Statsutskottets utlåtande Nr 246.

1

Nr 246.

Ankom till riksdagens kansli den 2 juni 1939 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående låneunderstöd
för innehavaren av Ericsbergs fideikommiss
jämte en i ämnet väckt motion.

(3:e avd.)

I propositionen nr 185 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över finansärenden den 3 mars 1939, föreslagit
riksdagen att till Låneunderstöd för innehavaren av Ericsbergs fideikommiss
å riksstaten för budgetåret 1939/40 under kapitalbudgeten: fonden för låneunderstöd
anvisa ett anslag av 250,000 kronor.

I samband med Kungl. Maj:ts förslag har utskottet till behandling förehaft
en inom andra kammaren av herrar Ii. Hagberg i Luleå och K. E. Senander
väckt motion, nr 387, vari hemställts, att riksdagen matte avsla Kungl.
Majlis ifrågavarande proposition.

Beträffande motiveringen för sistnämnda yrkande hänvisas till motionen.

Den 29 juli 1937 avled innehavaren av Ericsbergs fideikommiss friherre
Carl Gotthard Bonde. Hans äldste son, friherre Carl Jedvard Carlsson Bonde,
född den 13 december 1914, har vid faderns död blivit innehavare av fideikommisset.

Såsom egendom av fideikommissnatur har i bouppteckningar efter den
avlidne upptagits:

Fast egendom.

Fastigheter i Stora Malms, Floda, Björkviks, Sköldinge,
Lerbo och Nykyrka socknar samt Katrineholms
stad i Södermanlands län med ett sammanlagt
taxeringsvärde av ..................;•••••.

Fastigheten med adressnummer 9 vid Strandvägen i
Stockholm med ett taxeringsvärde av ............

6,686,460: —
1,050,000: —

Lös egendom.

Samlingar av kulturhistorisk beskaffenhet med ett

värde av ....................................

Annan lös egendom med ett värde av ..............

Värdepapper och fordringar med ett värde av ......

1,116,070: —
121,821: —
209,853: 25

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 6 sami. Nr 246.

Summa kronor 9,184,204: 25

1

2

Statsutskottets utlåtande Nr 246.

Såsom skulder och avgående poster, vilka falla å egendom
av fideikommissnatur, hava upptagits sam -

manlagt ..................................... kronor 2,897,768: 90

Behållning ..................................... kronor 6,286,435: 35.

Enligt 7 § arvskatteförordningen, vilket stadgande tillkommit efter beslut
av 1933 års riksdag, skall värdet å fideikommissegendom beräknas, såsom
om egendomen tillfallit fideikommissinnehavaren med nyttjanderätt. Från
egendomens värde må därvid avdrag ske för den i egendomen intecknade
gäld, som vid näst föregående fideikommissinnehavarens död kan vara obetald,
samt för värdet av vad den nye fideikommissinnehavaren enligt fideikommissbrevet
är skyldig till annan utgiva. Där å fast egendom av fideikommissnatur
belöpande arvsskatt prövas icke kunna i sin helhet erläggas
utan men för ett med egendomen förbundet allmänt intresse av kulturhistorisk
eller annan art, må ock Konungen på ansökan medgiva, att till grund för
skattens beräkning lägges ett lägre värde än det, vartill fideikommissrätten
eljest skall uppskattas.

Beträffande motiveringen till ifrågavarande stadgande må hänvisas till
ett av särskilda utskottet vid 1933 års riksdag gjort uttalande av följande
huvudsakliga innehåll:

I vissa fall torde taxeringsvärdet å fast fideikommissegendom till rätt avsevärd
del hänföra sig till corps-de-logisbyggnaden, som på de egendomar,
varom här är fråga, ofta har en slottsliknande karaktär. I dylikt fall kommer
icke det ekonomiska utbytet av fastigheten att motsvara nyttjanderättens
uppskattade årsvärde. Jämväl i fall, där dylikt mervärde icke är åsatt
byggnader å fastigheten, synas skäl för jämkningar i beskattningen kunna
anföras. Byggnader samt park- och trädgårdsanläggningar äro å dessa egendomar
ej sällan av sådan beskaffenhet, att kostnaden för deras underhåll
kan vara betungande. Därtill kommer, att fideikommissarien ofta av släkttradition
och samhörighetskänsla med godset torde känna sig förpliktad att
på ett särskilt sätt taga sig an egendomens arbetarstam och bestrida kostnaderna
för ålderdomsförsörjning och vård av trotjänare. Utan att här taga
ställning till frågan örn fideikommissinstitutionens bibehållande i framtiden
må framhållas att, så länge fideikommissen äga bestånd och de med egendomarna
förbundna kulturella värdena och sociala intressena således stå under
fideikommissariens vårdnad, denne icke genom beskattningen bör avhållas
från att uppfylla sina förpliktelser mot godset.

