Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 16.

1

Nr 16.

Ankom till riksdagens kansli den 25 maj 1939 kl. 3 e. m.

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande i anledning
av väckt motion angående utredning örn försäljning till respektive
arrendatorer av von Reiserska stiftelsens ä Lärkesholm
arrendegårdar jämte viss stödskog.

I en inom andra kammaren väckt, till dess femte tillfälliga utskott hänvisad
motion, nr 299, Ilar herr Hammarlund hemställt, att riksdagen måtte
besluta att i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att Kungl. Majit måtte
snarast låta utreda det i motionen närmare angivna förslaget om försäljning
lill respektive arrendatorer av von Reiserska stiftelsens å Lärkesholm arrendegårdar
jämte den stödskog, som lämpligen bör tilldelas varje enskilt
hemman.

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Över motionen har andra-kammar-utskottet inhämtat utlåtanden från
länsstyrelsen i Kristianstads län efter hörande av kommunalfullmäktige i
Örkelljunga socken, från domänstyrelsen och statens egnahemsstyrelse, varjämte
utskottet fått mottaga en skrivelse i ämnet från ett antal personer i
orten, huvudsakligen stiftelsens arrendatorer (se Bil. 1—4).

Andra kammarens femte tillfälliga utskott hemställde i sitt över motionen
avgivna utlåtande, nr 5, ”att andra kammaren för sin del måtte i anledning
av här förevarande motion nr 299 besluta, att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj:t anhåller örn en allsidig och förutsättningslös utredning om upplåtande
genom försäljning eller annorledes till respektive arrendatorer av von Reiserska
Stiftelsens å Lärkesholm arrendegårdar jämte den husbehovsskog,
som lämpligen bör tilldelas varje enskilt nybildat hemman”.

Andra kammaren biföll ett under överläggningen i kammaren framställt
yrkande därom, ”att andra kammaren för sin del mätte i anledning av här
förevarande motion nr 299 besluta, att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Majit anhåller örn en allsidig och förutsättningslös utredning rörande lämpligheten
och möjligheten av upplåtande genom försäljning eller annorledes
till respektive arrendatorer av von Reiserska stiftelsens å Lärkesholm arrendegårdar
jämte den husbehovsskog, som lämpligen bör tilldelas varje
enskilt nybildat hemman”.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 12 sami. 2 avil. Nr 16.

Motionen.

Yttranden.

Andra
kammarens
femte tillfälliga
utskott.

Andra

kammaren

I

2

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 16.

Ulskollel.

Första kammaren, som jämlikt föreskriften i § 63 riksdagsordningen erhållit
del av detta andra kammarens beslut, har hänvisat ärendet till sitt
andra tillfälliga utskott.

Enligt tillgängliga uppgifter omfattar von Reiserska stiftelsens egendom
Lärkesholm i Örkelljunga socken 1.789 hektar mark, varav 863 hektar
inägor, 638 hektar skog och resten impediment, mossar, vatten etc. Den
under stiftelsens egen förvaltning stående skogen, som befinner sig i god
hävd, skötes av skogssällskapet i Göteborg och lämnar för närvarande en
årlig avkastning av omkring 17.000 kronor; jakträtten å egendomen är
på förmånliga villkor utarrenderad. Godsets övriga areal är uppdelad på för
närvarande 45 arrendegårdar (tidigare ett 60-tal) om 1,4 hektar till 30,3
hektar. Den till arrendegårdarna hörande skogbeväxta inägomarken växlar
från praktiskt taget intet upp till 15,6 hektar.

