Statsutskottets utlåtande Nr 8.
1
Nr 8.
Ankom till riksdagens kansli den 14 mars 1939 kl. 3 e. m.
Utlåtande angående regleringen för hudgetåret 193914.0 av utgifterna
under riksstatens åttonde huvudtitel, innefattande
anslagen till ecklesiastikdepartementet.
(2:a avd.)
Ecklesiastikdepartementet.
l:o) Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har uti
propositionen (nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret
1939/40 (punkt 1, sid. 1—4 av det vid propositionen fogade utdraget
av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 4 januari 1939)
föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning
för ecklesiastikdepartementet, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1939/40, dels godkänna av departementschefen förordad
avlöningsstat för ecklesiastikdepartementet, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1939/40, dels ock till Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar
för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 385,000 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 64,900 kronor. Av
höjningen falla omkring 60,000 kronor på den från och med den 1 juli 1939
ikraftträdande löneregleringen för civilförvaltningen och återstoden på inrättandet
från ingången av budgetåret 1939/40 av dels en ny kanslibiträdestjänst
i lönegraden A 7, dels ock en expeditions vaktstjänst i lönegraden
A 5 i stället för en extra ordinarie motsvarande tjänst i 5 lönegraden.
Utskottet kommer att här nedan under de särskilda punkterna lämna en
redogörelse för de omständigheter, som i förekommande fall betingat en
anslagshöjning, för så vitt höjningen icke föranletts enbart av löneregleringen
för civilförvaltningen. Utskottet kommer vidare att i det följande yttra
sig angående Kungl. Maj:ts förslag örn vissa nuvarande reservationsanslags
förändring till obetecknade anslag allenast i de fall, då ifrågavarande förslag
givit utskottet anledning till erinran.
Utskottet, som biträder Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda
förslag, får förty hemställa,
Bihang till riksdagens protokoll 1939. 6 sami. Nr 8. 1
Utskottet.
2
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
att riksdagen må
a) godkänna följande personalförteckning för ecklesiastikdepartementet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1939/40:
Personalförteckning.
Befattning. Lönegrad.
Tjänstemän å ordinarie stat.
1 statssekreterare . ....................... CIO
1 expeditionschef........................ C 8
4 kansliråd............................ A 30
4 förste kanslisekreterare.................. A 26
5 andre kanslisekreterare.................. A21
1 registrator............................ A15
1 kansliskrivare......................... All
3 kanslibiträden......................... A 7
1 förste expeditionsvakt................... A 7
3 expeditionsvakter.................... A 5
5 kon torsbiträden........................ A 4
Extra ordinarie tjänstemän i högre
lönegrad än den 20:e.
1 föredragande hos regeringsrätten....... Eo 29
2 förste kanslisekreterare................. Eo 26
1 andre kanslisekreterare................. Eo 21;
b) godkänna följande avlöningsstat för ecklesiastikdepartementet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1939/40:
Avlöningsstat.
1. Avlöning till departementschefen.....kronor 24,000
2. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis.................... » 229,700
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t......... » 2,200
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a.
Grundavlöningar
m. m.. . .......... kronor 100,000
b. Avlöningsförhöjningar
m. m., förslagsvis. . . » 8,900 » 108,900
5. Rörligt tillägg, förslagsvis........... > 20,200
Summa förslagsanslag kronor 385,000;
c) till Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 385,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
3
2:o) Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 2, sid. 5), vilket innebär en anslagsminskning med
2,300 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader
för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 61,300
kronor.
Arkiv, bibliotek och museer.
3:o) Riksarkivet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 3, sid. 6—9), vilket innebär en anslagshöjning med 58,800 kronor,
varav 3,900 kronor belöpa på ett förslag örn inrättande av en ny expeditionsvaktstjänst,
hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande personalförteckning för riksarkivet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1939/40:
Personalförteckning.
Befattning. Lönegrad.
Tjänstemän å ordinarie stat.
1 riksarkivarie..................... ......B 2
2 arkivråd..............................A 30
5 förste arkivarier.......................A 26
5 andre arkivarier.........................A21
1 kansliskrivare .......................... All
1 kanslibiträde...........................A 7
1 förste expeditionsvakt....................A 7
4 expeditionsvakter........................ A 5
1 eldare................................ A 5
Extra ordinarie tjänsteman i högre lönegrad
än den 20:e.
1 andre arkivarie........................ Eo 21
Anni.: Denna befattning får efter nuvarande innehavarens
avgång icke utan Kungl. Majda medgivande återbesättas.
b) godkänna följande avlöningsstat för riksarkivet, att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1939/40:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis...................kronor 174,800
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:
a. Grundavlöningar m. m. kronor 62,000
4
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
b. Avlöningsförhöjningar
m. m., förslagsvis. . . . kronor 9,400 kronor 71,400
3. Rörligt tillägg, förslagsvis.......... » 14,800
Summa förslagsanslag kronor 261,000;
c) till Riksarkivet: Avlöningar för budgetåret 1939/40 anvisa
ett förslagsanslag av 261,000 kronor.
4:o) Riksarkivet: Omkostnader. Riksarkivet: Inköp av arkivalier
och tryckta arbeten. I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 4, sid.
9 och 10), vilket innebär anvisande av samma anslagbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1939/40 anvisa
a) till Riksarkivet: Omkostnader ett förslagsanslag av 51,900
kronor;
b) till Riksarkivet: Inköp av arkivalier och tryckta arbeten
ett reservationsanslag av 12,000 kronor.
5:o) Riksarkivet: Bokbindning och konservering av arkivalier.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 5, sid. 10 och 11), vilket innebär
en anslagshöjning med 2,700 kronor, föranledd av höjda arbetslöner
och stegrade materielkostnader, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Riksarkivet: Bokbindning och konservering
av arkivalier för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag
av 26,000 kronor.
6:o) Riksarkivet: Fortsatt utgivande genom riksarkivet av sådana
handlingar, som äro av vikt för fäderneslandets historia. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 6, sid. 12), vilket innebär samma medelsanvisning
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Riksarkivet: Fortsatt utgivande genom
riksarkivet av sådana handlingar, som äro av vikt för fäderneslandets
historia, för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av 8,000 kronor.
7:o) Landsarkiven m. m.: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt 7,
sid. 12—17) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
förordad personalförteckning för landsarkiven m. m., dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för landsarkiven m. m., dels för
beredande av höjning till 1,800 kronor av den å övergångsstaten för arkivdepån
i Visby uppförda delposten till arvode åt en föreståndare öka slutsumman
av sagda övergångsstat till 3,950 kronor; dels ock till Landsarkiven
m. m.: Avlöningar för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av
171,700 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
5
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herrar P. S. Hedlund i Häste och V. Hedlund i Ostersund
väckt motion (II: 121), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att förslagsanslaget
Landsarkiven m. m.: Avlöningar till icke-ordinarie personal:
a) Grundavlöningar m. m. måtte utgå med ett i förhållande till Kungl.
Maj:ts förslag så förhöjt belopp, att en amanuens i 18 lönegraden med hel
daglig tjänstgöringstid kan anställas vid länsarkivet i Ostersund.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för detta yrkande, hänvisas till
motionen.
Ifrågavarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 134,400
kronor. Kungl. Maj:ts förslag innebär alltså en anslagshöjning med 37,300
kronor, varav 4,000 kronor hänföra sig till vissa ändringar i personalorganisationen.
Sålunda föreslås inrättande från och med den 1 juli 1939 av en
andre arkivarie^’änst vid vart och ett av landsarkiven i Vadstena och Göteborg
i stället för de nuvarande extra ordinarie befattningarna i 20 lönegraden.
Därutöver har departementschefen vid beräkningen av erforderligt
belopp till grundavlöningar till icke-ordinarie personal avsett en summa av
700 kronor för tillgodoseende bland annat av det vid landsarkivet i Härnösand
och länsarkivet i Ostersund föreliggande ökade personalbehovet. Av
statsrådsprotokollet inhämtas, att riksarkivet beträffande länsarkivet i Ostersund
äskat en anslagshöjning med 1,750 kronor för anställande av en amanuens
i 18 lönegraden med heltidstjänstgöring.
Mot vad Kungl. Majit under förevarande punkt föreslagit har utskottet
icke funnit anledning till erinran.
Till stöd för det motionsvis framförda yrkandet örn höjning av de till
icke-ordinarie personal vid länsarkivet i Ostersund avsedda anslagsmedlen
har anförts, att det visat sig ogörligt att för nu utgående anslagsbelopp,
3,000 kronor, vilket icke försloge till avlönande av en amanuens med mer
än halv daglig tjänstgöring, erhålla en formellt kompetent person, som vore
villig att bestrida amanuensgöromålen. Det torde böra ankomma på Kungl.
Majit att i första hand pröva behovet av anställandet av en heltidsamanuens
vid länsarkivet och, därest så befinnes påkallat, för riksdagen framlägga
förslag i ämnet. På grund härav avstyrker utskottet bifall till förevarande
motion.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majda förslag
samt med avslag å herrar Hedlunds i Häste och Hedlunds
i Östersund ovannämnda motion (II: 121),
a) godkänna följande personalförteckning för landsarkiven
m. m., att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1939/40:
Utskottet.
6
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Personalförteckning.
Tjänstemän å ordinarie stat.
Lands- |
Läns- |
Andre |
Expedi- |
||
arkivarie |
arkivarie |
arkivarie |
tionsvakt |
||
Lönegrad |
Lönegrad |
Lönegrad |
Lönegrad |
||
A 26 |
A 22 |
A 21 |
A 5 |
||
Landsarkivet |
i Uppsala. . . |
1 |
_ |
1 |
1 |
» |
i Vadstena . . |
1 |
— |
1 |
1 |
i Lund .... |
1 |
— |
1 |
1 |
|
* |
i Göteborg . . |
1 |
— . |
1 |
1 |
> |
i Härnösand . |
1 |
— |
— |
1 |
Länsarkivet |
i Östersund . |
— |
1 |
— |
1 |
b) godkänna följande avlöningsstat för landsarkiven
m. m., att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1939/40:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis.......''...........kronor 110,300
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:
a. Grundavlöningar m. m. kronor 43,000
b. Avlöningsförhöjningar
m. mförslagsvis. ... » 4,950 » 47,950
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... »_9,500
Summa kronor 167,750;
c) för beredande av höjning till 1,800 kronor av den å
övergångsstaten för arkivdepån i Visby uppförda delposten
till arvode åt en föreståndare öka slutsumman av sagda
övergångsstat till 3,950 kronor;
d) till Landsarkiven m. m.: Avlöningar för budgetåret
1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 171,700 kronor.
8:o) Landsarkiven m. m.: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 8, sid. 17 och 18), vilket innebär samma medelsanvisning som
för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Landsarkiven m. m.: Omkostnader
för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 47,000
kronor.
9:o) Landsarkiven m. m.: Inköp av arkivalier och tryckta arbeten.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 9, sid. 18), vilket innebär
samma medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
7
att riksdagen må till Landsarkiven m. m.: Inköp av arkivalier
och tryckta arbeten för budgetåret 1939/40 anvisa ett
reservationsanslag av 2,200 kronor.
10:o) Landsarkiven m. m.: Bokbindning och konservering av arkivalier.
Kungl. Maj:t har (punkt 10, sid. 18 och 19), föreslagit riksdagen
att till Landsarkiven m. m.: Bokbindning och konservering av arkivalier för
budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 33,900 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels en inom andra kammaren av herr A. Holmbäck väckt motion (II: 16),
vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att under åttonde huvudtiteln,
Landsarkiven m. m.: Bokbindning och konservering av arkivalier för budgetåret
1939/40 anvisa ett anslag av 35,400 kronor,
dels ock en inom andra kammaren av herrar H. Hallén och C. G. Tengström
väckt motion (II: 205), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att
höja anslaget Landsarkiven m. m.: Bokbindning och konservering av arkivalier
med 3,400 kronor till 37,300 kronor samt att riksdagen måtte besluta
att anvisa detta anslag såsom reservationsanslag.
Kungl. Maj:ts förslag innebär anvisande av samma anslagsbelopp som
för innevarande budgetår men samtidigt en förändring av anslagets beteckning
från reservationsanslag till obetecknat anslag.
Av statsrådsprotokollet inhämtas, att riksarkivet hemställt örn höjning av
anslaget med 5,300 kronor, varav 1,900 kronor skulle tillfalla landsarkivet
i Uppsala och 3,400 kronor landsarkivet i Göteborg, men att departementschefen
förklarat sig icke kunna biträda riksarkivets förslag. Departementschefen
har vidare förklarat sig förutsätta, att vederbörande under åttonde
huvudtiteln uppförda dyrtidstilläggsanslag ej toges i anspråk för dyrtidstillägg
åt de bokbindare, till vilka arvoden utginge från förevarande anslag.
Av löpande budgetårs anslag hava 11,700 kronor tilldelats landsarkivet i
Uppsala och 5,850 kronor landsarkivet i Göteborg. A nämnda anslagsbelopp,
vilka hava karaktären av särskilda reservationsanslag, skola de genom
bokbinderi- och konserveringsverksamheten inflytande inkomsterna i förekommande
fall tagas till uppbörd. Beträffande det landsarkivet i Uppsala
tilldelade beloppet har Kungl. Maj:t föreskrivit, att därav högst 4,000 kronor
må användas till avlöning av en under budgetåret 1938/39 anställd tredje
bokbindare och till bestridande av de till följd av anställandet av nämnde
bokbindare ökade utgifterna till materiel m. m., varvid ersättningen till bokbindaren
skall lämpas efter de å orten inom facket rådande förhållandena.
Vidare har Kungl. Majit beträffande det landsarkivet i Göteborg tilldelade
beloppet föreskrivit, att 1,300 kronor därav skola betraktas såsom tillfällig
förhöjning för budgetåret 1938/39.
8
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Det i motionen II: 16 framförda yrkandet innebär, att ifrågavarande anslag
skulle höjas med 1,500 kronor, vilka skulle tillfalla landsarkivet i Uppsala.
Till stöd för nämnda yrkande har anförts bland annat:
Alltsedan dyrtidstilläggens tillkomst har från åttonde huvudtitelns anslag
till dyrtidstillägg sådant tillägg utgått å de vid landsarkivet för arkivaliekonservering
anställda bokbindarnes, från anslaget till bokbindning och konservering
av arkivalier utgående avlöning.
Departementschefen förutsätter nu, att dyrtidstillägg icke vidare skall utgå
från det särskilda anslaget till dyrtidstillägg. För landsarkivets i Uppsala
vidkommande har härigenom, då ersättning för nu utgående dyrtidstillägg
icke givits för nästa budgetår, obestridligen uppkommit en betydande reell
anslagsminskning. Härigenom har en för landsarkivet och dess möjlighet
att efter den 1 juli 1939 fortsätta sin betydelsefulla konserveringsverksamhet
högeligen prekär situation uppkommit.
Vid landsarkivet äro anställda tre bokbindare. Landsarkivets andel i det
här ifrågavarande anslaget utgör för innevarande budgetår 11,700 kronor.
Därav utgår, sedan pensionsavgifter avdragits, 9,555 kronor till bokbindarnes
avlöning, varefter till inköp av konserverings- och bindningsmaterialier,
verktyg m. m. sålunda återstår 2,145 kronor.
För instundande budgetår åter bleve, därest ersättning för bokbindarnes
bortfallande dyrtidstillägg — innevarande budgetår 1,452 kronor — icke
erhålles, allenast 693 kronor disponibla för materialieinköp och dylikt.
Då materialkontot icke kan nedbringas utan driftsinskränkning, blir följden
att landsarkivet nödgas under instundande budgetår antingen avskeda
en av sina bokbindare eller också företaga långvariga tvångspermitteringar
av samtliga. Det är givetvis ur såväl de anställdas som institutionens synpunkt
att högt beklaga, därest sådana åtgärder behöva vidtagas.
Det synes därför nödvändigt att landsarkivet i Uppsala erhåller möjlighet
att uppehålla sin konserveringsverksamhet i dess nuvarande omfattning.
Härför kräves, att landsarkivet erhåller kompensation för den genom dyrtidstilläggens
bortfallande eljest vållade anslagsminskningen med ett belopp
motsvarande det för innevarande budgetår till bokbindarne utgående dyrtidstillägget
eller i avrundat tal 1,500 kronor.
Det i motionen 11:205 framställda yrkandet örn anslagshöjning avser att
bereda landsarkivet i Göteborg ökad personal vid bokbinderi- och konserveringsverkstaden.
Till stöd härför har anförts i huvudsak följande:
Då i statsrådsprotokollet förutsättes, att åttonde huvudtitelns dyrtidstilläggsanslag
icke vidare tages i anspråk för dyrtidstillägg åt bokbindare
utan att dessa helt skola avlönas av anslaget för bokbindning och konservering
av arkivalier, innebär detta i realiteten, att landsarkivets i Göteborg
anslag till förevarande ändamål minskas med omkring 300 kronor. På grund
av särskilda förhållanden skulle en minskning eller t. o. m. ett bibehållande
av anslagsbeloppet medföra högst olyckliga verkningar för landsarkivets
bokbinderi- och konserveringsarbete och betydande olägenheter för den allmänhet,
som begagnar landsarkivets samlingar. De årliga kostnaderna för
bokbindning och konservering av arkivalier vid landsarkivet framgå av
följande tablå.
Statsutskottets utlåtande Nr 8. 9
En kvinnlig bokbindare, 157 kr. pr månad, årligen netto c:a kronor 1,846
ett manligt biträde, 1 krona pr arbetstimme och efter behovet
växlande arbetstid ............................ » » 604
expeditionsvakten för fritidsarbete................... » » 800
titeltextning och inbindning av biblioteksband ......... » » 600
bokbinderi- och konserveringsmaterialier........... . . . » » 2,000
Summa kronor 5,850
En ökning av anslaget synes emellertid oundgängligen nödvändig.
Landsarkivets expeditionsvakt, som är yrkesutbildad bokbindare och såsom
sådan leder arbetet i bokbinderiet och utför all färdigbindning, har på grund
av en höftsjukdom och på grund av ålder anhållit att från nästkommande
budgetår bliva befriad från det dagliga arbetet i bokbinderiet. Detta har han
hittills utfört enligt frivilligt åtagande. Då han örn några få år, 1944, avgår
med pension, kan det icke heller bliva fråga om att anställa en expeditionsvakt
med bokbinderiet såsom huvudsaklig arbetsplats. Expeditionsvaktens
ordinarie tjänståligganden äro numera, med den omfattning som rörelsen i
forskarsalen och låneexpeditionen fått, så krävande, att de helt lägga beslag
på hans arbetstid. Det är därför oundgängligen nödvändigt att såsom teknisk
ledare för bokbinderiet anställa en yrkesutbildad manlig bokbindare. Den
gängse lönen för en sådan utgår i Göteborg med 4,056 kronor pr år. Detta
belopp bör emellertid minskas med det arvode, som expeditionsvakten enligt
ovanstående tablå hittills uppburit, 800 kronor, samt arvodet för det manliga
biträdet, 604 kronor. Det belopp, som behöves för anställande av en
manlig bokbindare, utgör sålunda 2,652 kronor.
Den kvinnliga bokbindare, som sedan femton år är anställd vid landsarkivet,
är särskilt utbildad för konserverings- och lagningsarbeten. Såsom
yrkesutbildad bokbindare är hon dessutom kunnig i häftnings- och andra
rutinarbeten. Däremot är hon icke kompetent att på egen hand utföra färdigbindning
med därtill hörande skinnbehandling och dylikt. Hennes avlöning
utgår i form av dels arvode, som påföres anslaget för bokbindning och konservering
av arkivalier, dels därå beräknat dyrtidstillägg ur vederbörande
anslag. Då en uppdelning av hennes avlöning på arvode och dyrtidstillägg
icke vidare synes kunna ifrågakomma, är det nödvändigt att från och med
nästa budgetår utbetala hela bokbinderskans avlöning ur här ifrågavarande
anslag. Hennes bruttoavlöning utgör för närvarande 2,148 kronor. Avlöningen
för bokbinderskor i motsvarande yrkesställning utgår numera på den allmänna
arbetsmarknaden med 2,371 kronor 20 öre pr år. Kungl. Majit har
beträffande en bokbindare vid landsarkivet i Uppsala föreskrivit, att ersättningen
för honom skall lämpas efter de å orten inom facket rådande
förhållandena, och samma föreskrift bör givetvis tillämpas vid landsarkivet
i Göteborg. Under dessa förhållanden erfordras en anslagsökning (från nuvarande
nettolön 1,846 kronor jämte dyrtidstillägg 264 kronor till den
blivande nettolönen 2,333 kronor utan tillägg) med 487 kronor, av vilket
belopp 264 kronor utgör kompensation för indraget dyrtidstillägg.
Slutligen nödvändiggör också prisstegringen för bokbinderi- och konserveringsmaterialierna
en ökning av anslaget med 250 kronor.
Enligt den redogörelse, som här lämnats, behöver landsarkivets bokbinderi-
och konserveringsverkstad för att bibehållas vid sin nuvarande kapacitet
en anslagsökning på i ruut tal 3,400 kronor från 5,850 kronor till
9,250 kronor. Med oförändrat anslag skulle landsarkivet ställas inför nöd
-
10
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottet.
vändigheten att avskeda en kvinnlig bokbindare, som under femton år
varit anställd i landsarkivets tjänst, för att i stället kunna anställa en fullt
yrkeskunnig bokbindare. Utan denne skulle arbetet i bokbinderiet och konserveringsverkstaden
överhuvud icke kunna fortsättas. Båda äro emellertid
behövliga och kunna icke inom överskådlig tid undvaras utan allvarliga
olägenheter för forskningen och betydande risker för oersättliga arkivhandlingar.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionen 11:205 gjorda
yrkandet örn anvisande av ifrågavarande anslag såsom reservationsanslag,
hänvisas till motionen.
Utskottet har icke kunnat undgå att finna de i motionerna anförda skälen
för en höjning av förevarande anslag bärande. För att förebygga
att vid landsarkiven i Uppsala och Göteborg avskedanden eller permitteringar
av personal, som under en lång följd av år varit i landsarkivens
tjänst, måste äga rum, varigenom driften vid konserverings- och bokbinderiverkstäderna
skulle komma att inskränkas, tillstyrker utskottet en
anslagshöjning, som belöper sig på 1,500 kronor för landsarkivet i Uppsala
och i runt tal på 3,100 kronor för landsarkivet i Göteborg eller sammanlagt
på 4,600 kronor. I enlighet härmed bör förevarande anslag för
nästa budgetår, föreslaget att utgå med 33,900 kronor, höjas med nyss
angivna belopp å 4,600 kronor till 38,500 kronor.
Utskottet anser sig däremot icke böra tillstyrka den för landsarkivets i
Göteborg vidkommande i motionen II: 205 begärda anslagshöjningen med
250 kronor till bestridande av kostnader för inköp av material.
Då Kungl. Maj:ts förslag angående förändringen av ifrågavarande anslag
från reservationsanslag till obetecknat anslag icke givit utskottet anledning
till erinran, avstyrker utskottet det i motionen II: 205 framställda yrkandet
örn anslagets bibehållande såsom reservationsanslag.
Utskottet hemställer således,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och herrar Holmbäcks, Hallens och Tengströms ovannämnda
motioner (II: 16 och II: 205) till Landsarkiven m. m.: Bokbindning
och konservering av arkivalier för budgetåret 1939/40
anvisa ett anslag av 38,500 kronor.
ll:o) Kungl, biblioteket: Avlöningar. I anslutning till Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 11, sid. 19—23), vilket innebär en anslagshöjning med 54,800
kronor, varav 2,000 kronor belöpa på ett förslag örn utbyggande av förmedlingen
av det internationella utbytet av officiellt tryck, hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
11
att riksdagen må
a) godkänna följande personalförteckning för kungl, biblioteket,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1939/40:
Personalförteckning.
Befattning. Lönegrad.
Tjänstemän å ordinarie stat.
1 riksbibliotekarie........................B 1
4 förste bibliotekarier.....................A 26
7 andre bibliotekarier.....................A21
2 kanslibiträden.........................A 7
1 förste expeditionsvakt....................A 7
1 expeditionsvakt, tillika maskinist och eldare ... A 7
3 expeditionsvakter.......................A 5
1 kontorsbiträde.........................A 4
Extra ordinarie tjänsteman i högre lönegrad
än den 20:e.
1 förste bibliotekarie.....................Eo 26;
b) godkänna följande avlöningsstat för kungl, biblioteket,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1939/40:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis..................kronor 148,900
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:
a. Grundavlöningar m. m. kronor 121,900
b. Avlöningsförhöjningar
m. m., förslagsvis . . . » 12,200 > 134,100
3. Rörligt tillägg, förslagsvis........... » 17,000
Summa förslagsanslag kronor 300,000;
c) till Kungl, biblioteket: Avlöningar för budgetåret 1939/40
anvisa ett förslagsanslag av 300,000 kronor.
12:o) Kungl, biblioteket: Omkostnader. Kungl, biblioteket: Bokinköp
och bokbindning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
12, sid. 23 och 24), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som
för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1939/40 anvisa
a) till Kungl, biblioteket: Omkostnader ett förslagsanslag av
62,100 kronor;
b) till Kungl, biblioteket: Bokinköp och bokbindning ett
reservationsanslag av 110,000 kronor.
12
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
13:o) Stifts- och landsbiblioteken: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Majda förslag (punkt 13, sid. 24 och 25), vilket innehar en anslagshöjning
med 7,900 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande personalförteckning för stifts- och
landsbiblioteken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1939/40:
Personalförteckning.
Tjänstemän å ordinarie stat.
Bibliote- karie |
Bibliote- karie |
Expeditions- vakt |
|
Lönegrad A 26 |
Lönegrad A 24 |
Lönegrad A 5 |
|
Stifts- och landsbiblioteket i |
1 |
1 |
|
Stifts- och landsbiblioteket i |
— |
1 |
1 |
b) godkänna följande avlöningsstat för stifts- och landsbiblioteken,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1939/40:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis. , .................kronor 25,000
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:
a. Grundavlöningar m. m. kronor 10,500
b. Avlöningsförhöjningar
m. m., förslagsvis . . . » 1,500 » 12,000
3. Rörligt tillägg, förslagsvis........... »_2,300
Summa förslagsanslag kronor 39,300;
c) till Stifts- och landsbiblioteken: Avlöningar för budgetåret
1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 39,300 kronor.
14:o) Stifts- och landsbiblioteken: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 14, sid. 25 och 26), vilket innebär samma
medelsanvisning, som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Stifts- och landsbiblioteken: Omkostnader
för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 2,000
kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
13
15:o) Stifts- och landsbiblioteken: Bokinköp och bokbindning
m. m. Kungl. Majit bär (punkt 15, sid. 26 och 27) föreslagit riksdagen att
till Stifts- och landsbiblioteken: Bokinköp och bokbindning m. m. för budgetåret
1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 15,500 kronor.
Ur detta anslag, som nu är uppfört med 17,000 kronor, utgå till stiftsoch
landsbiblioteket i Linköping 9,000 kronor till bokinköp och bokbindning
och 2,000 kronor till vissa konserveringsarbeten. Återstoden, 6,000
kronor, disponeras av stifts- och landsbiblioteket i Skara till bokinköp och
bokbindning.
Anslagsmedlen till förstnämnda ändamål höjdes för innevarande år tillfälligtvis
med 1,500 kronor. Riksdagen framhöll därvid, att den omständig
heten, att stifts- och landsbiblioteken tillika tjänstgjorde såsom centralbibliotek,
motiverade, att vederbörande stadskommuner och landsting understödde
biblioteken mer verksamt än nu skedde.
Av statsrådsprotokollet inhämtas, att Kungl. Majit under erinran omriksdagens
ovannämnda uttalande genom beslut den 13 maj 1938 åt vederbörande
biblioteksstyreiser uppdragit att vidtaga åtgärder för åvägabringande
av höjning av understöden till nämnda bibliotek från vederbörande städer och
landsting samt att hos Kungl. Majit anmäla landstingens och stadsfullmäktiges
i anledning därav fattade beslut. Det har nu anmälts, att Linköpings
stad, vars bidrag år 1938 utgjort 18,182 kronor, ställt i utsikt en ökning
av bidraget, medan Östergötlands läns landsting, hos vilket anhållan gjorts
örn en höjning av det nu med 2,000 kronor utgående bidraget, icke bifallit
nämnda anhållan. Skara stad har vidare ökat sitt bidrag från 2,600 kronor
till 4,100 kronor, medan landstinget i Skaraborgs län av vederbörande biblioteksstyrelse
icke beretts tillfälle att taga ställning till bidragsfrågan.
Med hänsyn till riksdagens ovan återgivna uttalande och Kungl. Majda
med föranledande därav åt vederbörande biblioteksstyrelser givna uppdrag
synes det utskottet anmärkningsvärt, att styrelsen för stifts- och landsbiblioteket
i Skara icke berett landstinget i Skaraborgs län tillfälle att taga
ställning till frågan örn bidrag till biblioteket. Liksom Östergötlands läns
landsting ekonomiskt understöder det inom sistnämnda län befintliga stiftsoch
landsbiblioteket, synes även Skaraborgs läns landsting böra finna det
angeläget att stödja motsvarande bibliotek inom Skaraborgs län. Det bör
ankomma på vederbörande biblioteksstyrelse att snarast möjligt bringa frågan
under landstingets prövning.
Emot Kungl. Majits nu föreliggande förslag, vilket innebär att den för
innevarande budgetår beviljade tillfälliga förhöjningen å 1,500 kronor indragits,
men att i övrigt samma medelsanvisning som för innevarande budgetår
äskats, har utskottet intet att erinra.
Utskottet.
14 Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till Stifts- och landsbibliotcken: Bokinköp
och bokbindning m. m. för budgetåret 1939/40 anvisa ett
reservationsanslag av 15,500 kronor.
16:o) Bidrag till pedagogiska biblioteket. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 16, sid. 27), vilket innefattar samma medelsanvisning
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till pedagogiska biblioteket
för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 7,000 kronor.
17:o) Nationalmuseet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 17, sid. 27—29), vilket innebär en anslagshöjning med 47,000
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande personalförteckning för nationalmuseet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1939/40:
Personalförteckning.
Befattning. Lönegrad.
Tjänstemän å ordinarie stat.
1 Överintendent..........................B 1
4 intendenter (avdelningsföreståndare) .........A 26
1 kansliskrivare.........................All
1 förste expeditionsvakt (tekniskt biträde vid handtecknings-
och gravyravdelningen)..........A 7
1 förste expeditionsvakt, tillika portvakt.......A 7
2 förste expeditionsvakter...................A 7
1 expeditionsvakt, tillika gårdskarl........... A 5
10 expeditionsvakter.......................A 5;
b) godkänna följande avlöningsstat för nationalmuseet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1939/40:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis..................kronor 121,400
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit........... » 8,750
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a.
Grundavlöningar m.m. kronor 77,500
b. Avlöningsförhöjningar
m. m., förslagsvis . . . > 8,850 » 86,350
4. Rörligt tillägg, förslagsvis.......... » 12,500
Summa förslagsanslag kronor 229,000;
Statsutskottets utlåtande Nr 8. 15
c) till Nationalmuseet: Avlöningar för budgetåret 1939/40
anvisa ett förslagsanslag av 229,000 kronor.
18:o) Nationalmuseet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 18, sid. 29 och 30), vilket innefattar samma medelsanvisning
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Nationalmuseet: Omkostnader för
budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 43,700 kronor.
19:o) Nationalmuseet: Underhåll och ökande av samlingarna. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 19, sid. 30—33), vilket innebär
en anslagshöjning med 2,000 kronor, uppkommen genom å ena sidan en
höjning av vissa delposter med tillhopa 7,000 kronor och å andra sidan en
med hänsyn till förefintliga reservationer företagen sänkning av andra delposter
med sammanlagt 5,000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Nationalmuseet: Underhåll och ökande
av samlingarna för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av 68,000 kronor.
20:o) Nationalmuseet: Vandringsutställningar m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 20, sid. 33 och 34), vilket innebär en anslagsminskning
med 6,500 kronor, möjliggjord på grund av förefintliga reservationer,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Nationalmuseet: Vandringsutställningar
m. m. för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av
2,000 kronor.
21:o) Livrustkammaren: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Majrts
förslag (punkt 21, sid. 34 och 35), vilket innebär en anslagshöjning med
13,900 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande personalförteckning för livrustkammaren,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1939/40:
Personalförteckning.
Befattning. Lönegrad.
Tjänstemän å ordinarie stat.
1 föreståndare............................A 27
1 ^rustmästare...........................A 10
1 åldfru.................................A 10
2 expeditionsvakter........ A 5;
b) godkänna följande avlöningsstat för livrustkammaren,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1939/40:
16
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,
förslagsvis.......................kronor 28,800
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:
a. Grundavlöningar m. m. kronor 37,000
b. Avlöningsförhöjningar
m. m., förslagsvis .... » 3,900 » 40,900
3. Rörligt tillägg, förslagsvis........... » 4.200
Summa förslagsanslag kronor 73,900;
c) till Livrustkammaren: Avlöningar för budgetåret 1939/40
anvisa ett förslagsanslag av 73,900 kronor.
22:o) Livrustkammaren: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Majda
förslag (punkt 22, sid. 35), vilket innebär samma medelsanvisning som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Livrustkammaren: Omkostnader för
budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 7,900 kronor.
23:o) Livrustkammaren: Underhåll och ökande av samlingarna. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 23, sid. 36), vilket innebär samma
medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Livrustkammaren: Underhåll och
ökande av samlingarna för budgetåret 1939/40 anvisa ett
reservationsanslag av 2,000 kronor.
r
24:o) Livrustkammaren: Magasinsinredning. I enlighet med Kungl
Majda förslag (punkt 24, sid. 36 och 37), hemställer utskottet,
att riksdagen må till Livrustkammaren: Magasinsinredning
för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 5,000
kronor.
25:o) Naturhistoriska riksmuseet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Majda förslag (punkt 25, sid. 37—42), vilket innebär en anslagshöjning
med 61,400 kronor, varav 3,400 kronor belöpa å förslag örn anvisande av
ökade anslagsmedel till viss icke-ordinarie personal, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande personalförteckning för naturhistoriska
riksmuseet, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1939/40:
Statsutskottets utlåtande Nr 8. 17
Personalförteckning.
Befattning. Lönegrad.
Tjänstemän å ordinarie stat.
7 professorer och avdelningsföreståndare........A 30
7 museiassistenter.........................A21
1 förste konservator.......................A17
1 konservator............................A15
1 uppsyningsman.........................A10
4 preparatorer ...........................A 10
1 maskinist ............................. A 10
1 vaktmästare, tillika trädgårdsskötare..........A 7
3 museibiträden..........................A 7
6 vaktmästare............................A 5;
b) godkänna följande avlöningsstat för naturhistoriska
riksmuseet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1939/40:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis..................kronor 232,000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t........... » 11,060
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
:
a. Grundavlöningar m.m. kronor 59,600
b. Avlöningsförhöjningar
m. m., förslagsvis . . . * 4,940 kronor 64,540
4. Rörligt tillägg, förslagsvis.......... » 17,800
Summa förslagsanslag kronor 325,400;
c) till Naturhistoriska riksmuseet: Avlöningar för budgetåret
1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 325,400 kronor.
26:o) Naturhistoriska riksmuseet: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 26, sid. 42 och 43), vilket innebär en anslagshöjning
med 4,000 kronor, belöpande å de till övriga expenser avsedda medlen,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Naturhistoriska riksmuseet: Omkostnader
för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av
52,000 kronor.
27:o) Naturhistoriska riksmuseet: Underhåll och ökande av samlingarna
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 27, sid.
Bihang till riksdagens protokoll 1939. 6 sami. Nr 8. 2
18
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
43—48), vilket innebär en anslagshöjning med 3,000 kronor, huvudsakligen
avseende vissa engångsanslag till armatur m. m. hemställer utskottet,
att riksdagen må till Naturhistoriska riksmuseet: Underhåll
och ökande av samlingarna m. m. för budgetåret 1939/40
anvisa ett reservationsanslag av 95,200 kronor.
28:o) Statens etnografiska museum: Avlöningar. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 28, sid. 48 och 49), vilket innebär en anslagshöjning
med 10,100 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande personalförteckning för statens etnografiska
museum, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1939/40:
Personalförteckning.
Befattning. Lönegrad.
Tjänstemän å ordinarie stat.
1 professor och föreståndare. . ................ A 30
1 museiassistent.......................... A21
1 museibiträde........................... A 7;
b) godkänna följande avlöningsstat för statens etnografiska
museum, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1939/40:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,
förslagsvis.......................kronor 25,500
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:
a. Grundavlöningar m. m. kronor 24,500
b. Avlöningsförhöjningar
m. mförslagsvis..... » 1,500 » 26,000
3. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 3,100
Summa förslagsanslag kronor 54,600;
c) till Statens etnografiska museum: Avlöningar för bud.
getåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 54,600 kronor.
29:o) Statens etnografiska museum: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 29, sid. 49 och 50), vilket innebär en anslagsminskning
med 500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens etnografiska museum: Omkostnader
för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av
23,700 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
19
30:o) Statens etnografiska museum: Underhåll och ökande av
samlingarna m. m. I enlighet med Kungl. Majlis förslag (punkt 30, sid.
50), vilket innebär samma medelsanvisning som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens etnografiska museum: Underhåll
och ökande av samlingarna m. m. för budgetåret 1939/40
anvisa ett reservationsanslag av 5,900 kronor.
31:o) Bidrag till nordiska museet. Kungl. Majit har (punkt 31, sid.
50—53) föreslagit riksdagen att såsom bidrag till nordiska museet för budgetåret
1939/40 anvisa ett anslag av 250,000 kronor.
Kungl. Majits förslag innebär en anslagshöjning med 10,000 kronor, vilken
betingats av ett av nordiska museets nämnd framlagt och av departementschefen
tillstyrkt förslag örn anvisande av medel till avlöning av en
andre intendent, tillika föreståndare för museets lappavdelning, samt till
resor och övriga omkostnader för honom.
Till stöd för ifrågavarande förslag, som framlagts redan föregående år
utan att då föranleda förslag från Kungl. Majit till riksdagen, har museinämnden
bland annat framhållit, att den lapska kulturens utforskande hänförde
sig till nordiska museets verksamhetssfär. Redan under ett tidigt skede i
museets historia hade tanken på en särskild lappavdelning med egen intendent
framträtt, ehuru den av ekonomiska skäl icke kunnat realiseras. Museet
hade överhuvud taget aldrig funnit sig i stånd att anställa ens någon extra
ordinarie tjänsteman med speciell utbildning på detta område, oaktat museets
samlingar av lapponica vore världens största. Ej heller hade något annat
museum anställt en dylik specialutbildad tjänsteman, och utsikt torde för
närvarande icke finnas att så skulle ske trots att det gällde ett kulturinslag
av enastående intresse. Medan det allmänna genom speciell lagstiftning och
med hänsyn till den sociala och religiösa omvårdnaden gjort mycket för
lapparna, samt forskningarna i lapsk filologi sedan länge åtnjutit statligt stöd
i form av en professur, tillfälliga anslag etc., hade studiet av den materiella
lappkulturen däremot i stort sett fått omhändertagas av tillfälliga
forskare eller av amatörer.
Men hänsyn till den snabbt fortskridande upplösningsprocess, som den
lapska kulturen nu genomginge, vore det i sista stund som kravet på en
befattning för en forskare och museiman med uppgift att helt ägna sig åt
lapsk etnografi nu framfördes. Det vore sålunda synnerligen påkallat, att
inventeringar och fältundersökningar företoges inom den allra närmaste tiden,
i syfte att fylla förefintliga luckor i museets lapska samlingar. Endast under
ledning av en specialist, som ingående kände den lapska kulturen i dess
helhet, kunde dylika undersökningar och kompletteringar göras. Självfallet
vore det även för museet nödvändigt att få de redan befintliga samlingarna
genomarbetade, örn de rätt skulle komma forskning och undervisning till
godo.
Med hänsyn till de fordringar, som borde ställas på denne tjänstemans
kvalifikationer, syntes han böra placeras i lönegraden B 21 för ordinarie
20
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottet.
tjänstemän (eller samma lönegrad som museets nuvarande andre intendenter).
Till rese- och andra omkostnader för denne tjänsteman borde beräknas en
summa av omkring 2,500 kronor.
Departementschefen har framhållit, att det knappast syntes befogat eller
rådligt att ännu ett budgetår skjuta ifrågavarande för den etnologiska forskningen
så betydelsefulla anslagsäskande åt sidan. På grund av lapparnas
ändrade förhållanden minskades för varje år möjligheterna att tillvarataga
och åt eftervärlden bevara det värdefulla forskningsmaterial, som funnes
inom räckhåll. Den i ärendet förebragta utredningen hade styrkt departementschefen
i hans uppfattning, att den organisatoriska förändring inom
museet, som borde vidtagas för att främja forskningen på området, borde
komma: till stånd utan ytterligare uppskov. Departementschefen erinrade i
detta sammanhang, att Skansen av sina inkomster lämnade bidrag till nordiska
museet med belopp, som för år 1937 uppskattats till omkring 162,300
kronor mot omkring 148,900 kronor för närmast föregående år.
Utskottet delar departementschefens uppfattning angående vikten av att
forskningen rörande den lapska kulturen främjas, medan ännu möjligheter
stå till buds att tillvarataga och för framtiden bevara ett på detta område
förefintligt i hög grad värdefullt forskningsmaterial. Den lapska kulturens
utforskande ligger utan tvivel programenligt inom nordiska museets verksamhetssfär.
Den fara, som på grund av lapparnas ändrade levnadsförhållanden
föreligger för den specifikt lapska kulturens upplösning, gör att man
icke längre får dröja med att vidtaga åtgärder i syfte att tillgodose ifrågavarande
forskningsuppgift. Utskottet, som anser sig böra tillstyrka att
statsmedel ställas till museets förfogande för berörda ändamål, har dock
hyst viss tvekan örn huruvida icke en befattning i lägre löneställning än
en andre intendents till en början kunde avses för museets lapska samlingar.
Utskottet har emellertid med hänsyn till de kvalifikationer, som
måste ställas på denna tjänsteman, icke velat motsätta sig Kungl. Maj:ts
förevarande förslag. För undvikande av framtida anslagsökningar ifrågasätter
utskottet, örn icke i besparingssyfte personalorganisationen inom
museet kunde anpassas efter de växlande arbetsuppgifterna, så att personalförflyttningar
i förekommande fall kunde äga rum mellan museets olika
avdelningar.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till nordiska museet för
budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 250,000 kronor.
32:o) Bidrag till kulturhistoriska museet i Lund. Kungl. Maj:t har
(punkt 32, sid. 53 och 54) föreslagit riksdagen att såsom Bidrag till kulturhistoriska
museet i Lund för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 27,000
kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 8. 21
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första
kammaren av herr J. Nilsson i Malmö väckt motion (1:81), vari hemställts,
att riksdagen måtte besluta att anvisa ett anslag för budgetåret 1939/40 å
30,000 kronor, att tilldelas kulturhistoriska föreningen för södra Sverige.
Beträffande de till stöd för nämnda yrkande anförda skälen hänvisas till
motionen.
Kungl. Maj:ts förslag innebär samma medelsanvisning som för innevarande
budgetår. Av statsrådsprotokollet inhämtas, att styrelsen för kulturhistoriska
föreningen för södra Sverige hemställt om en anslagshöjning till
30,000 kronor, vilket förslag tillstyrkts av vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien,
men att departementschefen icke funnit sig kunna förorda någon
ökning av anslaget för nästa budgetår.
Förevarande anslag, som under budgetåren 1928/32 utgick med 30,000
kronor men därefter successivt sänktes till 22,000 kronor, höjdes av 1935
års riksdag till 25,000 kronor och av 1937 års riksdag till det nu utgående
beloppet 27,000 kronor. En ytterligare höjning av anslaget anser sig utskottet
icke kunna för närvarande förorda. Utskottet ansluter sig därför till
Kungl. Maj:ts förslag och avstyrker följaktligen bifall till ovannämnda motion,
i vad den skiljer sig från sistberörda förslag. Utskottet hemställer
alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å herr Nilssons i Malmö ovannämnda
motion (1:81), i vad den skiljer sig från Kungl. Maj:ts för
slag, såsom Bidrag till kulturhistoriska museet i Lund för
budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 27,000 kronor.
33:o) Bidrag till egyptiska museet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 33, sid. 54), vilket innebär samma medelsanvisning som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till egyptiska museet för
budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 20,000 kronor.
34:o) Bidrag till museal vård av Cypernexpeditionens fyndmaterial.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 34, sid. 54), vilket innebär
samma medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer utskottet>
att riksdagen må såsom Bidrag till museal vård av Cypernexpeditionens
fyndmaterial för budgetåret 1939/40 anvisa ett
anslag av 15,000 kronor.
35:o) Bidrag till musikhistoriska museet. Kungl. Maj:t har (punkt
35, sid. 54—56) föreslagit riksdagen att såsom Bidrag till musikhistoriska
museet för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 13,500 kronor.
V iskottet.
22
Statsutskottets utlåtande Nr S.
Utskottet.
1 samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr A. Löfvander m. fl.
(1:147) och den andra inom andra kammaren av herr A. Nilsson i Steneberg
m. fl. (II: 222), vari hemställts, att riksdagen som bidrag till musikhistoriska
museets budget för året 1939/40 ville anvisa ett anslag av 15,000
kronor för att bereda museet möjlighet att som extra amanuens anställa
redaktör Olof Andersson med ett årligt arvode av 3,500 kronor.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionerna gjorda yrkandet,
hänvisas till motionen 1:147.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 2,000 kronor, vilken
föreslagits i syfte att bereda museet möjlighet att såsom extra amanuens
anställa den i motionerna omförmälde redaktören Olof Andersson i och för
ordnandet av folkmusikkommissionens till museet överlämnade samlingar
m. m. Departementschefen har i detta sammanhang erinrat om att Andersson
hittills uppburit årligt arvode för redigering av framlidne revisionssekreteraren
Nils Anderssons efterlämnade samlingar av äldre svensk folkmusik,
för vilket ändamål anslag varit uppfört å riksstaten under en följd
av år. Till nämnda ändamål har icke äskats anslag för nästa budgetår, då
redigerings- och tryckningsarbetet numera fullbordats.
Därest det arbete, som redaktören Olof Andersson avsetts att utföra vid
musikhistoriska museet, är av den art och den omfattning, att högre ersättning
än den nu av Kungl. Majit föreslagna skäligen bör utgå till honom —
något som undandrager sig utskottets bedömande — torde hänsyn härtill
böra tagas vid de anslagsberäkningar,’som komma att ligga till grund för
förslag till 1940 års riksdag. Utskottet avstyrker således bifall till motionerna
1:147 och 11:222 i vad de skilja sig från Kungl. Maj:ts, förslag och
hemställer,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å herr Löfvanders m. fl. och herr Nilssons
i Steneberg m. fl. ovannämnda motioner (1:147 och 11:222),
i vad de skilja sig från Kungl. Maj:ts förslag, såsom Bidrag
till musilchistorisJea museet för budgetåret 1939/40 anvisa ett
anslag av 13,500 kronor.
36:o) Bidrag till svenska skolmuseet. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 36, sid. 56), vilket innebär samma medelsanvisning som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till svenska skolmuseet för
budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 3,500 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
23
37:o) Bidrag till Göteborgs stadsbibliotek. I en inom första kammaren
av herr E. Sjödahl m. fl. väckt motion (I: 18) har hemställts, »att riksdagen
måtte besluta att för budgetåret 1938/39 bevilja ett anslag på 75,000 kronor
till Göteborgs stadsbibliotek».