Utskottet finner sig på nu angivna grunder böra förorda, att i vissa fall
fideikommissrätt till fast egendom vid arv beskattas lindrigare än annan
nyttjanderätt. Uppgiften blir då att finna den lämpligaste formen för möjliggörande
av sådan lindring. Det torde stöta på stora svårigheter att i författningstext
på ett detaljerat sätt angiva betingelserna för rätt att åtnjuta
lindring i beskattningen ävensom de normer, efter vilka nedsättningen av
skattebeloppet Skall äga rum. Däremot torde större betänklighet ej behöva
resas mot att inom detta begränsade område under vissa allmänt angivna
förutsättningar lägga rätt att medgiva lindrigare grund för beskattningen i
Kungl. Maj:ts hand.

Den nuvarande innehavaren av Ericsbergs fideikommiss har hos Kungl.
Maj:t anhållit, bland annat, att Kungl. Maj:t måtte med stöd av 7 § nämnda

Statsutskottets utlåtande Nr 246.

3

förordning medgiva, att till grund för beräkning av arvsskatten å de till
fideikommisset hörande, i Södermanlands län belägna fastigheterna måtte få
läggas ett värde, vilket med 1,892,828 kronor understege fastigheternas sammanlagda
taxeringsvärde.

Till stöd för ansökningen har, jämte annat, åberopats en av sökanden upprättad
årlig inkomst- och utgiftsstat för femårsperioden 1938—1942, enligt
vilken inkomster och utgifter vore att beräkna på följande sätt:

Inkomster.

Stockholmsfastigheten Strandvägen nr 9 . . kronor

Arrenden och hyror på landet............ »

Skogen .............................. »

Sågen ................................ »

Jordbruket ............................ »

Kalkbruket .......................... »

Kvarnar och kraftstationer.............. »

Murbruksfabriken...................... »

Impregneringsverket ................... »____

50.000

115.000

165.000

35.000

10.000

63.000

10.000

3.000

5.000 kronor 456,000

Utgifter.

Räntor och amorteringer................

Skatter ..............................

Förvaltningskostnader ..................

Byggnaders på landet underhåll ........

Underhåll av Ericsbergs slott och trädgård

Livförsäkringar ........................

Pensioner ............................

kronor 100,000

» 100,000

» 50,000

» 70,000

)> 10,000

» 23,000

» 20,000 kronor 373,000

överskott kronor 83,000.

På grund av vissa omständigheter, särskilt virkesprisernas fall, anser sig
sökanden ej längre kunna påräkna ett överskott av nu angiven storlek. Vid
bedömandet av överskottet borde vidare beaktas, att i staten ej medräknats
räntor, som, därest anstånd med arvsskattens erläggande medgåves, skulle
inbetalas å oguldet skattebelopp.

Länsstyrelsen i Södermanlands län har i infordrat utlåtande anfört bland
annat:

Den arvsskatt, som det författningsenligt ålåge friherre Bonde att erlägga,
komme att uppgå till ett belopp av omkring 1,000,000 kronor. Ett
erläggande av ett så betydande belopp syntes länsstyrelsen skäligen kunna
befaras medföra sådan rubbning i fideikommissinnehavarens ekonomiska
ställning, att han icke för framtiden bleve i stånd vare sig att vederbörligen
vidmakthålla det å egendomen befintliga slottet med dess kulturhistoriskt
värdefulla samlingar samt trädgårds- och parkanläggningar eller att
driva till fideikommisset hörande jord- och skogsbruk samt industriella anläggningar
på sådant sätt, att det stora antal personer, som därifrån för närvarande
hade sin försörjning, jämväl för framtiden kunde beräknas där
erhålla en tryggad utkomst under sådana bostadsförhållanden, som skäligen
måste påfordras. På grund härav och då det syntes länsstyrelsen, att ifrågavarande
fall väl överensstämde med vad som avsåges i 7 § sista stycket
av förordningen örn arvsskatt, ansåge länsstyrelsen sig böra tillstyrka, att

4

Statsutskottets utlåtande Nr 246.

