Andra kammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande Nr 3.
1
Nr 3.
Ankom till riksdagens kansli den 15 mars 1939 kl. 10 f. m.
Andra kammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande nr 3 i
anledning av väckt motion örn uppläggande av offentligt
register över i riket befintliga stiftelser och donationer.
I en inom riksdagens andra kammare väckt, till dess femte tillfälliga ut- Mononen.
skott hänvisad motion, nr 108, har herr Osberg hemställt, att riksdagen i
skrivelse till Kungl. Maj:t behagade anhålla, att Kungl. Majit måtte föranstalta
om uppläggande av offentligt register över i riket befintliga stiftelser
och donationer efter ungefär samma grunder, som kommo i tillämpning
vid uppläggandet av »Stiftelser år 1910» (Sveriges officiella statistik).
I fråga örn motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.
över motionen har utskottet i vederbörlig ordning inhämtat utlåtanden
från statistiska centralbyrån, Överståthållarämbetet samt länsstyrelserna i
Uppsala och Göteborgs och Bohus län. Utlåtandena återfinnas såsom bilagor
(A-—D) härvid.
För egen del får utskottet anföra följande. Utskottet.
För allmänheten torde det vara av intresse att hava tillgång till tillförlitliga
uppgifter i fråga om de ändamål, vilka befintliga stiftelsers avkastning är
ärnad att tillgodose, ej minst för dem, vilka fått sig förvaltningen av vissa fonder
ålagd. För sådana personer, vilka hava för avsikt att genom donationer
bilda nya stiftelser, lärer det ock vara av intresse att äga möjlighet att erhålla
anvisningar om placeringen o. s. v. av befintliga stiftelsers medel. Men även
för det allmänna måste det anses vara av vikt att, med hänsyn till att
avsevärda kapitalbelopp överförts och alltjämt överföras från enskild ägo
till förvaltning i form av stiftelser, kunna förskaffa sig så fullständig kännedom
örn dessa som möjligt. I likhet med statistiska centralbyrån anser
utskottet, att någon undre storleksgräns för förmögenhetsbeloppet icke skall
sättas i en dylik förteckning. Till frågan huruvida uppgifterna böra publiceras
eller endast samlas i ett centralt register vill utskottet här ej taga ställning.
Vid en eventuell publicering i tryck av förteckningen synes man emellertid
— i likhet med vad centralbyrån därutinnan föreslagit — kunna beträffande
de minsta stiftelserna, exempelvis sådana med förmögenhet örn
högst 1 000 kronor, åtnöja sig med en summarisk redovisning.
Likaledes finner utskottet lämpligt, att de uppgifter, varom nu är fråga,
komma att avse förhållandena vid utgången av år 1940.
Bihang till riksdagens protokoll 193!). 13 sami. 5 aud. Nr 3.
1
2
Andra kammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande Nr 3.
Utskottet, som under hand erfarit, att vid den av länsstyrelsen i Göteborgs
och Bohus län åberopade utredningen inom justitiedepartementet om ideella
föreningar en obligatorisk registrering av dylika icke ifrågasatts, tillstyrker
— under åberopande av det ovan anförda samt med beaktande av vad statistiska
centralbyrån och Överståthållarämbetet i ämnet anfört — vidtagande
av åtgärder i motionens syfte och hemställer därför,
att andra kammaren för sin del måtte besluta, att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller, att Kungl. Majit
måtte föranstalta om uppläggande av offentligt register över
i riket befintliga stiftelser och donationer efter ungefär
samma grunder som tillämpades vid uppläggandet av publikationen
»Stiftelser år 1910».
Stockholm den 14 mars 1939.
På utskottets vägnar:
OTTO WALLÉN.
Närvarande: herrar Wallén, Silfwerbrand, Ekdahl, Nilsson i Landskrona, Ohlsson
i Kastlösa, Magnusson i Tumhult, Andersson i Mölndal, Baeckman, Ericsson i Kinna
och Pettersson i Norregård.
Reservation
av herrar Nilsson i Landskrona, Andersson i Mölndal och Ericsson i Kinna,
vilka ansett, att utskottets utlåtande bort hava följande lydelse:
»Det i motion nr 108 i andra kammaren väckta förslaget örn uppläggandet
av ett nytt register med uppgifter rörande i riket befintliga stiftelser
och donationer kunde naturligtvis fylla en viss uppgift. Fråga är emellertid,
om behovet av ett dylikt register kan anses vara så stort, att det motiverar
anskaffandet av ett nytt sådant. Kostnaderna för anskaffning av primärmaterialet
hava preliminärt beräknats till 30 000 kronor, vartill komma
tryckningskostnader.
