Statsutskottets utlåtande Nr 205.

1

Nr 205.

Ankom till riksdagens kansli den 23 maj 1939 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående
anslag till karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet
samt till avlöningar vid karolinska mediko-kirurgiska
institutet jämte i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

I propositionen (nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov under
budgetåret 1939/40 har Kungl. Majit (åttonde huvudtiteln, punkterna 77
och 82 av det vid propositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 4 januari 1939) föreslagit riksdagen ej
mindre att i avbidan på den proposition i ämnet, som bleve riksdagen förelagd,
till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar för budgetåret
1939/40 beräkna ett förslagsanslag av 762,000 kronor, än även att i
avbidan på den proposition angående anslag till karolinska sjukhuset och
serafimerlasarettet, som komme att föreläggas riksdagen, beräkna för budgetåret
1939/40

dels till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Avlöningar ett förslagsanslag
av 2,700,000 kronor,

dels till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Omkostnader ett förslagsanslag
av 1,600,000 kronor,

dels till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Utrustning ett reservationsanslag
av 500,000 kronor,

dels till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Inköp av radium ett
anslag av 411,000 kronor,

dels till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Avlöningar ett förslagsanslag
av 1,550,000 kronor,

dels ock till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Omkostnader ett
förslagsanslag av 1,290,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i en den 3 mars 1939 dagtecknad proposition
(nr 206) föreslagit riksdagen att

1) godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för
karolinska sjukhuset, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1939/40,

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 6 sami. Nr 205.

1

2

Statsutskottets utlåtande Nr 205.

2) godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för karolinska
sjukhuset, att tillämpas under budgetåret 1939/40,

3) till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Avlöningar för budgetåret
1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 2,785,000 kronor,

4) till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Omkostnader för budgetåret
1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 1,555,000 kronor,

5) till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Utrustning för budgetåret
1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 475,000 kronor,

6) till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Inköp av radium för
budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 411,000 kronor,

7) godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för
serafimerlasarettet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1939/40,

8) godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för serafimerlasarettet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1939/40,

9) till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Avlöningar för budgetåret
1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 1,532,700 kronor,

10) till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Omkostnader för budgetåret
1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 1,276,000 kronor,

11) godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för
vissa tjänstemän vid karolinska mediko-kirurgiska institutet och dess institutioner
m. m., att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1939/40,

12) godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för karolinska
mediko-kirurgiska institutet, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1939/40,

13) till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar för budgetåret
1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 745,400 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren
av herr E. Andersson m. fl. (I: 278) och den andra inom andra kammaren
av herr G. Andersson i Rasjön m. fl. (II: 433), vari hemställts, att riksdagen
ville besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning angående
införande av förbud för de ansvariga läkarna vid karolinska sjukhuset och
serafimerlasarettet att mottaga frivilligt tillbjuden ersättning av patienter
å enskilda och halvenskilda rum, samt att, i avvaktan på denna utredning,
såsom villkor för den föreslagna löneregleringen för sagda läkare uppställa
villkoret, att de skola vara skyldiga underkasta sig eventuell evalvering
av nyssnämnda ersättningar;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren
av herrar G. A. Björkman och N. Holmström (I: 279) och den andra inom
andra kammaren av herr E. Leffler m. fl. (II: 434), vari hemställts, att riksdagen
måtte besluta att med en eventuell avveckling av ersättning för in -

Statsutskottets utlåtande Nr 205.

3

tyg, som på serafimerlasarettet och karolinska sjukhuset utfärdas, respektive
komma att utfärdas, för patienter, å vilka lagen örn olycksfall i arbete
äger tillämpning, måtte anstå till dess en fullständig utredning av intygsersättningsfrågan
i sin helhet verkställts;

dels ock en inom andra kammaren av fröken Kerstin Hesselgren m. fl.
väckt motion (II: 432), vari hemställts, att i personalförteckningen för
karolinska sjukhuset tjänstemän å ordinarie stat, sjukvårdspersonal, måtte
upptagas 3 i stället för 2 sociala kuratorer i lönegrad A 11.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de motionsvis gjorda yrkandena,
hänvisas, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande, till
motionerna II: 432—434.

I. Inledning.

I huvudsaklig överensstämmelse med ett av 1926 års sjukhuskommission
avgivet förslag avlät Kungl. Majit till 1930 års riksdag en den 14 mars 1930
dagtecknad proposition (nr 232) angående uppförande av nytt kliniskt
sjukhus i Stockholm m. m.

Enligt denna proposition skulle ett nytt kliniskt sjukhus, benämnt karolinska
sjukhuset, samt nya lokaler för karolinska institutets teoretiska
institutioner uppföras å det s. k. Norrbackaområdet, vilket av 1927
års riksdag upplåtits för berörda ändamål. Byggnadsföretaget skulle utföras
i tre etapper.

Med den radioterapeutiska kliniken skulle sammanföras cancerföreningens
i Stockholm vårdanstalt för kräftsjuka, radiumhemmet, ävensom forskningsavdelningar,
i enlighet med den närmare överenskommelse, som Kungl.
Majit kunde komma att träffa med styrelsen för Konung Gustaf V:s jubileumsfond
och cancerföreningen.

Garnisonssjukhuset i Stockholm skulle sammanslås med karolinska sjukhuset
sålunda, att förstnämnda sjukhus nedlades och för garnisonens sjuka
inrättades särskilda avdelningar för medicinska och kirurgiska fall å karolinska
sjukhuset. För övriga fall skulle däremot garnisonens sjuka erhålla
vård å det nya sjukhusets olika specialkliniker. Garnisonssjukhusets nuvarande
apotek skulle anslutas till karolinska sjukhuset.

Sammanlagda antalet platser å den första etappens sjukavdelningar
skulle utgöra 900, varav 779 allmänna platser och 121 enskilda. För garnisonsavdelningen
skulle disponeras 100 av de allmänna platserna samt 8
av de enskilda platserna. Enligt preliminärt träffat avtal med Stockholms
stad och Stockholms läns landsting skulle 315 avses för staden, 110 för
länet och 204 för landet i övrigt.

Kostnaderna för sjukhusets drift skulle i första rummet bestridas av inflytande
vårdavgifter.

Sjukhusets driftskostnader beräknades på sätt närmare framgår av en å
sid. 5 och 6 i den nu förevarande propositionen nr 206 intagen tablå. Enligt

4

Statsutskottets utlåtande Nr £05.

dessa beräkningar skulle en brist å i runt tal 560,000 kronor (320,000 kronor
å fjärde huvudtiteln och 240,000 kronor å åttonde huvudtiteln) uppkomma,
vilken brist skulle täckas genom anslag av statsverket.

Riksdagen beslöt (skrivelse nr 386/1930) i princip godkänna Kungl.
Maj:ts ovannämnda, i propositionen nr 232/1930 framställda förslag.

Den 23 oktober 1931 godkände Kungl. Majit avtal mellan staten, Stockholms
stad och Stockholms läns landsting rörande samarbete för karolinska
sjukhusets uppförande och drift. I anslutning till vad i avtalet angivits
förordnade Kungl. Majit den 15 mars 1935, att driften av karolinska sjukhuset
skulle handhavas av en direktion, bestående av sju ledamöter, varav
Kungl. Majit skulle utse två, karolinska institutets lärarkollegium två,
Stockholms stadsfullmäktige likaledes två och Stockholms läns landsting
en, varjämte generalfältläkaren och en representant för styrelsen för Konung
Gustaf Vis jubileumsfond skulle i vissa fall äga deltaga i direktionens överläggningar
och beslut.

Jämlikt Kungl. Majits därom i propositionen nr 124/1937 framställda
förslag beslöt riksdagen, att i anslutning till karolinska sjukhuset skulle upprättas
en psykiatrisk klinik såsom en avdelning av sjukhuset.

Driften vid jubileumskliniken har igångsatts från och med den 1 oktober
1937.

I enlighet med Kungl. Majits förslag i propositionen nr 171/1936 beslöt
riksdagen (skrivelse nr 214/1936), att serafimerlasarettet skulle
förstatligas från och med den 1 juli 1937 samt att lasarettet och karolinska
sjukhuset skulle från och med nämnda dag stå under gemensam förvaltning
av direktionen för karolinska sjukhuset.

I proposition nr 272/1937 framlades härefter förslag till lönereglering
för personalen vid serafimerlasarettet och karolinska sjukhuset att
träda i kraft för serafimerlasarettets del den 1 juli 1937 och för karolinska
sjukhusets del å dag, som Kungl. Majit ägde bestämma. Löneregleringen
skulle ske i anslutning till det inom den civila statsförvaltningen gällande
lönesystemet för nyreglerade verk, dock med visst förbehåll beträffande en
del av sjukvårds- och ekonomipersonalen.

Kungl. Majits ifrågavarande förslag vann i allt väsentligt riksdagens bifall
(riksdagens skrivelse nr 465/1937).

Den 30 juni 1937 träffades avtal mellan Kungl. Majit och kronan å
ena samt direktionen över serafimerlasarettet såsom företrädare för stiftelsen
serafimerlasarettet å andra sidan rörande statens övertagande från
och med den 1 juli 1937 av driften av lasarettet i dess helhet.

II. Allmänna synpunkter i fråga om sjukhusorganisationen.

Enligt vad direktionen för karolinska sjukhuset upplyst, hava byggnadsarbetena
vid sjukhuset nu framskridit så långt, att karolinska sjuk -

Statsutskottets utlåtande Nr 205.

5

huset kari beräknas komma i full drift under budgetåret 1939/40, varvid
sjukhuset komme att omfatta följande kliniker och avdelningar med
nedan angivna vårdplatser:

Kliniker och avdelningar

Antal vårdplatser

Allmänna

Enskilda

Summa

En medicinsk klinik, omfattande,

sex allmänna vårdavdelningar örn vardera 25 platser, två

enskilda vårdavdelningar örn vardera 12—13 platser . .
två medicinska garnisonsavdelningar örn vardera 25 all-

150

25

175

manna och 2 enskilda platser................

centrallaboratorier, behandlingsavdelningar och poliklinik.

En kirurgisk klinik, omfattande,

sex allmänna vårdavdelningar om vardera 25 platser, två

50

4

54

enskilda vårdavdelningar om vardera 12—13 platser . .
två kirurgiska garnisonsavdelningar om vardera 25 allmänna

150

25

175

och 2 enskilda platser....................

operationsavdelning, poliklinik samt olycksfalls- och intag-ningsavdelning.

En kvinnoklinik, omfattande,

två allmänna obstetriska vårdavdelningar om vardera 25
platser, en allmän septisk vårdavdelning om 20 platser,
en enskild obstetrisk vårdavdelning örn 12 platser, en
förlossningsavdelning om 9 platser, två allmänna gyneko-logiska vårdavdelningar örn vardera 26 platser, en enskild

50

4

54

gynekologisk vårdavdelning om 13 platser........

operationsavdelning och poliklinik.

En öron-, näs- och halsklinik, omfattande,

tre allmänna vårdavdelningar om vardera 25 platser, en en-

131

25

156

skild vårdavdelning om 14 platser.............

operationsavdelning, behandlingsavdelningar och poliklinik.

En ögonklinik, omfattande......

tre allmänna vårdavdelningar örn vardera 24—25 platser,

75

14

89

en enskild vårdavdelning om 9 platser..........

operationsavdelning och poliklinik.

Konung Gustaf V:s jubileumsklinik, omfattande,

dels radiumhemmet med 5 allmänna vårdavdelningar om
vardera 25 platser, en enskild vårdavdelning örn 13

73

9

82

platser .............................

operationsavdelning, behandlingsavdelningar och poliklinik,
dels två forskningsavdelningar, en radiofysisk och en svulst-patologisk.

En psykiatrisk klinik, omfattande,

sex allmänna vårdavdelningar om vardera 16—17 platser,

125

13

138

en enskild vårdavdelning om 12 platser..........

samt poliklinik.

97

12

109

En isoleringsavdelning.......................

10

—

10

En sjukavdelning för elever...................

En rönt gendiagnostikavdelning jämte fotografi- och ritavdelning
En gymnastikavdelning

En tandpoliklinik

En patologisk avdelning

14

14

Summa vårdplatser

925

181

1,056

6

Statsutskottets utlåtande Nr %05.

Direktionen beräknade, att statens nettoutgift för driften vid karolinska
sjukhuset under budgetåret 1939/40 skulle ställa sig på följande sätt:

Utgifter.

Avlöningar.

Ordinarie tjänstemän kronor 989,000
Arvoden och särskilda
ersättningar, bestämda
av Kungl.

Majit..........

Avlöningar till övrig
icke-ordinarie personal
...........

Särskilda löneförmåner
till ordinarie
och icke-ordinarie
tjänstemän......

Rörligt tillägg å avlöning till ordinarie

tjänstemän (3 %)...............

Dyrtidstillägg å avlöning till andra

tjänstemän (15%)..............

Provisoriskt dyrortstillägg till andra

tjänstemän..............•.....

Kompensation för familj epensionsav drag

till e. o. tjänstemän........

Provisorisk avlöning sförstärkning ....

Pensioner jämte dyrtidstillägg......

Omkostnader....................

173,000

1,350,000

U000 kronor 2,513,000
» 30,000

» 210,000

» 51,000

14.500

47.500 kronor 2,866,000

...... » 2,500

...... » 1,652,000

...... » 50,000

Fastighetens underhåll (fastighetsfonden)...........

Summa beräknade utgifter för driften.............kronor 4,570,500

Inkomster.

Inkomster vid karolinska sjukhuset...............kronor 2,338,500

Inkomster av hyror för till enskilda upplåtna lokaler

m. m. (fastighetsfonden)...................... » 122,300

Summa beräknade inkomster....................kronor 2,460,800

Statens nettoutgift för driften i avrundat tal....... » 2,110,000.

Från serafimerlasarettet komma i och med att motsvarande vårdavdeldelningar
öppnas vid karolinska sjukhuset att överföras den ena medicinska
kliniken och ögonkliniken. Detta innebär i huvudsak, att vederbörande
professorers verksamhet flyttas och att ett större antal vårdplatser kommer
att bliva tillgängligt för undervisningen.

Direktionen har utgått ifrån, att samtliga nu befintliga vårdplatser i medicinska
och kirurgiska klinikernas byggnader skola upprätthållas under
hela budgetåret 1939/40 och att vårdplatserna i ögonklinikens byggnad
skola disponeras av nämnda klinik under första hälften av budgetåret men

7

Statsutskottets utlåtande Nr 205.

därefter temporärt nedläggas under återstående delen av budgetåret för
eventuella ändringsarbeten. Direktionen har vidare beräknat, att den yttre
verksamheten vid poliklinikerna för ögon-, öron-, näs-, hals- och psykiska
sjukdomar skulle nedläggas, då motsvarande polikliniker öppnas vid karolinska
sjukhuset, samt att i motsvarande sammanhang verksamheten vid
medicinska och kirurgiska poliklinikerna skulle minskas.

I fråga örn ekonomiavdelningarna räknar direktionen med att tvättinrättningen
vid serafimerlasarettet nedlägges och att tvätten från och med
den 1 juli 1939 skall utföras vid karolinska sjukhuset.

Statens nettoutgift för driften vid serafimerlasarettet under budgetåret
1939/40 har direktionen beräknat på följande sätt:

127,500

865,300

Utgifter.

Avlöningar.

Ordinarie tjänstemän . . kronor 393,300
Arvoden och särskilda
ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit
Avlöningar till övrig ickeordinarie
personal . .

Särskilda löneförmåner
till ordinarie och ickeordinarie
tjänstemän _

Rörligt tillägg å avlöning till ordinarie

tjänstemän (3 %)......_....... »

Dyrtidstillägg å avlöning till andra

tjänstemän (15 %) ......_....... *

Provisoriskt dyrortstillägg till andra

tjänstemän.............■..... *

Kompensation för familjepensionsavdrag
till extra ordinarie tjänstemän »

Provisorisk avlöning sförstärkning .... »_

Pensioner jämte dyrtidstillägg.............

Omkostnader...........................

Hyror för förhyrda bostäder (fastighetsfonden)
Fastighetens underhåll (fastighetsfonden).....

700 kronor 1,386,800

» 12,000

» 133,200

» 28,600

6,600

22,800 kronor 1,590,000

..... » 29,500

» 1,357,500

...... » 67,000

...... » 83,000

Summa beräknade utgifter för driften kronor 3,127,000

Inkomster.

Inkomster vid serafimerlasarettet................kronor 1,935,415

» av hyror för till enskilda upplåtna lokaler
(fastighetsfonden) ............................ _34,000

Summa beräknade inkomster kronor 1,969,415
Statens nettoutgift för driften i avrundat tal kronor 1,158,000.

8

Statsutskottets utlåtande Nr 205.

Departementschefen har anfört huvudsakligen följande:

Såsom av det föregående framginge, kunde karolinska sjukhuset under
nästa budgetar träda i verksamhet, såvitt anginge de delar av sjukhuset,
som inginge i den nu under arbete varande byggnadsetappen. De beräkningar
rörande de årliga driftkostnaderna, som framlagts av direktionen för
karolinska sjukhuset, innefattade betydande kostnadsökningar i jämförelse
med de ursprungligen beräknade kostnaderna för sjukhuset. Att så blivit
förhållandet hade sin förklaring i ett flertal olika omständigheter. Sålunda
hade anspråken på sjukhusens utrustning och vårdmöjligheter stigit samtidigt
som sjukvårdens allmänna standard under det senaste decenniet i
vissa avseenden avsevärt höjts. Sedan år 1930 hade vidare löneregleringar
genomförts för bland annat karolinska sjukhusets och seraf imerlasarettets
personal och arbetstiden reglerats för sjukvårdspersonalen. Numera kunde
dessutom en bestämd gräns mellan sjukvårdande samt vetenskaplig och
undervisande verksamhet icke dragas, varför vissa utgifter för undervisningen,
som tidigare belastat karolinska institutets stat, överförts till sjukhusets
stat, vilket i höjande riktning påverkat sjukhusets anslagsbehov.

Det syntes departementschefen emellertid knappast med ledning av de
föreliggande utredningarna kunna med säkerhet bedömas, huruvida de avsevärda
kostnadsökningarna i förhållande till de ursprungliga, riksdagen
förelagda beräkningarna måste i sin helhet anses såsom nödvändiga. Enligt
departementschefens mening hade det därför varit önskvärt, om frågan
rörande personalorganisationen vid karolinska sjukhuset kunnat underkastas
förnyad utredning, innan förslag i ämnet förelädes riksdagen. Då
sjukhuset beräknades komma i full verksamhet under nästa budgetär, medgåve
dock tiden icke sådant uppskov.

I sakens nuvarande läge förordade departementschefen, att förslag till
sjukhusets personalorganisation framlades för årets riksdag med utgångspunkt
från direktionens beräkningar och de i anledning därav avgivna yttrandena.
Det torde emellertid få ankomma på Kungl. Majit, att, med iakttagande
av nödig försiktighet, bestämma, i vilken utsträckning och ordning
organisationsförslaget borde genomföras under nästa budgetår. Efter ytterligare
utredning i ämnet och med ledning av vunnen erfarenhet syntes frågan
örn personalorganisationen vid ifrågavarande sjukhus böra ånyo i
sinom tid underställas riksdagen.

För ett uppskov med det definitiva ställningstagandet till personalorganisationen
talade även vanskligheten att ställa en säker prognos rörande
patientfrekvensen vid karolinska sjukhuset. Det ville förefalla, som om
sjukhusdirektionen i sina föreliggande kostnadskalkyler utgått från en relativt
hög beläggningssiffra. Departementschefen hade ingående övervägt
lämpligheten av att med hänsyn till osäkerheten rörande sjukhusverksamhetens
blivande omfattning räkna med ett proportionsvis större antal ickeordinarie
befattningshavare än som förutsattes skola anställas enligt sjukhusdirektionens
föreliggande anslagsberäkningar. Närmast på grund därav,
att ett sådant förfaringssätt skulle försämra möjligheterna att för karolinska
sjukhuset förvärva den bästa möjliga personalen, hade departementschefen
ej ansett sig böra tillstyrka en sådan anordning.

Vad åter anginge serafimerlasarettet, funne departementschefen sig i
sakens nuvarande läge kunna i huvudsak godtaga de av direktionen angivna
riktlinjerna som grund för anslagsberäkningarna för nästa budgetår.

Statsutskottets utlåtande Nr 205.

0

Till stöd för det i motionerna 1:278 och 11:433 framställda
yrkandet har anförts bland annat följande:

I 1928 års sjukhuslag, som dock icke äger tillämpning beträffande serafimerlasarettet
och karolinska sjukhuset, stadgas i 19 § bland annat att, i
den mån ej mellan den, som driver sjukhuset, och vederbörande ansvarige
läkare överenskommits, att läkaren ej må mottaga särskild ersättning för
vård av person, som intagits å halven skilt eller enskilt rum, må läkaren för
undersökning, behandling eller skötsel av sådan person mottaga frivilligt
tillbjuden ersättning; dock må i intet fall ersättning för dylik åtgärd begäras.
Det åligger medicinalstyrelsen att till ledning för den som vill erlägga
dylik ersättning utfärda en för sjukhuset avsedd taxa (rådgivande taxa;.

