Statsutskottets utlåtande Nr 57.
11
Nr 57.
Ankom till riksdagens kansli den 3 mars 1939 kl. 1 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
beredande av täckning för vissa vid Livregementet till
häst förskingrade medel.
(lia avd.)
I proposition nr 78 har Kungl. Majit, under åberopande av vid propositionen
fogat utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden, föreslagit riksdagen
medgiva, att till täckande av vissa genom fanjunkaren K. E. Gustafssons
förskingringar uppkomna brister må disponeras ett belopp av högst
32,000 kronor av förslagsanslaget till oförutsedda utgifter.
Sedan vid Livregementets till häst livskvadron konstaterats vissa oegentligheter
beträffande medel, varmed stabsadjutanten vid skvadronen, fanjunkaren
K. E. Gustafsson haft befattning, har Gustafsson vid regementets
krigsrätt ställts under åtal för förfalskning och förskingring ävensom för
uppsåtlig förbrytelse i tjänsten för egen fördel, varjämte åklagaren, som i
målet gjort gällande, att kronan vore ansvarig för de medel Gustafsson
tillskansat sig genom sina brottsliga åtgärder, yrkat att denne måtte förpliktas
härför till kronan utgiva skadestånd. Gustafsson har vidgått vad i
målet lagts honom till last samt medgivit skadeståndsyrkandet. Krigsrätten
har därefter i vederbörlig ordning begärt utlåtande angående Gustafssons
sinnesbeskaffenhet vid tiden .för de åtalade gärningarnas begående samt beträffande
frågan, huruvida Gustafsson är i behov av vård å sinnessjukhus.
Uti en av arméförvaltningens civila departement jämte eget yttrande den
17 december 1938 överlämnad skrivelse har sekundchefen för Livregementet
till häst — under framhållande, att särskilt det manskap som avgått ur tjänst
vore i stort behov av sina sparbanksmedel — anhållit, att medel måtte
ställas till förfogande för beredande av täckning av genom förskingringarna
uppkomna medelsbrister. Dessa brister vore följande:
A. Förskottsmedel ...................................... 1,710:86
B. Skvadronskassor ...................................... 235:09
C. Indelta furirers postsparbanksmedel...................... 4,700: 08
D. Fast anställt manskaps postsparbanksmedel .............. 26,324:43
Summa kronor 32,970: 46.
12
Statsutskottets utlåtande Nr 57.
I fråga om postsparbanksmedlen grundar sig denna beräkning på av postsparbanken
lämnade uppgifter, avseende ställningen den 31 december 1938
under förutsättning av de räntegottgörelser, som skulle uppkommit, därest
insättningar behörigen ägt rum och obehöriga uttagningar icke förekommit.
Beträffande de ovannämnda posterna har en närmare utredning i ärendet
överlämnats, av vilken, bland annat, framgår, att posten B. avser två kassor,
den egentliga skvadronkassan och »ryktkassan», från vilka kassor Gustafsson
tillgripit 139 kronor 58 öre respektive 95 kronor 51 öre, motsvarande
så gott som kassornas hela tillgångar.
Armé förvaltningens civila departement har i sitt förenämnda yttrande anfört
bland annat, att det varken beträffande under A. eller B. upptagna belopp
hade visats, att någon ersättningsskyldighet skulle åvila kronan, men
att kronan under alla omständigheter syntes vara ersättningsskyldig för de
förskingrade postsparbanksmedlen. Med hänsyn till att fanjunkaren Gustafsson
praktiskt taget saknade tillgångar för ersättandet av de förskingrade
medlen och att nu ifrågavarande, manskapet tillhöriga medel löpte med
ränta, hemställde departementet, att Kungl. Maj:t måtte medgiva att
för utbetalning av beloppet, 31,024 kronor 51 öre, medel finge tagas i anspråk
från det i riksstaten för innevarande budgetår uppförda anslaget till
oförutsedda utgifter.