Av motionen inhämtas, att Göteborgs stadsbibliotek intager en helt annan
ställning än de stadsbibliotek, som under senare år vuxit upp i ett flertal
svenska städer och hava karaktären av s. k. folkbibliotek med uppgift att
utgöra underlag för ett på bred basis lagt folkbildningsarbete. I Göteborg
fylles denna uppgift av det Dicksonska folkbiblioteket, medan stadsbiblioteket
tjänstgör som forskar- och studiebibliotek icke blott för stadens egna
vetenskapliga institutioner och undervisningsanstalter, främst högskolan och
museerna, utan även för ett stort antal i staden befintliga statliga undervisningsanstalter.
Beträffande motiveringen för det i motionen framställda anslagskravet
hänvisas till motionen.
Dicksonska folkbiblioteket i Göteborg åtnjuter i egenskap av centralbibliotek
understöd av statsmedel. Såsom i motionen framhållits är Göteborgs stadsbibliotek
ett vetenskapligt bibliotek och har sålunda en helt annan ställning
än det Dicksonska biblioteket. Stadsbibliotekets karaktär präglas av dess
tillkomst i samband med grundandet av Göteborgs högskola. Enligt vad
utskottet har sig bekant, disponerar Stockholms högskola även över ett eget
bibliotek, vilket lika litet som Göteborgs stadsbibliotek hittills kommit i åtnjutande
av understöd från statens sida i form av anslag å riksstaten. Ett
bifall till den nu föreliggande motionen skulle innebära, att statsmakterna
skulle slå in på en helt ny linje i fråga om understöd till de privata högskolornas
verksamhet. Beträffande lämpligheten av en dylik understödsverksamhet
från statens sida kan utskottet i frågans nuvarande läge icke uttala sig.
Såvitt motionen giver vid handen, har den däri väckta frågan icke tidigare
underställts Kungl. Majits prövning. Det torde i första hand böra ankomma
på Kungl. Majit att efter därom gjord framställning och vederbörlig utredning
laga ställning till det föreliggande spörsmålet. Med hänsyn till vad
sålunda anförts anser sig utskottet icke böra tillstyrka bifall till ifrågavarande
motion I: 18.
Utskottet hemställer förty,
att förevarande motion av herr Sjödahl m. fl. (1:18) icke
må av riksdagen bifallas.
Kyrkliga ändamål.
38:o) Domkapitlen och stiftsnämnderna: Avlöningar. Kungl. Majit
har (punkt 37, sid. 57—65) föreslagit riksdagen att dels med tillämpning
tills vidare från och med budgetåret 1939/40 godkänna av departements
-
D hkottet.
24
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
chefen förordad personalförteckning för domkapitlen, dels med tillämpning
likaledes tills vidare från och med budgetåret 1939/40 godkänna av departementschefen
förordad personalförteckning för den skogliga personalen hos
stiftsnämnderna, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat
för domkapitlen och stiftsnämnderna, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1939/40, dels ock till Domkapitlen och stiftsnämnderna:
Avlöningar för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 282,700
kronor.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 50,600 kronor.
Frånsett av den förutnämnda löneregleringen betingade uppräkningar av
vissa anslagsposter, är höjningen föranledd dels av en ökning med 1,200
kronor av de till extra befattningshavare, renskrivning m. m. avsedda medlen,
dels ock av en uppräkning med 2,000 kronor av det i delposten till
arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, beloppet för
beredande i viss utsträckning av ersättningar till domkapitelsledamöter för
mistade löneförmåner. Beträffande anslagshöjningen för sistnämnda ändamål
inhämtas av statsrådsprotokollet bland annat följande:
Rektorn vid folkskoleseminariet i Luleå N. H. Nyman och överläraren i
Jukkasjärvi skoldistrikt A. Thimgren, båda ledamöter av domkapitlet i
Luleå, hava gjort framställning om ersättning för mistade löneförmåner
under tjänstledighet för fullgörande av uppdrag såsom domkapitelsledamöter.
Nyman har anfört, att han under partiell ledighet från rektorsgöromålen
jämlikt bestämmelserna i kungörelsen den 3 december 1937 (nr 953) med
tilläggsbestämmelser till avlöningsreglementet för ordinarie lärare vid statens
undervisningsväsende å sin lön jämte kallortstillägg vidkänts D-avdrag,
beräknat i enlighet med 2 § 2 mom. nämnda kungörelse. Avdraget
å lönen för dagar i februari månad uppginge till över 25 kronor
om dagen; för dagar i längre månader till något lägre belopp. Då hans
arvode som domkapitelsledamot, beräknat efter 26 sammanträdesdagar under
året, icke uppginge till fullt 20 kronor för sammanträdesdag, skulle han
sålunda under terminerna för fullgörande av uppdraget behöva vidkännas
löneförlust. En sådan förlust syntes honom så mycket mera obillig, som
han vid dylik endagstjänstledighet måste i allt väsentligt själv handlägga
och utföra rektorsgöromålen, medan han av vikarien icke gärna kunde påräkna
mera hjälp än att vikarien övade någon tillsyn under ledigheter och
uppehölle sig under mottagningstiden å expeditionen. Med åberopande härav
hemställde Nyman om medgivande, att vad i kungörelsen den 24 februari
1933 (nr 55) örn avlöning åt vissa befattningshavare i statens tjänst vid
ledighet för fullgörande av riksdagsmannauppdrag m. m. vore föreskrivet
angående avdrag finge äga tillämpning jämväl beträffande hans nu ifrågavarande
tjänstledighet, så att han å sina löneförmåner icke skulle vidkännas
större avdrag än A-avdrag.
Skolöverstyrelsen har tillstyrkt Nymans framställning, medan undervisningsväsendets
lönenämnd visserligen funnit skäl kunna anföras till förmån för
framställningen, men dock ansett, att bestämmelserna om avdrag vid ledighet
för riksdagsmannauppdrag icke borde vinna tillämpning vid fall som det
25
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
förevarande. Nämnden ifrågasatte i stället om icke, därest en avvikelse
funnes böra göras från för dylika fall gällande bestämmelser örn avstående
av avlöningsförmåner, låta bestämmelserna i gällande kommittékungörelse
vinna tillämpning. Härigenom skulle domkapitelsledamot, jämte det han
vid av uppdraget föranledd tjänstledighet finge vidkännas D-avdrag, äga
åtnjuta ersättning för vad han visat sig sålunda hava avstått. Frågan borde
emellertid enligt nämndens mening icke lösas isolerad, utan göras till föremål
för övervägande i ett vidare sammanhang.
Statskontoret har ställt sig avvisande till den av Nyman föreslagna utvägen
bland annat av den orsaken, att kostnaden för lärares tjänstledighet
vid fullgörande av uppdrag såsom domkapitelsledamot då icke komme att
belasta domkapitlens avlöningsanslag. Härav följde även, att något avsteg
icke i fall som det förevarande borde göras från principen örn D avdrag.
Gentemot lönenämndens förslag har statskontoret invänt, att en reglering i
enlighet därmed syntes komma att medföra avsevärda merkostnader för
statsverket, vartill komme svårigheten att på ett rättvist sätt bestämma
ersättningen till domkapitelsledamot, som icke vore statstjänsteman. Statskontoret
förordade i stället en tredje utväg, nämligen att bibehålla de nu
utgående arvodena till domkapitelsledamöter och vid sidan av dessa med
anlitande av domkapitlens avlöningsanslag medgiva ersättning ehuru blott
i viss utsträckning för vad lärare och annan statstjänsteman visade sig hava
avstått av sin lön. Förslagsvis skulle ersättningsbeloppet kunna bestämmas
till hälften av vad vederbörande visat sig avstå av sin lön under dylik
ledighet. Med utgångspunkt från av Nyman använda beräkningsgrunder
skulle Nyman då, inklusive det till honom såsom domkapitelsledamot utgående
årsarvodet med 500 kronor, årligen komma att uppbära (500 + 26x12: 50 =)
825 kronor.
Thimgren har för sin del anhållit, att han under tjänstledighet för fullgörande
av uppdraget såsom domkapitelsledamot måtte fa vidkännas endast
avdrag såsom vid ledighet på grund av sjukdom. Thimgrens ansökning
har tillstyrkts av skolöverstyrelsen.
Departementschefen har för egen del förklarat sig icke vilja förorda någon
jämkning i de till domkapitelsledamöter utgående arvodesbeloppen. Dock
ansåge han sig böra föreslå, att vid sidan av nämnda arvodesbelopp ersättning
i viss utsträckning skulle medgivas för vad statstjänsteman visade
sig hava avstått av sin lön under tjänstledighet för fullgörande av uppdrag
såsom domkapitelsledamot. Fråga, huruvida ersättning för mistade
löneförmåner eljest skulle utgå till domkapitelsledamot, borde prövas och
avgöras av Kungl. Majit i varje särskilt fall. På de av statskontoret anförda
skälen funne departementschefen sig icke kunna ansluta sig till lönenämndens
förslag, utan biträdde statskontorets förslag örn att ersättningsbeloppet
borde bestämmas till hälften av vad vederbörande visat sig hava
avstått av sin lön under dylik ledighet.
26
Utskottet.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottet vill i anledning av departementschefens förslag om ersättning
enligt ovan angivna grunder till statstjänsteman, som är ledamot av domkapitel,
erinra örn, att spörsmål av enahanda art även kunna uppkomma
på andra områden av statsförvaltningen, varför det synes utskottet välbetänkt,
örn den föreliggande frågan bleve föremål för övervägande i ett vidare
sammanhang. Resultatet av en dylik utredning torde kunna föreläggas
1940 års riksdag. I avvaktan härpå synas de nu föreslagna ersättningsgrunderna
kunna godtagas för nästa budgetår.
Då Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt icke i övrigt givit utskottet
anledning till erinran eller särskilt uttalande, får utskottet hemställa,
a) att riksdagen må godkänna följande personalförteckning
för domkapitlen, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1939/40:
P ersonal förteckning.
Tjänstemän å ordinarie stat.
Domkapitel |
Stiftssekreterare |
Stifts- notarie |
Kansli- skrivare |
Kansli- biträde |
Expedi- tionsvakt |
||
Lönegrad |
Löne- grad |
Löne- grad |
Löne- grad |
Löne- grad |
|||
A 28 |
A 27 |
A 24 |
A 21 |
A 11 |
A 7 |
A 5 |
|
Uppsala....... |
i |
_ |
_ |
i |
i |
i |
i |
Linköping...... |
— |
i |
— |
i |
i |
— |
i |
Skara........ |
— |
i |
— |
i |
i |
— |
i |
Strängnäs...... |
— |
i |
— |
i |
i |
— |
i |
Västerås....... |
— |
i |
— |
i |
i |
— |
i |
Växjö........ |
— |
i |
— |
i |
i |
— |
i |
Lund......... |
i |
— |
— |
2 |
i |
i |
i |
Göteborg...... |
— |
i |
— |
1 |
i |
— |
i |
Karlstad....... |
— |
i |
— |
1 |
i |
— |
i |
Härnösand..... |
— |
i |
— |
1 |
i |
— |
i |
Luleå......... |
i |
— |
— |
1 |
i |
— |
i |
Visby........ |
— |
— |
i |
— |
— |
i |
b) godkänna följande personalförteckning för den skogliga
personalen hos stiftsnämnderna, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1939/40:
Personalförteckning.
Befattning. Lönegrad.
Tjänstemän å ordinarie stat.
11 stiftsjägmästare........................A 27
1 stiftsskogvaktare...................... A 9
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
27
Extra ordinarie tjänsteman i högre lönegrad
än den 20:e.
1 stiftsjägmästare........................Eo 27;
c) godkänna följande avlöningsstat för domkapitlen och
stiftsnämnderna, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1939/40:
Avlöningsstat.
Utgifter:
I. Kanslipersonal hos domkapitlen och stifts
nämnderna
m. m.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis..................kronor 315,800
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit:
a. Grundbelopp, förslagsvis kronor 41,650
Anm.: Arvodet till sekreteraren
vid Stockholms
domkapitel utgör 5,700
kronor samt kan efter 3
år höjas med 360 kronor,
efter 6 år med ytterligare
360 kronor och efter 9 år
med än ytterligare 360
kronor.
b. Arvodesförhöjning till
sekreteraren vid Stockholms
domkapitel, förslagsvis
........... » 1,080
c. Vikariatsersättningar,
förslagsvis......... *_600 » 43,330
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal:
a. Grundavlöningar
m. m............kronor 121,200
b. Avlöningsförhöjnin
gar
m. m., förslagsvis.
............. » 10,000 » 131,200
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ....... » 26,900
Summa kronor 517,230.
II. Skoglig personal hos stiftsnämnderna m. m.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis..................kronor 119,200
28
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t:
a. Grundbelopp.......kronor 25,900
b. Ersättning till sakkunniga
för biträde vid syn
av stiftsnämnd m. m.,
förslagsvis.........• » 6,000 kronor 31)9oo
3. Avlöningar till övrig icke ordinarie personal
:
a. Grundavlöningar . . . .kronor 36,000
b. Avlöningsförhöjningar
m. m., förslagsvis . . » 4,000 » 40,000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis . ....... »_9,600
Summa kronor 200,700.
III. Sammanfattning.
I. Kanslipersonal hos domkapitlen och
stiftsnämnderna m. m.............kronor 517,230
II. Skoglig personal hos stiftsnämnderna
m. m.................. > 200,700
Summa kronor 717,930.
Särskilda uppbördsmedel:
Bidrag från kyrkofonden . . ...........kronor 435,230
Nettoutgift kronor 282,700;
d) till Domkapitlen och stiftsnämnderna: Avlöningar för
budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 282,700
kronor.
39:o) Domkapitlen och stiftsnämnderna: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 38, sid. 65—68), vilket innebär en anslagsminskning
med 1,100 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Domkapitlen och stiftsnämnderna:
Omkostnader för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag
av 71,100 kronor.
40:o) Domkapitlen och stiftsnämnderna: Iordningställande och
inredning av vissa lokaler för domkapitlet i Skara m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 39, sid. 69—73), vilket innebär anvisande
av ett engångsanslag till förevarande ändamål för nästa budgetår, hemställer
utskottet,
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
29
att riksdagen må til] Domkapitlen och stiftsnämnderna:
Iordningställande och inredning av vissa lokaler för domkapitlet
i Skara m. m. för budgetåret 1939/40 anvisa ett
reservationsanslag av 11,500 kronor.
41:o) Domkapitlen och stiftsnämnderna: Uppförande av domkapitelshus
i Växjö. I en den 20 januari 1939 dagtecknad proposition
(nr 38) har Kungl. Maji, under åberopande av vid propositionen fogat utdrag
av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att dels till Domkapitlen och stiftsnämnderna: Uppförande
av domkapitelshus i Växjö för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av 76,500 kronor, dels ock medgiva, att av kyrkofonden må till uppförande
av domkapitelshus i Växjö utgå ett belopp av kronor 91,500.
Med bifall till Kungl. Majrts därom framställda förslag upptog 1938 års
riksdag till uppförande av domkapitelshus i Växjö å beredskapsstat för
budgetåret 1938/39 ett förskottsanslag av 76,500 kronor ävensom anvisade
å driftsbudgeten för samma budgetår under åttonde huvudtiteln ett reservationsanslag
av 15,000 kronor, avsett för uppgörande av ritningar, entreprenadhandlingar
och dylikt för ifrågavarande byggnadsföretag. Härjämte
medgav riksdagen, att av kyrkofonden finge, under för beredskapsstaten
gällande förutsättningar, till uppförande av nämnda domkapitelshus utgåett
belopp av 91,500 kronor. Kostnaderna för domkapitelshuset, beräknade
till sammanlagt 183,000 kronor, skulle alltså i enlighet med riksdagens be
slut bestridas till hälften av statsmedel och till hälften av medel ur kyrkofonden.
1938 års kyrkomöte, vars yttrande inhämtats angående anslag ur kyrkofonden
till förevarande ändamål, har för sin del medgivit, att av kyrkofonden
finge, under för beredskapsstaten gällande förutsättningar eller
eljest, till uppförande av ifrågavarande domkapitelshus utgå ovannämnda
belopp av 91,500 kronor.
Departementschefen bar understrukit angelägenheten av att såväl arkivfrågan
för domkapitlet och stiftsnämnden i Växjö som frågan örn expeditionslokaler
för nämnda myndigheter snarast erhölle en tillfredsställande
lösning, vilket allenast kunde ernås genom uppförande av en nybyggnad
för ändamålet i fråga. På grund härav förordade departementschefen att
anslag anvisades å riksstaten för nästa budgetår för domkapitelshusets
uppförande. Departementschefen erinrade tillika örn, att med hänsyn till
innebörden av kyrkomötets ovannämnda beslut denna fråga icke vidare
behövde underställas kyrkomötet.
Beträffande motiveringen i övrigt för Kungl. Maj:ts förevarande förslag
får utskottet hänvisa till propositionen nr 38/1939.
30
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottet.
Av den i propositionen lämnade utredningen framgår, att fara föreligger
för att domkapitlets delvis mycket värdefulla arkivalier genom det olämpliga
sätt, varpå de nu äro förvarade, komma att förstöras. Vidare inhämtas
av utredningen i ärendet, att domkapitlets och stiftsnämndens nuvarande
arbetslokaler äro synnerligen otillfredsställande. Utskottet delar departementschefens
uppfattning örn att snara åtgärder äro av nöden för att avhjälpa
de svårigheter i berörda avseende, varmed domkapitlet och stiftsnämnden
för närvarande hava att dragas. Kungl. Maj:ts förevarande förslag har
därför icke givit utskottet anledning till erinran. Utskottet vill dock i anslutning
till vad departementschefen anfört understryka vikten av att byggnadsstyrelsen
vid byggnadsföretagets utförande tillvaratager de besparingsmöjligheter,
som kunna erbjudas bland annat genom den under senare tid
inträdda nedgången i vissa materialpriser.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) till Domkapitlen och stiftsnämnderna: Uppförande av
domkapitelshus i Växjö för budgetåret 1939/40 anvisa ett
reservationsanslag av 76,500 kronor;
b) medgiva, att av kyrkofonden må till uppförande av
domkapitelshus i Växjö utgå ett belopp av 91,500 kronor.
42:o) Kleresistaten. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 40,
sid. 73, av förutnämnda statsrådsprotokoll för den 4 januari 1939), vilket
innebär samma medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Kleresistaten för budgetåret 1939/40
anvisa ett förslagsanslag av 8,000 kronor.
43:o) Vissa ersättningar till kyrkofonden. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 41, sid. 73), vilket innebär samma medelsanvisning
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vissa ersättningar till kyrkofonden
för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 5,046,400 kronor.
44:o) Ersättning åt vissa församlingar till följd av lindring i främmande
trosbekännares skattskyldighet. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 42, sid. 73 och 74), vilket innebär samma medelsanvisning
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättning åt vissa församlingar till
följd av lindring i främmande trosbekännares skattskyldighet
för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 65,000
kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
31
45:o) Kurser för utbildande av kyrkomusiker m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 43, sid. 74), vilket innebär samma medelsanvisning
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kurser för utbildande av kyrkomusiker
m. m. för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslaqsanslaq av
17,300 kronor.
46:o) Lappmarks ecklesiastikverk. Stipendier för utbildande vid
universitet av präster, förtrogna med finska språket. I enlighet med
Kungl. Majrts förslag (punkt 44, sid. 74), vilket innebär samma medelsanvisning
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1939/40 anvisa
a) till Lappmarks ecklesiastikverk ett förslagsanslag av
3,500 kronor;
b) till Stipendier för utbildande vid universitet av präster,
förtrogna med finska språket, ett anslag av 3,600 kronor.
47:o) Avlöningar till pastorer vid svenska församlingar i utlandet.
Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 45) föreslagit i fråga om anslag till
förevarande ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande,
vilket härmed
anmäles.
48:o) Religiös och social verksamhet bland svenskar i vissa utländska
hamnstäder. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 46,
sid. 75 och 76), vilket innebär en av levnadskostnadernas stegring betingad
höjning av de för dyrtidstillägg avsedda anslagsmedlen med 1,000 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Religiös och social verksamhet bland
svenskar i vissa utländska hamnstäder för budgetåret 1939/40
anvisa ett förslagsanslag av 75,400 kronor.
49:o) Kyrkors underhåll. Ersättningar till kyrkor. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 47, sid. 76), vilket innebär samma medelsanvisning
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1939/40 anvisa
a) till Kyrkors underhåll ett reservationsanslag av 2,100
kronor;
b) till Ersättningar till kyrkor ett förslagsanslag av 183,000
kronor.
50:o) Bestridande i vissa fall med allmänna medel av kostnader,
förenade med friköp av lägenheter å kyrklig jord. I enlighet med
32
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 48, sid. 76), vilket innebär samma medelsanvisning
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bestridande i vissa fall med allmänna
medel av kostnader, förenade med friköp av lägenheter å kyrklig
jord, för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av
7,000 kronor.
Akademier m. m.
51:o) Bidrag till svenska akademien. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 49, sid. 77), vilket innebär samma medelsanvisning som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till svenska akademien för
budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 8,300 kronor.
52:o) Bidrag till vetenskapsakademien. I enlighet med Kungl. Majda
förslag (punkt 50, sid. 77), vilket innebär samma medelsanvisning som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till vetenskapsakademien
för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 53,600 kronor
53:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum m. m.: Avlöningar. 1 enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 51, sid. 77—80), vilket innebär
en anlagshöjning med 88,100 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande personalförteckning för de under
vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien lydande riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum m. m., att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1939/40:
Personalförteckning.
Befattning. Lönegrad.
Riksantikvarieämbetet m. m.
Tjänstemän å ordinarie stat.
1 riksantikvarie......................... B 1
2 antikvarier (avdelningschefer)............. A 26
1 sekreterare........................... A 24
1 bibliotekarie-arkivarie................... A 24
2 andre antikvarier...................... A21
1 kansliskrivare (kassör)................... All
1 kansliskrivare (registrator)................ All
2 första arkivbiträden.................... All
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
33
1 värmeledningsskötare, tillika reparatör....... A 8
3 kanslibiträde!! ........................ A 7
1 förste expeditionsvakt................... A 7
1 expeditionsvakt........................ A 5
1 kontorsbiträde......................... A 4
Extra ordinarie tjänsteman i högre lönegrad
än den 20:e.
1 andre antikvarie.......................Eo 21
Statens historiska museum m. m.
Tjänstemän å ordinarie stat.
1 museidirektör......................... A 30
4 antikvarier (avdelningsföreståndare)......... A 26
3 andre antikvarier...................... A21
1 konservator.......................... A21
1 tecknare............................. A 17
1 preparator........................... A 10
1 rustmästare.......................... A 7
1 kanslibiträde ......................... A 7
1 expeditionsvakt........................ A 5;
b) godkänna följande avlöningsstat för nämnda under
akademien lydande institutioner, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1939/40:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis..................kronor 236,000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t........... » 5,480
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a.
Grundavlöningar m.m.kronorl33,000
b. Avlöningsförhöjningar
m. m., förslagsvis ... » 14,020 > 147,020
4. Rörligt tillägg, förslagsvis.......... »_23,000
Summa förslagsanslag kronor 411,500;
c) till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum m. m.: Avlöningar
för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av
411,500 kronor.
54:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum m. m.: Omkostnader. I
Bihang till riksdagens ■protokoll 193!). 6 sami. Nr 8.
3
34 Statsutskottets utlåtande Nr 8.
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 52, sid. 81 och 82), vilket innebär
en anslagshöjning med 20,900 kronor, föranledd av statens historiska
museums inflyttning under början av budgetåret 1939/40 i nya lokaler,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum
m. m.: Omkostnader för budgetåret 1939/40 anvisa ett
förslagsanslag av 94,900 kronor.
55:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet
och statens historiskal museum m. m.: Inredning och
utrustning. Kungl. Majit har (punkt 53, sid. 82—90) föreslagit riksdagen
att till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum m. m.: Inredning och utrustning för budgetåret
1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 125,000 kronor.
Av statsrådsprotokollet inhämtas, att akademien för nästa budgetår begärt
dels 30,000 kronor till fortsatt inredning och utrustning av tjänstelokaler,
konserveringsanstalt, fotografiateljé och lunchrum, dels 5,000 kronor till inredning
och utrustning av ytterligare tjänstelokaler, dels ock i avrundat tal
214,000 kronor för bestridande av kostnaderna för flyttning av museisamlingarna
till de nya lokalerna, monterutrustning, fasta museala anordningar
inom de nya lokalerna samt anskaffning av armatur och gardiner i det nya
museet. Utöver de av akademien för sistnämnda ändamål begärda medlen
beräknade akademien enligt vissa approximativa kostnadskalkyler ett belopp
av 230,640 kronor framdeles erforderligt. De av museisamlingarnas överflyttande
till de nya lokalerna föranledda kostnaderna beräknade alltså akademien
till sammanlagt (230,640 + 214,000 =) 444,640 kronor, fördelade på
följande sätt:
Totalbelopp Härav äskas för
budgetåret 1939/40
Kronor Kronor
Flyttningskostnader.................. 113,000 56,500
Monterutrustning m. m. . .............. 228,040 54,000
Fast museal inredning................ 20,400 20,400
Armatur.......................... 46,800 46,800
Gardiner.......................... 36,400_36,400
Summa kronor 444,640 214,100,
vilket sistnämnda belopp avrundats till 214,000 kronor. Härtill skulle
vidare, enligt vad akademien uppgivit, komma kostnader för inredning av
studiesamlingarna, vilka icke kunna för närvarande angivas.
Byggnadsstyrelsen har tillstyrkt anvisande av det för nästa budgetår av
akademien äskade beloppet av 214,000 kronor, varvid styrelsen dock framhållit,
att de för armatur och gardinutrustning angivna beloppen syntes
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
35
förhållandevis höga. Möjligheten till nedbringande av dessa kostnader borde
undersökas genom infordrande av konkurrensanbud. I samband därmed
borde närmare utredas behovet av anordnandet i föreslagen utsträckning av
ljustäta gardiner, vilka anordningar betingade särskilt höga kostnader.
Departementschefen har anfört huvudsakligen följande:
Departementschefen hade tidigare vid behandlingen av frågan örn anvisande
av anslag till inredning och utrustning av de nya lokalerna för ifrågavarande
institutioner haft anledning fästa uppmärksamheten på att de på
sistone verkställda kalkylerna slutat på belopp, som avsevärt överstigit de
kostnadssiffror, som angivits i propositionen nr 131/1931 angående nybyggnad
för statens historiska museum m. m. och som alltså legat till grund för
beslutet örn beredande av förbättrade lokaler för nämnda institutioner. Samma
anmärkning drabbade vissa delar av det nu föreliggande programmet för
utrustning av de nya museilokalerna. Härvid hade departementschefen icke
förbisett de inträdda prisstegringarna på material av olika slag och arbetspriser
och ej heller svårigheterna att Hera år i förväg överblicka det verkliga
medelsbehovet.
Vad först anginge inredning och utrustning av tjänstelokalerna, konserveringsanstalten,
fotografiateljén och lunchrummet samt anslag till inredning
och utrustning av vissa nya tjänstelokaler ville departementschefen tillstyrka,
att 15,000 kronor anvisades för dessa ändamål. Departementschefen ansåg
sig tillika böra uttala den förväntan, att det skulle visa sig möjligt för akademien
att avsluta ifrågavarande inredningsarbeten utan att ställa ytterligare
krav på medelsanvisning från det allmännas sida.
De i samband med flyttningen stående kostnaderna vore approximativt
beräknade. Under sådana förhållanden skulle det ligga nära till hands att
för budgetåret 1939/40 i anslutning till akademiens förslag anvisa ett mindre
belopp för arbetenas påbörjande och göra medelsanvisningen i fortsättningen
beroende av nya beräkningar av akademien. Departementschefen ansåge
emellertid lämpligare, att staten på basis av de nu företedda kostnadssiffrorna
fixerade det totalbelopp, som av statsmedel vore att påräkna för de
av akademien nu kostnadsberäknade ändamålen. Inom ramen av detta belopp
borde det ankomma på akademien att anpassa nyanskaffnings- och
arbetsprogrammet. Enligt departementschefens mening borde således i detta
sammanhang ställning icke tagas till de föreliggande detaljberäkningarna,
exempelvis till frågan örn medel borde anvisas till fast museal inredning,
utan avvägningen av medelstilldelningen till de olika anslagsän dam ålen finge
verkställas av akademien, som härvid hade att beakta, att ytterligare anslag
av statsmedel icke vore att förvänta.
Med utgångspunkt härifrån och med beaktande av vad byggnadsstyrelsen
yttrat hade departementschefen funnit sig böra tillstyrka, att statens anslag
till ifrågavarande ändamål ■— alltså med frånräknande av kostnaderna för
inredning av studiesamlingarna — begränsades till 400,000 kronor. I detta
belopp inginge jämväl flyttningskostnader och utgifter för ersättning till de
experter, som akademien kunde finna sig böra anlita. Av nämnda belopp
syntes böra för nästa budgetår anvisas ett anslag av 110,000 kronor och
återstoden — 290,000 kronor — fördelas på de närmast kommande budgetåren.
Enligt departementschefens förslag borde de av honom tillstyrkta anslagsmedlen
disponeras på följande sätt:
36
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottet.
1. Inredning och utrustning av tjänstelokaler, konserverings
anstalt
och lunchrum.........................kronor 15,000
2. Inredning och utrustning av museilokaler samt flyttning
av museisamlingar........................... » 110,000
Summa kronor 125,000.
Utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag örn anvisande av 15,000
kronor till inredning och utrustning av tjänstelokaler m. m., förväntar i
likhet med departementschefen, att dessa arbeten kunna fullbordas utan
ytterligare krav på medelsanvisning för ändamålet från det allmännas sida.
De av akademien beräknade kostnaderna för överflyttande av museisamlingarna
till de nya lokalerna förefalla utskottet anmärkningsvärt höga.
Med hänsyn till kostnadskalkylernas approximativa beskaffenhet torde —
såsom departementschefen framhållit — ställning varken kunna eller nu
böra tagas till de olika i dessa kalkyler ingående detaljberäkningarna. Till
departementschefens förslag, att på grundval av den föreliggande utredningen
fixera ett totalbelopp, som akademien har att påräkna av statsmedel
för ifrågavarande ändamål, vill utskottet giva sin anslutning under framhållande
av att akademien icke har att räkna med något ytterligare anslag
av statsmedel utöver det sålunda angivna beloppet. Utskottet vill icke motsätta
sig, att nämnda belopp — oavsett kostnaderna för inredning av studiesamlingarna
— i enlighet med departementschefens förslag bestämmes
till 400,000 kronor. Utskottet förväntar, att akademien vid en närmare
detaljgranskning av kostnadskalkylerna skall, med iakttagande av nödig
sparsamhet och i vissa fall beskärning av anspråken, kunna hålla här avsedda
kostnader inom ramen för det sålunda fixerade statsbidraget. Av berörda
anslag å 400,000 kronor har Kungl. Majit avsett att för nästa budgetår
skulle beviljas 110,000 kronor. Häremot har utskottet intet att erinra.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum
m. m.: Inredning och utrustning för bixdgetåret 1939/40
anvisa ett reservationsanslag av 125,000 kronor.
56:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Statens
historiska museum m. m.: Underhåll och ökande av samlingarna.
I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 54, sid. 90 och 91), vilket
innebär en anslagsminskning med 500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitets- ■
akademien: Statens historiska museum m. m.: Underhåll och
ökande av samlingarna för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av 16,500 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
37
57:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet:
Vård och underhåll av fornlämningar ochbyggnadsminnesmärken.
Kungl. Majit har (punkt 55, sid. 91—94) föreslagit riksdagen
att till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet:
Vård och underhåll av fornlämningar och byggnadsminnesmärken
för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 59,600 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herrar R. Lindström
och E. Sjödahl (I: 82) och den andra inom andra kammaren av herr H.
Gustafson i Dädesjö m. fl. (II: 133), vari hemställts, att riksdagen måtte
bevilja ett belopp av 10,000 kronor till avgjutningar av hällristningar.
Av motionen I: 82 inhämtas, att riksantikvarieämbetet under år 1938
utexperimenterat en ny, förbättrad metod för avgjutning av hällristningar
samt att det motionsvis äskade beloppet avsetts för avgjutning enligt sagda
nya metod av ett femtiotal hällristningar i Bohuslän. Beträffande de skäl,
som i övrigt anförts till stöd för det av motionärerna framställda yrkandet,
hänvisas till motionen I: 82.
Det av Kungl. Majit begärda anslaget är avsett att disponeras på föl -
jande sätt:
1. Fornlämningars vård och undersökning............kronor 25,600
2. Vård och underhåll av Visby ruiner och andra byggnadsminnesmärken
............................... » 7,000
3. Omedelbara iståndsättningsåtgärder å vissa byggnadsminnesmärken
.................................. » 20,000
4. Restaurering av Heligkorskyrkans i Dalby förhall m. m. » 7,000
Summa kronor 59,600.
I förhållande till motsvarande anslag för innevarande budgetår innebär
Kungl. Maj:ts förslag en anslagsminskning med 1,000 kronor.
Utskottet tillstyrker Kungl. Majis förslag.
I anledning av det motionsvis framställda yrkandet vill utskottet framhålla,
att behov av anslag för ändamålet i första hand synes böra prövas
av vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien, som därefter torde hava
att förelägga Kungl. Majit förslag i ämnet. Utskottet avstyrKer alltså
bifall till motionerna I: 82 och II: 133 samt hemställer,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majis förslag
samt med avslag å herrar Lindströms och Sjödahls samt
herr Gustafsons i Dädesjö m. fl. ovannämnda motioner
(I: 82 och II: 133), till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Riksantikvarieämbetet: Vård och underhåll av fornlämningar
och byggnadsminnesmärken för budgetåret 1939/40
anvisa ett reservationsanslag av 59,600 kronor.
Utskottet.
38
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
58:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Ostasiatiska
arkeologiska samlingarna: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 56, sid. 94 och 95), vilket innebär samma medelsanvisning
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Ostasiatiska arkeologiska samlingarna: Avlöningar
för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 22,300 kronor.
i
59:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Ostasiatiska
arkeologiska samlingarna: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj.ts
förslag (punkt 57, sid. 95), vilket innebär samma medelsanvisning som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Ostasiatiska arkeologiska samlingarna: Omkostnader
för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 6,500
kronor.
60:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Avlöningar.
Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 58) föreslagit ifråga örn
anslag till nämnda ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande,
vilket härmed
anmäles.
61:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 59, sid. 96 och
97), vilket innebär en anslagshöjning med 1,700 kronor, belöpande å de för
övriga expenser avsedda medlen, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna med
konsthögskolan: Omkostnader för budgetåret 1939/40 anvisa ett
förslagsanslag av 29,600 kronor.
62:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Undervisningsmateriel
m. m. Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:
Stipendier m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
60, sid. 97 och 98), vilket innebär samma medelsanvisning som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1939/40 anvisa
a) till Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:
Undervisningsmateriel m. m. ett reservationsanslag
av 26,000 kronor;
b) till Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:
Stipendier m. m. ett reservationsanslag av 15,500
kronor.
39
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
63:o) Statens konstråd. I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt
61, sid. 98), vilket innebär samma medelsanvisning som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens konstråd för budgetåret 1939/
40 anvisa ett anslag av 11,000 kronor.
64:o) Musikaliska akademien med musikkonservatoriet: Avlöningar.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 62, sid. 98—103), vilket
innebär en anslagshöjning med 32,400 kronor, varav 500 kronor avse utbyte
av en kontorsbiträdestjänst i lönegraden A 4 (B 4) mot en kanslibiträdestjänst
i lönegraden A 7, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande personalförteckning för musikaliska
akademien med musikkonservatoriet, att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1939/40:
Personalförteckning.
Befattning. Lönegrad.
Tjänstemän å ordinarie stat.
1 sekreterare...........................A 26
1 bibliotekarie..........................A 22
10 lärare...............................A21
Anm.: Av nämnda 10 lärarbefattningar omfatta 2 vardera
pianospelning och de övriga vardera ett av följande
ämnen: 1) pianospelning i orgelklassen; 2) orgelspelning;
3) harmonilära; 4) elementar- och kyrkosång; 5) solosång;
6) sång för musiklärar- och kantors-(kyrkosångar-)examen;
7) violinspelning samt 8) kontrapunkt, komposition och
instrumentation.
1 kanslibiträde..........................A 7
1 förste vaktmästare .....................A 7
1 vaktmästare..........................A 5
1 portvakt.............................A 1;
b) godkänna följande avlöningsstat för musikaliska akademien
med musikkonservatoriet, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1939/40:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis .................kronor 121,200
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t:
a. Grundbelopp .... kronor 63,580
b. Arvodesförhöjnin
gar,
förslagsvis... » 3,740
40
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
c. Vikariatsersättningar
m. m., förslagsvis
........... kronor 180 kronor 67,500
3. Avlöningar till övrig ieke-ordinarie
personal:
a. Grnndavlöningar
m. m..........kronor 42,600
b. Avlöningsförhöj
ningar
m. m., förslagsvis
....... »_700 » 43,300
4. Rörligt tillägg, förslagsvis.........»_8,000
Summa förslagsanslag kronor 240,000;
c) till Musikaliska akademien med musikkons er v atoriet: Avlöningar
för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag
av 240,000 kronor.
65:o) Musikaliska akademien med musikkonservatoriet: Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 63, sid. 104), vilket
innebär en av uppräkning av de särskilda uppbördsmedlen (för lokalhyror
m. m.) möjliggjord anslagsminskning med 1,400 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Musikaliska akademien med musikkonservatoriet:
Omkostnader för budgetåret 1939/40 anvisa
ett förslagsanslag av 12,500 kronor.
66:o) Musikaliska akademien med musikkonservatoriet: Inköp
och bindning av böcker och musikalier samt underhåll och vård
av instrument. Kungl. Maj:t har (punkt 64, sid. 104—106) föreslagit riksdagen
att till Musikaliska akademien med musikkonservatoriet: Inköp och
bindning av böcker och musikalier samt underhåll och vård av instrument
för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 9,100 kronor.
Av statsrådsprotokollet inhämtas, att det av Kungl. Maj:t äskade beloppet,
som med 1,800 kronor överstiger det under innevarande budgetår för ifrågavarande
ändamål anvisade, är avsett att disponeras på följande sätt:
1. Inköp och bindning av böcker och musikalier för biblioteket
.......................................kronor 4,400
2. Vård och underhåll av instrument................. » 1,900
3. Inköp av körsångsamlingar...................... » 1,000
.4. Inköp av maskiner och verktyg m. m. för bokbinderi. . . » 1,800
Summa kronor 9,100.
Den ifrågasatta anslagshöjningen belöper helt på sist angivna ändamål.
Akademien har härom anfört bland annat:
Statsutskottets utlåtande Nr 8. 41
För att i någon mån söka upphjälpa det ohållbara tillstånd, som rådde, i
det att biblioteket icke kunnat inbinda största delen av sitt utlåningsmaterial,
beviljade 1937 års riksdag anslag till en vaktmästarbefattning vid biblioteket.
För att denne vaktmästares kunnighet i binderiarbete på bästa möjliga
sätt skulle kunna utnyttjas hade akademien anskaffat nödvändiga maskiner
och verktyg m. m. för bindning, och hemställdes i anledning härav
örn ett anslag av 1,807 kronor 14 öre för dessas likvidering.
Departementschefen har framhållit, att akademien genom att anskaffa
angivna maskiner och verktyg m. m. blivit i stånd att utan merkostnad
för statsverket bättre tillgodose sitt behov av bokbindning, till vilket ändamål
tidigare i avsevärt större utsträckning än nu anvisats statsanslag. Departementschefen
ansåge sig under sådana förhållanden kunna i likhet med statskontoret
förorda, att ett tillfälligt anslagsbelopp å 1,800 kronor anvisades
till gäldande av ifrågavarande anskaffningskostnader. Den omständigheten,
att vaktmästaren vid biblioteket numera utförde en del av bokbinderiarbetena,
syntes departementschefen skäligen icke kunna motivera en sänkning av
det för ändamålet utgående löpande anslaget, vilket tidigare utgått med
högre belopp.
Då 1937 års riksdag beviljade medel för anställande av ifrågavarande
vaktmästare vid akademien motiverades detta med att en förstärkning av
arbetskrafterna vid biblioteket var erforderlig, i främsta rummet för bindning
av böcker och arki valier. Att nödvändiga maskiner och verktyg m. m.
för bindningen för det dåvarande tydligen icke disponerades av akademien
var för riksdagen icke bekant. För utnyttjande av vaktmästarens kunnighet
i bokbindning har akademien numera av vissa enskilda medel verkställt
inköp av ifrågavarande maskiner m. m. för i runt tal 1,800 kronor. Enligt
utskottets mening borde lämpligen frågan örn nämnda materielanskaffning
hava underställts riksdagen samtidigt med spörsmålet örn vaktmästarbefattningens
inrättande. Då emellertid akademien genom de vidtagna åtgärderna
blivit i stånd att bättre tillgodose sitt behov av bokbindning, vill
utskottet icke motsätta sig bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag.
Vad Kungl. Majit under denna punkt i övrigt föreslagit har icke givit
utskottet anledning till erinran eller uttalande.
Utskottet hemställer förty,
att riksdagen må till Musikaliska akademien med musikkonservatoriet:
Inköp och bindning av böcker och musikalier
samt underhåll och vård av instrument för budgetåret 1939/40
anvisa ett reservationsanslag av 9,100 kronor.
67:o) Musikaliska akademien med musikkonservatoriet: Stipendier
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 65, sid. 106),
vilket innebär samma medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
Utskottet.
42
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
att riksdagen må till Musikaliska akademien med musikkonservatoriet:
Stipendier m. m. för budgetåret 1939/40 anvisa
ett anslag av 20,000 kronor.
68:o) Teaterrådet. Kungl. Maj:t har (punkt 66, sid. 106—108) föreslagit
riksdagen att till Teaterrådet för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av
10,500 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag innebär samma medelsanvisning som för innevarande
budgetår.
Av anslaget disponeras nu 8,500 kronor till arvoden åt teaterrådets ledamöter
och till suppleant samt 2,000 kronor till expenser och reseersättningar.
Arvode utgår:
till teaterrådets ordförande med 2,000 kronor,
till envar av två ledamöter av rådet med 1,000 kronor,
till den ledamot, som erhållit uppdrag att vara rådets sekreterare, med
4,000 kronor samt
till suppleanten i rådet med 12 kronor för dag, då han är närvarande
vid rådets sammanträden, dock sammanlagt med högst 500 kronor för helt
budgetår räknat.
I sin skrivelse nr 8 (sid. 16) anförde 1938 års riksdag bland annat, att
en arvodesersättning med vissa bestämda belopp per år, oavsett antalet
sammanträdesdagar, skilde sig från de avlöningsgrunder, som tillämpades i
fråga om flertalet andra liknande institutioner av statlig eller halvstatlig karaktär.
Till jämförelse nämndes, att ordföranden och ledamöterna i allmänna
civilförvaltningens lönenämnd åtnjöte dels årsarvoden, dels ock, utöver årsarvodena,
ett arvode per sammanträdesdag. Suppleant i berörda nämnd ägde
uppbära allenast arvode för dag, då han deltoge i sammanträde. Riksdagen
ansåg, att arvodena till teaterrådets ordförande och ledamöter till ett kommande
år borde avpassas efter liknande grunder.
Med anledning av vad riksdagen sålunda anfört har teaterrådet gjort en
utredning rörande arvodesersättningar och antal sammanträdesdagar i ett
antal statliga och halvstatliga institutioner vilka liksom teaterrådet bedriva
ett kontinuerligt arbete, och i ärendet anfört huvudsakligen följande:
Av utredningen framginge, att frågan huruvida ersättning skulle utgå i
form av fasta arvoden eller ersättningar för sammanträdesdagar besvarats
något olika beträffande ordförandena än beträffande ledamöterna. Ordföranden
åtnjöte enbart sammanträdesarvode i blott två samt dels arvode, dels
sammanträdesarvode i blott fyra av tjugu institutioner. I samtliga övriga
fall ifrågakomme endast årsarvode.
Beträffande ledamöterna gällde, att inom tio av de tjugo institutionerna
arvodena utginge med enbart fasta årliga belopp. Endast inom två institutioner
utginge ersättningarna enbart såsom sammanträdesarvoden. Beträffande
övriga åtta institutioner utginge till ledamöterna ersättningar med dels års
-
Statsutskottets utlåtande Nr 8. 43
arvoden och dels sammanträdesersättningar, men även härvidlag utgjorde
i åtskilliga fall det fasta årsarvodet den huvudsakliga ersättningen.
Teaterrådets ordförande och ledamöter utförde ett fortlöpande arbete,
vilket icke blott utfördes å sammanträden utan därjämte till stor del under
tiden mellan sammanträdena genom hemarbete. Antalet sammanträden, under
år 1936 17 och under år 1937 16, gåve därför icke en rättvisande bild av
det utförda arbetet, så mycket mer som för vinnande av tid åtskilliga ärenden
utan särskilt sammanträde avgjordes efter cirkulation mellan ordföranden
och ledamöterna. Vid en jämförelse mellan teaterrådet och andra jämförbara
institutioner i vad beträffade storleken av det utförda hemarbetet
syntes dylikt i högre grad åvila teaterrådet än flertalet övriga. Med hänsyn
härtill ansåge teaterrådet det riktigast, att arvodena liksom hittills finge utgå
med vissa bestämda årsbelopp.
Därest det emellertid med hänsyn till riksdagens uttalande ändock skulle
anses, att en uppdelning av arvodet borde ske, ansåge teaterrådet det rimligt
med hänsyn till arbetets art att icke mera än en tredjedel av den som
skälig ansedda sammanlagda årliga ersättningen utginge i form av sammanträdesersättning,
under det att ersättningen i övrigt fastställdes till visst
årsarvode.
Vad beträffade suppleanten i teaterrådet deltoge denne för kontinuitetens
skull i alla sammanträden, vare sig förfall för ordinarie ledamot förefunnes
eller ej. Då arbetet icke kunde koncentreras enbart till sammanträdesdagarna,
syntes det teaterrådet rimligt att suppleanten erhölle ersättning
för hemarbete efter ordförandens bedömande, dock att den sammanlagda
ersättningen för suppleanten icke finge överstiga 500 kronor för år.
Statskontoret har förordat, att — i huvudsaklig överensstämmelse med det
av teaterrådet alternativt framlagda förslaget — årsarvoden fastställdes för
ordföranden till 1,300 kronor, för envar av två ledamöter till 650 kronor
och för den ledamot, som erhållit i uppdrag att tillika vara rådets sekreterare,
till 2,600 kronor. Tillika borde — i överensstämmelse med vad som
för närvarande vore gällande för exempelvis statens bostadsnämnd föreskrift
meddelas, att teaterrådets ordförande och övriga ledamöter samt suppleanten
skulle äga uppbära dagarvode enligt i kungörelsen nr 517/1921 med
vissa bestämmelser angående kommittéer angivna grunder. Hinder syntes
givetvis icke föreligga för rådet att till suppleanten utbetala dagarvode för
alla sammanträden, som han deltoge i.
Departementschefen har, ehuru han funnit de nuvarande arvodesgrunderna
väl avvägda, med hänsyn till riksdagens ståndpunkt i frågan ansett sig böra
biträda det av statskontoret framlagda förslaget. Emellertid borde de av
statskontoret förordade ersättningsgrunderna kompletteras med maximeringsf
öreskrifter.
Det av departementschefen nu förordade förslaget överensstämmer icke
helt med de grunder, som gälla exempelvis för allmänna civilförvaltningens
lönenämnd och vilka 1938 års riksdag ansåg böra tagas som förebild för
utmätande av ersättningar till teaterrådets ordförande, övriga ledamöter och
Utskottet.
