Statsutskottets utlåtande Nr 236.

1

Nr 236.

Ankom till riksdagens kansli den 31 maj 1939 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag
till allmänna lönenämnden m. m.

(3 :e avd.)

I anslutning till sin i årets statsverksproposition under sjunde huvudtiteln,
punkten 20, gjorda framställning har Kungl. Maj:t i proposition nr 272, under
åberopande av vid propositionen fogat utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden den 24 mars 1939, föreslagit riksdagen att

dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för
allmänna lönenämnden,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat, att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1939/40,

dels ock å driftbudgeten för budgetåret 1939/40 under sjunde huvudtiteln
såsom förslagsanslag anvisa:

a) till Allmänna lönenämnden: Avlöningar 74,800 kronor,

b) till Allmänna lönenämnden: Omkostnader 8,000 kronor.

För närvarande finnas särskilda lönenämnder för allmänna civilförvaltningen,
för kommunikationsverken och för försvarsväsendet. Envar av
nämnderna består av ordförande och sex ledamöter, samtliga tillsatta av
Kungl. Maj:t. Såsom lönenämnd för undervisningsväsendet fungerar allmänna
civilförvaltningens lönenämnd i viss särskild sammansättning, nämligen
med två i nämnden ingående representanter för personalintressena utbytta
mot representanter för personalgrupper inom lärarkårerna. Kommunikationsverkens
lönenämnd utgör lönenämnd även för domänverket.

Ordföranden och två representanter för det allmännas intressen äro gemensamma
för lönenämnderna inom civilförvaltningen. En av nyssnämnda
ledamöter är därjämte ledamot i försvarsväsendets lönenämnd.

Enligt av Kungl. Maj:t för allmänna civilförvaltningens lönenämnd meddelade
föreskrifter (statsliggaren sid. 340) åtnjuta nämndens ordförande och
ledamöter årsarvode jämte arvode för sammanträdesdag samt suppleanterna
i nämnden arvode för sammanträdesdag. Därjämte utgå dels resekostnads-
och traktamentsersättningar, dels ersättning för avlöning, varom vederbörande
går miste vid ledighet från innehavd statlig tjänst för uppdragets
fullgörande. Under ett och samma år må sammanträdesdagarna icke utan
särskilt medgivande överstiga visst bestämt antal.

Liknande regler gälla för de övriga lönenämnderna. Den som är ordfö Uihang

till riksdagens protokoll 1939. 6 sami. Nr 236—237. 1

2

Statsutskottets utlåtande Nr 236.

rande eller ledamot i mera än en nämnd, åtnjuter fullt årsarvode endast i
en nämnd och halvt årsarvode i den eller de övriga.

Hos allmänna civilförvaltningens lönenämnd är anställd en sekreterare,
vilken äger uppbära den lön och åtnjuta de löneförmåner i övrigt, som
skulle tillkomma honom såsom tjänsteman å extra stat i lönegraden B 26.
Därjämte är för undervisningsväsendets lönenämnd anställd en särskild sekreterare,
till vilken ersättning hittills utgått huvudsakligen i form av dagarvode
enligt kungörelsen med vissa bestämmelser angående kommittéer.
Hos kommunikationsverkens lönenämnd är anställd en sekreterare, vilken
tidigare ägt uppbära motsvarande löneförmåner som sekreteraren hos allmänna
civilförvaltningens lönenämnd. I samband med att sekreteraren hos
kommunikationsverkens lönenämnd befordrats till högre ordinarie tjänst
hos generalpoststyrelsen har emellertid, såsom en anordning av mera tillfällig
natur, nyligen föreskrivits, att han skall åtnjuta dagarvode enligt nyssnämnda
kungörelse jämte ersättning för den avlöning vid innehavd statlig
tjänst, varom han går miste vid tjänstledighet för uppdragets fullgörande.
För de nu berörda nämndernas gemensamma räkning finnes anställt ett kontorsbiträde.
Vid försvarsväsendets lönenämnd anlitas sekreterare mot ersättning,
som bestämmes från fall till fall.

