Statsutskottets utlåtande Nr 256.
1
Nr 256.
Ankom till riksdagens kansli den 5 juni 1939 kl. 4 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj-.ts proposition med förslag
till löneplaner för extra ordinarie tjänstemän m. fl.
icke-ordinarie befattningshavare vid försvarsväsendet
m. m.
(lia och 3:e avd.)
Uti en till riksdagen avlåten, den 5 maj 1939 dagtecknad proposition, nr
298, vilken hänvisats till statsutskottet för förberedande behandling, har
Kungl. Maj:t, under åberopande av ett vid propositionen fogat utdrag av
statsrådsprotokollet över finansärenden för nämnda dag, föreslagit riksdagen
att
dels godkänna av föredragande departementschefen förordade löneplaner
för extra ordinarie och extra tjänstemän vid försvarsväsendet;
dels besluta, att rörligt tillägg skall utgå till extra ordinarie och extra
tjänstemän vid försvarsväsendet enligt av departementschefen förordade
grunder;
dels ock besluta, att barntillägg skola övergångsvis utgå till vissa här
avsedda befattningshavare enligt av departementschefen förordade grunder.
Inledning.
Vid försvarsväsendet anställda icke-ordinarie befattningshavare i tjänstemannaställning
kunna i stort sett hänföras till tvenne huvudgrupper.
Till den ena huvudgruppen, omfattande de befattningshavare för vilka anställningen
utgör huvudsaklig sysselsättning, hör först och främst den personal,
å vilken kungörelsen den 22 juni 1928 (nr 215) med avlöningsbestämmelser
för vissa civila och civilmilitära icke-ordinarie befattningshavare
vid försvarsväsendet är tillämplig, samt den sjuksköterskepersonal, som tidigare
varit underkastad samma avlöningsförfattning men för vilken numera
— enligt beslut vid 1937 års riksdag — kungörelsen den 15 juni 1935
(nr 397) med avlöningsbestämmelser för icke-ordinarie befattningshavare
vid nyreglerade verk inom allmänna civilförvaltningen är gällande. Hit
torde jämväl böra räknas vissa arvodestagare samt kontraktsanställda i
tjänstemannaställning, vilka hava huvudsaklig sysselsättning vid försvarsväsendet.
Till nämnda grupp höra vidare den vid rullföringsväsendet anställda
personalen samt innehavare av de å staterna för centrala förvaltningsmyndigheter,
staber, undervisningsanstalter, truppförband, garnisonssjukhus
m. fl. förvaltningsenheter uppförda arvodesbefattningar; här åsyfta
li
i han fl till riksdac/ens protokoll 1939. 6 sami. Nr 256. 1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 256.
de befattningar äro enligt gällande försvarsordning avsedda att uppehållas
av pensionerad militär personal.
Den andra huvudgruppen, avseende sådana anställningshavare för vilka
tjänsten vid försvarsväsendet är att anse såsom bisyssla, omfattar huvudsakligen
sådan personal, vars avlöning utgår i form av arvoden, fastställda
i vederbörliga stater eller i särskilda för varje försvarsgren upprättade arvodesförteckningar.
I sitt den 23 december 1938 avgivna betänkande med förslag till militärt
avlöningsreglemente har 1936 års lönekommitté icke intagit några bestämmelser
rörande icke-ordinarie personal i allmänhet. Efter verkställd utredning
har emellertid kommittén sedermera den 3 maj 1939 till Kungl. Majit
överlämnat Betänkande med förslag till militärt icke-ordinarie reglemente.
Reglementet är avsett att vinna tillämpning dels å de personalkategorier,
vilkas avlöningsförhållanden nu regleras i kungörelsen nr 215/1928, dels å
den sjuksköterskepersonal, å vilken kungörelsen nr 397/1935 gjorts tillämplig
enligt beslut vid 1937 års riksdag och som därvid erhållit anställning
såsom extra ordinarie tjänstemän, dels ock å det stora flertalet av arvodestagare
och kontraktsanställda, för vilka enhetliga bestämmelser för närvarande
icke finnas meddelade. Avlöningsförhållandena såväl för innehavare
av arvodesbefattningar, avsedda för pensionerad militär personal som ock
för de anställningshavare, för vilka tjänsten vid försvarsväsendet är att huvudsakligen
anse såsom bisyssla, hava ansetts böra regleras vid sidan av
avlöningsreglementet.
Det föreslagna militära icke-ordinariereglementet innefattar lönereglering
för de av reglementsförslaget berörda icke-ordinarie befattningshavarna efter
samma grunder, som tillämpats i förslaget till civilt icke-ordinariereglemente.
Även med avseende å utformningen av reglementets olika detaljbestämmelser
har lönekommittén sökt i möjligaste mån följa avfattningen av motsvarande
stadganden i förslaget till civilt icke-ordinariereglemente. Där i reglementsförslaget
hänvisningar skett till avlöningsföreskriftema för ordinarie
tjänstemän, hava dessa emellertid av praktiska skäl ansetts böra avse stadgandena
i militära avlöningsreglementet. I de fall, där dylik hänvisning icke
kunnat äga rum, hava i stället uttömmande stadganden intagits i reglementsförslaget.
I fråga örn uppställningen av reglementsförslaget har kommittén ansett
sig böra i stort sett följa förslaget till civilt icke-ordinariereglemente. Vissa
ändringar i uppställningen hava dock ägt rum. Sålunda har reglementets
tillämpningsområde i 1 § angivits endast genom en allmänt hållen formulering,
varefter stadgandena i reglementet fördelats på två huvudavdelningar:
»1 avd. Extra ordinarie och extra tjänstemän» samt »2 avd. Övriga ickeordinarie
tjänstemän». Stadgandena under 1 avd. hava fördelats på tre
kapitel, av vilka 1 kap. innefattar allmänna bestämmelser av det innehåll,
som i förslaget till civilt icke-ordinariereglemente upptagits under 1 avd. 2
och 3 §§, medan 2 och 3 kap. omfatta bestämmelser angående extra ordinarie,
respektive extra tjänstemän. Under »2 avd. övriga icke-ordinarie
Statsutskottets utlåtande Nr 256.
