Statsutskottets utlåtande Nr 6.
1
Nr 6.
Ankom till riksdagens kansli den 21 mars 1939 kl. 3 e. m.
Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1939 40
av utgifterna under riksstatens sjätte huvudtitel, innefattande
anslagen till kommunikationsdepartementet.
(4:e avd.)
Kommunikationsdepartementet.
l:o) Kommunikationsdepartementet: Avlöningar. I propositionen (nr 1)
angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1939/40 har
Kungl. Maj:t (punkt 1, sid. 1—4, av det vid propositionen fogade utdraget
av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 4 januari 1939)
föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning
för kommunikationsdepartementet, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för kommunikationsdepartementet, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1939/40, dels ock till Kommunikationsdepartementet:
Avlöningar för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag
av 290,000 kronor.
Bortsett från överflyttning av en expeditionsvaktsbefattning från övergångsstat
till ordinarie stat innebär icke förevarande förslag andra ändringar
än sådana som betingas av ikraftträdandet av det nya avlöningsreglementet.
Med tillstyrkande av förslaget hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande personalförteckning för kommunikationsdepartementet
:
Personalförteckning.
Befattning Lönegrad
Tjänstemän å ordinarie stat.
1 statssekreterare .......................................... C 10
1 expeditionschef .......................................... C 8
2 kansliråd.................................................. A 30
3 förste kanslisekreterare.................................. A 26
1 förste byråingenjör............ A 26
3 andre kanslisekreterare.................................. A 21
1 registrator................................................ A 15
Bihang till riksdagens protokoll 1939. 6 sami. Nr (i. fi01 89 1
Utskottet.
2
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Befattning |
Lönegrad |
1 förste expeditionsvakt ............................ |
...... A 7 |
2 kanslibiträden..................................... |
...... A 7 |
2 expeditionsvakter.................................. |
...... A 5 |
3 kontorsbiträden .................................... |
...... A 4 |
Tjänstemän å övergångsstat. |
|
1 registrator.......................................... |
...... A 22 |
1 andre kanslisekreterare............................ |
...... A 21 |
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än den 20:e.
1 föredragande i regeringsrätten.......................... Eo 29
1 föredragande för stadsplaneärenden.................... Eo 28
Anni. Den å ordinarie stat upptagna registratorstjansten skall hållas
obesatt, så länge den å övergångsstat uppförde registratorn kvarstår i
tjänst;
b) godkänna följande avlöningsstat för kommunikationsdepartementet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1939/40:
Avlöningsstat. Kronor
1. Avlöning till departementschefen .................... 24,000
2. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,förslagsvis 160,000
3. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat,förslagsvis 17,600
4. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t.................... 12,000
5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a. Grundavlöningar m. m..................... 53,400
b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis.. 7,600 61,000
6. Rörligt tillägg, förslagsvis ................... 15,400
Summa förslagsanslag kronor 290,000
c) till Kommunikationsdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 290,000 kronor.
2:o) Kommunikationsdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 2, sid. 4), vilket avser anvisande av samma belopp,
som för nu löpande budgetår beviljats för ifrågavarande ändamål, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Kommunikationsdepartementet: Omkostnader
för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 43,800
kronor.
Väg- och vattenbyggnadsväsendet.
3:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har
(punkt 3, sid. 5—34) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departements
-
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
3
chefen förordad personalförteckning för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1939/40, dels ock till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret
1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 675,800 kronor, därav 337,900
kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens till grund för förevarande framställning
liggande förslag innebär dels en betydande förstärkning av styrelsens nuvarande
personal och dels vissa ändringar i avseende å redan befintliga
tjänster. Behovet av personalförstärkning har av styrelsen ansetts särskilt
trängande beträffande personalen å järnvägs- och luftfartsbyrån samt personalen
utan byråindelning. Med hänsyn till den kraftiga utveckling, som
under de senaste åren förekommit inom flera områden av styrelsens verksamhet,
har departementschefen ansett sig böra i åtskilliga avseenden biträda
de framställda förslagen.
I fråga örn järnvägs- och luftfartsbyrån har departementschefen sålunda —
med hänsyn bland annat till den ökning av byråns administrativa arbetsuppgifter,
som de planerade åtgärderna för privatflygningens stödjande beräknas
medföra — tillstyrkt styrelsens förslag örn inrättande av en ordinarie
notarietjänst (21 lönegraden), varjämte han i betraktande av den ökning av
de med marktjänsten vid luftfartslederna sammanhängande arbetsuppgifterna,
som föranletts av markorganisationens fortgående utveckling, funnit
styrelsens förslag örn inrättande av en förste byråingenjörstjänst (26 lönegraden)
för dessa arbetsuppgifters handhavande böra på det sätt bifallas,
att den nu för samma arbetsuppgifter avsedda byråingenjörsbefattningen
(21 lönegraden) omändras till en förste byråingenjörstjänst. Departementschefen
har däremot ansett sig icke kunna biträda styrelsens förslag örn inrättande
av en biträdande järnvägsinspektörsbefattning (arvode å 10,000
kronor) och en befattning för tillsyn närmast över flygskoleverksamheten i
landet (arvode å 12,000 kronor).
Styrelsens förslag örn inrättande å vägbyrån av en ordinarie gatuinspektörsbefattning
i 29 lönegraden har också befunnits böra lämnas utan bifall,
varjämte föreslagen överflyttning till ordinarie stat av tre å brobyrån placerade
biträdande ingenjörer i 21 lönegraden för extra ordinarie tjänstemän
tillstyrkts endast i vad avser en av dessa ingenjörer.
Den av styrelsen föreslagna förstärkningen av arbetskrafterna på vägtrafikbyrån
med två nya biträdande ingenjörstjänster i 21 lönegraden har av
departementschefen ansetts kunna begränsas till att avse anvisande av ytterligare
5,000 kronor för avlönande av extra personal.
Styrelsens förslag ifråga om personalen utan byråindelning har däremot i
huvudsak biträtts av departementschefen. Han tillstyrker sålunda dels överflyttning
till ordinarie stat av befattningen såsom geotekniker hos styrelsen
(26 lönegraden) dels inrättande av följande nya befattningar, nämligen en
befattning som ritare (15 lönegraden), en kanslibiträdestjänst (7 lönegraden),
4
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Utskottet.
en expeditionsvaktstjänst (5 lönegraden) och två kontorsbiträdestjänster
(4 lönegraden), av vilka befattningar endast kanslibiträdestjänsten och en av
kontorsbiträdestjänsterna skulle uppföras å ordinarie stat, dels ock beräknande
av ett belopp av 3,400 kronor för förstärkning av styrelsens militära
personal.
De av Kungl. Maj:t föreslagna ändringarna i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
organisation kunna, enligt vad utskottet inhämtat från kommunikationsdepartementet,
beräknas medföra en årlig kostnadsökning av 64,000
kronor. I övrigt är den av Kungl. Maj:t föreslagna höjningen av förevarande
anslag, vilken uppgår till sammanlagt 141,800 kronor, att hänföra till den
av löneregleringen föranledda omräkningen av nu utgående löner.
Det äskade anslaget föreslås, med tillämpning av samma fördelningsgrund
som för nu löpande budgetår, skola till halva sitt belopp avräknas mot
automobilskattemedlen.
Den föreslagna förstärkningen av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens arbetskrafter
— vilken huvudsakligen avser personalen å styrelsens järnvägs- och
luftfartsbyrå samt personalen utan byråindelning — har i betraktande av
de senaste årens kraftiga utveckling inom styrelsens verksamhetsområden ej
ansetts böra föranleda någon erinran från utskottets sida. Med tillstyrkande
alltså av Kungl. Maj:ts förevarande förslag, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande personalförteckning för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
:
Personalförteckning.
Befattning Lönegrad
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens verksamhet
1 allmänhet.
Tjänstemän å ordinarie stat
1 generaldirektör............................
4 byråchefer ................................
1 järnvägsinspektor ........................
1 luf tf artsinspektör..........................
4 förste byråingenjörer ....................
1 förste revisor..............................
1 kamrerare...................................
3 byråingenjörer .............................
3 revisorer ...................................
1 notarie ....................................
1 kansliskrivare...............................
1 förste expeditionsvakt.....................
6 kanslibiträden .............................
2 expeditionsvakter .........................
9 kontorsbiträdet! ...........................
C 12
A 30
A 28
A 28
A 26
A 24
A 24
A 21
A 21
A 21
All
A 7
A 7
A 5
A 4
Statsutskottets utlåtande Nr 6. 5
Befattning Lönegrad
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än den 20 e.
1 biträdande luftfartsinspektör .......................... Eo 26
2 biträdande ingenjörer .................................. Eo21
1 revisor.................................................... Eo 21
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens väg-, bro- och
vägtrafikinspektion.
Tjänstemän å ordinarie stat.
1 byråchef och broinspektor ............................ A 30
1 byråchef och vägtrafikinspektör ...................... A 30
3 väginspektörer.......................................... A 29
2 förste byråingenjörer .................................. A 26
6 byråingenjörer .......................................... A 21
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än den 20:e.
1 förste byråingenjör .................................... Eo 26
7 biträdande ingenjörer.................................. Eo21;
b) godkänna följande avlöningsstat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1939/40:
Avlöningsstat.
1.
2.
3.
4.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens verksamhet
i allmänhet.
Kronor
Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis
................................................ 292,400
Arvoden, bestämda av Kungl. Majit................ 4,600
Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a) Grundavlöningar m. m................... 125,000
b) Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis 12,200 137,200
Rörligt tillägg, förslagsvis............................ 25,800
Säger kronor 460,000
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens väg-, bro- och
vägtrafikinspektion.
Kronor
l. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, för -
slagsvis ................................................ 135,200
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:
a) Grundavlöningar m. m..................... 61,800
b) Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis_6,600 08,400
3. Rörligt tillägg, förslagsvis............................ 12,200
Säger kronor 215,800
Summa förslagsanslag kronor 675,800;
6
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
c) till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret
1939/40 anvisa ett förslagsanslag av kronor 675,800, därav
337,900 kronor att avräknas mot autoinobilskattemedlen.
4:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Omkostnader. Kungl. Majit har
(punkt 4, sid. 34—38) föreslagit riksdagen att till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:
Omkostnader för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av
131,300 kronor, därav 75,800 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.
Förevarande anslag, som för nu löpande budgetår är uppfört med ett
belopp av 113,200 kronor, föreslås med hänsyn till den begärda ökningen
av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens personal samt de ökade kostnaderna
för styrelsens geotekniker skola för nästa budgetår anvisas med ett till
131,300 kronor förhöjt belopp.
De för reseersättningar avsedda medlen föreslås sålunda skola höjas från
52.000 till 57,500 kronor eller med 5,500 kronor, varav 1,000 kronor belöpa
å vägbyrån, 1,500 kronor å luftfartsavdelningen oell 3,000 kronor å militäravdelningen.
Beträffande expenser, närmare bestämt övriga expenser för
eget behov — för vilket ändamål för nu löpande budgetår anvisats dels
40.000 kronor till löpande utgifter och dels 9,900 kronor till vissa engångskostnader
— föreslås att förstnämnda belopp skall höjas med 15,800 kronor,
varav 10,800 kronor avse årliga utgifter för geoteknikerns instrument- och
laboratorieutrustning. Härjämte begäres ett belopp av 5,000 kronor för anskaffning
av möbler och skrivmaskiner m. m. åt nya befattningshavare.
Anslagsposten till publikationstryck föreslås med hänsyn till behovet av
ökade medel för tryckning av »Meddelanden från luftfartsmyndigheten» skola
höjas med 1,700 kronor till 6,000 kronor.
En sammanfattning av Kungl. Maj:ts beräkning av medelsbehovet lämnas
i efterföljande sammanställning, i vilken, för jämförelses skull, även medtagits
motsvarande siffror för budgetåren 1937/38 och 1938/39.
K |
rönö |
r |
|
1937/38 |
1938/39 |
Prop. |
|
Resekostnader: |
|||
Väg-, bro- och vägtrafikinspektionen ... |
30,000 |
32,000 |
33,000 |
I övrigt .................................... Expenser: |
16,500 |
20,000 |
24,500 |
Bränsle, lyse och vatten ............... Övriga expenser: |
6,000 |
6,000 |
6,000 |
För eget behov: |
|||
Löpande utgifter.................... |
30,000 |
40,000 |
55,800 i) |
Engångsutgifter .................... |
5,000 |
9,900 |
5,000 |
För annat än eget behov ............ |
1,000 |
1,000 |
1,000 |
Publikationstryck.......................... |
4,300 |
4,300 |
6,000 |
92,800 |
113,200 |
131,300 |
*) Härav 10,800 kronor till geoteknikerns instrument- och laboratorieutrustning.
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
i
Av det sålunda äskade anslaget föreslår departementschefen följande
belopp skola avräknas mot automobilskattemedlen:
Kronor
Väg-, bro- och vägtrafikinspektionens resekostnader.................... 33,000
Geoteknikerns instrument- och laboratorieutrustning (årskostnad) — 10,800
Övriga expenser för annat än eget behov .............................. 1,000
Hälften av expenserna i övrigt............................................ 28,000
Hälften av publikationstryck.............................................. 3,000
[Kronor 75,800
Årskostnaderna för geoteknikerns instrument- och laboratorieutrustning,
10,800 kronor, äro alltså] avsedda att bestridas av automobilskattemedel.
Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle emellertid de ersättningar som framdeles
uttagas för täckande av samma utrustningskostnader tillföras den allmänna
budgeten.
Riksdagens år 1938 församlade revisorer hava i sin berättelse rörande
statsverket under § 20, del I, sid. 103—106, behandlat frågan örn redovisningen
av de utav väg- och vattenbyggnadsstyrelsens geotekniker uttagna
ersättningarna från uppdragsgivarna, varvid) anförts bland annat följande:
Yad först beträffar frågan örn sättet för redovisningen av debiterade ersättningar
synes det med fog kunna ifrågasättas, huruvida väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
i tillbörlig grad bevakat statens intresse att dessa inkomster
verkligen tillgodoföras vederbörliga medelstitlar i den ordning, som
rätteligen bör ske. I detta avseende synes styrelsen icke hava utövat betryggande
kontroll. Numera lärer dock åtgärder i dylikt syfte hava vidtagits.
Under det att ersättningsräkning tidigare tillställdes endast uppdragsgivaren,
utskrives sådan räkning numera i tre exemplar, varav ett går
till uppdragsgivaren och de två andra till vederbörande revisor, respektive
kamreraren hos styrelsen. Det torde vidare knappast vara avsett eller riktigt,
att styrelsens omkostnadsanslag skall belastas med kostnader för de geotekniska
biträdenas expensutgifter. Dylika kostnader synas långt tidigare hava
bort — såsom nu sker — påföras vederbörande uppdragsgivare.
Revisorerna vilja särskilt fästa uppmärksamheten därvid, att väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens geotekniska verksamhet numera vunnit en betydande
omfattning. Kring styrelsens geotekniker har så småningom samlats
en hel stab av medhjälpare med olika uppgifter — för närvarande 15 befattningshavare.
Denna arbetskraft avlönas som nämnts direkt med inflytande
betalning för verkställda geotekniska undersökningar. Ett dylikt förfaringssätt
kan givetvis vara berättigat, i den mån arbetsuppgifterna och personalen
icke hava allt för stor omfattning. Såvitt revisorerna kunna finna, tenderar
emellertid den geotekniska avdelningen att bliva av sådan storlek, att det
nuvarande avlöniugssättet icke längre är lämpligt. Det torde böra tagas
under övervägande örn icke den ändringen bör vidtagas, att bruttoinkomsten
av hela verksamheten i fråga redovisas antingen å riksstatens inkomstsida
eller eventuellt såsom uppbördsmedel under styrelsens anslag. Örn så ej
sker, torde åtminstone en inkomst- och utgiftsstat för avdelningen böra
upprättas.
I avgiven förklaring, del II, sid. 74 och 75, har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
framhållit, att med den erfarenhet å området, som alltmera vinnes,
8
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Utskottet.
det för ett kommande budgetår lärer kunna för den geotekniska avdelningen
upprättas en inkomst- och utgiftsstat med ett visst mått av tillförlitlighet.
Vad först angår sättet för redovisningen av ersättningar, som geoteknikern
och hans biträden uttaga av vägdistrikt och andra uppdragsgivare för utförda
markundersökningar m. m., anser utskottet de av riksdagens revisorer
härutinnan framställda erinringarna berättigade. Med beaktande av dessa
erinringar — vilka jämväl beröra väg- och vattenbyggnadsstyrelsens under
nästföregående punkt behandlade avlöningsanslag — avser emellertid styrelsen,
enligt vad av dess förklaring framgår, att föreslå en sådan omläggning
av dessa inkomsters bokföring, att statsrevisorernas önskemål skulle väsentligen
tillgodoses. Med hänsyn till vad som för nästa budgetår föreslagits i
avseende å redovisningen av- berörda inkomster, skulle en nedsättning av
det anslagsbelopp, som föreslagits skola avräknas mot automobilskattemedel,
kunna ifrågasättas. I avvaktan på att angivna omläggning blir helt genomförd
anser sig emellertid utskottet ej böra föreslå någon ändring i den nu
föreliggande anslagsberäkningen för budgetåret 1939/40.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Omkostnader
för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av
131,300 kronor, därav 75,800 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.
5:o) Statens väginstitut. Kungl. Maj:t har (punkt 5, sid. 39—60) föreslagit
riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning
för statens väginstitut, dels godkänna av departementschefen
förordad stat för statens väginstitut, att tillämpas tillsvidare från och med
budgetåret 1939/40, dels ock till statens väginstitut för budgetåret 1939/40
anvisa ett förslagsanslag av 198,000 kronor, att avräknas mot automotilskattemedlen,
dock högst intill ett belopp av 198,000 kronor.
Statens väginstitut, vars verksamhet omfattar forskning, experiment och
undersökningar beträffande olika vägtyper och vägmaterial samt rörande
vägtrafiken och dess inverkan på vägarna, bildades genom den av 1934 års
riksdag i princip beslutade omorganisationen av svenska väginstitutet. Det
ombildade institutet skulle enligt riksdagens beslut anknytas till väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen samt hava att biträda styrelsen med utredning,
undersökning och bearbetning av framkomna uppslag till väghållningens
rationalisering och förbättring i övrigt. Vid genomförandet av den sålunda
beslutade nyorganisationen, vilken trädde i tillämpning på hösten 1934,
förutsattes frågan örn den närmare utformningen av institutets organisation
som statligt organ skola föreläggas riksdagen efter ytterligare utredning
i ämnet.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framlade på hösten 1936 slutligt förslag
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
9
i själva organisationsfrågan, vilket förslag av Kungl. Maj:t anmäldes för 1937
års riksdag. Departementschefen förklarade sig härvid i stort sett icke hava
någon erinran att framställa mot vad som föreslagits beträffande väginstitutets
blivande ställning i organisatoriskt och administrativt avseende. Det
uttalades emellertid från såväl departementschefens som riksdagens sida, att
med ett slutligt ståndpunkttagande härutinnan borde anstå i avbidan på
ytterligare utredning rörande institutets blivande uppgifter, särskilt i förhållande
till tekniska högskolan, ävensom angående gränsdragningen mellan
institutets och statens provningsanstalts arbetsområden. Det ansågs, att
detta uppskov, särskilt i betraktande av att färdigställandet av den planerade
nybyggnaden för institutet kunde beräknas bliva fördröjt, skulle komma att
medföra relativt liten olägenhet.