44 Statsutskottets utlåtande Nr 8.
suppleant. Lönenämndens ordförande, ledamöter och suppleanter äga icke
åtnjuta särskilt dagarvode för hemarbetsdagar, medan dylik ersättning
enligt departementschefens förslag skulle utgå vid teaterrådet. Departementschefen
har visserligen ansett de föreslagna ersättningsgrunderna böra
kompletteras med maximeringsföreskrifter, men icke antytt, vid vilken
gräns antalet sammanträdesdagar skulle fixeras. Emot arvodenas fastställande
för ordföranden till 1,300 kronor, för en var av två ledamöter till
650 kronor och för den ledamot, som erhållit uppdrag att tillika vara rådets
sekreterare, till 2,600 kronor har utskottet icke något att erinra, ej heller
mot att ersättning för sammanträdesdagar må utgå till ordföranden, övriga
ledamöter och suppleanten enligt i gällande kommittékungörelse angivna grunder.
Däremot kan utskottet icke tillstyrka att dagarvode även beräknas för
hemarbetsdagar. Vad angår antalet sammanträdesdagar torde dessa, med
utgångspunkt från att under åren 1936 och 1937 respektive 17 och 16 samt
enligt vad utskottet inhämtat år 1938 allenast 12 sammanträden hållits,
kunna bestämmas till årligen högst 20, vilket antal icke utan medgivande
av Kungl. Majit må överskridas. Den jämkning i ersättningsgrunderna,
som utskottet sålunda föreslår, synes utskottet jämväl böra föranleda till
någon beskärning av det av Kungl. Majit äskade anslagsbeloppet. Utskottet
föreslår i sådant hänseende en nedsättning av anslaget med 1,000 kronor
till 9,500 kronor.
På grund av vad sålunda anförts hemställer utskottet
att riksdagen må till Teaterrådet för budgetåret 1939/40
anvisa ett anslag av 9,500 kronor.
69:o) Värme- och ventilationsanläggningar i operabyggnaden m. m.
Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 67) föreslagit riksdagen i fråga örn
anslag till förevarande ändamål ävensom beträffande Kungl. Majits i propositionen
nr 64/1939 gjorda framställning örn anslag till samma ändamål har
utskottet redan avgivit utlåtande och riksdagen i anledning därav fattat
beslut, varom härmed
erinras.
Universiteten, den medicinska undervisningen m.m.
70:o) Universitetskanslersämbetet: Avlöningar. Universitetskanslersämbetet:
Omkostnader. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt
68, sid. 110 113), vilket beträffande avlöningsanslaget innebär en höjning
med 6,600 kronor, delvis betingad av inrättandet av en ordinarie vaktmästartjänst
i lönegraden A 5 i stället för en nuvarande extra ordinarie
dylik tjänst samt av en ökning av de för avlönande av extra personal av
-
Statsutskottets utlåtande Nr 8. • 45
sedda medlen, och beträffande omkostnadsanslaget samma medelsanvisning
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet
att riksdagen må
a) godkänna följande personalförteckning för universitetskanslersämbetet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1939/40:
Personalförteckning.
Befattning. Lönegrad.
Tjänstemän å ordinarie stat.
1 kanslerssekreterare........... A 30
1 kanslibiträde...........................A 7
1 vaktmästare...........................A 5;
dels godkänna följande avlöningsstat för universitetskanslersämbetet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1939/40:
Avlöuingsstat.
1. Arvode åt universitetskanslern.......kronor 17,000
2. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis................... » 20,800
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal:
a. Grundavlöningar m. m.. . kronor 6,200
b. Avlöningsförhöjningar
m. m., förslagsvis...... »_400 » 6,600
4. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 1,700
Summa förslagsanslag kronor 46,100;
b) till Universitetskanslersämibetet: Avlöningar för budgetåret
1939/40 anvisa ett förslagsanslag av kronor 46,100;
c) till UniversitetsJcanslersämbetet: Omkostnader för budgetåret
1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 2,600 kronor.
71:o) Uppsala universitet: Avlöningar. Beträffande vad Kungl. Maj:t
(punkt 69) föreslagit i fråga om anslag till förevarande ändamål ävensom
beträffande dels en inom första kammaren av herrar G. Branting och C. P.
Wahlmark väckt motion (I: 140), dels ock två likalydande motioner, väckta,
den ena inom första kammaren av herr F. Ström m. fl. (I: 141) och den
andra inom andra kammaren av herr C. G. Tengström m. fl. (II: 210), av
giver
utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed
anm ales.
46
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
72:o) Uppsala universitet: Omkostnader. Uppsala universitet: Materiel
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 70, sid. 129—
136), vilket innebär, att det nu utgående materielanslaget uppdelats i ett
omkostnadsanslag — innefattande jämväl det för Uppsala universitet avsedda
beloppet av det nu utgående särskilda anslaget till rese- och traktamentsersättningar
åt universitetsrektorerna för vissa resor i universitetsärenden
— och ett materielanslag, får utskottet, under erinran, att materielanslaget
för löpande budgetår är uppfört med 655,200 kronor, hemställa,
att riksdagen må för budgetåret 1939/40 anvisa
a) till Uppsala universitet: Omkostnader ett förslagsanslag
av 140,000 kronor;
b) till Uppsala universitet: Materiel m. m. ett reservationsanslag
av 530,000 kronor.
73:o) Uppsala universitet: Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 71, sid. 137),
vilket innebär samma medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Uppsala universitet: Bokinköp och
bokbindning för universitetsbiblioteket för budgetåret 1939/40
anvisa ett reservationsanslag av 148,500 kronor.
74:o) Uppsala universitet: Vissa ersättningar m. m. Beträffande vad
Kungl. Maj:t (punkt 71) föreslagit i fråga örn anslag till förevarande ändamål
avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäles.
75:o) Uppsala universitet: Anskaffning av vetenskaplig utrustning
m. m. för vissa institutioner. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 72, sid. 137—139), vilket innebär anvisande av engångsanslag till
ifrågavarande ändamål för vissa institutioner, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Uppsala universitet: Anskaffning av
vetenskaplig utrustning m. m. för vissa institutioner för budgetåret
1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 118,000
kronor.
76:o) Lunds universitet: Avlöningar. Beträffande vad Kungl. Maj:t
(punkt 73) föreslagit i fråga örn anslag till förevarande ändamål ävensom
beträffande dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren
av herr C. P. Wahlmark m. fl. (1:139) och den andra inom andra
kammaren av herr E. Sjögren m. fl. (II: 196), dels ock en inom andra kammaren
av herr A. Hellberg väckt motion (II: 306) avgiver utskottet senare
under riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäles.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
47
77:o) Lunds universitet: Omkostnader. Lunds universitet: Materiel
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 74, sid. 156—161), vilket
innebär enahanda uppdelning av det nu utgående materielanslaget som
för Uppsala universitets vidkommande, får utskottet, under erinran om att
sistnämnda anslag för närvarande är uppfört med 405,500 kronor, hemställa,
att riksdagen må för budgetåret 1939/40 anvisa
a) till Lunds universitet: Omkostnader ett förslagsanslag
av 91,000 kronor;
b) till Lunds universitet: Materiel m. m. ett reservationsanslag
av 325,000 kronor.
78:o) Lunds universitet: Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 75, sid. 161),
vilket innebär samma medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Lunds universitet: Bokinköp och bokbindning
för universitetsbiblioteket för budgetåret 1939/40
anvisa ett reservationsanslag av 137,000 kronor.
79:o) Lunds universitet: Anskaffning av möbler och inventarier
m. m. för vissa institutioner. I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt
76, sid. 161—166), vilket innebär anvisande av engångsanslag till ifrågavarande
ändamål för vissa institutioner, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lunds universitet: Anskaffning av
möbler och inventarier m. m. för vissa institutioner för budgetåret
1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 27,600 kronor.
80:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar. Beträffande
vad Kungl. Majit (punkt 77) föreslagit i fråga om anslag till förevarande
ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket
härmed
anmäles.
81 :o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Omkostnader. Karolinska
mediko-kirurgiska institutet: Materiel m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 78, sid. 166—168), vilket innebär, att det nu
utgående materielanslaget uppdelats i ett omkostnads- och ett materielanslag,
får utskottet, under erinran att det nuvarande materielanslaget för
innevarande budgetår är uppfört med 135,500 kronor, hemställa,
att riksdagen må för budgetåret 1939/40 anvisa
a) till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Omkostnader
ett förslagsanslag av 35,000 kronor;
b) till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Materiel m. m.
ett reservationsanslag av 107,000 kronor.
Utskottet.
48 Statsutskottets utlåtande Nr 8.
82:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Bokinköp och bokbindning
för biblioteket. Kungl. Majit har (punkt 79, sid. 168 och 169)
föreslagit riksdagen att till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Bokinköp
och bokbindning för biblioteket för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av 24,800 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag innebär samma medelsanvisning som för innevarande
budgetår. Av statsrådsprotokollet inhämtas, att reservationen å anslaget
vid utgången av budgetåret 1935/36 utgjort omkring 5,400 kronor, vid
utgången av budgetåret 1936/37 omkring 7,300 kronor och vid utgången
av budgetåret 1937/38 omkring 7,600 kronor, men att departementschefen
dock icke av denna anledning ansett sig böra ifrågasätta någon anslagsminskning
för nästa budgetår, då under hand införskaffade uppgifter syntes
giva vid handen, att ifrågavarande reservation, den största bland reservationerna
å de under åttonde huvudtiteln uppförda bokinköpsanslagen, berodde
på mer tillfälliga omständigheter.
Enligt utskottets mening böra några mera väsentliga olägenheter icke behöva
uppkomma, därest förevarande anslag med hänsyn till den vid utgången
av budgetåret 1937/38 förefintliga reservationen å anslaget för nästa
budgetår något nedsättes. Utskottet vill föreslå, att en minskning sker med
ett belopp av 4,800 kronor till 20,000 kronor och hemställer alltså,
att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:
Bokinköp och bokbindning för biblioteket för budgetåret
1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 20,000 kronor.
83:o) Tandläkarinstitutet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 80, sid. 169—173), vilket innebär en anslagshöjning med
18,400 kronor, därav 1,000 kronor till ökning av de för tillfälligt anställda
biträden avsedda anslagsmedlen, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande personalförteckning för tandläkarinstitutet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1939/40:
Personalförteckning.
Befattning. Lönegrad.
Tjänstemän å ordinarie stat.
3 lärare................................A 24
Anni.: Nämnda tre lärarbefattningar omfatta vardera ett
av följande ämnen: 1) protéslära och tandreglering, 2) tandkirurgi,
3) tandfyllningskonst.
1 sjuksköterska..........................A 7
1 laboratoriebiträde vid protéslaboratoriet.......A 7
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
49
1 kassörska...... A 7
1 kanslibiträde........................... A 7
1 vaktmästare..................... A 7;
b) godkänna följande avlöningsstat för tandläkarinstitutet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1939/40:
V: . . • Ml- , ■: } J ■> : : .Ml
1.
2.
3.
4.
Avlöningsstat.
Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis ............... . . ,
Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit...... . . . .
Anm.: Ur denna anslagspost skola bestridas
kostnaderna för lönetillägg med 1,620 kronor
för vardera av tre ordinarie lärare på grund av
ökad undervisningsskyldighet.
Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a.
Grundavlöningarm.m. kronor 33,300
b. Avlöningsförhöjniugar
m. m., förslagsvis ... » 3,370
Rörligt tillägg, förslagsvis..........
kronor 51,000
» 112,730
» 36,670
» 5,300
Summa kronor 205,700;
c) till Tandläkarinstitutet: Avlöningar för budgetåret 1939/40
anvisa ett förslagsanslag av 205,700 kronor.
84:o) Tandläkarinstitutet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 81, sid. 173), vilket innebär samma medelsanvisning som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tandläkarinstitutet: Omkostnader för
budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 142,000
kronor.
85:o) Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Avlöningar. Universitetssjukhus:
Karolinska sjukhuset: Omkostnader. Universitetssjukhus:
Karolinska sjukhuset: Utrustning. Universitetssjukhus:
Karolinska sjukhuset: Inköp av radium. Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet:
Avlöningar. Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet:
Omkostnader. Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 82) föreslagit i fråga
om anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen
utlåtande, vilket härmed
anmäles.
Bihang till riksdagens protokoll 1939. 6 sami. Nr 8.
4
50
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottet.
86:o) Universitetssjukhus: Bidrag till akademiska sjukhuset i Uppsala.
Kungl. Majit har (punkt 83, sid. 174 och 175) föreslagit riksdagen
att till Universitetssjukhus: Bidrag till akademiska sjukhuset i Uppsala för
budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 250,000 kronor.
För ifrågavarande ändamål finnas nu anvisade två särskilda anslag, nämligen
dels ett förslagsanslag å 210,000 kronor till bidrag till driftkostnader,
dels ock ett reservationsanslag å 23,100 kronor till materiel m. m. Kungl.
Maj:ts förslag innebär, att dessa två anslag skola sammanföras till ett förslagsanslag,
vilket på grund av belastningen å anslaget till driftkostnader
höjts med 16,900 kronor utöver de nuvarande båda anslagens sammanlagda
belopp. Departementschefen har förklarat sig anse, att det nu utgående
särskilda anslaget till materiel m. m., som under de senaste budgetåren i
sin helhet tagits i anspråk för därmed avsedda ändamål, icke behövde i
fortsättningen anvisas såsom reservationsanslag.
Det nu äskade anslaget har avsetts skola disponeras på följande sätt:
1. Bidrag till driftkostnader, förslagsvis..............kronor 226,900
2. För sjukvård åt fattiga eller mindre bemedlade sjuka från
ort utom Uppsala län......................... » 15,000
3. Materiel jämte avlöning åt vaktmästare............ » 7,092
4. Ersättning för indragen ved in natura....... »_1,008
Summa kronor 250,000.
Med hänsyn till att de i ovannämnda reservationsanslag till materiel m. m.
angivna särskilda utgiftsposterna enligt departementschefens förslag skulle
upptagas såsom obetecknade i förslagsanslaget till bidrag till akademiska
sjukhuset i Uppsala har utskottet icke funnit sig böra framställa erinran
mot ett sammanförande av de nuvarande anslagen till driftkostnader och
till materiel m. m. till ett gemensamt anslag av förslagsanslags natur. Utskottet,
som tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag, att sistnämnda anslag för nästa
budgetår uppföres med ett belopp av 250,000 kronor, hemställer alltså,
att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till
akademiska sjukhuset i Uppsala för budgetåret 1939/40 anvisa
ett förslagsanslag av 250,000 kronor.
87:o) Universitetssjukhus: Bidrag till Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
i Lund. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 84,
sid. 175—177), vilket innebär en av ökade driftkostnader betingad anslagshöjning
med 7,600 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till Malmöhus
läns sjukvårdsinrättningar i Lund för budgetåret 1939/40
anvisa ett anslag av 82,600 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
51
88:o) Universitetssjukhus: Bidrag till anskaffande av apparatur
för röntgendiagnostiska avdelningen vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
i Lund m. m. I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt
85, sid. 177—180), vilket innebär anvisande av ett engångsanslag till förevarande
ändamål, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Universitetssjukhus :Bidrag till anskaffande
av apparatur för röntgendiagnostiska avdelningen vid
Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund m. m. för budgetåret
1939/40 anvisa ett anslag av 37,300 kronor.
89:o) Universitetssjukhus: Bidrag till uppförande av nybyggnad
för ögonkliniken vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund.
Kungl. Majit har (punkt 86, sid. 180 och 181) föreslagit riksdagen att, i
avbidan på den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd,
till Universitetssjukhus: Bidrag till uppförande av nybyggnad för ögonkliniken
vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund beräkna för budgetåret
1939/40 ett reservationsanslag av 200,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i en den 12 januari 1939 dagtecknad proposition
(nr 30), under åberopande av vid propositionen fogat utdrag av
statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit riksdagen,
att till Universitetssjukhus: Bidrag till uppförande av nybyggnad för
ögonkliniken vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund, i huvudsaklig
överensstämmelse med i ärendet företedda, den 28 september 1938
dagtecknade ritningar, för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av 200,000 kronor.
Av ovannämnda proposition nr 30 inhämtas, att Malmöhus läns landsting
som bidrag till täckande av kostnaderna för uppförande av nybyggnad
för ögonkliniken vid Malmöhus löns sjukvårdsinrättningar i Lund beviljat
ett anslag av 364,000 kronor, att utgå under förutsättning att lika stort
belopp anvisades av statsmedel för samma ändamål. Landstinget har genom
sitt förvaltningsutskott anhållit örn statsanslag för ändamålet med nämnda
belopp. Beträffande den planerade nya klinikens storlek har överläkaren
vid kliniken, professorn Sven Larsson, anfört:
Den nuvarande ögonkliniken innehölle 60 vårdplatser. Den planerade nya
ögonkliniken vore beräknad för 39 allmänna platser och fem enskilda. Den
betydande nedskärningen motiverades av att kringliggande län och sjukvårdsområden
inrättat eller komme att inrätta egna ögonsjukvårdsavdelningar.
Malmöhus lön, exklusive Malmö stad och Hälsingborg, samt Kronobergs län
omfattade omkring 4(53,000 invånare, vilka komme att utgöra befolkningsunderlaget
för ögonkliniken i Lund. Enligt tidigare utredningar behövdes
åtta vårdplatser på 100,000 personer. Sannolikt vore dock behovet något
större. Ögonkliniken i Lund borde enligt denna beräkning omfatta minst
37 vårdplatser. Erfarenheten hade lärt, att universitetsklinikerna med sina
stora tekniska resurser och sitt anseende besöktes av ett icke ringa antal
52
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
patienter från andra län. Vid den planerade ögonkliniken i Lund stöde
högst sju vårdplatser till förfogande för patienter från andra håll än det
beräknade sjukvårdsområdet, en i jämförelse med andra universitetskliniker
påfallande lag siffra.
För undervisning av studenter och icke minst för utbildningen av ögonläkare
vore självfallet patientmaterialets tillräckliga storlek av största vikt.
Den nu planerade ögonkliniken syntes på ett mycket lyckligt sätt tillfredsställa
både de krav, som vore beroende på befolkningsunderlagets storlek,
och de krav, undervisning och utbildning uppställde.
I detta sammanhang har i propositionen nr 30 erinrats om att statens
sjukvårdskommitté i dess den 17 maj 1934 avlämnade betänkande angående
den slutna kroppssjukvården i riket jämte vissa därmed sammanhängande
spörsmål framlagt förslag till plan för ögonsjukvårdens ordnande i riket.
Kommittén hade tänkt sig, att samarbete skulle beträffande ögonkliniken
i Lund äga rum med Kristianstads och Kronobergs samt eventuellt Hallands
läns landsting. Kommittén hade räknat med ett vårdplatsbehov, motsvarande
en vårdplats per 13,000 invånare. Kommittén hade erinrat, att förslag
framställts om inrättande av en ögonavdelning vid lasarettet i Hälsingborg
samt anfört, att detta spörsmål dock icke borde få förhindra eller fördröja
lösandet av Lundaklinikens byggnadsfråga. Uppenbarligen borde dock,
yttrade kommittén, en reduktion av Lundaklinikens platsantal tagas under
övervägande, därest en ögonavdelning i Hälsingborg ansåges böra komma
till stånd under den närmaste framtiden.
Enligt av kommittén anförd statistik hade vid ögonkliniken i Lund år
1929 intagits 840 patienter, varav 381 haft sin hemort i Malmöhus län
(utom Malmö stad). Av de återstående patienterna hade 3 härstammat från
Malmö stad, 117 från Kronobergs län, 133 från Kristianstads län, 80 från
Blekinge län och 126 från andra län.
Det av sjukvårdskommittén berörda förslaget örn inrättandet av en ögonavdelning
vid lasarettet i Hälsingborg har enligt lämnad uppgift hittills
icke blivit realiserat.
Sedan sjukvårdskommittén avgivit nämnda betänkande, hava förvaltningsutskotten
vid Malmöhus, Kristianstads och Kronobergs läns landsting enats
om ett förslag till avtal rörande samorganisation för ögonkliniken vid Lunds
lasarett. Ar 1935 biföllo Malmöhus och Kronobergs läns landsting förslaget,
varemot Kristianstads läns landsting beslöt att icke biträda detsamma.
Departementschefen har för egen del anfört:
»De mycket otillfredsställande lokalförhållandena vid Lundalasarettets
ögonklinik påkalla en snar lösning av lokalfrågan. Alltsedan ögonklinikens
tillkomst år 1882 har den byggnad, vari kliniken är inrymd, icke undergått
några väsentligare moderniseringar. Byggnaden var icke heller ursprungligen
avsedd för undervisningsändamål och är därför även i detta avseende
behäftad med iögonenfallande brister. Jag har närmare tagit del av förhållandena
på ort och ställe och har därvid vunnit visshet om att kliniken,
vad lokalerna beträffar, befinner sig i ett bekymmersamt läge. Såväl i hygieniskt
hänseende som ur läkarutbildningens synpunkt uppfylla de nuvarande
lokalerna icke de krav, som måste ställas på ett sjukhus av detta slag.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
53
Såsom målsman för den medicinska undervisningen har staten ett starkt
intresse av att institutionen är tjänlig för undervisningsändamål. Bristerna
i den nuvarande byggnaden äro icke minst ur denna synpunkt av den art,
att en tillfredsställande lösning av lokalfrågan erhålles endast genom en
nybyggnad för kliniken. Nybyggnaden har beräknats inrymma 44 vårdplatser
mot nu 60. Ett mindre antal vårdplatser än det föreslagna synes
icke vara att förorda ur undervisningssynpunkt. Emot det av de hörda
myndigheterna tillstyrkta nybyggnadsförslaget har jag icke funnit anledning
till erinran, ej heller emot de uppgjorda kostnadsberäkningarna, vilka sluta
på ett belopp av 728,000 kronor. Anmärkas må, att förevarande byggnadsföretag,
enligt vad under hand inhämtats, icke påverkar det förslag, som
kommer att framläggas av de av mig jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande
tillkallade sakkunniga för fortsatt utredning angående universitetets i Lund
behov av tomtmark och därmed sammanhängande frågor.
I likhet med vad som tidigare skett beträffande andra byggnadsföretag
vid Lunds lasarett torde staten böra deltaga i kostnaderna för ifrågavarande
byggnad. Att staten härvid bidrager med hälften av de beräknade
byggnadskostnaderna, alltså med 364,000 kronor, förefaller skäligt med
hänsyn till arten av det med byggnadsföretaget förknippade statsintresset
och överensstämmer jämväl med de principer för kostnadsfördelningen,
som under närmare fyrtio år tillämpats. För nästa budgetår torde det dock
vara tillfyllest, om ett belopp av 200,000 kronor ställes till landstingets
förfogande såsom bidrag till byggnadsföretagets igångsättande. Med beviljande
av anslag till återstående byggnadskostnader bör anstå till budgetåret
1940/41.
Enligt vad av det föregående framgår, kunna i samband med de nya
lokalernas ianspråktagande önskemål komma att framställas angående statsbidrag
till viss för undervisningen erforderlig utrustning. Då emellertid,
enligt vad under hand upplysts, den nuvarande utrustningen är i stort sett
tillfredsställande och endast behöver i vissa hänseenden kompletteras, synes
det vara att förvänta, att eventuella anslagskrav för ifrågavarande ändamål
komma att stanna vid förhållandevis blygsamma belopp.»
Den planerade nybyggnaden för ögonkliniken i Lund är avsedd att in -rymma 44 vårdplatser, därav 37 för Malmöhus län — exklusive Malmö stad
och Hälsingborg — samt för Kronoberg: än och 7 för patienter från andra
håll.
Av den i propositionen nr 30 lämnade redogörelsen framgår, att statens
sjukvårdskommitté tänkt sig att samarbete beträffande ögonkliniken i Lund
skulle äga rum mellan Malmöhus, Kristianstads och Kronobergs samt eventuellt
Hallands läns landsting. Ar 1933 hava Milmöhu3 och Kronobergs
läns landsting bifallit uppgjort förslag till avtal rörande en dylik samorganisation,
medan Kristianstads läns landsting icke biträtt detta förslag. Med
hänsyn till att samorganisationen sålunda icke kommit att omfatta Kristianstads
län, hade det enligt utskottets mening varit rimligt om i stället Hallands
län eller viss del av detta län kunnat ansluta sin ögonsjukvård till
ögonkliniken i Lund. Såvitt av statsrådsprotokollet för den 12 januari 1939
Utskottet.
54
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
framgår, hava några underhandlingar i denna riktning icke förekommit
och klinikens vårdplatser hava beräknats i huvudsak efter det för Malmöhus
och Kronobergs län förefintliga behovet. Ett upptagande mellan de
därav berörda landstingen av underhandlingar i syfte att åstadkomma samarbete
beträffande ögonkliniken i Lund mellan landstingen i Malmöhus,
Kronobergs och Hallands län skulle medföra att klinikens nybyggnads fråga
icke nu skulle kunna bringas till en lösning. Då det emellertid, enligt vad
utredningen i ärendet givit vid handen, är synnerligen angeläget att en
nybyggnad för ögonkliniken utan ytterligare dröjsmål kommer till stånd,
anser utskottet nödvändigt, att positivt beslut fattas redan vid innevarande
års riksdag. Utskottet tillstyrker därför Kungl. Majda nu föreliggande förslag,
vilket med avseende å kostnadsberäkningarna icke givit utskottet
anledning till erinran. Utskottet hemställer förty,
att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till uppförande
av nybyggnad för ögonkliniken vid Malmöhus läns
sjukvårdsinrättningar i Lund, i huvudsaklig överensstämmelse
med i ärendet företedda, den 28 september 1938 dagtecknade
ritningar, för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av 200,000 kronor.
90:o) Universitetssjukhus: Bidrag till allmänna barnbördshuset
i Stockholm. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 87, sid. 181—
185), vilket innebär en anslagshöjning med 48,500 kronor, varav omkring
22,000 kronor avse täckande av på statsverket belöpande brist i staten för
budgetåret 1937/38 och återstoden betingas av, en beräknad höjning av
driftkostnaderna för nästa budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till allmänna
barnbördshuset i Stockholm för budgetåret 1939/40
anvisa ett anslag av 355,000 kronor.
91:o) Universitetssjukhus: Bidrag till pediatrisk klinik och poliklinik
i Stockholm. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 88, sid.
185), vilket innebär en anslagsminskning med 25,000 kronor, möjliggjord
genom bortfallandet av ett för innevarande budgetår beviljat engångsanslag
å nämnda belopp, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till pediatrisk
klinik och poliklinik i Stockholm för budgetåret
1939/40 anvisa ett anslag av 73,700 kronor.
92:o) Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt överläkare
vid vissa epidemisjukhus för klinisk undervisning i epide
miologi
åt medicine kandidater. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 89, sid. 185 och 186), vilket innebär samma medelsanvisning som
för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
55
att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Ersättning åt överläkare vid vissa epidemisjukhus för klinisk
undervisning i epidemiologi åt medicine kandidater för budgetåret
1939/40 anvisa ett anslag av 10,900 kronor.
93:o) Gemensamma universitetsändamål: Bidrag till tryckning av
doktorsavhandlingar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 90,
sid. 186), vilket innebär samma medelsanvisning som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar för budgetåret
1939/40 anvisa ett anslag av 42,000 kronor.
94:o) Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt vissa opponenter
vid disputationer. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 91,
sid. 186—188), vilket innebär en anslagshöjning med 1,300 kronor, därav
700 kronor till ersättning och 600 kronor till reseersättning åt vissa opponenter
vid disputationer, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål: Ersättning
åt vissa opponenter vid disputationer för budgetåret
1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 3,000 kronor.
95:o) Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt sakkunniga
i akademiska befordringsärenden. I enlighet med Kungl. Maj.ts förslag
(punkt 92, sid. 188), vilket innebär en av ökad anslagsbelastning föranledd
anslagshöjning med 3,000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Ersättning åt sakkunniga i akademiska befordringsärenden för
budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 15,000 kronor.
96:o) Gemensamma universitetsändamål: Stipendier åt studerande
vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska medikokirurgiska
institutet. Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 93) föreslagit
i fråga om anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under
riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäles.
97:o) Gemensamma universitetsändamål: Forskarstipendier för
docenter vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska
mediko-kirurgiska institutet. Kungl. Majit har (punkt 94, sid. 189 och
190) föreslagit riksdagen att till Gemensamma universitetsändamål: Forskarstipendier
för docenter vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska
mediko-kirurgiska institutet för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag
av 35,000 kronor.
56
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Kungl. Maj:ts förslag innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår ehuru i form av obetecknat anslag i stället för reservationsanslag.
Anslagsbeteckningens förändring vore enligt departementschefen
motiverad på grund av gällande bestämmelser örn disponerandet av å anslaget
uppkommande besparingar. Enligt dessa bestämmelser skola, därest
vid ettdera universitetet eller vid karolinska mediko-kirurgiska institutet
besparingar uppkomma å forskarstipendier, sådana besparingar ingå till en
forskarstipendiefond, som skall vid högskolan särskilt bokföras och redovisas.
Då sådan fond uppgår till visst bestämt belopp, kan beslut fattas om
att beloppet må användas till ett extra forskarstipendium.
Utskottet. Att ifrågavarande anslag hittills varit betecknat såsom reservationsanslag
har i praktiken saknat betydelse, enär enligt gällande föreskrifter uppkomna
besparingar skola ingå till de särskilda forskarstipendiefonderna vid universiteten
i Uppsala och Lund samt karolinska institutet. Det torde därför vara
lämpligt att anslaget i fortsättningen anvisas såsom obetecknat.
Utskottet får i detta sammanhang meddela, att enligt vad utskottet under
hand inhämtat de i respektive fonder för närvarande besparade medlen
belöpa sig i runda tal till omkring 3,000 kronor vid universitetet i Uppsala,
omkring 2,500 kronor vid universitetet i Lund och omkring 5,000
kronor vid karolinska institutet.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Forskarstipendier för docenter vid universiteten i Uppsala och
Lund samt karolinska mediko-kirurgiska institutet för budgetåret
1939/40 anvisa ett anslag av 35,000 kronor.
98:o) Gemensamma universitetsändamål: Resestipendier åt ordinarie
lärare m. fl. vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska
mediko-kirurgiska institutet. Gemensamma universitetsändamål:
Extra undervisning vid de praktisk-teologiska övningskurserna
vid universiteten i Uppsala och Lund. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 95, sid. 190), vilket innebär samma medelsanvisning
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet
att riksdagen må för budgetåret 1939/40 anvisa
a) till Gemensamma universitetsändamål: Resestipendier åt
ordinarie lärare m. fl. vid universitetm i Uppsala och Lund
samt karolinska mediko-kirurgiska institutet ett reservationsanslag
av 20,000 kronor;
b) till Gemensamma universitetsändamål: Extra undervisning
vid de praktisk-teologiska övningskurserna vid universiteten i
Uppsala och Lund ett anslag av 4,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
57
99:o) Gemensamma universitetsändamäl: Universitetsstatistik. Beträffande
vad Kungl. Majit (punkt 96) föreslagit i fråga om anslag till förevarande
ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket
härmed
anmäles.
100:o) Gemensamma universitetsändamäl: Bidrag till studentkårerna
i Uppsala och Lund för intressebyråverksamhet. Kungl. Majit
har (punkt 97, sid. 191—195) föreslagit riksdagen att till Gemensamma universitetsändamål:
Bidrag till studentkårerna i Uppsala och Lund för intressebyråverksamhet
för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 5,000 kronor.
Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat följande:
Studentkårerna i Uppsala och Lund hava för ifrågavarande ändamål äskat
anslag för nästa budgetår å respektive 2,500 och 4,700 kronor. Kanslern
för rikets universitet har tillstyrkt anvisande av ett anslag å 5,000 kronor,
att lika fördelas mellan nämnda studentkårer.
Angående intressebyråverksamheten vid universiteten i Uppsala och Lund
hava inom ecklesiastikdepartementet tillkallade sakkunniga i avgivet betänkande
(statens offentliga utredningar 1937:44) anfört bland annat följande:
Uppsala. Från och med februari 1937 hade av studentkåren inrättats en
fast expedition med uppgift att i första hand ombesörja de löpande ärendena.
I och med tillkomsten av denna expedition hade även det gamla önskemålet
om inrättandet av en studentkårens intressebyrå börjat kunna förverkligas.
För åtskilliga år sedan hade kåren etablerat en bostadsförmedling,
som dock tills vidare måst överlåtas på ett enskilt företag. Denna
uthyrningsbyrå hade från och med höstterminen 1937 överflyttats till kårexpeditionen
och hade kompletterats med den under hälsovårdsutskottets ledning
genomförda undersökningen av stadens studentrum, som vore avsedd att
fortsätta som en kontinuerlig kontroll av samtliga förmedlade bostadsrum.
Expeditionen ombesörjde vidare en plats förmedling för studenter och akademiskt
utbildade, vilken från och med den 1 oktober 1937 vöre organiserad som en
specialavdelning av den offentliga arbetsförmedlingen i Uppsala län och förmedlade
såväl tillfälligt arbete under studietiden som mera stadigvarande
anställningar. Andra uppgifter av intressebyråkaraktär, som redan upptagits
på expeditionens arbetsschema, vore exempelvis försäljning av kompendier
och annan kurslitteratur, anskaffande av rabatter, rådgivning rörande studieförhållanden
etc., varjämte expeditionen tjänstgjorde som ombud för Sveriges
förenade studentkårers resesekretariat.
Lund. Våren 1934 hade Lunds studentkår beslutat inrätta en intressebyrå
med uppgift »att gå kårens medlemmar tillhanda med de upplysningar,
som kunna vara vägledande för deras studier, ävensom att vidtaga
välfärdsanordningar avsedda att underlätta kårmedlemmarnas vistelse vid
akademien i ekonomiskt och komfortabelt avseende». Såsom byråns första
arbetsuppgifter hade upptagits studieupplysning och förmedling av platser,
främst informatorstjänster och privatlektioner, och redan hösten samma år
58
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottet.
etablerades även bostadsförmedling. Dessa grenar av verksamheten hade
under de gångna åren steg för steg utvecklats, och dessutom förmedlade
byrån försäljning av kompendier och kursböcker, utförde maskiuskrivningsarbete,
anordnade kurser i bokföring, stenograf! och maskinskrivning, fungerade
som filial åt Sveriges förenade studentkårers resesekretariat och som
expedition för de studentfackliga sammanslutningarna o. s. v.
Statskontoret har uttalat betänksamhet mot ifrågavarande förslag särskilt
med tanke på, att den av studentkårerna bedrivna platsförmedlingsverksamheten
redan åtnjöte statsunderstöd. Därest anslag ändock ansåges böra beviljas,
syntes detsamma böra begränsas till 3,000 kronor.
Departementschefen har för egen del tillstyrkt ifrågavarande förslag och
ansett anslaget böra utgå med 5,000 kronor, vilket belopp borde lika fördelas
mellan de båda studentkårerna. Departementschefen har vidare framhållit,
att Kungl. Majit torde böra framdeles taga under övervägande, huruvida
vid statsbidraget borde knytas några särskilda villkor.
Utskottet inser tillfullo värdet av att studentkårerna inrikta, sin verksamhet
på sociala uppgifter och anser i likhet med departementschefen befogat,
att staten lämnar den av kårerna bedrivna intressebyråverksamheten visst
ekonomiskt understöd. Emot det i sådant avseende föreslagna beloppets
storlek har utskottet intet att erinra. Utskottet vill emellertid ifrågasätta
lämpligheten av att för understödets utfående villkor fastställes om att studentkårerna
utfästa sig att för den berörda verksamheten anslå belopp, som
stå i viss bestämd relation till statsbidraget. Utskottet utgår från att Kungl.
Majit tager denna fråga i övervägande och lämnar nästkommande års riksdag
meddelande örn de grunder för anslagets utgående, som kunna varda
bestämda.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Bidrag till studentkårerna i Uppsala och Lund för intressebyråverksamhet
för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av
5,000 kronor.
101:o) Rasbiologiska institutet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Majits förslag (punkt 98, sid. 195—197), vilket innebär en anslagshöjning
med 4,400 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för rasbiologiska institutet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1939/40:
Avlöningsstat.
1. Avlöning till tjänsteman å ordinarie stat
(institutets chef, tillika professor i rasbiologi
vid universitetet i Uppsala):
Statsutskottets utlåtande Nr 8. 59
a. Lön och tjänstgörings
penningar
..........kronor 12,000
Anm.: Av detta belopp utgöra
8,000 kronor lön och 4,000 kronor
tjänstgöringepenningar.
b. Ålderstillägg........ » 1,000
Anm.: Ålderstill ägget utgår
efter 5 års tjänstgöring. _ kronor 13,000
2. Arvode och särskild ersättning, bestämd
av Kungl. Maj:t:
a. Grundbelopp........kronor 7,700
b. Vikariatsersättningar
m. m., förslagsvis..... »_500 » 8,200
3. Avlöningar till övrig ickeordinarie
personal:
a. Grundavlöningar m. m. kronor 17,300
b. Avlöningsförhöjningar
m. m., förslagsvis .... » 2,000 » 19,300
4. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 1,200
Summa förslagsanslag kronor 41,700;
b) till Basbiologiska institutet: Avlöningar för budgetåret
1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 41,700 kronor.
102:o) Rasbiologiska institutet: Omkostnader. Rasbiologiska institutet:
Materiel m. m. I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 99,
sid. 197), vilket innebär en minskning av materielanslaget med 11,500 kronor,
ett belopp som för innevarande budgetår anvisats för tillfälligt ändamål,
och i övrigt samma medelsanvisning som för sistnämnda budgetår,
hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1939/40 anvisa
a) till Basbiologiska institutet: Omkostnader ett förslagsanslag
av 7,800 kronor;
b) till Basbiologiska institutet: Materiel m. m. ett reservationsanslag
av 27,700 kronor.
103:o) Farmaceutiska institutet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 100, sid. 197—199), vilket innebär en anslagshöjning
med 13,200 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande personalförteckning för farmaceutiska
institutet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1939/40:
60
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Personal fö rtecknin g.
Befattning. Lönegrad.
Tjänstemän å ordinarie stat.
2 professorer........ . . , ..................A 28
Anm.: Av nämnda två professorsbefattningar omfattar
den ena kemi och kemisk farmaci, den andra botanik och
farmakognosi.
4 laboratorer............................. A 22
1 förste vaktmästare ....................... A 7
1 vaktmästare, tillika maskinist och eldare.......A 7
1 vaktmästare............................ A 7;
b) godkänna följande avlöningsstat för farmaceutiska institutet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1939/40:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,
förslagsvis............,..........kronor 72,200
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit . .............. » 12,550
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
.......................... » 1,200
4. Rörligt tillägg, förslagsvis........... » 4,350
Summa förslagsanslag kronor 90,300;
c) till Farmaceutiska institutet: Avlöningar för budgetåret
1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 90,300 kronor.
104:o) Farmaceutiska institutet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 101, sid. 199), vilket innebär samma medelsanvisning
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Farmaceutiska institutet: Omkostnader
för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 13,600
kronor.
105:o) Farmaceutiska institutet: Materiel m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 102, sid. 199 och 200), vilket innebär en anslagsminskning
med 2,000 kronor, uppkommen därigenom, att ett motsvarande
belopp beräknas tagas i anspråk för ifrågavarande ändamål av förefintligt
överskott å kurs- och terminsavgifter, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Farmaceutiska institutet: Materiel
m. m. för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av 6,700 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
61
106:o) Ortnamnskommissionen. Bidrag till sammanslutningar, som
bedriva ortnamnsundersökningar. Landsmålsundersökningarna i
riket. Understödjande av svensk folkminnesforskning. Beträffande
vad Kungl. Majit (punkt 103) föreslagit ifråga om anslag till förevarande
ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed
anm ales.
Tekniska högskolor.
107:o) Tekniska högskolan: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt
104, sid. 201—220) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
förordad personalförteckning för tekniska högskolan, att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1939/40, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för tekniska högskolan, att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1939/40, dels ock till Tekniska högskolan:
Avlöningar för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av
1,047,000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels en inom första kammaren av herrar G. Rahmn och H. Nordenson
väckt motion (I: 76), vari, så vitt nu är i fråga, hemställts, att riksdagen
ville besluta, att för budgetåret 1939/40 sex docentstipendier å 6,800 kronor
skola utgå till tekniska högskolan;
dels ock en inom första kammaren av herr G. Rahmn m. fl. väckt motion
(1:143), vari, såvitt nu är i fråga, hemställts, att riksdagen måtte besluta
att med 34,340 kronor höja det i Kungl. Majits proposition nr 1 under
åttonde huvudtiteln till årets riksdag begärda anslaget för tekniska högskolans
biblioteks lönestat, eller från 9,300 till 43,640 kronor.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de motionsvis gjorda yrkandena,
hänvisas till motionerna.
Kungl. Majits förslag innebär en anslagshöjning med 187,300 kronor,
varav dock endast 61,300 kronor betingas av föreslagna organisatoriska förändringar.
Dessa innebära i huvudsak följande:
a) En professur i industriell ekonomi och organisation nyinrättas.
b) Undervisningen i de geodetiska läroämnena omorganiseras på så sätt,
att den nuvarande professuren i geodesi (I) omvandlas till en professur i
geodesi och fotogrammetri och att i stället för professorn S. T. S. Rubina
personliga professur i geodesi (II) inrättas en professur i geodesi med utjämningsräkning,
att den nuvarande speciallärarbefattningen i geodesi (III)
utgår ur högskolans stat samt att nya speciallärarbefattningar inrättas, den
ena i ägomätning med ett arvode av 1,900 kronor samt den andra i planmätning
och nivellering med ett arvode av 3,600 kronor.
62
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
c) Fyra docentstipendier ä 6,800 kronor inrättas.
d) En extra ordinarie andre bibliotekarietjänst med placering i 21 lönegraden
nyinrättas, varjämte anslagsmedlen till grundavlöningar m. m. till
övrig icke-ordinarie personal höjas med 2,500 kronor till förstärkning av
bibliotekets arbetskrafter i övrigt.
e) En laboratorievaktmästartjänst i lönegraden A 7 nyinrättas för institutionen
för organisk kemi, varvid ett för innevarande budgetår utgående
belopp å 1,500 kronor till bestridande av vaktmästargöromål vid institutionen
bortfaller.
f) Viss löneförhöjning beviljas portvakterna varjämte extra ordinarie ställning
beredes högskolans två telefonister, vilka hittills avlönats av medel från
högskolans omkostnadsanslag, samt en snickare vid högskolans verkstad.
Härjämte föreslås ändrad benämning å vissa lärarbefattningar.
Beträffande docentstipendierna inhämtas av statsrådsprotokollet, att
högskolans lärarkollegium föreslagit inrättande av 12 dylika, vilket antal ansetts
vara riktigt vid jämförelse med andra undervisningsanstalter. Högskolans
styrelse, som tidigare förordat en begränsning till fyra av stipendiernas
antal, har nu tillstyrkt bifall till lärarkollegiets förslag. Departementschefen
har för egen del motiverat sitt förslag om inrättande av fyra docentstipendier
med följande uttalande:
»Vid anmälan i 1937 års åttonde huvudtitel (sid. 316) av frågan örn anslag
till docentstipendier vid högskolan anslöt jag mig till den av högskolemyndigheterna
hävdade uppfattningen, att genom inrättandet av sådana stipendier
den tekniska forskningsverksamheten skulle befrämjas och väl kvalificerade
krafter fastare knytas till högskolan, än som vore fallet med speciallärare.
Jag framhöll emellertid, att frågan syntes vara i behov av ytterligare
utredning, innan den kunde bringas till sin lösning. Den i ärendet numera
föreliggande utredningen synes utgöra tillräckligt underlag för ett positivt
beslut i ämnet. Emellertid finner jag det lämpligt att, innan ännu någon
erfarenhet föreligger för ett bedömande av rekryteringsmöjligheterna och docentstipendieinstitutionens
användbarhet i övrigt vid de tekniska högskolorna,
antalet stipendier begränsas till förslagsvis fyra. Jag förordar alltså, att vid
tekniska högskolan från och med nästa budgetår inrättas fyra docentstipendier.
Erinras må, att docentstipendierna vid universiteten utgå med 6,000
kronor, varmed följer rätt till dyrtidstillägg enligt de grunder, som gälla för
befattningshavare vid s. k. nyreglerade verk. Då dyrtidstillägg icke lämpligen
bör utgå å de av mig till nyinrättande föreslagna docentstipendierna
vid tekniska högskolan men stipendieförmånerna böra i stort sett överensstämma
med dem, som tillämpas vid universiteten, föreslår jag, att det av
högskolan ifrågasatta stipendiebeloppet av 6,000 kronor höjes till 6,800 kronor.
Närmare bestämmelser angående docentstipendierna, innefattande jämväl
föreskrifter om förening av docentstipendium med speciallärar- eller annan
lärarbefattning, torde i sinom tid få meddelas av Kungl Majit. Då docentstipendierna
motiverats huvudsakligen med angelägenheten av att kunna
bereda kvalificerade fackmän tillfälle till teknisk forskningsverksamhet, får
det förutsättas, att en viss försiktighet kommer att iakttagas vid förening
av docentstipendium med nämnda befattningar. Denna fråga bör särskilt
uppmärksammas vid meddelandet av berörda närmare bestämmelser.»
Statsutskottets utlåtande Nr 8. 63
Beträffande personalfrågan vid högskolans bibliotek inhämtas av
statsrådsprotokollet bland annat:
Vid biblioteket finnes för närvarande anställd följande personal:
, Ordinarie personal.
Lönegrad.
1 bibliotekarie................................B 22
1 biblioteksvaktmästare..........................B 5
. Icke-ordinarie personal.
1 amanuens............................. 18
1 » .................................. 16
1 biblioteksassistent (halvtidstjänstgöring) ............ 11
2 kanslibiträden............................... 7
1 vaktmästare................................. 5
1 kontorsbiträde............................... 4
1 extra garderobsvakt..............;............ 1.
Härtill kommer tillfällig arbetshjälp.
Högskolans lärarkollegium har med instämmande av dess styrelse hemställt
om följande förändringar i bibliotekets organisation:
1) bibliotekariebefattningens uppflyttande från lönegraden A 22 till A 26,
2) inrättandet av två andrebibliotekariebefattningar i lönegraden A 21,
3) inrättandet av en ordinarie biblioteksassistentbefattning i lönegraden All,
4) inrättandet av två ordinarie kanslibiträdesbefattningar i lönegraden A 7,
5) ordinarie vaktmästarbefattningens uppflyttande till lönegraden A 7,
6) inrättandet av en ordinarie expeditionsvakttjänst i lönegraden A 5,
7) inrättandet av två amanuensbefattningar i 18 lönegraden, varvid den nuvarande
amanuensbefattningen i 16 lönegraden skulle utgå,
8) inrättande av en extra garderobstjänst (halvtjänst) i 1 lönegraden,
9) ökning av anslaget för tillfälliga arbetskrafter med 1,274 kronor till 2,200
kronor.
Bibliotekets nuvarande lönestat slutar på ett belopp av omkring 31,000
kronor, medan de föreslagna förändringarna skulle betinga en anslagshöjning
— enligt nu gällande lönebestämmelser — med i runt tal 37,000
kronor till omkring 68,000 kronor. Såsom motiv för den ifrågasatta personalökningen
och de föreslagna löneuppflyttningarna har från högskolans
sida anförts bland annat, att biblioteket hade att betjäna ej endast tekniska
högskolan, dess lärare och studerande utan även i alltmer vidgad utsträckning
den tekniska forskningen utanför högskolan samt att behov förelåge
av att i viss utsträckning hava tillgång till tjänstemän med ingenjörstekniska
insikter. Ledamoten av högskolans styrelse ''professorn C. W. Oseen
har anfört, att det syntes mest angeläget att en souschefsbefattning inrättades
vid biblioteket.
