Statsutskottets utlåtande Nr 63.
1
Nr 63.
Ankom till riksdagens kansli den 7 mars 1939 kl. 1 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar angående anslag till främjande
av bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika
familjer jämte en motion.
(4:e avd.)
I propositionen (nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret
1939/40 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 23, sid. 43—47
av det vid propositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet över socialärenden
den 4 januari 1939) att till främjande av bostadsförsörjning för
mindre bemedlade, barnrika familjer för budgetåret 1939/40 under femte
huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 1,700,000 kronor.
Vidare har Kungl. Maj:t (punkt 7, sid. 10, av det vid propositionen under
rubrik Kapitalbudgeten, Statens utlåningsfonder, Bil. 3 fogade utdraget av
statsrådsprotokollet över socialärenden) föreslagit riksdagen att till Lånefonden
för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer för
budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 5,500,000 kronor.
I en inom andra kammaren väckt motion, nr 82, hava herrar T. G. von
Seth och R. Lundqvist hemställt, dels att riksdagen ville uttala sig för och
provisoriskt besluta att som komplettering till den statliga bostadsanskaffningslåne-
och familjebidragsverksamheten å landsbygden även hyreshjälp
med statsbidrag därstädes i enlighet med i motionen angivna riktlinjer måtte
kunna utgå till behövande barnrika familjer, dels ock att riksdagen ville
höja anslaget till främjande av bostadsförsörjning för mindre bemedlade,
barnrika familjer för budgetåret 1939/40 från 1.7 till 1.9 milj. kronor för att
finansiera denna hyreshjälpsverksamhet.
På förslag av Kungl. Majit beslöt 1935 års riksdag att inrätta en statlig
utlåningsfond benämnd lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade,
barnrika familjer. Såsom kapital för denna fond anvisade riksdagen
för budgetåret 1935/36 under statens utlåningsfonder ett reservationsanslag
av 10,000,000 kronor. Vidare anvisade riksdagen för samma budgetår
under femte huvudtiteln ett förslagsanslag av 500,000 kronor till främjande
av bostadsförsörjning för dylika familjer. Såsom kapitalökning för
omförmälda fond hava sedermera för budgetåren 1936/37 och 1937/38 anvisats
reservationsanslag å 15,000,000 kronor respektive 5,000,000 kronor,
medan till främjande av bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika
Bihang till riksdagens protokoll 1939. 6 sami. Nr 63—66.
1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 63.
familjer för budgetåren 1936/37, 1937/38 och 1938/39 under femte huvudtiteln
anvisats förslagsanslag å respektive 650,000 kronor, 1,000,000 kronor och
1,500,000 kronor.
Hyresbostäder. Lån och bidrag av statsmedel för beredande av hyresbostäder
åt mindre bemedlade, barnrika familjer. (Kungl, kungörelserna
nr 512/1935 och nr 246/1938.)
För beredande av billiga hyresbostäder för sådana familjer i städer och
stadsliknande och andra tätare bebyggda samhällen beviljas bostadsanskaffningslån
och årliga familjebidrag av statsmedel eller ock enbart dylika bidrag
åt vederbörande kommun eller, under förmedling av denna, redan bestående
eller för ändamålet nybildade bolag, föreningar och stiftelser, som
under vissa villkor kunna godkännas såsom allmännyttiga bostadsföretag.
Bostadsanskaffningslånen beviljas för nybyggnad eller förvärv och förbättring
av äldre fastighet samt utgå med högst 45 % av värdet å fastigheten,
sedan därifrån avräknats värdet å tomten. Denna skall kommunen ställa
till förfogande utan kostnad för företaget.
Lånen skola utgöra amorteringslån med en fast annuitet och vara slutamorterade
inom högst 40 år. Räntan är under budgetåret 1938/39 fastställd
till 3.25 °/o.
Med ledning av de årliga omkostnaderna (räntor, annuiteter och årliga
utgifter såsom: skatter och onera, uppvärmnings- och reparationsutgifter)
fastställer byggnadslånebyrån standardhyror för de särskilda lägenheterna
och å dessa standardhyror erhålla de i fastigheten boende bamrika familjerna
procentuella familjebidrag uppgående till
30 procent för familj med 3 barn
40 » » » » 4 »
50 » » » » 5 »
60 » » » »6 och 7 barn samt
70 » » » »8 eller flera barn.
Egnahem. Lån och bidrag av statsmedel för beredande av bostäder i
egnahem åt mindre bemedlade, barnrika familjer. (Kungl, kungörelsen nr
247/1938.)
För att både i stad och på landsbygden åt sådana familjer bereda billiga
bostäder i egnahem å mark, som innehaves med äganderätt eller tomträtt,
beviljas bostadsanskaffningslån av statsmedel samt medgives eftergifter å
de för lånen fastställda ränte- och annuitetsbeloppen.
Bostadsanskaffningslånen beviljas för nybyggnad eller förbättring av bostadshus
och utgår med 90 % av det belopp, vartill kostnaderna för byggnadsföretaget
eller för förbättringsarbetet kunna beräknas uppgå.