Arbetena med nybyggnaden kunna enligt vad nu meddelats beräknas
bliva avslutade under första hälften av nästa budgetår. Institutets nuvarande
mera provisoriska organisation, som i avsevärd mån betingats av
de yttre förhållanden, under vilka institutet hittills haft att fullgöra sina
åligganden, har därför nu ansetts böra erhålla den fastare utformning, som
tidigare förutsatts. Det förslag till definitiv organisation, som nu framlagts,
grundar sig i allt väsentligt på 1936 års förslag samt innebär i vad avser
personalen endast smärre jämkningar i sistnämnda förslag.
Frågan örn institutets ställning till tekniska högskolan har ej
heller i det nu föreliggande förslaget bringats till en definitiv lösning, beroende
på att högskolan ännu icke tagit slutlig ställning till spörsmålet.
Väginstitutet har emellertid för sin del förklarat sig berett till samarbete
antingen på så sätt, att institutet helt övertager undervisningen i ämnet
vägbyggnad, eller genom att institutet, i den mån undervisningen kan hava
behov därav och så kan ske med hänsyn till institutets andra arbetsuppgifter,
i annan ordning ställer sina erfarenheter till förfogande för undervisningen.
I samarbete med högskolan har lokalfrågan ordnats på sådant
sätt, att båda dessa alternativ kunna genomföras. Med hänsyn härtill och
då den nu föreslagna organisationen för institutet ansetts icke lägga hinder
i vägen för ett övertagande sedermera från institutets sida i större eller
mindre omfattning av nu berörda undervisning vid högskolan, har departementschefen
funnit nu ifrågavarande spörsmål icke böra fördröja lösningen
av frågan om väginstitutets blivande organisation.
Vid behandlingen av spörsmålet örn gränsdragningen mellan väginstitutets
och statens provningsanstalts arbetsområden har institutets
direktion framhållit svårigheterna att klart och bestämt verkställa en
dylik gränsdragning och ansett det lämpligast, att direktionen i varje fall
erhåller befogenhet att avgöra, huruvida visst arbete lämpligen bör överlämnas
till provningsanstalten för utförande. Såsom allmän regel skulle
emellertid gidia, att provningar, som betingades av institutets forskningsverksamhet,
skulle ske inom väginstitutet, medan löpande laboratorieprovningar
enligt uppställda normer skulle förläggas till provningsanstalten.
Departementschefen, vilken ansett det vanskligt att i detalj uppgöra en
10
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
sådan fördelning ar förekommande uppgifter mellan de båda institutionerna,
som vid tillämpningen icke skulle visa sig medföra praktiska olägenheter,
samt därför icke velat ifrågasätta annan grund för fördelningen än en sådan
av principiell natur, har funnit vad direktionen sålunda föreslagit vara
lämpligt avvägt och stå i överensstämmelse med de båda institutionernas
allmänna uppgifter.
Yäginstitutets inre organisation föreslås anordnad i huvudsaklig överensstämmelse
med det tidigare framlagda förslaget. Sålunda skulle institutet
omfatta — förutom en kontorsavdelning — tre tekniska avdelningar,
nämligen en vägavdelning, en geologisk avdelning och en maskinteknisk
avdelning.
I fråga örn institutets personal innebär det nu föreliggande förslaget
i jämförelse med nuvarande förhållanden icke någon mera betydande utökning
av antalet fast anställda befattningshavare. I detta avseende begränsar
sig förslaget till inrättande av en befattning som laboratoriechef (Eo 26),
en befattning som förste laboratoriebiträde (Eo 11) och en befattning som
kontorsbiträde (Eo 4). Förslagets mera väsentliga innebörd beträffande
personalen, som nu är i sin helhet anställd mot arvode, hänför sig till att
de fast anställda befattningshavarna skulle inordnas under gällande avlöningsreglementen.
Härvid skulle föreståndaren för institutet under benämning
överingenjör och chef erhålla ordinarie anställning med placering i
lönegraden C 6 i nya avlöningsreglementet. Han förutsättes skola tillsättas
medelst förordnande på sex år. Övriga för närvarande fast anställda befattningshavare
skulle samtliga erhålla ställning som extra ordinarie tjänstemän
och placeras tre avdelningschefer i 28 lönegraden, en laborator på
geologiska avdelningen och en förste avdelningsingenjör i 24 lönegraden, en
avdelningsingenjör i 21 lönegraden, en förste verkmästare i 15 lönegraden,
en kansliskrivare (registrator) i 11 lönegraden, en provberedare i 8 lönegraden
och ett kansli- och ritbiträde i 7 lönegraden.
För den tillfälliga personalen, vilken avses skola undergå någon ökning,
begäres ett belopp av 30,000 kronor. Med hänsyn till att väginstitutet kan
förväntas komma att liksom hittills varit fallet anlitas för tillfälliga undersökningar
och andra uppdrag åt, bland andra, vägdistrikt, städer och enskilda,
för vilka av vederbörande uppdragsgivare full ersättning utgår, kar
föreslagits, att ifrågavarande anslagspost skall uppföras såsom förslagsvis
beräknad och att från densamma skola få bestridas kostnaderna för den
extra personal, som i anledning av ifrågakommande undersökningar eller
uppdrag kan behöva tillfälligt anställas. Såsom förutsättning för att utgiftsposten
utan medgivande av Kungl. Majit skall få överskridas skall emellertid
gälla, att en mot utgiften svarande inkomst tillföres väginstitutet.
Institutets avlöningsstat, för närvarande slutande å i runt tal 94,000
kronor, skulle vid bifall till det nu framlagda förslaget uppgå till sammanlagt
145,100 kronor.
Till institutets omkostnader, vilka för nu löpande budgetår beräknats
till i runt tal 60,000 kronor, begäres för nästa budgetår ett belopp av 67,800
kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
11
Den för nästa budgetår föreslagna staten för institutet slutar alltså å ett
belopp av 212,900 kronor. Härifrån avgå emellertid beräknade inkomster
i form av ersättningar för materialkontroll och för försålda publikationer
m. m. örn tillhopa 14,900 kronor. Härefter återstå 198,000 kronor, med
vilket belopp institutets anslag föreslås skola uppföras å riksstaten för nästa
budgetår.
Den av väginstitutet bedrivna forsknings- och undersökningsverksamheten
är av stor betydelse för vägväsendets fortsatta utbyggande och förbättring.
Det synes därför angeläget, att institutets nuvarande mera provisoriska
organisation i och med fullbordandet av nybyggnaden erhåller den fastare
utformning, som tidigare förutsatts. Den omständigheten, att spörsmålet
örn institutets ställning till tekniska högskolan ännu icke kan avgöras, torde
därför icke böra få föranleda ytterligare uppskov med lösningen av frågan
om institutets blivande organisation. Utskottet förutsätter emellertid i likhet
med departementschefen, att från vederbörande framlägges slutligt förslag
i ämnet i så god tid, att detsamma kan upptagas till prövning i samband
med frågan örn anslag för budgetåret 1940/41.
Yad Kungl. Majit föreslagit i avseende å gränsdragningen mellan väginstitutets
och statens provningsanstalts arbetsområden har icke givit utskottet
anledning till erinran.
Det nu framlagda organisationsförslaget innebär beträffande institutets
personal i främsta rummet den ändringen i nuvarande förhållanden, att de
fast anställda befattningshavarna skola inordnas under gällande avlöningsreglementen
— chefen såsom ordinarie tjänsteman och de övriga såsom
extra ordinarie befattningshavare. Härjämte föreslås inrättande av tre nya
befattningar, nämligen en befattning såsom laboratoriechef, en befattning
som förste laboratoriebiträde och en kontorsbiträdestjänst. Utskottet har
funnit sig kunna biträda vad sålunda föreslagits ävensom godkänna de olika
befattningshavarnas placering i lönehänseende.
Då utskottet även i övrigt funnit sig kunna tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande personalförteckning för statens väginstitut: -
Personalförteckning.
Befattning Lönegrad
Tjänsteman å ordinarie stat.
1 överingenjör och chef .......................................... C 6
Utskottet.
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än den 20:e.
3 avdelningschefer ................................................ Eo 28
1 laboratoriechef .................................................... Eo 26
1 laborator ......................................................... Eo 24
1 förste avdelningsingenjör .................................... Eo 24
1 avdelningsingenjör ............................................. Eo21;
12
Statsutskottets utlåtande Nr ti.
b) godkänna följande stat för statens väginstitut, att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1939/40:
Stat.
Avlöningar.
Kronor
1. Avlöning till tjänsteman å ordinarie stat, förslagsvis 13,200
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:
a) Grundavlöningar m. m......................... 86,700
b) Avlöningsförköjningar m. m., förslagsvis 8,700 95,400
3. Avlöningar till tillfälliga biträden, förslagsvis ......... 30,000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................................... 6,500
Säger kronor 145,100
Omkostnader.
1. Reseersättningar, förslagsvis.........
2. Expenser, förslagsvis ..................
3. Publikationstryck, förslagsvis ......
4. övriga utgifter, förslagsvis .........
Kronor
..................... 8,500
..................... 21,800
..................... 6,000
..................... 31,500
Säger kronor 67,800
Summa kronor 212,900
1.
2.
Särskilda uppbördsmedel.
Kronor
Ersättningar för materialkontroll m. m................ 14,800
Ersättningar för tillfälliga uppdrag m. m................ 100
_Säger kronor 14,900
Nettoutgift förslagsvis kronor 198,000;
c) till statens väginstitut för budgetåret 1939/40 anvisa ett
förslagsanslag av 198,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen,
dock högst intill ett belopp av 198,000 kronor.
6:o) Instrumentutrustning m. m. för statens väginstitut. Kungl. Maj:t
har (punkt 6, sid. 60—62) föreslagit riksdagen att till instrumentutrustning
m. m. för statens väginstitut för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av 165,000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.
Departementschefen har i ärendet anfört följande.
Det nu föreliggande förslaget örn anskaffning av viss engångsutrustning
för statens väginstitut innebär i jämförelse med det år 1936 framlagda förslaget
en icke obetydlig kostnadsökning. Sålunda skulle kostnaderna för
utrustningen sammanlagt''uppgå till 260,000 kronor eller 60,000 kronor mer än
vad tidigare preliminärt beräknats, ökningen sammanhänger dels med den
under senare år inträffade allmänna prisstegringen och dels med teknikens
Statsutskottets utlåtande Nr 6‘.
13
utveckling, som medfört ökade anspråk på utrustningens omfattning. Då,
såvitt kunnat bedömas, den begärda anskaffningen torde vara erforderlig för
att institutet skall kunna fylla sina olika uppgifter på ett tillfredsställande
sätt, vill jag icke motsätta mig bifall till det nu föreliggande förslaget. Av
den erforderliga utrustningen bar redan anskaffats sådan för ett belopp
av 40,000 kronor. För den återstående anskaffningen skulle alltså erfordras
ett belopp av (260,000 — 40,000) 220,000 kronor, vilket belopp föreslås
skola fördelas på två budgetår med 165,000 kronor på nästa budgetår
och 55,000 kronor på budgetåret 1940/41. Mot den föreslagna fördelningen
har jag icke något att erinra.
I likhet med övriga kostnader för statens väginstitut torde nu ifrågavarande
anslag böra avräknas mot automobilskattemedlen.
Under åberopande av vad departementschefen sålunda anfört får utskottet,
med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag, hemställa,
att riksdagen må till instrumentutrustning m. m. för statens
väginstitut för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslagav
165,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
7:o) Vägorganisationen i länen. Kungl. Majit har (punkt 7, sid. 62—89)
föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning
för vägorganisationen i länen, dels godkänna av departementschefen
förordad stat för vägorganisationen i länen, att tillämpas tillsvidare
från och med budgetåret 1939/40, dels och till vägorganisationen i
länen för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 770,000 kronor, att
avräknas mot automobilskattemedlen, dock högst intill ett belopp av 770,000
kronor.
Ingenjörspersonalen vid vägorganisationen i länen utgöres av vägingenjörer,
biträdande vägingenjörer, vägingenjörsassistenter och tillfälliga vägingenjörsassistenter.
Yägingenjörsbefattningarna äro sedan den 1 juli 1934
uppförda å ordinarie stat, 23 befattningar i 28 lönegraden och den för Gotlands
län avsedda befattningen i 26 lönegraden. De biträdande vägingenjörerna,
vilkas antal uppgår till 16, äro extra ordinarie befattningshavare
med placering från och med budgetåret 1937/38 i 22 lönegraden. Vägingenjörsassistenterna,
vilka äro 7 till antalet samt tidigare åtnjöto arvode motsvarande
15 löneklassen, hava från och med budgetåret 1936/37 hänförts till
18 lönegraden för extra befattningshavare, innebärande begynnelselön enligt
15 löneklassen. De tillfälliga vägingenjörsassistenterna, vilka ej äro anställda
för helt budgetår utan för högst 7 månader per budgetår, åtnjuta
arvode motsvarande 15 löneklassen samt få finnas anställda till antal av 22.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens till grund för förevarande framställning
liggande förslag — vilket i huvudsak avser förbättring av löne- och
tjänsteställningen för vissa kategorier av den biträdande ingenjörspersonalen
samt on icke oväsentlig förstärkning av denna personal — har av Kungl.
Majit biträtts i väsentliga delar.
Kungl. Majit har sålunda biträtt styrelsens förslag om utbyte av de nu -
Utskottet.
14
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Utskottet.
varande sju vägingenjörsassistentbefattningarna mot biträdande vägingenjörstjänster,
varefter i samtliga län utom Gotlands kommer att finnas anställd
en biträdande vägingenjör, ävensom förslaget, att de tillfälliga vägingenjörsassistenterna
skola erhålla lielårsanställning och få anställas till ett
antal av 23, av vilka en gemensam för såväl Blekinge som Gotlands län.
Styrelsens förslag örn anställande av ytterligare fyra vägingenjörsassistenter,
av vilka var och en skall under året tjänstgöra i två av de mest arbetstyngda
åtta länen, sex månader i vartdera länet, har också biträtts av Kungl.
Maj:t. Detsamma gäller förslaget om att i Gotlands län skall i likhet med
vad fallet är beträffande övriga län anställas ett extra ordinarie rit- och
skrivbiträde i högst 7 lönegraden samt förslaget örn höjning av de för extra
rit- och skrivbiträden samt kamerala biträden avsedda medlen med 5,400
respektive 2,950 kronor. Förslagen örn överförande av de biträdande vägingenjörerna
till ordinarie stat och om uppflyttning av vägingenjören i Gotlands
län från 26 till 28 lönegraden hava däremot ansetts böra lämnas utan
bifall. Vidare har förslaget örn placering av vägingenjörsassistenterna såsom
extra ordinarie tjänstemän i 18 lönegraden ansetts böra bifallas endast
på det sättet, att ifrågavarande befattningshavare de första två åren anställas
såsom tillfälliga befattningshavare med lön enligt 15 löneklassen och därefter
placeras såsom extra ordinarie tjänstemän i 18 lönegraden.
Den årliga kostnaden för den av Kungl. Maj:t föreslagna utbyggnaden av
vägorganisationen i länen kan enligt vad som inhämtats från kommunikationsdepartementet
beräknas till 100,000 kronor. Återstående ökning av de
för avlöningar avsedda medlen, 28,200 kronor, sammanhänger med den av
löneregleringen föranledda omräkningen av nu utgående löner.
Härjämte föreslås en höjning av de för expenser avsedda medlen med
6,600 kronor.
Statsverkets inkomster av vägingenjörernas förrättningar, vilka inkomster
för nu löpande budgetår upptagits till 170,800 kronor, hava med hänsyn till
den föreslagna förstärkningen av ingenjörspersonalen beräknats komma att
stiga så, att de för nästa budgetår kunna upptagas till 275,600 kronor. På
grund härav kan höjningen av anslaget reduceras till 30,000 kronor.
Kimgl. Maj:ts förevarande förslag — innefattande framställning örn vissa
utökningar av vägingenjörsorganisationen — tillstyrkes av utskottet.
Utskottet vill emellertid i detta sammanhang erinra örn de ekonomiskt
vittutseende och i samhällslivet djupt ingripande spörsmål, som vägfrågorna
numera utgöra, liksom ock örn det stora inflytande som vägingenjör erna utöva
vid länsstyrelsernas i en växande grad betydelsefulla avgöranden av
dessa ärenden. Angeläget är därför att vägingenjörerna jämte dessas fackutbildade
hjälpkrafter icke endast uppfylla kraven beträffande den mera rent
formella ingenjörsmässiga kompetensen utan också besitta erforderlig praktisk
förfarenhet.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
tStatsutskottets utlåtande Nr 6. 15
a) godkänna följande personalförteckning för vägorganisa -
tionen i länen:
Personalförteckning.
Befattning Lönegrad
Tjänstemän å ordinarie stat.
23 vägingenjörer (utom i Gotlands län).............. A 28
1 vägingenjör (i Gotlands län) ...................... A 26
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än den 20:e.
23 biträdande vägingenjörer.......................... Eo 22;
b) godkänna följande stat för vägorganisationen i länen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1939/40:
Stat.
Avlöningar. Kronor
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis
...................................................... 262,500
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:
a) Grundavlöningar m. m................... 425,100
b) Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis 40,600 465,700
3. Rörligt tillägg, förslagsvis............ 43,800
Säger kronor 772,000
Omkostnader.
1. Reseersättningar, förslagsvis.......................... 175,000
2. Expenser, förslagsvis.................................. 98,600
Säger kronor 273,600
Summa kronor 1,045,600
Särskilda uppbördsmedel.
Arvoden och andra ersättningar för förrättningar, som
verkställts av vägingenjörer och deras biträden .. 275,600
Nettoutgift förslagsvis kronor 770,000;
c) till vägorganisationen i länen för budgetåret 1939/40 anvisa
ett förslagsanslag av 770,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen,
dock högst intill ett belopp av 770,000 kronor.
8:o) Bidrag till vägunderhållet på landet rn. m. Kungl. Maj:t har (punkt 8,
sid. 89—110) föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition i ämnet,
som kunde bliva riksdagen förelagd, till bidrag till vägunderhållet på landet
m. m. för budgetåret 1939/40 beräkna ett förslagsanslag av 68,100,000 kronor,
att avräknas mot automobilskattemedlen, dock högst intill ett belopp av
68,100,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i en den 3 mars 1939 dagtecknad proposition,
nr 220, föreslagit riksdagen, bland annat, att till bidrag till vägunderhållet
16
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
på landet m. m. för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 70.400,000
kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen, dock högst intill ett belopp
av 70,400.000 kronor.
