Statsutskottets utlåtande Nr 160.
1
Nr 160.
Ankom till riksdagens kansli den 5 maj 1939 kl. 1 e. m.
Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen
gjorda framställningar örn anslag till
universiteten i Uppsala och Lund m. m. jämte i
ämnet väckta motioner.
(2:a avd.)
l:o) Uppsala universitet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har uti propositionen
(nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1939/40
(åttonde huvudtiteln punkt 69, sid. 114—129, av det vid nämnda proposition
fogade utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för
den 4 januari 1939) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
förordad personalförteckning för vissa tjänstemän vid Uppsala universitets
samlingar och inrättningar m. m., att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1939/40; dels besluta, att avlöningsstaten för Uppsala
universitet skall, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret
1939/40, erhålla ändrad lydelse på sätt av departementschefen förordats;
dels ock till Uppsala universitet: Avlöningar för budgetåret 1939/40 anvisa
ett förslagsanslag av 1,971,000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herr F. Ström m. fl. (1:141) och den andra inom andra kammaren av herr
C. G. Tengström m. fl. (II: 210), vari hemställts, att riksdagen måtte medgiva
inrättandet åt professorn, filosofie doktorn Carl Wilhelm von Sydow
av en personlig professur i nordisk och jämförande folkminnesforskning
vid universitetet i Uppsala;
dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren
av herr C. P. Wahlmark m. fl. (I: 139), och den andra inom andra kammaren
av herr E. Sjögren m. fl. (II: 196), vari hemställts, att den av Kungl.
Majit vid universitetet i Lund föreslagna professuren i limnologi i stället
inrättas vid Uppsala universitet;
dels ock en inom första kammaren av herrar G. Branting och C. P. Wahlmark
väckt motion (I: 140), vari hemställts, att riksdagen ville dels be
Bihang
till riksdagens protokoll 1939. 6 sami. Nr ISO.
1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 160.
vilja ett anslag till inrättande av en provisorisk befattning som speciallärare
i hygien vid Uppsala universitet, dels i enlighet med universitetskanslerns
förslag bevilja professorn i hygien och bakteriolog! vid Uppsala universitet
J. L. Reenstierna ett årligt extra forskningsanslag å 3,000 kronor, att utgå
till dess han inträder i pensionsåldern och att av honom användas i Sverige
eller i utlandet som understöd åt hans forskning särskilt rörande spetälska.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de motionsvis gjorda yrkandena,
hänvisas, i den mån redogörelse därför ej lämnas i det följande, till
motionerna 1:139—141.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 111,600 kronor,
varav 97,450 kronor belöpa å den av 1938 års riksdag beslutade löneregleringen
för civilförvaltningen. I övrigt hänför sig anslagshöjningen i huvudsak
till följande ändamål:
a) personligt lönetillägg å 1,200 kronor åt den nuvarande innehavaren av
Emilia och Gustaf Carlbergs professur i idé- och lärdomshistoria, professorn
N. J. Nordström;
b) arvode å 1,500 kronor till ytterligare en amanuens vid obstetriskgynekologiska
kliniken;
c) inrättande av en ordinarie befattning såsom tekniskt biträde och en
ordinarie vaktmästarebefattning, båda i lönegraden A 7, vid institutionen
för fysiologisk botanik;
d) arvode å 1,800 kronor åt ett ytterligare skriv- och bokföringsbiträde
vid universitetets institutioner;
e) förändring av befattningen såsom kansliamanuens från tjänst med arvode
å 2,500 kronor till extra ordinarie befattning i 18 lönegraden.
Beträffande det under a) omnämnda personliga lönetillägget å 1,200
kronor inhämtas av statsrådsprotokollet, bland annat, att den donation,
varifrån lönen till innehavaren av den Carlbergska professuren bestrides,
ursprungligen avkastat 15,210 kronor för år men att räntan numera —
främst på grund av konvertering av det obligationslån, vari det donerade
beloppet till övervägande delen överlämnats — uppginge till allenast 10,895
kronor för år jämte cirka 835 kronor, utgörande ränta å uppkomna, kapitaliserade
räntebesparingar å omkring 25,700 kronor. Sammanlagda avkastningen
å donationsmedlen komme sålunda att uppgå till cirka 11,820 kronor,
vadan professor Nordström skulle komma att — inberäknat dyrtidstillägg
— åtnjuta en lön, som med cirka 2,488 kronor jämte barntillägg
understege vad som tillkomme universitetets övriga professorer.
Kanslern för rikets universitet har med anledning härav hemställt om anvisande
av en förslagsvis beräknad anslagspost å 2,500 kronor till lönefyllnad
åt Nordström.
Departementschefen har hänvisat till, att i donationsbestämmelserna beträffande
ifrågavarande professur funnes ett förbehåll örn att innehavaren
av densamma skulle vara skyldig underkasta sig löneminskning vid sjunkande
avkastning å donationskapitalet.
