Statsutskottets utlåtande Nr %%0.
1
Nr 220.
Ankom till riksdagens kansli den 26 maj 1939 kl. 12 m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
statsbidrag till skolhusbyggnad i Tännäs skoldistrikt.
(2:a avd.)
I en den 3 mars 1939 dagtecknad proposition (nr 136), har Kungl. Majit,
under åberopande av vid propositionen fogat utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att medgiva,
att statsbidrag till i nämnda statsrådsprotokoll omförmälda byggnadsföretag
inom Tännäs skoldistrikt må, utan hinder av gällande bestämmelser
angående utbetalning av sådant byggnadsbidrag, utbetalas med
hälften vid byggn ad sa rbetet påbörjande, med en fjärdedel, då byggnaden
är under tak, och med återstoden, då byggnaden avsynats och godkänts.
Jämlikt kungörelsen nr 45/1936 angående statsbidrag till byggnader för
folkskoleväsendet skall statsbidragsbeloppet, örn detsamma överstiger
2,500 kronor, som regel fördelas med lika belopp på 25 redovisningsår.
Vederbörande skoldistrikt får sålunda — genom upplåning eller uttaxering
— anskaffa det för byggnadsföretaget erforderliga kapitalet.
Kungl. Maj:ts här ifrågavarande förslag innebär, att dispens i det föreliggande
särskilda fallet skulle medgivas från gällande utbetalningsföreskrifter
i syfte att i möjligaste mån för vederbörande skoldistrikt onödiggöra
anskaffande av det för byggnadsföretagets utförande erforderliga kapitalet
med därav betingade ränteutgifter.
Tännäs kommun i Jämtlands län omfattar Tännäs och Ljusnedals församlingar.
Inom Tännäs skoldistrikt, som består av Tännäs församling,
upprätthålles bland annat Funäsdalens skola, anordnad enligt B 1-formen
i undervisningsplanen för rikets folkskolor. Skollokalerna äro inrymda i
två skolhus. Det ena skolhuset byggdes år 1848—49, utdömdes år 1901
men togs åter i bruk år 1918 i samband med omorganisation av skolväsendet
i distriktet. Det andra skolhuset byggdes år 1902. Undervisningslokaler
för gymnastik, gosslöjd och hushållsgöromål saknas.
Skoldistriktet sökte år 1935 tillstånd att få uppföra nytt skolhus i Funäsdalen
såsom kommunalt beredskapsarbete. Ansökningen avslogs, sedan
vederbörande länsstyrelse upplyst, att arbetslöshet icke rådde inom kommunen.
Distriktet har nu förnyat ansökningen, varvid en revidering av de ursprungliga
byggnadsritningarna på skolöverstyrelsens förslag verkställts.
Kostnaderna för nybyggnaden enligt det senast uppgjorda förslaget hava
Bihang till riksdagens protokoll 1939. 6 sami. Nr 220-222.
1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 220.
uppskattats till 157,800 kronor. Ansökningen avser erhållande av statsbidrag
till detta byggnadsföretag med högsta möjliga belopp.
Till stöd för ansökningen har anförts bland annat:
Med hänsyn till utbetalningsföreskrifterna i kungörelsen nr 45/1936
vore skoldistriktet nödsakat att upptaga lån för byggnadsföretagets utförande,
enär skoldistriktet varken kunde eller finge uttaxera byggnadskostnaderna
under ett år. Räntorna å ett sådant lån skulle uppgå till betydande
belopp. För Tännäs skattetyngda församling bleve en sådan extra
utgift alltför betungande. Å det lån, som upptagits år 1901 för det skolhusbygge,
vilket nu måste ombyggas och moderniseras, återstode ännu nio
amorteringsår. Trots en ytterligt driven sparsamhet hade uttaxeringen under
de senaste åren varierat mellan 16—18 kronor per skattekrona. Framdeles
torde skatterna ytterligare ökas på grund av nya och vidgade uppgifter
för den kommunala verksamheten. Fördenskull hade skoldistriktet
icke kunnat och kunde icke inom en snar framtid utföra detta arbete på
annat sätt än som nu begärdes. Församlingen vore villig att emottaga arbetslösa
från närmaste arbetslöshetsdistrikt för den händelse arbetslösheten
inom Tännäs kommun icke ensamt kunde motivera arbetets utförande.
Förste provinsialläkaren hade i sin tjänsteberättelse för år 1938 ånyo
utdömt skollokalerna i Funäsdalen såsom varande i sådant skick, att de
borde stängas för skoländamål.