Motionärens mening ‘synes vara, att den stora allmänheten har ett behovav
ett dylikt register. Det är emellertid knappast troligt, att något större
antal medborgare skulle komma att använda sig utav ett dylikt register,
långt mindre anskaffa det för egen räkning. Allmänheten synes hava relativt
god kännedom om befintliga stiftelser och donationer. Detta är också helt
Andra kammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande Nr 3. 3
naturligt med tanke på den mängd donationer, som äro avsedda endast för
medborgarna inom ett visst begränsat område. Utskottet vill erinra om den
registrering av vissa fonder och stiftelser, som enligt 1929 års lag sker vid
länsstyrelserna. Denna registrering är visserligen icke fullständig, men tillräcklig
för att vederbörande allmänhet skall kunna få önskade upplysningar.
Utskottet har sålunda icke funnit tillräckliga skäl föreligga för uppläggandet
av ett nytt register, på grund av de skäl som anförts i motionen. Vid
utskottsbehandlingen har emellertid anförts den nytta, som ett nytt register
kunde tänkas medföra vid en eventuell omläggning av beskattningen för
stiftelser och donationer. Om — i en framtid — denna fråga skulle bliva
aktuell, torde upplysningar av annan karaktär än de i motionen åsyftade
vara av behovet påkallade.
Med hänvisning till vad utskottet sålunda anfört hemställes,
att motionen i andra kammaren nr 108 icke måtte till
någon andra kammarens åtgärd föranleda.»
4
Andra kammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande Nr 3.
Statistiska centralbyrån angående motion
av herr Osberg om uppläggande
av offentligt register över i riket befintliga
stiftelser och donationer.
Bilaga A.
Till Riksdagens andra kammares femte tillfälliga utskott.
Sedan Kungl. Maj:! anbefallt statistiska centralbyrån att avgiva yttrande
i anledning av herr Osbergs motion (nr 108) om uppläggande av offentligt
register över i riket befintliga stiftelser och donationer, får centralbyrån
anföra följande.
Individuella uppgifter örn stiftelser publicerades i den officiella statistiken
för förslå gången i Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser för
perioden 1876—1880, avseende sistnämnda år, och meddelades även i fortsättningen
i nämnda publikation, så länge densamma existerade, för sista
gången alltså i berättelserna för perioden 1901—1905. Efter densannnas
upphörande insamlades av länsstyrelserna jämlikt kungl, brev den 29 september
1911 i vanlig ordning motsvarande uppgifter för år 1910, vilka centralbyrån
genom kungl, brev den 14 juni 1912 anbefalldes att offentliggöra
i serien Sveriges officiella statistik. Efter offentliggörande härav under titeln
»Stiftelser år 1910» har ingen officiell förteckning omfattande stiftelser för
alla ändamål utgivits.
Den anmälningsplikt och kontroll, som vissa slag av stiftelser äro underkastade
genom lagen den 24 maj 1929 örn tillsyn över stiftelser eller andra
bestämmelser, onödiggör enligt centralbyråns mening icke, att förteckningar
över befintliga stiftelser med vissa mellanrum, exempelvis vart tionde år,
genom statens försorg offentliggöras och att en sammanfattande statistisk
bearbetning verkställes med fördelning av stiftelserna efter antal, förmögenhet,
stiftelseår, ändamål etc. i ungefär samma utsträckning, som skedde beträffande
»Stiftelser år 1910». Det är nämligen, såsom motionären framhåller,
betydande kapitalbelopp, som överförts och alltjämt överföras från
enskild ägo till förvaltning i form av stiftelser, och det måste vara av betydelse
i första rummet för det allmänna att äga så tillförlitlig kännedom örn
dessa förmögenheter som möjligt. Även för allmänheten kan, såsom i motionen
framhålles, det vara av stort intresse att lia tillgång till tillförlitliga uppgifter
i fråga örn de ändamål, vilka stiftelsernas avkastning är ärnad att tillgodose.
Statistiska centralbyrån får därför tillstyrka bifall till motionens
förslag örn upprättande av förteckning över befintliga stiftelser och för sin
del föreslå, att den förteckning, varom nu närmast är fråga, kommer att
avse förhållandena vid utgången av år 1940.
I likhet med motionären anser centralbyrån, att genom 1929 års lagstiftning
örn tillsyn över stiftelser någon lättnad beretts för insamlandet av uppgifter.