Statsutskottets utlåtande Nr 160.
3
Med hänsyn härtill, yttrar departementschefen, kunde det vara tveksamt,
örn nämnde professor borde kompenseras för den löneminskning, som uppstått
genom sjunkande ränteinkomster. På grund av vad av universitetsmyndigheterna
i ämnet anförts ansåge departementschefen sig emellertid
icke böra i princip motsätta sig förslaget. För ändamålet torde icke böra
anlitas den besparing å något över 25,000 kronor, som tidigare uppstått å
donationsmedlens avkastning och som, enligt vad departementschefen inhämtat,
lagts till donationskapitalet. Lämpligen borde i anslutning till
föreliggande förslag medel för täckande av skälig del av löneunderskottet
anvisas å riksstaten. Härvid förutsatte departementschefen emellertid, att
universitetsmyndigheterna till ett kommande år övervägde möjligheterna
att omplacera hela eller en del av donationskapitalet i syfte att förbättra
avkastningen. De anslagsmedel, som i avbidan på denna omprövning borde
anvisas för budgetåret 1939/40, borde enligt departementschefens mening
icke bereda täckning för hela underskottet å löneförmånerna. I donationsurkunden
hade förutsatts, att dyrtidstillägg skulle utgå å lönen endast örn
så efter en årligen återkommande prövning funnes böra ske med hänsyn
till ränteinkomsternas storlek. Beträffande löneförbättring gällde i stort sett
samma förbehåll. Läget vore alltså, att professurens innehavare, endast om
kanslern så med hänsyn till ränteinkomsternas storlek funne lämpligt,
kunde erhålla dyrtidstillägg och provisorisk avlöningsförstärkning. Vid sådant
förhållande funne departementschefen sig icke kunna tillstyrka, att
vid bestämmandet av lönefyllnaden hänsyn toges till vare sig dyrtidstilllägg
eller provisorisk avlöningsförstärkning. Lönefyllnaden borde beräknas
till skillnaden mellan å ena sidan lön och ålderstillägg, 13,000 kronor, å
andra sidan den beräknade avkastningen av donationsfonden, 11,820 kronor,
alltså till 1,180 kronor. Detta belopp, som torde böra avrundas till
1,200 kronor, syntes icke böra anvisas förslagsvis utan i avlöningsstaten
upptagas som bestämt belopp. Bestämmelser rörande villkoren för lönetilläggets
utgående torde Kungl. Majit böra framdeles meddela. Departementschefen
förutsatte, att lönetillägget bleve personligt för den nuvarande
innehavaren av professuren.
Departementschefen har vidare erinrat, att majoren H. Jacobsson och
hans hustru Ivarin Jacobsson, född Broström, genom donationsbrev den 31
december 1937 till universitetet i Uppsala överlämnat ett belopp av 500,000
kronor, avsett till upprättande och vidmakthållande vid universitetet av
en professur, vars innehavare skulle ägna sig åt forskning och undervisning
beträffande de för livsprocesserna grundläggande kemiska och fysikaliska
lagbundenheterna, samt att Kungl. Majit genom beslut den 20 maj 1938
bemyndigat universitetet att mottaga donationen.
Enligt Kungl. Majits förslag skulle vidare i den särskilda avlöningsstaten
för professorer och lärare m. fl., under rubriken matematisk-naturvetenskapliga
sektionen, införas en ny anmärkning beträffande nyss omförmälda
donationsprofessuren i biokemi samt vidtagas ändring av den under nämnda
rubrik uppförda anmärkningen 2, i syfte att befria den av professorerna i
kemi, vilken av kanslern förordnas till föreståndare för den kemiska institutionen,
från skyldighet att bebo den nuvarande tjänstebostäder
4
Statsutskottets utlåtande Nr 160.
I motionerna I: 1^1 och II: 210, vari yrkats inrättande av en personlig
professur åt C. W. von Sydow, har anförts bland annat:
Allmogekulturen utgjorde en enhet, och den fulla kunskapen om densamma
erhölles först genom en intim samverkan mellan de härmed sysslande
vetenskapsgrenarna, i första rummet dialektforskning, ortnamnsforskning,
etnologi och folkminnesforskning. Det vore också allmänt erkänt, att
en tillfredsställande universitetsundervisning borde vara ordnad för alla
dessa forskningsgrenar. Genom ett flertal professurer och docenturer i nordiska
språk eller svenska språket mäste anses vara väl sörjt för dialektforskningen.