I två motioner, väckta den ena inom första kammaren, nr 73, av herr
II. von Horn m. fl. och den andra inom andra kammaren, nr 137, av herr
E. Lindmark m. fl., har hemställts, att riksdagen vid behandling av sjätte
huvudtiteln, automobilskattemedlens fördelning, måtte hos Kungl. Majit föreslå
sådan ändring i utfärdade bestämmelser, att vägförbättringsarbeten, till
vilkas utförande på underhållskontot länsstyrelsen lämnat tillstånd och som
redan påbörjats men ej hunnit slutföras under år 1938, må få färdigställas
under år 1939 och kostnaden härför påföras underhållskontot.
I detta sammanhang må erinras, att riksdagens år 1938 församlade revisorer
under paragraf 21 i berättelsen angående statsverket (Del I, sid. 106—
109) upptagit frågan örn vägförbättringsarbeten, förda på underhållskontot,
varvid erinrats att betydande belopp alltjämt användas till förbättringsarbeten
av det slag, varom här är fråga. I anslutning härtill anföres följande:
Enligt ovan nämnda anvisningar må såsom vägunderhåll upptagas endast
smärre förbättringsarbeten. Att denna begränsning icke alltid iakttagits torde
framgå av ovanstående tabell. Såsom exempel på förbättringsarbeten, som
vissa länsstyrelser funnit skäligt utföra på underhållskontot, må anföras,
att enligt i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen inhämtad uppgift länsstyrelsen
i Uppsala län medgivit, att kostnaderna, 194,600 kronor, för förbättring av
vägen Uppsala—Gävle på sträckan mellan Vallskog och Fänestad, km. 0/000
—4/700 få påföras underhållskontot. Vidare har länsstyrelsen i Västerbottens
län, som under år 1938 medgivit förbättringsarbeten för sammanlagt
ej mindre än 852,300 kronor, bland annat, medgivit att kostnaderna för förbättring
av vägen Vojmån—Stensele sockengräns 180,000 kronor samt kostnaderna
för förbättring av vissa delar av vägen Bastuträsk—Norsjö—Malå—
Holmfors 115,000 kronor skulle få påföras underhållskontot. Dylika vägförbättringar
kunna givetvis icke hänföras till »smärre förbättringsarbeten».
Av tabellen framgår tydligt, att vissa länsstyrelser icke tagit någon som
helst hänsyn till 1935 års riksdags uttalande rörande missförhållandena på
detta område. Sedan 1938 års riksdag beslutat, att från och med 1939 års
ingång förbättringsarbeten icke vidare må utföras å underhållskontot och
bestämmelser i sådant syfte utfärdats (S. F. S. 396/1938), synas vissa länsstyrelser
hava velat begagna det icke återkommande tillfället att med medel,
avsedda till vägunderhåll, så mycket som möjligt tillgodose sina län med
vägförbättringar utan hänsyn till att detta varit till förfång för de övriga
länen. Revisorerna finna nämnda förfarande synnerligen anmärkningsvärt.
Förklaringar hava avgivits av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och länsstyrelserna
(Del II, sid. 76—107).
Av en av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i skrivelse den 19 november
1938 preliminärt framlagd översikt framgår att kostnaden för att bringa
huvudvägarna i riket till den standard som är påkallad med hänsyn till nu
förutsedd utveckling av vägtrafiken uppgår till nära en miljard kronor.
I anslutning härtill anföres följande:
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
17
Självfallet är angelägenheten hos dessa arbeten olika. Av det preliminära
materialet synes emellertid framgå, att i första rummet arbeten för ett belopp
av omkring 600 miljoner kronor äro påkallade.
Örn hänsyn toges allenast till dessa sistnämnda arbeten och desamma
fördelades på en så relativt lång tidsperiod som tio år, skulle den årliga
kostnaden komma att uppgå till för omläggnings- och förbättringsarbeten
jämte beläggningar cirka 60 miljoner kronor och för brobyggnader eirka 7
miljoner kronor.
Den ovannämnda inventeringen avser, såsom nämnts, endast arbeten å
huvudvägnätet å landsbygden. Några motsvarande uppgifter för erforderliga
arbeten å det övriga landsvägnätet stå icke till buds. Visserligen har tidigare
utredning verkställts på föranstaltande av 1935 års vägsakkunniga rörande
bland annat behovet av omläggnings- och förbättringsarbeten å de allmänna
vägarna i riket, såväl huvudvägar som andra vägar. Denna utredning Indes
dock efter andra linjer än generalplanen, varför en jämförelse dem emellan
ej skulle bliva rättvisande. Ett minimimått på behovet av förbättringar av
andra landsvägar än huvudvägar torde emellertid kunna erhållas med ledning
av den omfattning, i vilken dylika arbeten ingå i de nu gällande flerårsplanerna
för länen. En överslagsberäkning visar, att dylika arbeten ingå i
planerna med en sammanlagd genomsnittlig kostnad av omkring 5 miljoner
kronor per år.
Det årliga vägbyggnadsbehov, säger styrelsen sammanfattande, som sålunda
förefunnes och som skulle kunna tillgodoses under en tioårsperiod med
de här omnämnda anslagen, skulle alltså motsvara följande kostnader:
Vägförbättringsarbeten .............................................
•därav för:
Omläggning, förbättring och beläggning av huvudvägar
......................................................... 60
Omläggning och förbättring av andra landsvägar (nuvarande
kostnad) ....................................... 5
Smärre förbättringar (nuvarande kostnad) ......... 3
Nyanläggning av landsvägar ....................................
Täg- och gatuarbeten i städerna .................................
Nyanläggning av ödebygdsvägar.................................
Byggande av broar ...................................................
{Ytterligare tillkommer viss kostnad för brobyggnader å
andra vägar än huvudvägar, som icke nu exakt kan
angivas.)
68 miljoner kronor
12 » »
26 » »
3 » »
7 » »
Summa 116 miljoner kronor
Härtill komme så de andra vägändamål, enskilda utfartsvägar m. fl., vilka
icke i detta sammanhang beröras.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslog med hänsyn till anförda omständigheter,
att automobilskattemedlen för budgetåret 1939/40 helt borde
tagas i anspråk och att följaktligen någon avsättning till automobilskattemedelsfonden
för nämnda år icke bör ske. Dessutom föreslog styrelsen att
viss del av de fonderade medlen disponerades för kommande budgetår. Denna
del ansågs dock, trots det påfallande stora anslagsbehovet, böra begränsas till
cirka 7 miljoner kronor, eller samma belopp, varmed de under budgetåret
Bihang till riksdagens protokoll 1939. 6 sami. Nr 0. cci 89 2
18
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
1938/39 inflytande automobilskattemedlen av styrelsen beräknades överskrida
den i riksstaten uppskattade automobilskatteinkomsten under nämnda budgetår.
Utskottet vill härvid erinra att enligt proposition 220 innevarande budgetårs
automobilskattemedel kunna beräknas inflyta med 125 i stället för antagna
115 miljoner kronor, vadan alltså nämnda överskott bör beräknas till 10 i
stället för 7 miljoner kronor.
Departementschefen har funnit skäl för närvarande icke föreligga till en
sådan disposition av automobilskattemedelsfonden, som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
föreslagit, i anslutning vartill anföres följande:
Avsikten med fondens inrättande var bland annat att bereda möjlighet
för statsmakterna att i någon mån anpassa vägarbetenas omfattning efter
konjunkturförhållandena. Under tider av relativt god arbetstillgång skulle
medel avsättas till fonden, och vägarbetena i motsvarande grad begränsas,
varigenom skulle vinnas, att det allmännas arbeten skulle i något mindre
utsträckning konkurrera örn arbetskraften med det enskilda näringslivet,
då detta gav relativt god sysselsättning. Under depressionstider åter, då
den privata företagsamheten inskränktes och arbetslöshet uppstod, skulle
vägarbetena utvidgas och sysselsättning och inkomst kunna beredas en
del av den eljest lediga arbetskraften. De ekonomiska konjunkturerna synas
mig emellertid för närvarande icke påkalla en sådan extra ordinär utvidgning
av vägarbetena, som för en disposition av fondmedel förutsatts. Jag
finner mig vidare böra erinra därom, att den avsättning till fonden, som
verkställts för innevarande budgetår, icke skett genom en inskränkning av
vägarbetena. Tvärtom torde en viss utvidgning därav ha möjliggjorts därigenom,
att 1938 års riksdag ställde ett särskilt anslag av 25,000,000 kronor
till vägdistriktens förfogande. Anslaget avsåg visserligen närmast att möjliggöra
för vägdistrikten att betala vissa skulder, men härigenom har uppenbarligen
de ordinarie medlen i större utsträckning frigjorts för nya arbeten.
Slutligen torde få beaktas, att redan den enligt nuvarande uppskattning
för budgetåret 1939/40 i jämförelse med innevarande budgetår väsentligt
stegrade automobilskatteinkomsten, vilken avses att tagas helt i anspråk
för vägarbeten under budgetåret, möjliggör en viss utvidgning av vägarbetena.
Skulle en ökad arbetslöshet dock motivera en ansvällning av
vägarbetena, synas dessa böra ske genom anlitande av de anslag till vägarbeten,
vilka upptagas å den beredskapsstat för budgetåret 1939/40, varom
förslag torde komma att föreläggas riksdagen.
På grund av dessa överväganden räknar jag med att till förfogande för
de anslag, vilka skola avräknas mot automobilskattemedlen, står ett belopp
lika med den av chefen för finansdepartementet angivna inkomsten av
automobilskattemedel under budgetåret 1939/40. Härav följer, att de av
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och från andra håll föreslagna anslagssummorna
i vissa fall måste reduceras.
Vid iakttagande av riksdagens redan fattade beslut eller vad som föreslagits
i utskottets nu föreliggande utlåtande nr 6 eller i ej ännu behandlade
propositioner skulle nästkommande budgetårs automobilskattemedel disponeras
sålunda:
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
1939140 års automobilsJcattemedel.
(135,000,000—2,495,000)» 132,505,000 kr.
19
Väg- och Statens National- Brobygg- Repara- Hamnar Bidrag Av- Återstod
vatten- väginsti- föreningen nador. tiona- och till väg- sättning
byggnads- tut. Forsk- för trafik- Sten- beredskap farleder underhållet till statens
styrelsen, nings- och säker- sättning, inom väg- på landet automo
Vägorga-
undersök- hetens Steninköp väsendet (85 % av hilskatte
nisationen
nings- främjande 1938 års medels
i
länen arbeten kostnader) fond
1,183,700 467,000 100,000 8,800,000 800,000 1,000,000 70,400,000 100 49,754,200
Bidrag till Vägskatte- Bidrag Ny- Ny- Enskilda Tillfarts- Bidrag till
städernas utjämnings- till vägför- anläggning anläggning utfarts- vägar till underhåll
väg- och bidrag bättrings- av lands- av öde- vägar inlands- m. m. av
gatu- under arbeten vägar bvgdsvägar banan enskilda
hållning 1939 vägar
12,265,000 5,050,000 21,715,200 6,000,000 2,100,000 1,400,000 224,000 1,000,000
*) Avskrivning av lagringskostnader............................................. 2,000,000
Statspolisen (femte huvudtiteln) .............................................. 345,000
Fiskerinäringen (nionde huvudtiteln) .......................................... 150,000
Summa kronor 2,495,000
Till komplettering av en av utskottet — i utlåtande nr 6, sid. 20 — vid
1938 års riksdag lämnad liknande uppgift må meddelas, att under tiden till
den 1 januari 1939 hava till nybyggnad och förbättring av vägar använts
av arbetslöshetsmedel: 254 miljoner kronor (åren 1918—1938 x);
av automobilslcattemedél: 289 miljoner kronor (åren 1924—1938 2):
från allmänna budgeten: 143 miljoner kronor (åren 1841—1938).
Inledningsvis anser sig utskottet under denna första punkt rörande vägväsendet
böra erinra örn de stora, alltjämt otillfredsställda vägbyggnadsbehov
som biltrafikens fortgående ansvällning dragit med sig. Såsom redan vid
1937 års riksdag förutsågs kommer vägbyggnadernas finansiering att under
närmaste åren vålla stora vanskligheter. Enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
preliminära uppskattningar skulle under en tioårsperiod årskostnaderna
för erforderliga vägarbeten — inräknat även för automobiltrafiken
viktiga gator och vägar i städerna — kunna skattas till 116,000,000 kronor
årligen. Utan att ingå på denna uppskattning i övrigt vill utskottet framhålla
att i jämförelse med den angivna årskostnaden för huvudvägarnas förbättring,
60,000,000 kronor, motsvarande för övriga landsvägar angivna siffra
av 5,000,000 kronor förefaller låg. Aven på dessa övriga landsvägsleder gör
sig behovet av utvidgningar, omläggningar och förbättringar efterhand alltmer
kännbart.
Inräknas underhållskostnaderna för landsbygdens vägar torde årskostnaderna
för rikets vägväsen efter denna beräkning få antagas stiga till 200,000,000
*) Härtill böra läggas de medel, över 20 miljoner kronor, som av 1933 och 1934 års riksdagar
under fonden för förlag till statsverket anvisats till vägar eller stensättning av
vägar, broar och skenfria korsningar.
a) Härav utgör 25 miljoner kronor en vid 1938 års riksdag beslutad engångsbetalning
av statsbidrag flir arbeten som redan av vägdistrikten utförts i avvaktan på dylikt bidrag.
Utskottet.
20
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
kronor. Även om en viss del av dessa stora årsbelopp får förutsättas falla
å de väghållningsskyldiga — den årliga vägskatten uppgår för närvarande
till inemot 35,000,000 kronor för år — är det dock uppenbart att nästkommande
budgetårs automobilskattemedel även vid en så hög beräkning som
135.000. 000 kronor äro för sitt ändamål synnerligen knappa.
Enligt beslut av 1938 års riksdag beräknas automobilskattemedelsfonden
för nu löpande budgetår tillföras omkring 43,000,000 kronor. Detta beslut tillkom
under antagande av att automobilskattemedlen för innevarande budgetår
skulle uppgå till 115,000,000 kronor, medan numera i verkligheten inemot
125.000. 000 kronor beräknas inflyta. Yad nu närmast budgetåret 1939/40
beträffar kunde under sådana förhållanden skäl tala för att väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
förslag örn att viss del av de till automobilskattemedelsfonden
från innevarande budgetårs inkomster avsatta medlen omedelbart tagas i
anspråk för vägbyggnader. En sådan åtgärd måste dock i viss män sägas
strida mot den tanke som låg till grund för automobilskattemedelsfondens
ändrade användning, nämligen att under goda konjunkturer uppsamla medel i
fonden, som först sedermera under tider av depression och arbetslöshet skulle
tagas i anspråk. Med hänsyn härtill och i betraktande av vad departementschefen
i övrigt anfört har utskottet ej ansett sig böra frångå den i statsverkspropositionen
uppgjorda finansieringsplanen annat än i de rätt begränsade
hänseenden som påkallas av propositionen nr 220.
Vidkommande nu närmast förevarande anslag böra de stegrade kostnaderna
för vägarnas underhåll uppmärksammas. I mån av den kraftigt växande
vägtrafiken ställer sig grusvägsunderhållet på mera hårt trafikerade vägar
alltmer oekonomiskt. Det måste därför framstå som angeläget att övergången
från dylikt underhåll till helpermanenta beläggningar (i huvudsak
gatsten eller cement) eller halvpermanenta beläggningar (i huvudsak asfalt
eller vissa tjäremulsioner) på allt sätt befrämjas. Särskilt i betraktande av
de betydande besparingar, som de hel- och halvpermanenta beläggningarna
medföra i underhållet, måste denna synpunkt tillmätas betydelse vid anslagstilldelningen
till vägförbättringsarbeten. Yad de helpermanenta beläggningarna
beträffar är att märka den möjlighet, som under vissa angivna villkor
förefinnes att å underhållet föra amorteringskostnaderna för lån, som ett vägdistrikt
upptagit för dylika beläggningar. Det synes vara förtjänt av övervägande
huruvida ej en liknande finansieringsform bör åtminstone i vissa
fall medges även för halvpermanenta beläggningarnas del. Lämpligt utförda
kunna dessa beläggningar medföra besparingar i underhållet samt också tillsvidare
ersätta den helpermanenta beläggningen, som är mera kapitalkrävande
och som ofta dessutom drar med sig rätt omfattande breddnings- och rätningsarbeten.
Att märka är att i samband med borttagandet vid 1938 års riksdag av
rätten att å underhållet föra smärre förbättringsarbeten också upphävdes
rätten att på dylikt sätt finansiera engångsutläggen för de halvpermanenta beläggningarna.
Eedan detta förhållande kan åberopas för att dessa senare
beläggningar i amorteringshänseende nu i stället jämställas med de helpermanenta
beläggningarna. Erinras må ock att 1931 års väg- och brosak
-
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
21
kunniga tillstyrkte kär angivna upplåningsform även för de kalvpermanenta
beläggningarnas del. En särskild anledning att just nu beakta denna fråga
är att, enligt vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framliållit, för budgetåret
1939/40 bidragen till kalvpermanenta beläggningar ock till smärre förbättringsarbeten
komma att belasta automobilskattemedlen dubbelt därigenom
att av dessa medel bestridas såväl de arbeten, som utförts under år 1938
ock som påförts nämnda års underhåll, som de arbeten, vilka skola utföras
under år 1940 med bidrag från anslaget till vägförbättringar.
Med hänsyn härtill synes från riksdagen böra uttalas att kinder ej bör
möta för Kungl. Majit att efter frågans ytterligare övervägande utfärda de
närmare bestämmelser som kunna finnas påkallade rörande eventuell rätt
att som underhållskostnad bokföra amorteringskostnad för lån upptagna
jämväl för /mfcpermanenta beläggningar.
Beträffande till sist den motionsvis berörda frågan örn rätt för vägdistrikt
att utan kinder av beslutad omläggning av de allmänna bidragsgrunderna
påföra 1939 års underhållskostnader vissa smärre förbättringsarbeten, vartill
länsstyrelse redan tidigare lämnat tillstånd, får utskottet hänvisa till statsrevisorernas
ovan återgivna uttalande liksom för övrigt också till den uppfattning
1935 års riksdag tillkännagivit i denna sak. Då genom beslut av
vissa länsstyrelser vägförbättringsarbeten i betydande utsträckning påförts
underhållskontot innebure detta, framhöll riksdagen, en orättvisa mot andra
län och ett missförhållande, som påkallade rättelse. Under åberopande
härav får utskottet avstyrka motionerna.
Med tillstyrkande alltså av Kungl. Majits förslag och med avstyrkande
av motionerna hemställer utskottet,
a) att riksdagen må till bidrag till vägunderhållet på landet
m. m. för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av
70,400,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen,
dock högst intill ett belopp av 70,400,000 kronor;
b) att motionerna I: 73 och II: 137 ej må av riksdagen bifallas.
9:o) Avsättning till statens automobilskattemedelsfond. Beträffande
Kungl. Majits förslag (punkt 9, sid. 110) örn beräkning av anslag till avsättning
till statens automobilskattemedelsfond — i vilket avseende särskild
framställning numera gjorts i propositionen nr 220 örn avsättning av 150,300
kronor — kommer utskottet att framdeles avgiva utlåtande, vilket härigenom
anmäles.