Även rörande flertalet av de från kontrollen undantagna kategorierna
torde uppgifter utan alltför stora svårigheter kunna erhållas. Ifråga örn stiftelser,
anförtrodda åt ideella föreningar eller andra samfund, stiftelser till
förmån för medlemmar av viss släkt eller vissa släkter samt stiftelser, som
Andra kammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande Nr 3.
5
genom stiftarens föreskrift äro undantagna från tillsyn, torde emellertid
forskningar i kalendrar och annan speciallitteratur i stor utsträckning bliva
nödvändiga för att ernå den fullständighet, utan vilken syftemålet med publikationen
måste anses förfelat. Största svårigheten torde emellertid komma
alt vållas i fråga örn stiftelser, vilka undantagits från lagens tillämpning,
enär förmögenheten ej överstiger femtusen kronor. För insamlandet av uppgifter
rörande dessa bliva — då länsstyrelserna ej kunna med visshet antagas
ha kännedom örn dylika stiftelser, beträffande vilka ingen anmälningsplikt
gäller — förfrågningar hos samtliga kommuner och församlingar nödvändiga,
ävensom jämförelse med andra statistiska primäruppgifter (t. ex.
rörande kommunernas finanser, fattigvård).
Centralbyrån förutsätter nämligen att vid insamlandet av uppgifter till en
ev. förteckning över stiftelser någon undre storleksgräns för förmögenheisbeloppet
icke skall sättas. Vid publiceringen av förteckningen synes man
däremot lämpligen kunna beträffande de minsta stiftelserna, exempelvis sådana
med en förmögenhet av högst 1 000 kr., kunna åtnöja sig nied en summarisk
redovisning, såsom angivande av antalet dylika stiftelser kommunvis.
Härigenom skulle mycket utrymme vinnas. Enligt förhållandena år
1910 uppgick nämligen denna grupp, som representerade endast 0,63 % av
samtliga stiftelsers förmögenhetstillgångar, till icke mindre än 32 % av
samtliga stiftelsers antal. Med hänsyn till efter år 1910 tillkomna stiftelser
torde man emellertid, även med en sådan inskränkning i förteckningen, men
med i övrigt ungefär samma uppställning som i 1910 års förteckning icke
kunna beräkna någon minskning i förhållande till nämnda volym, där själva
förteckningen upptager 790 sidor.
Att med säkerhet på förhand kunna beräkna kostnaderna för ett arbete
av ifrågavarande slag är på grund av de många okända faktorer, som härvid
spela in, givetvis omöjligt. Med hänsyn till arbetets tidsödande natur och
erfarenheterna från statistiken rörande 1910 års stiftelser synes man dock
kunna utgå från, alt utom ledaren, som lämpligen torde böra lia aktuaries
tjänsteställning, en personal på två amanuenser och fyra kvinnliga biträden
.skulle erfordras under c:a 1 år. Då även det på de kvinnliga biträdena ankommande
arbetet i stor utsträckning måste bliva högt kvalificerat, torde
lämpligen två av biträdena böra i avlöningshänseende placeras i A 7; för de
två återstående synes en placering i A 2 vara tillräcklig. Kostnaderna för
personalen — tryckningskostnaderna således icke inberäknade — skulle då
komma att uppgå lill omkring 30 000 kronor.
Stockholm den 24 februari 1939.
ERNST HÖIJER.
Erik Ahlberg.
6
Andra kammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande AV 3.
Bilaga B.
Till Riksdagens andra kammares femte tillfälliga utskott.
Genom nådig remiss den 3 februari 1939 har Överståthållarämbetet anbe.
arns att avgiva och till utskottet överlämna yttrande över en av ledamoten
1 Jlksdagens andra kammare Oscar Osberg väckt motion om uppläggande av
°ff^tl¥t re8lster över i riket befintliga stiftelser och donationer.
Till åtlydnad härav får Överståthållarämbetet anföra följande.
Sedan 1910 års register upplades, ha givetvis betydande förändringar ägt
rum beträffande däri upptagna stiftelser, framför allt i fråga örn deras förmögenhet,
varjämte ett stort antal nya stiftelser tillkommit. Såsom i motionen
framhållits, skulle det därför ur olika synpunkter vara av stort värde,
örn ett nytt register kunde uppläggas.
Motionären har utgått ifrån, att 1929 års lag om tillsyn över stiftelser i hög
grad borde underlätta anskaffningen av uppgifter för ett sådant register.