Skatteunderlaget för Tännäs och Ljusnedals församlingar tillsammans
(= Tännäs borgerliga kommun) utgjorde 1,965 skattekronor på 2,076 invånare
år 1934, 1,979 skattekronor på 2,087 invånare år 1936 och 2,515
skattekronor på 2,084 invånare år 1938.
Länsstyrelsen i Östersund har anfört bland annat:
I Tännäs församling enbart utgjorde antalet skattekronor enligt 1937 års
taxering 1,959 kronor. Härå hade utdebiterats till borgerliga kommunen 7,05
kronor, församlingen 2,13 kronor, skoldistriktet 3,92 kronor, vägdistriktet
3,52 kronor och landstinget 3,30 kronor eller tillhopa 19,92 kronor per skattekrona.
Den hjälp vid anskaffande av nya undervisningslokaler, som 1936
års förutnämnda kungörelse lämnade skoldistrikten, kunde icke anses ändamålsenlig,
då det gällde ett distrikt med så begränsade ekonomiska resurser
som Tännäs skoldistrikt. Mest angeläget vore det nämligen för skoldistriktet
att omedelbart utan betungande villkor erhålla nödigt förlagskapital för
byggnadsföretaget. Bistånd i sådant avseende kunde icke erhållas enligt
kungörelsen, enär dess bestämmelser stadgade utbetalning av statsbidraget
under en följd av år, sedan byggnadsarbetena godkänts.
På grund av det höga skattetrycket i Tännäs församling, den stora skuldbördan
samt befolkningens ringa förmåga att bidraga till kostnaderna för
de kommunala välfärdsanordningarna förelåge det utan tvivel ett stort
behov av särskild hjälp från det allmännas sida för denna trängande skolfrågas
ordnande.
Nybyggnaden är enligt det uppgjorda förslaget avsedd att inrymma 5
klassrum, gymnastiksal, slöjdsal, skolkökslokaler, frukostrum, lärarrum,
biblioteksrum, badavdelning m. m.
Skolöverstyrelsen har beträffande byggnadens utformning samt därmed
sammanhängande skolorganisatoriska frågor anfört:
Statsutskottets utlåtande Nr 220. 3
Överstyrelsen hade ej något att erinra mot det senast upprättade byggnadsförslaget.
1 Tännäs skoldistrikt funnes 2 folkskolor och en mindre folkskola. Avstånden
fran Funäsdalens skola till distriktets övriga skolor uppginge till
respektive 20 och 19 kilometer och till närmaste skola inom annat skoldistrikt
6 kilometer.
Antalet lärjungar vid Funiisdalens skola utgjorde läsåret 1937—38 25
1 klasserna 1—2, 26 i klasserna 3—4 och 18 i klasserna 5—6. Under den tid,
som kunde överblickas, beräknades lärjungeantalet årligen i klasserna 1—2
med undantag för läsåren 1942—43 och 1943—44, då antalet beräknades till
32 och 34, uppgå till högst 26 och i medeltal 25, i klasserna 3—4 till lägst
21 och högst 32 samt i klasserna 5—6 till lägst 21 och högst 31. Infördes
ett sjunde skolår, beräknades lärjungeantalet i klasserna 5—7 från och med
läsåret 1940—41 årligen uppgå till respektive 38, 34, 37, 35 och 38. Nu befintliga
skolområdet tillhörande barn, födda under tiden 1931—37, hade
uppgivits till respektive 12, 10, 16, 10, 22, 12 och 12.
Med hänsyn såväl till nuvarande antal lärjungar i skolan som till födelsetalen,
vilka med undantag för år 1935 holle sig vid ett genomsnitt av 12,
syntes antalet behövliga lärartjänster kunna beräknas till en och vissa år
2 för småskolestadiet samt till 3 för folkskolestadiet.
_ Överstyrelsen ansåge det med hänsyn till de gränsfall, då småskolestadiet
måste delas på två läraravdelningar, vara välbetänkt att i nybyggnaden
räkna med 5 klassrum, varav ett reservrum, som vid behov kunde
brukas av fortsättningsskolan.
På grund av vad sålunda anförts hade överstyrelsen från de synpunkter,
överstyrelsen hade att anlägga på den föreliggande framställningen, intet
att erinra mot bifall till densamma.