10:o) Vägskatteutjämningsbidrag. Beträffande Kungl. Majits förslag
(punkt 10, sid. 110 och lil) får utskottet, med tillstyrkande av Kungl. Majits
i en numera avlåten, den 3 mars 1939 dagtecknad proposition, nr 220, upptagna
förslag, hemställa,
att riksdagen må till vägskatteutjämningsbidrag för budgetåret
1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 5,050,000 kronor, att
22
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Utskottet.
avräknas mot automobilskattemedlen, dock högst intill ett belopp
av 5,050,000 kronor;
ll:o) Bidrag till väg- och gatuarbeten i städerna. Kungl. Majit bär
(punkt 11, sid. lil och 112) föreslagit riksdagen att till bidrag till väg- och
gatuarbeten i städerna för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av 12,265,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Departementschefen anför bland annat följande.
I enlighet med de nya grunderna för automobilskattemedlens disposition
skall från och med nästa budgetår anslaget till bidrag till städernas vägoch
gatuhållning anvisas som reservationsanslag. Enligt vad som framhölls
i nästlidet års statsverksproposition borde detta anslag så beräknas, att städernas
relativa andel av automobilskattemedlen bleve ungefär densamma som
enligt tidigare bestämmelser. I sammanhang härmed anfördes vidare, att örn
hela anslaget till bidrag till vägunderhållet på landet — 85 % respektive
90 % av vägdistriktens verkliga kostnader — upptoges bland de anslag,
som skulle fråndragas den till förfogande för anslag under sjätte huvudtiteln
stående totalsumman av automobilskattemedel, innan fördelningen
mellan städer och landsbygd ägde rum, beräkningsgrunden för anslaget till
städerna borde vara 25 % av återstoden. Häremot gjordes från riksdagens
sida ingen erinran.
Med tillstyrkande av Kungl. Majits förslag, som innebär anslagets beräkning
efter de normer, som angåvos vid 1938 års riksdag, hemställer utskottet,
att riksdagen må till bidrag till väg- och gatuarbeten i städerna
för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 12,265,000
kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
12:o) Bidrag till vägförbättringsarbeten å landsbygden. Kungl. Majit
har (punkt 12, sid. 112 och 113) föreslagit riksdagen att till bidrag till vägförbättringsarbeten
å landsbygden för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av 21,765,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Departementschefen har i ärendet anfört bland annat följande:
Det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen till vägförbättringsarbeten föreslagna
anslagsbeloppet, 30,000,000 kronor, är formellt väsentligt högre än
de belopp, som under de närmast förflutna åren tilldelats länsfonderna för
utförande av omläggnings- och förbättringsarbeten. I verkligheten är emellertid
skillnaden mindre, enär på underhållskostnadernas konto till och med
utgången av år 1938 förts vissa kostnader för smärre förbättringsarbeten
och halvpermanenta beläggningar till ett genomsnittligt belopp av i runt
tal 11,000,000 kronor årligen, varå bidrag utgått med 85 % eller 9,350,000
kronor. Tages hänsyn härtill, blir det av mig i det föregående förutsatta
anslaget till vägförbättringsarbeten något mindre än de belopp, som under
de senaste åren stått till förfogande för dessa arbeten. Med hänvisning till
vad jag tidigare anfort1) finner jag mig dock icke kunna förorda, att anslaget
'') Se statsverkspropositionen, sid. 103—106.
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
23
till vägförbättringsarbeten anvisas med högre belopp än 21,765,000 kronor.
Jag förutsätter, att av detta belopp viss del kommer att ställas till väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens förfogande att av styrelsen disponeras för vägbeläggningsarbeten,
samt att av återstående belopp viss del reserveras för att
av Kungl. Majit vid förefallande behov användas för brådskande arbetsföretag.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag. För automobilskatteutgifternas
balansering mot inkomsterna bör dock anslagsbeloppet bestämmas till
21,715,200 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till bidrag till vägförbättringsarbeten å landsbygden
för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av
21,715,200 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
13:o) Bidrag till nyanläggning av landsvägar. Kungl. Majit har (punkt
13, sid. 114 och 115) föreslagit riksdagen att till bidrag till nyanläggning av
landsvägar för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 6,000,000
kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
I två likalydande motioner, väckta den ena, nr 74, inom första kammaren
av herr A. O. Frändén, m. fl., och den andra inom andra kammaren, nr 48,
av herr E. Lindmark m. fl., har hemställts, att förevarande anslag måtte
anvisas med ett belopp av 7,000,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har föreslagit ett anslagsbelopp av
7,000,000 kronor eller samma summa varmed anslaget varit uppfört de
senaste åren. För att bland annat vägförbättringsanslaget ej skall för starkt
reduceras har departementschefen ansett beloppet böra begränsas till 6,000,000
kronor.
Utan att förneka det föreliggande stora behovet av anslag jämväl till nya
landsvägsbyggnader kan utskottet dock ej tillstyrka höjning av det i riksstatsförslaget
beräknade beloppet. Utskottet hemställer,
att riksdagen, med bifall till Kungl. Majits förslag och med
avslag å motionerna I: 74 och II: 48 i vad de skilja sig från
Kungl. Maj:ts förslag, må till bidrag till nyanläggning av landsvägar
för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av
6,000,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
14:o) Bidrag till nyanläggning av ödebygdsvägar. Kungl. Majit har
(punkt 14, sid. 115—119) föreslagit riksdagen att till bidrag till nyanläggning
av ödebygdsvägar i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands
samt vissa delar av Kopparbergs, Gävleborgs och Värmlands län för
budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 1,900,000 kronor, att avräknas
mot automobilskattemedlen.
Utskottet.
Utskottet.
24
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Utskottet.
I två likalydande motioner, väckta den ena, nr 134, inom första kammaren
av kerr K. A. Johanson m. fl. ock den andra inom andra kammaren, nr
263, av kerr O. JE. Sandberg m. fl., kar kemställts, att förevarande anslag
måtte anvisas med ett belopp av 3,000,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
I en inom andra kammaren av herr J. H. Brädefors m. fl. väckt motion,
nr 282, kar kemställts, att riksdagen måtte besluta att i enlighet med vägock
vattenbyggnadsstyrelsens förslag anslå 100,000 kronor till påbörjandet
av arbetet på mellanriksvägen från Sädvaluspen till Graddis vid norska
gränsen.
Under erinran att behovet av ödebygdsvägar i de för bidrag från anslaget
ifrågakommande länen är mycket stort, samt att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
föreslagit en höjning av anslaget med 400,000 kronor anför departementschefen
vidare följande:
En sådan höjning av anslagssumman utöver det för innevarande budgetår anvisade
beloppet vore i ock för sig önskvärd men synes mig dock icke möjlig
utan åsidosättande av andra lika berättigade anspråk. Under hänvisning till
vad jag i det föregående anfört rörande avvägningen av anslagen till skilda
ändamål sinsemellan, förordar jag därför, att anslaget för nästkommande budgetår
anvisas med samma belopp som för budgetåret 1938/39, eller 1,900,000
kronor.
I fråga örn framställningen från länsstyrelsen i Västerbottens län örn
inrättande av ett särskilt anslag för byggande av en inlandsväg genom de
övre delarna av Vilhelmina, Tärna och Sorsele socknar biträder jag väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens mening, att bidrag till kostnaderna för ett sådant
företag få, i den mån arbetet kommer att utföras, bestridas av medel från här
förevarande anslag. Beträffande framställningen från länsstyrelsen i Gävleborgs
län vill jag, utan att ingå på frågan örn beskaffenheten av de vägföretag,
som framställningen närmast åsyftar, framhålla att med hänsyn till förhållandena
i vissa delar av länet fog torde förefinnas för att även Gävleborgs län
berättigas till bidrag från här förevarande anslag under med andra ifrågakommande
län jämförliga förutsättningar. Jag anser alltså, att Gävleborgs
län bör upptagas bland de län, som äro berättigade till bidrag från anslaget
till nyanläggning av ödebygdsvägar.
Utskottet har ej velat motsätta sig att jämväl Gävleborgs län berättigas
till bidrag från anslaget. Erinras må emellertid att ödebygdsvägarna äro
allmänna, av staten till 90 procent bekostade och såväl på grund härav som
också på grund av sin längd för staten rätt kostsamma företag. De lia
ursprungligen tillkommit för att möjliggöra det allmänna vägnätets mera
nödtorftiga utsträckning inom nordligaste Sveriges vidsträckta fjäll- och
ödemarksområden. Endast i den mån likartade förhållanden kunna tänkas
förekomma inom Gävleborgs län bör länet berättigas till bidrag från anslaget.
I regel torde förhållandena inom länet vara sådana, att hithörande vägbehov
böra tillgodoses från anslagen till enskilda vägar.
Vad därefter angår den motionsvis påyrkade höjningen av anslaget vill
utskottet tillstyrka att detsamma uppföres med ett belopp av 2,100,000
Statsutskottets utlåtande Nr 6. 25
kronor, eller 200,000 kronor mer än vad som anvisats för innevarande år
och som nu av Kungl. Majit äskats.
Såsom i motionen II: 282 anförts, har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
på hemställan av länsstyrelsen i Norrbottens län föreslagit ett anslag av
100.000 kronor till en mellanriksväg från Sädvaluspen till Graddis vid norska
gränsen, vilket belopp emellertid departementschefen ej ansett böra upptagas
för nästa budgetår. Hela väganläggningen är beräknad draga en kostnad av
2.260.000 kronor. Utskottet måste dela departementschefens uppfattning att
det för närvarande ej kan vara tillrådligt att igångsätta ett sådant vittutseende
företag och därmed ytterligare kringskära möjligheterna att genomföra andra
mera angelägna vägbyggnader.
Utskottet hemställer,
a) att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och
motionerna I: 134 och II: 263, må till bidrag till nyanläggning
av ödébygdsvägar i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och
Västernorrlands samt vissa delar av Kopparbergs, Gävleborgs och
Värmlands län för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av 2,100,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen;
b)
att motionen II: 282 örn vägen Sädvaluspen—Graddis ej
må av riksdagen bifallas.
15:o) Bidrag till byggande av enskilda vägar. Beträffande Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 15, sid. 119—121) örn beräkning av anslag till bidrag till
byggande av enskilda vägar kommer utskottet att framdeles avgiva yttrande,
vilket härigenom
anmäles.
16:o) Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m. Beträffande Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 16, sid. 121 och 122) om beräkning av anslag till bidrag
till underhåll av enskilda vägar m. m. kommer utskottet att framdeles avgiva
yttrande, vilket härigenom
anmäles.
17:o) Byggande av tillfartsvägar till inlandsbanan. Med tillstyrkande
av Kimgl. Maj:ts förslag (punkt 17, sid. 122—-124) hemställer utskottet,
att riksdagen må till byggande av tillfartsvägar till inlandsbanan
för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av
224,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
18:o) Bidrag till byggande av broar. Kungl. Majit har (punkt 18, sid.
124—127) föreslagit riksdagen att till bidrag till byggande av broar för budgetåret
1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 3,500,000 kronor, att avräknas
mot automobilskattemedlen.
26
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Utskottet.
I en inom andra kammaren av herrar A. Hilding och P. Persson i Norrby
väckt motion, nr 134, Ilar hemställts, att anslaget måtte uppföras med
4.500.000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Ridare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren,
nr 69, av herr K. Magnusson i Kalmar m. fl. och den andra inom
andra kammaren, ur 110, av herr O. lönnegård m. fl., hemställts, att
riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att Kungl. Maj:t
genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens försorg måtte låta verkställa en
skyndsam utredning för upprättande av förslag till anläggning av en broförbindelse
mellan fastlandet och Öland över Kalmarsund från Kalmar samt
att härför erforderligt belopp må efter Kungl. Maj.ts beprövande utgå av
medel från det av Kungl. Majit under sjätte huvudtiteln äskade anslaget å
3.500.000 kronor till bidrag till byggande av broar.
Departementschefen har i ärendet anfört bland annat följande:
Det framgår av vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anfört, att behovet
av medel till brobyggnader är mycket stort. Endast på grund av den knappa
medelstillgången har styrelsen ansett anslaget böra bibehållas vid samma
belopp som för innevarande budgetår. I likhet med styrelsen finner jag
anslaget böra anvisas med samma belopp som för innevarande budgetår eiler
3,500,000 kronor.
Styrelsen har i sin skrivelse föreslagit en utvidgning av anslagets användning
till att omfatta även anläggande av skenfria korsningar mellan
järnväg och landsväg. Ehuru detta ändamål icke torde hava varit avsett att
tillgodoses med här ifrågavarande anslag, synes mig intet hinder böra möta
för en sådan användning av anslaget, där detta befinnes ändamålsenligt. Ur
trafiksäkerhetssynpunkt är ett ersättande av plankorsningar med skenfria sådana
å våra mest trafikerade vägar ytterligt värdefullt. Med undantag för det
å kapitalbudgeten bland anslagen till statens järnvägar upptagna anslaget till
skenfria vägkorsningar m. m., avsett till bestridande av nämnda järnvägars
andel i kostnaderna för dylika anläggningar finnes numera intet särskilt anslag
för ändamålet upptaget å riksstaten. Jag har på dessa grunder intet att invanda
mot väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag. I huvudsak torde dock
anslaget böra disponeras för de därmed ursprungligen avsedda ändamålen.
Någon förändring av anslagets benämning torde därför icke böra göras. I
riksstaten skall anslaget avräknas mot automobilskattemedlen.
Under hänvisning till vad departementschefen anfört får utskottet tillstyrka
att förevarande anslag upptages till 3,500,000 kronor eller samma
belopp, som anvisats för innevarande budgetår och nu av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
begärts. Det motionsvis gjorda yrkandet örn höjning av
anslaget kan utskottet alltså ej biträda.
Vad angar motionerna örn en bro över Kalmarsund till Öland må erinras,
att nämnda tanke tidigare motionsvis framfördes till 1933 års riksdag. Enligt
vissa preliminärt vid tekniska högskolan verkställda beräkningar (se statsutskottets
utlåtande nr 49) skulle broanläggningen, inberäknat sjöbankar och
tillfartsvägar, få en längd av 10.36 km, varav å själva bron belöpte 1.36 km.
Kostnaderna uppskattades till cirka 6 miljoner kronor.
I anledning av de nu väckta motionerna vill utskottet erinra att, då statsmakterna
tidigare gjorde en särskild insats för att underlätta Ölands elek
-
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
27
trifiering, anfördes som stöd härför det ekonomiskt svaga och i viss mån
efterblivna läge vari ön trots dess stora naturliga utvecklingsmöjligheter befunne
sig. Samma skäl torde kunna åberopas för tanken på en broanläggning,
vilken dessutom genom däri ingående stora bankfyllningar, stenbeklädnader
samt också eventuellt blivande leveranser av fackverksmateriel
synes lämplig som ett beredskapsföretag.
Från dessa utgångspunkter anser sig utskottet böra tillstyrka den nu
motionsvis gjorda framställningen örn utredning av frågan. Såsom motionärerna
förutsatt torde utredningen kunna utföras genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
försorg. Från statens sida torde dock skäligen kunna
påfordras, att Ölands vägdistrikt och Kalmar stad bidraga till utredningen
genom att åtminstone bestrida den hantlangning, som kan erfordras vid
undersökningarna på platsen.
Utskottet hemställer,
a) att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och
med avslag å motionen II: 134, i vad den skiljer sig från
Kungl. Maj:ts förslag, må till bidrag till byggande av broar för
budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 3,500,000
kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen;
b) att riksdagen, i anledning av motionerna I: 69 och II: 110,
må i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t ville
föranstalta örn en förutsättningslös utredning genom väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens försorg rörande broförbindelse över
Kalmarsund.
19:o) Bro mellan Sverige och Norge över Svinesund. Beträffande Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 19, sid. 127—129) angående anslag till bro mellan
Sverige och Norge över Svinesund har riksdagen redan fattat beslut, varom
härigenom
erinras.
20:o) Stensättning av vägar. Kungl. Hajd har (punkt 20, sid. 129—132)
föreslagit riksdagen att till stensättning av vägar för budgetåret 1939/40 anvisa
ett reservationsanslag av 3,000,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
I två lika lydande motioner, väckta den ena inom första kammaren, nr 72,
av herr Tli. Niisson m. fl. och den andra inom andra kammaren, ni 115, av
herr J. W. Mårtensson m. fl. har hemställts, att till förevarande ändamål
måtte anvisas 4,000,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Departementschefen har i ärendet anfört bland annat följande:
Av den lämnade redogörelsen framgår att med de medel, som hittills av
statsmakterna anvisats för ändamålet, stensatts en vägsträcka, sorn, då de
nu pågående arbetena under innevarande år avslutats, uppgår till över 36
mil. Genom denna stensättning hava kvarvarande lager av den gatsten, som
för statens räkning tillverkats under åren 1931—1935, helt uttömts. Sedan
Utskottet.
28
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
från oell med år 1936 nya steninköp verkställts, hava med utgången av september
månad 1938 för statens räkning upplagrats 1,882,000 kvadratmeter
gatsten. Den totala tdlverkmngen för statens räkning från och med år 1936
beraknas den 1 juli 1939 uppgå till 3,000,000 kvadratmeter dylik gatsten.
de stensattningsarbeten, som avsetts komma till utförande med de av
lydi och 1938 ars riksdagar anvisade medlen, beräknas förbrukningen av
Är” llader innevarande budgetår slutförts, hava uppgått till
920,000 kvadratmeter. Lagerhållningen torde sålunda den 1 juli 1939 kunna,
uppskattas till omkring 2,100,000 kvadratmeter.
I samband med inköp av de stenlager, vartill 1936 års riksdag beviljade
medel förutsattes att huvuddelen av den inköpta stenen icke skulle annat än
undantagsvis försäljas för att undvika att marknaden trycktes utan vid lämplig
tidpunkt komma till användning vid fortsatta statliga stensättningsarbeten.
Vo68?.?'' stensätt m n g s ari) e t o n avsågos att företrädesvis komma till utförande
a laget på arbetsmarknaden så påkallade, dock att jämsides med denna
beredskapssynpunkt önskvärdheten av att stenlagren inom rimlig tid kunde
komma till nytta beaktades. A andra sidan borde staten icke åsamkas ökade
kostnader tor stenens lagring. Överenskommelse örn lagring under längre
bid an fem år utan kostnad för staten har emellertid med undantag för den
under föregående års två sista månader beställda stenen icke kunnat träffas,
basom jag under nästföljande punkt får anledning att ytterligare beröra, hava
förhandlingar forts om en lagringstid av tio år, dock utan att detta kunnat
GTUo/S.
Då stensättningsarbeten otvivelaktigt utgöra lämpliga arbetsobjekt för
sysselsättning av arbetslösa under tider av mindre arbetstillgång, avser jag
i enlighet med de för statens steninköp uppställda förutsättningarna att på
beredskap sstat för budgetåret 1939/40 föreslå ett förskottsanslag för statliga
stensättningsarbeten, vilket lämpligen torde upptagas med 8,000,000 kronor.