För ortnamnsforskningen funnes en personlig professur vid Uppsala
universitet. En professur i etnologi hade erhållits genom en enskild donation
till nordiska museet i Stockholm. För undervisningen i folkminnesforskning
hade dock ännu ingen professur upprättats. Under de 25 år, som folkminnesforskningen
ingått i svensk universitetsundervisning, hade man ej
nått längre än till att utnämna docenter i ämnet och genom tillfälliga anställningar
ordna undervisningen. Vid Lunds universitet inrättades år 1910
en docentur i nordisk och jämförande folkminnesforskning. Innehavaren
härav, professor C. W. von Sydow, som sedan 1912 tjänstgjort som examinator
i ämnet vid Lunds universitet och sedermera förordnats som sådan
även vid Uppsala universitet, hade varit den lärare, på vilken det ojämförligt
mesta arbetet vilat. År 1931 omvandlades von Sydows verksamhet till
en befattning som biträdande lärare vid Lunds universitet och samtidigt
föreståndare för Hyltén-Cavalliusstiftelsen. Sedan 1932 hade von Sydow
undervisat vid Uppsala universitet under kortare tider såväl höst- som
vårtermin. Från år 1929 hade ytterligare en docent funnits i folkminnesforskning
i Lund. Vid Göteborgs högskola undervisade sedan 1925 under
några år en docent i folkminnesforskning.
Både uppteckningen av våra snabbt försvinnande folkminnen och den vetenskapliga
bearbetningen av folkminnesmaterialet hade sålunda alltjämt
i vårt land måst bedrivas utan det stöd, som inrättandet av en professur i
ämnet folkminnesforskning vid åtminstone ett av våra universitet skulle
innebära för såväl nutiden som framtiden. Därmed hade den svenska folkminnesundersökningen
kommit i ett ogynnsamt läge. Detta framträdde
desto bjärtare, då man jämförde med förhållandet i de mångå europeiska
länder, där numera forskningsgrenen gynnades av List universitetsundervisning
med ej sällan ett flertal professurer.
Det vore uppenbart att behovet av akademisk undervisning i folkminnesforskning
i vårt land icke i längden kunde fyllas på sätt som hittills
skett. Skulle de nuvarande förhållandena alltjämt bestå, måste man räkna
med att det alltfort växande intresset hos de studerande för denna art av
kulturforskning icke kunde tillgodoses.
Vid Uppsala universitet hade intresset för upprättandet av en professur i
folkminnesforskning upprepade gånger framträtt.
Senast hade det större akademiska konsistoriet i Uppsala i sina petita till
1938 års riksdag gjort framställning om inrättande vid Uppsala universitet
av en personlig professur i folkminnesforskning åt professor von Sydow.
Samtidigt hade även det större akademiska konsistoriet i Lund anhållit att
framställning skulle göras till 1938 års riksdag om inrättande av en ordinarie
professur i ämnet vid Lunds universitet.
Uppsala vore det naturliga centrum för hithörande forskningar inom den
Statsutskottets utlåtande Nr 160.
5
ojämförligt största och för forskningen viktigaste delen av landet frän och
med Norrland i norr ned till Småland i söder. I Uppsala förvarades på
landsmålsarkivet de största handskrivna samlingar rörande dessa ämnen i
Sverige och dit inkomme i ännu oförminskad ström nya samlingar av här
ifrågavarande art. I Uppsala funnes slutligen den stora skaran studenter
från de norra och mellersta delarna av landet ur vilken de lämpligaste samlarna
utginge.
Med de utredningar, som detta ärende tidigare föranlett, och med de synpunkter,
som här framställts, syntes det vara till fullo ådagalagt, att frågan
örn universitetsundervisning i folkminnesforskning utan uppskov borde och
kunde lösas till fromma för en vetenskap, vars stora vikt och betydelse för
nationell kulturforskning så allmänt insetts och uppskattats. Men ännu ett
skäl till ett omedelbart upprättande av en professur i folkminnesforskning
syntes kräva särskilt beaktande. Professor C. W. von Sydow hade varit
banbrytaren för den svenska folkminnesforskningen, sådan den bedrivits
under det senaste kvartseklet. Han hade under hela denna tid ägnat allt sitt
arbete och all sin strävan åt denna forskningsgren och härvid oavbrutet
meddelat universitetsundervisning, som sedan länge varit mycket mer omfattande
än den som i vanliga fall ålåge en docent. Han hade vidare utövat
en betydelsefull upplysningsverksamhet utanför universiteten för att intressera
och instruera föreningar, skolor och enskilda för metodisk folkminnesinsamling.
Som akademisk lärare hade han fört fram ett betydande antal
lärjungar till kandidat- och licentiatexamen samt några till doktorsgrad.
Hans läraregärning hade i hög grad till självständigt arbete inspirerat lärjungar,
som ej ryggat tillbaka inför det faktum att denna forskningsgren
ej ställt i utsikt akademisk befordran. C. W. von Sydows omfattande och
gedigna kunskaper och hans nit för forskningens utveckling hade verkat
befrämjande även i andra länder än Sverige.