Statskontoret har i utlåtande i ärendet anfört, bland annat, att billighetsskäl
syntes tala för att kronan ersatte den på skvadronskassan fallande
delen av det under B. upptagna beloppet. Vad anginge posterna C. och D.,
avseende förskingrade postsparbanksmedel, ansåge statskontoret i likhet med
arméförvaltningens civila departement, att kronan borde ersätta desamma
till såväl kapital som ränta. Såsom av handlingarna i ärendet framginge,
hade emellertid ännu icke utretts i vad mån de förskingrade medlen kunde
bliva ersatta av Gustafsson eller annan befattningshavare, som kunde bliva
ådömd betalningsskyldighet. I avvaktan på att klarhet vunnes härutinnan
syntes ersättningsbeloppen lämpligen böra av arméförvaltningen få utbetalas
av under händer varande medel för att redovisas å förskottstitel. Sedan
slutligt klarlagts, i vilken utsträckning utgifterna komme att stanna å statsverket,
syntes erforderliga medel för täckande av oersatta förskott böra anvisas
från anslaget till oförutsedda utgifter.
Departementschefen har inledningsvis meddelat, att Kungl. Maj:t i anledning
av förevarande framställning genom särskilt beslut bemyndigat
civila departementet att av lantförsvarets anslag till extra utgifter förskottsvis
disponera högst 10,000 kronor för utbetalande, enligt av civila departementet
meddelade föreskrifter, till ifrågavarande manskap av vad detsamma
enligt gällande bestämmelser om insättning i postsparbanken av viss del av
avlöningen kunnat uppbära, därest förskingringen ej ägt rum, med skyldighet
dock för vederbörande att å kronan överlåta sitt anspråk mot Gustafsson
eller annan ersättningsskyldig i förevarande avseende, samt att Kungl.
Statsutskottets utlåtande Nr 57.
13
Maj:t förklarat sig vilja framdeles meddela beslut rörande ifrågavarande
kostnaders slutliga gäldande.
Vidare har departementschefen i ärendet anfört följande:
Då Gustafssons egna tillgångar icke synas vara att räkna med och det ännu
icke är klarlagt, huruvida eller i vilken omfattning andra befattningshavare
kunna befinnas ersättningsskyldiga, torde det vara nödvändigt att ställa
medel till förfogande för beredande av täckning för vissa av de genom förskingringarna
uppkomna bristerna. För mötande av det närmaste behovet
av medel för utbetalande av manskapets tillgodohavanden har, som nämnts,
redan beslutats en förskottsanordning. Jag finner det dock icke lämpligt
att — såsom statskontoret synes ifrågasätta — låta anstå med meddelande
av slutligt besked rörande täckning av bristerna i deras helhet, intill dess
full klarhet i nyssberörda avseenden föreligger. Jag anser mig därför böra
föreslå, att riksdagens medgivande nu inhämtas till att för ändamålet anlita
anslaget till oförutsedda utgifter. Jag förutsätter därvid, att i den mån
någon del av den på detta sätt täckta bristen framdeles kommer att av skadeståndsskyldig
person ersättas, de återburna medlen tillgodoföras nämnda
anslag.
Vidkommande frågan i vilken utsträckning kronan bör täcka ifrågavarande
brister delar jag statskontorets uppfattning, att billighetsskäl tala för att,
utöver manskapets lönemedel, även den i posten B. ingående, från skvadronskassan
förskingrade summan av 139 kronor 58 öre bör täckas. Sammanlagda
beloppet skulle alltså uppgå till (31,024:51 + 139:58==) 31,164 kronor
9 öre. Då emellertid beräkningen av manskapets tillgodohavanden hänför
sig till ställningen den 31 december 1938, torde det för ändamålet erforderliga
beloppet böra sättas till högst 32,000 kronor.
Därest framställningen vinner riksdagens bifall, kommer lantförsvarets
anslag till extra utgifter att från anslaget till oförutsedda utgifter beredas
ersättning för vad som jämlikt Kungl. Majis förenämnda beslut denna dag
därifrån utbetalats för ifrågavarande ändamål.
Under hänvisning till vad departementschefen anfört, får utskottet med
tillstyrkande av Kungl. Majis förslag hemställa,
att riksdagen må medgiva, att till täckande av vissa genom
fanjunkaren K. E. Gustafssons förskingringar uppkomna
brister må disponeras ett belopp av högst 32,000 kronor
av förslagsanslaget till oförutsedda utgifter.
Stockholm den 3 mars 1939.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS RÅSTOCK.
V tikottet.
Närvarande: se under utlåtandet nr 55.