Statsutskottets utlåtande Nr 173.

1

Nr 173.

Ankom till riksdagens kansli den 12 maj 1939 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning om anslag till örn- och tillbyggnad
av posthuset i Umeå.

(4:e avd.)

I propositionen (nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret
1939/40 har Kungl. Maj:t i avseende å kapitalinvesteringar för postverket
föreslagit riksdagen (Kapitalbudgeten, bil. 4, punkt 4, sid. 10—16) att
för om- och tillbyggnad av posthuset i Umeå för budgetåret 1939/40 anvisa ett
reservationsanslag av 327,500 kronor.

Den nuvarande posthusbyggnaden i Umeå, som togs i bruk under år 1928,
är uppförd i, förutom källarvåning, en våning utmed Nygatan samt två
våningar utmed Rådhusesplanaden.

Departementschefen har beträffande den nu föreslagna örn- och tillbyggnaden
framhållit bland annat följande:

»Ehuru postkontoret i Umeå för endast omkring 10 år sedan erhöll nya
lokaler i en för postverket uppförd byggnad, äro, såsom av den lämnade
redogörelsen framgår, redan nu lokalerna otillfredsställande ur såväl postverkets
som allmänhetens synpunkt. Detta förhållande sammanhänger
bland annat med att vid posthusbyggnadens slutliga planerande densamma
av sparsamhetsskäl ansågs böra i möjligaste mån begränsas ävensom den
omständigheten, att poströrelsen i Umeå under de senast förflutna 10 åren
företett en osedvanligt stark ökning.

Då en utvidgning av postkontorets lokaler icke synes utan allvarliga olägenheter
kunna uppskjutas, anser jag mig icke böra motsätta mig generalpoststyrelsens
nu framlagda förslag i fråga örn lokalfrågans lösning. Enligt
förslaget skulle posthusbyggnadens utefter Nygatan belägna flygel utbyggas
i hela tomtens längd och erhålla två våningars höjd samt inrymma, förutom
erforderliga lokalutrymmen för postkontoret, kontors- och bostadslägenheter.
Kostnaderna för byggnadsföretaget äro beräknade till 327,500 kronor och
torde icke giva anledning till erinran. Byggnaden skulle efter örn- och tillbyggnaden
erhålla ett bokfört värde av 594,648 kronor. Hyresinkomsterna,
däri inräknat 30,484 kronor för de av postkontoret disponerade lokalerna,
hava beräknats uppgå till sammanlagt 44,860 kronor. Då detta belopp
motsvarar omkring 7.5 procent av förenämnda belopp å 594,648 kronor,
torde den sålunda beräknade avkastningen få anses utgöra en skälig förräntning
å det i fastigheten nedlagda kapitalet.»

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 0 sami. Nr 173—174.

1

2

Statsutskottets utlåtande Nr 173.

Utekottet.

Byggnadsnämnden i Umeå — vilken i yttrande den 26 augusti 1938 över
det nu framlagda om- och tillbyggnadsförslaget icke framställt någon erinran
mot förslaget men framhållit önskvärdheten ur stadsbildssynpunkt av en
påbyggnad av byggnaden utmed Rådhusesplanaden till en höjd av tre våningar
— har sedermera i en till statsutskottet ingiven framställning ytterligare
utvecklat denna synpunkt.

Med anledning härav har generalpoststyrelsen, som funnit angeläget att
även frågan om posthusets ytterligare påbyggnad blir föremål för Kungl.
Maj:ts och riksdagens prövning, uppdragit åt professorn E. Lallerstedt att
utarbeta ritningar till en dylik, av byggnadsnämnden ifrågasatt påbyggnad.
Enligt den kostnadsberäkning, som samtidigt uppgjorts av professorn Lallerstedt,
kommer en påbyggnad med ytterligare en våning av posthusbyggnadens
del mot Rådhusesplanaden att draga en kostnad av 85,000 kronor. Ritningarna
och kostnadsberäkningen hava granskats av byggnadsstyrelsen,
vilken icke funnit något att erinra mot förslaget.

För egen del har generalpoststyrelsen i en till departementschefen den 14
april 1939 ingiven framställning i ämnet anfört följande.

För egen del vill generalpoststyrelsen uttala, att den ifrågasatta påbyggnaden
av posthuset icke är erforderlig för tillgodoseende av något postverkets
behov. Då frågan emellertid ägnats så stort intresse från stadens sida,
vill generalpoststyrelsen icke motsätta sig, att det av generalpoststyrelsen tidigare
förordade byggnadsföretaget med om- och tillbyggnad av posthuset
utökas till att omfatta även en påbyggnad i enlighet med de upprättade ritningarna.
När generalpoststyrelsen sålunda icke har någon erinran att göra
mot att stadens önskemål i förevarande byggnadsfråga vinner beaktande,
utgår generalpoststyrelsen från att den slutliga behandlingen av ärendet icke
kommer att fördröjas. Det är nämligen, såsom generalpoststyrelsen i sin
förutnämnda skrivelse den 31 augusti 1938 framhållit, av synnerlig vikt, att
postkontoret i Umeå snarast erhåller utvidgade lokaler, och generalpoststyrelsen
måste därför bestämt hävda den meningen, att den av byggnadsnämnden
i Umeå framförda frågan om påbyggnad av posthuset därstädes
icke nu får förhindra eller fördröja en lösning av postkontorets lokalfråga.

Förevarande förslag avser främst en förlängning av posthusets utmed Nygatan
belägna flygel. Även huvudbyggnaden mot Rådhusesplanaden skulle
dock underkastas rätt genomgripande förändringar. I samband därmed har
det nu ansetts önskvärt, att den påbygges med ännu en våning och alltså erhåller
en höjd av tre i stället för nuvarande två våningar. Härför talar
främst esplanadens karaktär av huvudgata, där övriga hus uppförts eller äro
avsedda att uppföras till minst tre våningars höjd. Numera vidtagna grundförstärkningsarbeten
medgiva också en dylik påbyggnad.

I ärendets läge och med tagen hänsyn särskilt till att frågan om posthusets
ombyggnad kräver ett snabbt avgörande har utskottet ej velat motsätta
sig, att riksdagen nu medgiver här ifrågasatta utvidgning av byggnadsplanen.
Den sålunda angivna påbyggnaden mot Rådhusesplanaden med ytterligare
en våning beräknas höja byggnadskostnaderna från 327,500 till 412,500 kronor.
Även å tilläggsbeloppet 85,000 kronor torde emellertid kunna beräknas

Statsutskottets utlåtande Nr 173.

3

full förräntning. Detsamma skulle ej behöva anvisas förrän vid 1940 års
riksdag.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må för om- och tillbyggnad av posthuset i
Umeå såsom kapitalinvestering för postverket för budgetåret
1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 327,500 kronor.

Stockholm den 12 maj 1939.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS RÅSTOCK.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Gränebo, Olof Olsson, Johansson i Fredrikslund, Nilsson
i Malmö, Asplund, Andersson i Fältenborg, Bergström, Nilsson i Fredriksfält, Sundberg,
Bäcklund, Andersson i Rixö och Nisser; samt

från andra kammaren: herrar Råstock, Törnkvist, Eriksson i Stockholm, Persson i
Falla, Andersson i Prästbol, Närlinge, Andersson i Södergård, Persson i Tidaholm, Åqvist,
Staxäng, Andersson i Malmö och Mårtensson.