Denna bestämmelse utgör en kompromiss mellan tvenne olika uppfattningar,
nämligen å ena sidan att, i likhet med vad som gäller i fråga om
patienter å allmän sal, läkare skall äga varken begära eller mottaga ersättning
av patienter å enskilt och halvenskilt rum och å andra sidan, att läkare
skall hava rätt såväl att begära som att mottaga ersättning av sagda patienter.

När sedermera särbestämmelser infördes för sjukhusen i Stockholm och
Göteborg, hänvisades i dessa beträffande här förevarande fråga till motsvarande
stadgande i sjukhuslagen. Även här förefinnes sålunda möjlighet
att välja mellan taxesystemet och ett system, där läkare, eventuellt mot
lönekompensation, avstått från rätten att mottaga dylik ersättning från
rumspatienter.

I det år 1937 utfärdade reglementet för serafimerlasarettet och karolinska
sjukhuset har upptagits endast alternativet med rådgivande taxa. Det
åligger medicinalstyrelsen att på framställning av direktionen till ledning
för den, som vill lämna dylik ersättning, utfärda en för sjukhusen avsedd
taxa, som skall finnas tillgänglig å rum med enskild eller halvenskild
vårdplats.

Något motiv för att endast taxesystern här ansetts böra komma i fråga
har motionären veterligen icke framförts, och riksdagen synes icke hava
beretts tillfälle taga ställning till vilke Idera av de båda ovan nämnda systemen,
som vore att föredraga i nu omförmälda fall.

Då frågan om de båda sjukhusens personalorganisation nu förelagts
riksdagen, synes det vara motiverat att överväga, huruvida det icke vore
lämpligare att bevilja de ansvariga läkarna höjning av de föreslagna arvodena
mot att dessa avstå från rätten att mottaga ersättningar av patienter
å enskilt och halvenskilt rum. Systemet med rådgivande taxa är nämligen
rent principiellt otillfredsställande och har i praktiken visat sig vara förenat
med nackdelar.

Taxesystemet utgör icke någon idealisk lösning av föreliggande ersättningsfråga.
Landstingen hava också i rätt stor omfattning övergivit detta
system och i stället beviljat läkarna lönekompensation, för att de avstått
från rätten att mottaga ersättning av hithörande patienter (evalvering).
De landsting, som hittills helt infört det s. k. evalveringssystemet, liro
Stockholms, Södermanlands, Kalmar norra, Göteborgs och Bohus, Örebro,
Kopparbergs, Gävleborgs och Västerbottens läns landsting. Dessutom hava
landstingen i Östergötlands, Kalmar södra, Blekinge och Skaraborgs län
genomfört evalvering för vissa läkare, i främsta rummet röntgenläkarna.
I en del andra landsting pågå för närvarande utredningar i syfte att övergå

10

Statsutskottets utlåtande Nr 205.

Utskottet.

från taxesystemet till eval verl ngssys terne t. Vid evalveringens beräknande
hava landstingen gatt fram efter olika linjer, vanligen lia läkarna beviljats
en fast ersättning, i andra fall har ersättningsbeloppet fixerats med hänsyn
till beläggningen etc. Gemensamt för alla är, att kostnaderna för hithörande
ersättningar helt täckts genom höjning av legosängsavgifterna å enskilda
och halvenskilda rum.

Det kan enligt motionärernas mening anses vare sig riktigt eller lämpligt
att för framtiden stadfästa taxesystemet vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet.
Icke minst vore detta olyckligt för landstingen, som nu
sträva efter att likvidera detta system. Då karolinska sjukhuset nu skall
organiseras samt anställnings- och löneförhållanden för där verksamma
läkare regleras, synes tiden vara inne att taga förevarande spörsmål under
allvarlig omprövning. Om redan taxesystemet visat sig mindre lämpligt beträffande
de relativt små landsortslasaretten, måste detta i än högre grad
bliva fallet beträffande det stora karolinska sjukhuset, med ett flertal specialläkare,
vilka kräva sin anpart av de frivilligt bjudna ersättningarna.
Såsom av exemplet från lanstingen framgår, behöver någon merkostnad för
staten icke befaras, örn taxesystemet slopas.

Frågan kan emellertid icke lösas utan föregående utredning. I avvaktan
på denna bör därför beträffande de ansvariga läkarna vid ifrågavarande
sjukhusen såsom villkor för åtnjutande av de föreslagna löneförmånerna
uppställas, att de skola vara skyldiga att underkasta sig en eventuell evalvering
av ersättningarna från patienter å enskilda och halvenskilda rum.

Utskottet har velat ansluta sig till de av departementschefen anförda
allmänna synpunkterna beträffande föreliggande mycket omfattande organisations-
och anslagsfråga och anser sig i likhet med departementschefen
böra framhålla vikten av att försiktighet iakttages när det gäller genomförandet
av den föreslagna organisationen för karolinska sjukhuset. Utskottet
har alltså intet att erinra mot att det må ankomma på Kungl. Maj:t
att bestämma, i vilken utsträckning och ordning organisationsförslaget bör
under nästa budgetår genomföras. Följaktligen bör också såsom departementschefen
framhållit med personalorganisationen vid sjukhuset sammanhängande
frågor ånyo i sinom tid bliva föremål för riksdagens prövning.

I samband med de allmänna synpunkterna på sjukhusorganisationen
har utskottet till behandling upptagit det i motionerna I: 278 och II: 433
framställda yrkandet angående utredning örn införande av förbud för vissa
för sjukvården ansvariga läkare vid karolinska sjukhuset och serafim erla sa -rettet att mottaga frivilligt tillbjudna ersättningar å enskilda och halvenskilda
rum samt att såsom villkor för en av motionärerna angiven lönereglering
för nämnda läkare uppställa villkoret att de skola vara skyldiga
underkasta sig eventuell evalvering av nämnda ersättningar. Motionärerna
hava framhållit att frågan örn taxesystemets avskaffande under den senaste
tiden varit föremål för prövning inom vissa landstingsområden samt att åtskilliga
landsting redan övergivit detta system och i stället beviljat läkarna
lönekompensation för att de avstått från rätten att mottaga ersättningar
av ovannämnda slag (evalvering). Vid evalveringssystemets genomförande

Statsutskottets utlåtande Nr 205.

11

hava emellertid olika grunder för ersättningsbeloppens beräknande och fastställande
blivit tillämpade. I vissa fall hava sålunda ersättningarna bestämts
till fixt angivna belopp för viss tid, medan åter i andra fall ersättningsbeloppen
utgå efter en glidande skala, uppbyggd med hänsyn till patientantal,
beläggningsdagar m. m. I allmänhet hava landstingsområdena och motsvarande
stadskommunala enheter i samband med evalveringssystemets införande
vidtagit höjning av legosängsavgifterna å enskilda och halvenskilda
rum. Föreliggande fråga kan givetvis ses ur mycket olika synpunkter, men
utskottet hyser den uppfattningen att en utredning bör komma till stånd, i
syfte att klarlägga möjligheterna av en evalverings genomförande även vid
de statliga sjukhusen och de ekonomiska konsekvenserna av en dylik åtgärd.
Utskottet förbiser icke att, när det gäller karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet,
betydande svårigheter måste uppstå vid genomförandet av
ett förslag av den innebörd motionärerna avsett, med hänsyn till den medicinska
undervisningens behov av att kunna förvärva och bibehålla de bästa
lärår- och läkarkrafterna samt den konkurrens örn dessa krafter, som är tillfinnandes
särskilt i huvudstaden. Ej heller bör den omständigheten förbises
att gällande lönereglering för professorerna vid statsuniversiteten och karolinska
institutet utarbetats efter enhetliga grunder och att en evalvering vid
statens i motionerna angivna sjukhus måste inverka på löneförhållandena
för vissa medicinska professurer i både Uppsala och Lund. Motionärerna
hava därjämte tydligen förbisett att det nu icke är fråga om någon allmän
lönereglering för de i motionerna åsyftade professorerna (överläkarna) och
att den höjning av överläkararvodena, som av Kungl. Maj:t föreslagits,
endast har avseende på vissa av ifrågavarande befattningshavare. Då utskottet
likväl ansett sig böra ansluta sig till motionärernas utredningskrav,
vill utskottet särskilt betona, att utskottet är av den uppfattningen
att de läkare vid ifrågavarande undervisningssjukhus, för vilka en evalvering
eventuellt skulle kunna ifrågakomma, härvid icke böra i allmänhet
försättas i sämre ekonomisk ställning än den, som innehaves av motsvarande,
vid de kommunala sjukhusen i huvudstaden och universitetsstäderna
anställda läkarna. Vidare måste hänsyn tagas till de mycket väsentliga
skiljaktigheter, som nu förefinnas beträffande avlöningen till ifrågavarande
grupper av läkare och de av landsting och kommuner anställda
läkarna såväl i fråga om uppbärandet av poliklinikavgifter som beträffande
vissa andra förmåner. Utskottet utgår emellertid ifrån att den utredning,
som i föreliggande fråga synes böra komma till stånd, blir förutsättningslös
och att alla på frågan inverkande faktorer komma att allsidigt bliva
belysta och prövade.

12

Statsutskottets utlåtande Nr 205.

Utskottet.

lil. Anslag till avlöningar vid karolinska sjukhuset.

1. Nuvarande förhållanden.

I riksstaten för budgetåret 1938/39 är under åttonde huvudtiteln förslagsanslaget
till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Avlöningar
uppfört med 522,400 kronor.

2. Sjukhusets läkemedelsförsörjning.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att garnisonssjukhusets apotek skall anslutas
till karolinska sjukhuset. Förslag angående apotekets organisation
och personal har i annat sammanhang anmälts av chefen för försvarsdepartementet.
Chefen för ecklesiastikdepartementet har för sin del icke haft
något att erinra mot att sjukhusets läkemedelsförsörjning omhänderhaves
av nämnda apotek och att apoteket även i fortsättningen kommer att stå
under förvaltning av arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse. Chefen för ecklesiastikdepartementet
har dock utgått ifrån att samråd härvid komme
att äga rum med direktionen för karolinska sjukhuset.

Utskottet, som framdeles kommer att avgiva utlåtande angående ifrågavarande
apoteks organisation och personal, har icke funnit anledning till
erinran mot Kungl. Maj:ts nu ifrågavarande förslag.

3. Psykiatriska klinikens förläggande till karolinska

sjukhuset.

Vidkommande denna fråga erinrar direktionen, att Kungl. Maj:t den
6 maj 1938 uppdragit åt medicinalstyrelsen att i samråd med direktionen
verkställa utredning rörande utrustning och personalbehov för psykiatriska
kliniken och polikliniken. Sådant samråd hade ägt rum, och direktionen
hade kommit till den uppfattningen, att ifrågavarande klinik borde
jämställas med övriga kliniker vid sjukhuset och sålunda ställas direkt
under direktionens förvaltning. Den psykiatriska klinikens förläggande till
karolinska sjukhuset vore nämligen enligt direktionens mening — liksom
frågan örn övriga kliniker — ett undervisningsintresse. Under sådana förhållanden
syntes det direktionen självfallet, att den nya kliniken infogades
i karolinska sjukhusets organisation på samma sätt som övriga specialkliniker.
Erforderliga anslag för klinikens drift borde därför inräknas i
övriga för sjukhuset avsedda, å åttonde huvudtiteln anvisade avlöningsoch
omkostnadsanslag. Härav skulle följa, att inkomster på grund av denna
kliniks drift icke skulle särskilt redovisas utan ingå bland övriga inkomster
vid sjukhuset. Av anförda skäl syntes anslag till psykiatriska klinikens ut -

Statsutskottets utlåtande Nr 205.

13

rustning jämväl böra ställas till direktionens förfogande och anvisas å åttonde
huvudtiteln. I enlighet härmed hade direktionen vid beräknandet av
sjukhusets personal- och anslagsbehov medtagit jämväl psykiatriska kliniken.

Ledamoten av direktionen, statskommissarien H. K. H. Tottie har med
avseende å psykiatriska klinikens ställning m. m. anfört skiljaktig mening
och ifrågasatt om icke kostnaderna för åtminstone den egentliga vården
vid kliniken — liksom kostnaderna för sinnessjukvården i allmänhet —
borde upptagas under femte huvudtiteln och i så fall lämpligen på sådant
sätt, att — ehuru avlönings- och omkostnadsstater för psykiatriska kliniken
inginge i karolinska sjukhusets allmänna stat — särskilda ersättningsanslag,
i så fall ett för avlöningar och ett för kostnader i övrigt, redovisades under
femte huvudtiteln att direkt tillgodoföras direktionen efter vissa genom
överenskommelse närmare angivna summariska grunder.

Departementschefen har anfört:

Efter samråd med chefen för socialdepartementet hade departementschefen
kommit till den uppfattningen, att det av organisatoriska och praktiska
skäl syntes lämpligast, att kliniken, på sätt direktionen förordat, infogades
som en specialklinik i karolinska sjukhuset och att å åttonde huvudtiteln
anvisades medel till avlöningar och omkostnader m. m. för ifrågavarande
klinik. Härvid förutsatte departementschefen, att åttonde huvudtiteln
icke erhölle ersättning från femte huvudtiteln för ifrågavarande utgifter för
sinnessjukvården. Denna ståndpunkt överensstämde för övrigt med det
förslag, som av departementschefen i det följande framlades rörande redovisning
å rilcsstaten av vissa utgifter för garnisonssjukvården. Departementschefen
finge här erinra, att chefen för socialdepartementet i 1939 års
femte huvudtitel under punkten 101 räknat med en minskning med 65,000
kronor av anslaget till avlöningar vid statens sinnessjukhus, föranledd av
att kostnaderna för personal vid psykiatriska sjukhuset överfördes till anslag
under åttonde huvudtiteln.

Utskottet har icke velat motsätta sig departementschefens förslag örn
anvisande å åttonde huvudtiteln av anslag för den psykiatriska kliniken.
Utskottet återkommer emellertid till denna fråga i samband med behandlingen
av spörsmålet örn redovisning å riksstaten av vissa utgifter för garnisonssjukvården.

4. Central ledning av karolinska sjukhuset och
serafimerlasarettet.

Sjukhusdirektionen. De uti gällande reglemente för serafimerlasarettet
och karolinska sjukhuset meddelade bestämmelserna örn direktionens arbetsformer
hade visat sig synnerligen betungande för direktionens ledamöter,
och det kunde förväntas, att denna olägenhet bleve ännu mera framträdande,
då karolinska sjukhuset kommit i full drift. Direktionen hade funnit sig
böra föreslå en ändrad organisation av sjukhusens centrala ledning.

Utskottet.

14

Statsutskottets utlåtande Nr 205.

För att söka skapa en arbetsduglig delegation, som under direktionen
skulle kunna handlägga smärre ärenden av löpande beskaffenhet och även
vissa andra frågor, vilka krävde skyndsam behandling, hade direktionen
ansett önskvärt, att en tjänstemannaorganisation — ett arbetsutskott —
bildades, som lämpligen skulle bestå av en läkare — styresman för båda
sjukhusen, en ekonomidirektör, vilken till huvudsaklig uppgift skulle hava
handläggningen av vissa till direktionen hörande ärenden av administrativ
och ekonomisk art, ävensom sysslomannen vid vederbörande sjukhus, den
senare såsom föredragande av ärenden, som berörde sjukhuset i fråga.

Direktionens sekreterare och ombudsman borde såsom ledamot inträda
i arbetsutskottet vid behandlingen av ärenden, som krävde juridisk sakkunskap
eller där eljest hans biträde med hänsyn till ärendets natur kunde påkallas
av arbetsutskottet.

Beträffande avlöningsförmåner m. m. till styresmannen, ekonomidirektören
och sekreteraren-ombudsmannen föresloge direktionen, att styresmannen
tillerkändes ett ärligt arvode av 24,000 kronor, att ekonomidirektören
såsom ordinarie befattningshavare placerades i lönegraden A 30 oell att
sekreteraren-ombudsmannen finge sitt arvode — nu 3,600 kronor, därav
2,400 kronor på karolinska sjukhusets stat och 1,200 kronor på serafimer -lasarettets stat — höjt till 4,500 kronor, fördelat å de båda sjukhusen med
3,000 kronor, respektive 1,500 kronor.

Direktionens kansli skulle bestå av en ordinarie kansliskrivare i lönegraden
A 11, ett kanslibiträde i lönegraden e. o. 7 och ett kontorsbiträde i
lönegraden e. o. 4

I avseende å den ekonomiska förvaltningen, som direktionen hade att
handhava, vore i gällande reglemente för sjukhusen på förslag av riksräkenskapsverket
intagna föreskrifter om skyldighet för direktionen att
genom någon av sina ledamöter utöva särskild kontroll över räkenskaper
och verifikationer samt bestyrka riktigheten av meddelade kassa- och inventeringsbesked.
För framtiden torde anledning föreligga att bibehålla
i någon form en kassakontrollant inom direktionen i huvudsaklig anslutning
till de allmänna synpunkter, som föranlett den nuvarande reglementsföreskriften.
Till kassakontrollanten syntes böra utgå ett arvode av 2,400
kronor, varav 1,500 kronor på karolinska sjukhusets stat och 900 kronor
på serafimerlasarettets stat. För närvarande funnes på lasarettets stat
upptaget ett arvode å 1,200 kronor till kassakontrollanten.

Myndigheterna m. fl. Direktionens förslag beträffande den centrala ledningen
av karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet har i remissyttrandena
framkallat åtskilliga invändningar.

Statskontoret har förordat en sjukhusdirektör — som icke behövde vara
läkare — såsom chef för sjukhusen med placering i lönegraden C 8. Hans
uppgift skulle bliva att främst handlägga ekonomiska och administrativa
frågor. För de sjukvårdande uppgifterna skulle vid vartdera sjukhuset finnas
en såsom styresman förordnad överläkare med arvode. Arvode åt kassakontrollant
borde ej utgå och sekreterararvodet bibehållas vid det nuvarande.
Allmänna civilförvaltningens lönenämnd har för sjukhuschefen ifrå -

Statsutskottets utlåtande Nr 305.

15

gasatt en lönegradsplacering i C 13 eller C 14. Beträffande kassakontrollantoch
selcreterararvodena har lönenämnden hävdat samma mening som
statskontoret. Karolinska institutets lärarkollegium har föreslagit, att någon
gemensam chef för de båda sjukhusen icke skulle tillsättas, utan att
en klinikchef (professor) på vartdera sjukhuset skulle tjänstgöra som styresman
(direktör) mot särskilt arvode. För de ekonomiska ärendenas behandling
skulle finnas en för sjukhusen gemensam direktörsassistent. I särskilda
yttranden tillstyrkte dels professor Forssell, dels ock professorerna Nanna
Svartz, Berve7i och Söderlund en gemensam direktörsbefattning för karolinska
sjukhuset och serafimerlasarettet, vilken befattning skulle beklädas
med en i juridiska, administrativa och ekonomiska ting väl kvalificerad
person. Såsom vice direktör skulle utses en på respektive sjukhus arbetande
klinikchef. Kanslerns uppfattning har i huvudsak sammanfallit med den,
varåt nyssnämnda fyra reservanter inom lärarkollegiet givit uttryck.

Departementschefen, som i likhet med direktionen och flertalet myndigheter
ansett karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet böra erhålla en
gemensam chef, har härom anfört huvudsakligen följande:

Löneställningen för sjukhusdirektören ansåge departementschefen icke böra
bestämmas från den utgångspunkten, att denne borde vara läkare. Starka
skäl talade för att för ändamålet borde kunna tagas i anspråk en icke-läkare.
Vad i detta avseende yttrats av statskontoret, av vissa reservanter inom
karolinska institutets lärarkollegium — bland vilka befunne sig serafimerlasarettets
nuvarande direktör och direktören för den redan i verksamhet
varande delen av karolinska sjukhuset — samt av kanslern för rikets universitet
syntes departementschefen i hög grad befogat. De frågor, som
komme att åvila sjukhuschefen torde till övervägande del bliva av administrativ,
organisatorisk och ekonomisk art. Detta arbete komme att taga
sjukhuschefens tid helt i anspråk, varför det redan av denna anledning icke
syntes möjligt att besätta ifrågavarande post med en läkare, som tillika
vore akademisk lärare eller skulle vara verksam jämväl som läkare. Med
hänsyn härtill syntes det lämpligast, att nämnda befattning rekryterades
med en inom det administrativa och ekonomiska området utbildad och
hemmastadd person. Ehuru departementschefen alltså närmast utginge
ifrån, att en icke-läkare avsåges för ifrågavarande befattning, ansåge departementschefen
det dock icke böra vara uteslutet, att även en läkare,
som besutte särskilda för denna chefstjänst erforderliga egenskaper och insikter
i administrativa och ekonomiska frågor, borde kunna ifrågakomma
till densamma.

