Statsutskottets utlåtande Nr 33.

1

Nr 33.

Ankom till riksdagens kansli den 10 februari 1939 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av i statsverkspropositionen gjorda framställningar
om anslag under handelsdepartementet
till kapitalinvesteringar i vissa fonder.

(lia avd.)

Statens allmänna fastighetsfond.

l:o) Uppförande av byggnader för flygteknisk försöksanstalt. I propositionen
(nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret
1939/40 har Kungl. Maj:t (punkt 1, sid. 1 av det vid propositionen såsom
bilaga 8 fogade statsrådsprotokollet över handelsärenden) föreslagit riksdagen
att till uppförande av byggnader för flygteknisk försöksanstalt såsom kapitalinvestering
i statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1939/40 anvisa
ett reservationsanslag av 608,500 kronor.

På därom av Kungl. Maj:t i proposition nr 56 till 1938 års riksdag gjord
framställning anvisade riksdagen till uppförande av byggnader för flygteknisk
försöksanstalt under kapitalbudgeten, statens allmänna fastighetsfond,
ett reservationsanslag av 742,000 kronor. Kostnaderna för uppförandet
av byggnaderna till försöksanstalten beräknades till 1,008,500 kronor,
vartill kommo kostnader för markförvärv, 342,000 kronor.

Departementschefen har nu föreslagit, att återstoden av den för uppförandet
av byggnaderna beräknade summan eller 608,500 kronor måtte anvisas
för nästa budgetår.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer,

att riksdagen må till uppförande av byggnader för flygteknisk
försöksanstalt såsom kapitalinvestering i statens allmänna
fastighetsfond för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av 608,500 kronor.

2:o) Uppförande av byggnad för ett statens hantverksinstitut. Kungl.

Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 2, sid. 1) att till uppförande av byggnad
för ett statens hantverksinstitut såsom kapitalinvestering i statens all Ilihang

till riksdagens protokoll 1939. 6 sami. Nr 33—34.

Utskottet.

1

2 Statsutskottets utlåtande Nr 33-

männa fastighetsfond för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av 1,000,000 kronor.

På därom av Kungl. Maj:t i proposition nr 141 till 1937 års riksdag gjord
framställning anvisade riksdagen till uppförande av byggnad för ett statens
hantverksinstitut ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor. Vidare anvisade
1938 års riksdag för institutsbyggnadens uppförande ett anslag av
500,000 kronor.

För färdigställande av ifrågavarande byggnadsföretag, vilket beräknats
draga en kostnad av tillhopa 2,500,000 kronor, har departementschefen nu
föreslagit, att återstoden av det för själva byggnadens uppförande erforderliga
beloppet eller 1,000,000 kronor måtte anvisas för nästa budgetår.

Utskottet. Utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under denna punkt, hemställer,

att riksdagen må till uppförande av byggnad för ett statens
hantverksinstitut såsom kapitalinvestering i statens allmänna
fastighetsfond för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av 1,000,000 kronor.

3:o) Uppförande av byggnad för ett tekniskt laboratorium. Beträffande
Kungl. Maj :ts framställning om anslag för ifrågavarande ändamål (punkt 3)
kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket
härmed

anmälts.

4: o) Anordnande av automobil- och cykelskydd vid statens provningsanstalt.
På därom av Kungl. Maj:t gjord framställning (punkt 4, sid. 2
och 3) hemställer utskottet,

att riksdagen må till anordnande av automobil- och cykelskydd
vid statens provningsanstalt såsom kapitalinvestering
i statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1939/40 anvisa
ett reservationsanslag av 3,500 kronor.

Fonden för förlag till statsverket.

5:o) Vissa omkostnader för statlig lagerhållning. Beredning av vissa
råvaror till färdigprodukter för upplagring. Beträffande Kungl. Maj:ts
framställningar om anslag till ifrågavarande ändamål (punkterna 5 och 6)
kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtanden; vilket
härmed

anmäles.

