Statsutskottets utlåtande Nr 228.

1

Nr 228.

Ankom till riksdagens kansli den 26 maj 1939 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förberedande
åtgärder för inrättande av en hovrätt för
Västra Sverige m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(3:e avd.)

I anslutning till sin i årets statsverksproposition under andra huvudtiteln,
punkten 20, gjorda framställning har Kungl. Maj:t i propositionen nr 168,
under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden
den 10 mars 1939, föreslagit riksdagen att dels medgiva
Kungl. Majit att vidtaga erforderliga förberedande åtgärder för inrättande
under budgetåret 1941/42 av en hovrätt för Västra Sverige i Göteborg, dels
ock för ändamålet under budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av 5,000 kronor.

I propositionen nr 167 har Kungl. Majit förelagt riksdagen förslag till vissa
lagändringar, avseende inrättande tidigast från och med den 1 oktober
1941 av en hovrätt för Västra Sverige, förlagd till Göteborg och med
ett domsområde omfattande Hallands, Göteborgs och Bohus samt Älvsborgs
län. I nu förevarande proposition (nr 168) behandlas närmast den föreslagna
hovrättens lokalfråga, i samband varmed även spörsmålet örn förläggningsorten
för Västerbygdens vattendomstols kansli upptages till förnyad
prövning.

I propositionen framhålles till en början, att någon byggnad, lämpad att
inrymma lokaler för den nya hovrätten, icke står till förfogande
utan att en särskild byggnad måste uppföras för ändamålet. Vidare upplyses,
att Göteborgs stad, under förutsättning att statsmakterna beslöte örn inrättande
av en hovrätt i Göteborg samt förflyttning dit av Västerbygdens vattendomstol,
förklarat sig villig att dels med äganderätt till Kungl. Majit och
kronan överlåta erforderligt område av 8 kvarteret Öresten i stadsdelen Lorensberg
dels ock till gäldande av kostnaderna för ifrågavarande byggnad
lämna ett bidrag av 225,000 kronor. Kostnaderna för en byggnad, inrymmande
lokaler för den nya hovrätten, uppskattas till omkring 600,000 kronor.

Till inredning av den nya byggnaden beräknas för möbler, mattor, gardiner
och armatur 70,000 kronor, för kassaskåp, skriv- och räknemaskiner
samt annan lös materiel 10,000 kronor ävensom för juridisk och annan för
hovrättens verksamhet erforderlig litteratur 15,000 kronor. Härtill kommer

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 6 sami. Nr 228. i

2

Statsutskottets utlåtande Nr 228.

ersättning för personalens flyttningskostnader, vilka beräknas till 20,000
kronor. Ifrågavarande engångskostnader skulle sålunda belöpa sig till sammanlagt
omkring 115,000 kronor.

Härutöver lämnas vissa uppgifter till belysande av den nya hovrättens personalbehov
och årliga omkostnader (sid. 2—4). Då emellertid departementschefen
icke ingår på något bedömande härav, lämnas de här åsido.

Vad härefter angår frågan om förläggningen av Västerb y g hens
vattendomstols kansli erinras i propositionen örn den undersökning,
som 1938 års riksdag påkallat, i syfte att utröna i Vänersborg och
Göteborg förefintliga möjligheter för ett rationellt tillgodoseende av vattendomstolens
lokalbehov, särskilt vad angår arkivhandlingarnas förvarande.
Efter redogörelse för de möjligheter, som härutinnan erbjuda sig i Vänersborg,
upplyses, att Vänersborgs stad — under förutsättning att Västerbygdens
vattendomstols kansli under en tid av cirka 25 år förbleve förlagt till
Vänersborg — gjort staten följande alternativa anbud:

1. Den i kontrakt av den 25 oktober 1938 av Vänersborgs stad till staten
ei‘bjudna norra delen av tomten nr 1 i kvarteret Palmen överlåtes till staten
utan den i kontraktet angivna särskilda flyttningskostnaden 20,000 kronor.

