Statsutskottets utlåtande Nr 51^.
1
Nr 54.
Ankom till riksdagens kansli den 28 februari 1939 kl. 1 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
statsbidrag till vissa byggnader för folkskoleväsendet.
(2:a avd.)
Uti en den 20 januari 1939 dagtecknad proposition (nr 39) har Kungl.
Majit, under åberopande av vid propositionen fogat utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
att förklara sig icke hava något att erinra mot att statsbidrag
må utgå till i statsrådsprotokollet omnämnda byggnadsföretag inom
Torps och inom Ytterhogdals skoldistrikt utan hinder av att byggnadsarbetena
påbörjats utan att Kungl. Maj:t lämnat tillstånd till företagens
utförande.
Såsom förutsättning för erhållande av statsbidrag jämlikt kungörelsen
nr 45/1936 till anskaffande av nya undervisningslokaler gäller enligt
§ 3 första stycket av nämnda kungörelse, att Kungl. Maj:t — eller i
fall, då det icke rör sig om en kostnadssumma överstigande 10,000 kronor,
vederbörande länsstyrelse — lämnat tillstånd till byggnadsföretagets
utförande.
Sedan Kungl. Majit i proposition nr 287/1938 förelagt riksdagen fråga
om statsbidrag till två skolbyggnadsföretag, det ena inom Stockholms och
det andra inom Tofta skoldistrikt, som påbörjats utan att Kungl. Majit
lämnat tillstånd till företagens utförande, förklarade riksdagen i skrivelse
nr 290/1938 hinder icke möta mot att statsbidrag finge utgå till omförmälda
byggnadsföretag, ehuru byggnadsarbetena påbörjats utan att sådant
tillstånd lämnats. Riksdagen anförde, att riksdagen funne det synnerligen
anmärkningsvärt, att skoldistrikt, som ansökt om tillstånd att utföra byggnadsföretag
och örn statsbidrag därtill, igångsatt byggnadsarbetena utan
att avvakta byggnadstillstånd. Riksdagen förklarade sig utgå från att
Kungl. Majit, såsom i propositionen framhållits, vidtoge åtgärder för att
fästa de lokala skolmyndigheternas uppmärksamhet på att statsbidrag till
nya undervisningslokaler icke kunde påräknas, därest byggnadsföretaget
Bihang till riksdagens protokoll 11)30. 6 sami. Nr 64.
1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 5/+.
igångsattes utan avvaktan på beslut av vederbörande statliga myndigheter.
Genom beslut den 22 september 1938 anbefallde Kungl. Majit skolöverstyrelsen
att på lämpligt sätt fästa de lokala skolmyndigheternas uppmärksamhet
på angivna förhållande.
Till Kungl. Maj:ts prövning föreligga nu ytterligare två ärenden om
statsbidrag för nya undervisningslokaler, oaktat byggnadsföretagen påbörjats,
innan tillstånd till deras utförande lämnats, det ena avseende
Torps skoldistrikt i Västernorrlands län och det andra Ytterhogdals skoldistrikt
i Jämtlands län. Härom inhämtas av propositionen bland annat:
Torps
skoldistrikt. Det byggnadsföretag, varom är fråga, gäller
uppförandet av nytt skolhus för Lillmörtnäs mindre folkskola i stället
för ett, vilket hösten 1936 förstörts genom eldsvåda. Det nya skolhuset,
vilket beslutats av kommunalfullmäktige den 7 mars 1937, togs i
bruk med höstterminens början 1937. I en den 7 januari 1938 till vederbörande
folkskolinspektör inkommen, den 30 augusti 1937 dagtecknad
ansökning anhöll folkskolestyrelsen dels om tillstånd att utföra
byggnadsföretaget, dels ock om statsbidrag till byggnadskostnaderna.
Vederbörande myndigheter hava vitsordat behovet av de nya skollokalerna.
Skolöverstyrelsen har uppskattat den högsta kostnadssumma,
varå statsbidrag må beräknas, till 14,987 kronor samt hemställt att —
därest statsbidrag ansåges böra beviljas — därvid såsom villkor uppställdes,
att vissa, av överstyrelsens byggnadssakkunniga biträde föreslagna
ändringar skulle vidtagas.
Ytterhogdals skoldistrikt. Den 15 december 1937 fastställdes
reglemente för distriktet av innehåll bland annat, att Fåssjö och Stensåns
mindre folkskolor skulle sammanslås till en folkskola av B2-form,
belägen i Fåssjö. Den 14 mars 1937 hade kommunalfullmäktige beslutat,
att nytt skolhus skulle uppföras i Fåssjö snarast möjligt. Den 18
juli 1937 tillsattes, sedan vederbörande folkskolinspektör förklarat sig
icke hava något att erinra mot uppgjorda ritningar, en byggnadskommitté
med fullmakt att teckna entreprenadkontrakt. I en den 15 november
1937 dagtecknad ansökning anhöll folkskolestyrelsen därefter
dels örn tillstånd till byggnadsföretaget, dels ock örn statsbidrag därför.
Byggnadsföretaget påbörjades utan avvaktande av erforderligt tillstånd,
och den nya skolbyggnaden togs i bruk med början av höstterminen
1938. — Vederbörande myndigheter hava vitsordat, att en skola av B 2-form inom överskådlig tid vore behövlig å ifrågavarande plats samt att
den nya skolbyggnaden vore nödvändig. Skolöverstyrelsen har beräknat
högsta kostnadssumman för byggnadsföretaget till 42,650 kronor samt
hemställt att, därest statsbidrag ansåges böra beviljas, såsom villkor
uppställdes, att vissa av överstyrelsens byggnadssakkunniga biträde
föreslagna ändringar vidtoges.