Linar detta belopp emellertid endast förslår till sättning av den sten för
vars inköp medel redan anvisats, och jag under nästföljande punkt ämnar
toresia anvisande av medel för ytterligare steninköp, torde med hänsyn till
önskvärdheten av att hålla stenlagren inom rimliga gränser medel för statliga
sten sättningar bora anvisas även å riksstaten för nästkommande budgetår.
Jag tillstyrker darfor vag- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag, att ett anslag
1939/40- stensattmnSsarbeten av 3,000,000 kronor anvisas för budgetåret
Utskottet vill erinra örn nuvarande knappa tillgång på medel till vägväsendet,
något som medför att även rätt angelägna vägbyggnads- och vägforbättrmgsföretag
måste uppskjutas. Med hänsyn härtill kan utskottet ej
tillstyrka att anslaget för stensättningsarbeten upptages med högre belopp
an det i statsverkspropositionen beräknade. Enligt vad departementschefen
angivit torde emellertid i det blivande förslaget till beredskapsstat komma
att begäras betydande belopp för detta ändamål.
Utskottet hemställer,
att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med
avslag å motionerna I: 72 och II: 115, i vad de skilja sig från
Kungl. Maj:ts förslag, må till stensättning av vägar för budgetåret
1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 3,000,000 kronor,
att avräknas mot automobilskattemedlen.
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
29
21:o) Inköp av gatsten. Kungl. Majit Ilar (punkt 21, sid. 132—138) föreslagit
riksdagen, att till inköp av gatsten för budgetåret 1939/40 anvisa ett
reservationsanslag 4,000,000 kronor, därav 2,000,000 kronor att avräknas mot
automobilskattemedel.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren, nr 71,
av herr Th. Nilsson m. fl. oell den andra inom andra kammaren, nr 114, av
herr J. W. Mårtensson m. fl., har hemställts, att för ifrågavarande ändamål
må anvisas 5,000,000 kronor, därav 2,000,000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.
Departementschefen har i ärendet anfört bland annat följande:
Såsom jag under nästföregående punkt rörande de statliga stensättningarna
anfört, beräknas de inneliggande stenlagren den 1 juli innevarande år
uppgå till 2,100,000 kvadratmeter. Vid inköp av ytterligare gatsten för
5,000,000 kronor kan lagret beräknas växa till cirka 3,300,000 kvadratmeter.
Då jag icke med hänsyn till övriga viktiga arbeten inom vägväsendet ansett
mig kunna föreslå ett högre belopp till stensättningar än 3,000,000 kronor,
kunna icke mera än omkring 500,000 kvadratmeter gatsten tänkas förbrukade
under nästkommande budgetår. Den för statens räkning lagrade
stenen skulle därmed uppgå till cirka 2,800,000 kvadratmeter vid slutet av
nästkommande budgetår. Då den för staten kostnadsfria lagringstiden i allmänhet
icke belöper sig till mera än 5 år, torde en forcering av steninköpen
snart nog komma att medföra kostnader även för lagring av stenen. Under
sådana förhållanden synes mig en utvidgning av de statliga steninköpen för
närvarande icke böra förekomma. På dessa grunder finner jag mig icke kunna
förorda en höjning av anslaget till steninköp för nästa budgetår utan anser,
att anslaget även för budgetåret 1939/40 bör anvisas med 4,000,000 kronor.
Under hänvisning till den av departementschefen lämnade utredningen
far utskottet — med åberopande också av vad utskottet under nästföregående
punkt anfört — tillstyrka att anslaget bestämmes till det av Kungl.
Majit äskade beloppet, 4,000,000 kronor. Utskottet som alltså ej kan biträda
det motionsvis framförda yrkandet örn höjning av detta belopp hemställer,
att riksdagen, med bifall till Kungl. Majlis förslag och med
avslag å motionerna I: 71 och lii 114, i vad de skilja sig från
Kungl. Majits förslag, må till inköp av gatsten för budgetåret
1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 4,000,000 kronor, därav
2,000,000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.
22:o) Bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten. Med tillstyrkande
av Kungl. Majits förslag (punkt 22, sid. 138—144) hemställer
utskottet,
att riksdagen må till bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten
för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av 104,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Utskottet.
30
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Utskottet.
23:o) Reparationsberedskap vid väg- och vattenbyggnadsväsendet. Kungl.
Majit bar (punkt 23, sid. 145) föreslagit riksdagen att till reparationsberedskap
vid väg- och vattenbyggnadsväsendet för budgetåret 1939/40 anvisa ett
reservationsanslag av 800,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren, nr 70,
av herr W- Nisser m. fl. och den andra inom andra kammaren, nr 122, av
herr E. Hagberg i Malmö m. fl., har hemställts, att anslaget ej må avräknas
mot automobilskattemedlen.
Departementschefen har i ärendet anfört följande:
I hemlig skrivelse den 29 augusti 1938, vilken i vanlig ordning torde få
tillhandahållas vederbörande riksdagsutskott, har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
under hänvisning till de omfattande krav, som blivit ställda på
styrelsen i fråga örn organisation av reparationsberedskap vid krigstillfälle
inom styrelsens ämbetsområde, hemställt, att erforderliga medel måtte ställas
till styrelsens förfogande för anskaffning av viss för reparationsberedskapen
vid väg- och vattenbyggnadsväsendet erforderlig materiel m. m. Kostnaderna
för här avsedda reparationsberedskap beräknas sammanlagt uppgå till
1,744,000 kronor, varav dock 75,400 kronor enligt Kungl. Majlis beslut den
30 september 1938 skulle utgå från anslaget till statlig lagerhållning. Att
anvisas under sjätte huvudtiteln skulle sålunda återstå 1,668,600 kronor.
över väg- och vattenbyggnadsstyrelsens framställning hava utlåtanden infordrats
från statskontoret, statens reservförrådsnämnd, rikskommissionen för
ekonomisk försvarsberedskap samt chefen för försvarsstaben, vilka utlåtanden
jämväl torde få överlämnas till vederbörande riksdagsutskott.
Jag finner mig böra tillstyrka, att medel för här ifrågasatta ändamål anvisas
för nästkommande budgetår. Med hänsyn till vad jag förut anfört rörande
knappheten på medel i förhållande till föreliggande behov och anslagskrav,
synes mig emellertid det äskade beloppet böra uppdelas på två budgetår och
anslaget för nästkommande budgetår anvisas med 800,000 kronor, vilka med
hänsyn till de ändamål anslaget är avsett att tillgodose torde få avräknas
mot automobilskattemedlen.
Ifrågavarande reparationsberedskap synes i stort sett och i varje fall till
den del, som belöper å nu begärda anslagshälft, vara avsedd för arbeten, hänförliga
under vägväsendet. Med tillstyrkande av Kungl Majits förslag och
med avstyrkande av motionerna hemställer utskottet,
att riksdagen, med bifall till Kungl. Majits förslag och med
avslag å motionerna I: 70 och lii 122, må till reparationsberedskap
vid väg- och vattenbyggnadsväsendet för budgetåret 1939/40
anvisa ett reservationsanslag av 800,000 kronor, att avräknas
mot automobilskattemedlen.
24:o) Bidrag till hamn- och farledsundersökningar. I enlighet med
Kungl. Majtis förslag (punkt 24, sid. 145 och 146), vilket avser anvisande av
samma belopp, som för innevarande budgetår beviljats för ifrågavarande
ändamål, hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
31
att riksdagen må till bidrag till hamn- oell farlcdsun der sökning
ar för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 8,000
kronor.
25:o) Bidrag till handelshamnar och farleder. Kungl. Majit har (punkt
25, sid. 146—-149) föreslagit riksdagen att till bidrag till handelshamnar och
farleder för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 400,000 kronor.
Förevarande anslag, som för vart och ett av budgetåren 1932/33—1935/36
var uppfört med 300,000 kronor, höjdes för budgetåret 1936/37 till 600,000
kronor. Med denna anslagsökning avsågs att bereda medel för bidrag till
nya hamnbyggnadsföretag. Återstoden var avsedd att användas för slutbidrag
till företag, som redan påbörjats eller färdigställts men som på grund
av bristande medelstillgång icke kunnat tilldelas dylikt bidrag. Sammanlagt
beräknades då medelsbehovet för sistnämnda ändamål till 600,000 kronor,
vilket belopp emellertid förutsattes skola likvideras under loppet av två
budgetår. I anslutning härtill uppfördes anslaget även för budgetåret 1937/38
med 600,000 kronor, varav omkring hälften förutsattes skola disponeras för
återstående statsbidrag till nyssnämnda äldre företag.
Beträffande nu löpande budgetår hemställde Kungl. Majit, att anslaget
måtte upptagas med 300,000 kronor. I anledning av en inom riksdagen
väckt motion anvisade emellertid 1938 års riksdag ett anslag av 450,000
kronor för nu ifrågavarande ändamål.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har för nästa budgetår begärt ett anslag
av 600,000 kronor. Enligt vad styrelsen i samband härmed meddelat skulle
inneliggande ansökningar örn statsbidrag till nya företag avse hamnar och
farleder med en beräknad sammanlagd anläggningskostnad av omkring 7
miljoner kronor.
Departementschefen, som funnit anslaget böra anvisas med 400,000 kronor,,
har i ärendet anfört följande.
Av den lämnade redogörelsen framgår, att åtskilliga hamnstäder äro i
behov av att modernisera åtminstone vissa delar av sina hamnar för att kunna
tillgodose kravet på tidsenliga sjökommunikationer. Anledningen härtill
torde huvudsakligen få sökas dels i en successivt ökad trafik på hamnarna
och dels i de ökade krav i fråga örn vattendjup, effektivare lastnings- och
lossningsanordningar m. m., som den fortgående tekniska utvecklingen inom
sjöfartens område framkallat.
Därest nu rådande konjunkturer å arbetsmarknaden skulle i stort sett
fortsätta under nästa budgetår, torde, såsom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
framhållit, några bidrag till hamn- och farledsarbeten under nämnda budgetår
icke annat än i undantagsfall kunna påräknas från anslag till motverkande
av arbetslöshet. För nu ifrågavarande arbeten torde därför huvudsakligen
endast anslaget till bidrag till handelshamnar och farleder stå till förfogande.
Med hänsyn till, bland annat, nu anförda förhållanden vill jag tillstyrka,
att ifrågavarande anslag för nästa budgetår upptages med 400,000 kronor.
I syfte att inom anslaget kunna rymma ett större antal arbetsföretag än
som eljest vore möjligt synes, särskilt under nu rådande konjunkturförhållanden,
i likhet med vad som i allmänhet skett vid tilldelning från anslaget
32
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Utskottet.
Utskottet.
innevarande budgetår, bidragskvoten normalt böra sättas avsevärt lägre än
den övre gräns, som bestämmelserna för bidrag från förevarande anslag
medgiva.
Jag vill i detta sammanhang framhålla, att jag i likhet med vad som
skedde föregående år har för avsikt att upptaga anslag för arbeten av här
ifrågavarande slag å den beredskapsstat, varom förslag är avsett att föreläggas
riksdagen.
Under åberopande av vad departementschefen sålunda anfört får utskottet,
med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag, hemställa,
att riksdagen må till bidrag till handelshamnar och farleder
för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 400,000
kronor.
26:o) Utvidgning och förbättring av statens fiskehamnar och farleder.
Kungl. Majit har (punkt 26, sid. 149 och 150) föreslagit riksdagen att till
utvidgning och förbättring av statens fiskehamnar och farleder för budgetåret
1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 150,000 kronor.
I syfte att kunna utföra sådana ändrings- och förbättringsarbeten, som
voro nödvändiga för att statens fiskehamnar skulle kunna tillgodose de behov,
för vilka de ursprungligen tillkommit, upptogs för innevarande budgetår
å riksstaten ett reservationsanslag av 200,000 kronor. Anslaget förutsattes
även skola komma till användning för motsvarande arbeten i fråga örn de
statliga farleder, som ställts under väg- och vattenbyggnadsstyrelsens vård
och förvaltning.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har funnit medel böra beviljas för ifrågavarande
ändamål även å riksstaten för nästa budgetår, därvid det erforderliga
anslaget beräknats till 400,000 kronor.
Departementschefen, som funnit sig icke kunna tillstyrka högre belopp än
150,000 kronor, har i ärendet anfört följande.
Med hänsyn till vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anfört örn behovet
av medel för nu ifrågavarande ändamål vill jag icke motsätta mig, att medel
för ändamålet anvisas jämväl för nästa budgetår. Enär arbeten av nu ifrågavarande
slag i de fall, då så utan alltför stora olägenheter kan ske, böra
uppskjutas till tider med minskad arbetstillgång och då en begränsning av
det äskade anslagsbeloppet jämväl ur andra synpunkter kan anses motiverad,
anser jag, att anslaget för nästa budgetår bör anvisas med 150,000
kronor.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till utvidgning och förbättring av statens
fiskehamnar och farleder för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av 150,000 kronor.
27:o) Underhåll och drift av statens fiskehamnar och farleder. Kungl.
Majit har (punkt 27, sid. 150—160) föreslagit riksdagen att till underhåll och
Statsutskottets utlåtande Nr 6. 33
drift av statens fiskehamnar och farleder för budgetåret 1939/40 anvisa ett
reservationsanslag av 35,000 kronor.
Till underhåll och drift av statens fiskehamnar och farleder begäres för
nästa budgetår ett belopp av 35,000 kronor eller samma belopp, som beviljats
för ifrågavarande ändamål å riksstaten för nu löpande budgetår.
I samband med anmälan av denna anslagsfråga har departementschefen
framlagt förslag örn övertagande från statens sida av underhållet och driften
av den under anläggning varande stöd- och nödhamnen vid Utklipporna
söder örn Karlskrona ävensom tillstyrkt, att Tynderö kommun måtte befrias
från kommunen åliggande underhållsskyldighet beträffande farleden
genom Tynderösundet mellan Härnösand och Sundsvall. Departementschefen
har härom anfört följande.
Vad först angår frågan örn övertagande från statens sida av underhåll
och drift av den stöd- och nödhamn vid Utklipporna söder örn Karlskrona,
som för närvarande är under anläggning, framgår av den lämnade redogörelsen,
att hamnen efter färdigställandet, vilket beräknas ske under hösten
1939, kan förväntas bliva av stor betydelse för den med havsfiske i vissa
delar av södra Östersjön sysselsatta fiskarbefolkningen såväl i Karlskrona
skärgård som i mellersta och västra delarna av Blekinge skärgård. Vidare
torde kunna antagas, att hamnen såsom nödhamn kan bliva av värde för den
mindre sjöfarten över huvud.
Med hänsyn till att hamnen sålunda får anses hava en utpräglat allmän
karaktär, anser jag mig i likhet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen icke
böra motsätta mig, att staten övertager underhållet och driften av hamnen,
när densamma färdigställts. Årliga kostnaderna för hamnens förvaltning
hava beräknats till omkring 1,000 kronor, och underhållskostnaderna torde
enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen bliva relativt små.
Vad angår frågan huruvida särskilda hamnavgifter böra upptagas för hamnens
begagnande må framhållas, att hamnen torde komma att äga sin
huvudsakliga betydelse som en stödhamn för havsfisket. Sålunda beräknas,
att den övervägande delen av de fiskpartier, som komma att införas
till hamnen, ej kommer att därifrån distribueras till direkt försäljning
utan endast omlastas i hamnen för att sedan därifrån transporteras till
respektive kusthamnar. Därest hamnavgifter skulle upptagas, komme detta
sålunda att medföra, att dubbla hamnavgifter i stor utsträckning finge
erläggas för de ilandförda fångsterna. Med hänsyn, bland annat, härtill
ävensom till att den ifrågavarande fiskarbefolkningen lever under relativt svåra
ekonomiska förhållanden, anser jag mig böra giva min anslutning till Blekingeutredningens,
av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen biträdda förslag, att
hamnavgifter icke skola uttagas för hamnens begagnande.
Därest riksdagen icke uttalar erinran mot vad jag sålunda anfört rörande
Utklippornas hamn, torde det sedermera få ankomma på Kungl. Majit att
meddela beslut om hamnens övertagande av staten för underhåll och drift.
Vad härefter beträffar farleden genom Tynderösundet åligger underhållsskyldigheten
beträffande densamma Tynderö kommun. Såsom villkor för beviljandet
av statsbidrag till farledens fördjupning och vidgning, vilka arbeten
ägde rum under åren 1890—1893, uppställdes nämligen, att kommunen skulle
för framtiden underhålla farleden till ett djup av tre meter under lågvattenytan.
Den trafik, vilken kanalarbetet i första hand avsåg att tillgodose, har emellertid
numera på grund av ändrade förhållanden i stort sett upphört. Sålunda
Bihang till riksdagens protokoll 1930. G sami. Nr 6. oci m> 3
34
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Utskottet.
trafikeras kanalen numera i huvudsak endast av mindre fiske- och motorbåtar,
för vilka icke utgå några kanalavgifter. Härmed hava emellertid de inkomster,
vilka förutsatts skola i huvudsak bestrida kostnaderna för kanalens underhåll,
i stort sett bortfallit och kommunen blivit tvungen att i förekommande
fall för ändamålet använda uttaxerade medel. Den trafik, som numera
framgår genom kanalen, torde i allmänhet icke erfordra större djup än två
meter. Enligt vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen upplyst torde för vidmakthållande
av detta farledsdjup någon upprensning av farleden ej komma
att erfordras inom överskådlig tid och det är ej heller att befara, att den
trafik, som numera förekommer i farleden, kommer att förorsaka allvarliga
skador å farledens stränder. Med hänsyn till nu angivna förhållanden torde
icke något vara att erinra mot att Tynderö kommun befrias från sin nu
ifrågavarande underhållsskyldighet. Något åtagande från statens sida att
underhålla farleden såsom en statens farled torde däremot icke böra äga
rum. Därest några åtgärder för farledens underhåll skulle i framtiden visa
sig önskvärda, torde kostnaderna därför helt böra bestridas av dem, som
hava intresse av de ifrågavarande åtgärdernas vidtagande.
Därest riksdagen icke uttalar erinran mot vad jag sålunda anfört, torde
det få ankomma på Kungl. Maj:t att sedermera genom särskilt beslut befria
Tynderö kommun från underhållsskyldigheten beträffande kanalen genom
Tynderösundet. Vid dylikt förhållande bör gällande kungörelse angående
avgifter och ordningsföreskrifter för farledens begagnande upphöra att gälla
såvitt avser nämnda avgifter.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, hemställer,
att riksdagen må till underhåll och drift av statens fiskehamnar
och farleder för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av 35,000 kronor.
28:o) Bidrag till byggande och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar,
Kungl. Maj:t har (punkt 28, sid. 160—163) föreslagit riksdagen att
till bidrag till byggande och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar för
budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 200,000 kronor.