3
tjänstemän» hava upptagits summariska föreskrifter angående avlöning till
innehavare av arvodesbefattningar, till tillfälligt anställd personal ävensom
till andra icke-ordinarie befattningshavare, vilka icke avses i 1 avd. 2 eller
3 kap. Någon motsvarighet till den i förslaget till civilt icke-ordinariereglemente
intagna »4 avd. Särskilda bestämmelser» har ej upptagits i reglementsförslaget,
emedan de undantagsbestämmelser, vilka erfordras för särskilda
personalgrupper, äro så fåtaliga att de synts lämpligen kunna införas
under vederbörande paragrafer i reglementet.
Under behandlingen av förevarande ärende har lönekommittén haft överläggningar
med utsedda representanter för vissa personalorganisationer, som
företräda de av utredningen berörda personalgrupperna. Därjämte hava
vissa delegerade för försvarsväsendets lönenämnd samt för försvarsväsendets
centrala förvaltningsmyndigheter inom kommittén deltagit i revisionen av
gällande avlöningsbestämmelser för icke-ordinarie befattningshavare vid försvarsväsendet.
Det förslag, som kommittén i betänkandet framlagt, har av
personalrepresentanterna och nämnda delegerade lämnats utan erinran.
Liksom i fråga örn de i förslaget till civilt icke-ordinariereglemente intagna
löneplanerna har departementschefen ansett, att de i föreliggande reglementsförslag
upptagna löneplanerna böra underställas riksdagens beslut. Den
vid reglementsförslaget fogade tjänsteförteckningen avses däremot skola fastställas
av Kungl. Majit. Departementschefen har vidare funnit lämpligt att
i propositionen lämna redogörelse för vissa andra i lönekommitténs betänkande
behandlade frågor av betydelse för anställnings- och löneförhållandena
för försvarsväsendets icke-ordinarie personal, varigenom riksdagen
beretts tillfälle att uttala sig i dessa ämnen.
Remissyttranden över lönekommitténs betänkande hava icke hunnit inhämtas
före den föreliggande propositionens avlåtande. Sedermera inkomna
yttranden hava emellertid ställts till utskottets förfogande.
Huvudprinciper för en revision av avlöningsbestämmelserna för
försvarsväsendets icke-ordinarie personal.
Avlöningsbestämmelserna för den icke-ordinarie personal vid försvarsväsendet,
som är inordnad under kungörelsen nr 215/1928, hava ursprungligen
utformats i nära anslutning till de för motsvarande personal inom statsförvaltningen
i övrigt tidigare givna bestämmelserna i enahanda avseende. Denna
överensstämmelse har visserligen under utvecklingens gång delvis rubbats
därigenom, att avlöningskungörelsen för försvarsväsendets personal ej
reviderats parallellt med motsvarande författningar för de civila förvaltningsområdena.
Genom särskilda beslut vid sidan av avlöningskungörelsen
har emellertid i viss mån ånyo skett en anpassning till lönebestämmelserna
för icke-ordinarie befattningshavare vid civilförvaltningen.
I denna fråga har 1930 års lönekommitté framhållit, att då arbetsuppgifter
och utbildningskrav m. m. för här avsedda personalgrupper vid försvars
-
4
Statsutskottets utlåtande Nr 256.
väsendet i stort sett äro av likartad karaktär som de, vilka råda för motsvarande
personal vid civilförvaltningen, det synts lönekommittén vara naturligt
och riktigt, att avlöningsbestämmelserna för försvarsväsendets ifrågavarande
personal även för framtiden i väsentliga delar utformas efter
samma grunder som för icke-ordinarie tjänstemän vid civilförvaltningen.
Kommittén har därför utarbetat sitt förslag till avlöningsreglemente för ickeordinarie
tjänstemän vid försvarsväsendet i närmast möjliga anslutning till
de principer, som kommit till uttryck i kommitténs den 21 december 1938
avgivna förslag till civilt icke-ordinariereglemente.
Då sålunda i stort sett enahanda avlöningsbestämmelser förutsatts bliva
gällande för såväl civilförvaltningen som försvarsväsendets icke-ordinarie
tjänstemän, har kommittén övervägt, huruvida icke jämväl sistnämnda
tjänstemän borde inordnas under det föreslagna civila icke-ordinariereglementet,
vid vilket förhållande två särskilda avlöningsreglementen för angivna
personalkategorier icke skulle vara erforderliga. Emellertid förekomma
beträffande försvarsväsendet i mångt och mycket sådana avvikelser
från civilförvaltningens förhållanden i fråga örn personalorganisation och
tjänstgöring, sättet för bestridande av personalens avlöning m. m., att det
vid inordnande av försvarsväsendets icke-ordinarie personal under ett med
den civila statsförvaltningens motsvarande befattningshavare gemensamt avlöningsreglemente
i åtskillig utsträckning skulle bliva nödvändigt att däri
upptaga särbestämmelser för försvarsväsendets vidkommande. Härtill kommer
att, därest ett gemensamt avlöningsreglemente för angivna tjänstemän
fastställdes, de militära förvaltningsmyndigheterna till följd av hänvisningsstadgandena
i det civila icke-ordinariereglementet skulle bliva nödsakade
att i sin tjänstutövning använda det civila avlöningsreglementet vid sidan av
det militära. Lönekommittén har fördenskull ansett praktiska skäl tala för
bibehållande av ett särskilt avlöningsreglemente för icke-ordinarie tjänstemän
vid försvarsväsendet.
Departementschefen, som med hänsyn till de vid försvarsväsendet rådande
särskilda förhållandena funnit praktiska skäl tala för att avlöningsförhållandena
för den icke-ordinarie personalen vid försvarsväsendet jämväl
i fortsättningen regleras genom ett särskilt avlöningsreglemente, har icke
haft något att erinra mot de föreslagna huvudprinciperna för revision av
avlöningsbestämmelserna för ifrågavarande personal.
Frågor om ändring i anställnings- och lönevillkoren för vissa
personalgrupper m. m.
Upptörande på ordinarie stat av ytterligare befattningar
för civil och civilmilitär personal.
Den icke-ordinarie personal, som för närvarande lyder under kungörelsen
nr 215/1928, intager i vissa hänseenden en särställning inom statsförvaltningen.
De extra ordinarie tjänstemännen — vilkas antal uppgår till omkring
1,200 personer, bestående av ingenjörs- och ritarpersonal, kontorspersonal
vid olika centrala och lokala förvaltningsenheter, arbetsledare och förmän
vid verkstäder och liknande anläggningar samt sjukvårdspersonal m. fl.
Statsutskottets utlåtande Nr 256.