Statsutskottets utlåtande Nr 33-

3

6:o) Sprängningsarbeten m. m. för oljelagring. Kungl. Majit Ilar föreslagit
riksdagen (punkt 7, sid. 3—7) att till sprängningsarbeten m. m. för
oljelagring såsom kapitalinvestering i fonden för förlag till statsverket för
budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor.

Departementschefen har erinrat därom, att 1938 års riksdag med bifall till
Kungl. Maj :ts förslag i proposition nr 233 anvisat dels under tionde huvudtiteln
till försöksverksamhet beträffande oljelagring ett reservationsanslag av
20,000 kronor, dels ock å kapitalbudgeten, fonden för förlag till statsverket,
till försöksanläggningar för oljelagring ett reservationsanslag av 1,000,000
kronor.

Ytterligare hava, i anslutning till förslag av Kungl. Majit i samma proposition,
å beredskapsstat för innevarande budgetår under fonden för förlag
till statsverket upptagits två anslag, vartdera å 2,000,000 kronor, nämligen
dels till sprängningsarbeten m. m. för oljelagring, dels ock till cisternanläggningar
för oljelagring.

Slutligen må nämnas, att samma års riksdag, med bifall till Kungl. Majits
proposition nr 325, å kapitalbudgeten under fonden för låneunderstöd för
innevarande budgetår anvisat ett reservationsanslag å 6,000,000 kronor att
användas för utlämnande till Rederiaktiebolaget Nordstjernan av lån för
anläggning av ett oljeraffinaderi i Nynäshamn. Såsom villkor för detta lån
har förutsatts skola gälla bland annat en ränta av 3 procent.

Reservationsanslaget å 20,000 kronor till försöksverksamhet beträffande
oljelagring har hittills ej tagits i anspråk. Vad angår reservationsanslaget
till försöksanläggningar erinrar departementschefen, att Kungl. Majit den 30
september 1938 uppdragit åt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att infordra
entreprenadanbud å en bombsäker försöksanläggning för lagring av oljor
vid Västervik samt bemyndigat styrelsen att utfästa ersättning för inköp av
sådana förslag, som kunde anses innebära värdefulla uppslag, men vilka vid
anbudens prövning icke antoges till utförande, därvid styrelsens kostnader
skulle bestridas från förevarande anslag.

Beträffande de i beredskapsstaten upptagna två anslagen å vartdera

2,000,000 kronor avsågos desamma skola förslå till anordnande av bombsäkra
lagringsutrymmen med en kapacitet örn tillhopa 40,000 kbm eller en
femtedel av den önskvärda totala kapaciteten.

Med hänsyn till läget å arbetsmarknaden hava, framhåller departementschefen,
omförmälda å beredskapsstaten upptagna anslag till sprängningsarbeten
m. m. och cisternanläggningar för oljelagring hittills icke tagits i anspråk.
Undersökning har emellertid igångsatts för utrönande av, varest lagringsutrymmen
med anlitande av nämnda anslag lämpligast borde förläggas
samt av kostnaderna för anordnandet av dylika utrymmen under vissa angivna
förutsättningar. Likaledes har beslutats viss utredning, avseende
uppförande av försöksanläggning med anlitande av det å riksstaten för detta
ändamål anvisade reservationsanslaget å 1,000,000 kronor.

4

Statsutskottets utlåtande Nr 33-

Departementschefen har funnit det vara ur krigsberedskapssynpukt viktigt,
att sådana anordningar nu vidtagas, att belopp, motsvarande de för närvarande
å beredskapsstaten upptagna anslagen å sammanlagt 4,000,000 kronor,
bliva tillgängliga för användning till anordnande av bombsäkra lagringsutrymmen
under budgetåret 1939/40. Departementschefen har därför
förordat, att ifrågavarande belopp anvisas å riksstaten såsom reservationsanslag
under fonden för förlag till statsverket.