Utskottet har i samband med Kungl. Maj:ts förevarande förslag behandlat
två likalydande motioner, väckta den ena, nr 135, inom första kammaren,
av herr K. H. Andersson m. fl. samt den andra, nr 252, inom andra kammaren
av herr G. Andersson i Mölndal m. fl., i vilka hemställts, att riksdagen
måtte till bidrag till byggande och underhåll av statsunderstödda
fiskehamnar för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 300,000
kronor.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har gjort framställning örn höjning av
förevarande anslag för nästkommande budgetår med 300,000 kronor till
500,000 kronor. Styrelsen har härvid meddelat, att inneliggande ansökningar
avsåge statsbidrag till ytterligare 58 hamnbyggnadsföretag med ett samman
lagt
belopp av över 4 miljoner kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 6. 35
Departementschefen, som funnit sig icke kunna tillstyrka någon höjning av
anslaget, har i ärendet anfört följande.
Av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens redogörelse framgår, att det alltjämt
föreligger ett stort behov av medel för bidrag till byggande och underhåll
av statsunderstödda fiskehamnar. Då arbeten av nu ifrågavarande slag
i möjligaste mån torde böra uppskjutas till tider med minskad arbetstillgång,
vill jag emellertid icke ifrågasätta någon höjning av det nu utgående anslaget,
utan detsamma torde även för nästa budgetår böra upptagas med
200,000 kronor.
Under åberopande av vad departementschefen sålunda anfört får utskottet
tillstyrka, att för ifrågavarande ändamål anvisas 200,000 kronor eller samma
belopp, som beviljats för nu löpande budgetår. Utskottet, som alltså ej
kunnat biträda det motionsvis framställda yrkandet örn höjning av anslaget,
hemställer,
att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med
avslag å motionerna 1:135 och II: 252, må till bidrag till byggande
och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar för budgetåret
1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 200,000 kronor.
29:o) Iståndsättning- av Sandvikens hamn på Öland. Kungl. Majit kar
(punkt 29, sid. 163—170) föreslagit riksdagen att till iståndsättning av Sandvikens
hamn på Oland för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av 100,000 kronor.
De skyddsanordningar vid Sandvikens hamn, som vid olika tillfällen under
en lång följd av år företagits i syfte att förhindra, att hamnen på grund av
sten- och sanddrift vid nordliga stormar igenfylles, hava visat sig icke vara
tillräckligt effektiva. På grund härav har läget blivit sådant, att så gott
som ali sjöfart på hamnen beräknas komma att inom en nära framtid omöjliggöras,
därest åtgärder icke vidtagas, som förhindra en fortsatt uppgrundning
av hamnen.
Riksdagens år 1936 församlade revisorer, vilka avlagt besök vid hamnen,
hava också framhållit angelägenheten av att åtgärder snarast vidtagas för
hamnens försättande i sådant skick, att den för framtiden blir mera tjänlig
för sitt ändamål.
Förslag framlägges nu om uppmuddring av hamnen samt örn sådan förstärkning
och förlängning av dess vågbrytare, att hamnens bestånd definitivt
säkerställes. De föreslagna arbetena beräknas draga en kostnad av
370,000 kronor. Persnäs kommun, som är ägare till hamnen, avses skola
bidraga till denna kostnad med 10 procent eller 37,000 kronor, medan återstoden
eller 333,000 förutsatts skola bestridas av staten. Anvisningen av de
erforderliga anslagsmedlen har ansetts böra uppdelas på tre budgetår, därvid
ett anslag å 100,000 kronor skulle uppföras å riksstaten för nästa
budgetår.
Utskottet.
36
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Utskottet.
Utskottet.
Med hänsyn till den betydelse, Sandvikens hamn har för den kringliggande
trakten, synes det utskottet angeläget att de föreslagna uppmuddrings-
och förstärkningsarbetena komma till stånd. Med tillstyrkande alltså
av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till iståndsättning av Sandvikens hamn på
Oland för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av
100,000 kronor.
30:o) Bidrag till byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder.
Kungl. Maj:t har (punkt 30, sid. 170—174) föreslagit riksdagen att
till bidrag till byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder för
budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor, att avräknas
mot automobilskattemedlen.
Med bifall till Kungl. Maj:ts i 1935 års statsverksproposition (sjätte huvudtiteln,
punkt 23) framställda förslag anvisade riksdagen för budgetåret 1935/36
till bidrag till byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder ett
reservationsanslag av 500,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.
Med detta anslag avsågs att såsom en kollektiv restitution för erlagd
bensinskatt disponera någon del av automobilskattemedlen för ändamål, som
tjänade den mindre sjöfartens intressen. Till enahanda ändamål har för vart
och ett av budgetåren 1936/37—1938/39 anvisats ett anslag av 750,000 kronor,
att utgå av automobilskattemedel.
De från motorbåtstrafiken härrörande bensinskattemedlen beräknades enligt
en för 1935 års riksdag framlagd kalkyl till ett årligt belopp av 800,000—
900.000 kronor. Motsvarande medel kunna enligt vad väg- och vattenhyggnadsstyrelsen
i ärendet meddelat numera uppskattas till omkring 1,300,000
kronor. Med hänsyn härtill samt i betraktande av omfattningen av föreliggande
medelsbehov har styrelsen funnit sig böra föreslå, att förevarande
anslag höjes med 450,000 kronor till 1,200,000 kronor samt att anslaget fortfarande
i sin helhet avräknas mot automobilskattemedlen. Inneliggande
ansökningar örn bidrag till nya hamnbyggnadsföretag hava härvid av styrelsen
uppgivits avse bidrag till 33 företag med ett sammanlagt belopp av
omkring 3 miljoner kronor.
Departementschefen, som funnit anslagshöjningen kunna begränsas till
250.000 kronor, har i ärendet anfört följande.
Med hänsyn till vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anfört i fråga örn
den beräkneliga storleken av motorbåtstrafikens andel i bensinskatten ävensom
till omfattningen av föreliggande behov av medel för ändamål, som
avses skola tillgodoses med anlitande av förevarande anslag, finner jag en
höjning av anslaget böra ske. Anslagsökningen synes emellertid böra begränsas
till 250,000 kronor, varför anslaget skulle upptagas med 1,000,000
kronor.
Då Kungl. Majlis förslag ej givit utskottet anledning till erinran, hemställer
utskottet,
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
37
att riksdagen må till bidrag till byggande och underhåll av
mindre hamnar och farleder för budgetåret 1939/40 anvisa ett
reservationsanslag av 1,000,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
31 :o) Motion om vatten- och avloppsledningsanläggningar. I en inom
andra kammaren väckt motion, nr 297, har herr M. Andersson i Igelboda m. fl.
hemställt, att riksdagen under sjätte huvudtiteln till en nj anslagspost: Bidrag
till vatten- och avloppsledningsanläggningar för budgetåret 1939/40 måtte anvisa
ett reservationsanslag av 500,000 kronor att disponeras enligt i huvudsak
likartade bestämmelser, som gälla för bidrag från anslagen till hamnar och
farleder, med de kompletteringar därav, som Kungl. Maj:t kan finna för gott
att fastställa.
I skrivelse den 27 september 1938 har — såsom motionärerna erinrat —
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen bland sina förslag till an slagsäskanden för
budgetåret 1939/40 upptagit ett reservationsanslag å 500,000 kronor till
bidrag till vatten- och avloppsledningsanläggningar. Kungl. Majit har emellertid
i statsverkspropositionen icke framfört detta förslag.
För egen del vill utskottet framhålla att spörsmålet örn samhällenas förseende
med sanitära anläggningar tvivelsutan är i mån av landets växande
industrialisering och den tilltagande tätortsbebyggelsen förtjänt av en alltmer
stegrad uppmärksamhet, och otvivelaktigt kan det framstå som mindre rättvist
att graden av den rådande lokala arbetslösheten skall få vara bestämmande
för möjligheterna att erhålla statens finansiella medverkan till dylika för
ett samhälles framtid så betydelsefulla anläggningar.
Att riksdagen skulle utanför den i statsverkspropositionen angivna budgetära
ramen bevilja anslag till ett så vittutseende ändamål kan utskottet dock ej
tillstyrka. Sedan emellertid nu uppmärksamheten genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
framställning härå blivit väckt, torde det kunna förväntas
att spörsmålet örn statens medverkan i någon lämplig form till samhällenas
förseende med vatten- och avloppsledningar skall av Kungl. Majit i möjligaste
mån beaktas.
Under åberopande härav får utskottet hemställa,
att motionen lii 297 ej må av riksdagen bifallas.
Vägtrafikväsendet.
32:o) Besiktning av motorfordon. Kungl. Majit har (punkt 31, sid. 175
— 178) föreslagit riksdagen att till besiktning av motorfordon förbudgetåret
1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 780,000 kronor.
I två likalydande motioner, väckta den ena, nr 35, inom första kammaren
av herr L. Tjällgren m. fl. och den andra, nr 70, inom andra kam
-
XJtskottet.
38
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Utskottet.
marell av herr K. Mäler m. fl., har hemställts örn skrivelse till Kungl. Maj:t
örn inrättande av en ny automobilbesiktningsmannatjänst med stationsort i
Sollefteå stad.
Vidare har herr 0. Hagman i en inom första kammaren väckt motion,
nr 136, hemställt, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Majit hemställa
örn utredning, åsyftande upprättandet av statliga körskolor för utbildande
av motorförare, samt att kompetensprov i trafiklagstiftning och trafikteknik
måtte föreskrivas för lärare vid körskolor.
Till besiktning av motorfordon anvisades i samband med en år 1930 beslutad
omläggning av besiktningsväsendet för budgetåret 1930/31 ett extra
förslagsanslag av 530,000 kronor, avseende första halvåret 1931. Anslaget
för detta ändamål, som för vartdera av budgetåren 1931/32 och 1932/33 utgick
med 1,050,000 kronor, sänktes för budgetåret 1933/34 till 1,006,000 kronor, med
vilket belopp det jämväl utgick under budgetåret 1934/35. För budgetåren
1935/36—1938/39 anvisades 1,100,000 kronor, 1,150,000 kronor, 1,070,000 kronor,
respektive 850,000 kronor. Det för nästkommande budgetår erforderliga beloppet
beräknas till 780,000 kronor. Nedgången i medelsbehovet från och
med budgetåret 1937/38 är föranledd av den från och med den 1 oktober
1937 genomförda omorganisationen av automobilbesiktningsväsendet.
Den nu framlagda anslagsberäkningen — vilken skett med utgångspunkt
från en beräknad uppbörd under nästkommande budgetår av avgifter för
besiktning av motorfordon av 1,150,000 kronor — har verkställts på följande
sätt:
Kronor.
Besiktningsmännens behållna andelar av under budgetåret redovi -
sade avgifter............................................................ 680,000
Ersättning till besiktningsmän, som inneliava egen automobil ...... 55,000
Arvoden till länsbesiktningsmän ........................................ 17,300
Arvoden för tillfälliga biträden åt besiktningsmän .................... 20,000
Arvoden och reseersättningar för särskilda uppdrag .................. 7,700
Summa kronor 780,000
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag.
Yad angår den motionsvis väckta frågan örn en särskild automobilbesiktningsman
i Sollefteå har utskottet ej funnit tillräckliga skäl föreligga för en
framställning härom till Kungl. Majit. Ej heller har utskottet funnit förhållandena
påkalla någon dylik skrivelse i anledning av motionen örn statliga
körskolor för motorförare.
Utskottet hemställer,
a) att riksdagen må till besiktning av motorfordon för budgetåret
1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 780,000 kronor,
b) att motionerna I: 35 och lii 70 örn besiktningsman i
Sollefteå ej må av riksdagen bifallas,
Statsutskottets utlåtande Nr 6. 39
c) att motionen I: 136 om statliga körskolor ej heller må
av riksdagen bifallas.
33:o) Registrering av motorfordon. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 32, sid. 178 och 179), vilket avser anvisande av samma belopp,
som för nu löpande budgetår beviljats för ifrågavarande ändamål, hemställer
utskottet,
att riksdagen ina till registrering av motorfordon för budgetåret
1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 1,000 kronor.
34:o) Bidrag till vissa kommunikationsändamål. Kungl. Majit har (punkt
33, sid. 179 och 180) föreslagit riksdagen att till bidrag till vissa kommunikationsändamål
för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av
20,000 kronor.
I en inom andra kammaren av herr U. B. Jacobson väckt motion, nr 321,
har hemställts, att riksdagen måtte anslå ett skäligt belopp såsom gratifikation
till ångbåtsbefälhavaren Gustaf Adolf Lundberg i Vilhelmina.
De utgifter, som bestridas av ifrågavarande anslag, utgöras förutom av
statsbidrag till anordningar för beredande av skjuts och härbärge åt resande
bland annat av bidrag till ångbåts- och motorbåtstrafik å olika insjöar i
Norrland, av medel till avlönande av åborna å fjällstugorna vid vissa kommunikationsleder
samt av statsbidrag'' till bestridande av kostnaderna för bro
eller annan anordning för vägs framförande över isränna, då vägen icke är
att hänföra till allmän väg. Härjämte hava vissa engångsutgifter bestritts
med medel från här förevarande anslag, exempelvis iståndsättningsarbeten
å fjällstugor å färdleden mellan Karesuando kyrkoby i Norrbottens län och
Skibotten i Norge samt vid Strimasunds fjällstuga. Anslaget, som för innevarande
budgetår uppförts med 29,000 kronor, föreslås, med hänsyn till en
vid samma budgetårs ingång förefintlig reservation å anslaget av i runt tal
17,500 kronor, skola för nästa budgetår nedsättas till 20,000 kronor.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag.
I den väckta motionen framliålles, hurusom två bröder Lundberg under
stora personliga offer och mödor uppehållit ångbåtstrafik å de stora sjöarna
Malgomaj och Yojmsjön i det allra närmaste 50 år. Enligt motionärens
mening innebure detta en kulturgärning av stora mått inom Vilhelmina stora
och tidigare på vägar fullständigt vanlottade socken, som borde medföra
en gratifikation till den ännu kvarlevande brodern Gustaf Adolf Lundberg.
Utskottet finner de sålunda anförda synpunkterna beli j ärtans värda. Från
riksdagens sida synes ej erinran böra vara att framställa mot om Kungl.
Majit, efter ytterligare erforderlig utredning, finner skäligt tillerkänna Lundberg
ett lämpligt avvägt engångsunderstöd från bär ifrågavarande anslag.
Utskottet.
40
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Vtskottet.
Utskottet hemställer,
a) att riksdagen må till bidrag till vissa kommunikationsändamål
för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av 20,000 kronor,
b) att motionen II: 321 må anses besvarad med vad utskottet
ovan anfört.
Byggnadsväsendet.
35:o) Byggnadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 34, sid. 181
—199) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad
personalförteckning för byggnadsstyrelsen, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för byggnadsstyrelsen, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1939/40, dels ock till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar
för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 696,400 kronor.
Enligt Kungl. Majis förevarande förslag, vilket i stort sett ansluter sig
till byggnadsstyrelsens framställning i ämnet, skulle dels en av de två intendentsbefattningarna
å styrelsens stadsplanebyrå uppflyttas från 26 till 28
lönegraden, dels ytterligare en intendentstjänst i 26 lönegraden inrättas å
styrelsens utredningsbyrå, dels ock en biträdande arkitekttjänst i 21 lönegraden
för extra ordinarie tjänstemän å styrelsens kulturhistoriska byrå utbytas
mot en i samma lönegrad placerad ordinarie befattning, vars innehavare
skulle benämnas assistent. Härjämte föreslås styrelsens icke-ordinarie
personal skola förstärkas med en biträdande arkitekt i 21 lönegraden
å intendentsbyråns landsortsavdelning och med en heltidsamanuens i 18
lönegraden å administrativa byråns kansliavdelning.
Å andra sidan föreslås viss beskärning av den för statens bränslekontrollerande
verksamhet avsedda personalen. Sålunda skulle en å extra stat
i 21 lönegraden uppförd notarie- och revisorstjänst utbytas mot en halvtidsamanuensbefattning
i 18 lönegraden. Vidare skulle nu utgående arvoden å
4,800 kronor till två vedeldningskonsulenter bortfalla och medel i stället
beräknas för anställande av en forstligt utbildad amanuens i 18 lönegraden.
Be av Kungl. Maj:t föreslagna ändringarna i byggnadsstyrelsens organisation
kunna, enligt vad utskottet inhämtat från kommunikationsdepartementet,
beräknas medföra en årlig kostnadsökning av 16,000 kronor. I övrigt är
den av Kungl. Maj:t föreslagna höjningen av förevarande anslag, vilken
uppgår till sammanlagt 141,700 kronor, att hänföra till den av löneregleringen
föranledda omräkningen av nu utgående löner.
Utskottet har med hänsyn till arten och betydelsen av de ärenden, som
handläggas å byggnadsstyrelsens stadsplanebyrå, icke velat motsätta sig
förslaget örn uppflyttning av en av de två intendentsbefattningarna å denna
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
41
byrå från 26 till 28 lönegraden. I betraktande av den växande omfattningen
av de på styrelsens utredningsbyrå ankommande utredningarna rörande tillämnade
byggnadsföretag bar utskottet även funnit sig böra biträda förslaget
örn inrättande å sistnämnda byrå av ytterligare en intendentstjänst i 26
lönegraden. Förslaget örn överförande till ordinarie stat av en biträdande
arkitekttjänst i 21 lönegraden för extra ordinarie tjänstemän å styrelsens
kulturhistoriska byrå har icke heller givit utskottet anledning till erinran.
Detsamma gäller det av den alltjämt fortgående ökningen av det under
byggnadsstyrelsens förvaltning stående fastighetsbeståndet betingade förslaget
örn inrättande av en i 21 lönegraden placerad extra ordinarie befattning
såsom biträdande arkitekt å styrelsens intendentsbyrå. Utskottet,
som även i övrigt funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande förslag,
hemställer alltså,
att riksdagen må
a) godkänna följande personalförteckning för byggnadsstyrelsen
:
Personalförteckning.
Befattning Lönegrad
Byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet.
Tjänstemän å ordinarie stat
1
generaldirektör ...........:..................
1 byggnadschef..................................
4 byggnadsråd ..................................
1 byråchef ......................................
2 byrådirektörer ................................
6 intendenter....................................
1 kamrerare......................................
1 sekreterare ....................................
5 assistenter ....................................
3 byggnadskontrollör........................
1 notarie ........................................
1 kansliskrivare ................................
1 förste expeditionsvakt ......................
4 kanslibiträden ...............................
2 expeditionsvakter ............................
6 kontorsbiträden ..............................
2 skrivbiträden..................................
C 12
C 8
A 30
A 30
A 28
A 26
A 24
A 24
A 21
A 21
A 21
A 11
A 7
A 7
A 5
A 4
A 2
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än den 20:e -
5 biträdande arkitekter...................................... Eo 21
2 notarier .................................................... Eo 21
2 byggnadskontrollanter .................................... Eo 21
42
/Statsutskottets utlåtande JXr 6.
Befattning Lönegrad
Statens bränslekontrollerande verksamhet.
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än den 20:e.
1 byråchef....................*................................ Eo 30
1 inspektör .................................................. Eo 26
1 byråingenjör .............................................. Eo 21
Byggnadsstyrelsens värmeledningspersonal.