Kostnaderna för allmänna civilförvaltningens och undervisningsväsendets
lönenämnder bestridas under innevarande budgetår från ett å sjunde huvudtiteln
upptaget anslag å 35,000 kronor. Till försvarsväsendets lönenämnd
är å fjärde huvudtiteln anvisat ett anslag av 11,000 kronor. Utgifterna för
kommunikationsverkens lönenämnd redovisas ej över riksstaten utan utbetalas
från vederbörande verk i mån av rekvisitioner från nämnden. Enligt
inhämtad uppgift utgjorde summan av sistnämnda utgifter för budgetåret
1937/38 omkring 23,000 kronor.

I propositionen erinras till en början därom, att såväl vid tillkomsten av
det nya civila avlöningsreglementet som vid utarbetandet av det förslag till
militärt avlöningsreglemente, vilket förelagts innevarande års riksdag, har
förutsatts, att en lönenämndsinstitution skulle finnas även för framtiden med
väsentligen samma uppgift som de nuvarande lönenämnderna, nämligen att
fungera såsom ett rådgivande organ, vilket verkställde utredningar och avgåve
utlåtanden till Kungl. Maj:t och kammarrätten. Vissa jämkningar i
organisationen hava emellertid blivit ifrågasatta.

Spörsmålet örn anordnandet av lönenämndsinstitutionen inom
civilförvaltningen behandlades av 1936 års lönekommitté i dess betänkande
med förslag till civilt avlöningsreglemente. Kommittén föreslog däri
bestämmelser av innehåll, att för beredning av löneärenden, avseende reglementets
tillämpningsområde, skulle finnas en lönenämnd, i vilken löntagar-,
förvaltnings- och de allmänna intressena borde vara representerade och vilken
skulle bestå av ordförande och sex ledamöter, med rätt dock för Kungl.
Majit att, där så funnes lämpligt, för skilda förvaltningsområden förordna

Statsutskottets utlåtande Nr 236.

3

om olika sammansättning av nämnden. För den händelse lönenämnden pa
angivet sätt till sammansättningen varierades, borde enligt kommittén hinder
ej möta att giva nämnden olika benämningar i dess olika funktioner.

Med hänsyn till vikten av kontinuitet i lönenämndsarbetet ansåg lönekommittén,
att lönenämndens ordförande borde vara gemensam för samtliga
i reglementet avsedda förvaltningsområden. Även de två representanterna
för det allmänna ansåg lönekommittén borde såvitt möjligt i regel vara desamma
vid behandling av ärenden rörande olika förvaltningsgrenar.

Vidare uttalades i betänkandet, att institutionen under alla förhållanden
borde förses med ett gemensamt kansli, vilket genom uppförande på stat av
erforderliga befattningar borde erhålla en fastare organisation än hittills
varit fallet.

Beträffande de närmare uppgifterna för lönenämnden och dess kansli anförde
kommittén bland annat:

Kommittén delar 1928 års lönekommittés uppfattning örn att icke samtliga
till Kungl. Maj :t inkommande löneärenden — och än mindre samtliga till
kammarrätten inkommande avlöningsmål — behöva utställas till nämndens
yttrande. I allmänhet torde böra iakttagas, att endast ärenden av mera principiell
eller ur konsekvenssynpunkt beaktansvärd betydelse hänskjutas till
nämnden. Otvivelaktigt skulle det vara av värde, örn lönenämnden genom
sammanställning och publicering av statistiska uppgifter rörande befattningshavare
vid olika förvaltningsgrenar m. m. kunde — för den händelse ej pa
annat sätt sörjes för tillgodoseende av ett dylikt behov åvägabringa material
för underlättande av olika myndigheters och Kungl. Maj:ts bedömande
av löne- och anställningsfrågor. I vad mån lönenämnden bör genom yttranden
till verksstyrelser, vilka hava att besluta om avlöningsreglementets tolkning
i särskilda fall, fungera såsom rådgivande organ i tveksamma tolknmgsoch
tillämpningsfrågor, torde liksom hittills få ankomma på^nämndens eget
bedömande. Uppenbart är att, även om nämnden såsom sådan finner sig
i dylika fall icke böra göra bindande uttalanden, en värdefull upplysningsverksamhet
i detta avseende kan utövas av ett till nämnden hörande sakkunnigt
och kvalificerat kansli.

