Statsutskottets utlåtande Nr 216.
1
Nr 216.
Ankom till riksdagens kansli den 26 maj 1939 kl. 1 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition om anslag till
låneunderstöd för vissa regummeringsföretag.
(4:e avd.)
I en den 12 maj 1939 dagtecknad proposition, nr 310, har Kungl. Maj:t, under
åberopande av propositionen bifogat utdrag av statsrådsprotokollet över
finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen dels till Låneunderstöd
för skuldsatta regummeringsföretag å kapitalbudgeten under fonden för
låneunderstöd för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av
600,000 kronor; dels ock bemyndiga Kungl. Maj:t att beträffande lån ur förenämnda
anslag efter prövning av omständigheterna i varje föreliggande fall
biträda ackord i eller utom gäldenärs eller löftesmäns konkurs ävensom
eljest vid gäldenärs eller löftesmäns obestånd helt eller delvis eftergiva långivarens
rätt, med befogenhet för Kungl. Majit att uppdraga åt kommerskollegium
att besluta i sådan fråga.
Departementschefen har anfört bland annat följande.
Vid anmälan av förslag till ändrad automobilbeskattning den 3 mars 1938
framhöll jag (propositionen nr 234, sid. 52), att det enda egentliga skälet
för gummiringskattens bibehållande skulle vara hänsyn till regummeringsverkstäderna,
för vilka dess borttagande enligt vad det uppgivits skulle medföra
minskad arbetstillgång. Men detta skäl — vilket skulle kunna anföras
även mot det vid skattens bibehållande i och för sig berättigade kravet
på införande av skatt på regummeringsgummi — ansåg jag icke böra tillmätas
avgörande betydelse. Det förefölle icke osannolikt, att de befarade
olägenheterna för ifrågavarande näringsgren i viss mån överdrivits, örn man
beaktade att regummering enligt uppgift i icke ringa omfattning förekomme
i länder utan gummiringskatt samt att jordbrukets och skogsbrukets ökade
användning av ringar kunde tänkas medföra åtminstone någon kompensation.
Den verkställda statistiska utredningen ger vid handen, att regummeringen
i och med skattens borttagande nedgått mycket starkt och att sådana
företag, för vilka denna nedgång icke i någon mån motvägts genom ökad
inkomst av den kraftigt ökade försäljningen av nya gummiringar, för närvarande
befinna sig i ett svårt läge. Särskilt gäller detta i fall, då regummeringsmaskinerna
köpts under senare år på kredit, vilket i betydande utsträckning
varit förhållandet. Till och med under år 1938 — sedan kommittéförslaget
örn gummiringskatten framlagts — lia maskinfirmorna avyttrat
regummeringsmaskiner till avsevärda belopp, huvudsakligen till de
minsta företagen inom branschen.
Det är att antaga, att regummeringsindustrins svårigheter äro störst under
den första tiden efter en skatteändring, i samband varmed försäljnings
Bihang
till riksdagens protokoll 1939. 6 sami. Nr 216. 1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 216.
priset i minuthandeln å nya bilringar omedelbart nedgått med över en tredjedel
av sitt tidigare belopp. Härigenom har en betydande nyanskaffning av
ringar befunnits fördelaktig och en motsvarande minskning av regummeringsbehovet
inträffat. Man synes vara berättigad att, såsom bland annat
av kooperativa förbundet med stöd av vissa anförda omständigheter framhålles,
räkna med att åtminstone någon ökning av regummeringen skall inträda
efter en tids förlopp.
Vid den anpassning efter de nya förhållandena, som hittills ägt rum, ha
åtskilliga verkstäder, enligt vad utredningen visat, i betydande grad och
med viss framgång inriktat sig på ökad försäljning av gummiringar och annan
verksamhet. För sådana företag, vilka dragas med avsevärda skulder
för regummeringsapparatur, erbjuder dock inriktningen på de nya eller nu
utvidgade verksamhetsgrenarna finansiella vanskligheter, eftersom det är
tvivelaktigt, i vad mån dessa verksamhetsgrenar kunna bära amorteringar
och avsevärda räntekostnader för de i närvarande läge föga nyttjade regummeringsmaskinerna.
I syfte att underlätta en anpassning till nya verksamhetsformer
och bereda de skuldsatta företagarna något andrum synes mig
en statlig stödaktion genom billiga lån på kort tid icke sakna berättigande.
Örn hjälpåtgärder av ifrågasatt slag skola kunna ha åsyftad verkan, måste
de tydligen genomföras inom den närmaste tiden. Med tanke härpå finner
jag önskvärt, att frågan kommer under behandling av innevarande års riksdag,
och vill därför, trots den framskridna tiden, tillstyrka, att förslag förelägges
riksdagen örn anvisande av ett anslag till låneunderstöd åt skuldsatta
regummeringsverkstäder, att disponeras efter i huvudsak de linjer, som föreslagits
av kommerskollegium.
Utskottet. Genom upprepade höjningar av skatten å automobilgummiringar, varav
den senaste vid 1932 års .riksdag till kronor 3: 50 för kilogram, allt under
det att den råvara, som användes vid regummeringen, lämnades obeskattad,
utvecklades kraftigt regummeringsförfarandet — avseende påläggning av ny
slitbana på äldre gummiringar — och därmed också företagsamheten inom
regummeringsbranschen. Under år 1936 började också nya modernare regummeringsmaskiner
föras i marknaden. Dylika maskiner ha, enligt vad
kommerskollegium påvisat, alltsedan dess och ännu in på sista tiden nyanskaffats
av landets regummeringsfirmor.
Då i maj 1938 ringskatten helt bortföll, sjönk priset på nya ringar med en
tredjedel eller än mer, och härmed ställde sig regummeringsförfarandet ej
längre alls så ekonomiskt gynnsamt. Det inträdda bakslaget har för regummeringsverkstäderna
ställt sig desto kännbarare, som de i regel äro jämförelsevis
nystartade samt föga kapitalstarka företag.
Propositionen avser att öppna möjlighet till amorteringslån på normalt
högst 8,000 kronor och mot 2 procent ränta — samt med de mycket begränsade
krav på säkerhet, som av förhållandena torde vara påkallat — till verkstadsinnehavare,
som särskilt hårt drabbats av den företagna skatteomläggningen.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) till Låneunderstöd för skuldsatta regummeringsföretag
såsom kapitalinvestering i fonden för låneunderstöd för bud
-
Statsutskottets utlåtande Nr 216.
3
getåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 600,000
kronor;
b) bemyndiga Kungl. Majit att beträffande lån ur förenämnda
anslag efter prövning av omständigheterna i varje
föreliggande fall biträda ackord i eller utom gäldenärs eller
löftesmäns konkurs ävensom eljest vid gäldenärs eller löftesmäns
obestånd helt eller delvis eftergiva långivarens rätt,
med befogenhet för Kungl. Majit att uppdraga åt kommerskollegium
att besluta i sådan fråga.
Stockholm den 26 maj 1939.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS RÅSTOCK.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Gränebo, Johansson i Fredrikslund, Oscar Olsson,
Nilsson i Landeryd, Bergström, Gustafsson i Benestad, Pauli, Ström i Lidköping, Lindström,
Bäcklund, Bergman och Domö; samt
från andra kammaren: herrar Råstock, Jansson i Falun, Magnusson i Skövde, Törnkvist,
Danielsson, Persson i Falla, Jonsson i Eskilstuna, Ward, Weijne, Andersson i Södergård,
Andersson i Malmö och Hansson i Rubbestad.