2. Den i samma kontrakt omförmälda tomten nr 1 i kvarteret Palmen
överlåtes i sin helhet till staten utan den köpeskilling av 25,000 kronor, som
staden betingat sig för södra delen av tomten, men mot åtnjutande av särskild
gottgörelse för flyttningskostnaden 20,000 kronor.

3. Skulle nybyggnad för statens räkning icke uppföras i kvarteret Palmen
nr 1, är staden villig att bevilja staten förmån till ett värde av 25,000
kronor.

Vid en förläggning av vattendomstolen till Göteborg kunna lämpliga lokaler
för vattendomstolen anordnas i den för hovrätten avsedda byggnaden.
Byggnadskostnaderna skulle för sådant fall fördyras med omkring 80,000
kronor. Engångskostnaderna i anledning av en dylik förflyttning antagas
komma att uppgå till omkring 15,000 kronor.

Departementschefen förordar för egen del, att det av Göteborgs stad gjorda
erbjudandet om tomt och bidrag för uppförande av byggnad för den
nya hovrätten antages. Med detta erbjudande är emellertid enligt departementschefen
förbundet som villkor, att jämväl Västerbygdens vattendomstol
förlägges till Göteborg. I anslutning härtill yttrar departementschefen
bland annat:

I enlighet med riksdagens önskan har jag låtit verkställa en närmare
undersökning rörande de möjligheter, som i Göteborg och Vänersborg erbjuda
sig för ett rationellt tillgodoseende av vattendomstolens lokalbehov.
Av denna undersökning framgår, att för ändamålet lämpliga lokaler genom
de byggnadsföretag, som ifrågasatts, skulle kunna erhållas inom de närmaste
åren lika väl i den ena som i den andra staden. Vid sådant förhållande
torde i nu berörda hänseende ingendera staden äga företräde framför den
andra.

I propositionen i ämnet till föregående års riksdag anslöt jag mig till den
meningen, att Göteborg vore att föredraga såsom förläggningsort för Väster -

Statsutskottets utlåtande Nr 228.

3

bygdens vattendomstol. Till grund för min ståndpunkt lågo i huvudsak
följande skäl. Göteborg vore den ort inom domsområdet, där den rättssökande
allmänheten hade den'' största tillgången till den för vattenmålen
erforderliga juridiska och tekniska sakkunskapen. Ur den rättssökande
allmänhetens synpunkt måste därför Göteborg anses äga ett avgjort företräde
framför Vänersborg som förläggningsort. Den omständigheten att
vattenmålen lill övervägande del härrörde från det ena eller det andra vattenområdet
inom domkretsen vore för allmänheten av mindre betydelse
med hänsyn till att vattendomstolen i händelse av muntlig partsförhandling
eller vittnesförhör i regel förläde sina sammanträden till den ort, där det
vattendrag eller den anläggning, varom i målet vore fråga, vore belägen. Ur
resekostnadssynpunkt vore det vidare med hänsyn till de båda städernas
läge i förhållande till varandra av underordnad betydelse, huruvida vattendomstolen
vore förlagd till Göteborg eller Vänersborg. Under nu angivna
omständigheter torde det för vattendomstolens kvarblivande å dess nuvarande
förläggningsort åberopade huvudskälet, eller att Vänersborg vore en
geografiskt sett centralare belägen ort inom domsområdet än Göteborg, icke
vara av avgörande betydelse.

Framhållas må vidare, att det givetvis erbjuder större möjligheter att med
väl kvalificerade innehavare rekrytera de ordinarie befattningarna såsom
vattenrättsdomare och vattenrättsingenjörer vid en vattendomstol, som är
förlagd till Göteborg, än vid en vattendomstol i Vänersborg. Det torde även
vara avsevärt lättare att i Göteborg erhålla lämplig extra personal t. ex. amanuenser,
som kunna vid behov tjänstgöra i vattendomstolen.