5
— utgöra till största delen icke, såsom fallet i regeln är med extra ordinarie
tjänstemän vid andra förvaltningsgrenar, rekryteringspersonal till ordinarie
befattningar. Ordinarie tjänster saknas nämligen i allmänhet för arbetsuppgifter
av det slag, varom här är fråga. Det är sålunda här till största delen
fråga om befattningshavare, vilka under hela sin tjänstetid kvarstå i
icke-ordinarie anställning. Lönekommittén har emellertid framhållit önskvärdheten
av att till ordinarie tjänst överföras vissa befattningshavare i
icke-ordinarie anställning.
Departementschefen, som funnit lönekommitténs uttalande värt beaktande,
har ansett ifrågavarande spörsmål böra anslå, till dess ytterligare utredning
i ämnet hunnit verkställas.
Ändrad anställningsform m. m. för extra befattningshavare,
vissa arvodestagare samt kontraktsanställd personal.
Utöver extra ordinarie tjänstemän samt kvinnlig ekonomipersonal finnes
vid försvarsväsendet ett stort antal icke-ordinarie befattningshavare i tjänstemannaställning
i andra anställningsformer.
Bland dessa finnes en personalgrupp, för vilken summariska löneföreskrifter
meddelats i kungörelsen nr 215/1928, nämligen extra befattningshavare.
Enligt av lönekommittén inhämtade uppgifter utgöra de extra befattningshavarna
vid försvarsväsendet för närvarande cirka 140 personer. Ett
10-tal av dessa åtnjuter avlöning från avlöningsanslag, medan de övriga
avlönas från anskaffnings- och underhållsanslag. Drygt hälften av hela antalet
extra befattningshavare utgöres av kontorspersonal (t. ex. telefonvakt,
skrivbiträden, kontorsbiträden, kontorister). Ett 50-tal personer tillhöra gruppen
ritar- och konstruktörspersonal m. fl. Vidare finnes ett mindre antal
arbetsförmän m. fl. Flertalet av ifrågavarande befattningshavare befinner
sig i lägre löneställning. Enligt de av lönekommittén inhämtade uppgifterna
understiger årsavlöningen för närvarande i drygt 100 fall 3,000 kronor; i intet
fall överstiger avlöningen 6,000 kronor för år. Anställningstiderna för
nuvarande extra befattningshavare äro i allmänhet icke särdeles långa. I
mer än 100 fall uppgår anställningstiden till högst 2 år, och endast i 4 fall
överstiger anställningstiden 4 år.
En annan grupp av icke-ordinarie personal vid försvarsväsendet utgöres
av sådana arvodestagare, vilka icke bestrida befattningar avsedda för
pensionerad militär personal och för vilka anställningen vid försvarsväsendet
utgör huvudsaklig sysselsättning.
Denna grupp omfattar ett 40-tal befattningshavare, av vilka flertalet avlönas
från anskaffnings- och underhållsanslag. Bland dessa utgöras några
av ingenjörs- och ritarpersonal m. fl., och vidare finnes en del till kontorspersonal
hänförliga befattningshavare samt ett mindre antal maskinister
och eldare. Löneställningen är för ifrågavarande arvodestagare mera varierande
än för de extra befattningshavarna; även här ligger dock flertalet ersättningsbelopp
under 6,000 kronor för år. Även anställningstiderna för nuvarande
befattningshavare äro mera växlande; i ett 10-tal fall överstiger
anställningstiden 5 år, och anställningstider över 15 år förekomma i några
fall. Av dessa arvodestagare torde ett mindre antal utgöras av personer
6
Statsutskottets utlåtande Nr 256.
— vare sig i mera tillfällig anställning eller med arbetsuppgifter av mera
fortlöpande natur — vilkas arbetskraft ej helt tages i anspråk för försvars -väsendet.
Den största gruppen bland de här avsedda befattningshavarna utgöres
emellertid av kontraktsanställda tjänstemän.
Dessa uppgå till sammanlagt omkring 350, av vilka endast 4 åtnjuta avlöning
från avlöningsanslag, medan de övriga avlönas från anskaffningseller
underhållsanslag. De flesta bland de kontraktsanställda tjänstemännen
tillhöra gruppen ingenjörs- och ritarpersonal samt vissa därmed jämförliga
befattningshavare såsom kontrollanter, byggnadsassistenter, avdelnings- och
sektionsföreståndare vid verkstäder och liknande inrättningar m. fl. Antalet
kontraktsanställda ingenjörer i olika ställningar, kontrollanter, ritare, ritbiträden
och kopister uppgår till cirka 150. Till arbetsledande personal hänförliga
befattningshavare med kontraktsanställning utgöra sammanlagt omkring
35. Vidare finnas till kontorspersonal hänförliga kontraktsanställda till
ett antal av omkring 60.
Vad löneställningen för de kontraktsanställda befattningshavarna angår,
fördela sig dessa befattningshavare på olika lönelägen från lönebelopp understigande
2,000 kronor för år upp till en årslön av 12,000 kronor. Den årliga
avlöningen utgör för närvarande för omkring 200 befattningshavare högst
4,000 kronor och för cirka 280 befattningshavare högst 6,000 kronor. 50 befattningshavare
åtnjuta en avlöning mellan 6,000 och 8,000 kronor, 15 en avlöning
mellan 8,000 och 10,000 kronor samt 7 befattningshavare 10,000 kronor
eller därutöver. I en del fall utgår avlöningen i form av ett fast belopp
i ett för allt, isandra fall åtnjutes dyrtidstillägg, ibland även annan provisorisk
löneförmån, å fastställt lönebelopp. Stundom är avlöningen bestämd
att utgå efter viss lönegrad eller löneklass enligt avlöningsföreskrifterna för
ordinarie eller extra ordinarie tjänstemän. Fria naturaförmåner utöver kontant
lön förekomma i vissa fall. Beträffande lönevillkoren i övrigt — t. ex.
semester, avlöning under olika slag av ledigheter o. s. v. — synas förhållandena
vara tämligen växlande även för befattningshavare i likartad löneställning
och med till synes jämförliga arbetsuppgifter. En översikt över anställningstiden
för nuvarande befattningshavare med kontraktsanställning
visar, att det här i icke ringa utsträckning är fråga örn personal, som sysselsättes
med arbetsuppgifter av mera permanent beskaffenhet och som kvarstannar
i statens tjänst.