Kungl. Maj:t medgåve, att till grund för arvsskattens beräkning lades för
ifrågavarande fideikommissfastigheter ett lägre värde än taxeringsvärdet,
vilket värde skäligen borde bestämmas till 5,000,000 kronor.

I och för sig skulle emellertid länsstyrelsen anse det ur social synpunkt
lill fullo berättigat, om lindring kunde medgivas jämväl i den arvsskatt, som
det skulle åligga friherre Bonde att erlägga, örn berörda fideikommissfastigheters
värde beräknades till sistnämnda belopp, under förutsättning att det
belopp, varmed arvsskatten sålunda komme att nedgå, under viss tid, exempelvis
en tioårsperiod, med visst belopp årligen under betryggande kontroll
användes till sådant nybyggande och förbättrande av bostadslägenheterna å
fideikommisset, som vid omprövning under därför av Kungl. Majit bestämda
former, exempelvis under medverkan av utav länsstyrelsen utsedda sakkunniga,
befunnes nödiga. Länsstyrelsen hemställde därför att Kungl. Majit
ville taga under övervägande, huruvida icke på villkor i enlighet med vad
sålunda antytts det kunde medgivas, att vid arvsskattens beräkning värdet å
fideikommissfastigheterna inom Södermanlands län beräknas till förslagsvis
3,500,000 kronor, varmed skulle följa, att 25,000 kronor skulle av fideikommissarien
årligen under sagda tidsperiod användas för bostadsförbätiringsändamål.

I anslutning härtill har fideikommissinnehavaren förklarat, att han, därest
Kungl. Majit fattade beslut i enlighet med länsstyrelsens förslag, förbunde
sig att under åren 1938—1947 för en årlig medelkostnad av 25,000 kronor
verkställa sådana nybyggnader och förbättringar av bostäder och sanitära
anordningar å fideikommisset, som i samråd med av länsstyrelsen utsedda
sakkunniga befunnes nödiga och lämpliga.

Statskontoret har i avgivet utlåtande tillstyrkt en sänkning av fastigheternas
värde till 5,000,000 kronor men avstyrkt länsstyrelsens förslag i övrigt
under hänvisning till den allmänna hjälpverksamhet för förbättrande av
bostadsförhållandena å landsbygden, som för närvarande bedrives och planeras.

Departementschefen har för egen del anfört:

Den rörelse som bedrives vid Ericsbergs fideikommissfastigheter i Södermanlands
län företer i sin ekonomiska organisation särdrag av väsentlig betydelse
för bedömandet av föreliggande framställningar och förslag i frågan
örn bestämmandet av den arvsskatt, som det skall åligga den nye fideikommissinnehavaren
att gälda.

Den öppna jorden är till övervägande delen utarrenderad. Då arrendegårdarna
i regel äro av relativt ringa storlek, sysselsättas på godset ett i förhållande
till dess omfång förhållandevis litet antal statare. Arrendatorerna på
de mindre gårdarna äro för sin försörjning beroende av arbete i fideikommissets
skogar, vilka i ekonomiskt hänseende behandlas såsom en särskild
förvaltningsenhet. På skogsbruket, som bedrives intensivt, baseras i sin ordning
ett par mindre industriföretag, vilkas energibehov kail tillgodoses ge
nom utnyttjande av egen vattenkraft. Avfallsvirket användes som bränsle
vid ett fideikommisset tillhörigt kalkbruk grundat på egna kalktillgångar.
Den genom rationalisering av jordbruksdriften frigjorda arbetskraften har
hittills kunnat beredas sysselsättning vid nämnda industrier.

Ett företag baserat på en samverkan mellan olika produktionsformer av

Statsutskottets utlåtande Nr 246.

5

här karakteriserat slag är givetvis för sin utveckling beroende av tillgång till
eget rörelsekapital och medel, vilka kunna ges en riskbunden investering.