Om vattendomstolen flyttas till Göteborg och inrymmes i samma byggnad
som hovrätten för Västra Sverige, skulle, bland andra, de fördelarna
vinnas, att båda domstolarna kunde använda ett gemensamt bibliotek samt
att samråd i juridiska frågor av gemensamt intresse lätt kunde komma till
stånd mellan kolleger i de olika institutionerna.

Erinras må jämväl, att i de i den till föregående års riksdag avlämnade propositionen
i ämnet återgivna yttrandena av, bland andra, Västerbygdens vattendomstol,
vattenöverdomstolen samt västra avdelningen av Sveriges advokatsamfund
uttalats den meningen, att inom vattendomstolens domsområde
Göteborg vore att anse såsom den lämpligaste förläggningsorten för vattendomstolens
kansli.

Ehuru jag till fullo uppskattar och behjärtar det intresse, som från Vänersborgs
stads sida visats för att i staden få behålla Västerbygdens vattendomstol,
anser jag emellertid — i likhet med de nyss nämnda remissmyndigheter
som haft att särskilt företräda judiciella synpunkter — att avgörande
betydelse bör tillmätas den omständigheten, att ur rättsvårdens synpunkt
övervägande skäl tala för att vattendomstolen bör förflyttas från Vänersborg
till Göteborg. Den synes i så fall böra inrymmas i samma byggnad
som hovrätten för Västra Sverige.

Departementschefen framhåller till sist, att ehuru den nya hovrätten icke
är avsedd att träda i verksamhet under budgetåret 1939/40, torde dock —
därest det i propositionen nr 107 framlagda förslaget örn inrättande av en
hovrätt för Västra Sverige vinner riksdagens bifall — för nästkommande
budgetår böra anvisas ett reservationsanslag av 5,000 kronor för bekostande
av vissa förberedande åtgärder för den nya hovrättens inrättande.

Med fastställande av de närmare detaljerna rörande organisationen av de
hovrätter, som uppstå genom Göta hovrätts delning, anser departementschefen
däremot böra anstå.

Utskottet.

4 Statsutskottets utlåtande Nr 228.

I samband med Kungl. Maj:ts förslag har utskottet till behandling förehaft
två likalydande motioner, väckta den ena, nr 257, inom första kammaren
av herr K. Sandegård m. fl. och den andra, nr 378, inom andra
kammaren av herr A. Hansson i Rubbestad m. fl., vari hemställts, att riksdagen
vid behandlingen av Kungl. Maj:ts proposition nr 168 måtte uttala
som sin mening, att Västerbygdens vattendomstol skall bibehållas i Vänersborg.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, får
utskottet hänvisa till motionen I: 257.

Innevarande års riksdag har tidigare, på hemställan av första lagutskottet
i dess utlåtande nr 29, bifallit Kungl. Maj:ts proposition nr 167 angående
inrättande av en ny hovrätt för Västra Sverige, förlagd till Göteborg. Vid
detta förhållande har utskottet intet att erinra emot en lösning av den nya
hovrättens lokalfråga i huvudsaklig överensstämmelse med det av departementschefen
nu förordade förslaget. Utskottet utgår därvid från att tillbörlig
hänsyn tages till den omständigheten, att slutlig ställning icke tagits till
den nya hovrättens domsområde utan att framdeles en eventuell utvidgning
av detta kan komma i fråga.

Spörsmålet om en förflyttning av Västerbygdens vattendomstols kansli från
Vänersborg till Göteborg var, såsom i propositionen erinrats, föremål för
prövning av föregående års riksdag. Riksdagen framhöll därvid, att det
syntes riksdagen tveksamt, huruvida en dylik förflyttning borde vidtagas.
Enligt riksdagens mening borde ett förnyat övervägande av denna fråga äga
rum, sedan en närmare undersökning verkställts rörande de möjligheter,
som i respektive städer erbjöde sig för ett rationellt tillgodoseende av domstolens
lokalbehov, särskilt vad anginge arkivhandlingarnas förvarande. Riksdagen
ansåg därför, att ifrågavarande kansli borde bibehållas vid sin nuvarande
förläggning, till dess en omprövning kunde ske på grundval av det
resultat, vartill berörda utredning kunde föranleda.