Lönekommitténs förslag och uttalanden biträddes av departementschefen
vid anmälan till 1938 års riksdag av kommitténs förslag till civilt avlöningsreglemente
m. m. (proposition nr 263). Bland annat framhölls därvid, att
det av kommittén uttalade önskemålet örn en fastare organisation av lönenämndens
kansli, mot vilket departementschefen för egen del ej hade något
att erinra, borde övervägas i samband med statbehandlingen för ett kommande
budgetår. Nämnda förslag och uttalanden föranledde icke någon erinran
från riksdagens sida (skrivelse nr 388). I anslutning till vad kommittén
förordat hava under 58 § civila avlöningsreglementet intagits följande
bestämmelser:

För beredning av ärenden, vilka angå tillämpningen av detta reglemente
jämte därtill hörande tilläggsbestämmelser, skall finnas en lönenåmnd.

Denna nämnd, i vilken löntagare förvaltnings- och de allmänna intressena
böra vara representerade, skall bestå av en av Kungl. Maj:t förordnad
ordförande samt sex likaledes av Kungl. Maj:t utsedda ledamöter. Där så
finnes lämpligt, må dock Kungl. Maj:t, med iakttagande av vad nyss sagts

4

Statsutskottets utlåtande Nr 236.

om antalet medlemmar i nämnden och om de intressen, som där böra vara
företrädda, för skilda förvaltningsområden förordna om olika sammansättning
av nämnden.

Lönenämndens ordförande och ledamöter förordnas för en tid av högst tre
år i sänder.

I enahanda ordning, som ovan sagts, utses suppleanter för ordföranden
och ledamöterna.

Instruktion för lönenämnden utfärdas av Kungl. Maj:t.

Frågan om anordnandet av lönenämndsinstitutionen inom
försvarsväsendet har sedermera behafidlats i 1936 års lönekommittés
betänkande med förslag till militärt avlöningsreglemente. Härvid har
kommittén särskilt uppehållit sig vid spörsmålet, huruvida en gemensam lönenämnd
bör anordnas för de civila och militära förvaltningsområdena. I detta
avseende inrymmer kommitténs förslag alternativa organisationsformer. I förslaget
har 57 § samma innehåll som 58 § civila avlöningsreglementet med
det undantag, att i stället för stadgande örn olika sammansättning av lönenämnden
förekommer en bestämmelse om rätt för Kungl. Maj:t att, där så
finnes lämpligt, föreskriva, att ärenden inom militära avlöningsreglementets
tillämpningsområde skola beredas av lönenämnd för annat förvaltningsområde
med sådan ändrad sammansättning, att de militära löntagarintressena
bli företrädda vid ifrågavarande ärendens behandling. I fråga härom har
kommittén framhållit, att, därest vid behandling av försvarsväsendets löneärenden
representanter för de militära förvaltnings- och personalintressena
inginge såsom ledamöter i den civila lönenämnden i stället för företrädare
för motsvarande civila intressen men nämndens ledamöter i övrigt bleve gemensamma,
skulle härigenom tillgodoses såväl önskemålet örn enhetlighet i
lönefrågornas bedömande för statsförvaltningen i dess helhet som kravet på
förvaltningserfarenhet och intresserepresentation för detta speciella område.
Emellertid har kommittén uttalat, att en så långt gående koncentration i
varje fall icke omedelbart borde komma till stånd, utan att den borde göras
beroende av någon tids erfarenhet av arbetsuppgifternas omfattning och andra
på frågan inverkande förhållanden. Kommittén har vidare framhållit,
att om en särskild lönenämndsinstitution tills vidare bibehölles borde den
nuvarande ordningen, enligt vilken en ledamot av allmänna civilförvaltningens
lönenämnd förordnats att samtidigt vara ledamot av försvarsväsendets
lönenämnd, såvitt möjligt tillämpas även efter de civila lönenämndernas
sammanförande till en enda nämnd. Kommittén har även ifrågasatt, örn
icke den civila och den militära lönenämnden borde förses med ett gemensamt
sekretariat.

Departementschefen har för egen del anfört, bland annat, följande.

för enhetligheten i beredningen av löneärendena är det av vikt, att lönenämndsarbetet
ställes under gemensam ledning, försedd med tillräckliga biträdande
arbetskrafter. Enligt min uppfattning är det därför lämpligt, att
sammanförandet av löneärenden inom civila avlöningsreglementets tillämpningsområde
under en gemensam nämnd, vilken ersätter allmänna civilför -

Statsutskottets utlåtande Nr 236.