Kungl. Maj:ts förevarande förslag finner utskottet sig böra tillstyrka.
Vad angår det motionsvis framställda yrkandet örn inrättande av en
personlig professur i nordisk oell jämförande folkminnesforskning vid universitetet
i Uppsala för professor C. W. von Sydow får utskottet erinra, att
universitetsberedningen i sin den 7 oktober 1937 avgivna utredning angående
universitetens verksamhet och organisation (statens offentliga utredningar
1937:36) framlagt förslag örn upprättande vid Uppsala universitet
av en professur i folkminnesforskning och vid Lunds universitet av en professur
i nordisk etnologi. Ifrågavarande förslag äro, enligt vad utskottet inhämtat,
för närvarande föremål för universitetsmyndigheternas behandling.
Utskottet vill för sin del erkänna, att goda skäl ur nationell och allmänt
vetenskaplig synpunkt kunna an hiras för att nämnda ämnen böra erhålla företrädare
vid våra universitet i professors ställning. Utskottet anser sig dock
icke kunna bedöma huruvida ämnesområdet för de föreslagna professurerna
bör bestämmas på sätt universitetsberedningen ifrågasatt eller örn måhända
till en professur i folkminnesforskning lämpligen bör hänföras jämväl något
närbesläktat ämnesområde. Härom torde emellertid klarhet komma att
vinnas genom den nu pågående utredningen. Därest det härvid ur olika
synpunkter skulle befinnas erforderligt, att en professur i folkminnesforsk
-
Utskottet.
6
Statsutskottets utlåtande Nr 160.
ning i enlighet med universitetsberedningens förslag anses böra inrättas, utgår
utskottet ifrån, att denna fråga i så god tid förelägges till Kungl. Maj:ts
prövning och avgörande, att förslag i ämnet kan av Kungl. Majit framläggas
redan för nästkommande års riksdag. Vid ett eventuellt bifall från
riksdagens sida till ett förslag i angivna riktning torde professor von Sydow
utan ansökningsförfarande kunna kallas till innehavare av en dylik lärostol.
Det torde även böra i första hand ankomma på Kungl. Majit, att —
därest en ordinarie professorsbefattning i folkminnesforskning icke av Kungl.
Majit skulle befinnas böra komma till stånd — taga under omprövning
spörsmålet om huruvida von Sydows vetenskapliga förtjänster och forskargärning
motivera inrättandet för honom av en personlig professur samt
eventuellt förelägga 1940 års riksdag förslag i ämnet.
Med vad utskottet sålunda anfört torde motionerna I: 141 och lii 210
få anses besvarade.
I motionerna I: 139 och lii 196 har förslag framställts om att den av
Kungl. Majit föreslagna ''professuren i limnologi vid Lunds universitet i
stället skulle inrättas vid universitetet i Uppsala. Utskottet får erinra, att
1938 års riksdag i sin skrivelse nr 417 uttalade, att riksdagen med hänsyn
till betydelsen av den limnologiska vetenskapen ansåge frågan om limnologiens
ställning vid Lunds universitet böra utan alltför lång tidsutdräkt
bringas till en lösning. I anslutning härtill har Kungl. Majit nu föreslagit
inrättandet av en professur i ämnet vid nämnda universitet. Utskottet, som
i det följande kommer att yttra sig angående ifrågavarande förslag, får i
detta sammanhang framhålla, att de i berörda motioner förebragta skälen
för professurens förläggande till universitetet i Uppsala icke förefalla utskottet
bärande. Utskottet ställer sig därför avvisande till det i motionerna
framställda yrkandet.
Utskottet anser sig icke heller kunna biträda yrkandet i motionen I: 140
angående dels inrättandet av en speciallärarbefattning i hygien vid Uppsala
universitet, dels ock beviljande av ett årligt extra forskningsanslag å 3,000
kronor till professorn J. L. Reenstierna, Behov av anslag för ifrågavarande
ändamål synas utskottet i första hand böra prövas av vederbörande universitetsmyndigheter,
som därefter torde hava att förelägga Kungl. Majit
förslag i ämnet.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majits förslag
och med avslag å motionerna I: 139 och lii 196 samt I: 140,
a) godkänna följande personalförteckning för vissa tjänstemän
vid Uppsala universitets samlingar och inrättningar
m. m., att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1939/40:
Statsutskottets utlåtande Nr 160. 7
Personalförteckning för vissa tjänstemän vid
Uppsala universitets samlingar och
inrättningar m. m.:
Befattning. Lönegrad.
Tjänstemän å ordinarie stat.