1 fråga örn de extra befattningshavarna har lönekommittén
framhållit, att de i avsevärd utsträckning utgöra rekryteringspersonal, för
vilken befordran till extra ordinarie tjänst efter lämplig prövnings- och utbildningstid
normalt torde ifrågakomma. Enligt kommitténs mening bör
ifrågavarande personal i allmänhet lönegradsplaceras såsom extra tjänstemän
och underkastas avlöningsbestämmelser av i huvudsak samma innehåll
som föreslagits för motsvarande personalkategori vid civilförvaltningen.
Även de i den förut lämnade redogörelsen berörda arvodestagarna
böra enligt kommitténs mening lämpligen kunna, i den mån deras arbetskraft
helt tages i anspråk för försvarsväsendet, överföras till kategorien
extra tjänstemän eller, under därför i övrigt gällande förutsättningar, till
extra ordinarie tjänstemän.
Vad slutligen beträffar de kontraktsanställda befattnings -
Statsutskottets utlåtande Nr 256.
7
ha varn a, bör enligt kommitténs uppfattning kontraktsanställningen såsom
anställningsform för försvarsväsendets icke-ordinarie personal avsevärt
begränsas. Härom anför kommittén bland annat följande:
Anställning medelst personligt kontrakt förekommer inom andra förvaltningsområden
endast i ringa utsträckning och då vanligen för speciella arbetsuppgifter
med individuella växlingar i arbetsprestationernas och tjänstgöringstidens
omfattning. En utjämning av de skiftande lönevillkor, som i
kontraktsanställningen tillämpas inom försvarsväsendet, är enligt kommitténs
uppfattning önskvärd. För personal med mera fortlöpande arbetsuppgifter
och stadigvarande anställning måste denna anställningsform betraktas såsom
otillfredsställande, emedan den icke är och ej heller lämpligen torde kunna
generellt eller ens i större utsträckning bliva förenad med pensionsrätt. Såvitt
kommittén kan döma torde de kontraktsanställda tjänstemännen i allmänhet
utan olägenhet kunna överföras till kategorien extra tjänstemän
eller, i den mån de sysselsättas med arbetsuppgifter av mera fortlöpande beskaffenhet
samt befattningarnas innehavare passerat erforderligt utbildningsoch
prövostadium, till extra ordinarie anställning. I en del fall kan måhända
ombildning av befattningarna till ordinarie tjänster kunna ifrågakomma.
Lönekommittén har sålunda för sin del förordat, att anställningsformen
personligt kontrakt för tjänstemän vid försvarsväsendet väsentligen avvecklas
genom befattningarnas överförande till kategorierna extra ordinarie och
extra tjänstemän. Kommittén har emellertid samtidigt framhållit, att kontraktsanställningsformen
knappast helt torde kunna undvaras med hänsyn
därtill, att på vissa arbetsområden en större smidighet och rörlighet i lönesättningen,
med möjlighet till närmare anpassning efter den fria arbetsmarknadens
förhållanden, i en del fall kan vara önskvärd.
Departementschefen yttrar härom följande:
? Såsom lönekommittén framhållit, torde en reglering av löne- och anställningsförhållandena
för de grupper av icke-ordinarie personal vid försvarsväsendet,
varom här är fråga, få anses vara av behovet påkallad. Gentemot
de av lönekommittén angivna allmänna riktlinjerna för åstadkommandet av
mera enhetliga avlöningsbestämmelser i förevarande hänseende synes i stort
sett icke vara något att erinra. Frågan i vilken omfattning arvodes- och
kontraktsanställning bör för framtiden bibehållas lärer emellertid icke nu
kunna generellt avgöras utan torde böra göras till föremål för ytterligare utredning.
»
Sjuksköterskornas återförande under de militära
avlöningsbestämmelserna.
Såsom redan antytts blevo, i samband med införande för försvarsväsendets
sjuksköterskor och husmödrar vid sjukhus av bruttolönesystem, dessa befattningshavare
enligt beslut av 1937 års riksdag hänförda till kungörelsen
den 15 juni 1935 (nr 397) med avlöningsbestämmelser för icke-ordinarie befattningshavare
vid nyreglerade verk inom allmänna civilförvaltningen.
Lönekommittén har ansett det önskvärt, att vederbörande redogörare vid
tillämpning av avlöningsbestämmelserna icke (vingås anlita alltför många
8
Statsutskottets utlåtande Nr 256.
avlöningsförfattningar, vadan kommittén funnit praktiska skäl starkt tala för
att med ikraftträdandet av ett nytt militärt icke-ordinariereglemente försvarsväsendets
ifrågavarande sjuksköterskepersonal hänföres till nämnda
reglemente såsom extra ordinarie tjänstemän. Kommittén har anfört:
Att riksdagen år 1937 ansåg befattningshavarna i fråga böra inordnas under
allmänna civilförvaltningens avlöningskungörelse, torde i avsevärd mån
kunna förklaras av att de allmänna lönereglerna i kungörelsen nr 215/1928
icke undergått den revision och modernisering, för vilka de civila bestämmelserna
blivit föremål år 1935, och sålunda företedde avvikelser i materiellt
hänseende från de civila föreskrifterna. Härutinnan komma förhållandena
nu att bliva annorlunda. Ur saklig synpunkt torde någon erinran
mot sjuksköterskornas återförande under de militära icke-ordinariebestämmelsema
näppeligen kunna göras, då de materiella lönevillkoren vid bifall
till lönekommitténs nu föreliggande förslag bliva i allt väsentligt desamma
som för civilförvaltningens extra ordinarie personal.
Departementschefen yttrar i ämnet följande:
»Lönekommitténs förslag i fråga örn sjuksköterskornas vid försvarsväsendet
återförande under de militära avlöningsbestämmelsema synes mig välgrundat.
Såsom kommittén anfört, torde någon saklig erinran mot en
dylik anordning icke kunna göras, då dc materiella lönevillkoren vid ett
genomförande av kommitténs föreliggande förslag bliva väsentligen desamma
som för den extra ordinarie personalen vid civilförvaltningen.»
Ändrat lönesystem m. m. för viss ekonomipersonal.
Vid tillkomsten av 1928 års avlöningsbestämmelser för icke-ordinarie personal
vid försvarsväsendet upptogs den kvinnliga sjukvårds- och ekonomipersonalen
i den vid kungörelsen nr 215/1928 fogade tjänsteförteckningen B.
Denna personal utgjordes av undersköterskor, kokerskor, sjuksköterskor
(översköterskor, avdelnings- och operationssköterskor), husmödrar vid garnisonssjukhusen
ävensom vissa tvättförestånderskor, hushållerskor och köksförestånderskor.