Av utredningen i ärendet att döma synas vissa av arrendegårdarna icke
hålla det mått i fråga om areal, som av senare tiders egnahemsutredningar
och Kungl. Maj:ts framställningar till innevarande års riksdag angivits såsom
minimum för ett ekonomiskt bärkraftigt självständigt jordbruk i södra
Sverige och som numera anses böra omfatta en större åker- och utägoareal
än tillförne. Någon under stiftelsens omedelbara förvaltning stående åkerareal
finnes ej att fördela utöver vad som redan skett. Den enda utvägen
att skapa större och lämpligare jordbruksenheter lärer därför vara att
minska antalet gårdar genom sammanslagning. Att man därvid måste
framgå med försiktighet är självfallet på grund av de hänsyn, de äldre och
vid sina hem fästade arrendatorsfamiljerna äro berättigade till. Den nu
under stiftelsens egen förvaltning stående, av skogssällskapet i Göteborg
vårdade skogen och den till godset hörande jakten utgör stiftelsens huvudsakliga
inkomstkälla. Att minska eller rent utav borttaga denna inkomstkälla
genom att slå ut den på ett stort antal smärre gårdar skulle näppeligen
låta sig göra utan att radikalt förändra eller äventyra stiftelsens karaktär
och torde därför ej böra ifrågasättas. Det av stiftelsen förvaltade skogsområdet
torde nämligen redan nu icke vara större än som erfordras för att
kunna erhålla ett rationellt drivet skogsbruk.

Att i vissa fall lämpligt avvägda jordbruk med utsikt att lämna sina ägare
nöjaktig bärgning kunna komma till stånd vid försäljning av arrendegårdar
synes vara uppenbart. Utskottet har emellertid ej förbisett att i andra fall
åter en upplåtelseform med tryggad besittningsrätt utan försäljning kan
antagas bliva ekonomiskt fördelaktigare för brukaren. I detta sammanhang
förtjänar beaktas, att arrendatorerna enligt nu gällande arrendeavtal i arrendeavgift
erlägga ett belopp, som i medeltal motsvarar endast 1,6 procent
av nuvarande taxeringsvärdet. Med hänsyn till de låga arrendeavgifterna
kan det måhända synas tveksamt, huruvida arrendatorerna kunna

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 16. 3

beredas en ekonomiskt mer tryggad ställning, om de få tillfälle friköpa
sina arrendegårdar. Utskottet får dock framhålla, att arrendeavgifterna
enligt uppgift kunna förväntas icke oväsentligt höjas efter utgången av löpande
arrendetid år 1946.

Även örn, såsom i stiftelsens yttrande i ärendet lill länsstyrelsen framhålles,
stiftelsen sedan ett antal år tillämpar en bestämd plan syftande till att genom
bättre anpassning av brukningsenheterna efter försörjningsmöjligheterna
söka skapa bärkraftiga jordbruk, anser dock utskottet, att det skulle
vara av värde att få utrönt, i vad mån ett friköp av arrendegardarna i enlighet
med arrendatorernas önskan eller eventuellt ett upplåtande till dem
med mera tryggad besittningsrätt skall kunna förverkligas, utan att stiftelsens
förmåga att i enlighet med sina syften utöva sin samhällsgagnande
verksamhet äventyras. Då en dylik undersökning lämpligast torde böra
äga rum i form av en sådan allsidig och förutsättningslös utredning, som
av andra kammaren förordats, har utskottet ansett sig böra tillstyrka, att
första kammaren biträder andra kammarens i ärendet fattade beslut.

Såsom statens egnahemsstyrelse i sitt utlåtande framhållit, bör vid utredningen
upptagas till prövning bl. a. frågan, huruvida frilösning kan ske
mot stiftelseförvaltningens bestridande.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att vid behandlingen i riksdagen
år 1928 av fråga örn friköp av fastigheter i Bohuslän, anhöriga den
Hvitfeltska stipendieinrättningen, åberopats en i ämnet på sin tid av justitiekanslersämbetet
verkställd utredning, varav framginge, att friköp fran testamentsstiftelsers
egendom läte sig göra under vissa, därvid angivna förutsättningar.
(Se Jordbruksutsk. uti. 1928: 69.)

Under åberopande av vad sålunda anförts far utskottet hemställa,

att första kammaren måtte biträda andra kammarens i ärendet
fattade beslut.

Stockholm den 22 maj 1939.

Å utskottets vägnar:

G. HEUMAN.

Närvarande: herrar Hettman, Anders Andersson*, Swartling, Sundvik, Theodor Magnusson,
Persson, Albertsson och von Horn.

* Ej närvarande vid justeringen av utlåtandet.

4

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 16.

Bilaga 1 a.

Till Riksdagens andra kammares femte tillfälliga utskott.

Genom Kungl. Jordbruksdepartementets skrivelse den 10 februari 1939 har
länsstyrelsen anbefallts att till utskottet avgiva yttrande över den inom riksdagen
väckta, till utskottet hänvisade motionen 11:299 angående utredning
örn försäljning till respektive arrendatorer av von Reiserska stiftelsens å
lerkesholm arrendegårdar jämte viss stödskog.