Tjänstemän å ordinarie stat.
2 maskinister.................................................. A 10
3 värmeledningsskötare, ''tillika reparatörer................ A 8;
b) godkänna följande avlöningsstat för byggnadsstyrelsen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1939/40:
Avlöningsstat. Kronor
Byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis
.................................................. 346,200
2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t.................... 1,200
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal:
a) Grundavlöningar m. m..................... 165,200
b) Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis 17,500 182,700
4. Eörligt tillägg, förslagsvis.............................. 31,800
Säger kronor 561,900
Statens bränslekontrollerande verksamhet.
1. Avlöningar till icke-ordinarie personal:
a) Grundavlöningar m. m..................... 69,500
b) Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis 8,300 77 goo
2. Eörligt tillägg, förslagsvis.............................. 4,300
Säger kronor 82,100
Byggnadsstyrelsens värmeledningspersonal.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, för -
slagsvis .................................................. 23,000
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:
a) Grundavlöningar m. m..................... 24,000
b) Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis 2,400 26,400
3. Eörligt tillägg, förslagsvis ............................ 3,000
Säger kronor 52,400
Summa förslagsanslag kronor 696,400;
c) till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1939/40
anvisa ett förslagsanslag av 696,400 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
43
36:o) Byggnadsstyrelsen: Omkostnader. Kungl. Majit bar (punkt 35 sid.
199 och 200) föreslagit riksdagen att till Byggnadsstyrelsen: Omkostnader
för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 92,900 kronor.
Ifrågavarande anslag har för innevarande budgetår uppförts nied ett belopp
av 89,900 kronor. Nu föreslås, att anslaget för nästkommande budgetår
skall — för beredande av ytterligare medel till »övriga expenser» för byggnadsstyrelsens
verksamhet i allmänhet — uppföras med ett till 92,900 kronor
förhöjt belopp.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Byggnadsstyrelsen: Omkostnader för
budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 92,900 kronor.
37:o) Bidrag till propagerande och konsulterande verksamhet för vedeldningens
främjande m. m. Kungl. Majit har (punkt 36, sid. 200 och 201)
föreslagit riksdagen att till bidrag till propagerande och konsulterande verksamhet
för vedeldningens främjande m. m. för budgetåret 1939/40 anvisa
ett reservationsanslag av 100 kronor.
Till ifrågavarande ändamål har för vart och ett av budgetåren 1934/35
1936/37 anvisats ett belopp av 50,000 kronor. Anslaget, som för budgetåret
1937/38 utgick med ett till 32,000 kronor nedsatt belopp, har för inneva*
rande budgetår sänkts med ytterligare 12,000 kronor eller till 20,000 kronor.
Med hänsyn till en vid sistnämnda budgetårs ingång förefintlig reservation
å anslaget av i runt tal 21,000 kronor anses någon medelsanvisning för
ifrågavarande ändamål icke erforderlig för nästa budgetår. För anslagets
bibehållande å riksstaten föreslås dock anvisning av ett formellt belopp å
100 kronor.
Utskottet hemställer i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag,
att riksdagen må till bidrag till propagerande och konsulterande
verksamhet för vedeldningens främjande m. m. för budgetåret
1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 100 kronor.
38:o) Länsarkitekts organisationen: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt
37, sid. 202—217) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
förordad personalförteckning för länsarkitektsorganisationen, dels
godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1939/40,
dels ock till Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar för budgetåret 1939/40
anvisa ett förslagsanslag av 680,800 kronor.
Byggnadsstyrelsens i ämnet framlagda förslag innebär till en början att
anordningen med tvålänsdistrikt med länsarkitekt (arvode ä 12,000 kronor)
Utskottet.
Utskottet.
44
Statsutskottets utlåtande Nr G.
stationerad i distriktens »huvudlän» oell biträdande länsarkitekt (Eo 24) i
övriga län skulle helt upphöra. I stället skulle varje län bilda ett distrikt
med en där stationerad länsarkitekt. Denna utbyggnad av länsarkitektsorganisationen
skulle emellertid icke genomföras omedelbart och i ett sammanhang
utan ske under loppet av de två närmaste budgetåren. Härvid
skulle från och med nästa budgetår fyra nya länsarkitektdistrikt inrättas
genom delning av fyra av de sju tvålänsdistrikt, som kvarstå efter genomförandet
av 1938 års riksdags beslut örn inrättande av tre nya distrikt. Vad
byggnadsstyrelsen sålunda föreslagit har tillstyrkts av departementschefen.
I enlighet härmed skulle länsarkitekternas antal ökas från 17 till 21 medan
antalet biträdande länsarkitekter skulle minskas från 7 till 3.
Byggnadsstyrelsen har vidare framlagt förslag örn förstärkning av arbetskrafterna
vid länsarkitektkontoren i Stockholm, Göteborg och Härnösand
genom inrättande vid vart och ett av dessa kontor av en biträdande länsarkitekttjänst.
Departementschefen har med hänsyn till de speciella arbetsuppgifter
som åvila länsarkitektkontoren i Stockholm och Göteborg funnit
sig böra helt biträda förslaget i vad avser dessa kontor, medan han ifråga
örn länsarkitektkontoret i Härnösand ansett den behövliga förstärkningen
kunna åvägabringas genom anställande av en assistent (Eo 21).
Byggnadsstyrelsens förslag, att länsarkitektkontoren i Stockholm och
Luleå skulle förses med vardera en ritare med placering i 15 lönegraden
för extra ordinarie tjänstemän, har departementschefen överhuvud icke funnit
skäl biträda liksom ej heller styrelsens förslag, att länsarkitektkontoret i
Göteborg skulle erhålla ett tekniskt biträde i 11 lönegraden.
Departementschefen har däremot icke velat motsätta sig styrelsens förslag
örn förbättring av löneförmånerna för de i 4 lönegraden placerade ritoch
skrivbiträdena sålunda, att i varje län med länsarkitekt ett biträde
kommer att vara placerat i 7 lönegraden. I enlighet härmed skulle, vid
bifall till förslaget örn utökning av antalet ettlänsdistrikt, 7 rit- och skrivbiträden
uppflyttas till den högre lönegraden.
Departementschefen har slutligen i anledning av styrelsens förslag om
höjning av det nu utgående beloppet till avlöningar till tillfälliga biträden
från 70,000 kronor till 100,000 kronor förordat en höjning av anslagsposten
ifråga med 10,000 kronor till 80,000 kronor.
Den av Kungl. Majit föreslagna höjningen av förevarande anslag, vilken
uppgår till 133,800 kronor, är, enligt vad utskottet inhämtat från kommunikationsdepartementet,
till ett belopp av 80,800 kronor att hänföra till den av
löneregleringen föranledda omräkningen av nu utgående löner. Kostnaden
för den föreslagna utbyggnaden av organisationen begränsar sig alltså till
53,000 kronor. Häremot bör ställas, att inkomsttiteln för inkomster vid
länsarkitektinstitutionen — vilken för nu löpande budgetår uppförts med ett
belopp av 530,000 kronor — i anledning av den föreslagna förstärkningen
av personalen vid vissa länsarkitektkontor ansetts kunna för nästa budgetår
höjas med 40,000 kronor till 570,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 6‘.
45
Förslaget om inrättande av fyra nya länsarkitektdistrikt genom delning
av fyra av de sju tvålänsdistrikt, som kvarstå efter genomförandet av 1938
års riksdagsbeslut örn bildandet av tre nya distrikt, har utskottet funnit sig
böra biträda. Utskottet bär även ansett sig böra tillstyrka, att löneförmånerna
för de i 4 lönegraden placerade rit- och skrivbiträdena i så måtto
förbättras, att i varje län med länsarkitekt ett biträde kommer att vara
placerat i 7 lönegraden och att sålunda 7 rit- och skrivbiträden uppflyttas
från den lägre till den högre lönegraden. Då den föreslagna utbyggnaden
av organisationen, vilken beräknas kosta sammanlagt 53,000 kronor, ej heller
i övrigt givit utskottet anledning till erinran, får utskottet med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställa,
att riksdagen må
a) godkänna följande personalförteckning för iänsarkitektsorganisationen:
Personalförteckning.
Befattning Lönegrad
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än den 20:e.
5 biträdande länsarkitekter ............................ Eo 24
25 assistenter.............................................. Eo 21;
b) godkänna följande avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1939/40:
Avlöningsstat.
Kronor
1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit:
a. Arvoden till 21 länsarkitekter.......... 252,300
b. Vikariatsersättningar m. m., förslagsvis 17,000 269 300
2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a. Grundavlöningar m. m................. 280,600
b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis 32,000 312 600
3. Avlöningar till tillfälliga biträden, förslagsvis...... 80,000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis............................ 18,900
Summa förslagsanslag kronor 680,800;
c) till Länsarlcitelctsorganisationen: Avlöningar för budgetåret
1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 680,800 kronor.
39:o) Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt
38, sid. 217—219) föreslagit riksdagen att till Länsarkitektsorganisationen:
Omkostnader för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 90,900
kronor.
Utskottet.
46
iStatsutskottets utlåtande Nr 6.
Utskottet -
Förevarande anslag föreslås för nästa budgetår skola uppföras nied ett
från 75,000 till 90,900 kronor förhöjt belopp. Departementschefen har härom
anfört:
Med hänsyn till att det för reseersättningar beräknade beloppet under
de senaste två budgetåren visat sig för knappt, synes en höjning av posten
med det av byggnadsstyrelsen begärda beloppet, 6,000 kronor, böra ske.
Posten bör alltså beräknas till 34,(100 kronor. Ej heller har jag något att
erinra mot att expensposten ökas till föreslaget belopp eller 56,900 kronor,
innebärande en höjning med 9,900 kronor. Av detta belopp skulle emellertid
6,900 kronor avses för viss engångsanskaffning av möbler och andra inventarier
för vissa länsarkitektkontor.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till LänsarkiteJctsorganisationen: Omkostnader
för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 90,900
kronor.
40:o) Utredningar rörande tiliämnade byggnadsföretag m. m. Kungl.
Maj:t har (punkt 39, sid. 219—221) föreslagit riksdagen att till utredningar
rörande tiliämnade byggnadsföretag m. m. för budgetåret 1939/40 anvisa ett
reservationsanslag av 200,000 kronor.
Till utredningar rörande tiliämnade byggnadsföretag m. m. har å riksstaten
för vart och ett av budgetåren 1937/38 och 1938/39 anvisats ett anslag
av 15,000 kronor. I syfte att, i fall av behov, medel skulle finnas tillgängliga
för utredningar rörande byggnadsföretag, som kunde behöva igångsättas
till motverkande av arbetslöshet, blev anslaget, som tidigare haft
karaktären av reservationsanslag, å riksstaten för sistnämnda budgetår uppfört
såsom förslagsanslag. I enahanda syfte anvisades för ifrågavarande
ändamål å tilläggsstat för budgetåret 1937/38 ett reservationsanslag av 300,000
kronor.
Förevarande anslag, som står till Kungl. Maj:ts disposition, är avsett till
täckande av kostnader för genom byggnadsstyrelsen verkställda utredningar
eller andra förberedande åtgärder, såsom upprättande av ritningsförslag och
entreprenadhandlingar till byggnadsföretag för statens räkning och uppgörande
av förslag till stadsplan å kronan tillhörigt område, vilka icke skola
bekostas av styrelsens anslag eller med särskilt anvisade medel. Därest
byggnadsanslag beviljas till företag, för vilket förberedande åtgärder vidtagits
med anlitande av nu ifrågavarande anslag, skall såsom regel till sistnämnda
anslag återföras vad därav för ändamålet utgivits.
Byggnadsstyrelsen har hemställt, att även för nästa budgetår måtte anvisas
ett förslagsanslag å 15,000 kronor till ifrågavarande ändamål. Härvid
Ilar styrelsen, med hänsyn till att anslaget givits karaktären av förslagsanslag,
ifrågasatt, huruvida det kan vara erforderligt, att från anslaget utgivna
medel i fortsättningen återföras till anslaget.
Departementschefen, som funnit anslaget böra anvisas såsom reservationsanslag
samt uppföras med ett belopp av 200,000 kronor, har anfört följande:
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
47
Med hänsyn till att ifrågasatta statliga byggnadsarbeten — främst givetvis
de till vilka förskottsanslag anvisats å beredskapsstat — böra kunna snabbt
igångsättas, därest förhållandena å arbetsmarknaden därtill skulle giva anledning,
anser jag det vara av vikt, att sådana förberedande åtgärder med avseende
å byggnadsföretagen vidtagas, att entreprenadanbud omedelbart kunna
infordras. På grund av nu angivna förhållande anser jag ifrågavarande anslag
icke böra för nästa budgetår anvisas med lägre belopp än 200,000 kronor.
Då anslaget för nästa budgetår föreslås skola upptagas med ett belopp, som
kan antagas komma att i stort sett motsvara belastningen å anslaget, torde
anledning saknas att bibehålla anslaget såsom förslagsanslag utan detsamma
torde i likhet med vad som varit fallet före innevarande budgetår böra anvisas
såsom reservationsanslag. Från de anslag, som må komma att anvisas till
olika byggnadsföretag, bör till förevarande utredningsanslag omföras belopp,
motsvarande de utgifter för företagen, vilka bestritts från anslaget. Utgående
reservation å motsvarande anslag å tilläggsstaten till riksstaten för budgetåret
1937/38 torde få tillföras här ifrågavarande anslag.
Under åberopande av vad departemenschefen sålunda anfört får utskottet,
med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag, hemställa,
att riksdagen må till utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag
m. m. för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av 200,000 kronor.
41 :o) Mätningar m. m. av kulturhistoriskt märkliga byggnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 40, sid. 221 och 222), vilket avser
anvisande av samma belopp som för nu löpande budgetår beviljats för
ifrågavarande ändamål, hemställer utskottet,
att riksdagen må till mätningar m. m. av kulturhistoriskt
märkliga byggnader för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av 3,500 kronor.
42:o) Underhåll av vissa historiska byggnader m. m. Kungl. Ma:jt har
(punkt 41, sid. 222—225) föreslagit riksdagen att till underhåll av vissa
historiska byggnader m. m. för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av 175,000 kronor.
Förevarande anslag föreslås skola uppföras med oförändrat belopp, 175,000
kronor. Av detta belopp avses, i överensstämmelse med vad som gäller beträffande
det för löpande budgetår anvisade anslaget, 115,000 kronor för det
löpande underhållet av historiska byggnader och 60,000 kronor för utförande
av restaureringsarbeten å Kalmar och Läckö slott samt Bohus fästningsruin.
Med tillstyrkande av vad sålunda föreslagits, hemställer utskottet,
att riksdagen må till underhåll av vissa historiska byggnader
m. m. för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av
175,000 kronor.
Utskottet.
Utskottet.
48
<Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Utskottet.
Utskottet.
43:o) Restaureringsarbeten å Stockholms slott. Kungl. Maj:t bär (punkt
42, sid. 225) föreslagit riksdagen att till restaureringsarbeten å Stockholms
slott för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 25,000 kronor.
Till vissa inre restaureringsarbeten å Stockholms slott, vilka arbeten
enligt för 1938 års riksdag framlagd plan beräknats draga en sammanlagd
kostnad av 250,000 kronor samt förutsatts skola komma till utförande under
en tidsperiod av 10 år, har för nu löpande budgetår anvisats ett belopp av
25,000 kronor. För arbetenas fortsättande skulle nu beviljas ett anslag å
samma belopp å riksstaten för nästa budgetår.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till restaureringsarbeten å Stockholms slott
för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 25,000
kronor.
44:o) Anskaffning av brandredskap för Läckö slott. Kungl. Majit har
(punkt 43, sid. 225 och 226) föreslagit riksdagen att till anskaffning av brandredskap
för Läckö slott för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av 13,000 kronor.
Byggnadsstyrelsen — vilken funnit kostnaden för anskaffandet av erforderlig
brandredskap för Läckö slott icke kunna bestridas av medel, som
för närvarande äro ställda till styrelsens förfogande — har i sin till grund
för Kungl. Majis förevarande förslag liggande framställning under framhållande
av slottets betydande värde ur historisk och kulturhistorisk synpunkt
hemställt örn anvisande av ett särskilt anslag för angivna ändamål.
Det av styrelsen äskade och av departementschefen förordade anslagsbeloppet,
13,000 kronor, fördelar sig på olika poster i enlighet med efterföljande
sammanställning.
Kronor
30 handskumsprutor........................................................ 5,400
Motorspruta med elektrisk start och strålkastare ...................... 4,425
600 meter slang ............................................................ 1,986
4 ställbara strålrör.......................................................... 140
1 brandstege ................................................................ 550
Oförutsedda utgifter, monteringskostnader m. m....................... 499
Summa kronor 13,000
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Majlis förslag,
hemställer,
att riksdagen må till anskaffning av brandredskap för Läckö
slott för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av
13,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
49
Diverse.
45:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond å byggnadsstyrelsens
delfond. Beträffande Kungl. Maj:ts förslag (punkt 44, sid. 227) angående
anslag till ersättning till statens allmänna fastighetsfond å Byggnadsstyrelsens
delfond kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva
utlåtande, vilket härigenom
anmäles.
46:o) Ersättning åt statens järnvägar för av Kungl. Majit medgivna
lindringar i befordringsavgifterna för vissa resor. Kungl. Majit har (punkt
45, sid. 227) föreslagit riksdagen att till ersättning åt statens järnvägar för
av Kungl. Majit medgivna lindringar i befordringsavgifterna för vissa resor
för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 5,000 kronor.
Förevarande anslag tillkom på förslag av Kungl. Majit vid 1922 års riksdag,
närmast för att bereda statsbanorna ersättning för järnvägstransporter
i samband med studieresor, anordnade för riksdagens ledamöter. Dessutom
var anslaget avsett för betalning av biljettkostnaden vid en del andra resor,
exempelvis besök vid internationella kongresser, anordnade i Sverige. Tidigare
hade ingen gottgörelse utgått till statens järnvägar för dessa resor
av skilda slag.
Anslaget som ursprungligen var uppfört med 50,000 kronor sänktes sedermera
efterhand till 5,000 kronor. Av 1937 års riksdag höjdes anslaget —
på grund av riksdagsresan till Norrland — till 50,000 kronor för budgetåret
1937/38. För innevarande budgetår är anslaget upptaget med 5,000 kronor,
och samma belopp föreslås nu av Kungl. Majit för nästa budgetår.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren, nr 75,
av herr J. J3. Johansson m. fl. och den andra inom andra kammaren, nr 135,
av herr A. Törnkvist m. fl. har hemställts, att riksdagen måtte besluta att
för ersättning åt statens järnvägar för av Kungl. Majit medgivna lindringar
i befordringsavgifterna för vissa resor samt för finansiering i övrigt av en
riksdagsresa 1939 höja det av Kungl. Majit å sjätte huvudtiteln upptagna
förslagsanslaget för budgetåret 1939/40 till 50,000 kronor.