Statskontoret har förklarat sig anse det uteslutet, att statsmakterna skulle
utan en mera allsidig utredning, än som nu presterats, besluta en ny organisation
av den föreslagna omfattningen.
64
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottet.
Vid en dylik utredning syntes jämväl utrymme böra givas åt ekonomiska
synpunkter och hänsyn tågås till statsverkets berättigade intresse, att kostnaderna
för ändamålet hölles inom rimliga gränser, samt tillika beaktas högskolebibliotekets
förhållande till andra större tekniskt-vetenskapliga bibliotek
såsom patent- och registreringsverkets, statens järnvägars och ingenjörsvetenskapsakademiens,
varjämte givetvis borde uppmärksammas, att landet
numera fått ytterligare en teknisk högskola, vars bibliotek jämväl ställde
stora krav på statskassan.
Departementschefen har för egen del anfört:
Ehuru departementschefen icke tvivlade på att högskolan skulle tillfullo
kunna utnyttja den föreslagna personalen, hade departementschefen, bland
annat med hänsyn till vad vid ärendets behandling i högskolans styrelse
förekommit, icke blivit övertygad om behovet av en så vittomfattande förändring
av personalkadern. Mest angeläget syntes för närvarande vara, att
medel anvisades till anställande av en inom det tekniska biblioteksfacket erfaren
person för att såsom bibliotekariens närmaste man deltaga i handhavandet
av det numera otvivelaktigt hårt arbetsbelastade bibliotekets skötsel.
Lämpligen borde denne befattningshavare tills vidare erhålla extra ordinarie
ställning och i likhet med andre bibliotekarie avlönas enligt 21 lönegraden.
Härutöver ville departementschefen till förstärkning av bibliotekets arbetskrafter
förorda en höjning av anslagsmedlen till grundavlöningar m. m. till
övrig icke-ordinarie personal med 2,500 kronor.
Departementschefens förslag innebär en höjning med omkring 9,300 kronor
av de till avlöningar åt bibliotekets personal avsedda anslagsmedlen.
Det ovanberörda, i motionen 1:143 framställda yrkandet innebär, att härutöver
skulle beviljas ytterligare 34,340 kronor.
Vad angår förslaget om inrättande av docentstipendier vid tekniska högskolan
är detta ett led i strävandet att befordra den tekniska forskningen
och även underlätta rekryteringen av lärarkrafter vid högskolan. Utskottet
anser det välbetänkt att genom en dylik åtgärd i viss omfattning frigöra
högskolans professorer och andra högre kvalificerade lärarkrafter från den
elementära undervisningen, i syfte att bereda dem tillfälle att i större utsträckning
än nu är möjligt ägna sig åt självständig teknisk forskningsverksamhet.
Departementschefen har föreslagit, att till en början skulle inrättas
fyra docentstipendier vid högskolan, medan i motionen 1:76 framställts
förslag örn sex dylika stipendier. I likhet med departementschefen
anser utskottet det lämpligt att, till dess närmare erfarenhet vunnits beträffande
rekryteringsmöjligheterna och den föreslagna institutionens användbarhet
i övrigt, begränsa antalet stipendier till det av departementschefen
förordade antalet. Emot stipendiebeloppets storlek — 6,800 kronor — har
utskottet icke något att erinra. Utskottet får understryka det av departementschefen
gjorda uttalandet, att viss försiktighet synes böra iakttagas
vid förening av docentstipendium med speciallärar- eller annan lärarbefattning,
så att icke den genom docentstipendieinstitutionens tillkomst vidgade
Statsutskottets utlåtande Nr 8. 65
möjligheten för kvalificerade fackmän att bedriva teknisk forskning motverkas.
I fråga örn högskolans bibliotek tillstyrker utskottet Kungl. Maj:ts förslag
örn inrättandet av en extra ordinarie andre bibliotekarietjänst, vilken
är avsedd att besättas med en inom det tekniska biblioteksfacket erfaren
person. Genom denna anordning får biblioteket en souschef, vilket synes
vara det för bibliotekets vidkommande angelägnaste kravet. Utskottet tillstyrker
jämväl Kungl. Maj:ts förslag örn anvisande av 2,500 kronor till
förstärkning i övrigt av bibliotekets arbetskrafter.
I motionen I: 143 har hemställts om en betydande höjning av de till
biblioteket avsedda anslagsmedlen i syfte att genomföra den i det föregående
omförmälda, av högskolans lärarkollegium med instämmande av dess
styrelse framställda förslaget till personalutvidgning vid biblioteket och
lönegradsuppflyttning av viss personal därstädes. Den i ärendet förebragta
utredningen synes emellertid utskottet icke kunna läggas till grund för beslut
om en organisation av den vittomfattande art, varom här är fråga.
Utskottet anser sig därför icke kunna biträda det i motionen I: 143 framställda
yrkandet.
Vad Kungl. Maj:t i övrigt föreslagit under denna punkt har icke givit
utskottet anledning till erinran.
Utskottet vill emellertid i detta sammanhang ifrågasätta om icke den fortgående
snabba utvecklingen inom de tekniska områdena borde giva anledning
till en allmän översyn av våra tekniska högskolors organisation såsom
forsknings- och undervisningsanstalter. En dylik översyn borde inriktas
icke blott på en undersökning i besparingssyfte av lämpliga rationaliseringsåtgärder
utan även på en utredning angående möjligheterna att tillskapa
en sådan organisation, att den högre tekniska undervisningen vid varje
särskild tidpunkt kunde hållas på höjden av utveckling, utan att dock
detta skulle behöva medföra avsevärt ökade kostnader för statsverket.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag, såvitt nu är i fråga, å herrar Rahmns
och Nordensons samt herr Rahmns m. fl. ovannämnda motioner
(1: 76 och 1: 143), i den mån motionerna skilja sig
från Kungl. Majda förslag,
a) godkänna följande personalförteckning för tekniska
högskolan, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1939/40:
Bihang till riksdagens protokoll 1939. 6 sami. Nr 8.
66
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Personalförteckning.
Befattning. Lönegrad.
Tjänstemän å ordinarie stat.
41 professorer............................A 30
1 sekreterare............................ A 26
1 kamrerare............................A 24
1 bibliotekarie........................... A 22
1 verkmästare...........................A 10
1 maskinist............................. A 8
1 kameralbiträde.........................A 8
1 kanslibiträde..........................A 7
1 förste vaktmästare......................A 7
18 laboratorievaktmästare...................A 7
1 vaktmästare, tillika preparator.............A 7
1 reparatör............................. A 7
4 vaktmästare...........................A 5
2 kontorsbiträden........................A 4
Anni.: Professorsbefattningarna, vilka äro 41, omfatta vardera ett
av följande ämnesområden: 1) matematik; 2) mekanik; 3) ångteknik;
4) läran om vattenmotorer och pumpar; 5) mekanisk teknologi; elelektrisk
anläggningsteknik; 7) teoretisk kemi; 8) kemisk teknologi; 9) vägbyggnad
och kommunikationsteknik; 10) arkitektur I; 11) teoretisk
elektroteknik med mätteknik; 12) järnets metallurgi; 13) gruvvetenskap;
14) vattenbyggnad; 15) matematik och mekanik; 16) geodesi och fotogrammetri;
17) tillämpad matematik; 18) fysik; 19) värmeteknik och
maskinlära; 20) skeppsbyggnad; 21) mineralogi och geologi; 22) metallografl;
23) byggnadsstatik; 24) arkitektur II; 25) läran om maskinelement;
26) allmän bergsmekanik och gruvmekanik; 27) byggnadsteknik;
28) organisk kemi; 29) elektromaskinlära; 30) brobyggnad; 31) förbränningsmotorteknik;
32) järnets bearbetning och behandling; 33) oorganisk
kemi; 34) hållfasthetslära; 35) cellulosateknik och träkemi;
36) flygteknik; 37) skifteslära; 38) telegrafi och telefoni; 39) radioteknik;
40) geodesi med utjämningsräkning; 41) industriell ekonomi och organisation.
Extra ordinarie tjänsteman i högre
lönegrad än den 20:e.
1 andre bibliotekarie.......................Eo 21;
b) godkänna följande avlöningsstat för tekniska högskolan,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1939/40:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis..................kronor 679,000
Anni.: Från förestående anslagspost skall
utgå jämväl ersättning till den eller de personer,
som förordnas att uppehålla en del av rektors
undervisningsskyldighet såsom professor.
Statsutskottets utlåtande Nr 8. 67
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit...........kronor 197,300
3. Avlöningar till övrig icke ordinarie personal:
a.
Grundavlöningar m. m. kronor 395,000
b. Avlöningsförhöjningar
m. m., förslagsvis. . . . » 6,200 » 401,200
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... » 44,500
Summa kronor 1,322,000.
Särskilda uppbördsmedel:
Avgifter från de studerande ..........kronor 275,000
Nettoutgift kronor 1,047,000;
c) till Tekniska högskolan: Avlöningar för budgetåret
1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 1,047,000 kronor.
108:o) Tekniska högskolan: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Majts förslag (punkt 105, sid. 220 och 221), vilket innebär en anslagsminskning
med 3,100 kronor, uppkommen genom överflyttande till avlöningsanslaget
av kostnaderna för avlöning av högskolans telefonister, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tekniska högskolan: Omkostnader för
budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 240,500
kronor.
109:o) Tekniska högskolan: Materiel m. m. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 106, sid. 221—226), vilket innebär en anslagshöjning
med 85,000 kronor, därav 20,000 kronor till samlingar och laborationer och
65,000 kronor till nyanskaffning av apparater, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tekniska högskolan: Materiel m. m.
för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 502,700
kronor.
110:o) Tekniska högskolan: Bokinköp och bokbindning för högskolans
bibliotek. Tekniska högskolan: Stipendier. Tekniska högskolan:
Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer. Kungl.
Majit har (punkt 107, sid. 226 och 227) föreslagit riksdagen att för budgetåret
1939/40 anvisa, dels till Tekniska högskolan: Bokinköp och bokbindning
för högskolans bibliotek ett reservationsanslag av 35,000 kronor, dels
till Tekniska högskolan: Stipendier ett anslag av 20,000 kronor, dels ock
till Tekniska högskolan: Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer
ett förslagsanslag av 300 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft den i det föregående
omförmälda, av herr G. Rahmn m. fl. väckta motionen I: 143, vari,
68
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottet.
såvitt nu är i fråga, hemställts, att riksdagen måtte besluta att anvisa medel
till en förhöjning av bibliotekets vid tekniska högskolan årsanslag för bokinköp
och bokbindning med 10,000 kronor till 45,000 kronor.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för detta yrkande, hänvisas till
motionen.
Kungl. Maj:ts förslag innebär beträffande samtliga tre nu förevarande
anslag samma medelsanvisning som för innevarande budgetår. Beträffande
anslaget till bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek inhämtas
av statsrådsprotokollet, att högskolans lärarkollegium och styrelse hemställt
örn en anslagshöjning med 10,000 kronor, men att departementschefen med
hänsyn till de betydande anslagshöjningar, som han tidigare förordat beträffande
högskolan, och då anslaget syntes utan större olägenhet kunna
utgå med oförändrat belopp under nästa budgetår, ansett sig icke böra tillstyrka
framställningen.
På av departementschefen anförda skäl anser sig utskottet icke kunna
tillstyrka en höjning av anslagsmedlen till bokinköp och bokbindning för
högskolans bibliotek. Utskottet avstyrker alltså bifall till det motionsvis
framställda yrkandet och tillstyrker Kungl. Maj:ts under ifrågavarande punkt
avgivna förslag.
Utskottet hemställer således,
att riksdagen må för budgetåret 1939/40
a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å
herr Rahmns m. fl. ovannämnda motion (I: 143), såvitt nu
är i fråga, anvisa till Tekniska högskolan: Bokinköp och bokbindning
för högskolans bibliotek ett reservationsanslag av 35,000
kronor;
b) anvisa till Tekniska högskolan: Stipendier ett anslag
av 20,000 kronor;
c) anvisa till Tekniska högskolan: Ersättning åt vissa opponenter
vid disputationer ett förslagsanslag av 300 kronor.
lilio) Tekniska högskolan: Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar.
I anslutning till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 108, sid. 227),
vilket innebär en anslagsminskning med 1,900 kronor, motiverad därmed,
att motsvarande anslag för budgetåret 1937/38 i sin helhet reserverats till
innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tekniska högskolan: Bidrag till tryckning
av doktorsavhandlingar för budgetåret 1939/40 anvisa
ett anslag av 100 kronor.
112:o) Tekniska högskolan: Inredningsarbeten m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 109, sid. 227 och 228) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tekniska högskolan: Inredningsarbeten
m. m. för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av 5,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
69
113:o) Chalmers tekniska högskola: Avlöningar. Kungl. Majit har
(punkt 110, sid. 228—239) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
förordad personalförteckning för Chalmers tekniska högskola,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1939/40, dels godkänna
av departementschefen förordad avlöningsstat för Chalmers tekniska högskola,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1939/40, dels ock
till Chalmers tekniska högskola: Avlöningar för budgetåret 1939/40 anvisa
ett förslagsanslag av 362,300 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels en av herrar G. Bahmn och H. Nordenson väckt motion (I: 76), vari,
såvitt nu är i fråga, hemställts, att riksdagen ville besluta, att för budgetåret
1939/40 tre docentstipendier å 6,800 kronor skola utgå till Chalmers
tekniska högskola;
dels ock en av herr G. Bahmn m. fl. väckt motion (1: 143), vari, såvitt nu
är i fråga, hemställts, att riksdagen måtte besluta, att bibliotekariebefattningen
vid Chalmers tekniska högskola måtte uppföras å ordinarie stat i
lönegraden B 24.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för nämnda, motionsvis gjorda
yrkanden, hänvisas till motionerna.
Kungl. Majlis förslag innebär en anslagshöjning med 98,500 kronor av
de på själva högskolan belöpande avlöningsmedlen. A andra sidan har anslaget
minskats med de på tekniska gymnasiet i Göteborg (f. d. lägre avdelningen
vid högskolan) belöpande anslagmedlen, 92,700 kronor. Anslagshöjningen
för högskolans vidkommande betingas med ett belopp av 61,300
kronor av följande organisatoriska förändringar beträffande högskolans personal:
a)
Inrättande av en ny professur i elasticitets- och hållfasthetslära med indragande
tillika av en speciallärartjänst i mekanik och hållfast!]etslära.
b) Höjning av de för speciallärartjänster avsedda anslagsmedlen med
18,000 kronor.
c) Höjning av anslagsmedlen till assistenter och lär arbiträden med 10,000
kronor.
d) Inrättande av två docentstipendier ä 6,800 kronor.
e) Omorganisation av kanslipersonalen genom inrättande av en ordinarie
kamrerarbefattning i lönegraden A 22 i stället för den nuvarande befattningen
med ett arvode av 2,500 kronor, höjning av sekreterarens arvode
från 1,800 kronor till 3,500 kronor samt inrättande av en ordinarie kanslibiträdestjänst
i lönegraden A 7; merkostnaderna för ifrågavarande omorganisation
har beräknats till sammanlagt omkring 7,800 kronor.
f) Anvisande av 3,000 kronor till vaktmästar hjälp vid skeppsbyggeriinstitutionen.
Mot de merkostnader, som föranledas av de sålunda ifrågasatta förändringarna
i personalorganisationen, svarar en uppräkning med 2,000 kronor
av de särskilda uppbördsmed len.
70
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Från högskolans sida har beträffande kanslipersonalen bland annat
hemställts örn inrättande av en sekreterarbefattning i lönegraden A 24 vid
sidan av en kamrerarbefattning i lönegraden A 22. Härom har högskolans
styrelse anfört bland annat:
1934 års sakkunniga hade föreslagit, att kanslipersonalen vid högskolan
skulle utgöras av, bland annat, en befattning såsom både sekreterare och
kamrerare i lönegraden B 24. Häremot hade framställts den anmärkningen,
att det icke vore lämpligt att i en syssla förena sekreterar- och kamreraruppdragen.
De kvalifikationer, man fordrade av en sekreterare och en kamrerare,
vore så olika, att det icke funnes utsikt att finna en person, som vore
kvalificerad och lämplig för båda sysslorna. Av detta skäl hade bort inrättas
en särskild befattning som kamrerare och en befattning som sekreterare.
Styrelsen ville för sin del vitsorda riktigheten av dessa synpunkter
under framhållande, att nuvarande förhållanden vore ohållbara. Kansligöromålen
hade under det sista året i hög grad ökats bland annat genom tekniska
gymnasiets tillkomst, genom införande av tentamensböcker i högskolan,
genom tillkomsten av den nya universitetsstatistiken m. m. Styrelsen hade,
för att icke sekreterarens avlöning skulle bliva alltför låg i förhållande till
den för uppdraget använda tiden, funnit sig böra av tillgängliga donationsmedels
avkastningar förstärka hans arvode under det gångna budgetåret.
En dylik utväg torde dock ej vara i längden användbar, då gjorda donationer
till högskolans fromma ej lämpligen borde användas till ändamål,
som det borde ankomma på statsverket att helt ombestyra.
Statskontoret har erinrat om departementschefens i 1938 års åttonde huvudtitel
(sid. 240) gjorda uttalande beträffande det av högskolestyrelsen då framställda
yrkandet angående inrättandet av en förenad tjänst såsom sekreterare
och kamrerare i lönegraden B 24 m. m. Under hänvisning till att
riksdagen lämnat berörda uttalande utan erinran har statskontoret avstyrkt
den nu gjorda framställningen.
Departementschefen har för egen del förklarat sig anse, att sekreterargöromålen
för närvarande icke vore mera omfattande, än att de kunde skötas
av en person, som hade sekreterartjänsten såsom bisyssla. En ökning av arbetet
vid tjänsten hade dock inträtt till följd av omorganisationen, varför
departementschefen tillstyrkte den förut omnämnda arvodeshöjningen. Vad
åter kamrerarbefattningen anginge, hade departementschefen efter en närmare
undersökning av förhållandena kommit till den uppfattningen, att
redan nu en ordinarie sådan syssla borde inrättas. Förutom de rent kamerala
göromålen förekomme en betydande mängd andra ekonomiska angelägenheter
rörande högskolebyggnadernas skötsel o. s. v., som lämpligen borde
omhänderhavas av kamreraren. För närvarande sköttes dessa ärenden till
stor del av rektor, vilkens arbetsbörda därigenom bleve alltför betungande.
Av statsrådsprotokollet inhämtas vidare, att högskolans styrelse hemställt,
bland annat, om inrättande av sju docentstipendier ä 7,200 kronor
samt om överförande av den nuvarande bibliotekariebefattningen i
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
71
lönegraden B 21 å extra stat till ordinarie stat i lönegraden A 24. Departementschefen
har som nämnts tillstyrkt inrättande av allenast två docentstipendier
ä 6,800 kronor och har icke framlagt förslag om bibliotekariens
överförande å ordinarie stat. Beträffande bibliotekarien har statskontoret
erinrat, att sagde befattningshavare erhållit sin nuvarande löneställning så
sent som år 1937 i samband med den då beslutade omorganisationen av
högskolan. Med hänsyn till den korta tid, som sedan dess förflutit, funne
sig statskontoret redan av denna anledning icke kunna tillstyrka styrelsens
ifrågavarande förslag.
De kamerala göromålen och andra vid högskolan förekommande ekonomiska
angelägenheter hava numera fått en sådan omfattning, att svårigheter
föreligga för kamrerarbefattningens uppehållande i fortsättningen såsom
bisyssla, vilket för närvarande är fallet. En heltidstjänst torde därför nu
böra inrättas. Utredningen i ärendet har emellertid icke övertygat utskottet
om att icke en förening av kamrerar- och sekreterartjänsterna — såsom
1934 års Chalmerssakkunniga föreslagit — skulle låta sig göra. En närmare
utredning av denna fråga synes böra föreläggas nästkommande års
riksdag. Med anledning härav är utskottet icke berett att nu förorda kamrerarbefattningens
uppförande på ordinarie stat, utan föreslår att befattningen
tills vidare uppföres såsom extra ordinarie i 22 lönegraden. Vid befattningens
tillsättande torde böra iakttagas, att den, som erhåller tjänsten,
besitter sådana kvalifikationer, att han även eventuellt kan övertaga sekreterarens
göromål.
Vad sekreterarbefattningen angår, uppehälles densamma såsom bisyssla
av en av professorerna vid högskolan, vilken härför uppbär ett årligt arvode
av 1,800 kronor. Den ökning av arbetet vid tjänsten, som inträtt tillföljd
av högskolans omorganisation, anser utskottet icke böra föranleda till större
ökning av arvodet, än till 2,500 kronor.
Vad Kungl. Maj:t i övrigt under förevarande punkt föreslagit kan utskottet
biträda.
I anledning av det motionsvis framställda yrkandet om ökning av antalet
docentstipendier från av Kungl. Majit föreslagna två till tre får utskottet
åberopa vad utskottet i det föregående under anslaget till avlöningar vid
tekniska högskolan anfört. Utskottet avstyrker alltså bifall till motionen
1:76 i den del, varom nu är fråga.
Uppförande av bibliotekarien vid högskolan i lönegraden A 24, varom
förslag framställts i motionen I: 143, kan utskottet för sin del icke tillstyrka,
enär nämnda befattningshavare erhöll sin nuvarande löneställning så sent
som år 1937.
Vad utskottet här ovan förordat innebär en anslagsminskning i förhållande
till Kungl. Maj:ts förslag av 2,800 kronor. Anslaget bör förty för
nästa budgetår uppföras med (362,300 — 2,800=) 359,500 kronor.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
Utskottet.
72
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majda förslag
samt med avslag, såvitt nu är i fråga, dels å herr Rahmns
m. fl. ovannämnda motion (I: 143), dels ock, å herrar Rahmns
och Nordensons ovannämnda motion (I: 76), i den mån den
skiljer sig från Kungl. Maj:ts förslag,
a) godkänna följande personalförteckning för Chalmers
tekniska högskola, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1939/40:
Personalförteckning.
Befattning. Lönegrad.
Tjänstemän å ordinarie stat.
16 professorer............................ A 28
1 maskinist............................. A 8
1 kanslibiträde.......................... A 7
1 förste vaktmästare......................A 7
5 laboratorievaktmästare...................A 7
1 eldare, tillika gårdskarl..................A 5
Anni.: Professorsbefattningarna, vilka äro 16, omfatta
vardera ett av följande ämnesområden: 1) fysik; 2) matematik;
3) mekanik och matematik; 4) skeppsbyggeri; 5)
byggnadslära och ornamentsritning; 6) teoretisk elektricitetslära
med undervisningsskyldighet jämväl i elektroteknikens
principer och elektrisk mätteknik; 7) organisk
kemi; 8) oorganisk kemi jämte mineralogi och geologi; 9)
maskinelement jämte hiss- och transportanordningar; 10)
maskinlära med undervisningsskyldighet företrädesvis i
läran om värmemotorer; 11) väg-och vattenbyggnadslära;
12) elektroteknik med undervisningsskyldighet företrädesvis
i elektrotekniska maskinkonstruktioner; 13) kemisk
teknologi; 14) byggnadsteknik; 15) mekanisk värmeteori
och förbränningsmotorer; 16) elasticitets- och hållfasthetslära.
Extra ordinarie tjänstemän i högre
lönegrad än den 20:e.
1 kamrerare ........................... Eo 22
1 bibliotekarie.......................... Eo21;
b) godkänna följande avlöningsstat för Chalmers tekniska
högskola, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1939/40:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis..................kronor 216,300
Anm.: Från förestående anslagspost skall utgå
jämväl ersättning till den eller de personer,
som förordnas att uppehålla någon del av rektors
undervisningsskyldighet som professor.
Statsutskottets utlåtande Nr 8. 73
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit...........kronor 82,000
3. Avlöningar till övrig icke ordinarie personal:
a.
Grundavlöningar
m. m...........kronor 119,750
b. Avlöningsförhöjnin
gar
m. m., förslagsvis__»___850 » 120,600
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... » 14,600
Summa kronor 433,500
Särskilda uppbördsmedel:
Elevavgifter ............. kronor 74,000
Nettoutgift kronor 359,500;
c) till Chalmers tekniska högskola: Avlöningar för budgetåret
1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 359,500 kronor.
114:o) Chalmers tekniska högskola: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt lil, sid. 239—241), vilket innebär en anslagsminskning
med 6,300 kronor, betingad av överförandet till annat anslag av
å tekniska gymnasiet i Göteborg belöpande omkostnader, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Omkostnader
för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av
64,700 kronor.
115:o) Chalmers tekniska högskola: Materiel m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 112, sid. 241 och 242), vilket innebär en höjning
av de på högskolan belöpande anslagsmedlen med 17,000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Materiel
m. m. för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av 105,000 kronor.
116:o) Chalmers tekniska högskola: Bokinköp och bokbindning
för högskolans bibliotek. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
113, sid. 242 och 243), vilket innebär samma medelsanvisning som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Bokinköp
och bokbindning för högskolans bibliotek för budgetåret 1939/
40 anvisa ett reservationsanslag av 25,000 kronor.
117:o) Chalmers tekniska högskola: Stipendier. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 114, sid. 243), vilket innebär samma medelsanvisning
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
74
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Stipendier
för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 2,400
kronor.
118:o) Chalmers tekniska högskola: Utrustning av nybyggnad för
fackavdelningen för skeppsbyggeri m. m. Beträffande vad Kungl.
Majit (punkt 115) föreslagit riksdagen i fråga örn anslag till förevarande
ändamål har utskottet redan avgivit utlåtande (nr 34) och riksdagen beslutat,
varom härmed
erinras.
119:o) Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden vid de tekniska
högskolorna. I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 116,
sid. 244), vilket innebär en med hänsyn till medelsåtgången under budgetåret
1937/38 företagen anslagsminskning med 1,000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden
vid de tekniska högskolorna för budgetåret 1939/
40 anvisa ett förslagsanslag av 2,000 kronor.
Skolöverstyrelsen.
120:o) Skolöverstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt 117,
sid. 245—254) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
förordad personalförteckning för skolöverstyrelsen, att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1939/40, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för skolöverstyrelsen, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1939/40, dels ock till Skolöverstyrelsen: Avlöningar
för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 682,000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herrar L. Franzon
och G. Strömberg (I: 151) och den andra inom andra kammaren av herrar
T. Henriksson och R. Lundqvist (II: 286), vari hemställts, att riksdagen måtte
besluta, att den under punkt 117 i åttonde huvudtiteln Skolöverstyrelsen:
Avlöningar föreslagna delposten till grundavlöningar m. m. till övrig ickeordinarie
personal å 160,000 kronor måtte höjas med 4,000 kronor till
164,000 kronor, och sålunda att till Skolöverstyrelsen: Avlöningar för budgetåret
1939/40 måtte anvisas ett med 4,000 kronor förhöjt förslagsanslag
av 686,000 kronor.
Den av motionärerna äskade anslagshöjningen avser att bereda medel till
övervakande av undervisningen för utbildande av elektriska installatörer
Statsutskottets utlåtande Nr 8. 75
genom en särskild inspektör hos skolöverstyrelsen ävensom för arvoden till
av överstyrelsen förordnade examensombud vid dylika utbildningskurser.
Beträffande de skäl, som motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande,
hänvisas till motionen I: 151.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 135,100 kronor,
varav 15,000 kronor belöpa å de till övrig icke-ordinarie personal avsedda
grundavlöningsmedlen och 2,000 kronor å personligt lönetillägg åt förste
gymnastikkonsulenten.
Motionärerna hava visserligen framfört goda skäl för en vidgad kontroll
av den elektriska installatörsutbildningen, men då denna fråga enligt
utskottets mening synes böra lösas i samband med spörsmålet om skolöverstyrelsens
omorganisation, har utskottet icke ansett sig böra nu tillstyrka
bifall till det i motionerna framställda yrkandet.
Emot Kungl. Maj:ts förslag under denna punkt har utskottet icke något
att erinra och hemställer förty,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å herrar Franzons och Strömbergs samt
Henrikssons och Lundqvists ovannämnda motioner (1:151
och II: 286),
a) godkänna följande personalförteckning för skolöverstyrelsen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1939/40:
Personalförteckning.
Befattning. Lönegrad.
Tjänstemän å ordinarie stat.
1 generaldirektör......................... B 3
14 ledamöter............................ A 30
1 förste bibliotekskonsulent.................A 26
3 sekreterare............................ A 24
1 andre bibliotekskonsulent................. A21
5 notarier.............................. A21
1 registrator och aktuarie.................. A21
2 kansliskrivare.......................... All
1 förste expeditionsvakt.................... A 7
5 kanslibiträden .........................A 7
3 expeditionsvakter.......................A 5
6 kontorsbiträden........................ A 4
Skolöverstyrelsens statistiska avdelning:
1 förste aktuarie, tillika chef............... A 26
2 aktuarier............................ A 21
Utskottet.
76
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
2 kansliskrivare ........................A 11
2 kanslibiträden ......................... A 7
1 expeditionsvakt........................ A 5
4 kontorsbiträden........................ A 4
1 skrivbiträde........................... A 2
Tjänsteman å indragningsstat.
1 kanslist.............................. A 18
Extra ordinarie tjänstemän i högre
lönegrad än den 20:e.
1 förste gymnastikkonsulent ...............Eo 26
1 andre » Eo 21
1 andre bibliotekskonsulent................Eo 21
1 notarie..............................Eo 21;
b) godkänna följande avlöningsstat för skolöverstyrelsen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1939/40:
1.
2.
3.
4.
5.
Avlöningsstat.
Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis..................
Avlöning till tjänsteman å indragningsstat,
förslagsvis..................
Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit:
a. Grundbelopp......kronor 31,100
b. Yikariatsersättningar
m. m., förslagsvis . . » 800
Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal:
a.
Grundavlöningar
m. m...........kronor 160,000
b. Avlöningsförhöjnin
gar
m. m., förslagsvis » 12,000
Rörligt tillägg, förslagsvis..........
kronor 433,500
» 7,700
31,900
» 172,000
» 36,900
Summa förslagsanslag kronor 682,000;
c) till Skolöverstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1939/40
anvisa ett förslagsanslag av 682,000 kronor.
121:o) Skolöverstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 118, sid. 254—256), vilket innebär en på kostnaderna för
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
77
övriga expenser och publikationstryck belöpande anslagshöjning med 7,500
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Skolöverstyrelsen: Omkostnader för
budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 125,700 kronor.
Allmänna läroverken m. m.
122:o) Högre lärarinneseminariet: Avlöningar. Högre lärarinneseminariet:
Omkostnader. Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 119)
föreslagit i fråga om anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet
senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäles.
123:o) Högre lärarinneseminariet: Stipendier. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 120, sid. 257), vilket innebär samma medelsanvisning
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Högre lärarinneseminariet: Stipendier
för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 1,700 kronor.
124:o) Allmänna läroverken: Avlöningar. Beträffande vad Kungl.
Majit (punkt 121) föreslagit i fråga om anslag till förevarande ändamål avgiver
utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäles.
125:o) Allmänna läroverken: Bokinköp och bokbindning. I enlighet
med Kungl. Majits förslag (punkt 122, sid. 258), vilket innebär samma
medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Allmänna läroverken: Bokinköp och
bokbindning för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av 100,000 kronor.
126:o) Allmänna läroverken: Bidrag till ljus- och vedkassorna
m. m. Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 123) föreslagit i fråga om
anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen
utlåtande, vilket härmed
anmäles.
127:o) Allmänna läroverken: Resestipendier åt lärare. Kungl. Majit
bar (punkt 124, sid. 258 och 259) föreslagit riksdagen att till Allmänna
läroverken: Resestipendier åt lärare för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag
av 17,500 kronor.
78
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första
kammaren av herr J. Bergman väckt motion (1:207), vari hemställts, att
riksdagen måtte besluta att till resestipendier åt lärare vid de allmänna
läroverken för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 21,000 kronor, därav
15,000 kronor till lärare i främmande levande språk och 6,000 kronor till
andra läroverkslärare, särskilt vid provårsläroverken.
Ifrågavarande anslag, som var indraget under budgetåren 1932/36, återuppfördes
av 1936 års riksdag med 15,000 kronor och höjdes av 1938 års
riksdag till 17,500 kronor, av vilket belopp 15,000 kronor disponeras till
resestipendier åt lärare i främmande levande språk och 2,500 kronor till
resestipendier åt lärare, särskilt vid de läroverk, där provårskurs är anordnad.
Anslaget är nu betecknat såsom reservationsanslag.
Av statsrådsprotokollet inhämtas, att skolöverstyrelsen hemställt örn en anslagshöjning
till 40,000 kronor, varav 30,000 kronor skulle disponeras till
resestipendier åt lärare i främmande levande språk och 10,000 kronor till
resestipendier åt lärare, särskilt vid de läroverk, där provårskurs är anordnad.
Departementschefen har för egen del anfört, att ehuru han väl insåge vikten
av detta anslagsändamål, han ansåge sig icke kunna nu tillstyrka en höjning
av anslaget, som så sent som av 1938 års riksdag höjts till 17,500
kronor. I detta sammanhang påpekade departementschefen, att årligen ett
ganska stort antal språklärare bereddes möjligheter till utlandsvistelse som
ledare för det under statens kontroll och garanti numera stående skolungdomsutbytet
med utlandet.
A förevarande reservationsanslag förelåg vid utgången av budgetåret 1936/
37 en reservation av 550 kronor och vid utgången av budgetåret 1937/38
en reservation av 1,100 kronor. Departementschefen har med erinran härom
föreslagit, att åt anslaget hädanefter skulle givas karaktären av obetecknat
anslag, varvid han förutsatte, att för ändamålet Hnge under nästa
budgetår tagas i anspråk vid utgången av budgetåret 1938/39 eventuellt
föreliggande reservation.
Till stöd för det motionsvis gjorda yrkandet har anförts:
Det är uppenbart, att det till resestipendier åt lärare, särskilt vid provårsläroverk,
avsedda beloppet, som före 1932 uppgick till 6,000 kronor, och
som under ett par år i början av 1920-talet genom en förstärkning på
extra stat till och med uppgick till dubbla beloppet, 12,000 kronor, nu är
orimligt för litet för sitt viktiga syfte. I stället för att, som naturligt och
behövligt vore, ökas med hänsyn till det under de senare åren starkt ökade
antalet lärare har det vid sitt återuppförande på budgeten så avsevärt minskats
som från 6,000 till 2,500 kronor. Skolöverstyrelsen har på goda
grunder tillstyrkt 10,000 kronor. I varje fall borde åtminstone den av
riksdagen under en lång följd av år tidigare beviljade summan 6,000 kronor
nu efter lärarkårens ökning under inga förhållanden få underskridas.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
79
Det stora värdet och det med utvecklingen av det inre arbetet och lärjungarnas
självverksamhet stigande behovet av kontakt med den pedagogiska
utveckligen i andra kulturländer ligger i öppen dag. Genom så stark
inknappning på detta anslag, vars vikt departementschefen själv vitsordar,
försvåras i hög grad denna för vårt undervisningsväsen betydelsefulla
kontakt.
Utskottet får erinra örn att riksdagen i sin skrivelse nr 8 år 1938 under
punkten 108 uttalade, att i betraktande av de stora utgifter, staten årligen
iklädde sig för lärares utbildning, det syntes mindre ändamålsenligt, att icke
tillräckliga anslagsmedel ställdes till förfogande för den fortbildning av lärarpersonal,
som utländska studieresor förmedlade. Med hänsyn härtill beslöt
riksdagen för budgetåret 1938/39 en höjning av förevarande anslag med
2,500 kronor, vilket belopp avsågs till resestipendier åt lärare, särskilt vid
de läroverk, där provårskurs vore anordnad.
Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle för nästa budgetår avses enahanda
belopp för sistnämnda ändamål som för innevarande budgetår. De i motionen
anförda skälen tala emellertid enligt utskottets mening för en höjning
av ifrågavarande anslagsmedel, och utskottet vill förorda, att till resestipendier
åt lärare, särskilt vid de läroverk, där provårskurs är anordnad, avses
sammanlagt 4,000 kronor, innebärande en anslagsökning med 1,500 kronor.
Anslaget bör på grund härav för nästa budgetår uppföras med (17,500 +
+ 1,500=) 19,000 kronor, att disponeras på följande sätt:
1. Resestipendier åt lärare i främmande levande språk .... kronor 15,000
2. Resestipendier åt lärare, särskilt vid de läroverk, där provårskurs
är anordnad............................ » 4,000
Summa kronor 19,000
Kungl Maj:ts förslag om anslagets förändring från reservationsanslag till
obetecknat anser utskottet sig icke kunna biträda. Lärarna äro i regel hänvisade
till att utnyttja sina ferier, särskilt sommarferierna för sådana studieresor,
varom här är fråga. Erfarenheten visar, att i åtskilliga fall lärare
av olika anledningar icke, sedan resestipendium tilldelats, kunnat utnyttja
detsamma under närmast infallande sommarferier och i sådana fall har stipendiet
hittills kommit vederbörande tillgodo under. nästpåföljande budgetår.
Denna möjlighet synes utskottet alltjämt böra hållas öppen, varför
utskottet förordar, att förevarande anslag bibehålies såsom reservationsanslag.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majda förslag
och herr Bergmans ovannämnda motion (1:207), till Allmänna
läroverken: Hesestipendicr åt lärare för budgetåret
1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 19,000 kronor.
Utskottet.
80
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
128:o) Allmänna läroverken: Intagningsnämnder. Beträffande vad
Kungl. Maj:t (punkt 125) föreslagit i fråga om anslag till förevarande ändamål
avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäles.
129:o) Allmänna läroverken: Ersättning för djäknepenningar m. m.
Allmänna läroverken: Diverse oförutsedda behov. Undervisning
genom infödda lärare i tyska, engelska och franska språken vid
de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 126, sid. 260), vilket innebär en med hänsyn till anslagsbelastningen
för budgetåret 1937/38 företagen sänkning av förslagsanslaget
till diverse oförutsedda behov med 5,000 kronor, men i övrigt samma
medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1939/40 anvisa
a) till Allmänna läroverken: Ersättning för djäJcnepenningar
m. m. ett anslag av 8,500 kronor;
b) till Allmänna läroverken: Diverse oförutsedda behov ett
förslagsanslag av 15,000 kronor;
c) till Undervisning genom infödda lärare i tyska, engelska
och franska språken vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter
ett förslagsanslag av 23,000 kronor.
130:o) Bidrag för undervisning i danska och norska språken vid
de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 127, sid. 260 och 261), vilket innebär en anslagshöjning
med 2,000 kronor, avsedd till rese- och traktamentsersättniugar åt de
lektorer, som handhava ifrågavarande undervisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag för undervisning i danska
och norska språken vid de allmänna läroverken ra. fl. läroanstalter
för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 5,000
kronor.
131 :o) Kurser för lärare vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter.
Kungl. Majit har (punkt 128, sid. 262—267) föreslagit riksdagen
att till kurser för lärare vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter
för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 24,700 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av fru Ruth Gustafson och herr A. Andersson i Falkenberg väckt
motion (II: 302), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att av Kungl.
Majit äskat anslag å 7,500 kronor till en kurs för lärare i manlig slöjd vid
de allmänna läroverken skall utgå till en yrkespedagogisk kurs för slöjdlärare
med yrkesutbildning.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för detta yrkande, hänvisas till
motionen.
Statsutskottets utlåtande Nr 8. 81
Av statsrådsprotokollet inhämtas, att det av Kungl. Majit äskade anslaget
är avsett att disponeras på följande sätt:
1. Tre kurser i sexualundervisning och sexualhygien.....kronor 11,200
2. En kurs för utbildande av lärare i manlig slöjd...... » 7,500
3. En kurs i fysik.............................. » 6,000
Summa kronor 24,700.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 3,200 kronor, belöpande
å anslagsmedlen till kurser i sexualundervisning och sexualhygien,
vilka utökats till tre mot två för innevarande budgetår. Kursen i fysik
är ny. Samma belopp, som beräknats för denna kurs, har under innevarande
budgetår avsetts till en kurs i samhälls- och ekonomilära. För innevarande
budgetår är av förevarande anslag ett belopp av 7,500 kronor avsett
till en kurs för utbildande av lärare i manlig slöjd för yrkesmän med
otillräcklig pedagogisk utbildning. Slöjdkursen för nästa budgetår skulle anordnas
för slöjdlärare med otillräcklig yrkesteknisk erfarenhet. Härom inhämtas
av statsrådsprotokollet bland annat:
I sina anslagsäskanden för budgetåret 1938/39 hade skolöverstyrelsen föreslagit
anordnande av två sexveckorskurser för utbildande av lärare i manlig
slöjd och i samband därmed hemställt om ett anslag å 7,500 kronor för
varje kurs, eller tillsammans 15,000 kronor. Den ena av dessa kurser skulle
vara avsedd för yrkesmän med mindre tillfredsställande pedagogisk utbildning,
den andra för lärare med otillräcklig yrkesteknisk erfarenhet. 1938
års riksdag hade ej ansett sig kunna bevilja medel till mera än en kurs
av ifrågavarande slag och anvisade härför det begärda beloppet, 7,500 kronor,
avsett för pedagogisk utbildning av yrkesmän.
I sin skrivelse nr 8/1938, punkt 112, anförde riksdagen, att den förutsatte,
att Kungl. Majit för en följande riksdag ånyo framlade förslag om anvisande
av medel för detta ändamål, örn behov framdeles funnes föreligga av en kurs
jämväl för lärare med otillräcklig yrkesteknisk utbildning, varvid enligt riksdagens
mening även borde övervägas, huruvida den utbildning, som den för
ändamålet ifrågasatta sexveckorskursen skulle förmedla, kunde förväntas
bliva tillräcklig för lärarnas behov.
Skolöverstyrelsen har i skrivelse den 31 augusti 1938 framhållit, att, då
den kurs, vartill medel beviljats för innevarande budgetår, ännu ej hållits
— den vore avsedd att taga sin början den 1 november 1938 — överstyrelsen
för det dåvarande icke hade några erfarenheter av densammas effektivitet.
Att det förelåge ett starkt behov av en kurs i manlig slöjd även
för lärare med otillräcklig yrkesteknisk erfarenhet ansåge överstyrelsen emellertid
ställt utom varje tvivel. Överstyrelsen föresloge sålunda anordnande
under budgetåret 1939/40 av en sexveckorskurs för utbildande av lärare i
manlig slöjd vid de allmänna läroverken och därmed jämförbara läroanstalter
med tillträde för lärare med otillräcklig yrkesteknisk utbildning.
Departementschefen har för egen del anfört bland annat:
Överstyrelsen synes för sin del anse, att den ifrågasatta kursen bör kunna
tillförsäkra deltagarna erforderlig utbildning och stöder sig därvid på vunnen
Bihang till riksdagens protokoll 1939, 6 sami. Nr 8. 6
82
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
erfarenhet från tidigare liknande kurser. För egen del vill jag framhålla,
att det givetvis icke kan vara meningen att bereda personer helt i avsaknad
av yrkestekniska färdigheter tillträde till kursen. Kursen bör stå öppen endast
för sådana, som redan äga viss utbildning eller erfarenhet på området men
som äro i behov av att komplettera och utvidga sina yrkestekniska kunskaper.
Jag anser mig böra fästa visst avseende vid överstyrelsens förutberörda
uttalande om att även en kort utbildningskurs kan medföra överraskande
vackra resultat, örn anlag och intresse äro tillfinnandes hos kursdeltagarna.
Behovet av kursverksamhet av denna art ökas för varje år — jag tillåter
mig i detta hänseende hänvisa till vad jag i ämnet yttrade i 1938 års åttonde
huvudtitel (sid. 331) — och innan en fastare organiserad utbildningsverksamhet
kommit till stånd, är det nödvändigt att hjälpa sig fram med provisoriska
anordningar. Med hänsyn härtill är jag beredd att tillstyrka överstyrelsens
föreliggande förslag örn inrättande av en yrkesteknisk kurs i manlig
slöjd under nästa budgetår, varvid jag förutsätter, att urvalet av deltagare
i kursen kommer att ske med iakttagande av vad ovan anförts. Jag beräknar
för berörda ändamål ett anslagsbelopp av 7,500 kronor.
Utskottet. Ehuru utskottet, i anslutning till det av 1938 års riksdag gjorda uttalandet,
ifrågasätter huruvida den under nästa budgetår planerade kursen för
slöjdlärare med otillräcklig yrkesteknisk erfarenhet kan på den korta tid,
som för kursen står till buds, medföra åsyftat resultat, anser utskottet det
likväl vara av värde, att en dylik kurs försöksvis anordnas. Utskottet tillstyrker
alltså att medel anvisas för ändamålet och avstyrker bifall till den
i ämnet väckta motionen.
Jämväl i övrigt biträder utskottet Kungl. Majda förslag och hemställer,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majds förslag
och med avslag å fru Gustafsons och herr Anderssons ovannämnda
motion (II: 302), till Kurser för lärare vid de allmänna
läroverken m. fl. läroanstalter för budgetåret 1939/40 anvisa
ett anslag av 24,700 kronor.
132:o) Kommunala läroverk: Understöd åt vissa kommunala gymnasier.
I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 129, sid. 267—271),
vilket innebär en anslagshöjning med 2,800 kronor, uppkommen genom å
ena sidan beviljande för första gången av understöd åt kommunala gymnasiet
i Hässleholm och å andra sidan bortfallande av understödet till kommunala
gymnasiet i Eslöv och sänkning av understödet till kommunala
gymnasiet i Motala, vilka senare läroanstalter för närvarande äro under
ombildning till statliga gymnasier, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kommunala läroverk: Understöd åt
vissa kommunala gymnasier för budgetåret 1939/40 anvisa
ett anslag av 16,500 kronor.
133:o) Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor.
Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala mellanskolor. Beträf
-
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
83
tande vad Kungl. Majit (punkt 130) föreslagit i fråga om anslag till förevarande
ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket
härmed
anmäles.
134:o) Kommunala läroverk: Resestipendier åt lärare i främmande
levande språk vid kommunala flickskolor och kommunala mellanskolor.
Kungl. Majit har (punkt 131, sid. 272 och 273) föreslagit riksdagen
att till Kommunala läroverk: Resestipendier åt lärare i främmande levande
språk vid kommunala flickskolor och kommunala mellanskolor för budgetåret
1939/40 anvisa ett anslag av 7,000 kronor.
Kungl. Majits förslag innebär en anslagshöjning med 1,000 kronor, motiverad
med tillkomsten under år 1938 av tre kommunala flickskolor och tre
kommunala mellanskolor. Departementschefen har förutsatt, att anslaget
skulle fördelas med 3,300 kronor till kommunala flickskolor och med 3,700
kronor till kommunala mellanskolor. Därjämte innebär Kungl. Majits förslag,
att anslaget, vilket för närvarande är betecknat såsom reservationsanslag,
för nästa budgetår skall uppföras såsom obetecknat anslag. Departementschefen
har dock förutsatt, att vid utgången av nu löpande budgetår
eventuellt förefintlig reservation å anslaget får tagas i anspråk för ändamålet
under budgetåret 1939/40.
Vid utgången av budgetåret 1936/37 förelåg å förevarande anslag en
reservation av 600 kronor och vid utgången av budgetåret 1937/38 en reservation
av 1,300 kronor.
Utskottet har icke funnit anledning till annan erinran mot Kungl. Majits
förslag än att utskottet, under hänvisning till vad under punkten 127 här
ovan anförts, funnit anslaget böra jämväl i fortsättningen betecknas såsom
reservationsanslag.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till Kommunala läroverk: Resestipendier
åt lärare i främmande levande språk vid kommunala flickskolor
och kommunala mellanskolor för budgetåret 1939/40
anvisa ett reservationsanslag av 7,000 kronor.
135:o) Privatläroverk: Bidrag till högre goss- och samskolor. Privatläroverk:
Bidrag till högre flickskolor. Beträffande vad Kungl.