Såsom yttrande i ärendet vill länsstyrelsen åberopa vad direktionen för
ovannämnda stiftelse uti en härvid fogad skrivelse anfört och därjämte framhålla
följande.

I motionen hemställes örn utredning angående försäljning till respektive
arrendatorer av stiftelsens arrendegårdar jämte den stödskog, som lämpligen
bör tilldelas varje enskilt hemman. Motionären ifrågasätter således icke blott
friköp av brukade jordområden utan även tilldelande av tillräcklig stödskog.
Då möjligheterna till friköp äro begränsade genom i gällande lag givna föreskrifter,
måste ett tillgodoseende av motionärens önskemål ske genom på
detta område ny lagstiftning.

En försäljning skulle genom minskad avkastning av stiftelsens kapital under
nuvarande förhållanden föranleda reducering av utgående pensioner,
understöd och bidrag till Örkelljunga kommun. På grund härav och då den
fasta egendom, varom här är fråga, donerats huvudsakligen för det ändamål,
som i Kungl, brevet den 26 oktober 1791 uttrycktes med ”Pensioniärernas
bärgning”, kan länsstyrelsen icke biträda motionärens förslag, som måste
anses innebära ett avsteg, från testamentsbestämmelserna.

Att direktionen inriktat sig på att, i den mån det varit möjligt med hänsyn
till arrendeförhållandena, skapa större och ekonomiskt bärkraftiga jordbruk
och förse dem med nya åbyggnader, torde vara välbetänkt och även
överensstämma med allmängiltiga riktlinjer för jordbruksdrift. Länsstyrelsen
har anledning att antaga, att jämväl för framtiden stiftelsens arrendeförhållanden
komma att regleras med nödigt beaktande av arrendatorernas intressen.

Under åberopande av vad ovan anförts får länsstyrelsen avstyrka åtgärder
i motionens syfte.

Kristianstad i landskontoret den 28 februari 1939.

A. E. Rodhe.

Allan Rietz.

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 16.

5

Bilaga 1 b.

Utdrag ur protokoll, hållet vid sammanträde
med Örkelljunga sockens
kom.fullmäktige den 6 mars 1939.

Närvarande voro samtliga ledamöter med undantag för Herman Svensson
i Attarp.

§ 1.

Till att justera dagens protokoll utsågos Doktor M. Ahlberg och korresp.
Ragnar Paulsson.

§ 2.

Från länsstyrelsen inkommen resolution av den 2 mars 1939 jämte riksdagsmotion
i andra kammaren nr 299 av herr Hammarlund angående utredning
örn försäljning till resp. arrendatorer av von Reiserska stiftelsens å Lärkesholm
arrendegårdar jämte viss stödskog föredrogs. .

Kommunalfullmäktige beslöto tillstyrka i motionen framfört förslag att
till arrendatorerna försälja av dem arrenderad mark med därtill hörande
nödig husbehovsskog, där så ske kan. Vad de mindre arrendatorerna beträffar
vill koni.fullm. fästa uppmärksamheten på att av dem arrenderade jordbruk
icke kunna göras bärkraftiga utan även efter försäljning dessa bäst lämpa
sig som arbetar- och hantverkaresmåbruk.

Som v. Reiserska stiftelsens Direktion genom sin skogsförvaltning på ett
utmärkt sätt skött stiftelsens skogar, böra de områden, som äro utlagda till
skogsbruk skyddas för styckning. Fullm. vill framhålla, att den i motionen
uttalade karakteristiken av von Reiser om de honom där tillskrivna bevekelsegrunderna
ej torde vara överensstämmande med den historiska uppfattningen.
Fullm. vill även framhålla sin protest mot påståendet att stiftelsen
utgör en broms på utvecklingen i Örkelljunga socken. Fullm. vill särskilt
poängtera, att förutsättningen för deras tillstyrkan till försäljningen till arrendatorerna
är, att någon minskning i den samlade skogsarealen ej får
äga rum.

Mot förestående beslut reserverade sig A. Hansson, Örkelljunga, enligt
närslutna bilaga a.