Biblioteket:
1 överbibliotekarie............................ A 30
4 förste bibliotekarier ......................... A 26
10 andre bibliotekarier ......................... A 21
1 maskinist .................................. A 8
4 vaktmästare ............................... A 7
1 kanslibiträde ............................... A 7
2 kontorsbiträden ......... A 4
Vetenskapliga institutioner och inrättningar,
tillhörande medicinska och
filosofiska fakulteterna:
2 konservatorer .............................. A 21
1 trädgårdsmästare ........................... A 18
1 preparator ................................. A 10
1 instrumentmakare .......................... A 10
3 maskinister ................................ A 8
9 tekniska biträden........................... A 7
22 vaktmästare................................ A 7
2 underträdgårdsmästare ...................... A 7
1 eldare, tillika biträdande vaktmästare.......... A 5
2 trädgårdsmedhjälpare ....................... A 5
Kansliet:
1 sekreterare ................................. A 28
1 akademinotarie och ombudsman .............. A 26
2 vaktmästare ............................... A 7
1 kanslibiträde ............................... A 7
1 portvakt ................................... A 5
Drätselverket:
1 räntmästare ................................ A 30
1 kamrerare ................................. A 24
1 andre kamrerare............................ A 21
1 maskinist .................................. A 8
1 vaktmästare ............................... A 7
1 kanslibiträde ............................... A 7.
8
Statsutskottets utlåtande Nr 160.
Extra ordinarie tjänsteman i högre lönegrad
än den 20:e.
Biblioteket:
1 förste bibliotekarie ........................ Eo 26;
b) besluta, att avlöningsstaten för Uppsala universitet
skall, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret
1939/40, erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives:
Avlöningsstat.
Utgifter:
I. Professorer och lärare m. fl.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:
Avlöningssta ter.
Lön |
Tjänst- görings- pen- ningar |
Summa |
|
A. Avlöningsstat |
|||
Matematisk-naturvetenskapliga sektionen. |
|||
Anm:. |
|||
2. Från lönen för dels professorn i astro-nomi, dels ock den såsom professor vid uni-versitetet i Uppsala äldre av ovannämnda |
|||
6. Utom ovannämnda professorsbefatt-ningar finnes inom sektionen »Karin och |
|||
Anmärkningar till avlöningsstat för professorer m. fl. |
|||
B. Avlöningsstat |
|||
Summa kronor |
— |
— |
855,000 |
Statsutskottets utlåtande Nr 160.
9
4. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl Maj:t:
a. Grundbelopp.....kronor 460,310
b. Vikariatsersättningar
m. m., förslagsvis. » 3,000 kronor 463,310
Summa kronor 1,424,710.
Anmärkningar till avdelning 1. av avlöningsstaten.
2. Besparingar å följande anslagsposter, nämligen: delposten 1. a. till
Lön och tjänstgöringspenningar till tjänstemän å ordinarie stat, anslagsposten
2. till Arvode till professor i psykiatri, delposten 4. till Arvoden och
särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t: Grundbelopp, anslagsposten
5. till Särskilda löneförmåner till icke-ordinarie tjänstemän skola,
med undantag dels av besparingar å anslagsmedel, som beräknats till arvode
och ersättning till universitetslektor i svenska språket, dels av besparingar
å docentstipendier, varom bestämmelser i annan ordning meddelats, dels av
besparingar å anslagsmedel, som beräknats till arvode åt assistenten å den
fysikalisk-kemiska institutionen, dels ock av besparingar å anslagsmedel, som
beräknats till lönetillägg åt professorn N. J. Nordström såsom innehavare
av professuren i idé- och lärdomshistoria, ingå till reservfonden, vilken står
under kanslerns disposition för universitetets vetenskapliga och ekonomiska
behov, i den ordning universitetsstatuterna stadga.
II. Vissa tjänstemän vid universitetets samlingar
och inrättningar m. m.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis.................kronor 418,600
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t.......... » 17,140
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal:
a. Grundavlöningar
m. m...........kronor 101,500
b. Avlöningsförhöjnin
gar
m. m., förslagsvis »___5,016 » 106,516
4. Rörligt tillägg, förslagsvis......... » 30,900
Summa kronor 573,156
Sammandrag:
I. Professorer och lärare m. fl......kronor 1,424,710
II. Vissa tjänstemän vid universitetets
samlingar och inrättningar m. m. » 573,156
Summa kronor 1,997,866
10
Statsutskottets utlåtande Nr 160.
Särskilda uppbördsmedel:
— — — — —------■ — kronor 26,866
Nettoutgift kronor 1,971,000;
c) till Uppsala universitet: Avlöningar för budgetåret
1939/40 anvisa ett förslagsanslag
av.......................kronor 1,971,000;
II. att motionerna I: 141 och II: 210 må anses besvarade
med vad utskottet i det föregående anfört.
2:o) Uppsalauniversitet: Vissa ersättningar m. m. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 71, sid. 137), vilket innebär samma medelsanvisning
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Uppsala universitet: Vissa ersättningar
to. to. för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av
14,200 kronor.