Lånet uppdelas allteftersom tomtmarken av kommunen ställes till egnahemsbyggarens
förfogande eller icke efter olika grunder:
Statsutskottets utlåtande Nr 63.
3
a) Då kommunen icke ställer tomtmark till förfogande utgör lånet till:
*/9 en räntefri stående del,
3jo en stående del, varå ränta utgår och
5/„ en amorteringsdel.
Till åskådliggörande härav må hänvisas till följande exempel:
Kostnaderna för byggnadsföretaget antagas uppgå till 11,000 kr., varav för
tomten 1,000 kr.
Beräknad normal årlig bostadskostnad.
I bostadsanskaffningslån beviljas 90 % av 11,000 kr. = 9,900 kr. (Låntagaren |
årlig utgift kr. |
|
Räntor och amortering: |
||
71:50 |
||
6/9 » » = 5,500 j att amorteras under 20 år med en annui-tet av 6.8 % ........................ |
374: - |
445: 50 |
övriga drsomkoslnader: |
50: — |
|
35: — |
||
5: — |
||
150: — |
||
25: — |
||
80: — |
345: — |
|
Summa årlig bostadskostnad kr. |
790: 50 |
Å denna bostadskostnad om 790 kr. beräknas familjebidraget sålunda:
Ränte- och |
Familje- bidrag |
Övriga årsom- kostnader |
Bostads- kostnad |
|
kr. |
kr. |
kr. |
kr. |
kr. |
för en familj med:
3 |
minderåriga barn |
30 |
%.......... |
445: 50 - |
- 237 |
- = |
208:50 |
+ |
345:- |
- = 553 |
50 |
|
4 |
T> |
T> |
40 |
%.......... |
445:50 - |
- 316 |
- = |
129: 50 |
+ |
345:- |
- = 474 |
50 |
5 |
> |
> |
50 |
%.......... |
445:50 - |
- 395 |
- = |
50:50 |
+ |
345:- |
- = 395 |
50 |
6 |
å 7 » |
» |
60 |
%.......... |
445:50 - |
- 1445 |
50 = |
0 |
+ |
345: - |
- = 345 |
— |
8 |
T> |
eller flera 70 % |
445:50 - |
- *445 |
50 = |
0 |
+ |
345:- |
- = 345 |
— |
b) Då kommunen ställer tomtmark till egnahemsbyggarens förfogande,
vilket i regel skall ske i städer och köpingar, utgör lånet till:
1js en stående del, varå ränta utgår och
2/3 en amorteringsdel.
Till åskådliggörande härav må hänvisas till följande exempel:
Kostnaderna för byggnadsföretaget antagas uppgå till 11,000 kr. (Tomten,
som uppskattas till ett värde av 1,000 kr. och ställts till låntagarens förfogande,
får ej medräknas i kostnaderna.)
1 För dessa familjer begränsas familjebidragets storlek lill ränte- och annuitetsbeloppen å
bostadsanskaffningslånet.
Statsutskottets utlåtande Nr 63.
Beräknad normal årlig bostadskostnad.
/ bostadsanskaffningslån beviljas 90 % av 11,000 kr. = 9,900 kr. (Låntagaren Räntor och amortering : Vs av lånebeloppet = 3,300 kr. mot 3.25 % ränta .. |
Årlig utgift |
107:25 448: 80 |
556:05 345: — |
*/* » > = 6,600 > att amorteras under 20 år med en annui-tet av 6.8 % ........................ |
|
Övriga årsomkostnader: För jämförelse med exempel under a) antagas dessa omkostnader upp-gå till samma belopp.................. |
|
Summa årlig bostadskostnad kr. |
|
901:05 |
Å denna bostadskostnad om 900 kr. beräknas familjebidraget sålunda:
Ränte- och |
Familje- bidrag |
övriga årsom- kostnader |
Bostads- kostnad |
||
kr. |
kr. |
kr. |
kr. |
kr. |
för en familj med
3 minderåriga barn 30 %..........
4 > » 40 %..........
5 > > 50 %..........
6 å 7 > > 60 %..........
8 > » eller flera 70 %
556:05
556: 05
556: 05
556:05
556: 05
- 270
- 360
- 450
- 540
- *556
= 286:05 +
05 =
196: 05
106: 05
16:05
0
345
345
345
345
345
631:05
541:05
451:05
361: 05
345: —
I bägge fallen (både under a) och b)) skall amorteringsdelen vara slutamorterad
inom högst 20 år och den stående delen, varå ränta utgår, därefter
uppsägas till betalning, varvid låntagaren åtnjuter en uppsägningstid
av 6 månader. Under alla förhållanden skall sistnämnda del av lånet vara
guldet inom 10 år från det sista inbetalningen av amorteringsdelen bort fullgöras.
Vad beträffar den räntefria stående delen under a) kommer denna del i
regel att efterskänkas, då lånet i övrigt är till fullo guldet.
Utskottet. Utskottet tillstyrker, att till de barnrika familjernas bostadsförsörjning
anvisas de äskade anslagen, nämligen dels till subvention 1,700,000 kronor
dels ock till låneverksamheten 5,500,000 kronor.