År och dag som ovan

I). Andersson,

Ordförande.

Justerat:

Martin Ahlberg. Ragnar Paulsson.

Rätt utdraget betygar:

D. Andersson,

Korn.fullm. ordf.

6

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 16.

Bilaga 2.

Till Riksdagens andra kammares femte tillfälliga utskott.

Genom nådigt beslut den 10 februari 1939 har domänstyrelsen anbefallts
avgiva yttrande över den inom riksdagen väckta motionen 11:299 angående
utredning om försäljning till respektive arrendatorer av von Reiserska stiftelsens
å lerkesholm arrendegårdar jämte viss stödskog. Styrelsen får med
anledning härav anföra följande.

von Reiserska stiftelsens egendom 5 mantal kronoskatte lerkesholm är
belägen i Örkelljunga socken av Kristianstads län. Enligt gällande skogshushållningsplan,
fastställd år 1928, omfattar egendomen 1,789.70 hektar,
fördelade på följande sätt.

åker .................

tomt .................

äng och betesmark m. m

skogsmark ............

impediment*...........

Summa 1,789.70 hektar

259.86 ha
15.88 „

587.29 „ 863.03 hektar

......... 637.78 „

......... 288.89 „

Hushållningsplanen redovisar ett virkesförråd å skogsmark av 77,191 kubikmeter,
motsvarande 121 kubikmeter per hektar skogsmark. Därförutom
finnes å impediment och inägor ett virkesförråd om 24,474 kubikmeter.

Egendomens inägoområden voro vid tiden för planens upprättande utarrenderade
till ett 60-tal arrendatorer; enligt motionen är arrendatorernas
antal för närvarande 45. Arrendetiden är för flertalet 20 år, räknat från
den 14 mars 1926. Skogens skötsel handhaves för närvarande av Skogssällskapet
i Göteborg.

Styrelsen har funnit angeläget fullständiga vad i motionen anförts beträffande
dispositionen av stiftelsens tillgångar. Enligt ”Testamente och Reglemente
för von Reiserska stiftelsen Lärkesholm”, utgivet av kontraktsprosten

H. B. Hammar, bjldades stiftelsen genom testamentariska förordnanden den
10 november 1780 och den 28 mars 1782, av den år 1782 avlidne titulärlandshövdingen
Anders von Reiser. Stiftelsen erhöll vid dennes död större
delen av hans inom landel befintliga kvarlåtenskap, utgörande dels säterierna
Lärkesholm och Lärka med underlydande gårdar och lägenheter i
Örkelljunga socken dels även kontanta tillgångar. Genom beslut den 26 oktober
1791 fastställde Kungl. Maj:t vissa ändringar i bestämmelserna angående
användningen av von Reisers kvarlåtenskap. Vissa ytterligare ändringar
i bestämmelserna fastställdes åren 1860 och 1873. Sedan stiftelsens direktion
hos Kungl. Maj:t gjort framställning om vissa ändringar i reglementet fastställdes
genom nådigt beslut den 31 mars 1926 nu gällande reglemente, varur
hämtas följande.

Stiftelsen består av två avdelningar, Reiserska pensions- och skolfonden
samt Reiserska fideikommisset.

Reiserska pensions- och skolfondens tillgångar utgöras av säterierna Lärkesholm
och Lärka med underlydande gårdar och lägenheter ävensom särskilda
fonder, vilka enligt bokslut den 31 december 1925 uppgingo till
288,959 kronor 74 öre. Sedan från fondens årliga avkastning avdragits om -

Första kammarens amira tillfälliga utskotts utlåtande Nr 1C>. 7

kostnader för godsets och skogens skötsel med mera samt 1/20 lagts till
kapitalet disponeras återstoden sålunda:

1. Till Örkelljunga församlings barnavårdsnämnd överlämnas årligen ett
belopp av 500 kronor till underhåll och skolgång åt fattiga, fader- och moderlösa
barn.

2. Till Örkelljunga församlings skolråd överlämnas årligen ett belopp av
1,500 kronor till anordnande av praktiska yrkesutbildningskurser med mera.