Sjukhusdirektören torde böra av Kungl. Majit tillsättas medelst förordnande
på viss tid. Med hänsyn till de krävande och ansvarsfulla arbetsuppgifter,
som kunde beräknas komma att åvila sjukhusdirektören, och da
det vore angeläget, att för uppdraget förvärvas en högt kvalificerad person,
föresloge departementschefen att sjukhusdirektören placerades i lönegraden
C 10. Skulle en läkare komma att bekläda sjukhusdirektörsbefattingen,
syntes det villkoret böra uppställas, att han icke skulle äga rätt
att utöva enskild praktik. Det torde ankomma pä Kungl. Majit att meddela
närmare bestämmelser angående tillsättning av ifrågavarande befatt -

16

Statsutskottets utlåtande Nr £05.

liing och rörande sjukhusdirektörens arbetsuppgifter. Därvid borde föreskrivas,
att han skulle deltaga i direktionens sammanträden men ej i dess
beslut, dock med rätt för honom att få avvikande mening antecknad till
protokollet.

Ekonomi direktörst jönsten syntes enligt departementschefens mening vid
bifall till det sålunda framställda förslaget icke bliva erforderlig. De uppgifter,
vilka avsetts att läggas på ekonomidirektören, borde i stället fördelas
mellan sjukhusdirektören, sysslomännen och sekreteraren. För sysslomännen
förordade departementschefen en lönegradsplacering i A 24.

En höjning av sekreterararvodet ansåge sig departementschefen för närvarande
icke kunna förorda.

Beträffande förslaget om inrättande av två vicedirektörsbefattningar
har departementschefen yttrat bland annat:

Det syntes önskvärt, att sjukhusdirektören vid sin sida erhölle sakkunniga
målsmän för sjukvårds- och undervisningssynpunkterna. I sådant avseende
hade förslag framställts om att en klinikchef vid vartdera sjukhuset
skulle förordnas såsom vicedirektör. Detta förslag gåve departementschefen
sin anslutning, varvid departementschefen dock utginge från att vicedirektörernas
verksamhet närmast inriktades på frågor av sjuk vårdskaraktär
och huvudsakligen bleve av rådgivande natur. Departementschefen ansåge
det skäligt, att vicedirektörerna erhölle visst arvode och finge i sådant
avseende föreslå ett belopp av 1,800 kronor vid vartdera sjukhuset. Å dessa
arvoden torde dyrtidstillägg icke böra utgå. Vicedirektörerna borde utses
för en tid av förslagsvis tre år. Under nästa budgetår, då den nuvarande
direktörsbefattningen vid serafimerlasarettet syntes övergångsvis böra bibehållas,
borde dock vicedirektör vid serafimerlasarettet icke tillsättas.

Med hänsyn till att departementschefen icke funnit sig böra tillstyrka
förslaget örn inrättande av en ekonomidirektörsbefattning ansåge han befogat,
att en av direktionens ledamöter tills vidare fungerade såsom kassakontrollant
och härför uppbure särskilt arvode, vilket departementschefen på
grund av det ökade arbete och ansvar, som måste följa med igångsättandet
av driften vid ett flertal kliniker vid karolinska sjukhuset, föresloge förhöjt
med 600 kronor till 1,800 kronor, varav 1,200 kronor borde belasta karolinska
sjukhusets stat och 600 kronor serafimer!asarettets stat. Å detta arvode
borde dyrtidstillägg icke utgå.

I avvaktan på närmare erfarenheter rörande arbetsuppgifternas omfattning
syntes det departementschefen tillräckligt, örn i direktionens kansli
i stället för enligt direktionens förslag en ordinarie kansliskrivare i lönegraden
A 11, ett extra ordinarie kanslibiträde i 7 lönegraden och ett extra
ordinarie kontorsbiträde i 4 lönegraden för närvarande inrättades endast
de två sistnämnda befattningarna.

Det i innevarande budgetårs stat upptagna arvodet till en expert hos
direktionen ansåge departementschefen kunna utgå ur staten för nästa
budgetår.

Statsutskottets utlåtande Nr £05. 17

Enligt utskottets mening föreligga för närvarande mycket stora svårigheter
för ett säkert bedömande av frågan huru karolinska sjukhusets och
serafimerlasarettets centrala ledning för framtiden bör definitivt ordnas.
Den personalorganisation, som av departementschefen för detta ändamål
angivits, är måhända alltför knappt tillmätt, men i frågans nuvarande läge
anser utskottet dock skäl föreligga att i avvaktan på närmare erfarenhet nu
stanna vid Kungl. Maj:ts förslag. Departementschefen har också i annat
sammanhang haft anledning framhålla (sid. 86 i propositionen) att de arbetsuppgifter,
som under nästa budgetår komma att åvila sjukhusadministrationen,
torde bliva av särskilt krävande beskaffenhet. Utskottet vill
därför betona, att Kungl. Maj:t bör, därest så visar sig nödvändigt, äga
befogenhet att inom ramen av de medel, som ställas till direktionens förfogande,
ordna den personalförstärkning, som må visa sig erforderlig. En
dylik förstärkning lärer nämligen kunna förutses bliva behövlig icke minst
under den period, då sjukhusets verksamhet skall påbörjas. I detta sammanhang
vill utskottet med hänsyn till av departementschefen på skilda
ställen i propositionen gjorda uttalanden framhålla, att utskottet anser sig
böra utgå ifrån att då det gäller genomförandet av ledningens organisation
i detalj särskild vikt lägges vid de ekonomiska synpunkterna, så att dessa
vid sidan av undervisningens och sjukvårdens krav komma till sin rätt.
Utskottet vill jämväl framhålla önskvärdheten av att när så låter sig göra
den tidigare i utsikt ställda revisionen av gällande sjukvårdsavtal beträffande
karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet genomföres samt att
organisationen av de båda statliga sjukhusen sker efter i möjligaste mån
enhetliga grunder.

5. Ändrad lönegradsplacering för viss personal.

Direktionen har yttrat, att direktionen vid uppgörandet av förslag till
personalstater utgått från den av 1937 års riksdag beslutade löneregleringen
för serafimerlasarettet och karolinska sjukhuset. På grund av särskilda förhållanden
hade direktionen emellertid funnit sig böra föreslå jämkningar i
Iönegradsplaceringarna för vissa befattningar ävensom föreslå inrättande
av en del nya tjänster. Sålunda har direktionen föreslagit, att samtliga
eldare skulle placeras i 6 lönegraden, att sjukbärare och gårdskarlar skulle
uppflyttas från 4 till 5 lönegraden, i vilken lönegrad jämväl skulle placeras
förråds- och transportmän, att kokerskebefattningarna skulle uppflyttas
från 1 till 2 lönegraden, att järsta kokerska skulle placeras i lönegraden
e. o. 2, att badbiträdena under benämningen baderskor skulle placeras i
lönegraden e. U. 5 samt att kallskänka skulle placeras i 1 lönegraden.

Departementschefen har icke funnit annan erinran mot ifrågavarande förslag
än att med den ifrågasatta uppflyttningen av eldarna tills vidare borde

Bihang till riksdagens jrrotokoll 1939. 6 sami. Nr SOS. 2

Utskottet.

18

Statsutskottets utlåtande Nr 805.

Utskottet.

Utskottet.

anstå för att upptagas till prövning i samband med den allmänna översynen
av personalförteckningarna inom civilförvaltningen.

Utskottet biträder vad departementschefen föreslagit.

6. överflyttning av personal från garnisonssjukhuset m. m.

I anslutning till ett av direktionen i ämnet framställt förslag har departementschefen
icke haft något att erinra mot att sådana befattningshavare
vid garnisonssjukhuset, vilka icke förflyttades till garnisonsavdelningama
vid karolinska sjukhuset, erhölle företräde vid anställandet av personal vid
övriga avdelningar å sistnämnda sjukhus. Härvid förutsattes, att befattningshavare,
som sålunda kunde komma att överflyttas, icke skulle vidkännas
minskning i sina avlöningsförmåner.

Utskottet ansluter sig till vad departementschefen anfört.

7. Behovet av läkarpersonal m. m.

Sjukhusdirektionen. Överläkarna vid karolinska sjukhusets kliniker
och avdelningar bomme, yttrar direktionen, att innehava sina befattningar
i egenskap av professorer vid karolinska institutet såsom tidigare
varit fallet med överläkarna vid serafimerlasarettet. Undantag härifrån
utgjorde överläkaren vid radiumhemmets gynekologiska avdelning,
vilken vore placerad som ordinarie tjänsteman å sjukhusets stat, samt
överläkaren vid gymnastikavdelningen. Sistnämnda befattning, förutsatte
direktionen, skulle komma att innehavas av läraren i sjukgymnastik med
sjukdomslära vid gymnastiska centralinstitutet i likhet med vad som jämlikt
Kungl. Maj:ts beslut den 31 maj 1935 varit fallet vid serafimerlasarettet.

Vid serafimerlasarettet hade till överläkarna med undantag av överläkaren
vid gymnastikavdelningen utgått särskilt arvode. Direktionen ansåge,
att så borde bliva förhållandet även vid karolinska sjukhuset och att arvode
måtte bestämmas till 1,500 kronor såsom redan skett för överläkaren
vid radiumhemmets allmänna avdelning.

Något arvode till överläkaren vid gymnastikavdelningen hade direktionen
icke ansett sig kunna föreslå, då en år 1936 gjord framställning örn
sådant arvode icke bifallits.

Till föreståndaren för den patologiska avdelningen, vilken föreståndare
vore professor vid karolinska institutet, hade ej beräknats särskilt arvode
i egenskap av avdelningsföreståndare. Däremot avsåges, att han skulle
uppbära särskild ersättning för år för vissa ur sjukvårdssynpunkt erforderliga
undersökningar, vartill anslag beräknats i omkostnadsstaten.

Direktionen hade funnit, att en särskild biträdande läkartjänst
behövde inrättas vid envar av medicinska och kirurgiska klinikerna,

Statsutskottets utlåtande Nr 205.

19

kvinnokliniken, öron-, näs- och halskliniken, ögonkliniken och röntgendiagnostikavdelningen.
Härutöver beräknade direktionen en biträdande läkare
(narkosöverläkare) vid kirurgiska kliniken. För envar av ifrågavarande
läkare föresloge direktionen ett arvode av 7,500 kronor.

Direktionen ville framhålla, att befattningarna som biträdande läkare
vore nödvändiga med hänsyn till att klinikerna skulle få ett avsevärt större
sängantal än motsvarande kliniker tidigare haft samt att behovet av att vid
kliniken införa nya laboratoriemetoder och pröva nya terapeutiska hjälpmedel
vore i hastigt stigande, allt förhållanden, som bidroge till att öka klinikchefernas
arbetsbörda. Dessa chefer borde därför icke i sådan utsträckning
tagas i anspråk för de löpande göromålen, att de icke skulle hinna ägna
sina krafter åt arbetet på ifrågavarande delvis nya arbetsfält. Direktionen
utginge ifrån att de biträdande läkarna skulle kunna med sina arvodestjänster
förena anställning som biträdande läkare vid karolinska institutet
samt äga rätt till enskild praktik utom sjukhuset.

Vid psykiatriska kliniken skulle inrättas en befattning som andre läkare
i lönegraden A 26 med skyldighet för innehavaren av befattningen att utan
särskilt arvode vara konsulterande vid serafimerlasarettet.

I likhet med förhållandet vid serafimerlasarettet hade direktionen räknat
med särskilda biträdande läkare vid poliklinikerna och gymnastikavdelningen.

Vid sex polikliniker skulle de dock benämnas poliklinikföreståndare. Sålunda
beräknades en vid vardera av medicinska och kirurgiska poliklinikerna
med ett arvode av 7,500 kronor, en vid vardera av kvinnopolikliniken
och ögonpolikliniken samt två vid öron-, näs- och halspolikliniken,
varav en för poliklinikens phoniatriska avdelning, var och en med ett
arvode av 6,500 kronor.

Direktionen förutsatte, att de biträdande läkarna vid gymnastikavdelningen,
för vilka i staten uppförts arvoden med 4,800 kronor, såsom för
närvarande vore fallet vid serafimerlasarettet, även skulle tjänstgöra såsom
biträdande lärare vid gymnastiska centralinstitutet och härför uppbära
särskilda arvoden.

För tandpolikliniken beräknades en föreståndare med ett arvode av
3,500 kronor och en biträdande föreståndare med ett arvode av 3,000 kronor.
Vidare räknade direktionen med behovet för tandpolikliniken av en
tandläkare med ett arvode av 4,500 kronor för år.

Direktionen har ansett önskvärt, att en laborator anställdes å vart
och ett av de kliniskt-bakteriologiska, fysiologiska och kemiska centrallaboratorier,
som knutits till medicinska kliniken vid karolinska sjukhuset.
Dessa nya befattningar syntes enligt direktionens mening böra upptagas å
karolinska institutets stat.

Beträffande underläkare hade direktionen räknat med tre kategorier
såsom vid serafimerlasarettet och i samma lönegrad som där eller
23, 22 och 15 lönegraden för extra tjänstemän. Benämningarna föresloges
emellertid ändrade till förste, andre och tredje underläkare i stället för

20 Statsutskottets utlåtande Nr 205.

såsom för närvarande förste underläkare, underläkare och andre underläkare.

I fråga om semester för överläkare vore bestämmelser givna i gällande
reglemente för serafimerlasarettet och karolinska sjukhuset med undantag
för överläkaren vid röntgendiagnostikavdelningen. Denne borde i
likhet med överläkaren å röntgenavdelningen vid serafimerlasarettet åtnjuta
semester under högst 90 dagar årligen.

Biträdande överläkarna, poliklinikföreståndarna, biträdande läkarna
samt laboratorerna borde med undantag av poliklinikföreståndaren och
biträdande poliklinikföreståndaren vid tandpolikliniken årligen åtnjuta semester
under 30 dagar, biträdande överläkaren vid röntgendiagnostikavdelningen
dock under 60 dagar. Vid annan tjänstledighet syntes vad i
gällande avlöningsbestämmelser för icke-ordinarie befattningshavare vid
nyreglerade verk inom allmänna civilförvaltningen vore föreskrivet i fråga
örn extra ordinarie tjänstemän böra äga motsvarande tillämpning. I sådant
avseende och för bestämmande av vikariatsersättning i det fall, att sådan
tjänst uppehölles av annan underordnad läkare vid sjukhuset, samt för
tillämpning i övrigt å dem av det statliga lönesystemets allmänna grunder
syntes i tillämpliga delar böra gälla de i nådiga brevet av den 30 juni
1937 meddelade bestämmelserna för biträdande läkare vid serafimerlasarettet.

Direktionens förslag med avseende åläkarpersonalen vid karolinska
sjukhuset och denna personals fördelning på
olika kliniker och avdelningar — sådant det slutligt fullföljts
— framgår av följande tablå:

Kliniker och avdelningar

Lön eller
arvode
på sjuk-husets
stat

Kliniker och avdelningar

Lön eller
arvode
på sjuk-husets
stat

Medicinska kliniken.

Centrallaboratorierna:

1 överläkare-professor........

1,500

Medicinskt-kemiska laboratoriet:

1 biträdande läkare..........

7^500

1 laborator på karolinska insti-

1 poliklinikföreståndare . . .

7,500

tutets stat ...........

—

2 förste underläkare.......

e. 23

Medicinskt-fysiologiska labora-

3 andre underläkare, därav en på

toriet:

polikliniken.............

e. 22

1 laborator på karolinska insti-

2 tredje underläkare (en av dessa

tutets stat...........

—

avses skola tillsvidare biträda på

Medicinskt-bakteriologiska labora-

medicinskt-fysiologiska laboratoriet)

e. 15

toriet:

Medicinska garnisonsavdelningarna:

1 biträdande överläkare på fält-

1 tredje underläkare......

e. 15

läkarkårens stat.........

—

1 andre underläkare (avses skola

Kirurgiska kliniken.

tillsvidare biträda på medicinskt-

kemiska laboratoriet)......

e. 22

1 överläkare-professor........

1,500

1 assistent (amanuens) på fält-

1 biträdande läkare.........

7,500

läkarkårens stat.........

—

1 poliklinikföreståndare.......

7,500

Statsutskottets utlåtande Nr 205.

21

Lön eller

Lön eller

Kliniker och avdelningar

pä sjuk-

Kliniker och avdelningar

pä sjuk-

husets

husets

stat

stat

1 narkosöverläkare..........

7,500

4 förste underläkare.........

e. 23

2 förste underläkare.........

e. 23

4 andre underläkare.........

e. 22

e. 22

b) forskningsavdelningarna:

1 laborator i radiofysik.......

1 tredje underläkare.........

e. 15

A 26

Kirurgiska garnisonsavdelningarna:

1 assistent å svulstpatologiska forsk-

1 biträdande läkare på fältläkar-

ningsavdelningen..........

5,400

kårens stat............

—

1 assistent (amanuens) å svulstpato-

1 assistent (amanuens) på fält-

logiska forskningsavdelningen . . .

1,800

läkarkårens stat........

Psykiatriska kliniken.

Kvirin o kliniken.

1 överläkare-professor........

1,500

1 förste läkare............

A 26

1 överläkare-professor........

1,500

1 förste underläkare.........

e. 23

1 biträdande läkare .........

7,500

2 andre underläkare.........

e. 22

1 poliklinikföreståndare .......

6,500

2 förste underläkare.........

3 andre underläkare, därav en på

e. 23

Röntgendiagnostiska avdelningen.

polikliniken.............

e. 22

1 överläkare-professor........

1,500

2 tredje underläkare.........

e. 15

1 biträdande läkare .........

7,500

3 förste underläkare.........

e. 23

3 andre underläkare.........

e. 22

Öron-, näs- och halskliniken.

Fysikaliska avdelningen.

1 överläkare-professor........

1 biträdande läkare .........

1.500

7.500

1 andre underläkare.........

e. 22

1 poliklinikföreståndare .......

1 föreståndare för poliklinikens

6,500

Gymnastikavdelningen.

phoniatriska avdelning.......

6,500

1 överläkare-lärare i sjukgymnastik på

1 förste underläkare.........

e. 23

gymnastiska centralinstitutets stat

—

3 andre underläkare.........

e. 22

2 biträdande läkare i sjukgymnastik .

4,800

1 tredje underläkare.........

e. 15

Ögonkliniken.

T andpolikliniken.

1 överläkare-professor........

1,500

1 föreståndare.............

3,500

7,500

1 poliklinikföreståndare .......

1 förste underläkare.........

6,500
e. 23

1 biträdande föreståndare......

1 tandläkare..............

3,000

4,500

3 andre underläkare.........

e. 22

1 militärläkare på fältläkarkårens st at

—

Patologiska avdelningen.

1 föreståndare-professor på karolin-

Konung Gustaf V:s jubileumsklinik.

ska institutets stat.........

—

1 överläkare-professor........

1,500

1 prosektor på karolinska institutets
stat.................

a) radiumhemmet:

1 laborator på karolinska institutets

1 överläkare vid gynekologiska av-

stat.................

—

delningen..............

A 26

1 amanuens på karolinska institutets

2 biträdande läkare..........

e. o. 23

stat .................

—

22

Statsutskottets utlåtande Nr 805.

Departementschefen har med avseende å direktionens förslag beträffande
överläkarna icke funnit anledning till annan erinran, än att departementschefen
ställde sig tveksam mot förslaget att tillerkänna föreståndaren
för patologiska avdelningen särskild ersättning från omkostnadsanslaget.
I avvaktan pa närmare utredning i detta hänseende genom direktionens
försorg ansåge departementschefen sig böra som en tillfällig anordning för
nästa budgetår godtaga nämnda förslag. Frågan örn storleken av den ersättning,
som borde utgå från omkostnadsanslaget för ifrågavarande undersökningar,
upptoge departementschefen i samband med omkostnadsanslaget
i övrigt. Departementschefen förutsatte, att överläkararvodet vid psykiatriska
kliniken utginge först från och med den 1 februari 1940.

Vad anginge de föreslagna biträdande läkarbefattningarna ville departementschefen
anföra följande:

Det torde icke kunna förnekas, att direktionen anfört goda skäl för behövligheten
av ifrågavarande befattningar, vilkas inrättande med säkerhet
även skulle lända till fördel för undervisningen. Departementschefen vore
därför beredd att i princip tillstyrka direktionens förslag på denna punkt.
Dock hade departementschefen icke blivit övertygad om behovet av biträdande
läkare vid öron-, näs- och halskliniken samt vid ögonkliniken, där
antalet vårdplatser komme att utgöra endast 89 respektive 82. Departementschefen
tillstyrkte alltså, att inalles fem befattningar av denna art inrättades.
Allmänna civilförvaltningens lönenämnd hade ansett det föreslagna
arvodet a 7,500 kronor till biträdande läkarna jämförelsevis högt
med hänsyn till att de med sina tjänster skulle kunna förena anställning
som biträdande lärare vid karolinska institutet och äga rätt till enskild
praktik utom sjukhuset samt finge uppbära vikariatsersättning vid vikariat
för vederbörande avdelningsföreståndare. Då det läge i det allmännas
intresse att till dessa befattningar förvärva personer, väl kvalificerade både
för den sjukvårdande och för den undervisande verksamheten, ansåge departementschefen
sig emellertid böra biträda direktionens förslag, att ifrågavarande
arvoden bestämdes till 7,500 kronor för år. Departementschefen
hade intet att erinra mot att de biträdande läkarna förordnades av direktionen
för en tid av högst tre år. Befattningarna torde böra tillsättas först
sedan patientantalet å vederbörande vårdavdelningar uppginge till förslagsvis
90.