Enligt kungörelsens bestämmelser ägde ifrågavarande personal
fritt erhålla kost, bostad i av statsverket disponerad lägenhet med
möbler och sängservis ävensom bränsle, lyse och tvätt samt därutöver åtnjuta
icke dyrortsgrupperad lön enligt en löneplan K, upptagande 7 lönegrader.
För varje lönegrad angavs begynnelselönen samt lönen efter en
tjänstetid av respektive 3, 6 och 9 år. Genom kungörelse nr 2/1936 vidtogos
vissa ändringar i tjänsteförteckningen B, innebärande ett avförande
därifrån av befattningarna för kokerskor samt uppförande å förteckningen
av befattningar såsom husmoder av 1. och 2. klass samt biträdande husmoder.
Frågan om överförande av den kvinnliga ekonomipersonalen från avlöningsformen
med naturaförmåner och icke dyrortsgraderad kontant lön till
det för extra ordinarie tjänstemän gällande lönesystemet har vid olika tillfällen
varit föremål för särskilda uttalanden. Allenast för en grupp av ifrågavarande
personal har ett sådant överförande kommit till stånd, i det att så
-
Statsutskottets utlåtande Nr 256.
9
som förut nämnts befattningarna såsom husmoder vid sjukhus, sjuksköterska,
Översköterska, operationssköterska och röntgensköterska genom kungörelse
den 18 juni 1937 (nr 515) avförts från tjänsteförteckningen B och
såsom extra ordinarie tjänstemän hänförts till allmänna civilförvaltningens
avlöningskungörelse den 15 juni 1935 (nr 397). Härvid har husmoder vid
sjukhus hänförts till lönegraden Eo 9; övriga ifrågavarande befattningshavare
hava inplacerats i lönegraden Eo 7.
I anledning av en utav svenska ekonomiföreståndarinnors förening hos
Kungl. Maj :t gjord framställning örn förbättrade anställnings- och avlöningsförhållanden
för husmödrar och biträdande humödrar vid försvarsväsendet
hava såväl arméförvaltningens intendentur- och civila departement som försvarsväsendets
lönenämnd uttalat sig till förmån för ett bruttolönesystem
för ifrågavarande befattningshavare.
Lönekommittén har härutinnan anfört, att med den utveckling av avlöningsväsendet,
som ägt rum efter tillkomsten av löneplanen K, kommittén
för sin del ansett bärande skäl icke längre föreligga att bibehålla det nuvarande
naturalönesystemet för den kvinnliga ekonomipersonalen vid försvarsväsendet.
övergång även för dessa befattningshavares vidkommande
till ett bruttolönesystem genom befattningarnas överförande till extra ordinarie
tjänster skulle enligt kommitténs mening vara ägnat att underlätta ett
framtida bedömande av lönenivån i jämförelse med andra befattningar och
att förenkla avlöningsbestämmelsernas utformande, varjämte också skulle
avlägsnas de ojämnheter i avlöningshänseende, som i viss mån följde av det
nuvarande systemet med icke ortsgrupperade nettolöner.
För genomförande av den sålunda för ekonomipersonalens vidkommande
förordade övergången till bruttolönesystem har kommittén funnit den närmast
till hands liggande utvägen vara att avväga löneställningen efter nuvarande
relationer i pensionshänseende och sålunda inplacera befattningarna
ifråga i de lönegrader av löneplanen för extra ordinarie tjänstemän, för
vilka pensionsunderlagen motsvara de för befattningarna nu gällande pensionsunderlagen.
I anslutning härtill har lönekommittén föreslagit, att befattningshavare
i nuvarande lönegraderna K 7, K 5 och K 4 skola hänföras
lill respektive 8, 6 och 4 lönegraderna i löneplanen för extra ordinarie tjänstemän
i det nya militära icke-ordinariereglementet.
Kommittén har i detta sammanhang framhållit, att med ifrågavarande förslag
örn inplacering å extraordinarieplanen av här avsedd ekonomipersonal
icke åsyftats ett slutligt ståndpunktstagande till frågan örn löneställning för
ekonomipersonalen utan att förslaget är att anse som en provisorisk lösning
i avhidan på en blivande tjänsteförteckningsrevision.
Beträffande förslagets verkningar i lönehänseende har kommittén anfört
i huvudsak följande:
En överflyttning av ekonomipersonalen från netto- till hruttolönesystem
enligt det av kommittén framlagda förslaget medför för därav berörda befattningshavare
en väsentlig ökning i de kontanta lönerna. I vad mån omläggningen
även skulle medföra en reell ökning av de totala avlöningsför
-
10
Statsutskottets utlåtande Nr 256.
månerna, beror självfallet helt och hållet på vilket värde de befattningshavarna
nu tillkommande naturaförmånerna kunna anses äga. En uppskattning
av naturaförmånernas värde är givetvis förenad med vanskligheter. I
samband med genomförandet år 1937 av sjuksköterskepersonalens lönereglering
beräknade försvarsväsendets lönenämnd i syfte att belysa den totala
löneökningen för ifrågavarande personal värdet å sjuksköterskornas naturaförmåner
med utgångspunkt från det belopp, som viss sjukvårdspersonal
vid serafimerlasarettet hade att erlägga för åtnjuten bostad och kost.
Detta värde å naturaförmånerna — 1,134 kronor för år —- angavs vid uppskattningen
av sjuksköterskornas löneförbättring såsom naturavärdet för den
ortsgrupp, till vilken Stockholm hänförts (I-ort). För övriga ortsgrupper
uppskattades naturavärdet till ett belopp, vilket stod i samma relation till
lönen å vederbörande ortsgrupp, som naturavärdet 1,134 kronor utgjorde
i förhållande till lönen på I-ort. Med detta beräkningssätt erhölles — lika
för samtliga berörda lönegrader — följande naturavärden:
Ortsgrupp: [A BODE FGHI
Naturavärden kr.: 822 860 897 935 972 1,009 1,047 1,084 1,134
Den reella löneökningen vid ett överflyttande av ekonomipersonalen från
netto- till bruttolönesystem enligt lönekommitténs förslag skulle med utgångspunkt
från de av lönenämnden sålunda beräknade naturavärdena utgöra
för år räknat:
Ortsgrupp: A BODE FGHI
För befattningshavare
i lönegrad
K 7:.......... +356 +438 +522 +605 +689 +773 +856 +939 +1,011
För befattningshavare
i lönegrad
K 5:.......... +354 +425 +495 +566 +637 +708 +778 +849 +907
För befattningshavare
i lönegrad
K 4:.......... +258 +315 +373 +431 +489 +548 +605 +663 +709.