3. Därefter återstående del av avkastningen uppdelas i två delar, den ena
utgörande 5/8 och den andra 3/8. Av den förstnämnda delen utdelas gåvor
å tillhopa högst 100 kronor till fattiga inom församlingen, företrädesvis å
lerkesholm och Lärka; återstoden användes till pensioner åt tjugo fattiga,
ogifta personer, varav i regel tio av adligt stånd; den andra delen utgår till
Örkelljunga församling, som bidrag till kommunala mellanskolan i Örkelljunga.

Rederska fideikommisset utgöres av fonderade medel, vilka den 31 december
1925 uppgingo till 40,393 kronor 17 öre. Avkastningen av dessa
disponeras så att sedan ett mindre belopp fonderats, återstoden utdelas som
brudgåvor till 20 fattiga flickor, eventuellt som stipendier till studerande
vid Lunds universitet.

Av totala årliga avkastningen från stiftelsens olika avdelningar utgör inkomsten
från skogen en avsevärd del. Enligt hushållningsplanen är den årliga
virkesavkastningen 2,620 kubikmeter, vilket torde representera ett årligt nettovärde
av omkring 17,000 kronor. Detta värde torde sannolikt icke oväsentligt
överstiga ränteavkastningen av de två nämnda kapitalfonderna, vilka jämte
virkesavkastningen torde utgöra stiftelsens helt övervägande inkomster.

I motionen har anförts, att, då det inte funnes en enda rimlig anledning
kvar att behålla Lärkesholm för sitt ändamål, kunde godset utan vidare
försäljas till dess arrendatorer och kapitalet överföras till von Reiserska
fideikommisskapitalet, vilket sedermera kunde svara för de utfästelser, som
gjorts till Örkelljunga skolmyndigheter med flera.

För närvarande synes till varje brukningsdel disponeras omkring 5.5 hektar
åker. Enligt vad 1936 års egnahemsutredning i sitt den 20 oktober 1938
avgivna betänkande uttalat, torde jordbruksjorden å ett familjejordbruk
inom södra Sverige böra uppgå till 13 å 15 hektar. Med jordbruksjord förstås
därvid åker samt efter skördeavkastningen i jämförelse med åkern på samma
brukningsdel reducerad äng och betesmark. Med beräkning att i genomsnitt
10 hektar åker vore lämpligt per brukningsdel skulle å egendomen, som har
en total åkerareal av omkring 260 hektar, kunna bildas 26 bärkraftiga jordbruk,
vilka, därest egendomen styckades, skulle i genomsnitt erhålla omkring
25 hektar skogsmark, alldenstund arrendelägenheterna ligga så spridda
över hela egendomen att det knappast torde kunna undvikas alt hela skogsarealen
bleve fördelad på de olika styckningslotterna.

Det kapital, som skulle erhållas genom försäljning till arrendatorerna av
den i smärre enheter styckade egendomen, torde emellertid icke på långt
när kunna beräknas uppgå till det kapitalvärde, som skogens avkastning
representerar särskilt med hänsyn lill de framtidsvärden, som finnas inom
yngre åldersklasser, vilka inom skogen förefinnas i stor omfattning. En
dylik åtgärd skulle sålunda medföra, att de understöd till olika personer
och institutioner, som enligt gällande reglemente för stiftelsen föreskrivits,
skulle avsevärt reduceras.

8

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 16.

Såsom av motionen framgår har motionären icke förbisett möjligheten
till minskad avkastning, ehuru han torde förknippat denna med svårigheten
att erhålla tillfredsställande ränteinkomst av det ökade fideikommisskapitalet.
Han anser dock, att enär byggnadsbeståndet å arrendegårdarna till stor del
är av otidsenlig beskaffenhet, skulle en omfattande modernisering erfordras,
varför avkastningen från stiftelsen under alla förhållanden skulle komma
att minskas. Ett iståndsättande av samtliga 45 brukningsdelar så som motionären
synes räkna med, torde dock, enligt styrelsens mening, vara en föga
ändamålsenlig åtgärd och som nämnts icke vara i överensstämmelse med
de strävanden, som nu göra sig gällande på jordbrukets område, vilka i stället
gå ut på att sammanföra mindre brukningsdelar till större bärkraftiga enheter.