Departementschefen har för egen del anfört huvudsakligen följande:
I betraktande av de särskilda omständigheterna i förevarande fall syntes
det kunna ifrågasättas, huruvida icke staten borde i någon form lämna
skoldistriktet hjälp utöver den, som bereddes i form av byggnadsbidrag
enligt förutnämnda kungörelse. Då någon påvisbar arbetslöshet icke rådde
inom skoldistriktet, torde byggnadsföretaget ej kunna utföras såsom kommunalt
beredskapsarbete. En enligt departementschefens förmenande rimlig
lösning syntes vara, att i detta fall dispens medgåves från gällande bestämmelser
om utbetalning av statsbidrag till nya byggnader för folkskoleväsendet
i syfte alt i möjligaste mån nedbringa skoldistriktets av byggnadsföretaget
föranledda låneutgifter.
Departementschefen ville i detta sammanhang erinra, att enligt den numera
upphävda kungörelsen den 5 november 1924 (nr 468) angående statsbidrag
till byggnader för folkskoleväsendet i vissa av rikets nordligaste
gränsorter sådant statsbidrag kunnat lyftas med hälften vid byggnadsarbetets
påbörjande, med en fjärdedel, då byggnaden var under tak, och med
återstoden, sedan byggnaden avsynats och godkänts. Motsvarande bestämmelser
plägade föreskrivas i fråga örn skolhusbygge, som utfördes såsom
kommunalt beredskapsarbete.
Om nu förevarande statsbidrag utbetalades på detta sätt, torde skoldistriktet
erhålla möjligheter att utföra ifrågavarande byggnadsföretag. Departementschefen
förordade därför, att statsbidrag till byggnadsföretaget
utbetalades på angivet sätt. Däremot funné departementschefen det icke
4
Statsutskottets utlåtande Nr Qtto.
Utskottet.
tillrådligt att i annat avseende medgiva undantag från gällande föreskrifter
om statsbidrag till nya byggnader för folkskoleväsendet. Sålunda borde i
vanlig ordning tillstånd till byggnadsföretagets utförande lämnas och den
högsta kostnadssumma fastställas, varå stadgat byggnadsbidrag finge utgå.
I detta sammanhang ville departementschefen framhålla, att vissa beskärningar
och förenklingar i byggnadsprogrammet syntes kunna utan större
olägenheter vidtagas. Önskvärdheten härav borde vid ärendets fortsatta
handläggning beaktas.
Enligt utskottets mening kunna starka betänkligheter av principiell art
anföras mot medgivande av dispens från gällande bestämmelser örn utbetalning
av statsbidrag till nya byggnader för folkskoleväsendet. Då emellertid
i förevarande fall sådana särskilda omständigheter synas vara för handen,
som kunna motivera ett undantag från nämnda bestämmelser, har
utskottet — om ock med stor tvekan — ansett sig böra tillstyrka åtgärder
i den av Kungl. Maj:t föreslagna riktningen.
Beträffande sättet för utbetalningen av det ifrågasatta statsbidraget vill
uskottet för sin del föreslå den ändringen i Kungl. Maj:ts förslag, att bidraget
må utbetalas med en tredjedel vid byggnadsarbetets påbörjande, med
likaledes en tredjedel, då byggnaden är under tak, och med återstoden,
sedan byggnaden avsynats och godkänts.
Slutligen får utskottet med avseende å det framlagda byggnadsprogrammet
uttala, att utskottet i likhet med departemenschefen anser vissa beskärningar
och förenklingar av detsamma utan större olägenheter kunna
vidtagas.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen må medgiva, att statsbidrag till ifrågavarande
byggnadsföretag inom Tännäs skoldistrikt må, utan
hinder av gällande bestämmelser angående utbetalning av
sådant byggnadsbidrag, utbetalas med en tredjedel vid
byggnadsarbetets påbörjande, med en tredjedel då byggnaden
är under tak, och med återstoden, då byggnaden avsynats
och godkänts.
Stockholm den 26 maj 1939.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS RÅSTOCK.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Gränebo, Johansson i Fredrikslund, Oscar Olsson, Nilsson
i Landeryd, Bergström, Gustajsson i Benestad, Pauli, Ström i Lidköping, Lindström Bäcklund,
Bergman och Domö; samt
från andra kammaren: herrar Råstock, Jansson i Falun, Magnusson i Skövde, Törnkvist,
Danielsson, Persson i Falla, Jonsson i Eskilstuna, Ward, Weijne, Andersson i Södergård, Andersson
i Malmö och Hansson i Rubbestad.