Till ytterligare belysning av ifrågavarande spörsmål har lönekommittén
införskaffat vissa uppgifter angående de belopp, som försvarsväsendets sjuksköterskor
för närvarande hava att erlägga för bostad och kost, i den mån
dessa förmåner tillhandahållas dem av kronan. Enligt vad dessa uppgifter
utvisa skulle en sjuksköterska, som av kronan erhåller såväl bostad som kost
och tvätt, för dessa förmåner i genomsnitt årligen erlägga vid truppförbanden
567 kronor och vid sjukhusen 932 kronor.
Den ekonomipersonal vid försvarsväsendet, örn vars överförande till bruttolönesystem
det här skulle bliva fråga — sammanlagda antalet av dessa befattningshavare
utgör 95 — åtnjuter för närvarande i de flesta fall bostad i
kronans fastigheter. Befattningshavarna i fråga äro för närvarande författningsenligt
berättigade till fri bostad utöver den kontanta lönen, och endast i
de fall, där bostad icke kan genom kronans försorg beredas, utbetalas i stället
hyresersättning med av vederbörande centrala förvaltningsmyndighet bestämt
belopp. Med hänsyn härtill skulle, därest de i det föregående berörda,
för försvarsväsendets sjuksköterskepersonal gällande grunderna för
bestämmande av ersättning för naturaförmåner göras tillämpliga jämväl å
Statsutskottets utlåtande Nr 256.
11
ekonomipersonalen, den av lönekommittén föreslagna omläggningen av lönesystemet
med därvid tillstyrkt lönegradsplacering kunna väntas för flertalet
befattningshavare medföra en reell löneförbättring överstigande den ökning,
som ovan beräknats med utgångspunkt från den av lönenämnden gjorda
uppskattningen av naturaförmånernas värde.
Lönekommittén har emellertid i detta sammanhang uttalat, att en översyn
av de värden, som för närvarande tillämpas vid upplåtande av tjänstebostäder
av här ifrågavarande art, synes vara önskvärt.
Departementschefen yttrar i ämnet följande:
»I likhet med lönekommittén anser jag, att en övergång till bruttolönesystem
för den kvinnliga ekonomipersonalen vid försvarsväsendet genom befattningarnas
överförande till extra ordinarie tjänster är ur skilda synpunkter sakligt
befogad. Jag förordar sålunda, att den nuvarande K-löneplanen slopas.
Vad angår inplaceringen å extraordinarieplanen av nu avsedd personal, synes
mig kommitténs förslag härutinnan — vilket betecknats såsom ett provisorium
i avbidan på den definitiva prövning av befattningarnas löneställning,
vilken kommittén förutsatt skola äga rum i samband med en blivande
revision av tjänsteförteckningen för extra ordinarie tjänstemän vid försvarsväsendet
— vara av beskaffenhet att tills vidare böra godtagas. I anslutning
till vad lönekommittén yttrat vill jag understryka betydelsen av att omsorgsfull
prövning ägnas frågor örn fastställande av ersättning för naturaförmåner,
som av kronan tillhandahållas mot löneavdrag, i främsta rummet
bostad.»
Löneplaner.
Extra ordinarie tjänstemän.
Den i nu gällande avlöningskungörelse intagna löneplanen för försvarsväsendets
extra ordinarie tjänstemän omfattar 27 lönegrader.
Lönekommittén har för att ernå överensstämmelse med löneplanen för
civila extra ordinarie tjänstemän och härigenom möjliggöra inrättandet av
extra ordinarie befattningar i högre lönegrader än den 27, därest behov därav
skulle uppstå, ansett sig böra utbygga löneplanen för extra ordinarie
tjänstemän med tre lönegrader. Den i reglementsförslaget intagna löneplanen
för extra ordinarie tjänstemän omfattar sålunda 30 lönegrader.
Lönerna inom de olika löneklasserna av den föreslagna löneplanen, benämnd
löneplan MEo, hava upptagits till samma belopp och differentierats
efter samma antal ortsgrupper som i motsvarande löneklasser enligt löneplanen
A i civila avlöningsreglementet och den föreslagna löneplanen för
civila extra ordinarie tjänstemän.
Departementschefen har funnit sig böra förorda det föreliggande löneplansförslaget
till fastställelse.
12
Statsutskottets utlåtande Nr 256.
Extra tjänstemän.
I nu gällande avlöningskungörelse för försvarsväsendets icke-ordinarie
personal finnes icke meddelad någon löneplan för extra tjänstemän. Avlöningen
till de extra befattningshavarna bestämmes, för så vitt ej vederbörande
centrala förvaltningsmyndighet för visst fall fastställt avlöningsförmånerna,
av den myndighet, vilken äger tillsätta befattningen, varvid skall
iakttagas att avlöningen icke i något fall må överstiga vad som motsvarar
begynnelselönen för jämförlig extra ordinarie tjänsteman.
Lönekommittén, som funnit den av kommittén förutsatta överföringen av
kontraktsanställda anställningshavare till anställning såsom extra tjänstmän
icke kunna äga rum inom ramen av en löneplan, sammanfallande med den
blivande löneplanen för extra tjänstemän vid civilförvaltningen, har med
hänsyn härtill föreslagit, att löneplanen för extra tjänstemän vid försvarsväsendet
skall omfatta 27 lönegrader. I övrigt överensstämmer denna löneplan
med den föreslagna löneplanen för extra tjänstemän vid civilförvaltningen.
Departementschefen, som intet haft att erinra mot löneplanens för extra
tjänstemän utbyggnad till att omfatta 27 lönegrader, har tillstyrkt fastställelse
av lönekommitténs löneplansförslag.
Semester.
Extra ordinarie och extra tjänstemän vid försvarsväsendet åtnjuta sedan
ingången av år 1938 enligt i särskild ordning meddelade föreskrifter samma
semesterförmåner som motsvarande tjänstemän vid den civila statsförvaltningen.
De av lönekommittén föreslagna semesterbestämmelserna hava utformats
i överensstämmelse med de bestämmelser i motsvarande hänseende, som för
civilförvaltningens motsvarande tjänstemän förordats i propositionen nr 218.