3:o) Lunds universitet: Avlöningar: Kungl. Majit har (punkt 73, sid. 139
—155) föreslagit riksdagen att dels besluta, att vid Lunds universitet skall
från och med den 1 juli 1940 inrättas en professur i limnologi, dels fastställa
av departementschefen förordad personalförteckning för vissa tjänstemän
vid Lunds universitets samlingar och inrättningar m. m., att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1939/40, dels besluta, att avlöningsstaten
för Lunds universitet skall, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret
1939/40, erhålla ändrad lydelse på sätt av departementschefen förordats,
dels ock till Lunds universitet: Avlöningar för budgetåret 1939/40
anvisa ett förslagsanslag av 1,710,000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr A. Hellberg väckt motion (II: 306), vari hemställts, att
riksdagen ville besluta, att vid universitetet i Lund skall från och med den
1 juli 1940 inrättas en särskild professur i förvaltningsrätt genom utbrytning
av förvaltningsrätten och kyrkorätten ur den nuvarande lärostolen
därstädes i statsrätt, förvaltningsrätt, kyrkorätt och folkrätt.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 84,900 kronor,
varav 73,200 belöpa å löneregleringen för civilförvaltningen. Anslagshöjningen
hänför sig i övrigt huvudsakligen till följande ändamål:
a) arvode å 3,000 kronor åt en speciallärare i hygien;
b) arvode å 6,000 kronor åt en biträdande lärare i matematik;
cj inrättande av en ordinarie befattning såsom försöksassistent vid institutionen
för ärftlighetsforskning i lönegraden A 16 (merkostnad omkring
2,700 kronor).
Statsutskottets utlåtande Nr 160.
11
Kungl. Maj:ts förslag innebär vidare, att vid universitetet i Lund skulle
från och med den 1 juli 1940 inrättas en professur i limnologi. Härom inhämtas
av statsrådsprotokollet i huvudsak följande:
Den genom professorn E. Naumanns frånfälle för ett pär år sedan uppkomna
frågan örn ordnandet av limnologiundervisningen i vårt land har
varit föremål för utredning genom särskilda delegerade, av universitetsberedningen
och de akademiska myndigheterna. Frågan har hittills provisoriskt
ordnats på så sätt, att medel anvisats för anställande av en amanuens
med uppgift att under ledning av tillförordnade föreståndaren för limnologiska
institutionen utöva tillsyn över de nu för ifrågavarande undervisning
till förfogande stående anläggningarna.
Särskilda delegerade för utredning av frågan anförde i yttrande den
27 maj 1935 bland annat:
Den limnologiska undervisnings- och forskningsverksamhet, som under
Naumanns ledning uppblomstrat vid. Lunds universitet och dess limnologiska
fältlaboratorium i Aneboda, utgjorde ett så betydande inslag i svensk
vetenskaplig kultur, den innebure så rika möjligheter till befordrandet av
de svenska sötvattnens praktiska utnyttjande och bildade redan ett så uppmärksammat
led i den internationella limnologiska forskningsorganisationen,
att det möjligast effektiva vidmakthållandet av denna verksamhet
framstode som en bjudande plikt. Efter ingående granskning av möjligheterna
för nämnda verksamhets fortsättande hade de delegerade kommit tili
den bestämda åsikten, att frågans bästa lösning vore, att den av Naumann
innehavda professuren i limnologi återupprättades vid Lunds universitet.
Professorn i limnologi skulle givetvis ensam övertaga ansvaret för de limnologiska
laboratoriernas skötsel. .
Den under Naumanns tid bedrivna verksamheten vid Aneboda limnologiska
laboratorium hade fått betydelse för hela landet och även internationellt
därigenom, att Naumann hållit laboratoriet öppet för studerande från
landets alla universitet och högskolor och även organiserat en samverkan
med utländska institutioner och forskare. Denna interakademiska och internationella
karaktär ansåge de delegerade vara av den betydelse, att den
borde bibehållas för framtiden. För Aneboda limnologiska laboratorium
borde fastställas bestämmelser om denna interakademiska och internationella
kar aktar.
Sedan större akademiska konsistoriet i Lund tillstyrkt framställning örn
utverkande av proposition till riksdagen örn inrättande vid sagda universitet
av en professur å ordinarie stat i limnologi, anförde universitctsbercdningen,
att den ansåge synnerligen starka motiv tala för att limnologien
finge en egen lärostol vid något av vara akademiska lärosäten. Av historiska
skäl och med hänsyn till att Aneboda-institutionen tillhörde Lunds
universitet torde professuren biha inrättas vid sagda universitet. Peredningen
holle jämväl före, att man borde söka i största möjliga utsträckning
bevara Aneboda-laboratoriets hittillsvarande karaktär av en interakademiskt
och internationellt betonad institution.