Inrättandet av befattningen som andre lärare vid psykiatriska kliniken
i lönegraden A 26 kunde departementschefen icke tillstyrka, utan förordade,
att denne befattningshavare avlönades medelst arvode, lämpligen bestämt
till 7,500 kronor. Det borde åligga denne befattningshavare att utan särskild
ersättning vara konsulterande vid serafimerlasarettet.

Emot lönesättningen för poliklinikföreståndarna hade departementschefen
icke något att erinra, ej heller mot att två biträdande läkare vid gymnastikavdelningen
med arvoden å 4,800 kronor för år uppfördes å sjukhusets
stat.

Statsutskottets utlåtande Nr %05.

23

Då departementschefen utgått från att en befattning som biträdande
läkare icke skulle inrättas vid öron-, näs- och halskliniken ville han icke
motsätta sig ett av direktionen ursprungligen framställt förslag örn upptagande
å denna klinik av en föreståndarbefattning för avdelningen för
endoskopi med ett arvode av 6,500 kronor.

Departementschefen ansåge, att med tillsättandet av befattningen som
biträdande föreståndare vid tandpolikliniken borde tills vidare anstå samt
att den vid jubileumsklinikens svulstpatologiska avdelning uppförda assistent-(amanuens-)
befattningen med arvode å 1,800 kronor borde utgå ur
staten.

Då departementschefen ansåge laboratorstjänsterna för centrallaboratorierna
vid sjukhuset nödvändiga för sjukvården, föresloge han befattningarnas
uppförande på sjukhusets stat. Till laboratorerna skulle utgå årsarvoden
med 6,000 kronor.

Vad anginge lönesättningen för underläkarna hade denna anslutits till
lönegradsplaceringen för dessa läkare vid serafimerlasarettet. Häremot syntes
enligt departementschefens uppfattning för närvarande intet vara att
erinra. En av föreningen Läkare i underordnad ställning, förordnade av
karolinska sjukhusets direktion, väckt fråga rörande förbättrade löneförmåner
för tredje underläkarna syntes böra beaktas i samband med pågående
utredning rörande löneställningen för läkarpersonak Med avseende å
antalet underläkartjänster anslöte departementschefen sig till direktionens
förslag.

Departementschefen tillstyrkte, att avdelningen för fysikalisk terapi uppdelades
i en avdelning för ljusbehandling och en avdelning för bad- och
elektricitetsbehandling. Förstnämnda avdelning borde underställas professorn
i radioterapi. Avdelningen för bad- och elektricitetsbehandling syntes
provisoriskt böra ställas under ledning av professorn i medicin, som till sitt
biträde borde erhålla en andre underläkare i 22 lönegraden för extra tjänstemän.

Emot direktionens framställning angående förmån av semester för överläkare
m. fl. hade departementschefen i huvudsak intet att erinra. Det torde
böra ankomma på Kungl. Majit att i sinom tid utfärda bestämmelser i
ämnet. I övrigt syntes direktionens förslag beträffande läkarper sonalens
antal och löneförmåner kunna biträdas.

De av departementschefen vidtagna ändringarna i direktionens förslag
äro av följande innebörd:

1. Biträdande läkarbefattningarna vid öron-, näs- och halskliniken samt
vid ögonkliniken utgå.

2. Andre läkaren vid psykiatriska kliniken erhåller arvode med 7,500
kronor i stället för lön enligt lönegraden A 26.

24

Statsutskottets utlåtande Nr W5.

Utskottet.

3. En föreståndarbefattning för avdelningen för endoskopi vid öron-,
näs- och halskliniken med arvode å 6,500 kronor inrättas.

4. Biträdande föreståndarbefattningen vid tandpolikliniken utgår.

5. Tre laboratorstjänster för centrallaboratorierna uppföras på sjukhusets
i stället för å karolinska institutets stat.

6. En assistent-(amanuens-)befattning vid svulstpatologiska forskningsavdelningen
med arvode å 1,800 kronor utgår.

Utskottet, som framdeles kommer att avgiva utlåtande angående de
läkare, vilka skola avses för garnisonsavdelningarna och ögonkliniken men
upptagas å vederbörliga stater under fjärde huvudtiteln, har icke funnit
något att erinra mot departementschefens här föreliggande förslag angående
antalet befattningshavare och deras avlöningsförmåner.

Även i övrigt biträder utskottet departementschefens förslag på denna
punkt.

8. Behovet av övrig personal för sjukhusets kliniker och avdelningar.

Sjukhusdirektionen. Direktionen har rörande personalbehovet i övrigt
vid sjukhuset verkställt ingående utredningar. Därvid har direktionen beaktat
medicinalstyrelsens anvisningar i cirkulär den 30 maj 1936 om sjukvårdspersonalens
arbetstid. För ekonomipersonalen räknade direktionen
med en genomsnittlig arbetstid av 192 timmar för fyraveckorsperiod. Enligt
direktionens utredningar skulle vid de olika klinikerna och avdelningarna
personalbehovet bliva följande:

Kliniker och avdelningar

Löne-

grad1

Kliniker och avdelningar

Löne-

grad1

Medicinska kliniken.

4 sköterskebiträden.........

e. U.4

6 allmänna och 2 enskilda vårdavdel-ningar, laboratorier, poliklinik, bad-avdelning och avdelning för fysikalisk
terapi.

34 städerskor.............

3 sjukbärare.............

1 kanslibiträde............

e. U. 4
e. o. 5

A 4

52 sköterskor.............

A 7 eller

2 förste vaktmästare........

A 7

e. o. 5

A 7

Kirurgiska kliniken.

1 laboratoriebiträde.........

A 4

17 provsköterskor ..........

—

6 allmänna och 2 enskilda vårdavdel-

24 elever...............

—

ningar, operationsavdelning, polikli-

2 provelever.............

—

nik samt olycksfalls- och intagnings-

6 baderskor.............

e. U. 5

avdelning.

1 Viss personal har hänförts till en särskild, i samband med år 1937 beslutad lönereglering för
personal vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet angiven löneplan U för personal med
lägre löneförmåner än de, som utgå till icke-ordinarie befattningshavare i lägsta lönegraden av
den statliga löneplanen (jfr prop. 272/1937, sid. 71 ff.)

Statsutskottets utlåtande Nr %05.

25

Kliniker och avdelningar

Löne grad -

Kliniker och avdelningar

Löne grad -

52 sköterskor.............

21 provsköterskor...........

27 elever................

2 provelever.............

29 städerskor.............

4 sjukbärare........

1 kontorsbiträde..........

Medicinska och kirurgiska klinikernas
expeditioner, journalarkiv,
bibliotek och museum.

2 kanslibiträden...........

1 kanslibiträde............

2 kontorsbiträdet!..........

1 kontorsbiträde...........

2 städerskor.............

Medicinska och kirurgiska klinikernas
garnisonsavdelningar.

4 garnisonsavdelningar örn var och en
25 allmänna och 2 enskilda vårdplatser,
mottagningsavdelning, laboratorium
och intagningsbad.

18 sköterskor.............

5 provsköterskor ...........

11 militära sjukvårdare.......

11 städerskor.............

1 baderska..............

Kvinnokliniken.

2 allmänna obstetriska vårdavdelningar
om 25 platser, en allmän septisk
vårdavdelning om 20 platser, en
enskild obstetrisk vårdavdelning örn

12 platser, en förlossningsavdelning
om 9 platser, 2 allmänna gynekologiska
vårdavdelningar om 26 platser,
en enskild gynekologisk vårdavdelning
om 13 platser, operationsavdelning,
laboratorium, expedition, arkiv,
bibliotek och poliklinik.

43 sköterskor.............

2 barnmorskor............

15 provsköterskor...........

19 elever................

2 provelever.............

27 städerskor.............

1 sjukbärare.............

1 kanslibiträde............

1 kanslibiträde............

Öron-, näs- och halskliniken.

3 allmänna och en enskild vårdavdelning,
operationsavdelning, poliklinik,
bågljusavdelning, expedition, arkiv
och bibliotek.

A 7 eller
e. o. 5

e. U. 4
e. o. 5
A 4

A 7
e. o. 7
A 4
e. o. 4
e. U. 4

30 sköterskor

A 7 eller
e. o. 5

e. U. 4
e. U. 5

A 7 eller
e. o. 5
A 7

e. U. 4
e. o. 5
A 7
e. o. 7

10 provsköterskor .

20 elever......

20 städerskor . . .
1 sjukbärare . . .
1 kanslibiträde
1 kanslibiträde . .
1 kontorsbiträde .

Ögonkliniken.

3 allmänna vårdavdelningar om 24
platser och en enskild vårdavdelning
om 9 platser, operationsavdelning,
laboratorium, expedition, arkiv och
poliklinik.

21 sköterskor.............

8 provsköterskor...........

13 elever................

17 städerskor.............

1 kanslibiträde............

1 kanslibiträde............

Konung Gustaf V:s jubileumsklinik.

5 allmänna vårdavdelningar cm vardera
25 platser, en enskild vårdavdelning
om 13 platser, operationsavdelning,
behandlingsavdelningar och
poliklinik samt radiofysisk forskningsavdelning
och svulstpatologisk forskningsavdelning.

1 föreståndarinna för vårdavdelningar
...............

1 föreståndarinna för övervaknings och

kontrollavdelning.......

1 social kurator ...........

45 sköterskor.............

6 kontrollbiträden.........

1 tekniskt biträde för fysiska mätningar
............

1 tekniskt biträde för mikroskopiska

preparationer...........

1 kanslibiträde............

7 röntgenbiträden..........

1
1

fotograf
förste vaktmästare

1 sjukbärare............

1 kanslibiträde(vid svulstpatologiska

avdelningen)............

3 kontrollbiträden..........

1 tekniskt biträde för mikroskopiska

preparationer . . . . ......

3 röntgenbiträden..........

9 sjukvårdsbiträden.........

1 sjukbärare.............

1 kanslibiträde............

A 7 eller
e. o. 5

e. U. 4
e. o. 5
A 7
e. o. 7
e. o. 4

A 7 eller
e. o. 5

e. U. 4
A 7
e. o. 7

A 11

A 11
A 11
A 7 eller
e. o. 5
A 7

A 7

A 7
A 7
A 6
A 5
A 7
A 5

A 7
e. o. 7

e. o. 7
e. o. 6
e. o. 2
e. o. 5
e. o. 7

26

Statsutskottets utlåtande Nr 805.

Kliniker och avdelningar

Löne grad -

Kliniker och avdelningar

Löne grad -

2 kontorsbiträden (därav en vid
övervaknings- och kontrollavdelningen)
...............

2 kontrollbiträden..........

2 röntgenbiträden..........

3 sjukvårdsbiträden.........

2 baderskor.............

26 städerskor och garderobiärer . . .

8 provsköterskor...........

10 elever................

4 provelever.............

Psykiatriska kliniken.

6 allmänna vårdavdelningar om 16-17
platser, en enskild vårdavdelning örn

12 platser, laboratorier, verkstäder,
inskrivningsexpedition och poliklinik.

1 social kurator...........

1 andra föreståndarinna......

26 sköterskor.............

9 sjukvårdare............

21 provsköterskor eller elever . . . .

1 arbetsföreståndarinna.......

13 städerskor.............

1 kameralbiträde...........

1 kanslibiträde............

1 kontorsbiträde...........

Isoleringsavdelningen.
10 vårdplatser.

1 avdelningssköterska . . . .

2 sköterskor .........

1 elev . . . .
1 städerska .

Sjukavdelning för elever.

1 sköterska..............

1 sköterska..............

1 städerska..............

Röntgendiagnostikavdelningen,
omfattande avdelningar för klinisk

e. o. 4
e. 7
e. 6
e. 2
e. U. 5
e. U. 4

A 11
A 8

A 7 eller
e. o. 5
A 6

A 6
e. U. 4
e. o. 8
A 7
A 4

A 7

A 7 eller
e. o. 5

e. U. 4

A 7

A 7 eller
e. o. 5
e.U. 4

och poliklinisk diagnostik samt expedition
och arkiv.

1 kansliskrivare...........

3 röntgensköterskor.........

2 kanslibiträden...........

5 sköterskor.............

2 kanslibiträden...........

1 kontorsbiträde...........

3 provsköterskor...........

8 sköterskebiträden.........

4 fotografer .............

4 fotografibiträden .........

3 städerskor.............

2 sjukbärare.............

Fotografi- och ritav delning.

1 fotograf ............

1 städerska............

Gymnastikavdelningen.

3 sjukgymnaster.......

3 sjukgymnaster.......

1 kontorsbiträde.......

4 städerskor.........

T andpolikliniken.

1 sköterska..............

2 sköterskor.............

1 elev.................

1 fotografibiträde..........

1 tandtekniker............

1 städerska .............

1 kanslibiträde ...........

Patologiska avdelningen.

1 tekniskt biträde för mikroskopiska

preparationer...........

1 kanslibiträde ...........

1 förste vaktmästare........

2 städerskor.............

Sociala hjälpbyrån.

1 social kurator...........

1 kanslibiträde ...........

1 kontorsbiträde...........

A 11
A 7
A 7

A 7 eller
e. o. 5
e. o. 7
e. o. 4

e.U. 4
A 5
e.U. 5
e.U. 4
e. o. 5

A 5
e.U. 4

A 9
e. o. 9
A 4
e.U. 4

A 7

A 7 eller
e. o. 5

e.U. 5
e. 7
e. U. 4
e. o. 7

A 7
e. o. 7
A 7
e. U. 4

A 11

e. o. 7
A 4

Direktionen har framhållit, att direktionen beräknat 6 personer för sjukvårdsarbetet
i dagtjänst på en allmän vårdavdelning om 25 platser. På garnisonsavdelningarna
skulle militära sjukvårdare i viss utsträckning användas,
varför antalet av annan sjukvårdspersonal hade kunnat minskas
till 3 för dagtjänst. För kvinnoklinikens septiska avdelning erfordrades 5
personer för sjukvårdsarbetet i dagtjänst, och isoleringsavdelningen krävde
4 personer. Av sjukvårdspersonal i dagtjänst för de enskilda vårdavdelning -

Statsutskottets utlåtande Nr 205.

27

arna beräknades 7 personer för medicinska och kirurgiska avdelningar, 6
för obstetriska och otolaryngologiska samt 5 för gynekologiska och oftalmiatriska
vårdavdelningar.

I sammanställningen hade beträffande vissa sköterskors lönegradsplacering
angivits A 7 eller e. o. 5. Direktionen hade nämligen räknat med viss
skälig proportion mellan ordinarie och assistentsköterskebefattningar. "Vid
avvägande av detta antal hade direktionen utgått från, att proportionen
mellan antalet ordinarie i 7 lönegraden och extra ordinarie i 5 lönegraden
skulle bliva densamma som nu vore fallet vid serafimerlasarettet eller ungefär
3 till 2.

För varje vårdavdelning hade beräknats 2 städerskor med undantag för
isoleringsavdelningen, där endast 1 städerska vore behövlig.

Sociala hjälpbyrån, för vilken avsåges den i sammanställningen angivna
personalen, skulle hava bland annat följande arbetsuppgifter: att lämna råd
och hjälp åt behövande patienter och i förekommande fall hänvisa dem till
kommunala och enskilda hjälporgan i samråd med de på det sociala området
verksamma myndigheterna i patienternas hemorter ävensom att vid
behov hjälpa patienterna tillrätta med deras privata angelägenheter jämväl
i andra avseenden, att i förekommande fall upprätta förhörsprotokoll
och lämna inskrivningsexpeditionen hjälp i frågor, som rörde intagna patienter,
att handlägga frågor om befrielse från avgift för poliklinisk behandling
på sjukhuset samt att på anmodan av sjukhusets ledning och
vederbörande överläkare verkställa utredningar rörande intagna patienter
och avlämna behövliga utlåtanden.

Direktionen, som härefter till behandling upptagit frågan om behovet
av för sjukhusets olika kliniker och avdelningar
gemensam personal, har härom anfört huvudsakligen följande.

I gällande avlöningsstat funnes nu uppförd en befattning som första föreståndarinna
i lönegraden B 12. Direktionen har med hänsyn till denna befattningshavare
åvilande ansvarsfulla arbetsuppgifter ansett befogat att
tjänsten hänfördes till lönegraden A 14.

Som hjälp åt första föreståndarinnan erfordrades två andra föreståndarinnor,
en för handhavandet av den kvinnliga sjukvårdspersonalens placering
i arbetet, ordnandet av ledigheter, anskaffandet av vikarier och
extra arbetskraft samt för ledning och tillsyn av städerskors och viss annan
personals arbete utanför klinikerna samt såsom ställföreträdare för första
föreståndarinnan, och en för handhavandet av sjukhusets centralförrad
av linne, förbands-, förbruknings-^och rengöringsartiklar m. m. samt för
inventering av avdelningarnas förråd m. m.

Med hänsyn till psykiatriska klinikens speciella karaktär erfordrades vidare
för denna klinik en befattning som andra föreståndarinna.

Befattningarna som andra föreståndarinna syntes direktionen böra placeras
i lönegraden A 8. .

I detta sammanhang ville direktionen framhålla, att en sjuksköterska i
lönegraden A 7 måste avses att förestå sjukhusets elevhem och hava den
närmare tillsynen av de elever, som vid sjukhuset erhölle sin praktiska utbildning.

Såsom biträde åt andra föreståndarinnan för sjukhusets centralförrad
av linne borde anställas en befattningshavare med löneställning motsva -

28

Statsutskottets utlåtande Nr 205.

rande första
e. U. 5.

biträde och benämnd förrådsbiträde med placering i lönegrad

. För underhåll och komplettering av sjukhusets linneuppsättning borde
inrättas en sömnadsverkstad i anslutning till centralförråd och tvättinrättning.
För verkstadens behov av arbetskraft beräknade direktionen 6 sömmerskor
erforderliga med placering i lönegrad e. U. 5.

. Vid sjukhusets färdigställande borde en gemensam telefonväxel för hela
sjukhuset anordnas. För betjäning av växeln (cirka 550 apparater) syntes
5 telefonister erforderliga med placering i 2 lönegraden.

För bevakning av sjukhusets huvudentré hade beräknats 3 kvinnliga portvakter
med placering i 2 lönegraden.

Till omhändertagande av ytterkläder för besökande å polikliniker och
andra lokaler inom huvudkomplexet erfordrades särskild personal, och hade
direktionen beräknat, att härför erfordrades 4 qarderobiärer med placering
i lönegrad e. U. 4. s

Utöver de städerskor, som funnes upptagna under kliniker och laboratorier
m. fl. avdelningar, erfordrades sammanlagt 54 städerskor för bostäder
och diverse lokaler.

I särskilt yttrande med anledning av under ärendets remissbehandling
framställda erinringar och förslag har direktionen föreslagit vissa ändringar
i sina här ovan angivna äskanden och i sadant avseende anfört huvudsakligen
följande:

För sköterskepersonalen vid psykiatriska kliniken vore avsikten att kräva
samma utbildning som för sköterskorna vid övriga kliniker och de borde
därför hava samma avlöning som dessa. Då sådan utbildning ej bomme att
krävas beträffande de manliga skötarna, funnes ej anledning att placera
dessa i 7 lönegraden. Av de manliga skötarna borde en tredjedel erhålla
icke-ordinarie ställning. Ett bibehållande av nuvarande förhållanden beträffande
den sociala hjälpverksamheten med en förestånderska i lönegraden
e. o. 7 vid denna klinik syntes få anses vara den för närvarande lämpligaste
lösningen.

Vad därefter anginge sjukvårdspersonalen i övrigt, föresloge direktionen,
att på vardera av kirurgiska och psykiatriska samt kvinno- och öronpoliklinikerna
en assistentsköterska utginge ur staten (e. o. 5). För de medicinska
laboratorierna torde tills vidare kunna uteslutas ett tekniskt biträde
i A 7 (bakteriologiska laboratoriet). Vidare syntes för fysiologiska
laboratoriets del kunna tills vidare uteslutas ett laboratoriebiträde (A 4)
samt för de centrala laboratorierna tills vidare kunna beräknas en gemensam
förste vaktmästare. I stället torde för vissa handräckningsgöromål det
i staten upptagna beloppet 25,000 kronor för extra personal för vakning
och rengöring m. m. böra ökas med 1,000 kronor. Den för röntgendiagnost
^avdelningen avsedda kansliskrivaren i lönegraden Ali syntes tills
vidare kunna uteslutas ur staten. Av den här upptagna gemensamma personalen
borde tills vidare endast ett kontorsbiträde i stället för tre kunna
upptagas i staten (e. o. 4). För ett behandlingsrum (medicinska kliniken)
borde antalet sköterskor kunna minskas från två till en (A 7), varjämte
för avdelningen för bad- och fysikalisk terapi tills vidare borde tillsättas
allenast en befattningshavare i lönegraden e. o. 4 men anstå med tillsättandet
av en befattningshavare i lönegraden e. o. 7. För radiumhemmets
vidkommande syntes ett för biträde åt föreståndarinnan avsett kontors -

Statsutskottets utlåtande Nr 205.