I den väckta motionen II: 82 yrkas att hithörande verksamhet även vad
landsbygden beträffar borde utsträckas att avse hyreshjälp och ej såsom
nu allenast hjälp till nybyggnad och förbättring av egna hem. Härvid har
framhållits, dels att samhällets inriktning på att även åt landsbygden framskaffa
bättre och modernare bostäder vöre en lång process, dels ock att det
föreliggande problemet närmast gällde att under en ofta rätt begränsad tidsperiod
skaffa ändamålsenlig bostad åt en barnrik familj. I all synnerhet
under pågående avfolkning av landsbygden syntes därför enligt motionä
1
För denna familj begränsas familjebidragets storlek till ränte- och annuitetsbeloppen å
bostadsanskaffningslånet.
Statsutskottets utlåtande Nr 63.
5
rernas mening tyngdpunkten böra läggas på att bostäder bereddes behövande
barnrika familjer i en- eller tvåfamiljshus.
För egen del vill utskottet erinra om att liknande synpunkter framkommo
även vid 1938 års riksdag, varvid från utskottets sida framhölls, att en
bättre anpassning visserligen lättare läte sig genomföra i hyreshusen efter familjernas
och i all synnerhet de barnrika familjernas efter hand skiftande
utrymmesbehov, men att dock, särskilt vad landsbygden beträffade, starka
skäl talade för att den statliga unders töds verksamheten inriktades på enfamiljbebyggelse
i eget hem. Bortsett från lönebostäderna, till vilkas förbättring
statsunderstöd i annan form lämnades, vore en dylik bebyggelse
ej endast den på landsbygden brukliga utan också med hänsyn till den
spridda bosättningen, den goda marktillgången och frånvaron av en mera
rörlig bostadsmarknad den mest naturliga bostadsformen. Att bostaden borde
ägas av familjen och ej till densamma uthyras vore av skilda orsaker
önskvärt och måste för övrigt anses vara naturligt redan för att undvika
den omgång, som ordnandet av frågan om bostadens underhåll eljest medförde.
Till dessa vid 1938 års riksdag av utskottet gjorda uttalanden må läggas
en erinran om att trots den flykt till städerna som är lika ovedersäglig som
beklaglig familjebildningen på landsbygden ännu kan beräknas tilltaga. Enligt
en av bostadssociala utredningen i november 1937 framlagd beräkning
-— vilken av utredningen betecknats som på intet sätt äventyrlig — kan det
antagas att år 1960 antalet hushåll på landsbygden kommer att överstiga
motsvarande antal år 1935 med 20 procent. Förutom på den upphörda
emigrationen beror detta främst på att de stora, kring sekelskiftet födda
årsgrupperna först på senare tid kommit in i de äktenskapsbildande åldrarna
och först på allra senaste åren börjat inträda i den ålder, då antalet
minderåriga barn inom familjerna är störst.
Självfallet är emellertid frågan om de barnrika landsbygdsfamiljernas
bostadsförsörjning ett alltför viktigt samhälleligt problem för att de av motionärerna
framförda uppslagen utan vidare skola förkastas. Utan att nu
vilja tillstyrka någon hänvändelse från riksdagens sida till Kungl. Majit
i frågan, anser sig utskottet kunna utgå från att de i motionen framförda
synpunkterna komma att erhålla erfordeidig omprövning och tillbörligt beaktas
vid hithörande spörsmåls fortsatta handläggning. Detta gäller särskilt
det i motionen påvisade förhållandet att, medan för närvarande vad
städerna beträffar understödsverksamheten omfattar både hyreshus (dock
endast stadskommunala) och egna hem, den motsvarande samhälleliga hjälpen,
örn än med gynnsammare villkor, för den egentliga landsbygdens del
är begränsad allenast till det egna hemmet.
Under åberopande härav hemställer utskottet,
I. att riksdagen må
a) med avslag å motionen II: 82, i vad den avser anslagsbeloppet,
till Främjande av bostadsförsörjning för mindre
6
Statsutskottets utlåtande Nr 63.
bemedlade barnrika familjer för budgetåret 1939/40 under
femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 1,700,000
kronor;
b) såsom kapitalinvestering i Lånefonden för bostadsförsörjning
för mindre bemedlade, barnrika familjer för budgetåret
1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 5,500,000
kronor;
II. att motionen II: 82 i under I här ovan ej behandlad
del icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 7 mars 1939.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS RÅSTOCK.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Gränebo, Johansson i Fredrikslund, Nilsson i Malmö,
Oscar Olsson, Svensson i Kompersmåla, Asplund, Andersson i Fältenborg, Nilsson i Landeryd,
Gustafsson i Benestad, Pauli, Ström i Lidköping och Bäcklund; samt
från andra kammaren: herrar Råstock, Jansson i Falun, Svensson i Grönvik, Andersson
i Prästbol, Närlinge, Lindberg i Umeå, Isacsson, Weijne, Olsson i Staxäng, Andersson
i Malmö, Lundberg och Bergvall.