Departementschefen har för egen del anfört:
»Vid anmälan av fråga örn statsbidrag till de två byggnadsföretag, som
avsågos i propositionen nr 287/1938, framhöll jag, att av statsbidragsbestämmelserna
och förarbetena till desamma syntes framgå, att det varit
avsett, att den statliga myndighetens prövning av byggnadsärendena skulle
Statsutskottets utlåtande Nr 5Jf. 3
äga rum, innan byggnadsarbetena igångsattes. Endast pa detta sätt rrutjliggjordes
för staten att öva det inflytande på skolbyggnadsverksamheten,
som uppenbarligen utgjort en förutsättning för statens övertagande
av en väsentlig del av skolbyggnadskostnaderna. I det ena av nyssnämnda
byggnadsföretag rörde det sig örn statsbidrag av en mycket betydande
storleksordning. Såväl på grund härav som med hänsyn till vikten av att
för framtida tillämpning skapa fullständig klarhet angående den avsedda
innebörden av bestämmelserna i förevarande hänseende, syntes det mig
önskvärt, att ärendena underställdes riksdagens prövning. Genom riksdagens
uttalande i skrivelsen nr 290/1938 har fastslagits, att skoldistrikt
icke kan i fortsättningen påräkna statsbidrag till byggnadsföretag, som
igångsättes, innan vederbörlig statsmyndighet meddelat tillstånd till dess
utförande. Enligt det föregående har Kungl. Majit sedermera anbefallt skolöverstyrelsen
att på lämpligt sätt fästa de lokala skolmyndigheternas uppmärksamhet
på angivna förhållande.
Vid den tidpunkt, då riksdagen gjorde nyssnämnda uttalande, vörö de
båda byggnadsföretag, om vilka nu är fråga, redan påbörjade eller slutförda
Efter övervägande av på frågan inverkande omständigheter har jag
kommit till den uppfattningen, att statsbidrag till dessa byggnadsföretag
bör utgå, oaktat ärendena icke handlagts i föreskriven ordning. I bada dessa
fall synes, då byggnaderna uppfördes, ett obestridligt och trängande behov
av nya skollokaler hava förelegat. Särskilt torde detta hava gällt torps
skoldistrikt, som genom eldsvåda förlorat ett skolhus. Det mäste hava
varit synnerligen angeläget för skoldistriktet att utan avsevärdare dröjsmål
erhålla nya lokaler. Omständigheterna vid tillkomsten av den nya skolbyggnaden
synas vara jämförbara med dem, som föranledde 1938 års riksdag
att medgiva statsbidrag till förutnämnda byggnadsföretag inom Stockholms
skoldistrikt. Beträffande åter V tterhogdals skoldistrikt torde underlåtenheten
att i tid söka tillstånd till byggnadsföretaget av handlingarna i
ärendet att döma närmast hava berott på bristande kännedom om inneborden
av de gällande statsbidragsbestämmelserna. Det sistnämnda tallet överensstämmer
nära med förutberörda, 1938 års riksdag underställda fråga om
statsbidrag till skolbyggnad i Tofta skoldistrikt. Till det anförda ma lägerns
att skattetrycket i Torps och Ytterhogdals kommuner ar^ relativt
stort. Hela kommunala utdebiteringsbehovet på grund av 1937 ars taxering
utgjorde per skattekrona 16 kronor 65 öre för Torps kommun och 14
kronor för Ytterhogdals kommun. o .
Därest riksdagen förklarar sig icke hava något att erinra mot att statsbidrag
till ifrågavarande byggnadsföretag må utgå, oaktat tillstånd till
hvimladsarbetenas utförande icke i föreskriven ordning lämnats, lärer det
få ankomma på Kungl. Majit att i enlighet med de i ämnet gällande bestämmelserna
fastställa den högsta kostnadssumma, vara statsbidrag jämlikt
förutnämnda kungörelse må beräknas, samt meddela övriga i amnet erforderliga
bestämmelser. Bland annat bör som villkor för statsbidrag galla,
att de av skolöverstyrelsen ifrågasatta ändringarna i skolbyggnaderna vidtagas.
För de kostnader, som föranledas härav, böra skoldistrikten sjalva
svara.*
Med hänsyn till vad av departement schelen anförts vill utskottet icke
motsätta sig, att statsbidrag må utgå till ifrågavarande skolbyggnadsf
öre tåg i Torps oell Ytterhogdals skoldistrikt.
Utskottet.
4 Statsutskottets utlåtande Nr 54-
Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen må förklara sig icke hava något att erinra
mot att statsbidrag må utgå till de i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 20 januari 1939 omnämnda
byggnadsföretagen inom Torps och inom Ytterhogdals
skoldistrikt utan hinder av att byggnadsarbetena
påbörjats utan att Kungl. Majit lämnat tillstånd till företagens
utförande.
Stockholm den 28 februari 1939.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS RÅSTOCK.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
fran första kammaren: herrar Oscar Olson, Svensson i Kompersmåla, Nilsson i Landeryd,
Bergström, Ström i Lidköping, Lindström, Nilsson i Fredriksfält, Larsson i Varberg, Carlström,
von Heland, Andersson i Rixö och Bergman; samt
från andra kammaren: herrar Råstock, Jansson i Falun, Magnusson i Skövde, Törnkvist,
Eriksson i Stockholm, Danielsson, Persson i Falla, Jonsson i Eskilstuna, Andersson i Prästbol,
Närlinge, Weijne och Andersson i Södergård,
Stockholm 1939, Ivar Hreggströms Boktryckeri A. B.