Statsutskottets utlåtande Nr 84.

5

Nr 84.

Ankom till riksdagens kansli den 21 mars 1939 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
statsförvärv av den Lysekils järnvägsaktiebolag
tillhöriga Lysekils järnväg.

(4:e avd.)

I en den 17 februari 1939 dagtecknad proposition, nr 95, Ilar Kungl. Majit,
under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över
koinmunikationsärenden för nämnda dag, föreslagit riksdagen medgiva, att
den Lysekils järnvägsaktiebolag tillhöriga Lysekils järnväg må av staten förvärvas
i huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen i statsrådsprotokollet
förordade grunder.

Lysekils järnväg, vilken förbinder Lysekil med trafikplatsen Smedberg å
Bohusbanan, är normalspårig samt har en längd av 34.7 kilometer. Järnvägen
öppnades för allmän trafik år 1913.

Till järnvägens anläggning beviljades år 1910 ett lån från allmänna järnvägslånefonden
å 1,200,000 kronor. Å detta lån, som löper med en räntefot av
4.5 procent, hava fullgjorts förräntning och amortering i vederbörlig ordning
till och med år 1931. Den återstående kapitalskulden har härigenom nedbringats
med 124,700 kronor till i runt tal 1,075,300 kronor. Från och med år
1932 har någon ytterligare avbetalning å skulden däremot icke ägt rum. Under
åren 1933—1936 har järnvägens ägare endast förmått erlägga 25,000 kronor
per år av den till inemot 50,000 kronor årligen uppgående räntan till riksgäldskontoret.
Den från och med år 1937 upplupna statslåneräntan har icke till
någon del likviderats. Till följd härav har statslåneskulden på senare tid år
från år ökats.

Departementschefen har till motivering av det nu efter framställning från
järnvägsbolaget framlagda förslaget örn statens övertagande av ifrågavarande
järnväg anfört följande.

Den nu föreliggande framställningen avser, att staten måtte förvärva Lysekils
järnväg och införliva den i statsbanenätet. Järnvägen synes nämligen sakna
förutsättningar att för framtiden kunna drivas såsom enskild järnväg. Av den
lämnade redogörelsen framgår också sannolikheten av detta antagande.
Järnvägsrörelsen har visserligen icke för något av de redovisade verksamhetsåren
utvisat direkt driftunderskott, men överskottet har icke varit tillräckligt
för att medgiva författningsenlig avsättning till förnyelsefonden,
och räntebetalning och amortering å bolagets statslån hava endast till en
ringa del kunnat fullgöras. Rörelsen har sålunda lämnat en faktisk förlust,
vilket förutses komma att uppstå även vid järnvägens drift i statens järnvägars
regi.

6

Statsutskottets utlåtande Nr 84.

Utskottet.

Emellertid synes anförda förhållande icke utgöra tillräckligt skäl för att
i föreliggande situationen nedlägga driften å järnvägen. Oavsett att
järnvägen alltjämt har betydande transportuppgifter att fylla, skulle nämligen
dess nedläggande nu innebära ökade svårigheter för det i ekonomiskt hänseende
redan förut hårt drabbade länet. Vid ett nedläggande av järnvägsdriften
skulle sannolikt näringslivets förutsättningar inom järnvägens trafikområde
komma att ytterligare försämras och arbetslösheten ökas icke blott
med den vid järnvägen anställda personalen utan även med ett antal personer,
som i mer eller mindre grad indirekt äro beroende av järnvägens fortvara.
Därtill kommer, att en sådan åtgärd skulle medföra trafik- och inkomstminskning
å statens järnvägars till Lysekils järnväg anslutande linje.

Örn trafiken å järnvägen sålunda anses böra upprätthållas, lära garantier
härför kunna vinnas endast genom företagets övertagande av statens
järnvägar. Fusion med något annat enskilt järnvägsföretag kan här icke
ifrågakomma. På anförda skäl finner jag mig sålunda böra förorda, att
Lysekils järnväg förvärvas av staten och införlivas med statens järnvägar.
I samband med järnvägens överlåtande å statens järnvägar bör givetvis även
järnvägsbolagets automobilrörelse övertagas.

Förvärvet av järnvägen är avsett att ske på det sättet, att all järnvägsbolagets
egendom överlämnas till staten mot att bolaget befrias från sin skuld till
staten. På grund härav erfordras icke något anslag för förvärvets genomförande.
Med hänsyn till att utfallet av järnvägens drift även i statens järnvägars
regi antages komma att bliva negativt, anses emellertid statens järnvägars
räntepliktiga kapital icke genom övertagandet böra ökas. I samband
med förvärvet skulle därför statens fordran hos bolaget, i den mån fordringen
överstiger vad som kan komma att under bolagets likvidation inbetalas till
riksgäldskontoret i avräkning å bolagets skuld, bliva föremål för reglering över
fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att den Lysekils järnvägsaktiebolag
tillhöriga Lysekils järnväg må av staten förvärvas i huvudsaklig
överensstämmelse med av departementschefen i statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för den 17 februari 1939 för
ordade grunder.

Stockholm den 21 mars 1939.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS RÅSTOCK.

Närvarande: Se under utlåtandet nr 82.

Stockholm 1930. K. L. Beckmans Boktryckeri.