1 anledning härav vill Överståthållarämbetet till en början erinra därom,
att nämnda lag visserligen som en allmän regel föreskriver, att stiftelse skall
antimas till Kungl. Maj :ts befallningshavande i det län, där stiftelsens förvaltning
huvudsakligen skall utövas, men att från denna regel finnas mvcket
vittgående undantag. Då anmälningsplikten varit avsedd att utgöra allenast
ett medel för tillsynens anordnande, har nämligen från anmälningsplikt
undantagits sådana stiftelser, beträffande vilka utan vidare ansetts kunna
antagas, att tillsyn enligt 1929 års lag icke vore behövlig. På grund härav
finnas — i varje fall inom Stockholms stad — ett mycket stort antal stiftelser,
som icke äro anmälda. Detta framgår bland annat därav, att medan
ledan 1910 års register beträffande Stockholm upptager stiftelser till ett
antal av 1 894 stycken med en sammanlagd förmögenhet av i runt tal
175 000 000 kronor, antalet till Överståthållarämbetet anmälda stiftelser vid
1937 ars utgång uppgick till allenast 686 stycken med en sammanlagd förmögenhet
av i runt tal 80 000 000 kronor. Av de anmälda stiftelserna voro
443 stycken med en förmögenhet av 37 000 000 kronor ställda under överståthållarämbetefs
tillsyn, medan återstoden genom beslut av ämbetet undantagits
från tillsyn enligt 1929 års lag.
I de fall, då anmäld stiftelse ställts under tillsyn, föreligger skyldighet för
styrelsen att årligen till tillsyningsmyndigheten ''inkomma med bland annat
sammandrag av stiftelsens räkenskaper. I fråga örn denna kategori av stiftelser
kan därför aktuella uppgifter lämnas av Överståthållarämbetet och
länsstyrelserna. Beträffande övriga anmälda stiftelser finnas däremot icke
några andra uppgifter tillgängliga än de, som lämnats i samband med anmälningen.
Av det nu anförda Damgar, att även örn i vass utsträckning uppgifter
kunna erhållas från de register, som hos Överståthållarämbetet och länsstyrelserna
upplagts på grund av bestämmelserna i 1929 års lag, större delen
av de för det allmänna registret erforderliga uppgifterna måste anskaffas
på annat sätt, exempelvis genom att dylika uppgifter insamlas direkt från
stiftelserna själva.
För Överståthållarämbetet som tillsyningsmyndighet skulle givetvis en inventering
av det totala beståndet av stiftelser vara av värde, då därigenom
skulle vinnas ökade möjligheter att kontrollera, i vad mån de anmälnings
-
7
Andra kammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande Nr 3.
pliktiga stiftelserna verkligen fullgjort denna sin skyldighet. Såsom skattedirektören
i avgivet yttrande framhållit, skulle det också för taxeringsmyndigheterna
vara av stort gagn, örn ett dylikt register komme till stånd.
Under åberopande av det ovan anförda, får Överståthållarämbetet därför
för sin del tillstyrka, att åtgärder vidtagas för uppläggande av ett sådant
register, som åsyftas i den av herr Osberg väckta motionen.
Stockholm i överståthållarämbetets kansli den 27 februari 1939.
TORSTEN NOTHIN.
Sten Waller.
Bilaga C.
Till Riksdagens andra kammares femte tillfälliga utskott.
Sedan Kungl. Majit genom beslut den 3 innevarande februari anbefallt
länsstyrelsen att till riksdagens andra kammares femte tillfälliga utskott
överlämna yttrande i anledning av motion nr 108 i andra kammaren angående
uppläggande av offentligt register över i riket befintliga stiftelser
och donationer, får länsstyrelsen härigenom anföra följande.
Beträffande de stiftelser, som enligt lagen den 24 maj 1929 örn tillsyn
över stiftelser äro anmälningspliktiga, torde det vara relativt lätt att upprätta
ett register. Jämväl om de stiftelser som enligt 2 § st. 1) och 2) i nyssnämnda
lag äro undantagna från anmälningsplikt är det jämförelsevis lätt
att erhålla kännedom. Beträffande övriga stiftelser erfordras det däremot
särskild undersökning i likhet med den som skedde vid upprättandet av
1910 års förteckning över stiftelser. Sådan undersökning är förenad med
avsevärda svårigheter. En stor del av ifrågavarande stiftelser torde icke vara
skattskyldiga, varför upplysning örn dem icke kan erhållas ur taxeringslängden.