Majit (punktj 132) föreslagit i fråga om anslag till förevarande ändamål
avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäles.
136:o) Privatläroverk: Bidrag till enskilda mellanskolor. I enlighet
med Kungl. Majits förslag (punkt 133, sid. 273 och 274), vilket innebär
samma medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
Utskottet.
84
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottet.
att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till enskilda
mellanskolor för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag
av 77,300 kronor.
137:o) Privatläroverk: Bidrag till Olofskolan i Stockholm. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 134, sid. 274 och 275), vilket innebär
samma medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till Olofskolan
i Stockholm för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av
10,000 kronor.
138:o) Privatläroverk: Resestipendier åt lärare i främmande levande
språk. Kungl. Maj:t har (punkt 135, sid. 275 och 276) föreslagit riksdagen att
till Privatläroverk: Resestipendier åt lärare i främmande levande språk för
budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 3,000 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagsminskning med 1,000 kronor,
föranledd av nedgången i antalet statsunderstödda privatläroverk. Därjämte
innebär förslaget, att anslaget, som nu är uppfört såsom reservationsanslag,
från och med nästa budgetår anvisas som obetecknat, varvid dock förutsatts,
att vid utgången av löpande budgetår förefintlig reservation å anslaget
må tagas i anspråk för ändamålet under budgetåret 1939/40.
Utskottet, som i fråga om anslagsbeloppets storlek icke har något att erinra
mot Kungl. Majda förslag men på i punkten 127 i det föregående angivna
skäl anser anslaget böra alltjämt betecknas såsom reservationsanslag,
hemställer,
att riksdagen må till Privatläroverk: Besestipendier åt lärare
i främmande levande språk för budgetåret 1939/40 anvisa
ett reservationsanslag av 3,000 kronor.
139:o) Privatläroverk: Bidrag till de statsunderstödda enskilda läroanstalternas
vikariatskassa. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
136, sid. 276), vilket innebär en med hänsyn till den beräknade medelsåtgången
företagen anslagsminskning med 1,600 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till de statsunderstödda
enskilda läroanstalternas vikariatskassa för budgetåret
1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 10,000 kronor.
140:o) Privatläroverk: Ersättning åt vissa lärarinnor vid statsunderstödda
enskilda läroanstalter. I enlighet med Kungl. Majda förslag
(punkt 137, sid. 277—282), vilket innebär en anslagshöjning med 37,000
kronor föranledd dels av att vissa privatläroverk i Stockholm under nästa budgetår
förutsättas bliva ombildade till kommunala flickskolor, dels ock av
vissa ändringar i grunderna för ifrågavarande ersättnings utgående, hemställer
utskottet,
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
85
att riksdagen må
a) godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 4 januari 1939 förordade
grunderna för ersättning åt vissa lärarinnor i övningsämnen;
b) till Privatläroverk: Ersättning åt vissa lärarinnor vid
statsunderstödda enskilda läroanstalter för budgetåret 1939/40
anvisa ett förslagsanslag av 81,000 kronor.
141 :o) Understöd åt vissa anstalter för utbildande av lärarinnor
i kvinnlig slöjd. I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 138, sid.
282 och 283), vilket innebär samma medelsanvisning som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Understöd åt vissa anstalter för utbildande
av lärarinnor i kvinnlig slöjd för budgetåret 1939/40
anvisa ett anslag av 19,000 kronor.
142:o) Bidrag till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 139, sid. 283), vilket innebär samma
medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till fackskolan för huslig
ekonomi i Uppsala för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag
av 70,000 kronor.
143:o) Understöd till utbildningskurser för lärarinnor i hushållsgöromål.
I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 140, sid. 283), vilket
innebär samma medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må såsom Understöd till utbildningskurser
för lärarinnor i hushållsgöromål för budgetåret 1939/40 anvisa
ett anslag av 12,000 kronor.
144:o) Läroboksnämnden. Centralnämnden för skolungdomsutbytet
med utlandet. I enlighet med Kungl. Majds förslag (punkt 141, sid. 284),
vilket innebär samma medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1939/40 anvisa
a) till Läroboksnämnden ett anslag av 15,000 kronor;
b) till Centralnämnden för skolungdomsutbytet med utlandet
ett förslagsanslag av 1,000 kronor.
86
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Folkundervisningen.
Anstalter för lärarutbildning m. m.
145:o) Folkskoleseminarier: Avlöningar. Folkskoleseminarier: Omkostnader.
Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 142) föreslagit i fråga
om anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen
utlåtande, vilket härmed
anmäles.
146:o) Folkskoleseminarier: Materiel, böcker m. m. I enlighet med
Kungl. Majits förslag (punkt 143, sid. 285 och 286), vilket innebär samma
medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskoleseminarier: Materiel, böcker
m. m. för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av 74,000 kronor.
147:o) Folkskoleseminarier: Stipendier m. m. I enlighet med Kungl.
Majits förslag (punkt 144, sid. 286—290), vilket innebär en anslagshöjning
med 29,700 kronor, huvudsakligen belöpande å elevstipendier, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Folkskoleseminarier: Stipendier m. m.
för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 168,100 kronor.
148:o) Folkskoleseminarier: Utrustning. I enlighet med Kungl. Majits
förslag (punkt 145, sid. 290—294), vilket innebär en anslagshöjning med
15,000 kronor, föranledd av beslutade eller planerade byggnadsföretag, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Folkskoleseminarier: Utrustning för
budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 40,000
kronor.
149:o) Småskoleseminarier: Avlöningar. Småskoleseminarier: Omkostnader.
Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 146) föreslagit i fråga örn
anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen
utlåtande, vilket härmed
anmäles.
150:o) Småskoleseminarier: Materiel, böcker m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 147, sid. 294 och 295), vilket innebär en anslagshöjning
med 2,700 kronor, föranledd av ett tillfälligt behov, hemställer
utskottet,
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
87
att riksdagen må till SmåsJcoleseminarier: Materiel, böcker
m. m. för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av 17,000 kronor.
151 :o) Småskoleseminarier: Stipendier m. m. I anslutning till Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 148, sid. 295—297), vilket innebär en anslagshöjning
med 12,800 kronor, varav 12,000 kronor belöpa å elevstipendier och återstoden
å ett nytt anslagsändamål, nämligen bidrag till lärares vid småskoleseminarierna
studiebesök vid folkskolor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Småskoleseminarier: Stipendier m. m.
för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 48,800 kronor.
152:o) Småskoleseminarier: Utrustning. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 149, sid. 297—299), vilket innebär en anslagshöjning med
9,000 kronor, sammanhängande med planerade eller beslutade byggnadsföretag,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Småskoleseminarier: Utrustning för
budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 19,000
kronor.
153:o) Småskoleseminarier: Anordnande av fortbildningskurser för
småskollärare. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 150, sid. 299
och 300), vilket innebär återuppförande å riksstaten av förevarande anslag,
som senast anvisats för budgetåret 1937/38, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Småskoleseminarier: Anordnande av
fortbildningskurser för småskollärare för budgetåret 1939/40
anvisa ett anslag av 4,000 kronor.
154:o) Bidrag till avlöning åt vissa på indragningsstat hos landsting
uppförda seminarielärare m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 151, sid. 300—302), vilket innebär en av den beräknade medelsåtgången
betingad anslagsminskning med 3,000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) såsom Bidrag till avlöning åt vissa på indragningsstat
hos landsting uppförda seminarielärare m. m. för budgetåret
1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 70,000 kronor;
b) medgiva, att icke-ordinarie ämneslärarinnan Sigrid
Degerman må under budgetåret 1939/40 — därest hon på
grund av inskränkning i verksamheten vid statens småskoleseminarier
bliver utan anställning — bibehållas vid de avlöningsförmåner,
hon ägt uppbära såsom icke-ordinarie ämneslärarinna
vid småskoleseminariet i Strängnäs under läsåret
1934—35.
88
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
155:o) Bidrag till Ericastiftelsen för lärarutbildning. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 152, sid. 302—304), vilket innebär en anslagshöjning
med 2,000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till Ericastiftelsen för
lärarutbildning för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av
7,000 kronor.
156:o) Resestipendier åt lärare vid vissa till folkundervisningen
hörande läroanstalter. Kungl. Majit har (punkt 179, sid. 345 och 346)
föreslagit riksdagen att till Högre folkskolor: Resestipendier åt lärare i
främmande levande språk för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 1,500
kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herr D. Norman (I: 38) och den andra inom andra kammaren av herr L. V.
Lindén (II: 88), vari hemställts, att riksdagen till resestipendier åt lärare vid
folkskoleseminarier, lärare vid småskoleseminarier, lärare vid folkskolor,
lärare vid fortsättningsskolor, lärare vid småskolor, lärare vid mindre folkskolor,
biträdande lärare vid folkskolor, lärare vid högre folkskolor, föreståndare
och lärare vid rikets abnormskolor (dövsturaskolor, blindskolor och
sinnesslöanstalter) samt vid skyddshem ävensom åt statens folkskolinspektörer
ville för budgetåret 1939/40 bevilja ett anslag av 30,000 kronor, att
utgå enligt de villkor och bestämmelser som Kungl. Majit kan finna skäl
föreskriva;
dels oclc en inom första kammaren av herr E. Sjödahl väckt motion (I: 78),
vari hemställts, att riksdagen måtte besluta till resestipendier åt lärare vid
folk- och småskoleseminarier för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av
4,000 kronor.
Kungl. Majits under punkten 179 framlagda förslag innebär allenast den
förändringen i förhållande till det för innevarande år anvisade anslaget till
resestipendier åt lärare i främmande levande språk vid högre folkskolor,
att nämnda anslag föreslås förändrat från reservationsanslag till obetecknat
anslag.
Av punkten 179 i statsrådsprotokollet inhämtas, att skolöverstyrelsen hemställt
örn beviljande för nästa budgetår av ett anslag av 30,000 kronor till
resestipendier åt de i ovannämnda motioner I: 38 och lii 88 angivna kategorierna
befattningshavare vid undervisningsväsendet, men att departementschefen
funnit sig icke kunna förorda bifall till denna hemställan.
I sistnämnda motioner har framhållits bland annat, att med allt erkännande
av studieresornas betydelse särskilt för de lärare, som undervisade
i främmande språk, måste också beaktas, att liknande behov gjort
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
89
sig gällande för övriga lärare vid olika slag av läroanstalter. I såväl vårt
eget land som i andra kulturländer påginge ett nydaningsarbete inom skolans
värld med en hastig utveckling jämväl på det pedagogiska området i allmänhet.
Att undervisningsväsendets befattningshavare bereddes möjlighet
att genom studier av skollivet i andra orter inom och utom landet följa
denna utveckling måste vara av stort värde.
I motionen 1:78 har bland annat anförts:
I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag föreslås under åttonde
huvudtiteln anslag till resestipendier åt lärare vid de allmänna läroverken
med 17,500 kronor samt till resestipendier åt lärare i främmande levande
språk vid de kommunala flickskolorna med 3,300 kronor, vid de kommunala
mellanskolorna med 3,700 kronor, vid privatläroverken med 3,000 kronor,
vid de högre folkskolorna med 1,500 kronor och vid handelsgymnasierna
med 1,500 kronor. Vid sådant förhållande måste det framstå som obilligt
mot lärarna vid folk- och småskoleseminarierna, att intet anslag föreslagits
för dem. De främmande levande språken ha numera en väsentligt betydelsefullare
plats vid folk- och småskoleseminarierna än tidigare. Vad folkskoleseminarierna
angår, ha enligt 1937 års stadga och undervisningsplan dessa
språk där ett betydande timtal, och språklärarna vid folkskoleseminarierna
kunna med hänsyn till de krav, som ställas på dem, utan tvekan sägas ha
ännu större behov av studieresor än motsvarande lärare vid en stor del av
ovan uppräknade läroanstalter.
Av de ovan nämnda anslagen är ett, nämligen anslaget till de allmänna
läroverken, avsett icke blott för språklärare utan även för andra lärare, särskilt
vid de läroverk, där provårskurs är anordnad. Då seminarierna såsom
lärarutbildningsanstalter närmast torde böra jämföras med dessa läroanstalter,
synes i analogi härmed ett anslag till folk- och småskoleseminarierna
böra avses icke blott för lärare i främmande språk utan även för andra
lärare. Detta gäller naturligtvis i särskild grad för de folkskoleseminariet
som utom att vara utbildningsanstalter för folkskollärare även lia provårskurser
för lärare vid läroverk och seminarier. Provårsseminariernas lärare
böra givetvis fullt ut jämställas med provårsläroverkens, då de i avseende
å provårskurser fylla samma funktioner.
w
Utskottet får erinra, att under budgetåren 1929/32 på riksstaten var uppfört
ett reservationsanslag å 25,000 kronor till resestipendier åt lärare vid vissa
till folkundervisningen hörande läroanstalter. Under budgetåret 1931/32
avfördes å anslaget resestipendier åt lärare vid folk- och småskoleseminarier,
folk- och småskolor, fortsättningsskolor samt högre folkskolor ävensom
åt föreståndare och lärare vid rikets abnormskolor samt vid skyddshem.
För högre folkskolor avsågs nämnda budgetår ett belopp av 1,500 kronor.
Under budgetåren 1932/36 utgick icke något anslag för ifrågavarande ändamål.
För vart och ett av budgetåren 1936/39 hava åter anvisats anslag av
1,500 kronor till resestipendier åt lärare vid högre folkskolor. I anledning
av ett vid 1938 års riksdag motionsvis framställt yrkande av i huvudsak
samma innebörd, som det i motionerna I: 38 och II: 88 nu framställda, uttalade
utskottet, att utskottet, som väl insåge betydelsen av att lärarna genom
Utskottet.
90
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
studieresor sattes i tillfälle att tillägna sig en för sin lärarverksamhet lämplig
fortbildning, förutsatte, att Kungl. Maj:t ägnade denna fråga uppmärksamhet
och för 1939 års riksdag framlade förslag i ämnet.
Något förslag örn resestipendier till här åsyftade lärarkategorier har emellertid
icke av Kungl. Maj:t nu framlagts i vidare mån, än att för nästa
budgetår skulle avses ett anslag av 1,500 kronor till resestipendier åt lärare
i främmande levande språk vid högre folkskolor.
Utskottet, som vidhåller den mening, varåt utskottet vid nästlidet års
riksdag givit uttryck, anser det befogat att åter uppföra på riksstaten det
anslag till resestipendier åt lärare vid vissa till folkundervisningen hörande
läroanstalter, som senast utgick för budgetåret 1931/32. Anslaget torde böra
uppföras för nästa budgetår med 15,000 kronor, däri inräknat jämväl det av
Kungl. Maj:t äskade anslaget å 1,500 kronor till resestipendier åt lärare i
främmande levande språk vid högre folkskolor. Då resestipendier icke tidigare
utgått till folkskolinspektörerna, anser sig utskottet icke nu böra föreslå
att inspektörerna skola komma i åtnjutande av dylika stipendier redan
för nästa budgetår, men förutsätter att Kungl. Maj:t tager denna fråga
under närmare övervägande. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att
fördela det av utskottet tillstyrkta anslaget mellan ovannämnda läroanstalter
samt utfärda närmare föreskrifter i ämnet.
Med vad utskottet sålunda anfört och föreslagit torde de ifrågavarande
motionerna I: 38 och II: 88 samt I: 78 få anses besvarade.
På tidigare av utskottet under punkten 127 angivna skäl föreslår utskottet
att ifrågavarande anslag uppföres såsom reservationsanslag.
Utskottet hemställer således,
att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och
herrar Normans och Lindéns samt herr Sjödahls ovannämnda
motioner (I: 38 och II: 88 samt I: 78), må till Besestipendier
åt lärare vid vissa till folkundervisningen hörande
läroanstalter för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av 15,000 kronor.
Folkskolinspektionen.
157:o) Folkskolinspektionen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt
153, sid. 304—310) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
förordad personalförteckning för folkskolinspektionen, att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1939/40, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för folkskolinspektionen, att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1939/40, dels ock till Folkskolinspektionen:
Avlöningar för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av
619,400 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
91
Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 97,000 kronor, varav
10,400 kronor betingats av framställt förslag örn ändrade grunder för ersättning
till expeditionsbiträden och återstoden å den förutnämnda löneregleringen.
För av expeditionsarbetet föranledda omkostnader utgå för närvarande
till varje folkskolinspektör till expensersättning 500 kronor och till ersättning
för expeditionsbiträde högst 450 kronor, eller tillhopa 950 kronor.
Skolöverstyrelsen har ifrågasatt en allmän utredning av frågan örn vad
som för den nutida folkskolinspektionens rationella utövande kunde anses
behövligt i fråga om såväl lokal utrustning som personlig arbetshjälp och
i avvaktan på resultatet av denna utredning föreslagit en höjning av ersättningen
till expeditionsbiträde från 450 kronor till 1,000 kronor.
Departementschefen har i likhet med skolöverstyrelsen funnit utvecklingen
under de allra senaste åren påkalla en förnyad omprövning av frågan om
bestridande av kostnaderna för folkskolinspektörernas expeditionsutgifter av
olika slag. Folkskolinspektörernas arbetsuppgifter, och ej minst det löpande
expeditionsarbetet, hade under de senaste åren ytterligare avsevärt ökats.
Departementschefen funne det uppenbart, att det läge i statens men också i
skoldistriktens intresse, att inspektörerna icke bleve för mycket bundna av
expeditionsgyromål utan kunde ögna huvuddelen av sin tid åt den omedelbara
tillsynen av folkskoleväsendet inom vederbörande distrikt. Departementschefen
hade tidigare haft tillfälle understryka betydelsen härav och
ville under hänvisning till de senare årens reformverksamhet inom folkskoleväsendet
betona, att framgången av de åtgärder, som av statsmakterna
vidtoges till folkundervisningens förbättrande, till icke ringa del vore beroende
av inspektörernas insatser. Emellertid stöde berörda fråga i visst samband
med spörsmålet örn skolöverstyrelsens omorganisation. Sedan ståndpunkt
tagits till sistnämnda organisationsfråga, borde enligt departementschefens
mening den av överstyrelsen berörda frågan underkastas ett allsidigt
övervägande. I avvaktan härpå syntes den nu utgående ersättningen
till expeditionsbiträde provisoriskt böra höjas med 200 kronor till 650 kronor
för varje inspektör.
Utskottet är ense med departementschefen om att det ligger i det allmännas
intresse, att folkskolinspektörerna icke för mycket bindas av expeditionsgöromål,
utan kunna ägna huvuddelen av sin tid åt den omedelbara
tillsynen av folkskoleväsendet inom vederbörande distrikt. De omfattande
förändringar på folkskoleväsendets område, som företagits under senare år,
har utan tvivel medfört en betydande stegring av inspektörernas arbetsbörda,
varför åtgärder i syfte att underlätta densamma, särskilt i vad avser det
expeditionella arbetet, måste anses i hög grad befogade. Departementschefen
har ställt i utsikt en allsidig omprövning av frågan om bestridande
av kostnaderna för folkskolinspektörernas expeditionsutgifter av olika slag.
TJtakottet.
92
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottet anser det angeläget, att denna utredning, så snart detta med
hänsyn till spörsmålet om skolöverstyrelsens omorganisation låter sig göra,
verkställes och förslag i ämnet underställes riksdagen. Den av departementschefen,
såsom ett provisorium i avvaktan på resultatet av nämnda utredning,
föreslagna höjningen med 200 kronor av ersättningen till expeditionsbiträden
får utskottet giva sin anslutning.
Vad Kungl. Maj:t i övrigt under denna punkt föreslagit har icke givit
utskottet anledning till erinran eller uttalande. Utskottet hemställer således,
att riksdagen må
a) godkänna följande personalförteckning för folkskolinspektionen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1939/40:
Personalförteckning.
Befattning. Lönegrad.
Tjänstemän å ordinarie stat.
52 folkskolinspektörer.......................A 26
1 nomadskolinspektör......................A 26;
b) godkänna följande avlöningsstat för ''folkskolinspektionen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1939/40:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis..................kronor 524,000
2. Arvode och särskild ersättning, bestämd
av Kungl. Majit:
a. Grundbelopp.......kronor 1,500
b. Vikariatsersättningar
m. m., förslagsvis .... » 300 » 1,800
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
.................... » 33,800
4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och
icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis . . » 28,300
5. Rörligt tillägg, förslagsvis.......... » 31,500
Summa förslagsanslag kronor 619,400;
c) till FolksJcolinspeJdionen: Avlöningar för budgetåret
1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 619,400 kronor.
158:o) Folkskolinspektionen: Reseersättningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 154, sid. 310), vilket innebär samma medelsanvisning
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
93
att riksdagen må till Folkskolinspektionen: Reseersättningar
för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 175,000
kronor.
Folkskoleväsendet.
159:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor.
Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 155) föreslagit i fråga om
anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen
utlåtande, vilket härmed
anmäles.
160:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare i slöjd vid
folkskolor, mindre folkskolor eller särskilda slöjdskolor. Folkskolor
m. m.: Bidrag till avlöning åt lärarinnor i hushållsgöromål vid
egentliga folkskolor m. m. Kungl. Majit har (punkt 156, sid. 311—319)
föreslagit riksdagen att
dels godkänna av departementschefen föreslagna ändringarna i gällande
grunder för statsbidrag till undervisning i slöjd vid folkskola, mindre folkskola
eller särskild slöjdskola samt vid vissa sjuk vårdsanstalter och barnhem,
att träda i tillämpning från och med den 1 juli 1939,
dels till Folkskolor m. m.i Bidrag till avlöning åt lärare i slöjd vid folkskolor,
mindre folkskolor eller särskilda slöjdskolor för budgetåret 1939/40
anvisa ett förslagsanslag av 3,650,000 kronor,
dels ock till Folkskolor m. m.i Bidrag till avlöning åt lärarinnor i hushållsgöromål
vid egentliga folkskolor m. m. för budgetåret 1939/40 anvisa
ett förslagsanslag av 400,000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herr D. Norman (I: 25) och den andra inom andra kammaren av herr L.
V. Lindén (lii 72), vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen av Kungl.
Majits förslag under punkt 156 av åttonde huvudtiteln ville för sin del
besluta,
l:o. att bestämmelserna rörande statsbidrag för undervisning i slöjd 6å
jämkas, att statsbidrag finge utgå dels enligt skolöverstyrelsens förslag för
två slöjdavdelningar, då antalet lärjungar uppginge till minst 20, och dels
för högst 136, 144 eller 156 timmar årligen, beroende på örn läsåret omfattade
34''/*, 36 V* eller 39 veckor, om och under villkor att slöjdundervisningen
vore anordnad hela läsåret med fyra timmar i veckan, men eljest
för högst 128 timmar,
2:o. att uttala, att slöjdundervisningen icke bör inräknas i den i tjänstgöringsreglementet
för lärare vid folk- och småskolor angivna maximitjänstgöring
per vecka, som vederbörande lärare mot åtnjutande av de i reglementet
angivna löneförmånerna skall vara skyldig fullgöra, samt
94
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
3:o. att de härav betingade höjningarna av förslagsanslaget till Bidrag
till avlöning åt lärare i slöjd etc. måtte av riksdagen beviljas;
dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herr N. Holmström m. fl., (1:144) och den andra inom andra kammaren av
herr B. Lundqvist m. fl. (II: 129), vari hemställts,
l:o att riksdagen måtte fastställa ett arvode av 1 krona 60 öre per undervisningstim
me åt lärare i slöjd vid folkskolor, mindre folkskolor eller särskilda
slöjdskolor;
2:o att det statsanslagsberättigade timantalet ökas till högst 136, 144 och
156 timmar för respektive 34 Va, 36 Va och 39 veckors lästid samt
3:o att statsbidrag må utgå för två slöjdavdelningar, då antalet lärjungar
uppgår till minst 20;
dels och en inom andra kammaren av herr G. M. Fredberg väckt motion
(11:209), vari hemställts, att riksdagen må, i enlighet med skolöverstyrelsens
förslag, vid inarbetande av dyrtidstillägget i nu utgående ersättning för
undervisning i slöjd vid folkskola m. m. besluta att densamma bestämmes
till kronor 1: 60 per timme.
Beträffande de skäl, som anförts för ovannämnda, motionsvis gjorda yrkanden,
hänvisas — i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande
— till motionerna I: 25, 1:144 och II: 209.
Enligt gällande bestämmelser utgör arvodet till lärare i slöjd vid folkskolor,
mindre folkskolor eller särskilda slöjdskolor minst 1 krona 20 öre
för varje undervisningstimme. Statsbidraget härtill utgår med samma belopp,
dock att i intet fall statsbidraget får utgå med högre belopp för slöjdavdelning
under ett redovisningsår än 153 kronor 60 öre, motsvarande statsbidrag
för 128 timmar. Arvodet till lärarinnor i hushållsgöromål vid egentliga
folkskolor m. m. utgör minst 255 kronor för varje skolkökskurs eller
för kortare tid beräknat minst 7 kronor 50 öre för arbetsdag. Statsbidraget
härtill utgår med samma belopp.
Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag örn ändrade grunder för nämnda
statsbidrag innebär en omreglering av arvodena till lärare i slöjd och
hushållsgöromål i anknytning till de principer för ombildning av arvoden
på grund av bortfallande dyrtidstillägg, vilka av chefen för finansdepartementet
i annat sammanhang angivits och som lagts till grund för en omreglering
från och med nästa budgetår av ett flertal ur riksstaten utgående
arvodesbelopp. Någon anledning att för de ifrågavarande lärarna i slöjd och
hushållsgöromål tillämpa andra grunder för arvodessättningen fin som kommit
till användning i fråga om andra jämförliga befattningshavare anser
chefen för ecklesiastikdepartementet icke föreligga och anför i ärendet huvudsakligen
följande:
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
95
Enligt de av chefen för finansdepartementet angivna grunderna borde
arvodesregleringen för nästa budgetår begränsas till arvoden, som utgjorde
ersättning för bisysslor, medan däremot de arvoden borde bibehållas oförändrade,
vilka utgjorde ersättning för huvudsaklig sysselsättning. Omfattningen
av tjänstgöringen för lärarna i slöjd och hushållsgöromål vore
mycket skiftande. En närmare karakteristik av förhållandena på området
hade skolöverstyrelsen lämnat i skrivelse den 30 augusti 1930 angående
provisorisk avlöningsförbättring för dessa lärare (jfr 1931 års åttonde huvudtitel,
sid. 635 ff.). Överstyrelsen hade fördelat lärarna i slöjd på i huvudsak
följande lärarkategorier:
1. lärare med slöjdlärarbefattningen vid sidan av tjänst som lärare i folkskola,
småskola eller mindre folkskola;
2. lärare med anställning uteslutande som slöjdlärare och med full tjänstgöring,
uppgående till 25—30 veckotimmar eller därutöver;
3. lärare med anställning uteslutande som slöjdlärare men med ett lägre
antal — vanligen blott 4 — undervisningstimmar i veckan (dessa lärare
hade enligt överstyrelsens uppfattning i regel annan förvärvskälla eller sysselsättning
vid sidan av sin slöjdlärarbefattning, exempelvis snickeri- eller byggnadsverksamhet
för manliga slöjdlärare och yrkessömnad eller husmodersverksamhet
för kvinnliga slöjdlärare).
I fråga örn lärarinnor i hushållsgöromål hade en liknande uppdelning
synts kunna göras, men i regel kunde dessa lärarinnor betraktas såsom »särskilda»
lärare med full tjänstgöring.
Den provisoriska avlöningsförbättring för de nu ifrågavarande lärarna,
som riksdagen sedermera beviljat (jfr riksdagens skrivelse nr 8 A/1931,
sid. 73 ff.) och som fortfarande utginge, begränsades till att avse »särskilda»
lärare i slöjd och hushållsgöromål vid folk- och småskolor och därmed jämförliga
läroanstalter. Bestämmelser i ämnet hade meddelats genom kungörelsen
nr 191/1931, enligt vilken provisorisk avlöningsförbättring utginge
till lärare i slöjd, under förutsättning att lärarens undervisning omfattade
minst 20 timmar i veckan, samt till lärarinnor i hushållsgöromål.
Sistnämnda bestämmelser syntes kunna tagas som utgångspunkt vid bestämmandet
av vilka av de ifrågavarande lärarbefattningarna, som skulle
anses såsom bisysslor, och vilka som kunde anses bereda läraren hans
huvudsakliga utkomst. I överensstämmelse härmed föresloge departementschefen,
att de lärare i slöjd, som hava rätt till provisorisk avlöningsförbättring,
ävensom lärare i hushållsgöromål fortfarande bibehölles vid sina nuvarande
löneförmåner — d. v. s. arvode enligt gällande bestämmelser, oreglerat
dyrtidstillägg, inklusive barntillägg, ävensom provisorisk avlöningsförbättring
— medan arvodena för övriga lärare i slöjd, alltså lärare med en
undervisning, understigande 20 timmar i veckan, reglerades med hänsyn till
bortfallande dyrtidstillägg.
Omräkningen av arvodena för de lärare i slöjd, vilkas undervisning understege
20 timmar i veckan, borde i anslutning till vad chefen för finansdepartementet
i annat sammanhang uttalat ske på grundvalen av en levnadskostnadsindex
av 162. Samtidigt med att dyrtidstillägget bortfölle, borde
alltså nu gällande minimiarvode av 1 krona 20 öre för undervisningstimme
höjas med 31 procent till i avrundat tal 1 krona 55 öre för under visning stimme.
Statsbidrag till ifrågavarande slöjdarvoden borde utgå med sistnämnda
belopp, dock högst med (1:55 X 128—) 198 kronor 40 öre för
96
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
slöjdavdelning under ett redovisningsår. Bestämmelserna borde lämpligen
träda i kraft den 1 juli 1939.
Med hänsyn till vad alltså föreslagits saknade departementschefen anledning
ifrågasätta, att Kungl. Majit skulle utverka riksdagens bemyndigande
att utfärda reviderade grunder för utgående av barntillägg åt ifrågavarande
lärare. I enlighet med den ståndpunkt, departementschefen i det föregående
intagit, borde sådant tillägg — örn och i den mån barntillägg avsåges skola
under budgetåret 1939/40 utgå till befattningshavare i allmänhet — fortfarande
tillkomma till barntillägg berättigad slöjdlärare med minst 20 timmars
undervisning i veckan ävensom lärare i hushållsgöromål men däremot
icke slöjdlärare med mindre än 20 timmars undervisning.
Vad departementschefen sålunda föreslagit borde äga motsvarande tillämpning
beträffande statsbidrag för undervisning i slöjd vid sjuk vårdsanstalter
och barnhem, vilka av Kungl. Majit tillerkänts statsbidrag till avlönande av
lärare för vid sjuk vårdsanstalten eller barnhemmet intagna barn i skolåldern
(jfr kungörelsen nr 472/1934).
Skolöverstyrelsen hade föreslagit en omreglering av ifrågavarande arvoden
på grundval av det för tredje kvartalet 1938 gällande indextalet 166, vadan
överstyrelsen räknat med en höjning av arvodena med 33 procent. Överstyrelsen
hade jämväl förutsatt, att arvodesregleringen skulle omfatta samtliga
kategorier lärare i slöjd och hushållsgöromål. Kostnaderna för den av
överstyrelsen ifrågasatta arvodesregleringen hade överstyrelsen beräknat till
i runt tal 1,170,000 kronor för lärare i slöjd och till i runt tal 116,000
kronor för lärare i hushållsgöromål. Statskontoret hade förklarat sig intet
hava att erinra mot överstyrelsens nämnda förslag.
Beträffande kostnaderna för det av departementschefen förordade förslaget
har denne yttrat, att sagda förslag torde komma att medföra en
väsentlig minskning av de av överstyrelsen beräknade kostnaderna. Då
emellertid enligt gällande bestämmelser örn rekvisition av statsbidrag skoldistrikten
erhölle bidrag till ifrågavarande arvoden för redovisningsåret 1939/
40 först i början av budgetåret 1940/41, påverkades förevarande anslag först
för sistnämnda budgetår av de ändrade arvodesbestämmelserna. Departementschefen
föresloge därför, att anslagen för budgetåret 1939/40 bibehölles
vid oförändrade belopp, 3,650,000 kronor, respektive 400,000 kronor.
Av statsrådsprotokollet inhämtas vidare, att departementschefen funnit
sig icke för närvarande kunna för riksdagen framlägga vissa av skolöverstyrelsen
ifrågasatta ytterligare jämkningar av grunderna för
statsbidrag till undervisning i slöjd.
Skolöverstyrelsen har i sådant hänseende anfört bland annat:
Överstyrelsen ifrågasatte sådan jämkning av bestämmelserna rörande statsbidrag
för undervisning i slöjd, att statsbidrag finge utgå för två
avdelningar, då antalet lärjungar uppginge till minst 20 (nu
minst 25). Det antal nya slöjdavdelningar, som kunde komma att uppstå på
grund härav, vore ganska ringa. Överstyrelsen ansåge sig därför icke böra
av här ifrågavarande anledning föreslå ökning av anslaget till slöjdunder
-
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
97
visningen. Vidare erinrade överstyrelsen, att statsbidrag för slöjdundervisningen
nu finge årligen utgå för högst 128 timmar, motsvarande 4 timmar
i veckan under 32 veckor. Enligt överstyrelsens mening borde emellertid
undervisningen i slöjd liksom undervisningen i andra ämnen fortgå under
hela läsåret, där icke särskilda förhållanden nödvändiggjorde undantag.
Som norm för slöjdundervisningens omfattning i övrigt torde man böra
tillämpa den allmänt förekommande tiden av fyra timmar i veckan. Undervisningen
i slöjd skulle då komma att fortgå omkring 136, 144 eller 156
timmar årligen, beroende på örn läsåret omfattade 34 V*> 36''A eller 39
veckor. Sedan staten numera för undervisning i folkskolans Övriga ämnen
lämnade bidrag till lön åt lärarna för en årlig undervisningstid örn högst
39 veckor, syntes detta böra bliva fallet även beträffande undervisningen i
slöjd. Emellertid förutsatte Överstyrelsen, att statsbidrag till arvode för
undervisning i slöjd skulle, då undervisningen upprätthölles av lärare, på
vilken avlöningsreglementet för lärare vid folk- och småskolor ägde tilllämpning,
utgå allenast i den mån slöjdundervisningen fortginge utöver den
tid, läraren enligt bestämmelserna i avlöningsreglementet
vore skyldig att meddela undervisning.
Skolöverstyrelsen har utfört en beräkning av kostnaderna för den ifrågasatta
utökningen av den årliga undervisningstiden i slöjd med utgångspunkt
från att de av Överstyrelsen föreslagna arvodesbeloppen komme att bliva
gällande, och härom anfört följande:
Det läge i sakens natur, att det icke vore möjligt att i förväg med tillförlitlighet
beräkna dessa kostnader, särskilt som man icke visste, i vilken
utsträckning skoldistrikten komme att begagna sig av möjligheten att med
bidrag av statsmedel utsträcka slöjdundervisningen. Överstyrelsen hade beräknat,
att för statsbidrag till slöjdundervisningen, med den omfattning den
för närvarande hade, krävdes omkring 4,820,000 kronor, den provisoriska
avlöningsförbättringen däri inberäknad. Utsträcktes undervisningen i samtliga
slöjdavdelningar till 136 timmar, ökades kostnaderna till 5,125,000 kronor,
med 144 timmars undervisning skulle statsbidraget uppgå till 5,425,000
kronor och örn undervisningen i samtliga avdelningar påginge 156 timmar
(39 veckor), skulle kostnaderna uppgå till 5,875,000 kronor.
Man torde komma verkligheten närmast, om man antoge, att undervisningen
kunde under budgetåret 1939/40 komma att i medeltal uppgå till
omkring 144 timmar per avdelning, vilket skulle medföra en medelsåtgång
på omkring 5,425,000 kronor, häri inberäknad provisorisk avlöningsförbättring
med ett belopp av omkring 135,000 kronor. Kostnadsökningen för den
vidgade undervisningstiden i slöjd kunde sålunda approximativt beräknas
till (5,425,000 — 4,820,000=) 605,000 kronor.
Statskontoret har anfört:
De av Överstyrelsen föreslagna jämkningarna av bestämmelserna rörande
lärjungarnas uppdelning i slöjdavdelningar ville statskontoret icke motsätta
sig. Vad åter anginge den av överstyrelsen förordade utökningen av den
årliga undervisningstiden från 128 timmar till 136, 144 eller 154 timmar,
beroende på lästiden i vederbörande skola, ansåge sig ämbetsverket icke
kunna tillstyrka en sådan utökning redan av den anledningen, att densamma
skulle medföra en kostnadsökning, som av överstyrelsen beräknats till
605,000 kronor. Härtill komme, att enligt statskontorets mening det måste
Bihang till riksdagens protokoll 1939. ti sami. Nr 8. 7
98
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
anses tveksamt, om verkligen tillräckliga skäl kunde anses föreligga för att
utöka undervisningstiden i slöjd i motsvarande grad som undervisningstiden
i övriga ämnen vid dessa skolor.
Departementschefen har som nämnts icke funnit sig kunna för närvarande
biträda överstyrelsens förslag örn jämkningar av gällande föreskrifter rörande
lärjungars uppdelning i slöjdavdelningar och utökning av den årliga undervisningstiden
i slöjd. Såsom skäl härför har departementschefen åberopat
de avsevärda ökningarna i övrigt av anslagen till folkskoleväsendet. Det
borde besinnas, framhåller departementschefen, att slöjdanslaget av 1937
års riksdag höjts med närmare 1,000,000 kronor på grund av beslutade
gynnsammare grunder för statsbidrag till slöjdundervisning.
I detta sammanhang har departementschefen erinrat, att en viss tvekan
gjort sig gällande, huruvida i förekommande fall slöjdundervisning skulle
inräknas i den i avlöningsreglementet för lärare vid folk- och småskolor
angivna maximitjänstgöring per vecka, som vederbörande lärare mot åtnjutande
av de i reglementet angivna löneförmånerna skulle vara skyldig fullgöra.
För egen del ville departementschefen framhålla, att folk- och småskollärare
måste anses skyldiga att utan särskild ersättning meddela undervisning
i slöjd liksom i annat ämne, därest deras undervisning i sin helhet
icke överstege den stadgade maximitjänstgöringen eller i förekommande fall
det veckotimtal, till vilket lärarnas undervisningsskyldighet av vederbörande
folkskolinspektör eller skolöverstyrelsen nedsatts. Slöjdarvode borde sålunda i
förekommande fall utgå allenast för det antal slöjdtimmar, varmed maximitjänstgöringen
eller nämnda veckotimtal överskredes. Det syntes böra ankomma
på Kungl. Majit att i sinom tid vidtaga de förtydliganden i gällande
författningsbestämmelser, som i detta hänseende kunde befinnas påkallade.
Till stöd för de i motionerna I: 25 och II: 72 gjorda yrkandena har
anförts huvudsakligen följande:
Många av landsbygdsskolornas små och ofta bristfälliga slöjdlokaler kunna
icke på en gång giva utrymme för upp till 24 elever. Följden blir då ofta,
att elever från folkskolans lägsta klasser måste stå över till ett kommande
år, därest skoldistrikten icke äro benägna att utan statsbidrag upprätta ytterligare
en slöjdavdelning. Erfarenheten har också visat att undervisningen
i det enda rent praktiska ämnet på skolans schema, nämligen slöjden, avkortas
för många barn, särskilt gossar. Förhållandet måste betecknas såsom
beklagligt, då detta ämne eljest är så väl ägnat att giva utlopp för barnens
skaparglädje och själv verksamhet. Kunna däremot alla barnen intill 25
trängas samman i en slöjdlokal, måste dock undervisningen bli lidande av
en sådan anhopning. Slöjdundervisningen är utpräglat individuell, och varje
elev kräver oupphörlig hjälp och tillsyn för att det skall bli någon verklig
mening med undervisningen. Enligt skolöverstyrelsens förslag skulle en
slöjdgrupp kunna bestå av 19 elever utan att uppdelning med hänsyn till
statsbidragsbestämmelserna kunde ske. I de särskilda fall ett så stort antal
elever blir föremål för gemensam undervisning, måste en anordning även
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
99
enligt skolöverstyrelsens förslag betraktas såsom otillfredsställande, men dock
bättre än enligt nu gällande bestämmelser. En normal utveckling och förbättring
av slöjdundervisningen i folkskolan bör icke få stå tillbaka för
andra skolans krav. Det antal nya slöjdavdelningar, som kan komma att
uppstå vid en jämkning av statsbidragsbestämmelserna, är ju för övrigt så
ringa, att kostnadssynpunkterna icke kunna motivera de nuvarande bestämmelserna
i denna del.
Däremot torde kunna medgivas, att åtskilligt talar för den ståndpunkt
departementschefen intagit i fråga om utökning av den årliga undervisningstiden
i slöjd, särskilt med hänsyn till vidden i skolöverstyrelsens förslag.
Då det torde vara tveksamt, örn för närvarande en allmän utökning
av undervisningstiden i slöjd bör komma till stånd, synas emellertid starka
skäl tala för att sådana skoldistrikt, som med fördel kunna anordna slöjdundervisning
under hela läsåret och finna detta önskvärt, erhölle statsbidrag
för en sålunda utökad undervisning. I stället för att enligt skolöverstyrelsens
mening skoldistrikten som regel borde införa den utökade undervisningstiden
för slöjd, komrne genom antydda åtgärd rätt till ökat statsbidrag
att stadgas endast för sådana skoldistrikt, vilka lämpligen kunna
förlänga undervisningen. En sålunda beslutad begränsning komme helt
visst att medföra, att kostnaderna borde kunna beräknas till mindre än en
tredjedel av den av skolöverstyrelsen beräknade summan.
Departementschefens förslag innebär vidare, att det nu icke obligatoriska
ämnet slöjd skulle kunna inläggas i den stadgade maximitjänstgöringen,
som åligger folk- och småskolans lärare. Sett ur skolans synpunkt bör det
dock framhållas, att denna tjänstgöringsskyldighet främst bör ägnas åt undervisningen
i skolans obligatoriska ämnen. Slöjdundervisningen bör icke få
undantränga och därigenom försvaga undervisningen i dessa ämnen eller
verka hindrande för en rationell utveckling av skolans undervisning i övriga
ämnen. Dessutom komma barnen i olika skoldistrikt att få olika undervisningstid,
allteftersom slöjdundervisningen lägges inom eller utom den
ordinarie timplanen.
För ett stort antal av folk- och småskolans lärare skulle vidare en åtgärd
av detta slag komma att innebära en betydande inkomstminskning. Vid
1937 års lönereglering togs icke hänsyn till slöjdundervisningen och maximeringen
tillkom av helt andra skäl. Avgörande för lönesättningen blev
bland annat, att var och en skulle lia sin lön beräknad efter den tid han
tjänstgjorde. Med en sådan avvägning ansågs det icke rimligt, att den som
t. ex. tjänstgjorde 36V* veckor ovillkorligen skulle ha samma lön som den
vilken tjänstgjorde 39 veckor. Lönereglementet utformades med hänsyn
härtill efter principen lika lön för lika arbete. Därest nu statsmakterna
vidhålla denna uppfattning, torde den föreslagna tolkningen av författningsbestämmelserna
rörande slöjdundervisningen ej kunna godtagas. Så länge
olika reglementen komma att stadfästas och så länge icke alla lärare och
lärarinnor kunna beredas slöjdundervisning eller maximitiden över huvud
taget av skilda skäl icke kan uttagas av alla, kommer den nya tolkningen
att skapa olika löne- och arbetsförhållanden för lärare i likartad ställning.
Härigenom bar principen från 1937 blivit bruten. Detta förhållande kan
icke ur rättssynpunkt vara tillfredsställande och rimmar illa med andemeningen
i 1937 års avlöningsbestämmelser.
Särskild hänsyn bör tågås till det förhållandet, att slöjdundervisningen
för flickor i stor utsträckning uppehälles av de svagt avlönade småskollära
-
Utskottet.
100 Statsutskottets utlåtande Nr 8.
rinnorna, för vilka inkomsten av slöjdundervisningen utgjort en välbehövlig
kompensation.
Ytterligare skäl mot den föreslagna tolkningen torde kunna anföras. Alla
lärare, av vilka maximitiden ej tidigare uttagits, äro icke lämpliga eller fullt
kvalificerade för slöjdundervisning och inläggandet av slöjdundervisningen
i tjänstgöringstiden fråntager vidare läraren möjligheterna till extrainkomst
härför, varför det kan befaras, att lärarna för framtiden ej skulle vara lika
benägna att fortbilda sig i ämnet.
Till stöd för de i motionerna 1:144 och 11:129 gjorda yrkandena
om ändrade grunder för uppdelning av slöjdavdelning samt om utsträckning
av den årliga undervisningstiden i slöjd hava huvudsakligen åberopats de
skäl, som av skolöverstyrelsen härför anförts.
De av departementschefen förordade grunderna för omreglering av arvodena
till lärare i slöjd och hushållsgöromål på grund av dyrtidstilläggets bortfallande
ansluta sig till de principer, som lagts till grund för en omreglering
från och med nästa budgetår av ett flertal andra ur riksstaten utgående
arvodesbelopp. Ehuru ett bifall till det i motionerna 1:144 och II: 129 samt
II: 209 framställda yrkandena om arvodets bestämmande till 1 krona 60 öre
för timme i stället för Kungl. Maj:ts förslag örn 1 krona 55 öre för timme
ur statsfinansiell synpunkt saknar större betydelse och en höjning av arvodet
icke i och för sig kunde anses oskälig på grund av arvodets ringa
belopp, anser sig utskottet likväl icke på denna punkt böra göra en avvikelse
från de grunder, som ansetts böra i allmänhet tillämpas i fråga om
arvodesbeloppens omreglering. Utskottet ansluter sig alltså till Kungl. Maj:ts
förslag och ställer sig avvisande till motionerna 1:144 och II: 129, så vitt
nu är i fråga, samt till motionen II: 209.
Beträffande de i motionerna I: 25 och II: 72 samt 1:144 och II: 129 ifrågasatta
jämkningarna av gällande föreskrifter rörande lärjungarnas uppdelning
i slöjdavdelningar och beträffande utökning av den årliga undervisningstiden
i slöjd får utskottet, i vad avser förstnämnda fråga framhålla, att enligt
utskottets mening goda skäl blivit anförda för att statsbidrag finge utgå
för två avdelningar, då antalet lärjungar uppgår till minst 20. Såsom i
motionerna 1:25 och 11:72 framhållits måste slöjdundervisningen i en avdelning
med upptill 24 elever i regel giva ett otillfredsställande resultat.
En jämkning av nuvarande bidragsgrunder i antydd riktning kan ej —
såsom också skolöverstyrelsen påpekat — beräknas komma att medföra
några kostnadsökningar av mera avsevärd omfattning. Utskottet utgår ifrån,
att Kungl. Maj:t ägnar denna fråga fortsatt uppmärksamhet.
Utskottet får vidare framhålla, att utskottet, i likhet med vad i motionerna
I: 25 och II: 72 gjorts gällande, hyser viss tvekan om lämpligheten av
att i regel utsträcka slöjdundervisningen på sätt skolöverstyrelsen föreslagit
till att fortgå under hela läsåret. Däremot synes det utskottet rimligt med
hänsyn till den betydelsefulla uppgift slöjdundervisningen har att fylla, att
statsbidragets nuvarande maximibelopp för slöjdavdelning höjes att mot
-
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
101
svara ett större antal timmar för år än 128 i de fall, där skoldistrikten äro
villiga att utsträcka denna undervisning utöver nyss angivna timantal. Det
är emellertid icke möjligt för utskottet att i frågans nuvarande läge fixera
det timantal, som skulle utgöra maximigräns för statsbidragets utgående.
Utskottet förväntar, att Kungl. Maj:t jämväl tager denna fråga under närmare
omprövning.