För att i möjligaste mån bibehålla stiftelsens avkastning vid nuvarande
nivå, så att testamentets föreskrifter på bästa sätt kunna tillgodoses samtidigt
med en sanering av egendomens jordbruk, synes arrendeformen fortfarande
böra bibehållas, varvid dock brukningsdelarna, på sätt av styrelsen
ifrågasatts, successivt böra sammanföras till större, bärkraftiga enheter. Den
nuvarande direktionen synes också enligt motionären planlagt sina dispositioner
efter nu nämnda linjer.

Med stöd av vad ovan anförts får domänstyrelsen avstyrka i motionen
framfört förslag om försäljning till respektive arrendatorer av von Reiserska
stiftelsens å Lärkesholm arrendegårdar jämte den stödskog som lämpligen
bör tilldelas varje enskilt hemman.

Stockholm den 28 februari 1939.

Kungl, domänstyrelsen
G. Kuylenstjerna.

/Folke Carlbom.

Bilaga. 3.

Till Riksdagens andra kammares femte tillfälliga utskott.

Genom ämbetsskrivelse den 10 februari 1939 har egnahemsstyrelsen anbefallts
att avgiva och före den 1 mars 1939 till riksdagens andra kammares
femte tillfälliga utskott överlämna yttrande över den inom riksdagen väckta,
till utskottet hänvisade motionen II: 299 angående utredning om försäljning
till respektive arrendatorer av von Reiserska stiftelsens å Lärkesholm arrendegårdar
jämte viss stödskog.

I anledning härav får egnahemsstyrelsen anföra följande.

Styrelsen har tidigare haft anledning att i viss mån befatta sig med ifrågavarande
arrendatorer å Lärkesholm. På grund av gjorda ansökningar örn
bostadsförbättringsbidrag lät styrelsen under 1936 genom ledamoten E. B.
Andersson undersöka bostäderna å åtta arrendeställen därstädes. Besiktningsinstrumentet
bilägges i avskrift.

Med den kännedom styrelsen har om förhållandena å Lärkesholm vill
styrelsen tillstyrka den begärda utredningen. Därvid har särskilt uppmärksammats
det till synes trängande behovet att sätta åbyggnaderna å arrende -

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 16. 9

gårdarna, i stånd ävensom önskemålet att tilldela hemmanen erforderlig
skog. Undersökas bör sålunda, huruvida i samband med frilösningen finansiering
kan ske av byggnadernas iståndsättande samt örn tilldelning av tillräcklig
skog kan ställas i utsikt. Beaktas bör givetvis även frågan, om sanering
av arrendeställena genom sammanslagning av fastigheter kan komma
till stånd, i syfte att bärkraftiga jordbruk erhållas. Huruvida frilösning kan
ske gent emot stiftelseförvaltningens bestridande, synes jämväl böra upptagas
till prövning.

Tryckt exemplar av ”Testamente och Reglemente för von Reiserska stiftelsen
lerkesholm” bilägges.

Detta ärende har handlagts av egnahemsstyrelsen i plenum.

Stockholm den 3 mars 1939.

I

O. Agerberg.

/E. Bring.

Bilaga 4.

Till andra kammarens femte tillfälliga utskott.

Undertecknade arrendatorer å lerkesholm hemställa härmed till Utskottet
att tillstyrka utredningen angående friköp av våra arrenden under förutsättning
att friköpen tilldelas husbehovsskog under sådana former, att Stiftelsens
samlade skogsområde i huvudsak lämnas kvar till sin nuvarande
omfattning.

Vi äro alla intresserade jordbrukare och anse, att vårt bästa genom friköpen
skulle komma att tillgodoses och vår ekonomiska styrka ökas. Detta
utan men för Stiftelsen.

Vi ha väl nu låga arrendeavgifter, men vi ha fått klara besked örn att
de vid nästa arrendeskifte, år 1946, skola komma att ökas till mer än det
dubbla. •—- I större utsträckning skulle med största förmodan våra barn
stanna kvar i modernäringen och hemmet, då de skulle få arbete på egen
torva.

Att vår önskan om friköp ej är tillfällig eller en produkt av någon agitation
visas otvetydigt av det faktum, att de äldre av oss redan för ett par årtionden
sedan voro med om en liknande begäran.

Lärkesholm den 6/4 1939.

37 namnunderskrifter.

Bihang lill riksdagens protokoll 1939. 12 sami. H avd. Nr IB.

2