Statsutskottets utlåtande Nr 187.

3

Nr 187.

Ankom till riksdagens kansli den 16 maj 1939 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av väckta motioner om möjligheterna att
underlätta tillgången till elektrisk kraft för landsbygdens
folk.

(4:e avd.)

I två likalydande motioner, väckta den ena, nr 223, inom första kammaren
av herr E. von Heland m. fl. och den andra, nr 339, inom andra
kammaren av herr A. Pettersson i Dahl m. fl. har hemställts, att riksdagen
ville i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa örn utredning och förslag avseende
att underlätta tillgång till elektrisk kraft för landsbygdens folk genom
förbilligande av anslutningskostnader och installationer samt genom enhetligare
och reducerade krafttaxor för elektriska distributionsföreningar på
landet.

I fråga örn de skäl, som motionärerna anfört till stöd för sin framställning,
får utskottet hänvisa till motionen nr 1:223.

I de väckta motionerna erinras örn hur den elektriska kraften i dess
olika former — ljus, kraft och värme — bidrager i väsentlig grad att
minska arbetsbördan och att göra levnadsförhållandena på landsbygden
lättare. Motionärerna framhålla också, att tillgången till elektrisk kraft
ur såväl folkbildnings- som trevnadssynpunkt vore av stor kulturell
betydelse.

Gentemot dessa i mycket berättigade synpunkter liksom ock den ofta
förekommande, i och för sig riktiga hänvisningen till de rika outnyttjade
kraftkällor vårt land erbjuder nödgas dock utskottet erinra örn de
förhållandevis stora kapitalutlägg, som vattenfallsbyggnaderna men också
och i all synnerhet landsbygdens distributionsanläggningar draga med
sig. Det bör rättvisligen ej bortses från att, medan landsbygdens ledningsnät
bli högst vidsträckta, strömförbrukningen ter sig rätt begränsad
i förhållande till motsvarande siffror för järnvägskraft och industrikraft.

Innevarande års riksdag har emellertid godkänt vissa efter framställning
från 1933 års riksdag utarbetade riktlinjer för en utsträckt statlig

Utskottet.

4

Statsutskottets utlåtande Nr 187.

medverkan för landsbygdens fortsatta elektrifiering. Den vidgadé understödsverksamhet,
som sålunda ifrågasattes, skulle taga alldeles särskilt
sikte på avlägset belägna eller glest befolkade fattiga trakter. Det är desslikes
att märka, att ifrågasatta statsbidrag äro avsedda att tilltagas så
rikligt, att — såsom kommerskollegium angivit — årskostnaderna för
den elektriska energien ej skulle behöva bliva större än vad som vid
nyanläggningar inom andra delar av landet är normalt.

Vad angår de kraftpris, som uttagas av landsbygdsbefolkningen, har
vattenfallsstyrelsen, enligt vad utskottet övertygat sig om, för närvarande
i en alldeles särskilt hög grad sin uppmärksamhet fäst på förefintliga
utvägar att sänka hithörande taxor. Härvid kommer att följas den
norm, som jämväl tidigare iakttagits, nämligen att — såsom ur allmän
samhällelig synpunkt torde vara fullt befogat — förräntningskraven
sättas lägre för landsbygden än för de mera industri- och stadsbetonade
delarna av landet.

Såsom här ovan antytts pågå för närvarande undersökningar, inriktade
på att utröna förefintliga utvägar för att underlätta den elektriska
kraftens tillgodogörande inom speciellt de mera glest bebyggda landsdelarna.
Under förväntan att därvid skola beaktas även de synpunkter,
som motionsvis anförts rörande angelägenheten av anslutningskostnaders
och installationers förbilligande samt om önskvärdheten av enhetligare
och i möjligaste mån reducerade krafttaxor, hemställer utskottet,

att motionerna 1:223 och II: 339 ej må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.

Stockholm den 16 maj 1939.

På statsutskottets vägnar:

C. P. V. GRÄNEBO.

Närvarande: Se under utlåtandet nr 186.

Stockholm 1039, Ivar Heggströms Boktryckeri A. B.

392182