Av den numera verkställda utredningen synes utskottet framgå, att ingendera
staden äger obetingat företräde framför den andra i fråga om de möjligheter,
som erbjuda sig för en tillfredsställande lösning av vattendomstolens
lokalfråga. Vid sådant förhållande återstår att mot varandra väga de
skäl i övrigt, som tala för och emot en förflyttning av domstolens kansli
från Vänersborg till Göteborg. Utskottet har därvid icke kunnat finna de
av departementschefen anförda skälen för en förläggning till Göteborg övertygande.
Även om en dylik förläggning skulle ur rättsvårdens synpunkt
medföra vissa fördelar, äro dessa enligt utskottets uppfattning icke av den
styrka, att de motivera en förflyttning från nuvarande förläggningsort med
dess billigare levnadskostnader och geografiskt sett centrala läge inom domstolsområdet.
Utskottet ansluter sig alltså till den i motionerna 1:257 och
II: 378 hävdade uppfattningen, att Västerbygdens vattendomstols kansli bör
bibehållas vid sin förläggning till Vänersborg.

Statsutskottets utlåtande Nr 228.

5

Då Kungl. Maj:ts förslag i övrigt icke givit utskottet anledning till erinran,
hemställer utskottet,

I. att riksdagen må

a) medgiva Kungl. Maj:t att vidtaga erforderliga förberedande
åtgärder för inrättande under budgetåret 1941/42 av
en hovrätt för Västra Sverige i Göteborg;

b) till Vidtagande av förberedande åtgärder för inrättande
av en hovrätt för Västra Sverige för budgetåret 1939/40
under andra huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av
5,000 kronor;

II. att motionerna I: 257 och II: 378 må anses besvarade
genom vad utskottet ovan anfört.

Stockholm den 26 maj 1939.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS RÅSTOCK.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Gränebo, Johansson i Fredrikslund, Oscar Olsson,
Nilsson i Landeryd, Bergström, Gustafsson i Benestad, Pauli, Ström i Lidköping, Lindström,
Bäcklund, Bergman och Domö; samt

från andra kammaren: herrar Råstock, Jansson i Falun, Magnusson i Skövde, Törnkvist,
Danielsson, Persson i Falla, Jonsson i Eskilstuna, Ward, Weijne, Andersson i Södergård,
Andersson i Malmö och Hansson i Rubbestad.

Reservation

av herrar Gränebo, Johansson i Fredrikslund, Oscar Olsson, Bergström,
Pauli, Lindström, Ward och Andersson i Malmö, vilka ansett, att utskottets
yttrande och hemställan bort hava följande lydelse:

»Innevarande års---(= utskottet)---kunde föranleda.

Av den numera verkställda utredningen synes utskottet framgå, att ingendera
staden äger obetingat företräde framför den andra i fråga om de möjligheter,
som erbjuda sig för en tillfredsställande lösning av vattendomstolens
lokalfråga. Vid sådant förhållande återstår att mot varandra väga de
skål i övrigt, som tala för och emot en förflyttning av domstolens kansli
(rån Vänersborg till Göteborg. Efter ingående prövning har utskottet därvid
funnit de av departementschefen åberopade .skälen ur rättsvårdens syn Bihang

till riksdagens protokoll 1930. 0 sami. Nr 228. 2

6

Statsutskottets utlåtande Nr 228.

punkt samt eljest föreliggande omständigheter, däribland även den geografiska
belägenheten, vara av den beskaffenheten, att företräde bör givas
åt en förläggning till Göteborg. Utskottet ansluter sig alltså även i denna del
till Kungl. Maj:ts förslag.

Då Kungl. Maj:ts förslag i övrigt icke heller givit utskottet anledning till
erinran, hemställer utskottet,

I. att riksdagen---(= utskottet)--- 5,000 kro nor; II.

att motionerna 1:257 och 11:378 icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda.»

Stockholm 1939. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

392187