För extra tjänstemän i högre lönegrad än den 23 :e har kommittén emellertid
föreslagit, att vederbörande centrala förvaltningsmyndighet skulle äga
rätt att utsträcka semestern till högst 25 dagar för år.
Emellertid erfordras vid ett överförande i enlighet med kommitténs förslag
av sjuksjöterskepersonalen till militära icke-ordinariereglementet vissa
särskilda bestämmelser angående semester för denna personals vidkommande.
Härom anför lönekommittén bland annat följande:
Frågan om semesterrätten för sjuksköterskor vid försvarsväsendet bör efter
kommitténs uppfattning ses i samband med motsvarande spörsmål för
annan statlig sjukvårdspersonal. De särskilda bestämmelser angående semester
för här ifrågavarande sjuksköterskor, som av kommittén upptagits
under det föreliggande reglementsförslaget, hava därför avfattats så, att
extra ordinarie tjänsteman tillhörande sjukvårdspersonalen äger årligen åtnjuta
semester, sköterska å röntgenavdelning under 42 dagar samt annan
sådan tjänsteman under 20 dagar före fyllda 30 år, 25 dagar mellan 30 och
40 år samt 35 dagar efter fyllda 40 år.
Statsutskottets utlåtande Nr 256.
13
Departementschefen förklarar sig icke hava någon erinran att framställa
mot lönekommitténs förslag i ifrågavarande hänseenden.
Övertidsersättning.
Särskilda bestämmelser angående övertidsersättning äro icke meddelade i
nuvarande avlöningskungörelse för försvarsväsendets icke-ordinarie personal.
De icke-ordinarie tjänstemännen vid detta förvaltningsområde äro sålunda
i allmänhet uteslutna från denna förmån, som enligt nu gällande avlöningsbestämmelser
för allmänna civilförvaltningen och kommunikationsverken
under vissa förutsättningar tillkommer där tjänstgörande personal i lägre och
mellangrader.
Lönekommittén har framhållit, att medan beträffande ordinarie beställningshavare
vid försvarsväsendet förhållandena för det långt övervägande
flertalet äro sådana, att övertidsersättning enligt hittills gällande allmänna
principer icke kan ifrågakomma på grund av tjänstens natur och beställningshavarnas
befälsställning, finnas bland försvarsväsendets icke-ordinarie
befattningshavare åtskilliga, vilkas tjänstgöringsförhållanden äro av sådan
art, att övertidsersättning enligt de inom civilförvaltningen tillämpade grunderna
kan ifrågakomma. Detta torde i främsta rummet gälla kontorspersonalen.
Efter kommitténs uppfattning föreligger icke tillräcklig anledning att
i avseende å möjlighet till övertidsersättning i princip ställa denna personal
i en sämre ställning än den, som tillkommer jämförliga befattningshavare
inom statsförvaltningen i allmänhet. Kommittén har därför ansett, att föreskrifter
om övertidsersättning böra införas i det nya militära icke-ordinariereglementet.
Kommittén har i denna fråga vidare anfört följande:
Utöver de allmänna begränsningar i avseende å möjligheten till övertidsersättning,
som gälla eller föreslagits komma i tillämpning för civilförvaltningens
befattningshavare, torde ifråga om den vid försvarsväsendet
anställda icke-ordinarie personalen vissa särskilda inskränkningar sannolikt
bliva påkallade med hänsyn till det förhållandet, att ordinarie beställningshavare
inom detta förvaltningsområde icke äga åtnjuta ersättning för
övertidstjänstgöring. Där utsträckt tjänstgöring samtidigt ålägges såväl ordinarie
beställningshavare som icke-ordinarie tjänstemän, synes det i allmänhet,
om ej särskilda skäl till avvikelse föreligga, få anses mindre lämpligt,
att ersättning för övertidstjänstgöring utgår till sistnämnda befattningshavare,
medan sådan ersättning förvägras de ordinarie beställningshavarna.
Med hänsyn till de inskränkningar i rätten till övertidsersättning, som sålunda
följa av allmänna principer eller eventuellt påkallas på grund av särskilda
förhållanden vid försvarsväsendet, har kommittén ansett lämpligast
att med avseende å övertidsersättning stadga sådan begränsning, att dylik
ersättning må utgå endast i den mån Kungl. Majit så bestämmer. I stället
för att — såsom den i civila avlöningsreglementct använda formuleringen
medför — undantag och begränsningar i rätten till övertidsersättning stadgas
i de tillämpningsbestämmelser, vilka skulle utfärdas av Kungl. Majit,
14
Statsutskottets utlåtande Nr 256.
skulle sålunda här Kungl. Majit positivt angiva för vilka grupper av befattningshavare
och under vilka förutsättningar övertidsersättning må utgå. I
anslutning härtill föreslår kommittén, att närmare bestämmelser rörande
tillämpningen av föreskrifterna i paragrafen skola utfärdas av vederbörande
centrala förvaltningsmyndighet, i den mån ej Kungl. Majit meddelat dylika
bestämmelser.
Departementschefen yttrar i
»Såsom lönekommittén framhållit, äro tjänstgöringsförhållandena i vad angår
vissa grupper av försvarsväsendets icke-ordinarie befattningshavare av
den beskaffenhet, att övertidsersättning enligt de inom civilförvaltningen tilllämpade
grunderna kan ifrågakomma. Jag delar kommitténs uppfattning
därom, att tillräcklig anledning ej föreligger att i avseende å möjlighet till
övertidsersättning i princip ställa ifrågavarande personal i en sämre ställning
än den, som tillkommer jämförliga befattningshavare inom statsförvaltningen
i allmänhet. I likhet med kommittén anser jag fördenskull, att
regler om övertidsersättning böra införas i det nya militära icke-ordinariereglementet.
Mot den av kommittén föreslagna utformningen av nämnda
regler har jag icke funnit anledning till saklig erinran.»
Sjukvård och begravningshjälp.
I fråga örn sjukvård och begravningshjälp för icke-ordinarie personal vid
försvarsväsendet har lönekommittén föreslagit samma bestämmelser, som i
motsvarande hänseenden förordats i betänkandet angående militärt avlöningsreglemente.
Då sistnämnda stadganden hava utformats i nära anslutning
till motsvarande föreskrifter i civila avlöningsreglementet, skulle även
på detta område överensstämmelse ernås med vad som avses gälla för civila
statsförvaltningen. Jämväl de föreskrifter, som i fråga om sagda förmåner
kunna komma att meddelas i blivande tilläggsbestämmelser till det
militära avlöningsreglementet, hava ansetts böra bliva i huvudsak tillämpliga.