29

biträde i e. o. 4 kunna utgå. Dock borde under tiden den 1 juli—den 30
september den nuvarande befattningen som biträdande föreståndarinna
bibehållas. Slutligen borde av den för journalexpedition, bibliotek och museum
avsedda personalen, tillhopa sex befattningshavare, därav fyra ordinarie,
kunna tills vidare uteslutas ett kanslibiträde i A 7 och ett kontorsbiträde
i A 4. Därjämte borde kunna tills vidare utgå ur staten avlöning
till två sköterskebiträden, avsedda för ljusbehandlingsavdelningen och elektroterapiavdelningen.

Departementschefen. I anledning av direktionens förslag i ovannämnda
avseenden har departementschefen anfört bland annat följande:

Någon anledning att rubba på de principer för lönesättningen, som av
riksdagen i fråga örn sjuksköterskepersonalen redan godtagits för serafimerlasarettets
och karolinska sjukhusets del, syntes departementschefen ej
föreligga. Då för sköterskepersonalen vid psykiatriska kliniken komme
att krävas samma utbildning som för sköterskorna vid övriga kliniker,
ansåge departementschefen i likhet med direktionen motiverat, att denna
personal erhölle samma löneställning som sköterskorna i övrigt vid sjukhuset.
Vad de manliga skötarna beträffade, delade departementschefen
direktionens uppfattning att, med hänsyn till att sådan utbildning icke
komme att krävas av dem, skäl saknades att uppföra de manliga skötarna
i högre lönegrad än den 6:e.

Statskontoret hade under ärendets remissbehandling fäst uppmärksamheten
på att, innan någon erfarenhet vunnits angående sjukhusets drift, en
viss försiktighet borde iakttagas vid anställandet av ordinarie personal.
Ehuru departementschefen i princip delade denna uppfattning, syntes den
av direktionen angivna proportionen, ungefär 3 till 2, mellan ordinarie och
icke-ordinarie sköterskebefattningar, vilken i stort sett anslöte sig till förhållandena
vid serafimerlasarettet, vara riktigt avvägd. I anslutning härtill
borde — såsom direktionen också i sitt senaste yttrande förordat — en
tredjedel av de manliga skötarna vid psykiatriska kliniken erhålla ickeordinarie
anställning.

De av direktionen i nyssnämnda yttrande förordade ändringarna i förhållande
till det ursprungliga förslaget syntes departementschefen böra
biträdas. Härutöver ansåge departementschefen sig emellertid, bland annat
med hänsyn till ovissheten om sjukhusverksamhetens blivande omfattning,
böra föreslå en ytterligare reduktion av antalet sköterskor. Departementschefen
förordade, att antalet sköterskor — utöver vad av direktionen i sistberörda
yttrande ifrågasatts — nedbringades med 5 sköterskor i lönegraden
A 7 och 4 i lönegraden e. o. 5. Vidare föresloge departementschefen, att
befattningen som andra föreståndarinna i lönegraden A 8 vid psykiatriska
kliniken, för vars inrättande inga särskilda skäl anförts, uteslötes. I stället
borde ytterligare en sköterskebefattning inrättas vid denna klinik.

Vad beträffade den för de olika klinikerna och avdelningarna föreslagna
gemensamma personalen, syntes intet annat vara att erinra mot direktionens
nu föreliggande förslag än att departementschefen icke ansåge tillräckliga
skäl hava blivit anförda för uppflyttning av första föreståndarinnan
från lönegraden A 12 till lönegraden A 14.

De sålunda av departementschefen vidtagna ändringarna i direktionens
ursprungliga förslag äro av följande innebörd:

30

Statsutskottets utlåtande Nr £05.

1. Befattningen såsom första föreståndarinna uppföres i lönegraden A 12
i stället för i lönegraden A 14 och befattningen i lönegraden A 8 som andra
föreståndarinna vid psykiatriska kliniken ersättes med en sköterskebefattning
i lönegraden A 7.

2. En social kuratorstjänst i lönegraden A 11 vid psykiatriska kliniken
utbytes mot en befattning som förestånderska i lönegraden e. o. 7.

3. Sex sjuksköterskebefattningar i lönegraden A 7 utgå.

4. En tjänst såsom tekniskt biträde i lönegraden A 7 vid bakteriologiska
laboratoriet utgår.

5. Av de manliga sjukvårdarna vid psykiatriska kliniken upptagas tre
såsom extra ordinarie i 6 lönegraden i stället för samtliga nio såsom ordinarie
i lönegraden A 6.

6. En laboratoriebiträdestjänst i lönegraden A 4 vid fysiologiska laboratoriet
utgår.

7. Åtta assistentskötersketjänster i lönegraden e. o. 5 utgå.

8. rIvå befattningar såsom sköterskebiträden i lönegraden e. U. 4, avsedda
för ljusbehandlings- och elektroterapiavdelningarna, utgå.

9. En kansliskrivartjänst i lönegraden A 11 vid röntgenavdelningen
utgår.

10. En kanslibiträdestjänst i lönegraden A 7 och en kontorsbiträdestjänst
i lönegraden A 4 för journalexpedition, bibliotek m. m. utgå.

11. En kanslibiträdestjänst i lönegraden e. o. 7 vid fysikaliska avdelningens
expedition utgår.

12. Två kontorsbiträdesbefattningar i lönegraden e. o. 4 vid medicinska
klinikens laboratorier utgå.

13. En kontorsbiträdestjänst i lönegraden e. o. 4 vid radiumhemmet utgår;
den nuvarande befattningen soln biträdande föreståndarinna bibehålies
under tiden den 1 juli—den 30 september 1939.

14. Två förste vaktmästarbefattningar i lönegraden A 7, den ena vid
centrallaboratorierna, den andra vid radiumhemmet, utgå, medan i stället
för handräckningsgöromål upptagas ytterligare 1,000 kronor.

Motion. Till stöd för det i motionen II: 432 framställda yrkandet har
anförts bland annat:

Den sociala kuratorsverksamheten vid en psykiatrisk klinik vore ett synnerligen
viktigt och oumbärligt led i dess arbete. De psykiska sjukdomarnas
ingripande i och beroende av de sjukas sociala förhållanden vore uppenbart.
Det vore såväl för klarläggandet av många psykiska sjukdomsfall som
framför allt för deras riktiga sociala behandling av största betydelse, att en
väl kvalificerad och erfaren social funktionär funnes tillgänglig för sådant
arbete. Det vöre att förutse, att detta arbete komme att bli särdeles krävande
på psykiatriska kliniken, vilken i motsats mot de vanliga sinnessjukhusen
skulle stå till förfogande för hela riket. Särskilt betydelsefullt vore
det, att de psykiska sjukdomsfallens sociala innebörd bleve väl klarlagd på
en klinik, som tjänade de blivande läkarnas undervisning. Någon anledning
att tillskriva ifrågavarande sociala arbete lägre samhällsvärde än det,
som förekomme vid sjukhusets andra kliniker, förelåge icke.

De kvalifikationer, som borde krävas av ifrågavarande kurator, vore
mycket högre än de, som fordrades av en sjuksköterska.

Statsutskottets utlåtande Nr 205.

31

Det vöre icke att påräkna, att en tillräckligt kvalificerad befattningshavare
skulle kunna förvärvas för den föreslagna lönen, och det vöre av vikt,
att en sådan stöde till förfogande från början, då arbetet vid kliniken organiserades
och igångsattes. Härtill komme, att behovet av tjänsten vöre klart
dokumenterat och att jämförbara andra befattningshavare vid sjukhuset
uppförts som ordinarie i lönegrad A 11.

För vissa speciella arbetsuppgifter vid den psykiatriska kliniken, delvis
sammanhängande med klinikens sociala verksamhet, har såsom av den
lämnade redogörelsen framgår avsetts en extra ordinarie förestånderska i
7 lönegraden, medan i motionen II: 432 yrkats, att för ändamålet skulle
inrättas en ordinarie social kuratorstjänst i lönegraden All. Innehavaren
av en social kuratorsbefattning vid psykiatriska kliniken eller den, som
kommer att därstädes hava att fullgöra motsvarande arbetsuppgifter, torde
böra bliva en förbindelselänk mellan patienterna å kliniken och anhöriga
m. fl. samt myndigheter i hemorten. Frågan om ordnandet av den sociala
kuratorsverksamheten vid sinnessjukhusen är dock i allmänhet ännu olöst.
Det förefaller enligt utskottets mening möjligt, att en närmare undersökning
av detta spörsmål kan komma att utvisa behövligheten av inrättandet
av särskilda sociala kuratorsbefattningar inom sinnessjukvården. Utskottet
får emellertid erinra, att exempelvis den klinik vid Lunds lasarett,
som motsvarar den psykiatriska kliniken vid karolinska sjukhuset, för närvarande
helt saknar social verksamhet genom vid kliniken anställd befattningshavare.
Vid sådant förhållande anser utskottet anledning icke nu föreligga
att förorda ändring i Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag, vilket i sak
innebär ett överflyttande till psykiatriska kliniken av en vid psykiatriska
sjukhuset redan verksam extra ordinarie befattningshavare i 7 lönegraden.

Vad i övrigt beträffar Kungl. Maj:ts förslag med avseende å de särskilda
befattningshavarnas antal och löneställning har utskottet funnit förslaget
väl avvägt och kan alltså giva detsamma sin anslutning.

9. Centralköket.

Direktionen har föreslagit, att vid centralköket skulle anställas följande
personal:

Såsom chef för köket och de matsalar, som vöre förlagda inom köksbyggnaden
och huvudkomplexet, upptoge direktionen en första köksföreståndarinna
i lönegraden A 12.

Såsom närmaste medhjälpare åt första köksföreståndarinnan inom köksavdelningen
erfordrades 2 andra köksföreståndarinnor med lön enligt lönegrad
A 7 och för närmaste skötseln av matsalsrörelsen likaledes en andra
köksföreståndarinna i samma lönegrad.

1 fråga om övrig personal för köket erfordrades 4 kokerskor i 2 lönegraden,
därav 2 ordinarie och 2 extra ordinarie; 1 kallskänka i lönegraden
Al; 5 första köksbiträden i lönegraden e. U. 5; 1 första serveringsbiträde

Utskottet.

32

Statsutskottets utlåtande Nr £05.

Utskottet.

Utskottet.

likaledes i lönegraden e. U. 5; 31 köksbiträden i lönegraden e. U. 4; 15 serveringsbiträden
i lönegraden e. U. 4; 2 förrådsman i lönegraden e. o. 5 samt
5 kökselever.

Till avlöning åt kökseleverna beräknades ett årligt arvode åt var och
en av 600 kronor jämte fri kost. Elevtiden skulle utgöra ett år, och eleverna
skulle tjänstgöra första halvåret utan kontant lön och andra halvåret
med en avlöning av 100 kronor per månad.

Departementschefen har biträtt direktionens föreliggande förslag.

I likhet med departementschefen ansluter utskottet sig till direktionens
ovannämnda förslag.

10. Tvättinrättningen.

Direktionen har erinrat, att avsikten vore, att sjukhusets tvättinrättning
jämväl skulle ombesörja tvätten för serafimerlasarettet. Direktionen
beräknade att följande personal erfordrades: 1 tvättföreståndarinna i lönegraden
A 7, 1 biträdande tvättföreståndarinna i lönegraden e. o. 4, 1 tvättmästare
i lönegraden A 7, 3 maskintvättare (1 avsedd för serafimerlasarettets
tvätt), därav 1 i lönegraden A 5 och 2 i lönegraden e. o. 5 och 34 tvättbiträden
i lönegraden e. U. 4 (12 avsedda för serafimerlasarettets tvätt).

Statskontoret har ifrågasatt, om icke tvättmästaren, som i tjänstehänseende
.skulle vara underställd tvättföreståndarinnan, borde hänföras till något
lägre lönegrad än denna, nämligen 6 lönegraden.

Departementschefen, som biträtt statskontorets förslag, har i övrigt icke
haft något att erinra mot vad av direktionen föreslagits.

Utskottet ansluter sig till departementschefens förslag.

11. Maskin- och verkstadsavdelningen samt övrig ekonomipersonal.

Vid sjukhuset borde enligt direktionen en särskild maski n-ochverkstadsavdelning
upprättas. Sjukhusets tekniska utrustning vore mycket
omfattande och dyrbar. Moderna maskiner för mekanisk verkstad,
smedja och plåtslageri m. m. hade anskaffats, för att reparationer av olika
slag skulle kunna utföras vid sjukhuset.

Såsom chef för maskin- och verkstadsavdelningen skulle fungera en övermaskinist.
Han hade att leda och ansvara för driften av ångcentral, elektricitetsverk
och transformatorstationer, hydroforanläggning, ventilationsoch
värmeledningssystem m. m. På den som skulle fullgöra dessa för sjukhusdriften
så betydelsefulla uppgifter måste ställas stora krav och tjänsten
syntes böra placeras i lönegraden A 20.

Såsom övermaskinistens medhjälpare vid driftledningen samt vid tillsyn
och underhåll av sjukhusets tekniska anläggningar och såsom ställföreträdare
erfordrades en förste maskinist med placering i lönegraden A 12.

Statsutskottets utlåtande Nr 205.

33

För vakttjänstgöring i maskinavdelningen beräknades 3 undre maskinister
med placering i lönegraden A 8.

För utförandet av förekommande reparationer å sjukhusets elektriska
starkströms- och svagströmsanläggningar, tillsyn och skötsel av hissar och
för erforderliga mindre utökningar och nyanläggningar beräknades 2 elektriska
montörer bliva behövliga. Vidare måste yrkeskunnig personal anställas
för rör- och mekaniska reparationer och arbeten av olika slag., vartill
beräknades 3 reparatörer. Härtill konnne den redan för nävarande anställda
röntgenreparatören. Sammanlagt hade alltså upptagits 6 reparatörer
med placering i 7 lönegraden, därav 4 såsom ordinarie och 2 såsom extra
ordinarie.

Till eldning och passning av pannorna, renhållning i maskinavdelningen
m. m. erfordrades 8 eldare, av vilka 4 borde placeras i lönegraden A 6 och
4 i lönegraden e. o. 6.

För kollämpning, rengöringsarbeten, rensning av avloppsbrunnar m. m.
beräknades 1 kollämpare i lönegraden e. 5 bliva behövlig.

För skötseln av sjukhusets parkområde med de anläggningar, som
där komme att utföras, erfordrades 1 trädgårdsmästare i lönegraden A 10
och 2 gårdskarlar i 5 lönegraden, en ordinarie och en extra ordinarie.

För vakttjänstgöring m. m. samt för verkställande av transporter
erfordrades särskild personal.

Direktionen räknade i sådant avseende med behovet av 4 vaktmästare,
av vilka 2 skulle erhålla ställning som förste vaktmästare i lönegraden A 7
och 2 som vaktmästare i lönegraden A 5.

Till verkställande av förekommande varutransporter av olika slag hade
sjukhuset för avsikt att anskaffa en lastbil. Sjukhuset hade därför behov av
en chaufför, vilken lämpligen borde placeras i lönegraden e. o. 6.

För utförandet av transporter inom sjukhuset, till avlösare åt sjukbärarna
under lediga dagar och till biträde åt chauffören hade beräknats 6
transportmän. Avlöningen till dessa befattningshavare beräknades utgå
enligt 5 lönegraden, därav 2 som ordinarie och 4 som extra ordinarie.

För budskickningar av olika slag inom sjukhuset hade beräknats en
springpojke med arvode av 960 kronor per år jämte beklädnad.

Statskontoret och lönenämnden hava givit uttryck åt den meningen, att
de föreslagna lönegradsplaceringarna för övermaskinisten och förste maskinisten
vore för höga. Statskontoret förordade en löneställning i lönegraderna
A 14, respektive A 10, medan lönenämnden ifrågasatte en lönegradsplacering
i A 16, respektive A 10.

I utlåtande i anledning av myndigheternas yttranden har sjukhusdirektionen
anslutit sig till lönenämndens förslag, att övermaskinisten placerades
i lönegraden A 16. Däremot funne direktionen det önskvärt, att förste
maskinisten bibehölles med placering i A 12 med hänsyn till de mycket
kvalificerade göromål, som avsåges för denne befattningshavare och som
skulle möjliggöra vissa besparingar i fråga örn underhålls- och reparationsutgifter.

Departementschefen har biträtt förslaget örn hänförande av övermaskinistbefattningen,
under benämningen maskinmästare till lönegraden A 16.

Bihang lill riksdagens ''protokoll 1939. 6 sami. Nr 203. *3

Utskottet.

34 Statsutskottets utlåtande Nr 205.

På av direktionen anförda skäl har departementschefen icke velat förorda
en nedflyttning av förste maskinistbefattingen till lönegraden A 10, på
sätt statskontoret och lönenämnden ifrågasatt. Emot direktionens förslag
i fråga om antalet befattningshavare vid maskin- och verkstadsavdelningen
och deras löneställning i övrigt hade departementschefen intet annat att
erinra än att han i anslutning till vad i det föregående yttrats utginge från
att vissa av eldarna placerades i 5 lönegraden. De ordinarie eldarna skulle
såsom förste eldare hänföras till 6 lönegraden och de icke-ordinarie till 5
lönegraden.

Vad anginge övrig ekonomipersonal tillstyrkte departementschefen direktionens
förslag beträffande personalens antal och löneplacering.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förevarande
förslag. Utskottet vill dock framhålla, att då utskottet alltså ställt
sig välvilligt till förslaget om förste maskinistens placering i lönegraden
A 12 har utskottet utgått ifrån, att nämnda befattningshavare kommer
att utnyttjas för de kvalificerade göromål, som av direktionen anförts såsom
motiv för en högre lönegradsplacering än den av statskontoret och
lönenämnden ifrågasatta.

12. Övrig administrations- och kontorspersonal.

Direktionen har framhållit, att förutom de för den centrala ledningen
av sjukhuset upptagna befattningarna som styresman och ekonomidirektör
samt ombudsman och personal vid direktionens kansli skulle vid sjukhuset
vara anställda en syssloman i lönegraden A 24 och erforderlig kontorspersonal.

Följande ''personal ä sysslomanskontoret beräknades bliva erforderlig:

1) En förste bokhållare i lönegraden A 20, som skulle vara sysslomannens
ställföreträdare samt arbetsledare på kontoret, så att sysslomannens
direkta kontorsarbete i möjligaste mån kunde inskränkas. Han skulle därjämte
under sysslomannens överinseende ansvara för huvudbokföringen
och ombesörja en mängd på ett stort sjukhus dagligen förekommande enklare
ombudsmannagöromål.

2) En bokhållare i lönegraden A 15 (befattningen uppförd på stat fr. o. m.
budgetåret 1938/39), som skulle handhava den löpande kontrollen över avgiftsdebiteringarna
på inskrivnings- och poliklinikexpeditionerna, handhava
kontrollen över de olika ekonomiavdelningarnas inventarie- och förrådsredovisningar
m. m.

3) En bokhållare i lönegraden e. 15, som skulle handhava inköps- och
rekvisitionsärenden. Befattningen vore samtidigt avsedd att utgöra en rekryteringstjänst
för aspiranter till bokhållar- och sysslomansbefattningar
vid de båda statliga kroppssjukhusen.

4) En kassör i lönegraden All, som skulle handhava sjukhusets huvudkassa.
Kassören borde erhålla felräkningspenningar, beräknade till 300 kronor
per år, i likhet med kassören vid serafimerlasarettet.

Statsutskottets utlåtande Nr W5.

35

5) En kansliskrivare i lönegraden All, som skulle upprätta avlöningslistor
för sjukhusets befattningshavare, föra tjänstematrikel, lämna upplysningar
i löne- och pensionsärenden m. m.

6) Ett kameralbiträde i lönegraden e. o. 8 för karolinska sjukhusets och
serafimerlasarettets gemensamma maskinbokföring.

7) Ett kontorsbiträde i lönegraden A 4 för diarieföring, renskrivning
m. m.

För inskrivning sexpeditionens arbete med in- och utskrivning av patienter,
mottagning och redovisning av avgifter, införskaffande av erforderliga
intagningshandlingar m. m. erfordrades följande personal: en kansliskrivare
i lönegraden All, ett kanslibiträde i lönegraden A 7 och ett kontorsbiträde
i lönegraden A 4.

För köksexpeditionen erfordrades ett kontorsbiträde i lönegraden A 4 och
ett kontorsbiträde i lönegraden e. o. 4. Ett av dessa biträden skulle jämväl
hjälpa till med arbetet på inskrivningsexpeditionen.

För bestridandet av prästerliga göromål vid sjukhuset såsom förrättandet
av gudstjänster, barndop och jordfästningar, förandet av födelse- och
dopbok, död- och begravningsbok samt verkställandet av föreskrivna aviseringar
till pastorsämbeten komme en prästman att behövas med ungefär
halvtidstjänstgöring, för vilket ändamål direktionen beräknade ett arvode
av 4,800 kronor för år. Till arvode åt en organist, som skulle medverka vid
gudstjänsterna, borde upptagas ett årligt arvode av 480 kronor.

Statskontoret har ansett förste bokhållaren böra placeras i 18 lönegraden
och den extra bokhållaren i 12 lönegraden. Vidare har statskontoret erinrat,
att till en predikant vid serafimerlasarettet nu utginge ett arvode av 1,410
kronor. Det föreslagna arvodet till en prästman vid karolinska sjukhuset
syntes enligt ämbetsverkets mening med hänsyn härtill kunna väsentligen
nedsättas.