5

valtningens, kommunikationsverkens och undervisningsväsendets lönenämnder,
fullföljes genom att denna och försvarsväsendets lönenämnd — möjligen
sammanslagna till en lönenämnd — ställas under ledning av en gemensam
ordförande och förses med ett gemensamt, förstärkt kansli. Den sålunda
förordade organisationen synes dock icke böra genomföras redan från
och med nästa budgetår. För nämnda budgetår, då de nya avlöningsbestämmelserna
skola börja tillämpas och åtskilliga frågor kunna förväntas uppkomma
sammanhängande med övergången till dessa bestämmelser från de
nu gällande, torde det nämligen vara lämpligt, att försvarsväsendets lönenämnd
fortsätter sin verksamhet. I enlighet härmed föreslår chefen för försvarsdepartementet
i annat sammanhang denna dag, att medel till försvarsväsendets
lönenämnd för nästa budgetår liksom hittills äskas under fjärde
huvudtiteln. Från och med budgetåret 1940/41 böra däremot, enligt min mening,
civilförvaltningens och försvarsväsendets löneärenden beredas under
gemensam ledning.

För nästa budgetår, då lönenämnderna enligt vad här förordats skola bedriva
sin verksamhet var för sig, torde de hittillsvarande reglerna angående
ersättning åt lönenämndernas ordförande höra i huvudsak fortfarande tilllämpas.
Jämväl ersättningarna till ledamöterna torde under nästa budgetår
böra utgå enligt i huvudsak oförändrade grunder. När lönenämnderna samordnas,
lärer den hittillsvarande anordningen med ordförandeskapet såsom
en bisyssla däremot icke kunna bibehållas. De höga krav på innehavarens
personliga och administrativa kvalifikationer som ordförandeuppdraget ställer
synas då motivera ett arvode närmast motsvarande lönen till verkschef
inom allmänna civilförvaltningen. Frågan härom bör underkastas närmare
övervägande.

Särskilt med hänsyn till de omfattande arbetsuppgifterna för civilförvaltningens
lönenämnd under det närmaste budgetåret synes det mig nödvändigt,
att lönenämndens kansli redan nu förstärkes. Såsom lönekommittén
förutsatt bör samtidigt möjlighet öppnas att bereda fastare anställning åt
befattningshavarna. Jag förordar, att såsom chef för kansliet anställes en
befattningshavare, skickad att under ordförandens överinseende svara för en
sakkunnig beredning av ärendena samt utöva ledningen av kansligöromålen
i övrigt. Ytterligare två för sekreterargöromål kvalificerade befattningshavare
kunna beräknas bliva erforderliga; i den mån så befinnes möjligt
torde en av dessa böra under nästa budgetår anlitas även för sekreterargöromål
hos försvarsväsendets lönenämnd. Befattningarna böra för närvarande
uppföras på extra ordinarie stat. Förstnämnda befattningshavare torde
såsom extra ordinarie byrådirektör böra placeras i lönegraden Eo 28. Sekreterarbefattningarna
synas, i anslutning till vad hittills skett, böra placeras i
lönegraden Eo 26. Sistnämnda håda befattningar böra, örn så befinnes lämpligt,
få tillsvidare uppehållas på förordnande. För biträdespersonal torde
böra beräknas medel motsvarande avlöning åt 2 extra ordinarie kontorsbiträden.
Härjämte bör något belopp, förslagsvis omkring 2,000 kronor, stå
till förfogande för tillfällig förstärkning av arbetskrafterna. I vad mån samordnandet
med försvarsväsendets lönenämnd bör föranleda ytterligare förstärkning
av kansliorganisationen, torde — med ledning jämväl av då vunnen
erfarenhet — få överviigas vid statbehandlingen för budgetåret 1940/41.

Utgifterna för lönenämndsinstitutionen inom civilförvaltningen, vilken torde
böra benämnas allmänna lönenämnden, böra från och med nästa budgetår
i sin helhet bestridas från anslag å sjunde huvudtiteln. För ändamålet
böra uppföras ett avlöningsanslag och ett omkostnadsanslag under den gemensamma
rubriken allmänna lönenämnden. Personalförteckning och avlöningsslat
för lönenämnden höra fastställas.