De lagringsutrymmen, som med anslag av denna storlek kunna anordnas,
torde visserligen, enligt numera erhållna uppgifter, icke oväsentligt överstiga
den tidigare beräknade kapaciteten av 40,000 kbm. Då minimibehovet
emellertid finge anses vara omkring 200,000 kbm, bar det synts departementschefen
tydligt, att anslag för ändamålet kommer att erfordras även i
fortsättningen. Departementschefen har också tillstyrkt att — utöver medelsanvisningen
å riksstaten — anslag upptagas å beredskapsstat för nämnda
budgetår dels till sprängningsarbeten m. m., dels ock till cisternanläggningar.
Vederbörlig hemställan i denna del kommer departementschefen att göra i
annat sammanhang.

Beträffande de regler, vilka skola gälla för användningen av de nu tillstyrkta
anslagen, syntes departementschefen vissa jämkningar böra göras i de
vid 1938 års riksdag angivna riktlinjerna. Anslaget till sprängningsarbeten
m. m. syntes således böra få användas ej blott för utförande av dylika arbeten
i statlig regi utan även för utlämnande av bidrag åt kommuner eller enskilda,
vilka önskade komma i åtnjutande därav för arbeten av ifrågavarande slag.
Vore staten icke ägare eller innehavare av den mark, varå sprängningen skulle
utföras, borde anstalter få träffas i syfte att, om vederbörande kommun eller
enskilda företagare skulle efter hålrummets iordningställande icke önska vidare
begagna sig av detsamma för avsett ändamål, staten erhölle dispositionsrätten
över anläggningen. Vad anginge anslaget till cisterner borde detta få
tagas i anspråk antingen för anordnande av cisterner direkt genom statens
försorg eller ock för utlämnande av lån till kommuner eller enskilda. I förra
fallet borde erläggas hyra av det företag, åt vilket upplåtelse av anläggningen
skedde. I det senare fallet borde gäldas ränta och sörjas för viss amortering.
I syfte att uppmuntra kommuner och enskilda att själva vidtaga anläggningsåtgärder
syntes departementschefen räntan icke böra sättas högre än som avsetts
ifråga örn förutnämnda lån för anläggning av oljeraffinaderiet i Nynäshamn
eller således 3 procent.

Utskottet. Såsom departementschefen framhållit, upptog 1938 års riksdag å beredskapsstat
för innevarande budgetår sammanlagt 4,000,000 kronor till bombsäkra
lagringsutrymmen.

Mot Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag, som innebär anvisande å
kapitalbudgeten för nästa budgetår av motsvarande anslag, 4,000,000 kronor,
för ifrågavarande ändamål, av vilket belopp 2,000,000 kronor avses till
sprängningsarbeten och 2,000,000 kronor till cisternanläggningar, har ut -

Statsutskottets utlåtande Nr 33.

5

skottet intet att erinra liksom ej heller mot vad departementschefen i samband
därmed anfört.

Utskottet kommer i efterföljande punkt att göra hemställan om anvisande
av det till cisternanläggningar för oljelagring avsedda anslaget.

Under åberopande av det anförda får utskottet under nu förevarande punkt
hemställa,

att riksdagen må till sprängningsarbeten m. m. för oljelagring
såsom kapitalinvestering i fonden för förlag till statsverket
för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av 2,000,000 kronor.

7:o) Gisternanläggningar för oljelagring. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 8, sid. 7) och under hänvisning till vad utskottet under närmast
föregående punkt anfört, får utskottet hemställa,

att riksdagen må till cisternanläggningar för oljelagring såsom
kapitalinvestering i fonden för förlag till statsverket för
budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 2,000,000
kronor.

8:o) Förlagslån för viss maskinanskaffning m. m. till industrien. Kungl.
Majit har föreslagit riksdagen (punkt 9, sid. 7—10) att till förlagslån för viss
maskinanskaffning m. m. till industrien såsom kapitalinvestering i fonden för
förlag till statsverket för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av

5,000,000 kronor.