Lönenämnden har beträffande förste bokhållarens och extra bokhållarens
lönegradsplacering givit uttryck åt samma uppfattning som statskontoret.
Lönenämnden ville dessutom föreslå, att den för upprättandet av avlöningslistor
m. m. avsedda kansliskrivartjänsten skulle utbytas mot en
kontoristbefattning i 9 lönegraden samt den extra ordinarie kameralbiträdestjänsten
i 8 lönegraden mot en extra ordinarie kanslibiträdesbefattning i 7
lönegraden.

Direktionen har i yttrande över remissvaren anslutit sig till lönenämndens
förslag om bokhållarens placering i A 18 samt jämväl till nämndens
förslag rörande kontorspersonalen i övrigt, dock att extra bokhållaren borde
bibehållas i 15 lönegraden. Vidare har direktionen föreslagit, att förste
vaktmästaren vid radiumhemmet skulle överflyttas till sjukhuskontoret,
varigenom nyanställning av en dylik icke skulle behöva ske.

Departementschefen har tillstyrkt att sysslomansbefattingen uppföres
på ordinarie stat i lönegraden A 24, samt att kassören tillerkännes felräkningspenningar
med 300 kronor för år.

Arvodet till en prästman vid sjukhuset har synts departementschefen i
anslutning till att motsvarande arvode vid serafimerlasarettet utgjorde
1,410 kronor skäligen böra bestämmas till 2,400 kronor.

36

Statsutskottets utlåtande Nr 205.

Utskottet.

I övrigt har departementschefen biträtt direktionens ursprungliga förslag,
dock med följande ändringar, nämligen:

1. Förste bokhållartjänsten placeras i lönegraden A 18 i stället för i lönegraden
A 20.

2. Extra bokhållarbefattningen placeras i lönegraden e. 12 i stället för i
lönegraden e. 15.

3. En kansliskri vart jänst vid sysslomanskontoret i lönegraden All utbytes
mot en kontoristbefattning i lönegraden A 9.

4. En kameralbiträdestjänst i lönegraden e. o. 8 vid nämnda kontor utbytes
mot en kanslibiträdest.jänst i lönegraden e. o. 7.

5. En kanslibiträdes- och en kontorsbiträdestjänst i lönegraderna A 7,
respektive A 4 vid inskrivningsexpeditionen utbytas mot extra ordinarie
befattningar i lönegraderna e. o. 7 och e. o. 4.

Enligt vad utskottet erfarit har Stockholms domkapitel hos sjukhusdirektionen
gjort framställning örn ordnandet av den prästerliga verksamheten
vid karolinska sjukhuset, genom anställandet därstädes av en prästman
med heltidstjänstgöring. Såvitt av propositionen inhämtas har frågan
örn huru denna verksamhet för framtiden skall ordnas icke varit föremål
för ett mera ingående bedömande vare sig av direktionen eller av Kungl.
Majit. I avvaktan på att denna fråga närmare utredes anser sig utskottet
icke böra göra någon avvikelse från Kungl. Maj:ts förslag i nu förevarande
del.

I övrigt har Kungl. Maj:ts förslag under här behandlade punkt icke givit
utskottet anledning till erinran eller uttalande.

13. Anslagsberäkningar.

Vid bifall till direktionens ursprungliga förslag skulle personalen vid karolinska
sjukhuset under budgetåret 1939/40 komma att bestå av 294
ordinarie, 213 extra ordinarie och 427 extra tjänstemän, d. v. s. inalles 934
tjänstemän. Härtill skulle emellertid komma ett mycket betydande antal
befattningshavare, vilkas lön skulle utgå i form av arvoden.

Direktionen har framhållit, att direktionen vid anslagsberäkningarna utgått
ifrån att sjukhuset till huvudsaklig del komme att öppnas omkring
den 1 oktober 1939. Driften vid ekonomiavdelningarna måste dock igångsättas
tidigare. För att så skulle kunna ske måste tjänsterna ledigförklaras
i god tid. Direktionen förutsatte därför, att direktionen kunde, så snart
riksdagens beslut om anslag till sjukhuset fattats, ledigförklara tjänster under
förbehåll av Kungl. Maj:ts godkännande av avlöningsförmåner m. m.
Direktionen räknade med att i begränsad omfattning igångsätta driften vid
maskinavdelningen, centralköket och tvättinrättningen redan den 1 juli
1939. Under den tid, Konung Gustaf V:s jubileumsklinik varit i drift, hade
maten levererats från serafimerlasarettet, som från och med den 4 mars

Statsutskottets utlåtande Nr £05.

37

1938 även ombesörjt tvätten för jubileumsklinikens del. Från och med
den 1 juli 1939 skulle karolinska sjukhuset kunna övertaga mathållningen
åt jubileumskliniken och igångsätta inläggnings- och konserveringsarbeten
för vinterbehovet.

Direktionen beräknade anslaget till avlöningar vid karolinska sjukhuset
till ett belopp av 2,513,000 kronor.

Direktionen har i övrigt yttrat bland annat följande:

Det å innevarande budgetårs stat med 12,000 kronor upptagna arvodet
åt en expert hos direktionen torde icke vidare behöva utgå.

De arbetsuppgifter med organisationens genomförande å karolinska
sjukhuset, som komme att åvila styresmannen, torde bliva så krävande, att
han under åtminstone ett och ett halvt år framåt måste ägna hela sin arbetstid
åt karolinska sjukhuset. Direktionen funne sig därför böra räkna
med att under denna övergångstid hava kvar direktörsbejattningen för
serafimerlasarettet.

Under innevarande budgetår utginge ett arvode av 500 kronor till personalläkare.
Med hänsyn till det ökade arbetet, då driften vid sjukhuset
helt komme i gång, föresloges en höjning till 1,500 kronor för år.

Vad i nådigt brev den 30 juni 1937 föreskrivits angående bestämmande
av vikariatsersättning, tjänstledighetsavdrag m. m. för första instruktionsgymnast
och instruktionsgymnast vid serafimerlasarettet torde enligt direktionens
mening i tillämpliga delar böra gälla även efter dessa tjänsters
överflyttning till karolinska sjukhuset.

Ersättning till vikarie för styresmannen under 45 dagars semester hade
beräknats till ett belopp, motsvarande arvodet för tjänsten eller 2,500
kronor.

Genom Kungl. Maj:ts särskilda beslut den 30 juni 1937 och den 17 juni
1938 hade föreskrifter meddelats angående ersättning till vikarier under
semester för överläkare, biträdande läkare m. fl. vid karolinska sjukhuset
och serafimerlasarettet. Till vikariatsersättning under semester för följande
överläkare vid karolinska sjukhuset, nämligen vid medicinska och kirurgiska
klinikerna, kvinnokliniken, öron-, näs- och halskliniken, ögonkliniken,
radiumhemmets allmänna avdelning, psykiatriska kliniken samt röntgendiagnostikavdelningen
hade beräknats 240 kronor för semesterperiod örn
60 dagar och 360 kronor för semesterperiod örn 90 dagar (överläkaren vid
radiumhemmets allmänna avdelning och överläkaren vid röntgendiagnostikavdelningen).

Departementschefen har anfört bland annat följande:

Departementschefen ansåge det befogat, att arvodet till personalläkare,
på sätt direktionen förordat, höjdes från nu 500 kronor till 1,500 kronor för
år, sedan driften vid karolinska sjukhuset helt kommit i gång.

Direktionens förslag med avseende å bestämmande av vikariatsersättning,
tjänstledighetsavdrag m. m. för vissa befattninghavare gåve departementschefen
icke anledning till annan erinran än att de jämkningar
däri borde vidtagas, som föranleddes av departementschefens tidigare framställda
förslag. I det föregående hade departementschefen beträffande arvode
åt en expert hos direktionen och i fråga örn direktörsbefattingen
vid serafimerlasarettet uttryckt samma uppfattning, som uttalats av direktionen.
Departementschefen ville emellertid här framhålla, att de sjuk -

38

Statsutskottets utlåtande Nr 205.

Utskottet.

husadministrationen åvilande arbetsuppgifterna under nästa budgetår torde
bliva av särskilt krävande beskaffenhet. Därest det skulle visa sig erforderligt
att av denna anledning under nämnda tid ställa särskild hjälp till
sjukhusets förfogande, torde det ankomma på Kungl. Majit att för ändamålet
anvisa medel, lämpligen ur posten till grundavlöningar m. m. till
övrig icke-ordinarie personal.

I personalförteckningen för karolinska sjukhuset borde vidtagas icke
blott de ändringar, som bleve en följd av departementschefens här framställda
förslag, utan även de ändringar, som betingades av den av 1938
års riksdag beslutade löneregleringen för civilförvaltningen.

Departementschefen ville erinra, att direktionen i sina anslagskalkyler
vid beräkningen av anslagsposten till tjänstemän å ordinarie stat tagit hänsyn
till ifrågavarande lönereglering men däremot icke beräknat kostnaderna
för icke-ordinarie personal med utgångspunkt från nämnda lönereglering.
Skulle direktionen i sina anslagsberäkningar hava iakttagit sistnämnda förhållande,
hade de ursprungliga kostnadskalkylerna uppvisat en slutsumma
för karolinska sjukhusets avlöningsanslag av omkring 2,945,000 kronor i
stället för 2,513,000 kronor.

De av departementschefen förordade minskningarna i direktionens ursprungliga
förslag uppginge för nästa budgetår till i runt tal 114,000 kronor,
varvid hänsyn dock ej tagits till rörligt tillägg.

Enligt departementschefens beräkningar borde förevarande anslag för
nästa budgetår uppföras med 2,785,000 kronor.

De av departementschefen gjorda kostnadsberäkningarna hava icke föranlett
någon invändning från utskottets sida.

IV. Anslag till omkostnader vid karolinska sjukhuset.

1. Nuvarande förhållanden.

Det under åttonde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till Universitetssjukhus:
Karolinska sjukhuset: Omkostnader utgår nu med 365,000
kronor, fördelat med 3,000 kronor till direktionen och 362,000 kronor till
Konung Gustaf V:s jubileumsklinik.

2. Sjukhusdirektionens anslagsberäkningar för budgetåret 1939/40.

Direktionen har ansett den i gällande omkostnadsstat gjorda fördelningen
mellan direktionen och jubileumsldiniken ej längre böra ifrågakomma, varför
direktionen upptagit en för hela sjukhuset gemensam omkostnadsstat.

Direktionen har beräknat omkostnaderna för nästa budgetår till ett belopp
av 1,652,000 kronor.

I detta sammanhang har direktionen erinrat, att direktionen för budgetåret
1939/40 räknat med ett sammanlagt inkomstbelopp av 2,338,500
kronor att upptagas å riksstatens inkomstsida, varav 240,000 kronor såsom
ersättning från fjärde huvudtiteln för garnisonsavdelningarnas vårdplatser
och 66,500 kronor såsom ersättning från serafimerlasarettet för vid karolinska
sjukhuset utförd tvätt.

Statsutskottets utlåtande Nr 205. 39

3. Myndigheternas yttranden.

Statskontoret har bland annat framhållit, att, därest tillskott från anslag
under fjärde huvudtiteln för garnisonssjukvården och från serafimerlasarettet
för tvättkostnader för lasarettet borde beredas karolinska sjukhuset
syntes dessa tillskott icke böra redovisas å den särskilda inkomsttiteln
för sjukhuset utan tagas till uppbörd å sjukhusets omkostnadsanslag,
varigenom dubbelföring av dessa utgifter å riksstatens utgiftssida kunde
undvikas.

Medicinalstyrelsen har anfört, att stora svårigheter förelåge att på förhand
beräkna sjukhusets omkostnadsstat. I avbidan på att närmare erfarenhet
vunnes angående driftkostnaderna vid sjukhuset, syntes intet vara
att erinra mot att ifrågavarande kostnader beräknades på i förslaget angivet
sätt.

4. Direktionens yttrande i anledning av myndigheternas
erinringar m. m.

Beträffande omkostnadsstaten för karolinska sjukhuset ansåge sig direktionen
icke kunna föreslå annan sänkning än med 6,000 kronor. För patologiska
undersökningar torde icke mera än sistnämnda belopp framdeles
böra utbetalas från karolinska sjukhuset, varvid direktionen borde fördela
beloppet mellan de befattningshavare, som skulle bära ansvaret för undersökningarna.

5. Departementschefen.

Departementschefen har anfört huvudsakligen följande:

Det mötte givetvis betydande svårigheter att beräkna omkostnaderna
vid karolinska sjukhuset för nästa budgetår, då de nuvarande förhållandena
vid sjukhuset icke gå ve några hållbara utgångspunkter härför. I huvudsak
syntes direktionens förslag kunna godtagas. En sänkning av anslagsmedlen
till inventariers underhåll och komplettering syntes emellertid med
hänsyn till att sjukhuset vid igångsättandet förfogade över helt ny utrustning
försvarlig, och departementschefen föresloge att för detta ändamål anvisas
60,000 kronor av föreslagna 85,000 kronor. Anslagsminskningen utgjorde
alltså 25,000 kronor.

Ersättningsbeloppet för verkställda patologiska undersökningar torde för
nästa budgetår böra fastställas till 6,000 kronor, att fördelas på sätt direktionen
ifrågasatt.

Enligt det föregående har statskontoret framhållit, att, därest tillskott
från anslag under fjärde huvudtiteln för garnisonssjukvården och från serafimerlasarettet
för tvättkostnader för lasarettet borde beredas karolinska
sjukhuset, dessa tillskott icke syntes böra redovisas å den särskilda inkomsttiteln
för sjukhuset utan tagas till uppbörd å sjukhusets omkostnadsstat.

Det av direktionen angivna beloppet å 66,500 kronor, utgörande ersättning
från serafimerlasarettet för vid karolinska sjukhuset utförd tvätt, bor -

40

Statsutskottets utlåtande Nr 205.

Utskottet.

de enligt departementschefens mening tagas till uppbörd å karolinska sjukhusets
omkostnadsanslag. Däremot syntes det ej erforderligt, att karolinska
sjukhuset erhölle tillskott från anslag under fjärde huvudtiteln för gamisonssjukvården
eller att från fjärde huvudtitelns vederbörande underhållsanslag
till karolinska sjukhusets omkostnadsstat omfördes ett mot de beräknade
legosängsavgifterna vid garnisonsavdelningarna svarande belopp.
Den omständigheten, att nettoresultatet av karolinska sjukhusets verksamhet
härigenom komme att te sig ogynnsammare än örn sjukhuset bokföringsmässigt
erhållit viss ersättning för den militära sjukvården, syntes
ej böra tillmätas avgörande betydelse.

Vid bifall till direktionens förslag skulle förevarande anslag till omkostnader
upptagas med (1,652,000—6,000 =) 1,646,000 kronor. Då departementschefen
i det föregående ifrågasatt en reduktion av omkostnaderna
med 25,000 kronor och omföring till anslaget av vissa uppbördsmedel å
66,500 kronor, skulle alltså anslaget uppföras med i avjämnat tal 1,555,000
kronor.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle samtliga kostnader för garnisonssjukvården
i Stockholm framdeles bestridas från åttonde huvudtiteln. De
anslag, som tidigare under fjärde huvudtiteln belastats med kostnader för
garnisonssjukhuset i Stockholm, skulle i stället minskas. Utskottet måste
finna, att nämnda åtgärder i vissa avseenden kunna föranleda mindre tillfredsställande
konsekvenser, enär såväl i redovisningshänseende beträffande
kostnaderna för militär sjukvård som rent statistiskt olägenheter äro för
handen vid en tillämpning av vad sålunda föreslagits. Då utskottet likväl
icke anser sig böra föreslå ändring i Kungl. Majlis förslag, utgår utskottet
från att nämnda förhållanden i allt fall särskilt beaktas och att det tillses,
att önskvärd och nödvändig enhetlighet och överskådlighet icke äventyras.
I viss mån motsvarande synpunkter kunna enligt utskottets mening läggas
på frågan örn redovisningen under åttonde huvudtiteln av samtliga utgifter
för psykiatriska kliniken vid karolinska sjukhuset. I övrigt vill utskottet
hänvisa till sitt uttalande i anledning av den av 1938 års statsrevisorer upptagna
frågan om bokföringen av utgifter å vissa riksstatsanslag (statsutskottets
utlåtande nr 117, punkt 14:o).

Utskottet tillstyrker alltså, att omkostnadsanslaget för nästa budgetår
upptages med av Kungl. Majit föreslaget belopp.

V. Anslag till utrustning vid karolinska sjukhuset.

Direktionen, som räknade med att under budgetåret 1939/40 även
kunna öppna den ''psykiatriska kliniken, erinrade att tidigare gjorda kostnadsberäkningar
över sjukhusets utrustning icke innefattat denna klinik.
Totalkostnaden för klinikens utrustning beräknades nu av direktionen till
510,000 kronor. Ansåges en ytterligare nedskärning av kostnadssumman
vara oundgängligen erforderlig, syntes en utväg vara, att karolinska sjuk -

41

Statsutskottets utlåtande Nr W5.

huset kostnadsfritt finge övertaga viss utrustning, förslagsvis för 25,000
kronor från psykiatriska sjukhuset.

Utrustningskostnaderna för psykiatriska kliniken borde enligt direktionens
mening i likhet nied utrustningskostnaderna för övriga kliniker vid
sjukhuset anvisas under åttonde huvudtiteln.

Departementschefen har biträtt förslaget om ifrågavarande kostnaders
anvisande under åttonde huvudtiteln. I anslutning till ett av medicinalstyrelsen
framställt förslag tillstyrker departementschefen, att psykiatriska
kliniken vid karolinska sjukhuset tillföres viss utrustning från psykiatriska
sjukhuset för ett uppskattat värde av 35,000 kronor, varigenom medelsbehovet
för ifrågavarande ändamål kan begränsas till 475,000 kronor.

Med biträdande av Kungl. Maj:ts förslag tillstyrker utskottet att nämnda
belopp, 475,000 kronor, anvisas för nästa budgetår för ifrågavarande
ändamål.

VI. Anslag till inköp av radium för karolinska sjukhuset.

I skrivelse den 28 oktober 1938 till direktionen för karolinska sjukhuset
hava ordföranden i styrelsen för Konung Gustaf V:s jubileumsfond, ordföranden
för cancerföreningen i Stockholm samt överläkaren vid jubileumskliniken
gjort framställning om anvisande av medel för inköp av 5,028,14
milligram radium, vilken kvantitet av firman Radium Beige i Briissel utlånats
till radiumhemmet. Priset utgjorde 20 dollar per milligram.

Direktionen, som funnit det angeläget att ifrågavarande köp kommer till
stånd, har för ändamålet beräknat ett anslagsbelopp av 411,000 kronor.

Departementschefen har framhållit, att han undersökt möjligheterna att
på andra vägar än genom statsanslag finansiera det ifrågasatta köpet. Dessa
undersökningar hade emellertid givit negativt resultat. Da departementschefen
i likhet med direktionen funne det i hög grad angeläget, att köpet
komme till stånd, tillstyrkte departementschefen därför, att ett anslag av angivna
storlek, 411,000 kronor, för ändamålet äskades av riksdagen.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

VII. Anslag till avlöningar vid serafimerlasarettet.

1. Nuvarande förhållanden.

I riksstaten för budgetåret 1938/39 är under åttonde huvudtiteln förslagsanslaget
till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Avlöningar uppfört
med 1,224,300 kronor.

2. Sjukhusdirektionens anslagsberäkningar för budgetåret 1939/40.

Direktionen har beräknat anslaget för budgetåret 1939/40 till 1,386,800
kronor och Ilar härutinnan anfört bland annat följande.

Utskottet.

Utskottet.

42

Statsutskottets utlåtande Nr 205.

Av kostnaderna för de å karolinska sjukhusets stat upptagna avlöningarna
till en ekonomidirektör saint till direktionens kanslipersonal ansåge
direktionen (>,000 kronor böra påföras serafimerlasarettets avlöningsanslag.

Direktionen hade funnit.sig böra i sitt förslag för nästa budgetår beräkna
två nya sköterskor på ordinarie stat i lönegraden A 7, nämligen en befattning
som laboratoriesköterska vid medicinska polikliniken och en befattning
som biträde åt inspektionssköterskan.

.Serafimerlasarettet hade hittills för obduktioner och patologiska undersökningar
disponerat personal och lokaler vid karolinska institutets patologiska
institution utan ersättning för annat än histo-patologiska undersökningar.
Häruti bleve ändring nödvändig, då professorn i ämnet med sin personal
bomme att överflyttas till karolinska sjukhuset. Direktionen hade
därför funnit sig böra räkna med anställande redan från och nied budgetåret
1939/40 av personal för en patologisk avdelning.

Chefen för avdelningen skulle benämnas prosektor och åtnjuta ett
arvode av 9,000 kronor för är. Arvodet motsvarade den lön, som utginge
till prosektor vid patologisk-anatomiska institutionen vid karolinska institutet.
Såsom närmaste biträde åt prosektorn avsåges skola tjänstgöra en
assistent (amanuens). Direktionen föresloge för denne befattningshavare,
ett.arvode lika med det till motsvarande befattningshavare å karolinska
institutets patologisk-anatomiska institution utgående eller 1,800 kronor
för är. Tjänsterna beräknades från den 1 oktober 1939.

