor per deciton.

Förbrukningen av glykos i Sverige beräknas numera utgöra omkring 5
miljoner kilogram per år. Beträffande fördelningen av denna kvantitet på
inhemsk tillverkning och import anför kommerskollegium:

Den inhemska tillverkningen av druv- och stärkelsesocker samt stärkelsesirap
hade varit följande:

År Ton

1031............................... 2,500

1932 ............................... 2,867

1933 ............................... 2,773

1934 ............................... 3,008

1935 ............................... 3,389

1936 ............................... 3,789

1937 ............................... 4,058

1,000 kronor

915

1,001

1,018

1,151

1,370

1,480

1,731.

Till och med ar 1937 hade salunda tillverkningen ökat rätt avsevärt och
ganska stadigt år från år. För år 1938 förelåge ännu icke uppgifter och i
varje fall torde den under årets senare del kännbara förstärkta utländska
konkurrensen knappast hava hunnit avsätta mera märkbara spår i fråga om
tillverkningskvantiteterna.

Importen av druv- och stärkelsesocker samt stärkelsesirap framginge av
följande uppställning:

År

1931 ......

1932 ......

1933 ......

1934 ......

1935 ......

1936 ......

1937 ......

1938 (prel.)

Ton

1,000 kronor

å-pris

kr/dt

1,246

349

28.0

710

236

33.o

688

217

31.5

734

223

30.2

633

197

31.i

599

190

31.7

828

258

31.2

923

258

28.0.

En viss, ehuru obetydlig export hade förekommit.

En rätt markerad ökning av importen inträdde sålunda 1937. Under de
tre första kvartalen 1938 kunde iakttagas en genomgående minskning av
importen, jämförd med 1937 års import, medan däremot 1938 års sista kvartal
uppvisade en betydande ökning, som mer än motvägde minskningen under
årets föregående kvartal.

Det av kommerskollegium sist omförmälda förhållandet framgår närmare
av följande sammanställning av importen av glykos under de olika kvartalen
1937 och 1938.

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

Januari—mars.....

April—juni .......

Juli—september ...
Oktober—december

1937 1938

184 toli 150 ton

265 » 210 »

194 » 189 »

186 » 402 »

Den huvudsakliga importen under 1938 bär varit: från Amerika 643
ton, Belgien 126 ton, Tyskland 80 ton, Nederländerna 46 ton och Danmark
22 ton.

I anslutning till nu lämnade uppgifter anför kommerskollegium vidare
följande:

Den ökning av importen, som inträtt efter september månad 1938, sammanfölle
till tiden med den senaste höjningen av glykospriset. Det hade från
fabrikanthåll gjorts gällande, att anledningen vore, att de från vissa utländska
håll offererade priserna vore så låga, att även med gällande höga
tullbelastning den utländska varan vore konkurrenskraftig i fråga örn
priset.

Man torde få räkna med att, örn ej prisskillnaden till den utländska varans
nackdel bleve allt för stor, normalt en ej alldeles obetydlig import av
glykos komme att förefinnas. Den svenska varan torde nämligen i vissa
hänseenden få betraktas som underlägsen till kvaliteten, ehuru den vore fullt
användbar i kanske de flesta fall.

Att importen åren före 1937, då en rätt avsevärd prisförhöjning å den
svenska varan genomförts, varit på det hela taget konstant, torde få betraktas
som ett belägg för riktigheten av det anförda. Ehuru de medeltal å
importvärdet, som kunde utläsas ur handelsstatistiken, ej medgåve en
detalj granskning av priserna, kunde nämnda förhållande möjligen betraktas
som ett tecken till att den svenska prisnivån redan genom 1937 års prisförhöjning
börjat närma sig en kritisk nivå med avseende på konkurrenskraften
gentemot utlandet.

Av vad som förekommit i fråga om prisreglering på förevarande område
sedan kollegium i sitt år 1937 i anledning av väckt motion om höjning av
tilläggstullen å glykos avgivna yttrande föreslagit, att glykosfabrikanterna
skulle tillhandahålla stärkelse till ett så lågt pris, att framställningskostnaden
för glykos i Sverige komme att ställa sig på sådan nivå att ytterligare
tullskydd vore obehöviigt, finge anses framgå, att denna utväg ej befunnits
framkomlig eller lämplig. Under sådana omständigheter syntes — för den
händelse glykostillverkningen inom landet och därmed avsättning av motsvarande
mängder potatisstärkelse funnes böra upprätthållas på basis av
det av potatismjölsnämnden fastställda, nu gällande priset för potatis
knappast återstå andra utvägar än å ena sidan importreglering och å andra
sidan höjning av tullen. Vid valet mellan dessa båda alternativ syntes en
höjning av tullen vara att föredraga, för den händelse därmed förbundes
sådant åtagande från glykosfabrikanternas sida rörande priset, varom i nu
ifrågavarande ansökning förmäldes. En förutsättning för att en ökning av
tullen icke framdeles skulle få ofördelaktiga verkningar torde vara, att prisreglerande
åtgärder i fråga om stärkelse icke företoges därhän, att det svenska
glykospriset återigen måste höjas för täckande av tillverkningskostnaderna.