Departementschefen har erinrat därom, att 1938 års riksdag anvisade på
av Kungl. Majit gjord framställning ett reservationsanslag av 5,000,000 kronor
till förlagslån för viss maskinanskaffning till industrien. Förslaget innebar
åstadkommandet av en förstärkning av verkstadsindustriens maskinutrustning
genom inköp medelst statsmedel av vissa arbetsmaskiner, som på fördelaktiga
villkor kunde ställas till intresserade företags förfogande. Statens medverkan
skulle ske på så sätt, att vederbörande företag genom statens reservförrådsnämnd
såsom lån erhölle erforderligt belopp. Lånen, vilka borde löpa
räntefritt eller mot låg ränta, skulle återbetalas inom tid, som Kungl. Majit
för varje särskilt fall bestämde. Lånemedlen borde, där så erfordrades, få
användas även för uppmontering av maskinerna. Härtill förutsatte riksdagen,
att, i den händelse för inköp avsedda maskiner tillverkades inom landet, hinder
ej borde möta för inhemska firmor att tävla om maskinleveranserna.

I skrivelse den 8 december 1938 har kommerskollegium hemställt, att
Kungl. Majit måtte jämväl för budgetåret 1939/40 utverka ett reservationsanslag
å 5,000,000 kronor att i form av lån på fördelaktiga villkor ställas till

6

Statsutskottets utlåtande Nr 33.

industriens förfogande för anskaffande och montering av sådan maskinutrustning
av svenskt eller utländskt ursprung, som vöre av värde såsom förstärkning
av försvarsberedskapen och kunde verka till en förbättring av vederbörande
företags produktionsbetingelser under fredsförhållanden, samt för
utförande av anläggningar, som ur försvarsberedskapssynpunkt vore särskilt
önskvärda.

Kommerskollegium har i samband med sitt anslagsäskande framhållit,
att kollegium ansett bestämmelserna rörande användningen av medlen i
fråga böra göras något mindre snäva än för närvarande. Sålunda borde
vid granskning av ansökningar av här ifrågavarande lån i första hand tillses,
att sådana nyanskaffningar komme till stånd, som medförde en förstärkning
av försvarsberedskapen och en verklig förbättring av vederbörande
företags utrustning med hänsyn till den normala verksamheten, medan
frågan, huruvida anskaffningsobjekten vore avsedda att levereras av utländsk
eller inhemsk tillverkare, borde vara av underordnad betydelse. Det
har visat sig, framhöll kollegium, att även i fråga örn andra företag än mekaniska
verkstäder, exempelvis på det kemisk-tekniska området, mycket
viktiga försvarsberedskapsintressen lämpligen skulle kunna tillgodoses genom
utlämnande av lån ur anslaget i fråga. Det rörde sig härvid icke endast
örn arbetsmaskiner i egentlig mening utan även örn apparaturer av olika slag,
om specialinredningar av arbetslokaler o. d. Ehuru kanske nu gällande direktiv
ej uteslöte, att lånebehov, som avsåge sistnämnda slag av anskaffningsobjekt,
kunde bliva tillgodosedda, syntes det dock kollegium vara
lämpligt, att detta klart utsädes i direktiven. Enligt nu gällande direktiv
skulle medlen ställas till vederbörande industriföretags förfogande i form
av lån mot säkerhet. Det hade av kollegium förutsatts, att i fall, där säkerhetsfrågan
ej kunde lösas på annat sätt, anskaffningen skulle kunna
ordnas i form av avbetalningsköp. Det hade då varit tanken, att staten skulle
inköpa maskinerna och sälja dem vidare till vederbörande industriföretag.
Ett sådant förfarande mötte dock vissa svårigheter. Det funnes emellertid
den möjligheten att komma till rätta med säkerhetsproblemet, framhöll kollegium,
att, i fall där det befunnes särskilt önskvärt att ett industriföretag erhölle
viss maskin- eller apparatutrustning men företaget icke kunde ställa
godtagbar säkerhet, låntagaren hänvisades att söka på avbetalning enligt i
huvudsak sådana grunder, som skulle gälla för amortering och förräntning av
direkt utlämnat lån, inköpa maskinerna eller apparaturen hos svensk leverantör,
vilken samtidigt kunde beviljas maskinanskaffningslån till köpeskillingen
motsvarande belopp mot säkerhet av exempelvis avbetalningskontraktet.
Med denna utlåningsform skulle vissa av de nu påtalade, med avbetalningsköp
förenade praktiska svårigheterna elimineras och ökad säkerhet för
lånets återbetalning vinnas. Givetvis måste de juridiska och ekonomiska konsekvenserna
av en dylik, i viss mån komplicerad transaktion i varje särskilt
fall noga övervägas. Det syntes kollegium önskvärt, att direktiven gåves en
sådan utformning, att utlåning i nu angivna ordning bleve möjlig.