6

Statsutskottets utlåtande Nr 236.

Under avlöning sanslag et bör till en början upptagas en anslagspost
till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Majit. Av anslagsposten skola bestridas arvoden och andra ersättningar
åt ordföranden och ledamöterna, ersättningar vid resor undantagna.
Med hänsyn till föreliggande uppgifter örn de nuvarande kostnaderna
torde medelsbehovet för dessa ändamål kunna beräknas till 35,000 kronor.

Till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal bör
upptagas en anslagspost, fördelad på en delpost till grundavlöningar m. m.
och en delpost till avlöningsförhöjningar m. m. Grundavlöningsposten bör i
anslutning till vad förut anförts upptagas till 35,000 kronor. Delposten till
avlöningsförhöjningar m. m. kan beräknas till förslagsvis 2,500 kronor.

Till rörligt tillägg bör uppföras en anslagspost av förslagsvis 2,300
kronor.

Avlöningsanslagets summa skulle i enlighet härmed utgöra (35,000 +
35,000 + 2,500 + 2,300 =) 74,800 kronor.

Omkostnadsanslaget synes med ledning av förefintliga kostnadsuppgifter
böra upptagas med förslagsvis 8,000 kronor.

Utskottet. Kungl. Majits förslag avser att sammanföra de nuvarande lönenämnderna
för allmänna civilförvaltningen, kommunikationsverken och försvarsväsendet
under gemensam ledning och förse dem med ett gemensamt, förstärkt
kansli, dock att försvarsväsendets lönenämnd skulle bibehållas oförändrad
under nästa budgetår. Utskottet har för sin del intet i princip att erinra
mot en sådan koncentration, förutsatt att en minskning icke sker av representationen
för de allmänna intressena samt i övrigt tillses, att skilda förvaltningsgrenars
och löntagargruppers intressen kunna vinna tillbörligt beaktande.

Behovet av en förstärkning av lönenämndens kansli genom inrättande under
nästa budgetår av en e. o. byrådirektörstjänst i 28 :e lönegraden och två
e. o. sekreterartjänster i 26 :e lönegraden finner utskottet ådagalagt. Vidtages
en sådan förstärkning, synes det utskottet kunna ifrågasättas, huruvida
för ordförandesysslans fullgörande kräves en befattning av verkschefs karaktär.
Då emellertid denna fråga avsetts skola underkastas en närmare
prövning, vill utskottet i detta sammanhang begränsa sig till nu gjorda uttalande.

Då Kungl. Majits förslag i övrigt icke givit utskottet anledning till erinran,
får utskottet hemställa,

att riksdagen må

I. godkänna följande personalförteckning för allmänna

lönenämnden:

Personalförteckning.

Befattning

Lönegrad

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad
än 2 01

1 byrådirektör

2 sekreterare

Eo 28
Eo 26;

Statsutskottets utlåtande Nr 236.

7

II. godkänna följande avlöningsstat för allmänna lönenämnden,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1939/40:

Avlöningsstat.

1. Arvoden och särskilda ersättningar, be stämda

av Kungl. Majit ............ kronor 35,000

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie perso nal: a.

Grundavlöningar m.

.................. kronor 35,000

b. Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis ■ ■ » 2,500 » 37,500

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ 8 2,300

Summa kronor 74,800;

lil. för budgetåret 1939/40 under sjunde huvudtiteln såsom
förslagsanslag anvisa

a) till Allmänna lönenämnden: Avlöningar 74,800 kronor,

b) till Allmänna lönenämnden: Omkostnader 8,000 kronor.

Stockholm den 31 maj 1939.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS RÅSTOCK.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johansson i Fredrikslund, Nilsson i Malmö, Oscar
Olsson, Svensson i Kompersmåla, Andersson i Fältenborg, Bergström, Ström i Lidköping,
Nilsson i Fredriksfält, Larsson i Varberg, Carlström, Bäcklund och von Heland; samt

från andra kammaren: herrar Råstock, Törnkvist, Svensson i Grönvik, Danielsson,
Persson i Falla, Jonsson i Eskilstuna, Andersson i Prästbol, Ward, Weijne, Staxäng,
Mårtensson och Hansson i Rubbestad.