Även örn den nu föreslagna ökningen i tullbeläggningen icke vore avsedd
att uttagas vid prissättningen å den svenska tillverkningen, syntes dock tull -

G

Kungl. Maj.ts proposition nr 100.

Departements

chefen.

satsen böra begränsas till vad som kunde anses vara nödvändigt för lippnående
av det åsyftade målet, framför allt till undvikande av att andra
under samma tullposition fallande varor än glykos onödigtvis belastades.
Det vöre svårt att på grundval av föreliggande material avgöra, huruvida
den ökning av tilläggstullen, som begärts, eller med minst 5 kronor till
minst 11 kronor 50 öre för 100 kilogram, verkligen kunde vara av behovet
påkallad, eller örn icke en ökning med exempelvis 3 kronor skulle vara tillräcklig.
Ett skäl för att nu en böjning nied 5 kronor skulle kunna anses
vara motiverad, vöre möjligen det förhållandet, att sedan nuvarande tillläggstull
å glykos fastställts, hade det svenska glykospriset på grund av
i egleringsåtgärder mast böjas med ett något högre belopp än 5 kronor.

Under hänvisning till vad sålunda anförts har kommerskollegium förklalat
sig ej vilja motsätta sig, att tilläggstullen å druv- och stärkelsesocker
samt stärkelsesirap snarast möjligt höjdes från nuvarande 6 kronor 50 öre
till 11 kronor 50 öre för 100 kilogram.

Generaltullstyrelsen har i infordrat yttrande den 10 februari 1939 icke
framfört någon erinran mot förslaget.

Såsom förut anförts har nu utgående tilläggstull av 6 kronor 50 öre för
kilogram tillkommit såsom stöd åt den svenska glykosnäringen vid den
ogynnsamma utveckling av produktionsförutsättningarna för näringen i
fråga, som föranletts av de till skydd för potatisodlingen vidtagna statliga
åtgärderna. Med hänsyn till att stärkelsepriset till följd av berörda åtgärder
för närvarande ställer sig avsevärt mycket högre än vid tiden för tillläggstullens
införande, anser jag, i likhet med de hörda myndigheterna,
ytterligare stöd numera vara erforderligt, om den svenska glykosnäringens
konkurrenskraft skall kunna bevaras gentemot utlandet. Jag biträder
kommerskollegii uppfattning, att dylikt stöd bör meddelas i form av höjning
av tilläggstullen. Med hänsyn till vad vid utredningen framkommit
tillstyrker jag, att denna höjning bestämmes till 5 kronor för 100 kilogram.
Tilläggstullen skulle sålunda komma att utgå med tillhopa 11 kronor 50
ore för 100 kilogram. På sätt framgår i ärendet föranledes icke härav
nödvändigtvis motsvarande fördyring av den svenska glykosen; glykosfabrikanterna
hava förbundit sig att icke utan medgivande av statens potatismjölsnämnd
höja det nuvarande glykospriset.

Den föreslagna tullhöjningen torde böra träda i kraft å dag, som Kungl.
Majit bestämmer. Tilläggstullens giltighetstid synes böra bibehållas oförändrad
lika med den för potatismjölsregleringen tillsvidare bestämda, eller
till och med den 30 september 1940.

För att hindra ökad import under tiden till dess frågan örn tullhöjningen
blivit slutligen avgjord har Kungl. Majit genom kungörelse den 3 februari
1939 (nr 36) meddelat förbud tillsvidare mot att till riket utan. tillstånd av
kommerskollegium införa druv- och stärkelsesocker samt stärkelsesirap under
tiden den 6 februari—den 31 mars 1939.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen besluta

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 100.

att förordningen den 2 mars 1934 (nr 34) med ytterligare
tillägg till gällande tulltaxa, vilken förordning jämlikt förordning
den 18 juni 1937 (nr 497) gäller till och med den 30
september 1940, skall från och med dag, som av Kungl. Maj:t
bestämmes, i nedan angivna del erhålla följande ändrade
lydelse:

Tulltax e-

Statistiskt

Varuslag

Tilläggstull
för 100 kg i

nr

nr

kronor

ur 122

290

Druv- och stärkelsesocker

samt stärkelsesirap...... T

11: 50

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
lämna bifall samt förordnar, att proposition
av den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar skall
avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Leif Belfrage.