I motsvarande fall torde också eljest i regel aktiebolagsformen ha kommit
till användning. Redan för en enskild ägare med fri äganderätt kan det
erbjuda svårigheter att vidmakthålla och förkovra driften. Vanskligheterna
ökas genom de restriktioner som åläggas innehavaren, när egendomen förvaltas
såsom fideikommiss. o .

I den mån en enskild innehavare av ett företag av den typ, varpå Ericsbergs
fideikommissegendomar erbjuda ett exempel, ej har tillgång till fri,
likvid förmögenhet, är det ur ekonomisk synpunkt angeläget, ari eget kapital
successivt bildas ur löpande överskott å rörelsen. Örn en sådan utveckling
försvåras, föreligger risk för att sysselsättningen kan vidmakthållas blott
på bekostnad av en viss kapitalförtäring som närmast måste taga formen av
ett eftersättande av underhållet av byggnader och övriga fasta anläggningar.
En otillräcklig kapitalförsörjning är därför förbunden med sociala olägenheter
av betydelse i synnerhet örn bostadsbeståndet är otillfredsställande och
kräver nyinvesteringar.

Av handlingarna i ärendet framgår, att den nuvarande fideikommissinnehavaren
på Ericsberg saknar enskild förmögenhet. Samtidigt föreligger
starkt behov av medel för höjande av bostadsstandarden på godset. Av nyss
angivna skäl synes mig därför läget i förevarande fall väl uppfylla de förutsättningar
som måste anses gälla för nedsättning enligt arvsskatteförordningen
i det värde å fast egendom av fideikommissnatur som skall läggas till
grund för arvsskattens beräkning. Jag finner mig därför böra tillstyrka, att
sådan nedsättning skall ske.

En prövning av den omfattning, i vilken lindring i arvsskatten på anförda
grunder lämpligen bör medgivas, måste få karaktären av en skälighetsbedömning,
för vilken likväl ett visst stöd kan hämtas i den framlagda inkomstoch
utgiftsstaten för egendomarna. För egen del finner jag den å godset
bedrivna rörelsens här förut antydda ekonomiska karaktär motivera, att
Kungl. Maj:t — av hänsyn till behovet av medel för bibehållande av sysselsättningen
å godset utan uppgivande av kraven på fullgott underhåll av
de fasta anläggningarna och på en omfattande förbättring av bostadsbeståndet
— medgiver en nedsättning av egendomens taxeringsvärde i den av
länsstyrelsen i första hand föreslagna omfattningen, eller till 5 miljoner
kronor.

Örn det med skattelindringen avsedda målet och icke minst den nämnda
förbättringen av bostadsbeståndet skall tryggas, kan det emellertid ifrågasättas,
örn ej ytterligare någon ekonomisk lättnad är av behovet påkallad. Det
av länsstyrelsen framförda förslaget att utöver förut angivna reduktion avtaxeringsvärdet
från 6.7 till 5.0 miljoner kronor minska detta ned till 3.5
miljoner kronor, mot villkor att ett belopp ungefärligen motsvarande den därigenom
vunna skattelindringen under vederbörlig kontroll skulle disponeras
för bostadsförbättringar å godset, synes mig emellertid giva rum för vägande
erinringar.

Efter en sänkning av skattebeloppet i den förut av mig förordade omfattningen
torde nämligen förbättringsprogrammets genomförande icke längre
hindras av egendomens bristande bärkraft utan endast av eventuella svårigheter
vid finansieringen. Detta synes icke böra föranleda statliga åtgärder,
som gå längre än syftet kräver.

En utväg, som synes stå till bilds, örn man vill nå det av länsstyrelsen
åsyftade resultatet utan att ur senast angivna synpunkter ge rum för invändningar,
är att i lämplig form bereda fideikommissinnehavaren ett lån av

6

Statsutskottets utlåtande Nr 246.

statsmedel. Då de fonder som avsetts för likartade syften ej torde kunna
disponeras i detta fall, måste särskilda medel anvisas för ändamålet. Jag
vill förorda, att så sker.