Departementschefen har icke haft någon erinran att framställa mot de
föreskrifter beträffande sjukvård på statens bekostnad samt begravningshjälp
till extra ordinarie tjänstemän m. fl„ som kommittén upptagit i sitt
förslag till militärt icke-ordinariereglemente.
Rörligt tillägg. Barntillägg.
Enligt lönekommitténs reglementsförslag skall rörligt tillägg utgå till extra
ordinarie och extra tjänstemän under samma förutsättningar och enligt samma
grunder, som genom utfärdandet av militära avlöningsreglementet fastställts
för ordinarie personal. I propositionen nr 247 till innevarande års
riksdag angående vissa avlöningsanslag under riksstatens fjärde huvudtitel
hava under särskilda rubriker under vederbörliga avlöningsanslag beräknats
Statsutskottets utlåtande Nr 256.
15
medel för ifrågavarande ändamål beträffande såväl ordinarie beställningshavare
som icke-ordinarie befattningshavare.
Vidare har lönekommittén i sitt betänkande hemställt, att barntillägg övergångsvis
måtte få utgå till vissa i militära icke-ordinariereglementet avsedda
befattningshavare enligt de grunder, som jämlikt riksdagens i skrivelse nr
388 år 1938 meddelade beslut skola tillämpas beträffande i civila avlöningsreglementet
avsedda ordinarie tjänstemän och som föreslagits jämväl beträffande
såväl de tjänstemän, vilka avses i civila icke-ordinarie reglementet,
som de i militära avlöningsreglementet avsedda beställningshavarna. För
nu ifrågavarande ändamål hava i innevarande års statsverksproposition under
fjärde huvudtiteln anslag beräknats beträffande både ordinarie och ickeordinarie
tjänstemän.
Departementschefen har förordat vad kommittén sålunda föreslagit.
Mot förslaget att avlöningsförhållandena för den icke-ordinarie personalen
vid försvarsväsendet regleras genom ett särskilt avlöningsreglemente, militära
icke-ordinariereglementet, i anslutning till de principer, som kommit till uttryck
i förslaget till civilt icke-ordinariereglemente, är från utskottets sida
intet att erinra.
Utskottet har ej heller funnit anledning till anmärkning mot de allmänna
riktlinjer, som föredragande departementschefen i propositionen angivit för
ordnande av anställningsförhållandena för extra befattningshavare, vissa arvodestagare
och kontraktsanställda befattningshavare vid försvarsväsendet.
Det synes utskottet lämpligt, att ifrågavarande personal i så stor utsträckning
som möjligt inordnas under det nya icke-ordinariereglementet och därigenom
får sina avlöningsförhållanden ordnade enligt reglementets bestämmelser.
I propositionen har förordats, att det föreslagna militära icke-ordinariereglementet
skall tillämpas å försvarsväsendets sjuksköterskor och husmödrar
vid sjukhus. Tillika har föreslagits, att viss ekonomipersonal vid försvarsväsendet,
vilken för närvarande åtnjuter lön enligt den i gällande
avlöningskungörelse intagna löneplanen K jämte vissa naturaförmåner,
skall överföras till bruttolönesystem och inplaceras å löneplanen för
extra ordinarie tjänstemän. Det synes utskottet, att i propositionen
anförts övertygande skäl för de föreslagna anordningarna. Utskottet utgår
därvid från att det militära icke-ordinariereglementet skall tillämpas å
all vid sjukhus och sjukvårdsanstalter under militär förvaltning anställd personal,
som tillhör nu ifrågavarande personalgrupper. Därjämte förutsätter
utskottet såsom självklart, att reglementet icke skall äga tillämpning å motsvarande
personal, anställd vid sjukhus under civil förvaltning. I detta sammanhang
anser sig utskottet böra understryka det av föredragande departementschefen
i samband med behandlingen av frågan örn ändrat lönesystem
för viss ekonomipersonal gjorda uttalandet, att omsorgsfull prövning bör
ägnas frågor örn fastställande av ersättning för bostäder och övriga naturaförmåner,
som av kronan tillhandahållas mot löneavdrag.
Utskottet.
16
Statsutskottets utlåtande Nr 256.
Såsom framgår av föredragande departementschefens uttalande i propositionen,
torde direkt beslut böra av riksdagen fattas i fråga om de löneplaner,
som innefattas i det vid propositionen såsom bilaga fogade reglementsförslaget.
I anledning härav vill utskottet erinra, att nu ifrågavarande löneplaner
överensstämma med de förut av utskottet tillstyrkta löneplanerna för extra
ordinarie och extra tjänstemän vid den civila statsförvaltningen, allenast med
den avvikelsen att löneplanen för extra tjänstemän utbyggts att omfatta 27
lönegrader. Med hänsyn härtill och då bärande skäl synas utskottet vara
anförda för denna avvikelse, vill utskottet förorda, att de nu föreslagna löneplanema
måtte av riksdagen godkännas.
Vad i propositionen anförts och föreslagits i fråga örn semester och övertidsersättning,
rörande sjukvård och begravningshjälp, rörligt tillägg ävensom
— övergångsvis — barntillägg för extra ordinarie och extra tjänstemän
m. fl. har icke givit utskottet anledning till erinran.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) godkänna de av föredragande departementschefen förordade
löneplanerna för extra ordinarie och extra tjänstemän
vid försvarsväsendet;
b) besluta, att rörligt tillägg skall utgå till extra ordinarie
och extra tjänstemän vid försvarsväsendet enligt av departementschefen
förordade grunder; samt
c) besluta, att barntillägg skola övergångsvis utgå till vissa
här avsedda befattningshavare enligt av departementschefen
förordade grunder.
Stockholm den 5 juni 1939.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS RÅSTOCK.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Gränebo, Johansson i Fredrikslund, Nilsson i Malmö,
Andersson i Fältenborg, Bergström, Gustafsson i Benestad, Ström i Lidköping, Larsson i
Varberg, Carlström, Magnusson i Kalmar, Sundberg och Bäcklund; samt
från andra kammaren: herrar Båstock, Jansson i Falun, Magnusson i Skövde, Svensson
i Grönvik, Eriksson i Stockholm, Danielsson, Ward, Staxäng, Andersson i Malmö,
Bergström, Mårtensson och Hansson i Rubbestad.
398121. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1939.