Vad härefter angår frågan om skyldighet för folk- och småskollärare att utan
särskild ersättning meddela undervisning i slöjd liksom i annat ämne, därest
deras undervisning i sin helhet icke överstiger den stadgade maximitjänstgöringen
eller i förekommande fall det veckotimtal, till vilket undervisningsskyldigheten
av vederbörande myndighet nedsatts, bär utskottet
ej kunnat nu bedöma i vilken utsträckning en dylik bestämmelse kan röna
inverkan av statsmakternas blivande beslut med avseende å den svävande
frågan örn utsträckning av lästidens längd. Utskottet anser sig dock kunna
uttala, att ett inräknande av slöjdundervisningen i ovan angivna maximitjänstgöring
icke i nämnvärd mån synes komma att i ekonomiskt hänseende
oförmånligt påverka folkskollärarnas löneförhållanden, men däremot
torde kunna i högre grad medföra ett åläggande för småskollärarinnorna att
bestrida slöjdundervisning utan rätt till särskild ersättning härför. Utskottet
utgår ifrån, att Kungl. Maj:t vid vederbörliga författningsbestämmelsers utfärdande
har sin uppmärksamhet riktad på önskvärdheten av att småskollärarinnorna
örn möjligt icke, vad skyldigheten att bestrida undervisning i
slöjd beträffar, försättas i en jämförelsevis sämre ställning än folkskollärarna,
som enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle vara skyldiga bestrida slöjdundervisning
under två veckotimmar utöver minimitjänstgöringstiden.
Med vad utskottet här ovan yttrat torde förevarande motioner 1: 25 och
II: 72 samt 1: 144 och II: 129, de två sistnämnda, så vitt nu är i fråga,
få anses besvarade.
Mot Kungl. Maj:ts förslag i övrigt har utskottet icke funnit sig böra resa
någon erinran.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet alltså,
1) att riksdagen, må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å herr Fredbergs ovannämnda motion (II: 209),
a) godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 4 januari 1939 föreslagna
ändringarna i gällande grunder för statsbidrag till
undervisning i slöjd vid folkskola, mindre folkskola eller
särskild slöjdskola samt vid vissa sjukvårdsanstalter och barnhem,
att träda i tillämpning från och med den 1 juli 1939;
b) till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare i
slöjd vid folkskolor, mindre folkskolor eller särskilda slöjdskolor
för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 3,650,000
kronor;
102
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
c) till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärarinnor
i hushållsgöromål vid egentliga folkskolor m. m. för
budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 400,000
kronor;
2) att de ovannämnda, av herrar Norman och Lindén
samt Holmström m. 11. och Lundqvist m. fl. väckta motionerna
(1: 25 och II: 72 samt 1: 144 och II: 129) må, i den
mån de icke kunna anses besvarade genom vad utskottet ovan
anfört och hemställt, icke föranleda någon riksdagens åtgärd.
161:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare för vid statsunderstödda
sjukvårdsanstalter och vissa barnhem intagna barn
i skolåldern. Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 157) föreslagit riksdagen
i fråga om anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare
under riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäles.
162:) Folkskolor m. m.: Folkundervisningens befrämjande i rikets
nordligaste gränsorter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 158,
sid. 320), vilket innebär en med hänsyn till den beräknade medelsåtgången
motiverad anslagshöjning med 50,000 kronor, hemställer utskottet
att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Folkundervisningens
befrämjande i rikets nordligaste gränsorter för budgetåret
1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 250,000 kronor.
163:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa kostnader för skolundervisning
åt lots- och fyrpersonalens barn. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 159, sid. 321), vilket innebär samma medelsanvisning
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa
kostnader för skolundervisning åt lots- och fyrpersonalens barn
för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 35,000
kronor.
164:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt föreståndarinnor
och biträdande föreståndarinnor vid skolhem och arbetsstugor.
Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 160) föreslagit riksdagen i fråga örn
anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen
utlåtande, vilket härmed
anmäles.
165:o) Folkskolor m. m.: Understöd åt vissa lärarinnor, som på
grund av folkskoleväsendets omorganisation förlorat sin anställning.
I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 161, sid. 321—324),
vilket innebär samma medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
103
att riksdagen må
a) medgiva, att följande understöd må under de villkor
och närmare bestämmelser, som Kungl. Majit kan finna
skäligt fastställa, utgå, nämligen
till förra lärarinnan vid Mårtensboda mindre folkskola i
Lövångers skoldistrikt Edla Elisabet Andersson årligen tills
vidare med 950 kronor, samt
till förra lärarinnan vid Västra Strands mindre folkskola
i Jokkmokks skoldistrikt Anna Sofia Eriksson ett engångsbelopp
av 2,350 kronor;
b) till Folkskolor m. rn.: Understöd åt vissa lärarinnor,
som på grund av folkskoleväsendets omorganisation förlorat
sin anställning, för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag
av 18,800 kronor.
166:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till inackordering av skolbarn
i skolhem, arbetsstugor eller enskilda hem. Kungl. Majit bar (punkt
162, sid. 324 och 325) föreslagit riksdagen att till Folkskolor m. m.i Bidrag
till inackordering av skolbarn i skolhem, arbetsstugor eller enskilda hem
för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 1,000,000 kronor.
Kungl. Majits förslag innebär en av den beräknade medelsåtgången under
nästa budgetår betingad anslagshöjning med 50,000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandlig förehaft en inom andra
kammaren av herr K. G. Viklund m. fl. väckt motion (lii 57), vari hemställts,
att riksdagen vid behandling av punkt 162 i åttonde huvudtiteln av
Kungl. Majits statsverksproposition måtte besluta att hos Kungl. Majit
anhålla örn sådan ändring av gällande bestämmelser angående statsbidrag
för inackordering av skolbarn att sådant bidrag måtte utgå till kommunerna
för samtliga inackorderade skolbarn, som uppnått skolpliktig ålder.
Till stöd för detta yrkande har anförts i huvudsak följande:
I kungörelsen den 28 juni 1935 (nr 448) angående statsbidrag för inackordering
av skolbarn i skolhem, arbetsstugor eller enskilda hem stadgas
bland annat, att för inackordering av barn, som den 1 oktober det redovisningsår
inackorderingen avser ej fyllt åtta år, må statsbidrag endast utgå i de fall,
att barnet inackorderats i skolhem eller arbetsstuga, eller ock, såvitt angår
enskilt hem, att barnet åtföljer äldre syskon eller hänvisas till skola med
intagning endast varannat år. För barn, vilka ej äro fyllda åtta år och vilka
inackorderas i hem under andra än härovan angivna förhållanden, medgivas
statsbidrag till inackordering endast under förutsättning, att särskilda
omständigheter föreligga och utredning i varje särskilt fall företages av
vederbörande folkskolestyrelse.
Denna inskränkning i skoldistriktens rätt till statsbidrag för inackordering
av skolbarn har hos kommunala skolorgan åstadkommit tveksamhet vid ti 11-lämpningen av ifrågavarande bestämmelser, hindrat tillkomsten av likfor
-
104
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
miga bidragsnormer inom olika inspektionsområden samt vållat kommunerna
ursprungligen ej avsedda utgifter, i det att skoldistrikten mångenstädes
haft att bestrida hela kostnaden för barnens inackordering under
första skolåret. Endast en mindre del av landets samtliga inackorderade
skolbarn torde nämligen kunna beredas plats i skolhem och arbetsstugor,
varför huvudparten av här berörda skolpliktiga sålunda är hänvisad till
enskilda hem.
De lokala skolmyndigheterna söka vanligen anskaffa dessa hem inom
större byar eller samhällen, emedan här skolformer med mera tillfredsställande
undervisningsmöjligheter finnas liksom också härvidlag större förutsättningar
att erhålla de lämpligaste och bästa hemmen för barnen äro
för handen. Men att sådana restriktiva statsbidragsformer skola tillämpas,
att skoldistrikt har att svara för hela inackorderingskostnaden under barnens
första skolår, kan knappast vara rättvist, allrahelst som inackorderingen
just av de sjuåriga nybörjarna måste ske med den största omsorg
och ansvar. I betydande utsträckning komma också barn, varom här är
fråga — åtminstone är detta ofta fallet i de norrländska bygderna -— från
avlägset belägna byar, där skolan indragits och där föräldrarna befinna sig
i så knappa ekonomiska förhållanden, att skoldistriktet vid inackorderingen
av barnen nödgas bekosta komplettering av deras kläder och skodon.
Den omständigheten att sjuåringen saknar äldre syskon i skolåldern kan
inte heller lämpligen utgöra hinder för skolgångens begynnande vid stadgad
tid, liksom den inte heller bör begränsa ett ändamålsenligt inackorderingsförfarande.
Genom en ändring av här berörda inackorderingsbestämmelser skulle
kommunerna sålunda befrias från utgifter, vilka statsmakterna ursprungligen
knappast haft för avsikt att pålägga dem, samt lokala skolmyndigheter
härigenom befrias från ej ringa besvär, villrådighet och svårigheter
vid fullgörande av sina uppgifter, vilka när det gäller frågor örn skolindragningar
och inackorderingsangelägenheter äro av såväl besvärlig som
grannlaga natur.
Utskottet. Vad i motionen II: 57 anförts synes utskottet tala för att en omprövning
verkställes, i syfte att utröna huruvida viss jämkning i nuvarande statsbidragsgrunder
kan anses vara påkallad med hänsyn till i motionen angivna
förhållanden. Utskottet, som vill rikta Kungl. Maj:ts uppmärksamhet på
berörda fråga, har icke funnit anledning till erinran mot vad Kungl. Maj:t
under denna punkt föreslagit.
Utskottet hemställer alltså,
1) att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till
inackordering av skolbarn i skolhem, arbetsstugor eller enskilda
hem för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag
av 1,000,000 kronor;
2) att herr Viklunds m. fl. ovannämnda motion (II: 57)
må anses besvarad med vad utskottet i det föregående
anfört.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
105
167:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande av skolskjutsar
för skolpliktiga barn. Kungl. Majit har (punkt 163, sid. 325 och 326)
föreslagit riksdagen att till Folkskolor m. ra.: Bidrag till anordnande av
skolskjutsar för skolpliktiga barn för hudgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag
av 850,000 kronor.
Kungl. Majits förslag innebär en anslagshöjning med 250,000 kronor.
Någon ändring i gällande grunder för åtnjutande av ifrågavarande bidrag
ifrågasättes icke.
Av statsrådsprotokollet inhämtas, att skolöverstyrelsen hemställt om en
anslagshöjning till 1,000,000 kronor.
Antalet ansökningar om statsbidrag för anordnande av skolskjutsar, anför
överstyrelsen, hade under de senare åren visat stark ökning. 1 de alltjämt
fortgående centraliserings- och rationaliseringsåtgärderna på skolväsendets
område inginge ofta anordnandet av skolskjutsar såsom ett oundgängligt
led. Men även för underlättande av barns skolgång vid lång eller besvärlig
skolväg hade skolskjutsar i stor utsträckning kommit till användning.
Enligt inom överstyrelsen gjorda överslagsberäkningar torde statsbidragen
till nyinrättade skolskjutsar under läsåren 1937^38 och 1938—39 röra sig
omkring ett sammanlagt belopp av minst 300,000 kronor. I fråga om tidigare
inrättade skolskjutsar kunde det givetvis räknas med att en del av
olika anledningar numera blivit nedlagda och att vissa andra skjutsar nu
kunde anordnas till lägre kostnad än förut, men den därigenom inträdda
minskningen av anslagsbehovet torde med all sannolikhet mer än uppvägas
av de stegrade anspråk på anslagsmedlen, som uppkomme på grund av
stegrade kostnader för ett flertal andra skjutsar. Bland annat finge det beräknas,
att den på senare tid i många skoldistrikt genomförda förlängningen
av läsåret från 341/2 veckor till 36 eller 39 veckor i regel medförde ökning
av skjutskostnaderna i proportion till lästidens förlängning.
Sedermera har överstyrelsen meddelat, att totalbeloppen av de statsbidrag,
som rekvirerats för skolskjutsar, anordnade under budgetåret 1937/38, enligt
av folkskolinspektörerna lämnade uppgifter utgjort 781,423 kronor. Motsvarande
belopp för nästföregående budgetår bade utgjort 544,000 kronor.
På grundval härav och med hänsynstagande till kostnader för nyinrättade
skjutsar, har överstyrelsen beräknat anslagsbehovet för budgetåret 1939/40
till ovan angivna belopp, 1,000,000 kronor.
Departementschefen har, under hänvisning till att nettoutgiften å anslaget
enligt riksräkenskapsverkets budgetredovisningar för budgetåren 1936/37 och
1937/38 uppgått till omkring 428,400 kronor, respektive omkring 558,800
kronor, ansett det tillfyllest, om anslaget för nästa budgetår böjdes med
250,000 kronor till 850,000 kronor.
Utskottet bar icke blivit övertygat om, att den av Kungl. Majit föreslagna
anslagshöjningen för nästa budgetår med 250,000 kronor till 850,000
kronor är tillfyllest. Den alltjämt fortgående centraliseringen av folkskole
-
Utskottet.
106
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
väsendet och övriga åtgärder i rationaliseringssyfte medföra anordnande av
skolskjutsar i betydande omfattning. Skolöverstyrelsens, på av uppgifter
från folkskolinspektörerna grundade kostnadsberäkningar hava synts utskottet
i stort sett giva en hållbar utgångspunkt för bedömandet av anslagsbehovet
för budgetåret 1939/40. Med anledning härav finner utskottet
försiktigheten bjuda att höja anslaget utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit
med ytterligare 75,000 kronor till 925,000 kronor.
I detta sammanhang vill utskottet fästa Kungl. Maj:ts uppmärksamhet
på att, enligt vad utskottet erfarit, på vissa håll skjutsningen betingat priser,
som icke kunna anses skäliga. Ifrågasättas kunde, örn icke genom införande
av vissa maximeringsbestämmelser beträffande de priser, som vederbörande
skjutsningsentreprenörer ägde utfå för skjutsningar av här ifrågavarande
slag, nämnda missförhållande skulle undvikas. Det torde vara önskvärt,
att närmare utredning verkställdes härom.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande
av skolskjutsar för skolpliktiga harn för budgetåret
1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 925,000 kronor.
168:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande av skolbarnsbespisning.
Kungl. Majit har (punkt 164, sid. 326—329) föreslagit riksdagen
att till Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande av skolbarnsbespisning
för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 500,000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr K. G. Viklund m. fl. väckt motion (II: 58), vari hemställts,
att riksdagen vid behandlingen av punkt 164 i åttonde huvudtiteln
av Kungl. Maj:ts statsverksproposition måtte besluta att hos Kungl. Majit
anhålla örn fastställande av sådana generella statsbidragsregler, att kommuner
kunna erhålla lämpligt anpassade statsbidrag för skolbespisning åt barn,
för vilka bidrag till inackordering samtidigt utgår.
Kungl. Maj:ts förslag innebär, att ifrågavarande anslag, som för innevarande
budgetår är uppfört med 300,000 kronor, under nästa budgetår skulle
utgå med ett med 200,000 kronor förhöjt belopp. För anslagets disposition
gälla bestämmelser, för vilka redogörelse finnes intagen under förevarande
punkt i åttonde huvudtiteln.
Departementschefen har — under erinran om att befolkningskommissionen
i sitt den 31 januari 1938 avgivna betänkande i näringsfrågan (statens
offentliga utredningar 1938: 6) bland annat framställt förslag örn anordnande
i vidsträckt omfattning av skolmåltider — beträffande förevarande anslag
uttalat följande:
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
107
»Till de synpunkter, som varit för befolkningskommissionen vägledande
vid utformandet av det föreliggande förslaget, vill jag giva min anslutning.
En konsekvent genomförd skolbarnsbespisning ter sig som ett önskemål
icke blott för folkskoleväsendet utan även — och framför allt — från allmännare
sociala utgångspunkter. Tiden är emellertid ännu icke inne för ett
ställningstagande till de svårlösta och ekonomiskt vittsyftande spörsmål, som
äro förknippade med nämnda förslag. Det synes lämpligt att inhämta ytterligare
någon tids erfarenhet av den nu gällande ordningen, innan —
efter den överarbetning av det föreliggande förslaget, som kan befinnas
erforderlig — mera definitiva åtgärder vidtagas.
De nuvarande bidragsgrunderna synas i stort sett tjänliga för sitt ändamål.
Behov av statsbidrag med hänsyn till rådande arbetslöshet eller annan
därmed jämförlig omständighet utgör nu en förutsättning för statsbidrags
åtnjutande. Jag utgår från att statsbidrag bör kunna utgå också i sådana
fall, då antalet barnrika familjer med särskilt låg inkomst är stort, eller då
skolvägarna äro långa. Kungl. Majit torde böra framdeles taga under övervägande,
huruvida icke de nuvarande bestämmelserna böra underkastas viss
omarbetning i syfte att erhålla en klarare karakteristik av de förhållanden,
som enligt vad nyss anförts böra konstituera rätt till statsbidrag. För vinnande
av erfarenheter i fråga örn betingelserna för en skolbarnsbespisning
i större omfattning torde vidare en friare behovsprövning inom ramen av
tillgängliga anslagsmedel vara att förorda.»
Till stöd för det i motionen II: 58 gjorda yrkandet har anförts bland
annat:
Enligt av myndigheter utfärdade tillämpningsbestämmelser beträffande
statsbidrag till anordnande av skolbarnsbespisning har för barn, vilka inackorderats,
statsbidrag för skolbespisning ej medgivits, emedan dylikt bidrag
redan utgått för deras inackordering. Dessa bestämmelser ha emellertid,
när det gällt inackordering i enskilda hem, inom skoldistrikten åstadkommit
villrådighet samt medfört, att en önskvärd likformighet i tillämpningen
av ifrågavarande föreskrifter ej kunnat uppnås. Under det att
sålunda en kommun avstått från att göra avdrag å inackorderingsersättningen
för den måltid vederbörande barn erhållit i skolan, har en annan träffat
uppgörelse med inackorderingshemmen om ersättningsminskning med varierande
belopp. Inom ett skoldistrikt kan man ha undvikit att anordna
bespisning i skolor, där ett flertal inackorderade barn undervisats, då det
åter inom ett annat distrikt kan ha inträffat, att inackorderingsbarn hänvisats
till måltider i inackorderingshemmen, vilkas egna barn däremot fått
stanna och deltaga i skolmåltiden.
För att nödig fasthet och likformighet skall kunna ernås samt den värdefulla
samhälleliga åtgärd, som skolbarnsbespisningen utgör, allmänt skall nå
avsett syfte, synes det därför önskvärt, att statsmakterna även på det område,
som här berörts, fastställa mera generella regler. Ett lämpligt sätt
vore då att för skolbarn, som äro inackorderade och samtidigt erhålla anordnade
skolmåltider, en viss reducering av inackorderingsersättningen företoges,
så att kommunerna kunde erhålla lämpligt avvägda statsbidrag även
för skolbespisning åt inackorderade barn. Med hänsyn till att skoldistrikten
måste välja inackorderingshemmen med den omsorgsfullaste urskillning och
inackorderingsersättningarna ändå kunnat hållas tämligen låga, bör dock en
sådan ersättningsminskning erhålla en försiktig anpassning.
108
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
U tskottet.
Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förevarande förslag.
Vad det motionsvis framställda yrkandet beträffar, anser sig utskottet
icke böra förorda, att riksdagen gör framställning till Kungl. Majit i av
motionärerna angivet hänseende, enär departementschefen ställt i utsikt en
omarbetning av de nuvarande bidragsbestämmelserna, vid vilken omarbetning
jämväl till prövning synes böra företagas de av motionärerna angivna
förhållandena. Med vad utskottet sålunda anfört torde motionen II: 58 få
anses besvarad.
Utskottet hemställer förty,
1) att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande
av skolbarnsbespisning för budgetåret 1939/40 anvisa
ett reservationsanslag av 500,000 kronor;
2) att herr Viklunds m. fl. ovannämnda motion (II: 58)
må anses besvarad med vad utskottet i det föregående anfört.
169:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till skolhemsbyggnader och deras
inredning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 165, sid. 329 och
330), vilket innebär en anslagshöjning med 100,000 kronor, av departementschefen
motiverad med önskvärdheten av en utvidgning av ifrågavarande
byggnadsverksamhet, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till skolhemsbyggnader
och deras inredning för budgetåret 1939/40
anvisa ett reservationsanslag av 250,000 kronor.
170:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till undervisningslokaler m. m.
Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 166) föreslagit riksdagen i fråga om
anslag till förevarande ändamål ävensom beträffande de i samband härmed
väckta motionerna I: 4 och II: 12, I: 19 och II: 9, II: 36, II: 216 samt II: 220
avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäles.
171:o) Folkskolor m. m.: Understödjande av folkskolebarns ferieoch
studieresor. Kungl. Majit har (punkt 167, sid. 336) föreslagit riksdagen,
att till Folkskolor m. m.: Understödjande av folkskolebarns ferieoch
studieresor för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 100,000
kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr W. Nisser (I: 79)
och den andra inom andra kammaren av herr P. S. Hedlund i Häste (II:
204), vari hemställts, att riksdagen ville besluta, att i samband med beviljande
av förnyat anslag, sådan förändring i dispositionen av medlen bör
Statsutskottets utlåtande Nr 8. 109
företagas, att nedsättning i biljettpriset å statens järnvägar måtte kunna
beviljas folkskolebarn oavsett deras boningsort.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en av medelsåtgången föranledd anslagshöjning
med 25,000 kronor. Departementschefen har icke ifrågasatt ändring
i gällande grunder för anslagets disposition, i vilket avseende för närvarande
är föreskrivet bland annat:
Anslaget är avsett att utgå till statens järnvägar för beredande av möjlighet
till nedsättning i eljest gällande biljettpriser vid folkskolebarns ferieoch
studieresor. Beträffande feriereeor gälla för närvarande enligt Kungl.
Majits beslut den 15 maj 1936 bland annat följande:
Järnvägsstyrelsen skall äga att på rekvisition av vederbörande skolmyndighet
mot viss nedsatt avgift tillhandahålla biljetter till färd å statens
järnvägar i tredje klassens vagn dels åt medellösa eller svagt bemedlade
barn vid småskola, egentlig folkskola, seminariums övningsskola, folkskolans
högre avdelning, fortsättningsskola eller högre folkskola i stad, köping
elier municipalsamhälle, då barnen utsändas till landet under ferierna
för att vistas där under minst fjorton dagar, dels och — där särskilda omständigheter
därtill föranleda — efter särskild prövning av vederbörande
skolråd eller skolstyrelse åt barn av ovan angivna slag, som efter slutad
skolgång utsändas till landet för att vistas där under minst fjorton dagar,
under villkor att resorna fullbordas inom tre månader efter näst föregående
lästermins slut, allt vid resor till och från den ort, där barnen skola uppehålla
sig under ifrågavarande lantvistelse.
I förevarande motioner I: 79 och II: 204 — under erinran örn ovan
nämnda bestämmelser — anföres i huvudsak följande:
Redan år 1897 medgav Kungl. Majit nedsättning i biljettpriset för folkskolebarn
vid skolresor, och år 1901 utvidgades nedsättningen att gälla även
vid ferieresor för barn, som under viss tid bereddes tillfälle att vistas på
landet. Som motiv för denna nedsättning i biljettpriset angavs, att »barnen
från städernas solfattiga gränder» borde få tillfälle att på landet njuta av
sol, frisk luft och stärkande bad och att barn från hem där »mödrarnas
oförmåga eller olust att bereda barnen en för dem lämplig, sund näring»
under någon tid skulle erhålla en bättre och hälsosammare kost.
Det torde emellertid starkt kunna ifrågasättas, om de motiv, som år 1897
lades till grund för beviljande av nedsättning i biljettpriset för folkskolebarn,
alltjämt äro tillämpliga.
I städerna arbetas numera på sanering av de äldsta och mera osunda
kvarteren, medan vid den nya bebyggelsen all hänsyn tagea till att bostäderna
bliva ändamålsenliga och sunda. Samtidigt ha på landet större och
mindre industri- och stationssamhällen vuxit upp, och det torde ej vara
möjligt, att endast efter boningsorten bedöma barnens större eller mindre
behov av som mar vistelse på annan plats.
Utvecklingen har också visat, titt barn från andra samhällen eller rena
landet öven kunna litt behov av luftombyte, och de allt talrikare barnkolonierna
vittna örn, att hemkommunerna eller enskilda sammanslutningar göra
betydande offer för att bereda sina barn tillfälle att vistas vid havet, i skogsbygden
eller i fjällen under god omvårdnad och med riklig och lämplig kost.
Ilo
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottet.
Det torde ej längre kunna göras gällande, att barn från städer, köpingar
eller municipalsamhällen skulle vara i större behov av vistelse vid sommarkolonier
än barn från andra samhällen eller rena landsbygden, eller att skolresor
skulle vara av större betydelse - för den förra kategorien än för den
senare. Det är väl snarare så, att skolresor äro av större betydelse för landsbygdens
barn, som leva mera avskilda och under primitivare förhållanden
än för städernas, som har tillgång till skolor av bättre typ, bibliotek, museer
och övriga bildningsmöjligheter, som landsbygdens barn sakna.
■s»
Emot storleken av det för nästa budgetår av Kungl. Majit äskade anslaget,
100,000 kronor, har utskottet intet att erinra.
Utskottet vill i anledning av motionerna 1:79 och 11:204 framhålla, att
utskottet delar de synpunkter, vilka kommit till uttryck i nämnda motioner,
och förutsätter, att Kungl. Majit vid utfärdandet av vederbörliga bestämmelser
i ämnet tager hänsyn till att utvecklingen numera gått i sådan riktning,
att en jämkning av ifrågavarande bestämmelser i det av motionärerna
angivna hänseendet synes befogad. Med vad utskottet sålunda anfört torde
berörda motioner få anses besvarade.
Utskottet hemställer förty,
1) att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Understödjande av
folkskolebarns ferie- och studieresor för budgetåret 1939/40
anvisa ett förslagsanslag av 100,000 kronor;
2) att herrar Nissers och Hedlunds i Häste ovannämnda
motioner (I: 79 och II: 204) må anses besvarade med vad
utskottet i det föregående anfört.
172:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till Skytteanska skolan i Tärna.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 168, sid. 336—338), vilket innebär
samma medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till
Skytteanska skolan i Tärna för budgetåret 1939/40 anvisa
ett förslagsanslag av 15,000 kronor.
173:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till svensk undervisning för
svenska barn i utlandet. Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 169) föreslagit
riksdagen i fråga örn anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet
senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäles.
174:o) Folkskolor m. m.: Fortbildningskurser för lärare vid egentliga
folkskolor och småskolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 170, sid. 339), vilket innebär samma medelsanvisning som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
lil
att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Fortbildningskurser
för lärare vid egentliga folkskolor och småskolor för budgetåret
1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 20,000 kronor.
175:o) Nomadskolor: Avlöningar. Beträffande vad Kungl. Majit
(punkt 171) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande ändamål
avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäles.
176:o) Nomadskolor: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Majits
förslag (punkt 172, sid. 340 och 341), vilket innebär en av anslagsbelastningen
för budgetåret 1937/38 föranledd anslagshöjning med 14,000 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Nomadskolor: Omkostnader för budgetåret
1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 109,000 kronor.
177:o) Nomadskolor: Stipendier åt lapsktalande elever vid folkskoleseminarierna
i Luleå och Umeå. Nomadskolor: Gratialer.
I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 173, sid. 341), vilket innebär
samma medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1939/40 anvisa
a) till Nomadskolor: Stipendier åt lapsktalande elever vid
folkskoleseminarierna i Luleå och Umeå ett förslagsanslag av
800 kronor;
b) till Nomadskolor: Gratialer ett anslag av 800 kronor.
178:o) Nomadskolor: Om- och nybyggnadsarbeten. Beträffande vad
Kungl. Majit (punkt 174) föreslagit riksdagen i fråga örn anslag till förevarande
ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket
härmed
anmäles.
179:o) Fortsättningsskolor: Bidrag till avlöning åt lärare. Kungl.
Majit har (punkt 175, sid. 341 och 342) föreslagit riksdagen att till Fortsättningsskolor:
Bidrag till avlöning åt lärare för budgetåret 1939/40 anvisa
ett förslagsanslag av 4,900,000 kronor.
Kungl. Majits förslag innebär en anslagsminskning med 100,000 kronor.
Departementschefen har till stöd härför åberopat tillgängliga uppgifter örn
anslagsbelastningen för budgetåret 1937/38.
Ifrågavarande anslag var under budgetåret 1937/38 uppfört med 5,250,000
kronor och är under budgetåret 1938/39 uppfört med 5,000,000 kronor.
112
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Enligt av vederbörande folkskolinspektörer till skolöverstyrelsen lämnade
uppgifter hade medelsåtgången under budgetåret 1936/37 utgjort 5,191,000
kronor och under budgetåret 1937/38 i runt tal 4,862,000 kronor.
Skolöverstyrelsen har anfört, att anledningen till den minskade medelsförbrukningen
uppenbarligen vore den inom skoldistrikten alltjämt fortgående
centraliseringen av fortsättningsskolväsendet. På grund härav hade överstyrelsen
hemställt, att anslaget måtte för nästa budgetår bestämmas till
4.900.000 kronor.
Utskottet. Departementschefen har förordat en sänkning av förevarande anslag med
100.000 kronor till 4,900,000 kronor. För ett minskat anslagsbehov tala
sådana faktorer som den fortgående centraliseringen av fortsättningsskolväsendet
samt det ökade införandet av ett sjunde läsår och i samband därmed
övergång från tvåårig till ettårig fortsättningsskola. Enligt utskottets
mening torde dessa faktorer i större utsträckning än vad departementschefen
räknat med komma att påverka anslagsberäkningarna för nästa budgetår,
varför utskottet för sin del förordar att en anslagsminskning vidtages med
ytterligare 75,000 kronor och anslaget alltså för budgetåret 1939/40 bestämmes
till 4,825,000 kronor. Utskottet hemställer således,
att riksdagen må till Fortsättningsskolor: Bidrag till avlöning
åt lärare för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag
av 4,825,000 kronor.
180:o) Fortsättningsskolor: Bidrag till centralisering av fortsättningsskolväsendet.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 176, sid.
343), vilket innebär en av den väntade medelsåtgången betingad anslagshöjning
med 25,000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Fortsättningsskolor: Bidrag till centralisering
av fortsättningsskolväsendet för budgetåret 1939/40
anvisa ett förslagsanslag av 325,000 kronor.
181 :o) Fortsättningsskolor: Utbildningskurser för lärare. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 177, sid. 343 och 344), vilket innebär samma
medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Fortsättningsskolor: Utbildningskurser
för lärare för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av 20,000 kronor.
Högre folkskolor och folkhögskolor.
182:o) Högre folkskolor: Understöd. Beträffande vad Kungl. Maj:t
(punkt 178) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande ändamål
avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäles.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
113
183:o) Högre folkskolor: Resestipendier åt lärare i främmande
levande språk. Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 179) föreslagit riksdagen
i fråga om anslag till förevarande ändamål har utskottet här ovan i
samband med behandlingen av anslag till resestipendier åt lärare vid vissa
till folkundervisningen hörande läroanstalter (punkt 156) avgivit utlåtande,
varom härmed
erinras.
184:o) Folkhögskolor: Understöd. Kungl. Majit har (punkt 180, sid. 346
och 347) föreslagit riksdagen att till Folkhögskolor: Understöd för budgetåret
1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 1,340,000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr R. Wagnsson
(1:39) och den andra inom andra kammaren av herr T. Wolgast (lii 84),
vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att ökat understöd åt folkhögskolor
höjes från fem till tio procent av det skolorna tillkommande ordinarie
anslaget och att riksdagen för detta ändamål måtte anvisa utöver i
statsverkspropositionen uppförda förslagsvis 51,500 kronor ytterligare förslagsvis
51,500 kronor.
Kungl. Majits förslag innebär samma medelsanvisning som för innevarande
budgetår. Departementschefen ifrågasätter icke några ändringar i anslagets
disposition. Det under löpande budgetår till ifrågavarande ändamål utgående
anslaget disponeras på följande sätt:
1. Understöd åt folkhögskolor, förslagsvis............kronor 1,188,500
2. Ökat understöd åt folkhögskolor, förslagsvis........ » 51,500
3. Provisorisk avlöningsförbättring åt lärare vid folkhögskolor,
förslagsvis........................... » 100,000
Summa kronor 1,340,000.
Från anslagsposten till ökat understöd åt folkhögskolor utbetalas extra
understöd åt nämnda skolor. Dessa understöd, som av 1923 års riksdag
förutsattes skola utgå med 10 procent av de ordinarie anslagen, sänktes av
1933 års riksdag till 5 procent av de ordinarie anslagen och utgår alltjämt
med sistnämnda procent.
I motionen 1:39 har — under erinran, att i nionde huvudtiteln av årets
statsverksproposition föreslagits ett från fem till tio procent ökat understöd
av det ordinarie anslaget till lantmannaskolorna — framhållits, att det ökade
understödet alltid utgått med lika procent vid folkhögskolor och lantmannaskolor.
Bihang till riksdagens protokoll 1939. 6 sami. Nr 8.
8
114
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottet.
Utskottet vill framhålla lämpligheten av att likartade grunder tillämpas
beträffande ökat understöd till folkhögskolor och lantmannaskolor. Emellertid
anser sig utskottet icke böra ifrågasätta ändring i Kungl. Maj:ts nu förevarande
förslag, utan torde den av motionärerna påtalade ojämnheten i
understödsgrunderna kunna undanröjas genom förslag till 1940 års riksdag.
Utskottet får därför avstyrka bifall till ovannämnda motioner 1:39 och
II: 84.
Emot de av Kungl. Majit verkställda anslagsberäkningarna har utskottet
icke funnit något att erinra. Utskottet hemställer förty,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majda förslag
och med avslag å herrar Wagnssons och Wolgasts ovannämnda
motioner (I: 39 och II: 84), till Folkhögskolor: Understöd
för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av
1,340,000 kronor.
185:o) Folkhögskolor: Stipendier åt elever. Kungl. Majit har (punkt
181, sid. 347 och 348) föreslagit riksdagen att till Folkhögskolor: Stipendier
åt elever för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 650,000 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag innebär samma medelsanvisning som för innevarande
budgetår.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herrar B. A. Nilsson
och I. Persson (1:40) och den andra inom andra kammaren av herrar A.
Pettersson i Dabi och A. Andersson i Falkenberg (II: 85), vari hemställts, att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit måtte hemställa örn åtgärder för ändring
av bestämmelser angående statliga stipendier vid folkhögskolor så att
minimiåldern för de manliga eleverna sänkes från 18 till 16 år.
Till stöd för nämnda yrkande har i motionen I: 40 anförts bland annat:
Jämlikt bestämmelse i kungörelsen den 22 november 1918 (nr 896) angående
stipendier åt elever vid folkhögskolor skall elev för att kunna ifrågakomma
till stipendium hava före kursens slut uppnått en ålder, manlig elev
av aderton år och kvinnlig elev av sexton år.
Under senare år har det ofta förekommit att unga elever vid folkhögskolor
icke kunnat komma i åtnjutande av stipendier på grund av underårighet.
Anledningarna till att unga män vid så tidig ålder söka sig till
folkhögskolorna kunna vara flera: en vill förbereda sig till inträde vid folkskollärarseminarium,
handelsskola eller via fortsatta högre kurser vid vissa
folkhögskolor till lantbrukshögskola, en annan funderar på att i god tid
repetera och utvidga sitt kunskapsförråd från en bristfällig folkskola för att
senare med större framgång kunna genomgå lantmannaskola. Folkhögskolornas
elevmatriklar visa många exempel på huru duktiga ungdomar tagit
sig väl ut i livet efter en tidigt genomgången kurs.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
115
Det kan sålunda sågas att folkhögskolans uppgift vidgats till att även
omfatta tillvaratagandet av studiebegåvningar från landsbygden, vilka näppeligen
på andra vägar kunnat erhålla elementär undervisning. För sådan
ungdom är det emellertid av betydelse att relativt tidigt komma igång med
sina studier. Det synes därför icke längre vara motiverat att stadga en
högre stipendieålder för män än för kvinnor vid dessa skolor.
Folkhögskolorna intaga traditionsenligt en ställning såsom den till mognare
ålder komna allmogeungdomens medborgarskola. Enligt utskottets
uppfattning är den av motionärerna väckta frågan av så pass genomgripande
art för folkhögskolans hela struktur, att åtgärder i den av motionärerna
angivna riktningen icke kunna övervägas utan att initiativ i ämnet
tagits av folkhögskolans egna målsmän. Utskottet ställer sig alltså avvisande
till de motionsvis framställda yrkandena.
Kungl. Maj:ts anslagsberäkningar hava icke givit utskottet anledning till
erinran, varför utskottet hemställer,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å herrar Nilssons och Perssons samt Petterssons
i Dahl och Anderssons i Falkenberg ovannämnda motioner
(I: 40 och II: 85), till Folkhögskolor: Stipendier åt elever
för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 650,000
kronor.
186:o) Folkhögskolor: Understöd för utbildning av lärare. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 182, sid. 348 och 349), vilket innebär
samma medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkhögskolor: Understöd för utbildning
av lärare för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av
4,500 kronor.
Abnormundervisningen.
187:o) Läroanstalter för blinda: Avlöningar. Läroanstalter för
blinda: Omkostnader. Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat
lyte: Avlöningar. Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat
lyte: Omkostnader. Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 183)
föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet
senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäles.
188:o) Skrivmaskiner åt avgående blindskolelever. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 184, sid. 349 och 350), vilket innebär en med
hänsyn till förefintlig reservation företagen anslagsminskning med 2,000
kronor, hemställer utskottet,
Utskottet.
116
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
att riksdagen må till Skrivmaskiner åt avgående blindskolelever
för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av 5,800 kronor.
189:o) Järnvägsresor för blindskolelever jämte åtföljande vårdare.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 185, sid. 350), vilket innebär
samma medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Järnvägsresor för blindskolelever jämte
åtföljande vårdare för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag
av 6,000 kronor.
190:o) Fria frakter för arbetsmaterialier till blinda hantverkare.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 186, sid. 350 oell 351), vilket
innebär en anslagsminskning med 1,000 kronor, föranledd av en å anslaget
förefintlig reservation, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Fria frakter för arbetsmaterialier
till blinda hantverkare för budgetåret 1939/40 anvisa ett
anslag av 3,000 kronor.
191:o) Understöd åt blivande blindlärare. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 187, sid. 351), vilket innebär en anslagsminskning med
500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Understöd åt blivande blindlärare
för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 500 kronor.
192:o) Tryckning av blindskrifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 188, sid. 351 och 352), vilket innebär en tillfällig anslagshöjning
med 7,000 kronor för inköp av en tryckerimaskin, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tryckning av blindskrifter för budgetåret
1939/40 anvisa ett anslag av 14,000 kronor.
193:o) Läroanstalter för dövstumma: Avlöningar. Beträffande vad
Kungl. Majit (punkt 189) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande
ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande; vilket
härmed
anm ales.
194:o) Läroanstalter för dövstumma: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Majits förslag (punkt 190, sid. 352—356), vilket innebär en anslagshöjning
med 76,000 kronor, väsentligen föranledd av det successiva utbyggandet
av fortsättningsskolundervisningen för dövstumma, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Läroanstalter för dövstumma: Omkostnader
för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av
543,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
117
195:o) Läroanstalter för dövstumma: Resor för dövstumskolelever
jämte åtföljande vårdare. Läroanstalter för dövstumma: Stipendier
åt vissa fortsättningsskolpliktiga elever. Läroanstalter för dövstumma:
Understöd åt blivande dövstumlärare. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 191, sid. 356 och 357), vilket innebär en höjning av
det förstnämnda anslaget med 3,000 kronor och en minskning av de två
sistnämnda anslagen med 5,000 kronor respektive 1,000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1939/40 anvisa
a) till Läroanstalter för dövstumma: Resor för dövstumskolelever
jämte åtföljande vårdare ett förslagsanslag av 15,000
kronor;
b) till Läroanstalter för dövstumma: Stipendier åt vissa fortsätt
ning sslcolplilcti g a elever ett anslag av 5,000 kronor;
c) till Läroanstalter för dövstumma: Understöd åt blivande
dövstumlärare ett anslag av 3,000 kronor.
196:o) Bidrag till avlöning åt vissa på indragningsstat hos landsting
m. fl. uppförda dövstumlärare. Kungl. Majit har (punkt 192, sid.
357—359), föreslagit riksdagen att såsom Bidrag till avlöning åt vissa på
indragningsstat hos landsting m. fl. uppförda dövstumlärare för budgetåret
1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 5,000 kronor.
.ling arnin
Av statsrådsprotokollet inhämtas beträffande förevarande anslag bland
annat följande:
I enlighet med beslut av 1938 års riksdag (skrivelsen nr 241/1938) har
Kungl. Majit föreskrivit, att till bestridande av kostnaderna för avlöning
åt lärare, vilken omedelbart före den 1 juli 1938 innehade befattning vid
det av landstingen och de städer, som icke deltogo i landsting, uppehållna
dövstumundervisningsväsendet å då gällande ordinarie stat och icke önskade
övergå till tjänstgöring vid statlig dövstumskola och icke heller kunde lagligen
därtill förbindas samt på grund härav kunde komma att uppföras på
indragningsstat hos vederbörande landsting eller stad, som icke deltoge i
landsting, finge utgå statsbidrag med belopp och under villkor, som av
Kungl. Majit på framställning av vederbörande i varje särskilt fall bestämdes.
För ändamålet uppförde riksdagen förevarande anslag, vilket nu utgår med
5,000 kronor.
Skolöverstyrelsen har hemställt, att anslaget måtte för nästa budgetår höjas
till 15,000 kronor. Två ordinarie lärare i kunskapsämne, vilka varit anställda
vid distriktsskolan i Lund, Evert Lundberg, född 1904, och Ebba
Sjölin Borgström, född 1900, hade vägrat mottaga ordinarie lärartjänst vid
någon av de statliga läroanstalterna för dövstumma, ehuru de tidigare under
vissa villkor förklarat sig vara villiga övergå i statstjänst. Dessa båda lärare
Utskottet.
118 Statsutskottets utlåtande Nr 8.
måste fördenskull uppföras på indragningsstat hos vederbörande landsting.
I övrigt hade samtliga vid de förutvarande distriktsskolorna anställda ordinarie
lärarna i kunskapsämne blivit placerade vid de statliga läroanstalterna.
Sedan styrelsen för tredje dövstumskoldistriktet hemställt, att Kungl. Maj:t
måtte bestämma det statsbidrag, som finge utgå till den huvudman, hos
vilken nämnda båda befattningshavare komme att uppföras på indragningsstat,
har skolöverstyrelsen i skrivelse den 28 oktober 1938 anfört bland annat
följande:
Enligt vad departementschefen anfört i propositionen nr 212/1938 skulle
statens åtagande i fråga om lärare, som uppfördes på indragningsstat hos
vederbörande landsting eller stad, som icke deltoge i landsting, allenast omfatta
bidrag till bestridande av lönekostnader, på vilka vederbörande befattningshavare
på grund av anställningsvillkoren eller förhållandena i övrigt
kunde gentemot huvudmannen göra gällande rättsligt grundade anspråk.
Riksdagen hade anslutit sig till detta uttalande.
Vid granskning av förevarande ansökan hade överstyrelsen icke kunnat
undgå att finna Lundbergs och Borgströms handlingssätt synnerligen anmärkningsvärt,
särskilt som deras ålder eller andra omständigheter icke
lade hinder i vägen för deras fortsatta lärarverksamhet. De hade erbjudits
fortsätta sin tjänstgöring vid dövstumskola i Lund men vägrat göra detta
och gjorde nu det oaktat anspråk på att utbekomma oavkortad avlöning
jämte ålderstiilägg, dyrtidstillägg och rätt till oavkortad pension vid pensionsålderns
inträdande.
Enligt vad styrelsen för tredje dövstumskoldistriktet upplyst hade direkt
beslut örn uppförande av lärarna å indragningsstat ännu icke fattats och
än mindre beslutats angående de avlönings- och pensionsförmåner, som
huvudmannen ansåge sig skyldig utgiva. Innan beslut i angivna hänseenden
givits, ansåge överstyrelsen icke något beslut av Kungl. Majit böra
fattas angående statsbidragets storlek.
Departementschefen bär för egen del framhållit, att Kungl. Majit ännu
icke fattat beslut i anledning av nyssberörda framställning från styrelsen
för tredje dövstumskoldistriktet. Om och i vad mån statsbidrag komme
att utgå till bestridande av kostnaderna för avlöning av de angivna båda
befattningshavarna, kunde därför icke nu bedömas. Denna fråga tarvade
ytterligare utredning. I sakens nuvarande läge funne sig departementschefen
icke böra biträda förslaget om en höjning av detta anslag utan tillstyrkte,
att anslaget för nästa budgetår bibehölles vid oförändrat belopp,
5,000 kronor.
Utskottet delar den av skolöverstyrelsen uttalade uppfattningen, att ifrågavarande
två befattningshavares handlingssätt måste betecknas såsom synnerligen
anmärkningsvärt. Varken deras ålder eller andra omständigheter
torde enligt vad utredningen i ärendet giver vid handen lägga hinder i vägen
för deras fortsatta lärarverksamhet. Då frågan, på sätt departementschefen
angivit, tarvar ytterligare utredning, är utskottet ense med departe
-
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
119
mentschefen om att vid beräknandet av förevarande anslags storlek hänsyn
icke bör tagas till bestridandet av kostnaderna för avlöning till ifrågavarande
befattningshavare.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må såsom Bidrag till avlöning åt vissa på
indragningsstat hos landsting m. fl. uppförda dövstumlärare
för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 5,000
kronor.
197:o) Bidrag till förskolor och skolhem för dövstumma barn. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 193, sid. 359), vilket innebär
samma medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till förskolor och skolhem
för dövstumma barn för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag
av 16,000 kronor.
198:o) Bidrag till kursverksamhet m. m. för dövstumma. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 194, sid. 359 och 360), vilket innebären
anslagsminskning med 8,500 kronor, betingad av att medel icke äskats för
en kurs i labiologi, vartill medel för innevarande budgetår anvisats, hemställer
utskottet,
att riksdagen må, såsom Bidrag till kursverksamhet m. m.
för dövstumma för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av
9,000 kronor.
199:o) Bidrag till tysta skolan i Lidingö. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 195, sid. 360 och 361), vilket innebär en anslagsminskning
med 9,000 kronor, sammanhängande med upphörandet med utgången
läsåret 1938/39 av skolans nuvarande verksamhet, hemställer utskottet,
att riksdagen må, såsom Bidrag till tysta skolan i Lidingö
för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 1,000 kronor.
200:o) Dövstumpräster och dövstumkonsulenter: Avlöningar,
Dövstumpräster och dövstumkonsulenter : Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 196, sid. 361—363), vilket innebär en
höjning av anslaget till avlöningar med 13,100 kronor och i övrigt samma
medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande personalförteckning för dövstumprästerna
och dövstumkonsulenterna, att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1939/40:
120
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Personalförteckning.
Befattning. Lönegrad.
Tjänstemän å ordinarie stat.
5 dövstumpräster......................... A 21
5 dövstumkonsulenter..................... A 21;
b) godkänna följande avlöningsstat för dövstumprästerna
och dövstumkonsulenterna, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1939/40:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis...................kronor 80,400
2. Rörligt tillägg, förslagsvis ....... »_4,900
Summa kronor 85,300
Särskilda uppbördsmedel:
Bidrag från kyrkofonden.............kronor 43,400
Nettoutgift kronor 41,900;
c) till Dövstumpräster och dövstumkonsulenter: Avlöningar
för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 41,900
kronor;
d) till Dövstumpräster och dövstumkonsulenter: Omkostnader
för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 16,500
kronor.