I förevarande motioner anföres bland annat följande:
De riksdagsresor, som företagits, hava huvudsakligen avsett studiebesök
i de övre norrländska länen. Dessa resor hava visat sig vara av stort värde
för deltagarna, som genom besök på ort och ställe kunna inhämta personlig
kännedom om förhållandena i denna landsända, erfarenheter som kunnat tillgodogöras
under kommande riksdagsbehandling av frågor avseende att tjäna
utvecklingen i dessa orter. Under och efter riksdagsresan 1937 har från
flera håll uttalats önskvärdheten av att en sådan studieresa måtte anordnas
till de sydliga delarna av vårt land. Biksdagsledamöter från de norra och
mellansvenska delarna av landet skulle därigenom beredas möjlighet att lära
Bihang till riksdagens protokoll 1939. 6 sami. Nr 6. 66i 89 4
50
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Utskottet.
känna förhållandena och de behov, som förefinnas i de sydligaste delarna
av landet. Det är för många knappast möjligt och kan icke begäras att de
i huvudsak på egen bekostnad skola företaga sådana resor. Inte heller är
det möjligt att för enskilda få den behållning ur studiesyfte, som en väl
planlagd s. k. riksdagsresa kan skänka deltagarna. Yid den utmärkt väl
planlagda riksdagsresan till övre Norrland 1937 bereddes möjlighet att med
bussar och bilar i grupper besöka orter, örn vilka kännedom på det sättet
erhölls. Förutsättningen för att sådan riksdagsresa till Sydsverige skall
komma till stånd är således, att staten även denna gång lämnar bidrag till
resekostnaderna.
De sydsvenska landskapen äro i så många avseenden olika de norra delarna
av landet, att ett studiebesök därstädes erbjuder mycket av intresse
och gagn för kommande riksdagars arbete. Jordbrukets förhållanden, vissa
industrier, fiske, stenindustrien i Blekinge och Bohuslän, det sydsvenska
skogsbruket och åtskilligt annat på näringslivets område är förtjänt av beaktande
under en sådan resa. Därjämte finnas många statliga inrättningar,
örn vilkas verksamhet det kan för riksdagens ledamöter vara av värde att
på ort och ställe bilda sig en uppfattning. I resplanen bör även inläggas
ett besök vid flottans station i Karlskrona. Södra Sverige har alltjämt
stora utvecklingsmöjligheter, som böra vid en sådan studieresa kunna komma
till beaktande.
En kommitté för organiserande av en sådan resa har bildats med representanter
från Blekinge, Kristianstads, Malmöhus, Hallands och Göteborgs
och Bohus län, och de respektive landstingen inom dessa län hava vid sina
senaste sammanträden vidtagit vissa förberedelser för att kunna mottaga
resenärerna.
För att resan skall kunna finansieras erfordras att kostnaderna för fria
resor å statens järnvägar och även å vissa enskilda järnvägar bekostas av
staten. Likaledes för de bussar, som inom området för resan vid vissa utfärder
kunna komma att begagnas. Att noggrant kunna beräkna kostnaden
är ej möjligt, men ett belopp som det vid senaste riksdagsresan anvisade
torde härför lämpligen även nu böra anvisas.
På sätt av motionerna framgår planlägges till instundande sommar en
riksdagsresa till landets sydliga delar. Hänsyn härtill torde böra tagas vid
förevarande anslags beräkning.
Med tillstyrkande att anslaget uppföres med det av motionärerna angivna
beloppet 50,000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen, i anledning av Kungl. Majis förslag och
motionerna I: 75 och II: 135, må till ersättning åt statens järnvägar
för av Kungl. Maj:t medgivna lindringar i befordringsavgifterna
för vissa resor samt för finansiering i övrigt av en
riksdagsresa år 1939 för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag
av 50,000 kronor.
47:o) Postavgifter för tjänstebrev och dylika försändelser. Kungl. Maji
har (punkt 46, sid. 227 och 228) föreslagit riksdagen att till postavgifter för
tjänstebrev och dylika försändelser för budgetåret 1939/40 anvisa ett för
slagsanslag
av 6,100,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
51
Postavgifterna för tjänsteförsändelser gäldas beträffande telegrafverket och
övriga affärsverk av verksstyrelsen men i fråga om övriga tjänstebrevsberättigade
från ifrågavarande anslag med viss av generalpoststyrelsen och statskontoret
fastställd procentsats av postverkets frankoteckensuppbörd. Anslaget
bär varit uppfört för budgetåret 1936/37 till 5,000,000 kronor, för
budgetåret 1937/38 till 5,300,000 kronor och för innevarande budgetår till
5,600,000 kronor.
Enligt vad departementschefen inhämtat från generalpoststyrelsen beräknas
den under budgetåret 1938/39 till postverket inflytande ersättningen för befordran
av tjänsteförsändelser m. m. komma att uppgå till 6,000,000 kronor.
För budgetåret 1939/40 beräknas ersättningen med hänsyn till den för år
1939 kalkylerade frankoteckensuppbörden och kronoskatteuppbörden å landsbygden
till omkring 6,100,000 kronor. Denna beräkning har icke givit departementschefen
anledning till erinran.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till ''postavgifter för tjänstebrev och dylika
försändelser för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av
6,100,000 kronor.
48:o) Försvarsberedskap vid statensjärnvägar. Kungl. Maj:t har (punkt
47, sid. 228 och 229) föreslagit riksdagen att till försvarsberedskap vid statens
järnvägar för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 250,000
kronor.
Till försvarsberedskap vid statens järnvägar — avseende bland annat anskaffning
av flyttbara omformaraggregat m. m. till de elektrifierade järnvägslinjerna
samt reparation av avställda ånglok — beviljade 1938 års riksdag å
kapitalbudgeten ett anslag å 2,000,000 kronor. Innevarande års riksdag har
till fullföljande av här avsedda beredskapsåtgärder — vilka beräknats draga
en total kostnad av 9,950,000 kronor — anvisat dels 1,700,000 kronor å
tilläggsstat för nu löpande budgetår, dels ock 1,000,000 kronor å riksstaten
för nästa budgetår. Till de årliga kostnaderna för vård och underhåll av
ifrågavarande beredskap — vilka kostnader vid full utbyggnad av beredskapsorganisationen
beräknas komma att uppgå till 425,000 kronor — har
för innevarande budgetår anvisats ett anslag å 200,000 kronor. Detta anslag
föreslås nu skola för nästa budgetår uppföras med ett till 250,000 kronor
förhöjt belopp.
Till försvarsberedskap vid statens järnvägar — anskaffning av flyttbara
omformaraggregat m. m. till de elektrifierade järnvägslinjerna samt reparation
av avställda ånglok — lia 1938 och 1939 års riksdagar å kapitalbudgeten
anvisat anslag. Det nu under sjätte huvudtiteln begärda beloppet, 250,000
kronor, är avsett för vissa löpande kostnader för reservmaterielens vård och
Utskottet.
Utskottet.
52
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
TJtskottet.
Utskottet.
underhåll samt för upprätthållande av en alltjämt tjänsteduglig reservlokpersonal.
Med tillstyrkande av Kungl. Maurts förslag, hemställer utskottet,
att riksdagen må till försvarsberedskap vid statens järnvägar
för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 250,000
kronor.
49:o) Extra besiktningar av luftfartyg m. m. Kungl. Majit har (punkt
48, sid. 230 och 231) föreslagit riksdagen att till extra besiktningar av luftfartyg
m. m. för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 3,000 kronor.
Förevarande anslag — vilket är avsett för bestridande av till vederbörande
besiktningsman utgående arvode samt resekostnads- och traktamentsersättning
för besiktning av luftfartyg på grund av föreskrift av luftfartsmyndigheten
eller länsstyrelse ävensom för bekostande av utredningar rörande
haverier eller flygolyckor och av provflygningar i vissa fall av flygplan
— föreslås för nästa budgetår skola uppföras med ett från 2,500 till 3,000
kronor förhöjt belopp.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förevarande förslag.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till extra besiktningar av luftfartyg m. m.
för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 3,000
kronor.
50:o) Ersättningar för skador vid eldsläckning. Kungl. Majit har (punkt
49, sid. 231) föreslagit riksdagen att till ersättningar för skador vid eldsläckning
för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 20,000 kronor.
Från förevarande anslag vilket anvisats för första gången i riksstaten för
nu löpande budgetår utgår ersättning åt den, som deltagit i eller på annat
sätt varit verksam för släckning av annan eldsvåda än skogseld eller deltagit
i övning med brandkår och som till följd därav lidit skada och icke
på annat sätt erhåller ersättning för skadan.
Då erfarenhet ännu saknas i fråga örn storleken av de utgifter, som kunna
komma att belasta anslaget, och då innevarande budgetårs anslag, som avser
ett halvt år, anvisats med 10,000 kronor, har anslaget för nästa budgetår
ansetts böra upptagas med 20,000 kronor.
Utskottet, som tillstyrker Kungl. Majits förslag, hemställer,
att riksdagen må till ersättningar för skador vid eldsläckning
för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 20,000
kronor,
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
53
51 :o) Understöd åt privatflyget. Beträffande ifrågavarande anslag (punkt
50, sid. 231 och 232) avgiver utskottet särskilt utlåtande, vilket härigenom
anmäles.
52:o) Bidrag för turistreklam- och upplysningsverksamhet i utlandet.
Kungl. Majit har (punkt 51, sid. 233—241) föreslagit riksdagen att till bidrag
för turistreklam- och upplysningsverksamhet i utlandet för budgetåret 1939/40
anvisa ett anslag av 250,000 kronor.
Den förut av turisttrafikförbundets restaurangaktiebolag — i vilket bolag
svenska trafikförbundet innehar samtliga stamaktier — bedrivna restaurangrörelsen
vid statens järnvägar har jämlikt beslut av 1938 års riksdag från
och med den 1 januari 1939 övertagits av ett av staten ägt aktiebolag. I
anledning härav föreslås nu det till trafikförbundet utgående bidraget för
turistreklam- och upplysningsverksamhet i utlandet skola höjas från 200,000
till 250,000 kronor eller med 50,000 kronor. Denna höjning är till ett belopp
av 35,000 kronor avsedd att årligen utgå såsom gottgörelse för den inkomstminskning
för trafikförbundet, som beräknas uppkomma genom att den utdelning
å stamaktierna i restaurangaktiebolaget och det årliga bidrag från
sagda bolag, trafikförbundet tidigare ägt uppbära, från och med den 1 januari
upphört, medan återstående 15,000 kronor skulle anvisas såsom engångsersättning
för den inkomstförlust, som uppstår för trafikförbundet på grund
av att bolaget ej erhåller något bidrag under första halvåret 1939.
För budgetåren 1935/36—1938/39 har riksdagen till bidrag för turistreklamoch
upplysningsverksamhet i utlandet anvisat respektive 180,000 kronor,
190.000 kronor, 190,000 kronor och 200,000 kronor. Höjningen av anslaget
har skett huvudsakligen i syfte att bereda svenska trafikförbundet någon
kompensation för de ökade utgifter, som föranletts av att statens järnvägars
utgifter för lokal, personal och administrationen vid resebyråerna i Berlin,
London och Köpenhamn stegrats samt att till följd därav järnvägsstyrelsens
krav på ersättning från förbundet för dessa utgifter också ökats.
I förhållande till innevarande års anslagsbelopp innebär nu äskade belopp,
250.000 kronor, en höjning med 50,000 kronor. Hela denna ökning motsvarar
emellertid den inkomstminskning som uppkommer för trafikförbundet
genom att dess restaurangverksamhet övergått till staten. Av ökningen äro
15.000 kronor att betrakta som ett engångsbelopp.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till bidrag för turistreklam- och upplysningsverksamhet
i utlandet för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag
av 250,000 kronor.
53:o) Bidrag till svenska brandkårernas riksförbund. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 52, sid. 241—243) tillstyrker utskottet samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår och hemställer,
Utskottet.
54
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
att riksdagen må till bidrag till svenska brandkårernas riksförbund
för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 3,000 kronor.
54:o) Bidrag till svenska brandskyddsföreningen. I enlighet med Kungl.
Majda förslag (punkt 53, sid. 243—245) tillstyrker utskottet samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår och hemställer,
att riksdagen må till bidrag till svenska brandskyddsföreningen
för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 3,000 kronor.
55:o) Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 54, sid. 245—252) tillstyrker
utskottet att förevarande anslag upptages med samma belopp som för nästföregående
och innevarande budgetår.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens
främjande för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag
av 100,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
56:o) Bidrag till vissa internationella sammanslutningar. Förevarande
anslag (punkt 55, sid. 253) är avsett för Sveriges bidrag till den ständiga
internationella föreningen för frågor rörande vägväsendet ävensom till den
internationella luftfartskommissionen.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till bidrag till vissa internationella sammanslutningar
för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av
10,000 kronor.
57:o) Bidrag till elektrifiering av Jokkmokks socken. Kungl. Majit har
(punkt 56, sid. 253—255) föreslagit riksdagen att till bidrag till elektrifiering
av Jokkmokks socken för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av
185,000 kronor.
Med bifall till Kungl. Majits i proposition, nr 275, med förslag till beredskapsstat
för budgetåret 1938/39 framställda förslag (bil. 5, punkten 7 a) upptog
1938 års riksdag å beredskapsstat för nämnda budgetår ett förskottsanslag
av 185,000 kronor. I skrivelse den 3 december 1938 har länsstyrelsen
i Norrbottens län hemställt, att 185,000 kronor måtte ställas till länsstyrelsens
förfogande för angivna ändamål.
Arbetena för elektrifieringen av Jokkmokks socken hava redan igångsatts
utan avvaktan å beslut från Kungl. Majits sida angående bidrag av statsmedel
till företaget. Under erinran härom anför departementschefen följande:
Givetvis
bör detta förhållande i och för sig icke föranleda, att å riks
staten
för nästa budgetår upptages ett anslag för ändamålet. Med hänsyn
till den betydelse för socknen ur skilda synpunkter, som ett fullföljande
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
55
av arbetena skulle innebära, vill jag dock förorda, att för ändamålet erforderligt
anslag anvisas å riksstaten för budgetåret 1939/40. Då enligt vad
länsstyrelsen meddelat det antal andelar i elektricitetsföreningen, 3,400, som
utgör förutsättning för att statsbidraget skall få åtnjutas, ännu icke tecknats,
torde det få ankomma på länsstyrelsen att tillse, att innan bidragsbeloppet
utbetalas till föreningen den i planen förutsatta andelsteckningen
är till fullo verkställd.
Under åberopande av vad departementschefen i ärendet anfört hemställer
utskottet,
att riksdagen må till bidrag till elektrifiering av Jokkmokks
socken för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av
185,000 kronor.
58:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 57, sid. 255), vilket avser anvisande av
samma belopp som för nu löpande budgetår beviljats för ifrågavarande
ändamål, hemställer utskottet,
att riksdagen må till kommittéer och utredningar genom sakkunniga
för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av 80,000 kronor.
59:o) Extra utgifter. Under erinran, att förevarande anslag i riksstaten
för innevarande budgetår är uppfört med 30,000 kronor, får utskottet, i anslutning
till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 58, sid. 255), hemställa,
att riksdagen må till extra utgifter för budgetåret 1939/40
anvisa ett reservationsanslag av 30,000 kronor, dock att i anslaget
må göras den jämkning, som erfordras för jämnande av
huvudtitelns slutsumma.
60:o) Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. Barntillägg.
Beträffande Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 59 och 60, sid. 256) angående
anslag till ifrågavarande ändamål kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtanden, vilket härigenom
anmäles.
Stockholm den 21 mars 1939.
På statsutskottets vägnar:
Utskottet.
ANDERS RÅSTOCK.
56
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Gränebo, Olof Olsson, Johansson i Fredrikslund,
Nilsson i Malmö, Svensson i Kompersmåla, Asplund, Andersson i Fältenborg,
Gustafsson i Benestad, Pauli, Bäcklund, Andersson i Rixö och Nisser; samt
från andra kammaren: herrar Råstock, Jansson i Falun, Eriksson i Stockholm,
Danielsson, Persson i Falla, Jonsson i Eskilstuna, Andersson i Prästbol,
Lindberg i Umeå, Olsson i Staxäng, Andersson i Malmö, De Geer i Hanaskog,
Mårtensson och Hansson i Rubbestad;
dock att i stället för herr Bäcklund vid behandlingen av punkterna 18:o)—60:o)
deltagit herr Larsson i Varberg, av punkterna 20:o)—60:o) i stället för herr Jansson
i Falun herr Isacsson samt av punkterna 18:o)—60:o) i stället för herr Hansson i
Rubbestad herr Närlinge.
Reservationer:
vid punkt 8:o) (bidrag till vägunderhållet på landet m. m.) av herr Persson
i Falla;
vid punkt 13:o) (bidrag till nyanläggning av landsvägar) av herrar Jallansson
i Fredrikslund, Svensson i Kompersmåla, Asplund, Nisser och Olsson i
Staxäng, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka motionerna I: 74 och II: 48
samt alltså hemställa,
»att riksdagen, i anledning av Kungl. Majlis förslag och med
bifall till motionerna I: 74 och II: 48, må---—av 7,000,000
kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen»;
vid punkt 18:o) (bidrag till byggande av broar) av herrar Nisser och
Persson i Falla, vilka ansett att utskottet bort avstyrka motionerna I: 69 och
II: 110 örn utredning rörande broförbindelse över Kalmarsund;
vid punkt 20:o) (stensättning av vägar)
1) av herrar Andersson i Rixö, Olsson i Staxäng och Mårtensson, vilka
ansett, att utskottet bort tillstyrka motionerna I: 72 och II: 115 om anvisande
av ett anslag å 4,000,000 kronor;
2) av herr Persson i Falla;
vid punkt 21:o) (inköp av gatsten) av herrar Asplund, Andersson i Rixö,
Olsson i Staxäng och Mårtensson, vilka ansett, att utskottets yttrande i nedan
angiven del bort hava följande lydelse:
»Under hänvisning---beloppet 4,000,000 kronor. Skulle emellertid
av oförutsedd anledning beloppet visa sig otillräckligt för att bereda arbete i
tillfredsställande omfattning åt stenindustriens arbetare, utgår utskottet från,
att Kungl. Maj:t hos nästkommande års riksdag äskar erforderligt fyllnadsanslag.
Med hänvisning härtill hemställer utskottet,
att riksdagen må---.»;
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
57
vid punkt 23:o) (reparationsberedskap vid väg- och vattenbyggnadsväsendet)
av herrar Johansson i Fredrikslund, Svensson i Kompersmåla, Nisser och
Olsson i Staxäng, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka motionerna I: 70
och II: 122 samt följaktligen hemställa,
»att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med
bifall till motionerna I: 70 och II: 122, må---av 800,000
kronor.»;
vid punkt 28:o) (bidrag till byggande och underhåll av statsunderstödda
fiskehamnar) av herrar Andersson i Bixo, Olsson i Staxäng och Mårtensson,
vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka motionerna 1:135 och II: 252 samt
följaktligen hemställa,
»att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med
bifall till motionerna I: 135 och II: 252, må---av 300,000
kronor».
Bihang till riksdagens protokoll 1939.
6 sami
Nr 6.
ost 39 5