I viss anslutning till länsstyrelsens förslag synes lånebeloppet lämpligen
kunna fastställas till 250,000 kronor. Något särskilt villkor beträffande användningen
av medlen torde icke behöva knytas till lånet, eftersom den av
mig förordade skattelindringen ej torde böra av Kungl. Maj:t medgivas med
mindre fideikommissinnehavaren dessförinnan avgiver en förbindelse att genomföra
en förbättring av bostadsbeståndet i en omfattning ej understigande
den av länsstyrelsen angivna. Kungl. Majit torde få fastställa räntevillkoren
för lånet, vilka lämpligen böra ansluta sig till de vid primärbelåning
av fastigheter nu gängse. Amorteringsfrihet torde av Kungl. Majit få medgivas
för tio år eller den kortare tid inom vilken bostadsförbättringarna kunna genomföras.
Efter den amorteringsfria tidens utgång bör återbetalning ske med
en fast annuitet så bestämd, att krediten är slutligt avvecklad på ytterligare
tio år; det bör dock givetvis stå låntagaren fritt att på kortare tid återbetala
länet. Någon särskild säkerhet torde ej böra krävas; det egentliga värdet
för verksamheten å Ericsberg av ett lån utformat på här föreslaget sätt
ligger dari, att rörelsekapital erhålles för den tid, då arvsbeskattningen och
bostadsförbättringarna ställa särskilt stora krav på fideikommissets ekonomi,
utan att egendomens värde såsom kreditunderlag till följd därav minskas.

Ur statens synpunkt blir en kredit efter angivna linjer närmast att jämföra
med en partiell förlängning av den tid, för vilken anstånd må medgivas med
erläggande av arvsskatt, från tio till högst tjugo år. I så måtto ligger den
föreslagna åtgärden i linje med de utvägar som redan anlitas för att underlätta
erläggandet av arvsskatt å fast egendom.

För lånet erforderligt anslag av kapitalmedel bör anvisas under fonden
för låneunderstöd.

Utskottet. Föreliggande förslag innebär, att utöver den nedsättning av fideikommissegendomens
taxeringsvärde, som Kungl. Majit jämlikt gällande arvsskatteförordning
äger medgiva, skulle åt nuvarande innehavaren av Ericsbergs
fideikommiss beviljas ett statslån å 250,000 kronor i syfte att — jämsides
med arvsskattens erläggande — möjliggöra erforderlig förbättring av
fideikommissets bostadsbestånd utan att äventyra driften av den å fideikommisset
bedrivna industrien. Ä lånet, som skulle löpa utan amortering
under högst tio år, skulle gäldas ränta i anslutning till de för primärbelåning
av fastigheter nu gängse villkoren.

Utskottet har icke kunnat undgå att ur principiell synpunkt hysa betänkligheter
mot att, såsom här föreslagits, i särskild ordning bereda fideikommissinnehavare
förmåner med anlitande av statsmedel. I betraktande
av de speciella produktionsförhållanden, som känneteckna Ericsbergs fideikommiss,
och med hänsyn till det syfte, statslånet närmast skulle tjäna, har
utskottet dock icke velat motsätta sig Kungl. Majits förslag.

De föreslagna lånevillkoren hava icke givit utskottet anledning till erinran.

Under åberopande av det anförda får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen, med bifall till Kungl. Majits förslag och
med avslag å motionen lii 387, må såsom kapitalinvestering

Statsutskottets utlåtande Nr 246.

7

i fonden för låneunderstöd till Låneunderstöd för innehavaren
av Ericsbergs fideikommiss å riksstaten för budgetåret
1939/40 anvisa ett anslag av 250,000 kronor.

Stockholm den 2 juni 1939.

På statsutskottets vägnar:

C. P. V. GRÄNEBO.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Gränebo, Nilsson i Malmö, Oscar Olsson, Svensson i
Kompersmåla, Gustafsson i Benestad, Pauli, Ström i Lidköping, Larsson i Varberg, Carlström,
Magnusson i Kalmar, Bäckström och Nisser; samt

från andra kammaren: herrar Jansson i Falun, Törnkvist, Eriksson i Stockholm,
Danielsson, Persson i Falla, Jonsson i Eskilstuna, Andersson i Prästbol, Isacsson, Persson
i Tidaholm, Staxäng, De Geer i Hanaskog och Hansson i Rubbestad.