Statsutskottets utlåtande Nr 33.

7

Departementschefen har för egen del i ärendet anfört följande:

I likhet med kommerskollegium förordar jag, att ytterligare medel anvisas
för utlämnande av lån av nu ifrågavarande art. Med hänsyn till vad
kollegium därutinnan upplyst finner jag mig böra tillstyrka, att anslaget
bestämmes till enahanda belopp som det för innevarande budgetår beviljade
eller 5,000,000 kronor.

Vad kommerskollegium föreslagit i syfte att något uppmjuka de nuvarande
reglerna för användningen av anslagsmedlen synes värt beaktande.
Anslaget lärer sålunda böra få tagas i anspråk för anskaffning icke endast
av arbetsmaskiner i egentlig mening utan även av apparaturer, specialinredningar
av arbetslokaler m. m., under förutsättning naturligtvis att härigenom
tillgodoses försvarsberedskapens intressen. Vid beviljande av lån
torde hänsyn i första rummet böra tagas till sådana nyanskaffningar, som
medföra en förstärkning av sagda beredskap eller en verklig förbättring av
vederbörande företags utrustning, oavsett om leveransen sker från utländsk
eller inländsk tillverkare. I undantagsfall synes lån kunna få beviljas även
för viss anläggning i dess helhet. Vad frågan örn säkerhet för utlämnat
lån beträffar torde densamma få bedömas ifrån fall till fall. Något hinder
ur principiell synpunkt synes härvid ej böra möta mot den av kollegium
föreslagna anordningen för befrämjande av särskilt önskvärd maskinanskaffning,
nämligen att lån lämnas icke till vederbörande köpare utan till
leverantören, under förutsättning att denne är ett inhemskt företag.

Såsom departementschefen framhållit, anvisade 1938 års riksdag till förlagslån
för viss maskinanskaffning till industrien ett reservationsanslag av

5,000,000 kronor.

Mot Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag, som innebär anvisande för
nästa budgetår av enahanda belopp för här ifrågavarande ändamål, har utskottet
intet att erinra.

Vad departementschefen föreslagit i syfte att något uppmjuka de nuvarande
reglerna för anslagsmedlens användning finner utskottet välbetänkt
och tillstyrker alltså förslaget härutinnan.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till förlagslån för viss maskinanskaffning
m. m. till industrien såsom kapitalinvestering i fonden
för förlag till statsverket för budgetåret 1939/40 anvisa ett
reservationsanslag av 5,000,000 kronor.

Stockholm den 10 februari 1939.

Utskottet.

På statsutskottets vägnar:
ANDERS RÅSTOCK.

8

Statsutskottets utlåtande Nr 33.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Gränebo, Nilsson i Malmö, Svensson i Kompersmåla,
Nilsson i Landeryd, Bergström, Ström i Lidköping, Andrén, Lindström, Larsson i Varberg,
Bäcklund, von Heland och Bergman; samt

från andra kammaren: herrar Råstock, Magnusson i Skövde, Törnkvist, Svensson i
Grönvik, Eriksson i Stockholm, Persson i Falla, Andersson i Prästbol, Ward, Isacsson,
Weijne, Åqvist och Hansson i Rubbestad.