Större akademiska konsistoriet har nu upprepat sin tidigare gjorda framställning.
, , ....
Kanslern har yttrat, att såväl från vetenskaplig synpunkt som med hänsyn
till den stora ekonomiska betydelsen av de frågor, varmed limnologien
sysslade, en professur i detta ämne vore väl motiverad, och att övervägande
skill syntes tala för att densamma förlädes till Lunds universitet. Altenia
-
12
Statsutskottets utlåtande Nr 160.
tivt ville kanslern nu ifrågasätta en provisorisk lösning av denna fråga genom
inrättandet av en speciallärarbefattning i limnologi, vilken befattning
sedermera, när en professur inrättades, borde bortfalla.
Departementschefen har för egen del anfört bland annat följande:
_ Givet vöre, att det provisorium, som för närvarande rådde och kommit
till stånd närmast för att bereda de personer, som vore sysselsatta med studier
på området, tillfälle att fortsätta desamma under ordnade arbetsbetingelser,
icke vore tillfredsställande ur undervisnings- och forskningssynpunkt.
Med hänsyn till ämnets vikt syntes det ömkligt, att dess ställning
nu på ett fastare och för ämnets utveckling här i landet mera betryggande
sätt reglerades. Ett nytt provisorium förefölle departementschefen alltså
icke tillfredsställande; det borde enligt departementschefens mening tillses,
att ämnet verkligen hnge en representativ företrädare, som helt kunde ägna
sina krafter åt uppgiften. Kanslerns förslag örn anställande av en speciallärare
vore att betrakta som en provisorisk lösning av frågan, som icke
beredde säkerhet för att limnologien som vetenskap och praktiskt arbetsområde
vunne tillbörligt beaktande.
Departementschefen anslöte sig därför till den uppfattningen att den bästa
lösningen vöre inrättandet av en professur i överenstämmelse med universitetsberedningens
förslag.
I den ovannämnda motionen II: 306 har anförts i huvudsak följande:
Såsom en följd av att staten under senare tid i allt större utsträckning
kommit att ingripa reglerande och kontrollerande på de flesta av samhällslivets
skilda områden, tenderade förvaltningsrätten i nutiden att erhålla en
allt mera ökad vikt och betydelse. Icke förty saknades vid våra statsuniversitet
— i motsats till vad förhållandet vore t. ex. i Finland — en självständig
professur i ämnet förvaltningsrätt. Vid universitetet i Uppsala vore
detta ämne förenat med statsrätten och folkrätten till en lärostol i statsrätt,
förvaltningsrätt och folkrätt; vid universitetet i Lund inginge ytterligare
kyrkorätten i benämningen på motsvarande professur. Förvaltningsrätten
framstode härigenom såsom styvmoderligt behandlad, jämfört med andra
grenar av rättsvetenskapen.
Avgörande skäl syntes kunna anföras för att förvaltningsrätten, som
representerade ett såväl teoretiskt som praktiskt synnerligen betydelsefullt
område inom rättsvetenskapen, bereddes en bättre ställning vid universiteten
genom att en särskild lärostol upprättades i detta ämne vid till en början
ett av dessa. Härvid uppstode frågan om professurens förläggande till
universitetet i Uppsala eller i Lund. Övervägande skäl syntes tala för det
senare alternativet. Efter statsmakternas beslut föregående år skulle nämligen
år 1940 eller senare vid förstnämnda universitet inrättas en särskild
professur i internationell rätt, omfattande folkrätt oell internationell privaträtt.
Härigenom konnne förvaltningsrättens ställning därstädes att i någon
mån förbättras. Visserligen bleve denna förbättring mera formell än
reell med hänsyn därtill, att folkrätten hittills faktiskt intagit en undanskymd
ställning vid universiteten, där den icke förmått hävda sig i konkurrensen
med de för juristutbildningen i regel viktigare ämnena statsrätt
och förvaltningsrätt. Men för universitetets i Lund vidkommande finge man
jämlikt grunderna för nyssnämnda beslut anse, att folkrätten där numera
borde intaga en med statsrätten och förvaltningsrätten jämbördig ställning
inom den lärostol, vartill dessa ämnen hörde. Det torde dock redan vara
svårt för en enda person att svara för undervisning och examination inom
Statsutskottets utlåtande Nr 160.
13
dessa omfattande och vitt skilda grenar av rättsvetenskapen. Och att inom
samtliga dessa bedriva vetenskaplig forskning torde vara nära nog omöjligt.
Skulle kravet på professorskompetens i alla dessa ämnen upprätthållas
vid ett framtida återbesättande av professuren i Lund, måste man riskera
att den komme att förbliva obesatt.