I motionen synes ej vara fråga om annat än en engångsundersökning,
som icke satts i samband med lagstiftningsåtgärder. Länsstyrelsen anser
det tvivelaktigt huruvida den med undersökningen förenade nyttan står i
skäligt förhållande till kostnaden. Uppsala slott i landskontoret den 24
februari 1939.
Erik Sundberg.
S. LINNÉR.
8
Andra kammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande Nr 3.
Bilaga D.
Till riksdagens andra kammares femte tillfälliga utskott.
Enligt nådig remiss den 3 februari 1939 har länsstyrelsen anbefallts att
avgiva yttrande i anledning av en i andra kammaren väckt motion nr 108
örn uppläggande av offentligt register över i riket befintliga stiftelser och
donationer.
Med anledning härav får länsstyrelsen anföra följande.
Har någon anslagit egendom att såsom självständig förmögenhet fortfarande
tjäna ett bestämt ändamål, skall, enligt 1 § i lagen den 24 maj 1929
örn tillsyn över stiftelser, den sålunda grundade stiftelsen anmälas hos länsstyrelsen
i det län, där stiftelsens förvaltning huvudsakligen skall utövas.
Enligt 2 § i lagen äger anmälningsplikt ej rum beträffande:
1) stiftelse, vars styrelse utgöres av statsmyndighet eller vars räkenskaper
äro föremål för granskning i riksräkenskapsverket;
2) stiftelse, som förvaltas av riddarhusdirektionen eller av akademi eller
annan inrättning, för vilken Konungen fastställt stadgar;
3) stiftelse, som har av Konungen fastställda stadgar och enligt dem står
under särskilt anordnad tillsyn;
4) stiftelse, anförtrodd åt ideell förening eller annat samfund;
5) stipendiestiftelse vid enskild undervisningsanstalt;
6) stiftelse till förmån för medlemmar av viss släkt eller vissa släkter;
7) stiftelse, vars förmögenhet ej överstiger femtusen kronor;
8) stiftelse, varom i lagen örn aktiebolags pensions- och andra personalstiftelser
stadgas; samt
9) stiftelse, som genom Konungens förordnande eller stiftarens föreskrift
är undantagen från tillsyn enligt nämnda lag.
I 8 § av lagen stadgas, att anmäld stiftelse skall stå under länsstyrelsens
tillsyn, där länsstyrelsen tinner stiftelsen främja ett allmännyttigt ändamål;
länsstyrelsen äger dock från tillsyn undantaga stiftelse, som redan är underkastad
nöjaktig tillsyn eller för vilken tillsyn enligt nämnda lag eljest på
grund av särskilda omständigheter finnes icke vara behövlig.
Lagen örn tillsyn över stiftelser skiljer alltså mellan tre olika grupper av
egentliga stiftelser, nämligen
anmälningspliktiga, underkastade tillsyn,
anmälningspliktiga, undantagna från tillsyn, samt
icke anmälningspliktiga.
Under förarbetena till 1929 års stiftelselag ifrågasattes införandet av ett
allmänt registreringstvång såsom villkor för att stiftelse skulle vinna full
rättskapacitet. Denna tanke blev emellertid icke fullföljd, och 1929 års lag
innebär allenast att en offentlig kontroll anordnats över en viss grupp av
stiftelser. Enligt 21 § i lagen skall lios länsstyrelsen föras förteckning över
stiftelser, som anmälts enligt lagen. Övriga stiftelser upptagas icke i denna
förteckning. Således upptagas icke däri sådana stiftelser beträffande vilka
länsstyrelsen, i anledning av väckt fråga örn tillsyn, konstaterar att anmälningsplikt
icke förelegat.
Av det anförda följer, att en stor del av de stiftelser, som medtagits i 1910
års stiftelsestatistik, icke bliva redovisade i länsstyrelsens förteckning. Å
andra sidan torde även 1910 års statistik sakna åtskilliga stiftelser särskilt
Andra kammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande Nr 3. 9
familjestiftelser. Vidare är att marka, att 1910 års statistik icke redovisar
de fiduciariska stiftelserna, det vill säga donationer utan egentlig stiftelsekaraktär,
där äganderätten till donationsmedlen under vissa villkor örn avkastningens
användande överlämnats till en redan bestående juridisk person.
De fiduciariska stiftelserna upptagas icke heller i länsstyrelsens stiftelseförteckning.
Gränsen mellan fiduciariska och egentliga stiftelser är emellertid
ofta mycket svävande.