För ifrågavarande avdelning erfordrades vidare en förste vakt m ä st
a r.e och ett tekniskt biträde, båda i lönegraden A 7.

Direktionen ville föreslå, att ytterligare en eldare av de sammanlagt åtta
eldarna vid serafimerlasarettet placerades som ordinarie tjänsteman. Vid
bifall till direktionens förslag skulle fördelningen av eldartjänstema bliva tre
ordinarie, fyra extra ordinarie och en extra.

Maskinmäster en vid serafimerlasarettet borde enligt direktionens mening
sättas högre än i 14 lönegraden, där befattningen nu vore placerad, och
föresloge direktionen därför en uppflyttning till 17 lönegraden.

Direktionen finge föreslå, att överläkaren vid röntgenavdelningen skulle
erhålla ett arvode å 9,000 kronor. Överläkare vid röntgenavdelningen vore
för närvarande professorn i röntgendiagnostik vid karolinska institutet.
Utöver lön såsom professor utginge till honom ett arvode å 1,000 kronor
från serafimerlasarettets stat. I och med öppnandet av karolinska sjukhusets
röntgendiagnostiska avdelning förlädes professorns verksamhet dit. Då röntgenavdelningen
vid serafimerlasarettet ej kunde undvara särskild överläkare,
måste arvodet till överläkaren regleras med hänsyn till att tjänsten ej
kunde förenas med professuren vid karolinska institutet.

Direktionen föresloge. biträdande läkartjänster vid kirurgiska kliniken,
den kvarblivande medicinska kliniken ävensom den neurologiska kliniken.
För dessa biträdande läkare föresloges samma löneförmåner — 7,500 kronor
för år — som för motsvarande befattningshavare vid karolinska sjukhuset.

I likhet med vad som föreslagits beträffande karolinska sjukhuset torde
överläkar arvod et vid den å lasarettet kvarblivande medicinska kliniken
samt nervkliniken, vilka båda finge ökat vårdplatsantal, få höjas till 1,500
kronor för år, räknat från den dag sådan utökning skett, vilket direktionen
beräknade bliva den 1 oktober 1939.

Vad beträffade övrig icke-ordinarie personal, räknade direktionen med förändrad
löneställning för vissa befattningar. Den mest betydande av dessa

Statsutskottets utlåtande Nr 205.

43

avsåge gruppen ''provsköterslcor och elever. Sophiahemmet hade uppsagt det
för serafimerlasarettet gällande avtalet, vilket på grund därav upphörde
att gälla med ingången av nästa budgetår. Vare sig sophiahemmet eller en
blivande statens sjuksköterskeskola komme att i fortsättningen förse lasarettet
med här ifrågavarande personal, ansåge sig direktionen böra räkna
med de ersättningsbelopp, som vore bestämda i motsvarande avtal för
karolinska sjukhuset, nämligen för provsköterska 600 kronor och för elev
300 kronor för år. Detta medförde en kostnadsökning av 17,900 kronor.
Berörda avtalsuppsägning torde även vara föranledd av svårigheten för
sophiahemmet att tillhandahålla erforderligt antal provsköterskor och elever
för både serafimerlasarettet och karolinska sjukhuset. Betydande svårigheter
kunde även förutses för en statens sjuksköterskeskola att omedelbart
fylla serafimerlasarettets behov av sådan personal. Direktionen hade
därför ansett sig icke kunna underlåta att räkna med ökat anslagsbehov.
Om provsköterskor och elever helt skulle ersättas av sköterskebiträden
skulle detta, med beaktande av en arbetstidsreglering, innebärande arbetstidens
begränsning till 192 timmar per fyraveckorsperiod, medföra en kostnadsökning
utöver den ovan angivna av omkring 124,000 kronor, dyrtidstillägg
oberäknat. Emellertid torde avvecklingen kunna ske successivt. Direktionen
hade med hänsyn därtill beräknat anslagsökningen för berörda
ändamål under budgetåret 1939/40 till 100,000 kronor, dyrtidstillägg oberäknat.

Beträffande serafimerlasarettet, där uppgifterna på det sociala området
handlades av en såsom e. o. i 10 lönegraden placerad befattningshavare
(socialt biträde), hade direktionen tänkt sig att ersättning skulle anvisastill
ett kontorsbiträde för att såsom extra befattningshavare lämna det sociala
biträdet vid lasarettet mera stadigvarande hjälp med vissa arbetsuppgifters
fullgörande.

Utom röntgenfotografering hade även annan fotografering efter hand
kommit till allt större användning som ett hjälpmedel i sjukvården. Det
hade funnits nödvändigt att vid serafimerlasarettet (liksom det komme att
ske vid karolinska sjukhuset) anförtro här berörda fotograferingsarbete åt
särskild personal, en extra ordinarie fotograf i 5 lönegraden.

Personalen vid serafimerlasarettets sysslomanskontor utgjordes av

1 syssloman

i lönegrad

1 bokhållare

» »

1 kassör

» »

1 kameralbiträde

» »

1 »

» »

1 kontorsbiträde

» »

1

1

» »

A 24,
A 15,
A 11,
A 8,

e. o. 8,
A 4,
e. o.4,
e. 4.

Härutöver hade direktionen sett sig föranlåten att som ett provisorium
anställa ett extra kameralbiträde. Med hänsyn till att behovet gällde mera
kvalificerat arbete hade direktionen räknat med att den behövliga nya
tjänsten skulle uppföras som extra ordinarie i 15 lönegraden under benämningen
bokhållare.

Direktionen hade på grund av sjukvårdens krav nödgats anställa och
behövde även framdeles ytterligare extra tjänstemän, nämligen ett sköterskebiträde,
en provsköterska och en städerska.

44

Statsutskottets utlåtande Nr 205.

Arbetet vid röntgenavdelningen hade ökats i sådan grad, att en ökning
av arkivpersonalen icke kunnat undgås. Direktionen hade därför anställt
ett extra kontorsbiträde för ändamålet och begärde nu, att befattningen
skulle placeras som extra ordinarie i 4 lönegraden.

Direktionen hade slutligen räknat med ett ökat anslagsbehov av 37,122
kronor för ytterligare reglering av arbetstiden, så att all ekonomipersonal
och även sköterskebiträden, vilka i avsevärd utsträckning utförde städningsarbete,
måtte kunna få arbetstiden begränsad till 192 timmar per
fyra-veckorsperiod. Härför beräknade direktionen erforderligt nyanställa
1 sjukbärare i lönegrad e. 5, 13 sköterskebiträden, 3 köksbiträden och 3
städerskor samtliga i lönegrad e. U. 4.

Genom den beräknade flyttningen av ögonkliniken den 1 januari 1940
samt inskränkning av verksamheten vid vissa polikliniker beräknades
kunna ernås en anslagsminskning för icke-ordinarie personal under budgetåret
1939/40 av 32,137 kronor.

Genom nedläggande av serafimerlasarettets tvättinrättning minskades
anslagsbehovet för icke-ordinarie personal med 28,134 kronor och genom
överföring av tvenne sköterskebefattningar och en eldarbefattning till ordinarie
stat med 6,393 kronor.

Vid bifall till direktionens i det föregående framställda förslag skulle personalen
vid serafimerlasarettet erhålla den sammansättning, som framginge
av vid förevarande proposition nr 206 fogade Bilaga C.

Avlöningsstaten för serafimerlasarettet för budgetåret 1939/40 skulle
enligt direktionens förslag sluta på ett belopp av 1,386,800 kronor.

Direktionen har i senare yttrande i anledning av myndigheternas erinringar
m. m. anfört bland annat:

De tre i direktionens tidigare framställning upptagna biträdande överläkartjänsterna
torde kunna utgå.

Befattningen såsom biträdande sjukgymnast-assistent samt två extra
sjukgymnasttjänster å serafimerlasarettet torde kunna indragas från den
tidpunkt, då gymnastikavdelningen vid karolinska sjukhuset komme i verksamhet.

För merutgifter, som förorsakades av att elever och provsköterskor vid
serafimerlasarettet skulle under nästa budgetår behöva utbytas mot sköterskebiträden,
hade direktionen beräknat ett anslagsbehov av 100,000 kronor.
Direktionen föresloge, att ifrågavarande anslag minskades med 10,000
kronor, varvid viss hänsyn tagits till att eleverna vid statens sjuksköterskeskola
skulle kunna tagas i anspråk i sjukvårdsarbetet. För oförutsett
personalbehov vid serafimerlasarettet torde vidare få beräknas ett anslag
av 5,000 kronor.

3. Särskild ersättning till läkare vid serafimerlasarettet
för vissa intyg och utlåtanden.

På sätt framgår av propositionen nr 272/1937, sid. 63, förklarade sig allmänna
civilförvaltningens lönenämnd icke hava något att erinra mot vissa
av karolinska sjukhusets direktion föreslagna höjningar av arvodena för

Statsutskottets utlåtande Nr £05.

45

de biträdande läkarna vid serafimerlasarettet, dock endast under förutsättning,
att rätten till ersättning för utfärdande av intyg eller utlåtanden beträffande
sådana poliklinikpatienter, å vilka bestämmelserna i lagen om
olycksfall i arbete ägde tillämpning, upphävdes. Å sid. 67 i propositionen
anförde föredragande departementschefen, att Kungl. Majit framdeles torde
böra taga frågan under omprövning. I skrivelse nr 465/1937 uttalade riksdagen
sin anslutning i princip till lönenämndens förslag och förklarade sig
förvänta, att frågan gjordes till föremål för närmare utredning och förelädes
1938 års riksdag.

Genom beslut den 30 juni 1937 anbefallde Kungl. Majit direktionen att,
med beaktande av vad i ämnet sålunda anförts, till Kungl. Majit inkomma
med utredning om upphävande av rätten till ersättning för utfärdande av
ovanberörda intyg och utlåtanden.

I sin skrivelse den 25 november 1937 rörande anslagsäskandena för budgetåret
1938/39 inkom direktionen med den anbefallda utredningen. Direktionen
fann emellertid icke skäl föreligga för upphävande av rätten till
ersättning.

I proposition nr 103/1938, sid. 29, anförda departementschefen bland
annat:

För egen del hade jag kommit till den uppfattningen, att de övervägande
skälen talade för ett avskaffande av nämnda ersättningar i deras
nuvarande form.

Enligt min mening borde emellertid de vid sjukhuset nu anställda läkare,
som uppbure ifrågavarande ersättningar, komma i åtnjutande av
dem efter oförändrade grunder, så länge de innehade sina nuvarande befattningar.
Det torde böra ankomma på Kungl. Majit att efter förslag av
sjukhusdirektionen meddela de bestämmelser i övrigt rörande avvecklingen
av ifrågavarande ersättningssystem, som kunde befinnas erforderliga.

I skrivelse nr 174/1938 uttalade riksdagen, bland annat, att riksdagen
delade departementschefens uppfattning, att den vissa av lasarettets läkare
nu tillkommande rätten till särskild ersättning för utfärdande av ifrågavarande
intyg och utlåtanden borde avskaffas i sin nuvarande form, dock med
rätt för de läkare, som nu uppbure sådan ersättning, att komma i åtnjutande
därav enligt oförändrade grunder, så långe de innehade sina nuvarande
befattningar. Vidare framhöll riksdagen, att det vore önskvärt, att
den fortsatta utredningen i ämnet toge sikte jämväl på spörsmålet, huruvida
icke motsvarande åtgärder borde vidtagas i fråga örn ersättning för likartade
intyg och utlåtanden inom övriga socialförsäkringsgrenar och enligt
militärersättningsför ordningen.

Sedan Kungl. Majit genom beslut den 15 juli 1938 anbefallt direktionen
att verkställa utredning av frågan örn avveckling av ovanberörda ersätt -

40

Statsutskottets utlåtande Nr 205.

ningssystem, har direktionen i skrivelse den 11 november 1938 framlast
utredning och förslag i ämnet.

Direktionen ifrågasatte härvid huruvida det icke ur såväl praktiska som
sakliga synpunkter i övrigt måste anses vara att förorda att införa en sådan
fördelning av enligt fastställd taxa utgående intygsersättning, att läkaren
själv erhölle av lasarettet 90 procent, medan lasarettet för sina omkostnader
behölle återstående 10 procent.

Direktionen ansåge sig därutöver icke böra föreslå annan ändring i nuvarande
former för ifrågavarande ersättning till de underordnade läkarna
vid poliklinikerna och röntgenavdelningen än att för utfärdande av intyg
och utlåtanden rörande sådana poliklinikpatienter, å vilka lagen om försäkring
för olycksfall ^arbete skulle äga tillämpning, framdeles borde iakttagas
att, i den mån så lämpligen läte sig göra, de underordnade läkarnas
tjänstgöring av vederbörande överläkare så ordnades, att av dylika intyg
och utlåtanden härflytande inkomster kunde fördelas mellan de underordnade
läkarna något jämnare än vad hittills varit fallet.

Frågan örn huru ersättningen för intyg och utlåtanden inom socialförsäkringen
i allmänhet samt enligt militärersättningsförordningen borde
betalas syntes direktionen böra lösas i samband med den utredning, som
anförtrotts 1938 års hälso- och sjukvårdssakkunniga, vilka erhållit sitt uppdrag
efter det 1938 års riksdag uttalat sig i här berörda fråga.

Medicinalstyrelsen har förklarat sig i princip kunna ansluta sig till de
synpunkter, som av direktionen framförts i dess ovanberörda utlåtande.

Statskontoret har i utlåtande den 19 januari 1939 anfört bland annat:

Enligt statskontorets mening hade det emellertid varit synnerligen önskvärt,
om frågan kunnat lösas redan nu, detta särskilt av den anledningen,
att karolinska sjukhuset under nästkommande budgetår komme att öppnas
för allmänheten, och att sålunda den reglering, som genomfördes i
förevarande hänseende vid serafimerlasarettet, kunde förutsättas komma
att bliva normerande även för karolinska sjukhuset. Ansåges emellertid
icke den slutliga lösningen av denna ersättningsfråga kunna ske i förevarande
sammanhang, hade statskontoret icke något att erinra mot att
den av direktionen föreslagna provisoriska anordningen vidtoges för de
biträdande läkare, vilkas förordnanden vid lasarettet icke utlöpte vid ingången
av nästkommande budgetår. Dessa skulle sålunda, så länge de
innehade sina då löpande förordnanden, vara berättigade att uppbära 90
procent av ifrågavarande ersättningar. För tiden därefter syntes det däremot
ämbetsverket, som örn de biträdande läkarnas andel i sagda ersättningar
i avvaktan på den slutliga lösningen av spörsmålet borde kunna
begränsas till 50 procent och sålunda ersättningsbeloppet delas lika
mellan lasarettet och läkaren. Samma fördelning av ersättningarna syntes
även böra genomföras för underläkarnas vidkommande från den i juli
1939.

_ Vad anginge frågan örn ersättning för intyg och utlåtanden inom övriga
socialförsäkringsgrenar och enligt militärersättningsförordningen,
hade statskontoret, då någon utredning icke för närvarande förebragts
till detta spörsmåls bedömande, icke något att erinra mot att frågan härom
hänskötes till 1938 års hälso- och sjukvårdssakkunniga för utredning.
Dock syntes den inskränkningen böra från den 1 juli 1939 vidtagas, att

Statsutskottets utlåtande Nr %05.

47

medellösa poliklinikpatienter befriades från avgift för intyg, för vilket de
själva hade att bära kostnaden.

1938 års hälso- och sjukvårdssakkunniga hava anfört bland annat, att
det syntes uteslutet att genomföra en definitiv ordning redan under nästa
budgetår. Ett provisorium tedde sig därför såsom den praktiskt enda framkomliga
vägen. De sakkunniga kunde i fråga örn den begränsning av rätten
till ersättning för intyg enligt lagen om försäkring för olycksfall i arbete
och för röntgenutlåtanden, som ifrågasatts, giva sin anslutning till det av
statskontoret framlagda förslaget.

4. Departementschefen.

Beträffande den sist berörda frågan om rätt för vissa av lasarettets läkare
till ersättning för utfärdande av intyg eller utlåtanden beträffande sådana
poliklinikpatienter, å vilka olycksfallsförsäkringslagen äger tillämpning och
vad därmed står i samband, har departementschefen anfört följande:

Denna fråga hade tidigare underställts riksdagen och förelåge nu i det
skick, att ärendet till huvudsaklig del skulle kunna av Kungl. Majit utan
riksdagens förnyade hörande avgöras. Med hänsyn till vissa vid ärendets
behandling år 1938 i riksdagens kamrar framställda önskemål syntes emellertid
ärendet jämte den utredning, som efter den senaste riksdagsbehandlingen
verkställts, böra ånyo föreläggas riksdagen.

För egen del ville departementschefen i korthet framhålla, att skäl skulle
kunna anföras för lämpligheten av att hänskjuta hela ärendet till övervägande
i samband med det utredningsarbete, som omhänderhades av
1938 års hälso- och sjukvårdssakkunniga och vilket igångsatts efter det
riksdagen år 1938 förehade ärendet till behandling. Med hänsyn till den
ståndpunkt, som av riksdagen intagits i skrivelsen nr 174/1938, ansåge departementschefen
sig emellertid icke kunna nu tillstyrka en sådan åtgärd
utan funne sig böra tillråda en lösning av frågan i anslutning till de riktlinjer,
som angivits av statskontoret i dess yttrande av den 19 januari 1939
och av nämnda sakkunniga.

I fråga örn direktionens för karolinska sjukhuset beräkning av serafimerlasarettets
avlöningsanslag för nästa budgetår har departementschefen yttrat
i huvudsak följande:

Det syntes nödvändigt att under en övergångstid bibehålla den nuvarande
direktörsbefattningen vid serafimerlasarettet. Från och med budgetåret
1940/41 torde, så vitt nu kunde bedömas, denna befattning emellertid
böra avvecklas. Den för karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet gemensamme
sjukhusdirektören syntes liksom direktionens kanslipersonal lämpligen
böra upptagas å avlöningsstaten för det förra sjukhuset. Departementschefen
hade intet att erinra emot direktionens förslag, att viss del av
avlöningarna för sjukhuschefen och för nämnda kanslipersonal påfördes
serafimerlasarettets avlöningsanslag. Trots den reduktion av dessa lönekostnader,
som i det föregående förordats, torde ifrågavarande kvotdel böra
bestämmas till det av direktionen föreslagna beloppet, 0,000 kronor.

48

Statsutskottets utlåtande Nr SOS.

Departementschefen ville icke motsätta sig direktionens begäran, att två
sjukskötersketjänster i lönegraden A 7 uppfördes på ordinarie stat.

Vad beträffade den patologiska avdelningen syntes departementschefen
den föreliggande organisationsfrågan böra närmare utredas. Som en provisorisk
anordning för nästa budgetär tillstyrkte departementschefen i huvudsak
direktionens nu föreliggande förslag. Departementschefen hade intet
att erinra mot att en ieke-ordinarie prosektor anställdes, men dennes arvode
syntes böra begränsas till 8,500 kronor utan rätt för innehavaren att
uppbära dyrtidstillägg. Till assistenten torde böra med samma förbehåll
utgå ett arvode av 2,000 kronor. Det tekniska biträdet syntes icke böra
erhålla ordinarie anställning utan avlönas som extra befattningshavare i 7
lönegraden. Från karolinska institutets stat torde böra för ändamålet överföras
en ordinarie vaktmästare i lönegraden A 7. Prosektorn borde ej åtnjuta
särskild ersättning för histologiska undersökningar.

För gymnastikavdelningen vid lasarettet hade direktionen enligt sitt första
förslag beräknat en biträdande läkarbefattning med arvode av 4,800
kronor samt två ordinarie, två extra ordinarie och två extra sjukgymnasttjänster,
förutom en biträdande sjukgymnast och assistent med ett årsarvode
av 3,300 kronor. I det senare förslaget hade direktionen uteslutit
sistnämnda arvode samt de två extra tjänsterna. Departementschefen ansåge
det tillfyllest, örn avdelningen utrustades med den biträdande läkaren
samt tre sjukgymnaster, av vilka en ordinarie, en extra ordinarie och en
extra. Anmärkas finge dock, att den nuvarande personalorganisationen
borde bibehållas till den 1 oktober 1939, vadan personalförteckningen för
nästa budgetår måste upptaga 2 ordinarie sjukgymnaster.

Maskinmästaren torde böra bibehållas vid sin nuvarande lönegradsplacering
B 14 (A 14). Emot att en extra ordinarie eldare (förste eldare) överfördes
på ordinarie stat hade departementschefen icke något att erinra.
Däremot kunde departementschefen icke nu förorda, att samtliga eldare
placerades i 6 lönegraden.