201 :o) Bidrag till tidning för dövstumma. I enlighet med Kungl Maj:ts
förslag (punkt 197, sid. 363), vilket innebär samma medelsanvisning som
för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till tidning för dövstumma
för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 1,000 kronor.
202 :o) Bidrag till svenska föreningen för dövas väl. Kungl. Maj:t
har (punkt 198, sid. 363) föreslagit riksdagen att såsom Bidrag till svenska
föreningen för dövas väl för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 8,000
kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herrar R. Wagnsson
och O. A. Nordborg (I: 80) och den andra inom andra kammaren av herr
E. Lithander m. fl. (II: 208), vari hemställts, att riksdagen till understöd åt
svenska föreningen för dövas väl för budgetåret 1939/40 måtte anvisa ett
Statsutskottets utlåtande Nr 8. 121
anslag av 12,000 kronor, att utgå under de villkor Kungl. Majit, kan finna
skäl föreskriva.
Kungl. Maj:ts förslag innebär samma medelsanvisning som för innevarande
budgetår. Av statsrådsprotokollet inhämtas, att föreningens styrelse hemställt
om en anslagshöjning till 12,000 kronor, vilken framställning tillstyrkts av
skolöverstyrelsen, men att departementschefen funnit sig icke kunna nu tillstyrka
den begärda höjningen.
Till stöd för det motionsvis gjorda yrkandet har i motionen 1:80 anförts
bland annat:
Föreningen, som bildades år 1921, erhöll samma år statsunderstöd med
4,000 kronor, vilket belopp därefter successivt höjts till 8,000 kronor. Verksamheten
har under de gångna åren i hög grad utvecklats. Förutom föreningen
i Stockholm hava lokalföreningar upprättats i Göteborg, Västerås,
Uppsala, Sundsvall., Gävle, Borås, Jönköping, Lund, Norrköping och Falun
samt i dagarna i Östersund. Föreningen ägde vid 1937 års slut 1,831 medlemmar.
Även lokalföreningarna hava, delvis med stöd från huvudföreningen,
kunnat allt efter ortsförhållandena stabilisera och utvidga sin verksamhet
bland döva och lomhörda, äldre såväl som barn.
Utvecklingen av verksamheten har emellertid medfört stegrade krav på
föreningens ekonomi, vilken föreningen sökt möta genom anordnande av
basarer, insamlingar och dylikt. Av de donationer föreningen under de
gångna åren fått mottaga, vid årsskiftet 1938—39 belöpande sig till sammanlagt
63,785 kronor 75 öre, har endast avkastningen fått användas, och i
betraktande av nuvarande ränteläge är det uppenbart, att denna till en mycket
ringa grad täcker föreningens utgifter. Grundstommen i föreningens
ekonomi har också städse varit det av statsmedel erhållna understödet.
Föreningens byråarbete har i hög grad utvecklats, vilket gjort det nödvändigt
att anställa avlönad personal. I huvudföreningen äro sedan den 1
januari 1938 anställda en kassörska och två examinerade sjuksköterskor.
Sammanlagda ersättningsbeloppet för dessa tre anställda jämte springflicka
kommer från och med den 1 september 1938 att uppgå till cirka 7,000
kronor per år, vilket innebär en merkostnad av över 3,000 kronor jämfört
med föregående år. I Göteborg är anställd en avlönad arbetskraft, och från
och med nästkommande år torde det bliva ofrånkomligt att utbetala arvode
till sekreteraren, varigenom lönekontot skulle uppgå till 2,800 kronor per
år, vilken utgift ej kan bestridas av lokalföreningen.
Den stora ökningen i arbetet är framför allt orsakad av att föreningens
apparatsamlingar i Stockholm och Göteborg alltmera anlitas. Tack vare de
framsteg tekniken på sistone gjort finnas numera goda apparater, som för
många lomhörda innebära en hjälp ut ur arbetslöshet och isolering. Utprovningarna
av apparater ske i intimt samarbete med öronläkare och äro utomordentligt
krävande. Ett tidsödande individuellt arbete fordras för att i
varje särskilt fall finna den lämpligaste apparaten. Ett omfattande upplysningsarbete
på detta område vore synnerligen behövligt, men av brist på
medel har föreningen ej kunnat utföra detta i sådan omfattning som skulle
vara önskvärt. Förutom de ovan nämnda apparatsamlingarna i Stockholm
och Göteborg finnes endast en samling å Sabbatsbergs sjukhus i Stockholm
122
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
samt en mindre samling å lokalföreningen i Norrköping. De hörselsvaga
från landet i övrigt ha därför inga andra möjligheter att erhålla sakkunnig
och opartisk vägledning vid val av hörapparat än att besöka någon av
nämnda samlingar. De små provsamlingar föreningen utsänder till landsorten
kunna icke ordnas så, att de motsvara behovet. Som kostnaderna
för upprättande av apparatsamlingar på skilda håll i landet skulle bli mycket
dryg», icke minst i betraktande av behovet av kompetent personal härför,
anser föreningen, att de hörselsvagas intressen i detta hänseende bäst skulle
tillgodoses, örn en erfaren person årligen kunde besöka öronavdelningarna
å de olika centrallasaretten, medförande en full uppsättning av de modernaste
hörapparaterna till tjänst för de lomhörda i kringliggande del av
landet.
Trots noggrann sparsamhet med föreningens medel är föreningen ovillkorligen
nödsakad att söka skaffa sig betydligt ökade inkomster, om föreningen
skall vara i stånd till att låta verksamheten fortsätta i sin naturliga
utveckling. För verksamheten under år 1939 beräknas en brist komma
att uppstå å ej mindre än 6,000 kronor.
I motionen har vidare framhållits, att skolöverstyrelsen funnit det vara
av stort värde, örn föreningen kunde beredas ökade möjligheter att göra
sina hörapparatsamlingar kända i landets olika delar icke minst med hänsyn
därtill, att många lomhörda folie offer för vilseledande reklam för hörapparater.
Utskottet. Det ändamål, varom här är fråga, är utan tvivel mycket behjärtansvärt,
och föreningens verksamhet, särskilt i vad avser att vägleda de hörselsvaga
vid val av hörapparater, är värd erkännande och stöd även från statsmakternas
sida. Utskottet anser sig i anledning av vad i motionen anförts i
fråga om föreningens svaga ekonomiska ställning böra förorda ett något
högre statsanslag än det av Kungl. Majit äskade. I sådant avseende föreslår
utskottet ett belopp för nästa budgetår av 10,000 kronor. Det ekonomiska
understöd, som föreningen i övrigt synes vara i behov av, torde enligt
utskottets mening kunna uppbringas på enskild väg. Utskottet får
alltså hemställa,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och herrar Wagnssons och Nordborgs samt herr Lithanders
m. fl. ovannämnda motioner (I: 80 och II: 208), såsom Bidrag
till svenska föreningen för dövas väl för budgetåret
1939/40 anvisa ett anslag av 10,000 kronor.
Y rkesundervisningen.
203:o) Tekniska läroverk: Avlöningar. Tekniska läroverk: Omkostnader.
Tekniska läroverk: Materiel, böcker m. m. Tekniska
läroverk: Stipendier. Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 199) föreslå
-
Statsutskottets utlåtande Nr 8. 123
git riksdagen i fråga om anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet
senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäles.
204:o) Tekniska läroverk: Undervisning i färgeriteknik vid tekniska
gymnasiet i Norrköping. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 200, sid. 364), vilket innebär samma medelsanvisning som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet
att riksdagen må till Tekniska läroverk: Undervisning i
färgeriteknik vid tekniska gymnasiet i Norrköping för budgetåret
1939/40 anvisa ett anslag av 3,200 kronor.
205:o) Handelsgymnasier: Understöd. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 201, sid. 365—370), vilket innebär en anslagshöjning med
51,100 kronor, varav 14,000 kronor betingas av den fortlöpande utvidgningen
av handelsgymnasierna i Sundsvall och Umeå, 30,300 kronor av
sänkning av elevavgifterna och 6,800 kronor av en förstärkning av det till
handelsgymnasiet i Göteborg nu utgående understödet, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Handelsgymnasier: Understöd för
budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 378,900 kronor.
206:o) Handelsgymnasier: Resestipendier åt lärare. Kungl. Majit
har (punkt 202, sid. 371) föreslagit riksdagen att till Handelsgymnasier:
Resestipendier åt lärare för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 1,500
kronor.
Kungl. Majits förslag innebär dels en anslagshöjning med 500 kronor,
dels ock en förändring av anslagets natur från reservationsanslag till obetecknat
anslag. Departementschefen har därvid förutsatt, att å anslaget
vid utgången av budgetåret 1938/39 eventuellt föreliggande reservation får
tagas i anspråk för ifrågavarande ändamål under det därpå följande budgetåret.
Under hänvisning till vad utskottet i det föregående i samband med behandlingen
av anslag till resestipendier åt lärare vid de allmänna läroverken
(punkt 127) anfört vill utskottet förorda, att nu ifrågavarande anslag
till resestipendier åt lärare vid handelsgymnasier bibehålies såsom reservationsanslag.
Emot Kungl. Majits förslag under förevarande punkt har utskottet
i övrigt icke funnit något att erinra.
Utskottet hemställer således,
att riksdagen må till Handelsgymnasier: Resestipendier åt
lärare för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av 1,500 kronor.
Utskottet.
124
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
207:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning. Kungl.
Majit har (punkt 203, sid. 371—375) föreslagit riksdagen att till Kommunala
och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Understöd åt kommunala
anstalter för yrkesundervisning för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag
av 2,600,000 kronor.
•
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr B. Lundqvist m. fl. väckt motion (II: 201), vari hemställts,
att riksdagen måtte besluta att statsbidrag till yrkesundervisning i
husligt arbete skall utgå efter samma grunder som beträffande hantverk,
industri och handel och att anslaget till understöd till avlöning åt lärare i
yrkesundervisning därför höjes från 2,200,000 till 2,220,000 kronor.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionen gjorda yrkandet,
hänvisas, i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande,
till motionen.
Kungl. Majlis förslag innebär en av den beräknade medelsåtgången betingad
anslagshöjning med 200,000 kronor. Vid beräkningen av anslagsbehovet
har departementschefen utgått från nu gällande grunder för statsbidrag
till den kommunala yrkesundervisningen. Det äskade anslagsbeloppet
förutsättes av departementschefen bliva fördelat på följande sätt:
1. Understöd till avlöning åt lärare, förslagsvis........kronor 2,200,000
2. Understöd till undervisningsmateriel, förslagsvis..... » 400,000
Summa kronor 2,600,000.
Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat följande:
Skolöverstyrelsen har framlagt förslag örn ändrade grunder för statsbidrag
till förevarande skolor, innebärande dels en återgång till de gynnsammare
grunder i fråga örn understöd till avlöning, som gällde före budgetåret
1933/34, dels en utjämning av understöden mellan olika skolstadier och
ändrad benämning av hithörande skolor, dels införande av särskilt understöd
till arvode åt rektor, dels ock viss uppmjukning av gällande, av 1937
års riksdag beslutade bestämmelser rörande understöd till undervisningsmateriel.
Överstyrelsen har lämnat följande uppgifter rörande maximiunderstödet
för undervisningstimme under åren 1919—37:
1919-21 |
1921—24 |
1924-33 |
1933—37 |
|
Kronor |
Kronor |
Kronor |
Kronor |
|
Lägre stadiet inom hantverk, industri och han- |
||||
del (lärlingsskola m. m.)............. |
2: 67 |
3: — |
2:67 |
2:35 |
Högre stadiet inom hantverk, industri och han- |
||||
del (yrkesskola m. m.).............. |
3:''— |
3: 33 |
3: — |
2: 55 |
Lägre stadiet inom husligt arbete........ |
1:33 |
1:83 |
1:67 |
1:50 |
Högre stadiet inom husligt arbete........ |
1:33 |
2: — |
1:83 |
1:65 |
Statsutskottets utlåtande Nr 8. 125
Rörande statsbidrag till undervisning i husligt arbete har överstyrelsen
anfört följande:
På förslag av överstyrelsens konsulent för husligt arbete hade överstyrelsen
tagit under övervägande, huruvida icke skäl förelåge att nu föreslå ett
borttagande av de särskilda understödsgruuderna för yrkesundervisning i
husligt arbete, så att de maximigrunder, som vore eller komme att bliva
fastställda för understöd till undervisning i skolor för hantverk, industri
och handel, skulle komma att gälla även undervisning i husligt arbete.
Överstyrelsen ansåge sig i princip icke hava något att invända mot en dylik
ändring av berörda maximigrunder. Den ändring, som överstyrelsen föreslagit
— från högst 1 krona 50 öre till högst 1 krona 80 öre för undervisningstimme
vid undervisning i husligt arbete — anslöte sig emellertid
enligt överstyrelsens uppfattning i regel tämligen nära till önskvärda löner
med beräknande av understöd till två tredjedelar av dessas belopp.
Överstyrelsens konsulent för husligt arbete har i särskilt yttrande framhållit
bland annat, att örn den av överstyrelsen ifrågasatta ändringen av understödsgrunderna
i det bela icke skulle komma att genomföras, syntes den förändringen
ändock böra vidtagas, att de särskilda bestämmelserna örn husligt
arbete utginge och att nu för hantverk, industri och handel gällande grunder
gåves allmän giltighet, så att de komme att jämväl omsluta husligt
arbete. I sådant fall torde den beräknade merkostnaden kunna anslås till
20,000 kronor.
Departementschefen har för egen del anfört:
Vid anmälan av motsvarande ärende i 1938 års åttonde huvudtitel hade
departementschefen framhållit, bland annat, önskvärdheten av att de nuvarande
grunderna för understöd till kommunala yrkesundervisningsanstalter
bibehölles oförändrade, till dess det bleve möjligt att bedöma dessa frågor
i deras samband med det förslag, i vilket verkstadsskoleutredningen torde
komma att utmynna. De sakkunniga, som tillkallats för sistnämnda ändamål,
hade den 30 september 1938 avgivit betänkande med utredning och
förslag angående centrala verkstadsskolor m. m. Vad de sakkunniga och
statskontoret yttrat gåve vid handen, att tiden ännu icke vore mogen för en
reglering av statsbidragen till den kommunala yrkesundervisningen i anledning
av skolöverstyrelsens föreliggande förslag. Här borde erinras örn att svenska
yrkesskolföreningen hos Kungl. Maj:t anhållit om tillsättande av en kommitté
för utarbetande av förslag till reglering av avlönings- och statsbidragsbestämmelser
för den kommunala yrkesundervisningen och att överstyrelsen
i utlåtande den 14 december 1938 hemställt, att nämnda framställning måtte
för närvarande icke föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd. Enligt överstyrelsens
mening borde en allmän översyn över yrkesundervisningsväsendet
vidtagas, sedan de olika frågor rörande yrkesundervisningen, som för närvarande
vore under utredning, funnit sin lösning. I samband därmed borde
lämpligen den av yrkesskolföreningen väckta frågan upptagas. Departementschefen
delade denna överstyrelsens uppfattning och ville särskilt framhålla,
att frågan om utbildningen av lärare för yrkesundervisningen utgjorde ett
nyckelproblem, som först måste lösas, innan löneregleringsfrågan kunde upptagas
till behandling. Departementschefen ville dock här icke underlåta att
framhålla, att han ansåge starka principiella och praktiska skäl hava förebragts
för det av en reservant inom överstyrelsen framställda förslaget, att det
husliga arbetet i statsbidragshänseende borde ställas i paritet med de andra
126
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
ämnesgrenarna, och departementschefen utginge från att denna fråga särskilt
uppmärksammades vid de utredningar, som erfordrades på detta område.
Det i motionen 11:201 framställda förslaget överensstämmer med den
uppfattning, varåt skolöverstyrelsens konsulent för husligt arbete i sitt ovan
återgivna yttrande givit uttryck. Till stöd för det motionsvis gjorda yrkandet
anföres bland annat:
Det syntes sannolikt, att, om statsunderstödet till yrkesundervisningen i
husligt arbete höjdes, detta skulle komma att stimulera till ökat anordnande
av kurser i detta ämne. Särskilt i nuvarande tid, då intresset bland de unga
för husligt arbete och utbildning i detta i allmänhet vore beklagligt ringa,
syntes det även ur psykologisk synpunkt vara av största värde, att det husliga
arbetet i nu förevarande avseende jämställdes med andra yrken. Att
detta såväl i de ungas ögon som ock i de äldres skulle komma att skänka
det husliga arbetet önskvärt ökat anseende, torde väl kunna anses för troligt.
Utskottet. Utskottet delar den uppfattning örn det husliga arbetets betydelse, som
kommit till uttryck i ovanberörda motion, och vill ytterligare framhålla
angelägenheten av att åtgärder vidtagas i syfte att åstadkomma en högre värdesättning
av detta arbete, än vad nu är fallet. Ett led häri torde vara, att understödsgrunderna
för yrkesundervisning i husligt arbete avpassas med hänsyn
tagen till nyss angivna synpunkter och alltså en höjning av statsbidraget till
nämnda undervisning genomföres. Utskottet är emellertid icke berett att
nu taga ställning till frågan örn det husliga arbetet i statsbidragshänseende
bör schematiskt likställas med de andra grenarna av yrkesundervisningen,
eller örn icke med hänsyn tagen till vederbörandes utbildning och arbetsprestationer
viss differentiering i understödsgrunderna alltjämt bör anses
vara befogad. Den av departementschefen i utsikt ställda utredningen torde
böra bringa klarhet även beträffande detta spörsmål. På grund av den
ställning utskottet sålunda intagit, anser sig utskottet icke kunna tillstyrka
bifall till den i ämnet väckta motionen.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot de av Kungl. Maj:t
verkställda kostnadsberäkningarna eller mot Kungl. Maj:ts förslag i övrigt,
hemställer således,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å motionen 11:201, till Kommunala och enskilda
anstalter för yrkesundervisning: Understöd åt kommunala
anstalter för yrkesundervisning för budgetåret 1939/40
anvisa ett förslagsanslag av 2,600,000 kronor.
208:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Understöd åt verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom. Beträffande
vad Kungl. Maj:t (punkt 204) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till
förevarande ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande,
vilket härmed
anmäles.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
127
209:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning. Kungl. Majit
har (punkt 205, sid. 375 och 376) föreslagit riksdagen att till Kommunala
och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Understöd åt enskilda anstalter
för yrkesundervisning för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av 495,000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr E. Björnsson m. fl.
(1:145) och den andra inom andra kammaren av fröken Kerstin Hesselgren
m. jl. (II: 199), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att i riksstaten
för budgetåret 1939/40 i stället för det nu förefintliga reservationsanslaget
å 495,000 kronor uppföra ett med 55,000 kronor till 550,000 kronor förhöjt
reservationsanslag till understöd åt enskilda skolor för yrkesundervisning,
Till stöd för nämnda yrkande har i motionen 1:145 bland annat anförts,
att det vore av vikt, att den husliga undervisningen bleve väl tillgodosedd
och att man genom ökat stöd till densamma sökte möta de starka krav på
förbättrad utbildning för hemmet, som på många håll nu framställdes.
I övrigt får utskottet hänvisa till motionen 1:145.
Utskottet har i det föregående i samband med behandlingen av frågan
örn anslag till understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning
(punkt 207) betonat vikten av att åtgärder vidtagas, vilka kunna vara ägnade
att befrämja en högre värdesättning av det husliga arbetet, än vad nu
är fallet. Utskottet har även anslutit sig till tanken att en jämkning i nu
gällande understödsgrunder skulle vidtagas i syfte att höja statsbidraget till
yrkesundervisningen i husligt arbete. Vad utskottet sålunda anfört angående
förmånligare bidragsgrunder för nämnda undervisning har även tilllämpning
i vad avser enskilda anstalter för yrkesundervisning. Med hänsyn
härtill och då utskottet icke på yrkande av enskilda motionärer anser sig
böra frångå de av Kungl. Majit för nästa budgetår verkställda beräkningarna
av förevarande anslag, får utskottet, med tillstyrkande av Kungl. Majda förslag,
avstyrka bifall till motionerna 1:145 och II: 199.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å herr Björnssons m. fl. och fröken Hesselgrens
m. fl. ovannämnda motioner (1:145 och 11:199), till
Kommunala och enskilda anstalter flor yrkesundervisning: Understöd
åt enskilda anstalter för yrkesundervisning för budgetåret
1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 495,000 kronor.
210:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade elever vid kommunala
och enskilda anstalter för yrkesundervisning. I enlighet med
Utskottet,
128
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 206, sid. 376 och 377), vilket innebär en av
den beräknade medelsåtgången betingad anslagshöjning med 50,000 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter för
yrkesundervisning: Stipendier åt ohemedlade och mindre bemedlade
elever vid kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning
för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag
av 700,000 kronor.
211:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Stipendier åt elever vid verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom.
Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 207) föreslagit riksdagen i fråga om
anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen
utlåtande, vilket härmed
anmäles.
212:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till tekniska
skolan i Stockholm. Kungl. Maj:t har (punkt 208, sid. 378—381)
föreslagit riksdagen att till Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag
till tekniska skolan i Stockholm för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag
av 164,000 kronor, därav 43,904 kronor skola utgå under villkor, att
Stockholms stad för samma tid för berörda ändamål, under iakttagande av
vad i det föregående anförts, bidrager med enahanda belopp, samt med
beräknande, att 480 kronor tillskjutas av Sjöstedtska fonden.
I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr B. Ohlin (1:142)
och den andra inom andra kammaren av fröken Kerstin Hesselgren m.fl. (11:197),
vari hemställts, att riksdagen utöver det i åttonde huvudtiteln upptagna
anslaget till upprätthållande av undervisningen i tekniska skolan i Stockholm
måtte anvisa ett anslag till provisorisk löneförbättring för skolans
lärare, stort 52,000 kronor, att utgå till dess avvecklingen av den nuvarande
skolan tagit sin början samt därefter till den utsträckning, som behöves för
att under avvecklingstiden upprätthålla den genom löneförbättringen åvägabragta
lönenivån.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 159,000 kronor
och disponeras jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 17 juni 1938 på följande sätt:
1. Bidrag till tekniska skolan............... ......kronor 133,600
2. Bestridande av halva kostnaden för tillfällig löneför
bättring
för maskinister, vaktmästare och portvakter
vid skolan............................... » 970
Statsutskottets utlåtande Nr 8. 129
3. Bidrag till kostnaderna för arvode åt vissa vikarier vid
skolan, förslagsvis.......................... kronor 430
4. Bestridande av halva kostnaden för dyrtidstillägg till
befattningshavare vid skolan, förslagsvis......... » 24,000
Summa kronor 159,000.
På förslag av Kungl. Maj:t beslöt 1938 års riksdag (skrivelsen nr 314) inrätta
ett tekniskt läroverk i Stockholm och i samband därmed avveckla de
i tekniska skolan ingående maskin- och byggnadsyrkesskolorna. Avvecklingen
skulle påbörjas från och med budgetåret 1939/40. Detta beslut utgör
första etappen av skolans sedan länge aktuella omorganisation. Frågan angående
omorganisationen i övrigt, som utretts av 1936 års yrkesskolsakkunniga
(statens offentliga utredningar 1938: 8), är föremål för beredning inom ecklesiastikdepartementet.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en höjning av ifrågavarande anslag med
5,000 kronor, varav 3,700 kronor belöpa å ersättningar till lärare, som genom
omorganisationen komma att förlora sin anställning vid skolan, och 1,300
kronor å beräknad förhöjning av det till dyrtidstillägg avsedda beloppet.
Stockholms stads bidrag till ifrågavarande skola utgör för närvarande
41,470 kronor jämte halva kostnaderna för dyrtidstillägg till befattningshavare
vid skolan, vilka tillägg utgå efter för oreglerade verk gällande
grunder. Jämlikt riksdagens i dess ovannämnda skrivelse nr 314/1938 fattade
beslut skall staden bidraga med två femtedelar av de ersättningar, som
enligt samma beslut må utgå till lärare, som på grund av den beslutade
omorganisationen förlora sina anställningar, och staten med tre femtedelar
av samma ersättningar. Det ovannämnda beloppet 3,700 kronor utgör i avrundat
tal den på statsverket belöpande delen av de ersättningar, som för
nästa budgetår beräknas komma att utgå. Stadens andel av ersättningarna
har beräknats komma att utgöra 2,434 kronor, varför stadens bidrag till
tekniska skolan för nästa budgetår skulle utgöra (41,470 + 2,434 =) 43,904
kronor, oavsett kostnad för dyrtidstillägg.
Departementschefen har icke ifrågasatt någon minskning av den i förevarande
anslag ingående delposten till bidrag till tekniska skolan. Departementschefen
har härom anfört följande:
Vid anmälan av frågan om inrättande av omförmälda läroverk (jfr propositionen
nr 158/1938, sid. 49 f.) anförde jag, att enligt av de sakkunniga
verkställd utredning besparingar i tekniska skolans utgiftsstat till följd
av utbrytandet ur skolan av maskin- och byggnadsyrkesskolorna i stort sett
endast kunde uppstå beträffande kostnader för lön åt de lärare, som vore
sysselsatta vid ifrågavarande delar av skolan. Utgifterna för skolan skulle
på grund härav kunna under första övergångsåret, budgetåret 1939/40,
minskas med 9,600 kronor. Jag framhöll emellertid, att vid dessa beräkningar
hänsyn icke tagits till don minskning i skolans inkomster av elevavgifter,
som föranleddes av omorganisationen och som möjligen kunde förrycka
kalkylerna. Jag förutsatte därför, att skolöverstyrelsen i sina anslogs
Bihang
till riksdagens protokoll 1939. 0 sami. Nr 8. 9
130
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
äskanden för skolan för budgetåret 1939/40 verkställde närmare granskning
av de sakkunnigas ifrågavarande beräkningar. Enligt den undersökning, som
överstyrelsen i detta avseende nu företagit, har minskningen av inkomsterna
beräknats överstiga besparingen å lärarlönerna. Ehuru beräkningen av inkomstminskningen
vilar på en mycket osäker grund, har överstyrelsen därför
icke velat motsätta sig, att bidraget till skolan bibehålies vid oförändrat
belopp. Statskontoret har anslutit sig till denna ståndpunkt och föreslagit
vissa villkor beträffande utbetalningen av bidraget i syfte att göra bidraget
beroende av inkomsterna av elevavgifter. Jag förordar statskontorets förslag
och hemställer alltså, att den i förevarande anslag ingående anslagsposten
till bidrag till tekniska skolan för nästa budgetår uppföres med oförändrat
belopp, 133,600 kronor. Det torde ankomma på Kungl. Majit att
meddela erforderliga föreskrifter angående bidragets utbetalande.
Departementschefen har i detta sammanhang erinrat, att tekniska skolans
lärarsällskap i ansökning, som till ecklesiastikdepartementet inkommit den
1 december 1938, anhållit om löneförbättringar för skolans lärare och tjänstemän,
i vilket ärende skolöverstyrelsen den 9 december 1938 yttrat sig. Vissa
skäl förelåge enligt departementschefens mening för att skolans personal
borde erhålla förbättrade löneförmåner. Med hänsyn till den svävande frågan
angående skolans omorganisation ansåge sig departementschefen dock
icke kunna nu tillstyrka, att medel anvisades för ändamålet.
Till stöd för det motionsvis gjorda yrkandet har i motionen 1:142 anförts
i huvudsak följande:
Att lönevillkoren vid tekniska skolan äro i hög grad otillfredsställande,
därom har full enighet rått vid alla de utredningar, som alltsedan år 1907
sysslat med skolans organisationsproblem. Förhållandet understrykes med
all tydlighet upprepade gånger även i 1936 års yrkesskolsakkunnigas betänkanden.
De påminnelser örn de anställdas prekära ställning, som tid efter
annan framförts till Kungl. Majit av skolans styrelse och befattningshavare,
ha av skolöverstyrelsen betecknats såsom befogade och överstyrelsen har medgivit,
att väsentligen högre löner skulle vara berättigade. Samtidigt har överstyrelsen
dock förklarat, att en nydaning av skolan vore snart förestående och
att intet i lönefrågan kunde företagas, förrän riktlinjerna för omorganisationen
klarlagts. Detta besked avgav skolöverstyrelsen redan år 1927, och de framställningar
i ärenden från lärarpersonalen, som avgåvos 1930 och 1931, erhöllo
enahanda svar.
Omorganisationsfrågan torde genom det förra året avgivna betänkandet
hava ryckt ett steg närmare sin lösning. Något definitivt beslut i ärendet
torde emellertid tidigast kunna beräknas vid nästkommande års riksdag.
Örn en omorganisation då beslutas måste det likväl komma att dröja åtskilliga
övergångsår innan densamma kan bliva fullt genomförd, och det
torde vara troligt att en avveckling av tekniska skolan i dess nuvarande
form kommer att vara avslutad tidigast med utgången av vårterminen år
1945. Vid den tidpunkten skulle ej mindre än 18 år ha förflutit, sedan skolans
befattningshavare fingo besked örn att en omorganisation vore nära
förestående. Det synes under sådana förhållanden icke vara försvarligt att
de anställda alljämt få arbeta mot underbetalning i hopp om de förmåner,
som skolans omorganisation en gång kan komma att medföra. Många av
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
131
skolans lärare lia under tiden uppnått pensionsåldern, utan att någonsin få
del av de väntade förbättringarna; andra lia i väntan härpå avstått från
att söka sig till bättre avlönade befattningar och lia numera föga utsikter
att erhålla platser i andra skolor. Under de gångna åren har tekniska skolan
trots dess i materiellt avseende dåliga resurser — vilka icke äro begränsade
blott till lönerna — fyllt sin uppgift såsom vårt lands utan gensägelse
främsta utbildningsanstalt på det konstindustriella området, och just
under dessa årtionden har svenskt konsthantverk och svensk konstindustri
vunnit internationell berömmelse.
Undervisningen inom skolans samtliga avdelningar måste föras fram till
ett plan, som ligger betydligt högre än teckningsundervisningen i de allmänna
läroverken, och i flertalet av dess ämnen fordras en alldeles speciell
kunnighet samt kontakt såväl med aktuella företeelser på rent konstnärliga
områden, som med de ständigt förekommande skiftningarna ifråga örn material
och teknik inom konsthantverk och konstindustri. Vidare är tekniska
skolan den anstalt, som omhänderhar utbildningen av rikets samtliga teckningslärare.
Och likväl erhålla flertalet av skolans lärare en timpenning,
som betydligt understiger den som en nyexaminerad teckningslärare erhåller,
örn denne vinner anställning såsom timlärare vid läroverk i Stockholm. Endast
överlärarna vid tekniska skolan ha en timlön, som ungefärligen svarar
emot den, som en ordinarie teckningslärare vid ett läroverk i Stockholm
uppbär i sin första löneklass. Underlärare vid tekniska skolan, vilka likväl
utföra ett fullt självständigt undervisningsarbete, erhålla oberoende av anställningstidens
längd en timpenning å 4,25, dyrtidstillägget inräknat, vilket
motsvarar blott 68 procent av den ordinarie teckningslärarens timlön i dennes
första löneklass och i hans därpå följande löneklasser respektive 64 procent,
60 procent och 55 procent. Det bör tilläggas, att underlärare i händelse av
sjukdom måste avstå hela sin lön åt vikarien.
En definitiv lönereglering är under nuvarande förhållanden naturligtvis
otänkbar. Skolans stat, vilken fastställdes så tidigt som år 1879, har emellertid
senare vid flera tillfällen justerats genom provisoriska lönetillägg. Detta
skedde bland annat åren 1910, 1911, 1920 och — för skolans vaktmästare —
1936. Något principiellt hinder mot ytterligare provisorisk löneförbättring
torde icke heller föreligga, sedan 1936 års yrkesskolsakkunniga genom sitt
betänkande uppdragit de riktlinjer för en omorganisation av tekniska skolan,
vilka skolöverstyrelsen tidigare förklarat utgöra en nödvändig förutsättning
för åtgärder till lönernas förbättrande. Att en provisorisk löneförbättring
nu göres är så mycket mera påkallat, som lönereglering på senaste år
skett vid övriga undervisningsanstalter, varigenom missförhållandena vid
tekniska skolan kommit att framstå i en än skarpare dager.
En god ledning vid avvägandet av eventuella provisoriska löneförbättringar
utgöra sakkunnigas förslag till reglering av lärarlönerna i den föreslagna
konstfackskolan. Det är emellertid tydligt att man av försiktighetsskäl bör
stanna något under den där föreslagna nivån.
Enligt uppgift från skolans styrelse borde minimilönen per undervisningstim
me vara lör Överlärare 7 kronor 50 öre och för underlärare 5 kronor.
För att uppnå den föreslagna timlönen måste tillägg av växlande storlek
läggas till den nuvarande lönen för 12,028 överlärartimmar och för 15,414
undcrlärartim mar.
I genomsnitt skulle tillägget till överlärares timlön vara 2 kronor 23 öre
och till underlärares timlön 1 krona 70 öre.
132
Statsutskottets utlåtande Nr S.
Utskottet.
Kostnaderna härför skulle belöpa sig till respektive 27,029 kronor 20 öre
och 24,643 kronor eller till 51,672 kronor 20 öre.
Den i ovannämnda motion I: 142 förebragta utredningen och den ytterligare
utredning i ärendet, som utskottet låtit verkställa, har övertygat utskottet
om det befogade i att vissa provisoriska åtgärder vidtagas till förbättring
av löneställningen för lärarpersonalen vid tekniska skolan i Stockholm.
Såsom av nämnda motion framgår är det i främsta rummet underlärama
vid skolan, för vilka behov föreligger av en löneförstärkning. Enligt
till utskottet av skolans rektor under hand lämnade uppgifter varierar
timlönen för lärare med 20 timmars tjänstgöring i veckan och däröver, för
underlärarna — bortsett från ett enstaka fall, där lönen utgår med 4 kronor
45 öre — mellan lägst 2 kronor 34 öre och högst 3 kronor 62 öre,
exklusive dyrtidstillägg, och för överlärarna — frånsett ett enstaka fall, där
lönen utgör 3 kronor 50 öre — mellan lägst 4 kronor 38 öre och högst 6
kronor 96 öre, exklusive dyrtidstillägg. Av skolans rektor verkställda kostnadsberäkningar
utvisa, att, därest för överlärarna lönen regleras efter 6
kronor 50 öre per timme skulle kostnaden uppgå till 15,000 kronor och efter
7 kronor 50 öre per timme till i runt tal 27,000 kronor, medan för underlärarna
en reglering efter 4 kronor 50 öre per timme skulle draga en kostnad
av i runt tal 17,000 kronor och efter 5 kronor per timme i runt tal
24,600 kronor. En provisorisk lönereglering efter dessa grunder skulle
alltså uppgå till icke oväsentliga belopp. Utskottet har icke ansett sig kunna
tillstyrka, att medel i denna utsträckning nu ställes till skolans förfogande.
Däremot anser utskottet skäligt, att visst belopp anslås till förstärkning av
lönerna för de i lönehänseende svagast ställda lärarna, nämligen underlärarna,
vilkas löner rimligen provisoriskt synas böra uppbringas till ett belopp
av 4 kronor per timme. För detta ändamål erfordras, enligt verkställda
beräkningar en summa av i runt tal 10,000 kronor. Utskottet anser
sig böra föreslå, att ett belopp av denna storlek ställas till Kungl. Majlis
förfogande för att enligt av Kungl. Majit, på förslag av skolans styrelse,
fastställda grunder utgå till provisorisk löneförbättring till tekniska skolans
underlärare.
På grund av vad utskottet sålunda förordat bör förevarande anslag, emot
vars beräkning utskottet i övrigt icke funnit anledning till erinran, för
nästa budgetår uppföras med (164,000 + 10,000=) 174,000 kronor.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och herr
Ohlins samt fröken Hesselgrens m. fl. ovannämnda motioner
(I: 142 och II: 197) må, till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till tekniska skolan i Stockholm för
budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 174,000 kronor,
därav 43,904 kronor skola utgå under villkor, att Stockholms
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
133
stad för samma tid för berörda ändamål, under iakttagande
av vad i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för
den 4 januari 1939 anförts, bidrager med enahanda belopp,
samt med beräknande, att 480 kronor tillskjutas av
Sjöstedtska fonden.
213:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till bergsskolan
i Filipstad m. m. I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt
209, sid. 381—383), vilket innebär en anslagshöjning med 1,000 kronor,
föranledd av ökning av omkostnaderna för skolan, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till bergsskolan i Filipstad m. m. för budgetåret
1939/40 anvisa ett anslag av 25,400 kronor.
214:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till vävskolan
i Borås. I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 210, sid.
383—385), vilket innebär en anslagshöjning med 2,000 kronor, belöpande
å löneförbättring för vissa lärare, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till vävskolan i Borås för budgetåret 1939/40
anvisa ett förslagsanslag av 27,700 kronor.
215:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till John
Lennings vävskola i Norrköping. I enlighet med Kungl. Majda förslag
(punkt 211, sid. 386), vilket innebär samma medelsanvisning som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till John Lennings vävskola i Norrköping
för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 18,000 kronor.
216:o) Utbildande av lärare vid yrkesundervisningen. I enlighet
med Kungl. Majda förslag (punkt 212, sid. 386), vilket innebär samma
medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Utbildande av lärare vid yrkesundervisningen
för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 30,000
kronor.
Folkbildningsåtgärder i övrigt.
217:o) Bidrag till sällskapet för folkundervisningens befrämjande.
I enlighet med Kungl. Majds förslag (punkt 213, sid. 387), vilket innebär
samma medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom •Bidrag till sällskapet för folkundervisningens
befrämjande för budgetåret 1989/40 anvisa
ett anslag av 1,500 kronor.
134
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
218:o) Understöd åt folkbiblioteksväsendet. Kungl. Majit har (punkt
214, sid. 387—396) föreslagit riksdagen att till Understöd åt folkbiblioteksväsendet
för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 1,579,800 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren
av herr J. Sandén (I: 146) och den andra inom andra kammaren av herr
G. Nilsso7i i Kristinehamn och fröken Ebon Andersson (II: 224), vari hemställts,
att riksdagen må fastställa det maximibelopp, varmed statsbidrag
skall utgå till biblioteksverksamhet vid sjukvårdsinrättningar till 2 kronor
per sängplats, att gälla från den 1 januari 1940;
dels ock en inom andra kammaren av herr K. Bergström väckt motion
(II: 278), vari hemställts, att riksdagen ville besluta att hemställa hos Kungl.
Majit om sådan ändring i bestämmelserna angående understödjandet av
folkbiblioteksväsendet, att hinder icke möter att inrätta centralbibliotek med
hänsyn till folkmängden och andra förhållanden inom länen som kunna
betinga och göra sådana bibliotek önskvärda.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i nämnda motioner gjorda
yrkandena hänvisas, i den mån redogörelse för desamma ej lämnas här
nedan, till motionerna I: 146 och II: 278.
Det av Kungl. Majit äskade beloppet har av departementschefen förutsatts
skola disponeras sålunda:
Under bud-getåret 1938/89 |
Av skolöver-styrelsen före-slagna anslags-belopp |
Av departe-mentschefen |
|
1. Folk-, studiecirkel-, skol-, sjukhus- och sjö- |
1,349,600 95,000 |
1,415,200 110,000 |
1,425,000 110,000 |
2. Centralbibliotek.................. |
|||
3. Vandringsbiblioteksförr&d vid stifts- och lands-bibliotek...................... |
6,000 |
6,000 |
6,000 |
4. Resekostnads- och traktamentsersättningar vid |
6,900 |
7,800 |
7,800 |
5. Förmedlingsanstalter för vandringsbibliotek . |
6,000 |
6,000 |
6,000 |
6. Bibliotekskurser.................. |
6,000 |
12,000 |
9,000 |
7. Tillägg till grundkatalog............. |
3,500 |
4,000 |
4,000 |
8. Tidskrifter..................... |
12,000 |
12,000 |
12,000 |
Summa kronor |
1,485,000 |
1,573,000 |
1,579,800 |
Den ifrågasatta anslagshöjningen uppgår till (1,579,800 —1,485,000=)
94,800 kronor.
Av sammanställningen framgår, att anslagshöjningen i främsta rummet
hänför sig till understöd åt folk- m. fl. bibliotek samt till centralbibliotek.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
135
I förstnämnda avseende är höjningen betingad av anslagsbelastningen under
budgetåret 1937/38 samt den väntade medelsåtgången under budgetåret
1939/40. Höjningen av de för centralbiblioteken avsedda medlen är föranledd
av departementschefens förslag örn inrättande under budgetåret
1939/40 av två nya sådana bibliotek.
Departementschefen bar vidare föreslagit höjning av bidraget till sjukhusbibliotek
från 1 krona till 1 krona 50 öre per sängplats från och
med den 1 januari 1940. På grund av gällande rekvisitionsbestämmelser
kommer detta förslag icke att påverka medelsåtgången å förevarande anslag
förrän efter ingången av budgetåret 1940/41.
Beträffande denna fråga inhämtas av statsrådsprotokollet bland annat,
att skolöverstyrelsen med stöd av en ingående utredning, beträffande vilken
hänvisas till statsrådsprotokollet, sid. 388—390, föreslagit en ökning av
maximianslaget till sjukhusbibliotek från 1 till 2 kronor per sängplats under
förutsättning av minst lika stort ortsbidrag.
Departementschefen har för egen del anfört bland annat:
Såsom framginge av 1937 års åttonde huvudtitel (sid. 480), hade departementschefen
icke ansett sig kunna biträda ett av överstyrelsen då framlagt
liknande förslag. Departementschefen hade framhållit, att — sedan den av
statsfinansiella skäl påkallade nedsättningen i understödsbeloppen bortfallit
— gynnsammare betingelser torde inträda för ett samarbete mellan de
större kommunbiblioteken och sjukhusbiblioteken. Dylikt samarbete syntes
särskilt lämpligt för lösning av sjukhusens biblioteksfråga. Sedermera hade
1938 års riksdag i sin skrivelse nr 8 (sid. 63) i anledning av en inom riksdagen
väckt motion förklarat sig utgå från att Kungl. Majit för 1939 års
riksdag framlade det förslag i ämnet, som kunde befinnas av omständigheterna
påkallat.
Den av skolöverstyrelsen verkställda utredningen gåve vid handen, att
sjukhusbibliotekens verksamhet under de senare åren omfattats med ett allt
större intresse och att även det nu utgående statsbidraget vore tillräckligt
stort för att stimulera till en ökad användning av denna biblioteksform.
Departementschefen ville dock icke åberopa detta som ett skäl mot
en ökning av statsbidraget, eftersom det torde vara ovedersägligt, att en
sådan ökning skulle ytterligare befrämja förevarande betydelsefulla folkbildningsverksamhet.
Med hänsyn härtill och till den ståndpunkt, som av
1938 års riksdag intagits, ansåge sig departementschefen icke böra motsätta
sig en förbättring av de nuvarande statsbidragsgrunderna. En så
långt gående åtgärd som en fördubbling av det nuvarande statsbidraget
funne departementschefen sig dock icke kunna tillstyrka. I likhet med statskontoret
föresloge departementschefen en höjning av maximibidraget med
50 procent, alltså till 1 krona 50 öre per sängplats.
I fråga om inrättande av centralbibliotek innehar 1929 års riksdagsbeslut
angående omorganisation av folkbiblioteksväsendet, att varje län (utom
län med landsbibliotek) skulle erhålla ett centralbibliotek med uppgift att
supplera de lokala bibliotekens arbete genom direkt och kostnadsfri utlåning
av böcker, som behövdes i studiesyfte, genom utsändandet av vandrings
-
136
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
bibliotek och genom biblioteksteknisk vägledning. Årligen skulle inrättas
två nya centralbibliotek, tills centralbiblioteksorganisationen stöde fullt färdig.
Samtliga län skulle alltså hava erhållit centralbibliotek med utgången av år
1941. Med ingången av år 1939 skulle centralbibliotek (eller landsbibliotek)
funnits i 20 av 24 län.
Skolöverstyrelsen har nu erinrat, att det faktiska antalet centralbibliotek
vid ingången av år 1939 utgjorde endast 12. Med hänsyn till centralbibliotekens
utomordentliga betydelse för folkbiblioteksverksamheten talade enligt
överstyrelsens mening starka skäl för att det fortsatta utbyggandet skedde
i hastigare tempo, exempelvis genom inrättandet av tre nya central bibliotek
årligen. Överstyrelsen hade emellertid ansett sig böra stanna vid att föreslå
två nya eentralbibliotek.
Departementschefen har, såsom av det ovanstående framgår, biträtt överstyrelsens
förslag.
Till stöd för det i motionen II: 278 framställda yrkandet örn ändrade
grunder för inrättande av centralbibliotek har anförts huvudsakligen, att bestämmelsen
om att endast ett centralbibliotek finge inrättas i varje län icke
medgåve hänsyn till att förhållandena kunde skifta starkt inom olika län,
framförallt ifråga örn folkmängden. Detta hade medfört att Malmöhus län
för närvarande förfogade över blott ett centralbibliotek, nämligen i Malmö.
Det folkrika nordvästra Skåne med Hälsingborg som huvudort hade icke
kunnat komma ifråga som centralbiblioteksområde, trots att Hälsingborg
ägde ett stadsbibliotek, som väl lämpade sig för uppgiften att vara centralbibliotek,
utan vore hänvisat till Malmö, något som uppenbarligen icke
kunde vara tillfredsställande för det biblioteksbehov som man velat tillgodose
med centralbiblioteksinstitutionen.
Utskottet. Vid 1938 års riksdag förelåg till behandling en motion, vari hemställdes
att riksdagen måtte besluta en förhöjning av anslagsmaximum för bibliotek
vid sjukvårdsinrättningar från en krona till två kronor per sängplats.
I sitt utlåtande nr 8 anförde statsutskottet — under framhållande av önskvärdheten
av att även denna biblioteksform erhölle största möjliga understöd
från det allmännas sida — att utskottet utginge från att Kungl. Majit
för 1939 års riksdag framlade det förslag i ämnet, som kunde befinnas
av omständigheterna påkallat. Kungl. Majit bar nu föreslagit en höjning
av ifrågavarande anslagsmaximum från en krona till en krona 50 öre,
medan i ovannämnda motioner 1:146 och 11:224 framställts samma yrkande,
som i den vid 1938 års riksdag i ämnet väckta motionen.
Utskottet är alltjämt av den uppfattningen, att berörda biblioteksform
bör i möjligaste mån vinna understöd från statsmakternas sida, men då
enligt Kungl. Maj:ts förslag en så pass avsevärd förhöjning förordats som med
Statsutskottets utlåtande Nr 8. 137
50 procent av nu fastställt anslagsmaximum, saknar utskottet anledning
biträda det i motionerna I: 146 och II: 224 framställda yrkandet.
Såsom av den i det föregående lämnade redogörelsen framgår, innebar
1929 års riksdagsbeslut angående omorganisationen av folkbiblioteksväsendet,
att centralbibliotek skulle successivt inrättas, ett i varje län, utom i de län,
där landsbibliotek upprättats. Denna organisation är alltjämt under utbyggnad.
För närvarande finnas endast tolv central bibliotek och enligt
Kungl. Maj:ts förslag skulle nu beslut fattas örn inrättandet av ytterligare
två dylika bibliotek. Utskottet biträder Kungl. Majda ifrågavarande förslag.
Vad åter angår det i motionen II: 278 framställda yrkandet om ändrade
grunder för centralbibliotekens inrättande i syfte att möjliggöra tillkomsten
av flera centralbibliotek i ett och samma län, får utskottet framhålla, att
enligt utskottets mening utvecklingen av centralbiblioteksorganisationen i
första hand synes böra fortgå enligt de för denna utveckling angivna riktlinjerna.