I 1910 års stiftelsestatistik redovisas för Göteborgs och Bohus län 615
stiftelser med en sammanlagd förmögenhet av 43 652 529 kronor, under det
att länstyrelsens stiftelseförteckning vid 1937 års slut upptog sammanlagt
456 stiftelser inom detta län; enligt en av länsstyrelsen i januari detta år
till finansdepartementets skaf teberedning lämnad uppgift utgjorde förmögenheten
för dessa sistnämnda stiftelser 62 134 738 kronor, därvid emellertid
är at! märka, att förmögenhetsbeloppen för de stiftelser, vilka undantag^
från tillsyn — sammanlagt lil stycken med en förmögenhet av 25 496 961
kronor — hänför sig till tiden för stiftelsens anmälan hos länsstyrelsen.
Då det i motionen föreslås, att Kungl. Majit skulle föranstalta om uppläggandet
av ett offentligt register över de i riket befintliga stiftelser och
donationer, framgår det icke klart om motionären avsett att registret skulle
omfatta samtliga stiftelser, alltså även stiftelser med icke allmännyttigt
ändamål, och örn han tänkt sig att jämväl fiduciariska stiftelsebildningar
skulle registreras. Emellertid synes det i motionen vara avsett, att det
föreslagna registret skulle upprättas efter huvudsakligen samma plan. sorn
blivit tillämpad i 1910 års stiftelsestatistik. Att denna statistik i första hand
tillkommit för att tjäna som underlag för den numera slutförda utredningen
örn kontroll över vården och förvaltningen av stiftelsemedlen, utesluter ju
icke alt statistiken varit av värde även ur andra synpunkter. Då det nu
föreslås att en liknande statistik ånyo skulle upprättas, motiveras detta med
att allmänheten borde äga kännedom om stiftelsernas tillgångar och ändamål
och att det från nationalekonmisk synpunkt kunde vara av betydelse
att följa utvecklingen på detta område.
Länsstyrelsen vill för sin del vitsorda, att det kan vara ett allmänt intresse
att äga fullständig kännedom om stiftelsemedlen och överblick över
de syften, som dessa avse att fylla. Det må omnämnas, att länsstyrelsen
vid olika tillfällen har att besvara förfrågningar från föreningar och enskilda
huruvida inom länet finnas stiftelser för främjande av något visst
angivet ändamål. För länsstyrelsens egen information är det även av värde
att äga tillgång till översiktliga register över stiftelserna inom länet. Den
förteckning, som föres enligt lagen örn tillsyn över stiftelser, är i detta hänseende
mindre ändamålsenligt upplagd.
Emellertid synes det starkt kunna ifrågasättas huruvida anledning nu
föreligger att uteslutande med inriktning på statistiska eller därmed jämförbara
intressen anordna en vidlyftig och dyrbar generalinventering av
stiftelseegendomen inom riket. För länsstyrelsens eget vidkommande är
behovet av översiktliga register över anmälningspliktiga stiftelser tillgodosett
genom att länsstyrelsen låtit upplägga särskilda hjälpliggare, vari stiftelserna
registreras dels kommunvis och dels med hänsyn till olika stiftelseändamål.
Del är länsstyrelsens avsikt att i dessa hjälpliggare även registrera
sådana icke anmälningspliktiga stiftelser, varom länsstyrelsen erhåller kännedom.
Genom alt sådana hjälpliggare mera allmänt inrättas, minskas
behovet av det offentliga register, som åsyftas i motionen. Jämförelsevis
milling lill riksdagens protokoll 11)39. 13 sami. ö avd. Nr 3. 2
10 Andra kammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande Nr 3.
tillförlitliga uppgifter om existerande stiftelser kunna dessutom erhållas från
den kalendariska litteraturen.
Tanken på ett officiellt stiftelseregister skulle givetvis komma i ett annat
läge i samband med att frågan örn allmän registreringsplikt för samtliga
stiftelser upptages till förnyat övervägande. Detta spörsmål sammanhänger
emellertid i viss mån med frågan om de ideella föreningarnas rättsliga ställning,
varom utredning för närvarande pågår inom justitiedepartementet.
Innan sistnämnda fråga vunnit sin lösning synes det icke lämpligt eller
nödvändigt att självständigt taga ställning till spörsmålet örn allmän registreringsplikt
för stiftelserna.
På grund av det anförda får länsstyrelsen föreslå, att den väckta motionen
icke föranleder till någon åtgärd.
Göteborg i landskontoret den 27 februari 1939.
MALTE JACOBSSON.
Folke Elfving.
Tullbergs, Esselte ab. Stockholm 1939
927545