Den föreslagna ökningen av arvodet till överläkaren vid röntgenavdelningen
syntes vara av förhållandena motiverad. Departementschefen hade
icke något att erinra mot att arvodesbeloppet fastställes till 9,000 kronor
för år. Likaledes biträdde departementschefen förslaget, att arvodena till
överläkarna vid medicinska kliniken och nervkliniken fastställdes till 1,500
kronor för år, att utgå från och med den tidpunkt, direktionen angivit. I
enlighet med den ståndpunkt, som av direktionen i dess senare yttrande
intagits, avstyrkte departementschefen förslaget örn inrättande av tre nya
biträdande läkarbefattningar och förutsatte, att arvode med 3,600 kronor
icke upptoges till biträdande läkare (poliklinikföreståndare) vid psykiatriska
polikliniken. Det syntes departementschefen tveksamt, om icke ett nedläggande
av den yttre verksamheten vid vissa av lasarettets polikliniker borde
föranleda mer genomgripande förändringar i fråga om personalorganisationen
vid dessa polikliniker än sjukhusdirektionen tänkt sig. Departementschefen
vore emellertid icke beredd att nu taga definitiv ställning till denna
fråga men ville framhålla nödvändigheten av att sjukhusdirektionen i sina
anslagsäskanden för budgetåret 1940/41 upptoge till övervägande, huruvida
icke ett av statskontoret i ämnet framställt förslag borde kunna genomföras
från och med sistnämnda budgetår.

På grund av att Sophiahemmet från och med nästa budgetår uppsagt det
för serafimerlasarettet gällande avtalet angående tillhandahållande av sjuk -

Statsutskottets utlåtande Nr 205.

49

vårdspersonal för lasarettet, hade direktionen räknat med vissa belopp för
att bland annat ersätta provsköterskor och elever med sköterskebiträden.
För oförutsett personalbehov hade direktionen upptagit 5,000 kronor. Departementschefen
ansåge sig nödsakad att såtillvida tillmötesgå direktionens
förslag, att han tillstyrkte, att för de nu angivna ändamålen avsåges
ett sammanlagt belopp av förslagsvis 60,000 kronor. Det borde vara direktionen
angeläget att söka hålla ifrågavarande kostnader inom ramen av
detta belopp.

Med inrättande av en extra kontorsbiträdestjänst för den sociala hjälpbyrån
syntes tills vidare kunna anstå. Däremot vore departementschefen
beredd tillstyrka, att vid röntgenavdelningen anställdes ett extra ordinarie
kontorsbiträde i 4 lönegraden. Den föreslagna befattningen som fotograf
hade synts departementschefen väl motiverad, varför han tillstyrkte, att
en befattning i 5 lönegraden inrättades för ändamålet.

I avvaktan på närmare erfarenhet beträffande tjänstens behövlighet syntes
med inrättandet av den föreslagna befattningen som extra ordinarie bokhållare
vid sysslomanskontoret kunna anstå.

I övrigt ansåge departementschefen sig kunna i det väsentliga biträda
de av sjukhusdirektionen i dess första skrivelse framställda förslagen.

Departementschefen erinrade, att direktionen i sina anslagskalkyler beräknat
anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän med hänsyn
till ifrågavarande lönereglering men icke upptagit kostnaderna för den ickeordinarie
personalen med utgångspunkt från denna lönereglering. Hade
hänsyn tagits till alla av ifrågavarande lönereglering föranledda merkostnader,
skulle den av direktionen beräknade slutsumman för avlöningar vid
serafimerlasarettet hava uppgått till omkring 1,640,000 kronor i stället för
1,386,800 kronor.

De av departementschefen förordade minskningarna i direktionens ursprungliga
förslag uppginge för nästa budgetår till i runt tal 79,600 kronor.

Enligt departementschefens beräkningar borde förevarande anslag för
nästa budgetår upptagas med 1,532,700 kronor.

5. Motioner.

Till stöd för det i motionerna I: 279 och II: 434 framställda yrkandet
har i den sistnämnda motionen anförts bland annat:

Någon brådska förelåge icke beträffande avgörande av intygsersättningsfrågan.
Karolinska sjukhusets förestående öppnande hade av statskontoret
och dc sakkunniga ansetts påbjuda ett omedelbart beslut i ärendet. Det
vore emellertid alldeles oklart, varför icke nuvarande system kunde utgöra
ett lika användbart provisorium som de föreslagna, helst som den rådande
ordningen hade tillfredsställande fungerat sedan länge och några bevis för
behovet av en generell reform veterligen ännu icke förebragts. Vore frågan
av sä stor betydelse att den krävde en omedelbar lösning, kunde det icke
vara lämpligt att införa speciella och lokala bestämmelser på de karolinska
sjukhusets direktion underställda anstalterna. Kunde frågan om löneförbättring
för de s. k. 3:e underläkarna uppskjutas under hänvisning till pågående
ulredning av den underordnade läkarpersonalens löneställning, ville
det synas som örn samma behandling borde komma den föreslagna lönelbrsämringen
till del. Riksdagen hade begärt utredning i bägge fallen — en
sådan påginge också, men vore ej slutförd. Borde utredningsresultatet avvaktas
i det ena fallet, torde samma böra gälla även i det andra.

Bihang till riksdagens protokoll JUSO. 0 sami. Nr 20o.

4

50

Statsutskottets utlåtande Nr 205.

TJtskottet.

Utskottet.

I likhet med departementschefen anser utskottet frågan om rätt för vissa
av lasarettets läkare till ersättning för utfärdande av ifrågavarande intyg
eller utlåtanden böra redan nu leda till ett positivt beslut. I sådant avseende
ansluter utskottet sig till den lösning av frågan, som av departementschefen
förordats. Utskottet ställer sig med anledning härav avvisande till det
i motionerna I: 279 och II: 434 framställda yrkandet.

Kungl. Maj:ts föreliggande förslag beträffande lasarettets personalorganisation
och vad därmed i övrigt står i samband kan utskottet biträda.
Utskottet har icke heller funnit något att erinra mot de av departementschefen
verkställda kostnadsberäkningarna för nästa budgetår.

VIII. Anslag till omkostnader vid serafimerlasarettet.

1. Nuvarande förhållanden.

Till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Omkostnader har för budgetåret
1938/39 anvisats ett förslagsanslag av 1,400,000 kronor.

2. Sjukhusdirektionens anslagsberäkningar för budgetåret 1939/40.

Direktionen har hemställt, att anslaget måtte för sistnämnda budgetår
upptagas med ett belopp av 1,357,500 kronor, innebärande en anslagsminskning
med 42,500 kronor. Bland de särskilda posterna i omkostnadsstaten
har direktionen upptagit 100,000 kronor till utgifter av engångskaraktär.

Departementschefen har minskat detta belopp till 45,000 kronor, varav
25,000 kronor borde reserveras för röntgenavdelningens behov. Då vissa
andra utgiftsposter synts departementschefen väl högt beräknade i förhållande
till de verkliga utgifterna under budgetåret 1937/38, har han föreslagit
en ytterligare reduktion av anslaget med 26,000 kronor och förty upptagit
detsamma för nästa budgetår med (1,357,500 — 55,000 — 26,000 =)
i runt tal 1,276,000 kronor. I jämförelse med innevarande budgetår utgör
anslagsminskningen 124,000 kronor.

Utskottet har icke funnit något att invända mot departementschefens
beräkning av förevarande anslag för nästa budgetår.

Utskottet har uppmärksammat, att direktionen bland annat för genomförandet
av arbetstidsregleringen för serafimerlasarettets sjukvårdspersonal
sett sig nödsakad att i jämförelsevis stor utsträckning förhyra bostäder
i lasarettets närhet samt möblera dessa. Då nu ytterligare medel för
detta ändamål begärts, har utskottet velat uttala, att, för den händelse
så visar sig vara ändamålsenligt och ur lasarettets ekonomiska synpunkt
förmånligt, hinder icke bör möta för direktionen att i undantagsfall utbetala
särskild ersättning till sådan sjukvårdspersonal, vilken själv anskaffar
möblerad bostad. Härigenom skulle denna personal icke behöva komma
i sämre ställning än motsvarande personal vid karolinska sjukhuset, där
genom statsverkets försorg bostäder uppförts och i allmänhet även utrustats
med möbler.

Statsutskottets utlåtande Nr ''205.

51

IX. Anslag till avlöningar vid karolinska mediko-kirurgiska

institutet.

I riksstaten för budgetåret 1938/39 är förslagsanslaget till Karolinska
mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar uppfört med 715,500 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 29,900 kronor, vilken
till övervägande del hänför sig till den av 1938 års riksdag beslutade
löneregleringen för civilförvaltningen. Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle
i huvudsak följande ändringar beträffande karolinska institutets personalorganisation
vidtagas:

1) en professorsbefattning i psykiatri inrättas från och med den 1 juli
1939,

2) ett tekniskt biträde i lönegraden A 7 inrättas vid rättsmedicinska
institutionen,

3) anslaget till bestridande av vaktmästargöromål vid rättsmedicinska
institutionen höjes med 600 kronor,

4) till arvode åt ett handräckningsbiträde vid bakteriologiska laboratoriet
anvisas 1,800 kronor,

5) arvodena till två arbetsbiträden vid biblioteket höjas från 2,250 kronor
till 3,000 kronor,

6) den med arvode avlönade vaktmästaren vid biblioteket erhåller extra
ordinarie anställning i 7 lönegraden,

7) ur institutets stat uteslutes en ordinarie vaktmästar^ änst i lönegraden
A 7, vilken i stället uppföres på serafimerlasarettets stat,

8) på grund av att vissa arvoden till amanuenser och underläkare framdeles
komme att utgå från karolinska sjukhusets avlöningsanslag minskas
karolinska institutets motsvarande anslag med 16,100 kronor.

Vad Kungl. Majit under förevarande punkt föreslagit har icke givit utskottet
anledning till erinran eller uttalande.

X. Hemställan.

Under åberopande av vad i det föregående anförts får utskottet hemställa,
A. att riksdagen må, i anslutning till Kungl. Maj:ts
förslag och med avslag å motionerna II: 432 samt I: 279
och II: 434,

1. godkänna följande personalförteckning för karolinska
sjukhuset, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1939/40:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

Läkarpersonal m. m.

1 överläkare vid gynekologiska avdelningen av

Konung Gustaf V:s jubileumsklinik...... A 26

1 laborator vid radiofysiska forskningsavdelningen
av Konung Gustaf V:s jubileumsklinik
............................. A 26

Utskottet.

Statsutskottets utlåtande Nr 205.

Sjukvårdspersonal.

1 första föreståndarinna................. A 12

2 föreståndarinnor .i;.................. All

2 sociala kuratorer..................... All

3 sjukgymnaster....................... A 9

2 andra föreståndarinnor................ A 8

170 sjuksköterskor..................■ A 7

2 barnmorskor........................ A 7

6 kontrollbiträden.................... A 7

4 tekniska biträden ................... A 7

7 röntgenbiträden...................... A 6

6 sjukvårdare......................... A 6

6 fotografer.......................... A 5

Ekonomipersonal.

1 maskinmästare.................... A 16

1 förste maskinist..................... A12

1 första köksföreståndarinna............. A 12

1 trädgårdsmästare .................... A 10

3 andre maskinister ........ t........... A 8

1 tvättföreståndarinna.................. A 7

3 andra köksförestårtdarinnor ............ A 7

4 reparatörer......................... A 7

4 förste vaktmästare................... A 7

1 arbetsföreståndarinna................. A 6

1 tvättmästare........................ A 6

4 förste eldare........................ A 6

2 vaktmästare........................ A 5

1 maskintvättare...................... A 5

5 sjukbärare, transport- och förrådsmän samt

gårdskarlar......................... A 5

2 kokerskor.......................... A 2

1 kallskänka......................... A 1

Administrations- och kontorspersonal.

1 sjukhusdirektör...................... C 10

1 syssloman.......................... A 24

1 förste bokhållare..................... A18

1 bokhållare.......................... A 15

1 kassör............................. All

1 kansliskrivare ....................... All

1 kontorist........................... A 9

9 kanslibiträden....................... A 7

8 kontorsbiträden.................... A 4

Statsutskottets utlåtande Nr 205. 53

Extr a-ordinarie tjänstemän i högre lönegrad
än den 20:e.

2 biträdande läkare vid Konung Gustaf V:s

jubileumsklinik.....................Eo 23;

2. godkänna följande avlöningsstat för karolinska sjukhuset,
att tillämpas under budgetåret 1939/40:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tj änstemän å ordinarie

stat, förslagsvis................kronor 900,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit:

a. Grundbelopp . . . kronor 117,300

b. Vikariatsersättningar
m. m.,

förslagsvis..... » 27,700 > 145,000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal:

a. Grundavlöningar

m. m., förslagsvis kronor 1,540,000

b. Avlöningsförhöj ningar

m. m., förslagsvis
........»_60,000 » 1,600,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ....... »_140,000

Summa förslagsanslag kronor 2,785,000;

3. till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Avlöningar
för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag
av 2,785,000 kronor;

4. till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Omkostnader
för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag
av 1,555,000 kronor;

5. till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Utrustning
för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av^ 475,000 kronor;

6. till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Inköp
av radium för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag
av 411,000 kronor;

7. godkänna följande personalförteckning för serafimerlasarettet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1939/40:

54

Statsutskottets utlåtande Nr 205.

Personalförteckning.

Befattning. . Lönegrad,

Tjänstemän å ordinarie stat.
Sjukvårdspersonal.

1 föreståndarinna....................... Ali

2 sjukgymnaster........................ A 9

56 sjuksköterskor.................... A 7

1 fotograf............................. A 5

1 handräckningsbiträde .................. A 2

Ekonomipersonal.

1 maskinmästare....................... A14

1 första köksföreståndarinna.............. A 11

1 maskinist............................ A 10

1 husmoder........................... A 7

1 andra köksföreståndarinna.............. A 7

4 förste vaktmästare.................... A 7

1 trädgårdsmästare...................... A 7

1 snickare............................. A 7

2 reparatörer.......................... A 7

3 förste eldare......................... A 6

3 vaktmästare.......................... A 5

3 sjukbärare, transport- och förrådsmän samt

gårdskarlar.......................... A 5

1 kokerska, diet-....................... A 2

Administrations- och kontorspersonal.

1 syssloman........................... A 24

1 bokhållare........................... A 15

1 kassör.............................. Ali

1 kameralbiträde....................... A 8

1 kontorsbiträde........................ A 4;

8. godkänna följande avlöningsstat för serafimerlasarettet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1939/40:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis.....^......kronor 383,300

2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t:

a. Grundbelopp .... kronor 86,400

b. Vikariatsersättningar
m. m., förslags vis.

........... » 18,000 , !04,400

Statsutskottets utlåtande Nr 805.

55

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal:

a. Grundavlöningar

m. m., förslagsvis kronor 930,000

b. Avlöningsförhöj ningar

m. m., förslagsvis.
....... » 40,000 kronor 970,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis........ »_75,000

Summa förslagsanslag kronor 1,532,700;

9. till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Avlöningar
för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag
av 1,532,700 kronor;

10. till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Omkostnader
för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag
av 1,276,000 kronor;

11. godkänna följande personalförteckning för vissa
tjänstemän vid karolinska mediko-kirurgiska institutet
och dess institutioner m. m., att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1939/40:

Personalförteckning för vissa tjänstemän
vid karolinska mediko-kirurgiska institutet
och dess institutioner m. m.

Tjänstemän å ordinarie stat.

Befattning. Lönegrad.

Vetenskapliga institutioner och inrättningar.

1 preparator............................ A 10

1 kanslibiträde..........................A 7

12 tekniska biträden...................... A 7

8 vaktmästare ........................ . A 7

2 tekniska biträden......................A 4

Kansliet.

1 kansliskrivare......................... All

1 maskinist ............................ A 8

1 vaktmästare........................... A 7

1 kanslibiträde.......................... A 7

Kamrerarexpeditionen.

1 kamrerare............................ A 24

1 kontorsbiträde......................... A 4;

56

Statsutskottets utlåtande Nr 9205.

12. godkänna följande avlöningsstat för karolinska mediko-kirurgiska
institutet, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1939/40:

Avlöningsstat.

I. Professorer och lärare m. fl.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:

a. Lön och tjänstgöringspenningar. . . kronor 318,100

Avlöningsstat.

Lön

Tjänstgö-

ringspen-

ningar

Summa

1 professor ........................

8,000

4,000

12,000

21 professorer .............................

168,000

84,000

252,000

1 professor i nervsjukdomar.....................

3,100

4,000

7,100

1 professor j ortopedi

Anm.: 1. Professorn i nervsjukdomar, innehavare av Per
Henrik Malmstens professur, uppbär dessutom såsom lön 4,900
kronor från Malmstenska donationsfonden.

2. Professorn i ortopedi, innehavare av Oscar Ekmans pro-fessur, uppbär dessutom från Ekmanska donationsfonden 10,000
kronor, varav 8,000 kronor skola anses utgöra lön och 2,000
kronor tjänstgöringspenningar.

3. Av de 22 professorsbefattningar, för vilka ämnen ej ovan
angivits, omfatta 2 vardera medicin, 2 vardera pediatrik, 2
vardera kirurgi och 2 vardera obstetrik och gynekologi. Envar
av de återstående 14 professorsbefattningarna omfattar ett av
följande ämnesområden: 1) anatomi, särskilt makroskopisk ana-tomi, 2) anatomi, särskilt histologi, 3) allmän patologi och
patologisk anatomi, 4) patologisk anatomi, 5) fysiologi, 6) kemi,
7) farmakodynamik och farmakognosi, 8) oftalmiatrik, 9) öron-,
näs- och halssjukdomar, 10) dermatologi och syfilidologi, 11)
rätts- och statsmedicin, 12) hälso vårdslära, 13) röntgendiag-nostik, 14) psykiatri.

4. Ang. personlig professur i neurokirurgi, se här nedan
under 2. Avlöning till tjänsteman å indragningsstat.

5. Utom ovannämnda professorsbefattningar finnes »Mimi
Althainz professur i radioterapi», vars innehavare avlönas från
en för ändamålet donerad fond.

2,000

2,000

1 prosektor vid anatomiska institutionen ''.............

6,000

3,000

9,000

1 prosektor vid patologisk-anatomiska institutionen.......

6,000

3,000

9,000

1 laborator i bakteriologi vid patologisk-anatomiska institutionen

6,000

3,000

9,000

1 laborator i fysiologi........................

6,000

3,000

9,000

1 laborator i kemi och farmaci...................

Anmärkningar till staten.

1. För professor kan lönen efter 5 år höjas med 1,000 kronor.

2. För laborator och prosektor kan lönen efter 5 år höjas med
500 kronor och efter 10 år med ytterligare 500 kronor.

3. För professor utgör pensionsunderlaget 7,500 kronor och
pensionsavgiften 450 kronor. För laborator och prosektor utgör
pensionsunderlaget 6,000 kronor.

6,000

3,000

9,000

Summa kronor

—

—

318,100

Statsutskottets utlåtande Nr H05.

57

b. Ålderstillägg, förslagsvis
.........kronor 18,500

c. Ersättningar till vi karierande

akademiska
lärare, förslagsvis
........ » 5,000 kronor 341,600

2. Avlöning till tjänsteman
å indragningsstat:

Olivecrona, A. H., professor
i neuro-kirurgi,
personligen:

Lön .............kronor 8,000

Ålderstillägg....... » 1,000

Tjänstgöringspenningar » 4,000 » 13,000

Anm.: 1. Innehavare av personlig professur äger
att efter 5 års tjänstgöring uppbära ålderstillägg å
lönen med 1,000 kronor.

2. Innehavare av personlig professur är i pensionshänseende
likställd med annan professor vid institutet
och följaktligen underkastad bestämmelserna i 1907 års
lag angående civila tjänstinnehavares rätt till pension.

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit:

a. Grundbelopp.....kronor 208,300

b. Vikariatsersättning ar

m. m., förslagsvis »_6,000 » 214,300

Summa kronor 568,900

II. Vissa tjänstemän vid institutet och dess
institutioner m. m.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis ................kronor 128,700

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit....... » 14,900

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal:

a. Grundavlöningar

m. m............kronor 21,700

b. Avlöningsförhöjning ar

m. m., förslagsvis » 2,800 » 24,500

8,400

4. Rörligt tillägg, förslagsvis

Summa kronor 176,500

58

Statsutskottets utlåtande Nr W5.

Sammandrag:

I. Professorer och lärare m. fl.......kronor 568,900

II. Vissa tjänstemän vid institutet och

dess institutioner m. m........... » 176,500

Summa kronor 745,400;

13. till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar
för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag
av 745,400 kronor.

B. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 278
och II: 433, i skrivelse till Kungl. Majit anhålla om utredning
rörande lämpligheten och möjligheten av att
genomföra evalvering av vissa läkare vid de statliga
sjukhusen tillkommande ersättningar av patienter å enskilda
och halvenskilda rum.

Stockholm den 23 maj 1939.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS RÅSTOCK.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Gränebo, Johansson i Fredrikslund, Oscar Olsson, Svensson
i Kompersmåla, Asplund, Andersson i Fältenborg, Ström i Lidköping, Magnusson i Kalmar,
Bäcklund, von Heland, Andersson i Rixö och Domö; samt

fran andra kammaren: herrar Råstock, Jansson i Falun, Svensson i Grönvik, Persson i
Falla, Jonsson i Eskilstuna, Andersson i Prästbol, Närlinge, Holmdahl, Weijne, Åqvist, Bergström
och Mårtensson.

av herr Holmdahl.

Reservation

Stockholm 1939, Ivar Hasggströms Boktryckeri A. B.

302260