Utskottet vill icke förneka, att skäl kunna föreligga för en utbyggnad
av nämnda organisation, på sätt motionären ifrågasatt. Åtgärder
i sådan riktning böra emellertid icke få inverka hämmande på den ursprungligen
avsedda centralbiblioteksorganisationens planmässiga genomförande.
Med anledning härav ställer utskottet sig avvisande till det i motionen
II: 278 framställda yrkandet.
Vad Kungl. Maj:t under förevarande punkt i övrigt föreslagit kan utskottet
biträda. Utskottet hemställer förty,
att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och
med avslag å herr Sandéns samt herr Nilssons i Kristinehamn
och fröken Anderssons ävensom herr Bergströms
ovannämnda motioner (1:146 och 11:224 samt 11:278), må
till Understöd åt folkbiblioteksväsendet för budgetåret 1939/40
anvisa ett förslagsanslag av 1,579,800 kronor.
219:o) Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga
föreläsningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 215, sid. 396—398), vilket innebär samma medelsanvisning som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) till Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna
populärvetenskapliga föreläsningar, för budgetåret 1939/40 anvisa
ett reservationsanslag av 252,000 kronor;
b) föreskriva, att de av 1938 års riksdag beslutade grunderna
angående anslagets fördelning under budgetåret 1938/
39 skola äga motsvarande tillämpning för budgetåret 1939/40.
220:o) Understöd för anordnande av flyttande folkhögskolekurser.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 216, sid. 398 och 399), vilket
138
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
innebär en anslagshöjning med 10,000 kronor, föranledd av den ökade omfattningen
av ifrågavarande verksamhet, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Understöd för anordnande av flyttande
folkhögskolekurser för budgetåret 1939/40 anvisa ett
anslag av 70,000 kronor.
221:o) Bidrag till arbetarnas bildningsförbund för organisationsoch
administrationskostnader. Bidrag till svenska landsbygdens
studieförbund för organisations- och administrationskostnader. I
enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 217, sid. 399 och 400), vilket
innebär samma medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1939/40 anvisa
a) såsom Bidrag till arbetarnas bildningsförbund för organisations-
och administrationskostnader ett anslag av 35,000
kronor;
b) såsom Bidrag till svenska landsbygdens studieförbund
för organisations- och administrationskostnader ett anslag av
7,000 kronor.
222:o) Bidrag till tjänstemännens bildningsverksamhet för organisations-
och administrationskostnader. Kungl. Majit har (punkt 218,
sid. 400 och 401) föreslagit riksdagen att såsom Bidrag till tjänstemännens
bildningsverksamhet för organisations- och administrationskostnader för budgetåret
1939/40 anvisa ett anslag av 4,000 kronor.
Av statsrådsprotokollet inhämtas, att tjänstemännens bildningsverksamhet,
vars medlemsantal väntades komma att vid årsskiftet 1939 utgöra över
55,000, den 1 januari 1938 omfattat tio organisationer, nämligen:
föreningen lantbruksingenjörsassistenter,
försäkringstjänstemannaföreningen,
handelstjänstemannaförbundet,
svenska bankmannaföreningen,
» industritjänstemannaförbundet,
» järnvägarnas kontorspersonalförbund,
Sveriges arbetsledareförbund,
» grafiska faktorsförbund,
» lantmäteritekniska biträdens riksförening,
■» restaurangkassörskeförening.
Departementschefen har framhållit, att förevarande bildningsändamål syntes
förtjänt av beaktande från det allmännas sida. Bildningsorganisationens
verksamhet förefölle att på lämpligt sätt komplettera den verksamhet, som
bedreves av arbetarnes bildningsförbund och svenska landsbygdens studieförbund.
Av handlingarna i ärendet inhämtades för övrigt, att samarbete
ägde rum med de s. k. samverkande bildningsförbunden, och bland dessa
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
139
främst arbetares bildningsförbund, och att frågan om bildningsorganisationens
anslutning till samverkande bildningsförbunden vore aktuell. Departementschefen
tillstyrkte därför för ändamålet ett anslag av 4,000 kronor
för budgetåret 1939/40. Vid statsbidraget borde knytas som villkor bland
annat, att sammanslutningen visade sig hava från annat håll för ändamålet
erhållit medel till minst lika stort belopp som statsbidraget. Det borde ankomma
på Kungl. Majit att utfärda erforderliga föreskrifter i ämnet.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förevarande förslag. Utskottet vill Utskottet.
tillika uttala den förhoppningen, att det av departementschefen omförmälda
samarbetet i alltmer ökad utsträckning kommer till stånd och vidare utvecklas
till båtnad för samtliga ifrågavarande bildningsorganisationer. Utskottet
hemställer,
att riksdagen må såsom Bidrag till tjänstemännens hildningsverlcsamhet
för organisations- och administrationskostnader för
budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 4,000 kronor.
223:o) Understöd för anordnande av universitetscirklar. I enlighet
med Kungl. Majda förslag (punkt 219, sid. 401 och 402), vilket innebär en
anslagsminskning med 7,500 kronor, föranledd av en vid utgången av budgetåret
1937/38 förefintlig reservation å omkring 10,700 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må såsom Understöd för anordnande av universitetscirTclar
för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av
100 kronor.
224:o) Understöd för anordnande av studieledarkurser. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 220, sid. 402), vilket innebär samma
medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Understöd för anordnande av studieledarkurser
för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 5,000
kronor.
225:o) Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet m. m.
för nykterhetens främjande. Kungl. Maj:t har (punkt 221, sid. 402—410)
föreslagit riksdagen att såsom Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet
m. m. för nykterhetens främjande för budgetåret 1939/40 anvisa
ett anslag av 378,300 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagsminskning med 5,200 kronor. De
av vederbörande organisationer, skolöverstyrelsen och departementschefen
föreslagna förändringarna i ifrågavarande anslags nuvarande disposition
framgå av nedanstående sammanställning:
140
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Anslagets ändamål |
Anslag för |
Begärt anslag budgetåret 1939/40 |
Av skolöver-styrelsen till-styrkt anslag |
Av departe-mentschefen |
Främjande av Sveriges nykterhets-sällskaps representantförsamlings |
11,200 |
11,200 |
||
Främjande av centralförbundets för |
30,575 |
34,000 |
50,000 |
50,000 |
Främjande av rifeskommitténs mot |
15,000 |
15,000 |
||
Tillfälligt anslag till nämnda cen-tralförbund ............. |
_ |
1 _ |
3,500 |
_ |
Främjande av de kristna samfun-dens nykterhetsrörelses verksam-het .................. |
5,000 |
8,000 |
5,000 |
5,000 |
Främjande av Sveriges storloges |
33,000 |
43,000 |
33,000 |
33,000 |
Främjande av Sveriges godtempla-res ungdomsförbunds verksamhet |
_ |
2,000 |
_ |
2,000 |
Främjande av Sveriges blåbandsför-enings studie- och ungdomsverk-samhet ................ |
9,000 |
13,000 |
10,000 |
10,000 |
Främjande av nationaltemplaror-dens studie- och ungdomsverk-samhet ................ |
11,500 |
12,000 |
11,500 |
11.500 |
Främjande av nykterhetsföreningen |
6,000 |
7,000 |
6,000 |
6,000 |
Främjande av svenska läkarnas |
3,000 |
5,000 |
3,000 |
3,000 |
Främjande av motorförarnas hel-nykterhetsförbunds verksamhet. |
19,000 |
25,000 |
19,000 |
19,000 |
Instruktörer för nykterhetsupplys-ning................. |
31,500 |
52,500 |
42,000 |
42,000 |
Handledning i alkoholfrågan för |
12,000 |
_ |
_ |
_ |
Ö vriga ur anslaget utgående belopp |
196,725 |
196,725 |
196,725 |
196,725 |
Summa |
383,500 |
424,425 |
379,725 |
378,225, |
vilket belopp borde avrundas till 378,300 kronor.
Beträffande de tre i tablån först upptagna utgiftsändamålen innebär departementschefens
förslag, att till centralförbundet för nykterhetsundervisning
skulle överföras den verksamhet, som bedrives av Sveriges nykterhetssällskaps
representantförsamlings upplysningsbyrå och rikskommittén mot den
olagliga rusdryckshanteringen.
Av statsrådsprotokollet inhämtas vidare, att skolöverstyrelsens konsulent
för nykterhetsundervisning endast med tvekan tillstyrkt fortsatt anvisande
av det nu utgående beloppet av 3,500 kronor till internationella byrån i
Lausanne för alkoholismens bekämpande, då enligt konsulentens uppfattning
byråns verksamhet, såsom den nu vore lagd, vore av mindre betydelse för
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
141
upplysningsarbetet i hithörande fråga i Sverige. Överstyrelsen har förklarat
sig dela konsulentens uppfattning men emellertid icke ansett sig böra avstyrka
den i ämnet föreliggande ansökningen. Departementschefen har för
egen del framhållit önskvärdheten av att överstyrelsen närmare övervägde
och fattade bestämd ståndpunkt till frågan, örn icke det till byrån utgående
an slags beloppet borde på de av överstyrelsen anförda skälen indragas.
Vad angår bidraget till uppehållande av internationella byrån i Lausanne
för alkoholismens bekämpande får utskottet anföra, att utskottet icke för
sin del kan finna anledning för Sverige att indraga sitt stöd åt nämnda
byrå. Emellertid har utskottet intet att erinra mot, att på sätt departementschefen
förutsatt skolöverstyrelsen verkställer närmare utredning i ämnet.
Till föreläsnings- och instruktionsverksamhet för nykterhetens främjande
utgå för närvarande 140,000 kronor. Kungl. Maj:ts förslag innebär icke
någon ändring med avseende å storleken av detta belopp. Skolöverstyrelsen
har att godkänna föreläsare och föreläsningsämne. Utskottet vill understryka
vikten av, att ifrågavarande verksamhet för nykterhetsupplysning
hålles på högsta möjliga nivå och härigenom medför det gagn för nykterhetsrörelsen,
som de för berörda ändamål upptagna medlen äro avsedda att
befordra.
Utskottet biträder Kungl. Majlis under förevarande punkt framställda förslag
och får följaktligen hemställa,
att riksdagen må såsom Bidrag till undervisnings- och
upplysningsverksamhet m. m. för nykterhetens främjande för
budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 378,300 kronor.
226:o) Bidrag till folkliga musikskolan i Arvika. Kungl. Maj:t har
(punkt 222, sid. 410 och 411) föreslagit riksdagen att såsom bidrag till folkliga
musikskolan i Arvika för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 15,000
kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels en inom andra kammaren av herrar II. Hallén och O. Werner i
Höjen väckt motion (II: 206), vari hemställts, att riksdagen i enlighet med
skolöverstyrelsens förslag ville såsom bidrag till folkliga musikskolan i
Arvika, för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 18,500 kronor;
dels ock en inom andra kammaren av herrar H. Hallén m. fl. väckt motion
(II: 207), vari hemställts, att riksdagen i enlighet med skolöverstyrelsens för.
slag ville till stipendier åt behövande elever vid folkliga musikskolan i
Arvika för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 4,500 kronor.
Utskottet.
142
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i nämnda motioner
gjorda yrkandena, hänvisas till motionerna.
Kungl. Maj:ts förslag innebär samma medelsanvisning som för innevarande
budgetår.
Av statsrådsprotokollet inhämtas att skolöverstyrelsen hemställt örn dels en
höjning av förevarande anslag till 18,500 kronor, dels och anvisande av ett
anslag å 4,500 kronor till elevstipendier.
Statskontoret har i utlåtande häröver anfört:
Statskontoret ville erinra, att överstyrelsen i sin framställning rörande
skolans anslagsbehov för budgetåret 1938/39 begärde en höjning av anslaget
till skolan från 15,000 kronor till 17,000 kronor ävensom ett anslag å 4,500
kronor till elevstipendier. I yttrande häröver hade statskontoret framhållit,
att 1937 års riksdag i samband med beviljandet av anslag till skolan såsom
sin mening uttalat, att Värmlands läns landsting syntes bidraga till ifrågavarande
ändamål med alltför ringa belopp (skrivelse nr 8, sid. 53). En
ökning av statsbidraget borde enligt statskontorets mening icke ifrågakomma,
så länge ändring i av riksdagen sålunda berört avseende ej inträtt.
I statsverkspropositionen till 1938 års riksdag förklarade sig föredragande
departementschefen icke kunna för det dåvarande tillstyrka någon höjning
av anslaget, och till denna departementschefens ståndpunkt hade riksdagen
anslutit sig. Då det av styrelsen för musikskolan avgivna förslaget till
inkomst- och utgiftsstat för skolan för budgetåret 1939/40 upptoge landstingets
bidrag till skolan med enahanda belopp (3,500 kronor) som förslaget
till dylik stat för innevarande budgetår, avstyrkte statskontoret den
föreslagna anslagshöjningen. Vidkommande därefter förslaget örn anslag
till stipendier åt musikskolans elever hade statskontoret vid sitt ställningstagande
till detta spörsmål förra året uttalat, att ett dylikt anslag innebure,
att statsbidrag komme att utgå till ett nytt, av statsverket tidigare ej understött
ändamål, varför statskontoret då ansett tillräcklig anledning ej föreligga
för bifall till förslaget. Departementschefen ansåge sig i statsverkspropositionen
ej böra förorda anvisande av anslag till ändamålet och några medel
härför beviljades ej av riksdagen. Med hänsyn till vad sålunda förekommit
funne sig statskontoret ej heller i denna del kunna tillstyrka bifall till
framställningen.
Departementschefen har förklarat, att han på av statskontoret anförda skäl
ansåge sig icke kunna tillstyrka vare sig höjningen av det till musikskolan
nu utgående anslaget eller anvisande av anslag till stipendier åt skolans
elever.
Utskottet. Enligt utskottets mening torde ökade anslag till ifrågavarande ändamål
icke böra av statsmakterna beviljas innan en närmare undersökning angående
de pedagogiska förutsättningarna för skolans verksamhet blivit verkställd
och i samband därmed skolans eventuella behov av ytterligare understöd
klarlagts. Resultatet av denna undersökning torde i första hand böra
prövas av Kungl. Majit. Utskottet utgår ifrån, att Kungl. Majit därefter
för riksdagen framlägger det förslag i ämnet, som kan befinnas av omstän
-
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
143
digheterna påkallat. Utskottet biträder alltså Kungl. Marits förevarande
förslag och ställer sig avvisande till de ovannämnda motionerna II: 206
och 207.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majda förslag
och med avslag å herrar Halléns och Werners samt herr
Halléns m. fl. ovannämnda motioner (II: 206 och II: 207),
såsom Bidrag till folkliga musikskolan i Arvika för budgetåret
1939/40 anvisa ett anslag av 15,000 kronor.
227:o) Statens studielån: Nämnden för statens studielån. Statens
studielån: Ersättning till postverket för dess bestyr med statens
studielån. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 223, sid. 411),
vilket innebär samma medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet
att riksdagen må för budgetåret 1939/40 anvisa
a) till Statens studielån: Nämnden för statens studielån ett
anslag av 7,200 kronor;
b) till Statens studielån: Ersättning till postverket för dess
bestyr med statens studielån ett förslagsanslag av 3,200
kronor.
228:o) Statens biografbyrå: Avlöningar. Statens biografbyrå: Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (puukt 224, sid. 411—
414), vilket innebär en höjning av anslaget till avlöningar med 8,100 kronor
och en sänkning av anslaget till omkostnader med 1,800 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande personalförteckning för statens biografbyrå,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1939/40:
Personalförteckning.
Befattning. Lönegrad.
Tjänstemän å ordinarie stat.
1 chef, tillika granskningsman...............A 28
1 kassör...............................All
1 maskinist.............................A 10
1 kontorist..............................A 9
1 maskinist.............................A 8
1 maskinist, tillika vaktmästare..............A 7;
144
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottet.
b) godkänna följande avlöningsstat för statens biografbyrå,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1939/40:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis...................kronor 35,000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t ........... » 20,500
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal:
a. Grundavlöningar m. m. kronor 2,800
b. Avlöningsförhöjningar
m. m., förslagsvis . . . » 200 » 3,000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis........... »_2,300
Summa förslagsanslag kronor 60,800;
c) till Statens biograf hyra: Avlöningar för budgetåret
1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 60,800 kronor;
d) till Statens biografbyrå: Omkostnader för budgetåret
1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 8,500 kronor.
229:o) Befrämjande av vissa i samband med biografväsendet
stående ändamål. Kungl. Majit har (punkt 225, sid. 414—416) föreslagit
riksdagen att till Befrämjande av vissa i samband med biografväsendet
stående ändamål för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av
27,000 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 11,000 kronor,
vilken helt belöper på av departementschefen ifrågasatt bidrag till upptagningsfilm
för lantbruk och skogsbruk. För detta ändamål har departementschefen
förutsatt anvisande av 15,000 kronor, varemot dock svarar ett bortfallande
av en av 1938 års riksdag för vissa tillfälliga ändamål beviljad
anslagshöjning av 4,000 kronor.
Utskottet finner en mindre beskärning av det av Kungl. Majit äskade
anslaget för ifrågavarande ändamål vara motiverad och får i sådant avseende
föreslå en sänkning av anslaget med 2,000 kronor till 25,000 kronor.
Utskottet hemställer förty,
att riksdagen må till Befrämjande av vissa i samband
med biografväsendet stående ändamål för budgetåret 1939/40
anvisa ett reservationsanslag av 25,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
145
Gymnastiska centralinstitutet.
230:o) Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 226, sid. 417—424), vilket innebär en anslagshöjning
med 20,300 kronor, huvudsakligen beroende på löneregleringen för
civilförvaltningen, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande personalförteckning för gymnastiska
centralinstitutet, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1939/40:
Personalförteckning.
Befattning. Lönegrad.
Tjänstemän å ordinarie stat.
1 professor i kroppsövningarnas fysiologi och hygien A 30
1 lärare................................A 26
2 lärare................................A 24
2 lärarinnor .............................A 21
1 kansliskrivare, tillika registrator.............All
2 expeditionsvakter, tillika portvakter.......... A 5
1 expeditionsvakt, tillika eldare...............A 5
Tjänsteman å övergångsstat.
1 lärarinna.............................A 18;
b) godkänna följande avlöningsstat för gymnastiska centralinstitutet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1939/40:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis..................kronor
2. Avlöning till tjänsteman å övergångsstat,
förslagsvis...................... »
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t:
a. Grundbelopp.......kronor 69,650
b. Vikariatsersättningar
m. m., förslagsvis . . . »_800 » .
4. Avlöning till övrig icke-ordinarie personal
.’...................... *
5. Rörligt tillägg, förslagsvis.......... »
77,400
7,700
70,450
3,950
5,200
Summa förslagsanslag kronor 164,700;
c) till Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar för budgetåret
1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 164,700 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1939. 6 sand. Nr 8. 10
146
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
231 :o) Gymnastiska centralinstitutet: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 227, sid. 424), vilket innebär en anslagsminskning
med 1,900 kronor, föranledd av stegring av de såsom särskilda uppbördsmedel
uppförda lokalhyrorna m. m., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet: Omkostnader
för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag
av 5,000 kronor.
232:o) Gymnastiska centralinstitutet: Materiel, böcker m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 228, sid. 424 och 425), vilket innebär
en anslagsminskning med 15,500 kronor, i huvudsak föranledd av bortfallandet
av vissa för innevarande budgetår tillfälligt anvisade anslagsbelopp,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet: Materiel,
böcker m. m. för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av 7,400 kronor.
233:o) Gymnastiska centralinstitutet: Stipendier. Gymnastiska
centralinstitutet: Särskild undervisning i idrott och gymnastik
m. m. Gymnastiska centralinstitutet: Anordnande av kostnadsfria
övningar i gymnastik för medlemmar av Stockholms förenade
studentkårer. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 229, sid. 425
och 426), vilket innebär samma medelsanvisning som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1939/40 anvisa
a) till Gymnastiska centralinstitutet: Stipendier ett anslag
av 3,000 kronor;
b) till Gymnastiska centralinstitutet: Särskild undervisning
i idrott och gymnastik m. m. ett anslag av 5,500 kronor;
c) till Gymnastiska centralinstitutet: Anordnande av kostnadsfria
övningar i gymnastik för medlemmar av Stockholms
förenade studentkårer ett anslag av 1,000 kronor.
Understöd åt vetenskap, vitterhet
och konst m. m.
234:o) Understöd för utgivande av tidskrifter, lärda verk och
läroböcker. I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 230, sid. 427),
vilket innebär samma medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet
att riksdagen må såsom Understöd för utgivande av tidskrifter,
lärda verk och läroböcker för budgetåret 1939/40
anvisa ett reservationsanslag av 190,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
147
235:o) Understöd åt inhemska skönlitterära författare av utmärkt
förtjänst. Kungl. Majit har (punkt 231, sid. 427 och 428) föreslagit riksdagen
att till understöd åt inhemska skönlitterära författare av utmärkt
förtjänst för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 30,000 kronor.
i.
Kungl. Majits förslag innebär samma medelsanvisning som för innevarande
budgetår.
Förevarande anslag, som från och med år 1920 till och med budgetåret
1936/37 utgick med 20,000 kronor, höjdes år 1937 till 25,000 kronor och
år 1938 till 30,000 kronor. Utskottet får erinra, att utskottet i sitt utlåtande
nr 8/1938 uttalade, att det icke kunde vara meningen, att ifrågavarande
understöd uteslutande eller ens i främsta rummet skulle komma äldre, redan
erkända eller kända författare till del. Det syntes angeläget, att anslaget
användes även för att stödja och uppmuntra yngre, lovande litterära begåvningar.
Såsom av den i statsrådsprotokollet intagna fördelningen av anslaget
för innevarande budgetår närmare framgår, utgår numera understöd
ur anslaget i icke oväsentlig omfattning på sätt utskottet i sitt ovannämnda
utlåtande avsett. Utskottet har här allenast velat konstatera detta förhållande.
Kungl. Majits förslag örn anvisande av ett anslag å 30,000 kronor för
ändamålet för nästa budgetår får utskottet biträda och hemställer,
att riksdagen må till Understöd åt inhemska skönlitterära
författare av utmärkt förtjänst för budgetåret 1939/40 anvisa
ett anslag av 30,000 kronor.
236:o) Understöd åt professorn K. O. Östergren för fortsatt utgivande
av Nusvensk ordbok. I enlighet med Kungl. Majits förslag
(punkt 232, sid. 428 och 429), vilket innebär samina medelsanvisning som
för innevarande budgetår, får utskottet — med förmälan att, enligt vad
utskottet inhämtat, hittills utkommit 72 häften av förevarande ordbok samt
att utgivningsarbetet fortskridit till bokstaven S — hemställa,
att riksdagen må till Understöd åt professorn K. O. Östergren
för fortsatt utgivande av Nusvensk ordbok för budgetåret
1939/40 anvisa ett anslag av 12,000 kronor.
237:o) Understöd åt skriftställaren E. H. Thörnberg. I enlighet
med Kungl. Majits förslag (punkt 233, sid. 429), vilket innebär samma medelsanvisning
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Understöd åt skriftställaren E. H.
Thörnberg för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 3,000
kronor.
Utskottet.
148
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
238:o) Bidrag till föreningen Pietää. I enlighet med Kungl. Majda
förslag (punkt 234, sid. 429), vilket innebär samma medelsanvisning som
för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till föreningen Pietas för
budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 1,000 kronor.
239:o) Bidrag till svenska naturskyddsföreningen. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 235, sid. 429 och 430), vilket innebär en anslagshöjning
med 500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till svenska naturskyddsföreningen
för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 2,000
kronor.
240:o) Bidrag till vetenskapsakademien för förvaltning av nationalparker
och naturskyddsärenden. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 236, sid. 430 och 431), vilket innebär samma medelsanvisning
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till vetenskapsakademien
för förvaltning av nationalparker och naturskyddsärenden för
budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 12,000 kronor.
241 :o) Inlösen av viss del av skalgrusbankarna vid Bräcke i Bohuslän.
I två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren
av herr E. Sjödahl m. fl. (I: 104) och den andra inom andra kammaren av
herr E. V. Olsson i Staxäng m. fl. (II: 165), har hemställts, att riksdagen måtte
anslå medel till inlösen av den del av skalgrusbankarna vid Bräcke i Bohuslän,
sora enligt vetenskapsakademiens naturskyddskommitté bör bevaras såsom
naturminnesmärke.
Till stöd för yrkandet har i motionen I: 104 anförts huvudsakligen följande:
Sverige
rymmer inom sina gränser en typ av naturminnesmärken av
utomordentligt värde för geologisk och zoologisk forskning, nämligen de
för Bohuslän säregna stora skalgrusbankarna från den senglaciala tiden. I
Uddevallatrakten nå dessa skalgrusbankar en avsevärt större mäktighet än
annorstädes, och den stora banken vid Bräcke strax öster om staden anses
vara den mäktigaste i hela världen, 12,9 meter enligt år 1922 av N. Odhner
utförd uppmätning.
För blott ett fåtal decennier sedan ansågos dessa skalgrusbankar icke representera
något större ekonomiskt värde. Skalgruset användes sålunda
tidigare till järnvägsbankar, vägbyggnadsarbeten och dylikt, men det har senare
erhållit stor betydelse såsom råmaterial för tillverkning av kalkmjöl
till hönsfoder. Till följd av avverkning för detta ändamål ha de bohusländska
skalgrusförekomsterna blivit så starkt utnyttjade, att om detta får
oförhindrat fortgå en fullständig förintelse av desamma inom kort tid kommer
att bliva följden. Särskilt stark har avverkningen i Uddevallatraktens
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
149
omfattande skalgrusbankar varit. Sålunda äro t. ex. de berömda förekomsterna
vid Kapellbackarna söder örn staden helt tömda, och av banken vid
Bräcke återstår numera allenast en enda obetydlig rest.
Av vetenskapsmän såväl i vårt eget land som i utlandet bar vid upprepade
tillfällen framhållits, att bevarandet av en typisk representant för
de stora senglaciala skalgrusbankarna vore av utomordentlig vikt för framtida
forskning. Den ännu återstående delen av banken vid Bräcke är den
sista för sådant ändamål fullt användbara resten av Uddevallatraktens en
gång omfattande skalgrusbankar.
Skalgrusbanken vid Bräcke inköptes på sin tid av Uddevalla stad och
tillhör alltjämt staden, som gjort den till föremål för ekonomisk exploatering.
Uddevalla stad har sålunda för närvarande utarrenderat Bräckebanken
till en privatperson, vilken inom området ur de starkt kalkhaltiga
snäckskalen bedriver utvinning bl. a. av snäckskalsmjöl till hönsfoder.
Den skalgrusbank, som vid Bräcke finnes kvar, har en areal av omkring
5,000 m2 och en mäktighet av i medeltal 6,7—7 meter. Av yttranden från
statsgeologen dr Ragnar Sandegren och vid dem fogad karta framgår utsträckningen
av det område, varom fråga är. Dr Sandegrens utlåtanden
ingå såsom bilaga i en till Konungen ställd skrivelse av den 24 september
1938 från svenska naturskyddsföreningens Göteborgskommitté, i vilken hemställdes
örn åtgärder för fridlysning av Bräckebanken.
Vid förhandlingar i september 1938 mellan representanter för naturskyddsintresset
samt arrendatorn till området förklarade sig den sistnämnde villig
att låta brytningen av skalgrus anstå till september 1939 mot det att arrendekontraktet
med Uddevalla stad förlängdes på ytterligare ett år (detta
gäller nu till den 1 september 1942). Sedan Uddevalla stadsfullmäktige visat
tillmötesgående och medgivit förlängningen, har sålunda nu ett kort anstånd
uppnåtts. Ett andrum har verkligen vunnits för att örn möjligt få
denna betydelsefulla naturskyddsfråga löst på det enda sätt, som torde
vara tänkbart, nämligen genom statsmakternas ingripande.
Två vägar synas tänkbara — direkt inlösen av området från dess nuvarande
ägare eller expropriation efter initiativ av vetenskapsakademien. I
båda dessa fall bleve den summa, Uddevalla stad skäligen kan anses böra
erhålla, föremål för en offentlig uppskattning. Uppgifter härom och angående
områdets efter noggrann prövning uppskattade verkliga värde ha
kunnat införskaffas genom Göteborgskommittén. I detta sammanhang bör
ock erinras att arrendatorn måste hållas skadeslös för förlusten av nyttjanderätten
enligt arrendekontraktet.
Under förutsättning att riksdagen beviljar medel torde Kungl. Maj:t uppdraga
åt Kungl. Maj:ts befallningshavande i Göteborgs och Bohus län att
låta verkställa expropriation för kronans räkning av den del av skalgrusbankarna
vid Bräcke, som enligt vetenskapsakademiens naturskyddskommitté
bör bevaras såsom naturminnesmärke.
Av ett vid motionen 1:104. såsom bilaga fogat intyg av överläraren J.
Alin och länsjägmästare!! J. Lindner inhämtas, att arrendatorn av ifrågavarande
skalgrusbank kontraktsenligt har rätt att ur banken uttaga ytterligare
material för 4,000 ton hönsfoder, att han för varje ton skall erlägga 15
kronor till Uddevalla stad, att hans nettoinkomst per tou enligt hans egon
uppgift utgjorde 17 kronor, att ur det ifrågavarande området möjligen ytter
-
150
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottet.
ligare cirka 10,000 ton hönsfoder kunna utvinnas, samt att staden för att
avstå från därmed förenade inkomster enligt uppgift från drätselkammarens
ordförande ville hava en ersättning av 150,000 kronor.
Enligt vad utskottet inhämtat, är den av svenska naturskyddsföreningens
Göteborgskommitté i motionen 1:104 omnämnda, till Kungl. Majit ingivna
framställningen för närvarande föremål för remissbehandling. Förevarande
fråga kommer alltså, sedan vederbörande myndigheters utlåtanden inhämtats,
att bliva föremål för Kungl. Maj:ts bedömande. Därest utredningen i
ärendet kommer att giva vid handen att ett ingripande från statsmakternas
sida kan befinnas nödvändigt och önskvärt för bevarande av ett i sitt slag
enastående naturminnesmärke, torde Kungl. Majit icke sakna möjligheter
att, i avvaktan på att frågan eventuellt förelägges riksdagen, vidtaga av
omständigheterna påkallade åtgärder i angivna syfte. På grund av vad
sålunda anförts finner utskottet sig icke kunna tillstyrka det motions»
vis framställda yrkandet, utan hemställer,
att herrar Sjödahls m. fl. och Olssons i Staxäng m. fl.
ovannämnda motioner (1:104 och lii 165) icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda.
242:o) Bidrag till utgivning och registrering av svenska folksagor.
I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 237, sid. 431 och 432), vilket
innebär samma medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till utgivning och registrering
av svenska folksagor för budgetåret 1939/40 anvisa ett
anslag av 8,000 kronor.
243:o) Bidrag till forskningar rörande lapskt språk och lapsk kultur.
I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 238, sid. 432), vilket
innebär samma medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till forskningar rörande
lapskt språk och lapsk kultur för budgetåret 1939/40 anvisa
ett anslag av 4,000 kronor.
244:o) Bidrag till bearbetning av visst material från filosofie doktorn
Sven Hedins expeditioner i det inre Asien åren 1927—34. I
enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 239, sid. 432 och 433), vilket
innebär samma medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
151
att riksdagen må såsom Bidrag till bearbetning av visst
material från filosofie doktorn Sven Hedins expeditioner i det
inre Asien åren 1927—34 för budgetåret 1939/40 anvisa ett
reservationsanslag av 50,000 kronor.
245:o) Resestipendier åt journalister. Kungl. Majit har (punkt 240,
sid. 433) föreslagit riksdagen att till resestipendier åt journalister för budgetåret
1939/40 anvisa ett anslag av 5,000 kronor.
Kungl. Majits förslag innebär samma medelsanvisning som för innevarande
budgetår, men att anslaget, som för närvarande är betecknat såsom
reservationsanslag, framdeles skall anvisas såsom obetecknat anslag.
Utskottet anser i huvudsak samma skäl, som av utskottet i det föregående
i samband med behandlingen av anslag till resestipendier åt lärare
vid de allmänna läroverken (punkt 127) anförts för bibehållande av sistnämnda
anslag såsom reservationsanslag, kunna åberopas för nu ifrågavarande
anslags anvisande såsom reservationsanslag och kan därför icke ansluta
sig till Kungl. Majits förslag örn anslagets förändring till obetecknat.
Emot det av Kungl. Majit äskade anslagsbeloppet har utskottet intet att
erinra. Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till Resestipendier åt journalister för budgetåret
1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 5,000 kronor.
Diverse.
246:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Uppsala universitets delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Lunds universitets delfond. Ersättning till statens allmänna
fastighetsfond: Karolinska sjukhusets delfond. Beträffande
vad Kungl. Majit (punkt 241) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till
förevarande ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande,
vilket härmed
anmäles.
247:o) Ersättning till statens domäners fond för upplåten mark.
I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 242, sid. 434 och 435), vilket
innebär anvisande såsom särskilt anslag av medel till arrendering för dövstumundervisningsändamål
av den i domänfonden ingående egendomen
Broby i Uppland, hemställer utskottet,
Utskottet.
152
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
att riksdagen må såsom Ersättning till statens domäners
fond för upplåten mark för budgetåret 1939/40 anvisa ett
förslagsanslag av 2,500 kronor.
248:o) Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska avdelningen av
S:te Geneviévebiblioteket i Paris. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 243, sid. 435), vilket innebär samma medelsanvisning som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska
avdelningen av S:te Geneviévebiblioteket i Paris för
budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 1,500 kronor.
249:o) Sveriges anslutning till baltisk-geodetiska kommissionen.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 244, sid. 435 och 436),
vilket innebär en anslagshöjning med 1,500 kronor, sammanhängande med
att anslaget för innevarande budgetår sänkts på grund av en förefintlig
reservation, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sveriges anslutning till baltisk-geodetiska
kommissionen för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag
av 2,000 kronor.
250:o) Sveriges anslutning till vissa internationella vetenskapliga
sammanslutningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 245,
sid. 436 och 437), vilket innebär dels en anslagshöjning med 1,000 kronor,
föranledd av Sveriges anslutning till ytterligare en internationell vetenskaplig
sammanslutning (Union académique internationale) dels ock en föränding
av anslagets natur från reservationsanslag till förslagsanslag, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Sveriges anslutning till vissa internationella
vetenskapliga sammanslutningar förbudgetåret 1939/
40 anvisa ett förslagsanslag av 8,500 kronor.
251:o) Bidrag till svenska institutet i Rom m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 246, sid. 437 och 438), vilket innebär en
anslagshöjning med 15,000 kronor, föranledd av att sistnämnda belopp för
innevarande år stått till institutets förfogande i form av överskott å anvisade
lotterimedel, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till svenska institutet i Bom
m. m. för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 55,000
kronor.
252:o) Bidrag till skandinaviska konstnärsföreningen i Rom. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 247, sid. 438), vilket innebär samma
medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
153
att riksdagen må såsom Bidrag till skandinaviska konstnärsföreningen
i Bom för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag
av 1,000 kronor.
253:o) Hyra för ett arbetsbord vid zoologiska stationen i Neapel.
I enlighet med Kungl. Maj.ts förslag (punkt 248, sid. 438), vilket innebär
samma medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Hyra för ett arbetsbord vid zoologiska
stationen i Neapel för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag
av 1,800 kronor.
254:o) Bidrag till Institut d’études scandinaves vid Paris universitet.
I enlighet med Kungl. Marits förslag (punkt 249, sid. 438), vilket
innebär samma medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till Institut d’études scandinaves
vid Paris universitet för budgetåret 1939/40 anvisa
ett anslag av 2,000 kronor.
255:o) Uppehållande vid universitetet i Tartu av en professur i
svenska språket och litteraturen. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 250, sid. 439), vilket innebär samma medelsanvisning som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må för Uppehållande vid universitetet i
Tartu av en professur i svenska språket och litteraturen för
budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 8,500 kronor.
256:o) Understöd åt svenska läroverket i Hapsal. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 251, sid. 439 och 440), vilket innebär samma
medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Understöd åt svenska läroverket i
Hapsal för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 12,000
kronor.
257:o) Understöd åt svenska folkhögskolan i Birkas. I enlighet
med Kungl. Majda förslag (punkt 252, sid. 440), vilket innebär samma
medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Understöd åt svenska folkhögskolan
i Birkas för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av
7,000 kronor.
258:o) Bidrag till bestridande av kostnader för vissa internationella
kongresser i Sverige m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 253, sid.
440—448) föreslagit riksdagen att såsom Bidrag till bestridande av kostna
-
154
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottet.
der för vissa internationella kongresser i Sverige m. m. för budgetåret 1939/
40 anvisa ett reservationsanslag av 55,000 kronor.
I riksstaten för innevarande budgetår finnas uppförda tre reservationsanslag
å tillhopa 27,000 kronor såsom bidrag till bestridande av kostnader för
internationella kongresser, nämligen för internationella astronomiska unionens
kongress i Stockholm år 1938, internationella botaniska kongressen i
Stockholm år 1940 och internationella pennklubbskongressen i Stockholm
år 1939.
Kungl. Majda förslag innebär anvisande av ytterligare medel till sistnämnda
två ändamål samt därutöver till vissa andra internationella kongresser
m. m. under ett gemensamt anslag av reservationsanslags natur.
Departementschefen har förutsatt, att anslaget skall för nästa budgetår disponeras
på följande sätt:
1. Internationella botaniska kongressen i Stockholm år 1940 kronor 10,000
2. Internationella pennklubbskongressen i Stockholm år 1939 » 6,000
3. Av International Federation of University Women anordnad
kongress i Stockholm år 1939 ............ » 5,000
4. Internationella kirurgsällskapets kongress i Stockholm
år 1941................................... » 10,000
5. Internationella cellforskarkongressen i Stockholm år 1940 » 6,000
6. Internationella entomologkongressen i Stockholm år 1941 » 4,000
7. Internationella kongressen för europeisk etnologi och
folklore i Stockholm år 1940 ................... » 4,000
8. Nordiska yrkesskolmötet i Helsingfors år 1939 ...... » 10,000
Summa kronor 55,000.
Det av Kungl. Majit äskade anslaget har synts utskottet kunna något
beskäras. Utskottet förordar, att anslaget nedsättes med 5,000 kronor till
50,000 kronor, vilket belopp torde av Kungl. Majit på lämpligt sätt fördelas
till ovan angivna ändamål. Utskottet vill dock betona, att utskottet anser
en minskning av det till nordiska yrkesskolmötet i Helsingfors avsedda
beloppet å 10,000 kronor icke böra ifrågakomma.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må såsom Bidrag till bestridande av kostnader
för vissa internationella kongresser i Sverige m. m. för
budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 50,000
kronor.
259:o) Befrämjande av internationellt-kulturellt samarbete genom
studentutbyte. Bidrag till svenska kommittén för nordiskt-akademiskt
samarbete. Kungl. Majit har (punkt 254, sid. 449—451) föreslagit
Statsutskottets utlåtande Nr 8. 155
riksdagen att till Befrämjande av internationellt-kulturellt samarbete för
budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 37,000 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag innebär ett sammanförande av de två i riksstaten
för budgetåret 1938/39 uppförda särskilda anslagen till Befrämjande av internationellt
kulturellt samarbete genom studentutbyte och till Bidrag till
svenska kommittén för nordiskt-akademiskt samarbete å respektive 32,000
kronor och 5,000 kronor till ett gemensamt anslag å 37,000 kronor, benämnt
Befrämjande av internationellt-kulturellt samarbete. I fråga om medelsanvisningens
storlek har Kungl. Majit däremot icke föreslagit någon förändring
i förhållande till innevarande budgetår.
Utskottet får erinra, att 1938 års riksdag i samband med behandlingen
av Kungl. Majits i 1938 års åttonde huvudtitel framlagda förslag örn anvisande
av ett särskilt anslag till befrämjande av internationellt-kulturellt
samarbete genom studentutbyte framhöll, att det till ett kommande år förtjänade
övervägas, huruvida det icke vore ändamålsenligt att bestrida stipendierna
till studenter från de nordiska länderna från ett särskilt å riksstaten
uppfört anslag, varifrån lämpligen kunde utgå jämväl statens bidrag
till vissa likartade ändamål, exempelvis till stipendier åt vissa folkhögskolelever
för vistelse vid grannländernas folkhögskolor ävensom det av riksdagen
anvisade bidraget till svenska kommittén för nordiskt-akademiskt
samarbete.
Gentemot de skäl, som nu av departementschefen anförts mot ett inbegripande
av statens bidrag till stipendier åt vissa folkhögskolelever för vistelse
vid grannländernas folkhögskolor i det av riksdagen sålunda ifrågasatta
särskilda anslaget till befrämjande av nordiskt-kulturellt samarbete,
anser sig utskottet icke böra rikta någon erinran. Utskottet kan emellertid
icke finna, att den av departementschefen föreslagna sammanslagningen av
de å riksstaten för innevarande budgetår uppförda särskilda anslagen till
befrämjande av internationellt-kulturellt samarbete genom studentutbyte samt
till bidrag till svenska kommittén för nordiskt-akademiskt samarbete är
ägnad att främja syftet med 1938 års riksdags ovannämnda uttalande.
Några skäl i övrigt hava icke av departementschefen anförts till stöd för
en dylik sammanslagning. Vid sådant förhållande saknar utskottet anledning
att förorda den ifrågasatta åtgärden.
Utskottet har däremot icke någon invändning att resa mot de av Kungl.
Majit gjorda beräkningarna av anslagsmedel för ifrågavarande ändamål.
I anslutning till Kungl. Majlis förslag förordar utskottet, att ifrågavarande
två anslag upptagas såsom obetecknade.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen må
a) till Befrämjande av internationellt-kulturellt samarbete
Utskottet.
156
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
genom studentutbyte för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag
av 32,000 kronor;
b) till Bidrag till svenska kommittén för nordiskt-akademiskt
samarbete för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 5,000
kronor.
260:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 255, sid. 451 och 452), vilket innebär
samma medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom
sakkunniga för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av 250,000 kronor.
261:o) Extra utgifter. I anslutning till Kungl. Maj:ts förslag (punkt
256, sid. 452), vilket innebär samma medelsanvisning som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1939/
40 anvisa ett reservationsanslag av 150,000 kronor, dock att
i anslaget må göras den jämkning, som erfordras för avjämnande
av huvudtitelns slutsumma.
262:o) Provisorisk avlöningsförstärkning åt vissa befattningshavare
i statens tjänst. Provisorisk avlöningsförstärkning åt vissa
befattningshavare vid folkskoleväsendet m. m. Dyrtidstillägg åt
befattningshavare i statens tjänst. Dyrtidstillägg åt lärare vid
vissa statsunderstödda undervisnings- m. fl. anstalter. Barntillägg
åt befattningshavare i statens tjänst. Reglering av vissa kursförluster.
Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 257 och 258) föreslagit riksdagen
i fråga örn anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare
under riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäles.
Stockholm den 14 mars 1939.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS RÅSTOCK.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Gränebo, Johansson i Fredrikslund, Nilsson i Malmö,
Oscar Olsson, Svensson i Kompersmåla, Asplund, Pauli, Lindström, von Heland, Nisser,
Boman och Bergman; samt
från andrakammaren: herrar Råstock, Svensson i Grönvik, Eriksson i Stockholm,
Danielsson, Persson i Falla, Jonsson i Eskilstuna, Andersson i Prästbol, Närlinge, Holmdahl,
Welj ne, Persson i Tidaholm och Mårtensson;
dock att
vid behandlingen av punkterna 107:o)—121:o), 132:o)—216:o) och 230:o)—262:o) i stället
för herr Bergman deltagit herr Andersson i Fältenborg samt
vid behandlingen av punkterna 160:o)—262:o) i stället för herr von Heland deltagit
herr Nilsson i Fredriksfält.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
157
Reservationer:
vid punkt 32:o) (Bidrag till kulturhistoriska museet i Lund) av herr Nilsson
i Malmö, som ansett, att utskottet bort tillstyrka motionen I: 81;
vid punkt 160:o) (Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare i slöjd
vid folkskolor, mindre folkskolor eller särskilda slöjdskolor m. m.)
1) av herrar Johansson i Fredrikslund, Svensson i Kompersmåla, Nisser,
Svensson i Grönvik, Persson i Falla, Närlinge och Holmdahl, vilka ansett,
ätt utskottets yttrande bort i nedan angivna del erhålla följande lydelse
(sid. 100 och följande):
»De av departementschefen--— (= utskottet) —--under när
mare
omprövning.
Vad härefter angår frågan örn skyldighet för folk- och småskollärare att idan
särskild ersättning meddela undervisning i slöjd liksom i annat ämne, därest
deras undervisning i sin helhet icke överstiger den stadgade maximitjänstgöringen
eller i förekommande fall det veckotimtal, till vilket undervisningsskyldigheten
av vederbörande myndighet nedsatts, kan utskottet ansluta
sig till vad departementschefen härom anfört.
Med vad utskottet---(= utskottet)---resa någon erinran.»
2) av herr Oscar Olsson, som ansett, att utskottets yttrande bort i nedan
angivna del erhålla följande lydelse (sid. 100 och följande):
»De av departementschefen —--(= utskottet)--— lästidens
längd. Utskottet anser sig dock kunna uttala, att visserligen ett inräknande
av slöjdundervisningen i ovan angivna maximitjänstgöring icke i avsevärd
mån synes komma att i ekonomiskt hänseende oförmånligt påverka folkskollärarnas
löneförmåner, men att å andra sidan statens besparing på
grund av den ifrågasatta åtgärden torde bliva tämligen obetydlig. Däremot
skulle det bliva i högre grad ekonomiskt kännbart för småskollärarinnorna
att bestrida slöjdundervisning utan rätt till särskild ersättning härför. En
dylik reducering av folkskollärarnas och småskollärarinnornas löneinkomster
anser utskottet sig icke kunna tillstyrka. Utskottet utgår ifrån att Kungl.
Maj:t vid vederbörliga författningsbestämmelsers utfärdande beaktar vad
utskottet sålunda anfört.
Med vad utskottet---(= utskottet)----någon erinran.»
vid punkt 226:o) (Bidrag till folkliga musikskolan i Arvika) av herrar
Oscar Olsson, Asplund, Pauli, Lindström, Nisser, Bergman, Eriksson i Stockholm,
Danielsson, Närlinge och Holmdahl, vilka ansett, att utskottets yttrande
och förslag bort hava följande lydelse:
»Enligt utskottets mening torde ökade anslag till skolans verksamhet
icke böra av statsmakterna beviljas innan en närmare undersökning angå
-
158
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
ende de pedagogiska och ekonomiska förutsättningarna för verksamheten
blivit verkställd och i samband därmed skolans eventuella behov av ytterligare
understöd klarlagts. Resultatet av denna undersökning torde i första
hand böra prövas av Kungl. Majit. Utskottet utgår ifrån, att Kungl. Majit
därefter för riksdagen framlägger det förslag i ämnet, som kan befinnas av
omständigheterna påkallat. Utskottet biträder alltså Kungl. Maj:ts förslag i
fråga örn anslag till skolans verksamhet och ställer sig avvisande till motionen
II: 206.
Vad angår motionen 11:207 anser utskottet skäl föreligga för anvisande
av ett belopp av 2,000 kronor till stipendier åt behövande och begåvade
elever vid skolan, att utgå enligt av Kungl. Majit närmare fastställda grunder»
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må,
a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag
å herrar Halléns och Werners ovannämnda motion (II: 206),
såsom Bidrag till folkliga musikskolan i Arvika för budget
året 1939/40 anvisa ett anslag av 15,000 kronor;
b) i anledning av herr Halléns m. fl. ovannämnda motion
(II: 207), till Stipendier åt behövande och begåvade elever vid
folkliga musikskolan i Arvika för budgetåret 1939/40 anvisa
ett anslag av 2,000 kronor».
Stockholm 1939, Ivar Hagaströms Boktryckeri A. B.
S90862