Utbrötes förvaltningsrätten och kyrkorätten ur den nuvarande professuren
i Lund i statsrätt, förvaltningsrätt, kyrkorätt och folkrätt, ernåddes
som resultat icke bara en förbättring av förvaltningsrättens ställning utan
även av folkrättens. Detta senare ämne skulle genom ett sådant beslut faktiskt
komma att beredas samma förmånliga ställning som i Uppsala efter
inrättandet av professuren i internationell rätt. Två önskvärda resultat
skulle alltså ernäs genom den föreslagna anordningens realiserande.
Det vore av en viss vikt att ett beslut i ämnet fattades redan vid innevarande
års riksdag — ehuru något anslag för en professur i förvaltningsrätt
icke kunde behöva upptagas i riksstaten förrän för budgetåret 1940/41.
Ty den nuvarande innehavaren av lärostolen i statsrätt, förvaltningsrätt,
kyrkorätt och folkrätt vid universitetet i Lund skulle författningsenligt
avgå sommaren 1940, varför förtidsproceduren skulle igångsättas instundande
sommar. En uppdelning av professuren borde örn möjligt vara beslutad
innan så skedde.
Vad beträffar Kungl. Maj:ts förslag örn inrättande vid Lunds universitet
av en professur i limnologi, har utskottet i det föregående erinrat örn
1938 års riksdags uttalande, att frågan örn limnologiens ställning vid
nämnda universitet syntes böra utan alltför lång tidsutdräkt bringas till
en lösning. Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag, vilket ansluter sig till den
lösning universitetsberedningen förordat, står enligt utskottets uppfattning
i god överensstämmelse med den mening, varåt fjolårets riksdag gav uttryck.
Med hänsyn härtill och då de av departementschefen anförda skälen
för att berörda ämne erhåller en företrädare i professors ställning vid
Lunds universitet synts utskottet bärande, ansluter utskottet sig till
Kungl. Maj:ts förevarande förslag, vilket innebär, att nämnda professur
inrättas från och med den 1 juli 1940.
Vad Kungl. Maj:t i övrigt föreslagit har icke givit utskottet anledning
till erinran eller uttalande.
Beträffande det motionsvis framställda yrkandet örn inrättandet från
och med den 1 juli 1940 vid universitetet i Lund av en särskild professur
i förvaltningsrätt får utskottet erinra, att för närvarande finnas vid Uppsala
universitet en professur i statsrätt, förvaltningsrätt och folkrätt samt
vid Lunds universitet en professur i statsrätt, förvaltningsrätt, kyrkorätt
och folkrätt. Genom beslut av 1938 års riksdag har från och med den
1 juli 1940 inrättats en ny professur i Uppsala i internationell rätt, vars
huvudämne avsetts att bliva folkrätt. Från nyss angivna tidpunkt kommer
alltså att från professuren i statsrätt, förvaltningsrätt och folkrätt i Uppsala
frånskiljas sistnämnda ämne, varigenom viss begränsning kommer att
inträda med avseende å professurens ämnesområde. Vid behandlingen av
Utskottet.
14
Statsutskottets utlåtande Nr 160.
frågan om inrättandet av professuren i internationell rätt vid Uppsala
universitet förelåg till prövning jämväl ett i motion II: 402/38 framställt
förslag örn att riksdagen, för att främja folkrättens — och samtidigt förvaltningsrättens
— ställning vid universiteten, måtte besluta en uppdelning
av de stats- och förvaltningsrättsliga professurerna vid våra universitet
på så sätt, att vid vart och ett av universiteten folkrätten bleve förenad
med statsrätten till en professur och förvaltningsrätten bleve ensamt
ämnesområde för en annan professur. I sitt utlåtande nr 176/1938, vari
utskottet tillstyrkte inrättandet av berörda professur i internationell rätt,
med folkrätt som huvudämne, fann utskottet sig med den ståndpunkt utskottet
sålunda intog till sistnämnda förslag icke kunna tillstyrka ovannämnda
motionsvis framställda yrkande. Riksdagen beslöt i enlighet med
utskottets därom gjorda hemställan, att motionen II: 402, i berörda del,
icke skulle till någon riksdagens åtgärd föranleda.
Såsom i den nu föreliggande motionen II: 306 erinrats, kommer lärostolen
i statsrätt, förvaltningsrätt, kyrkorätt och folkrätt vid Lunds universitet
att sommaren 1940 bliva ledig. Åtgärder för professurens tillsättande
komma, därest icke beslut fattas angående anstånd härmed, att
inledas redan under nästa budgetår. Såsom av det föregående framgår,
kommer motsvarande professur vid Uppsala universitet genom 1938 års
riksdags beslut att få en ändrad ämnesomfattning. Enligt utskottets mening
synas med hänsyn härtill skäl föreligga för att undersökning verkställes
i fråga örn det lämpliga ämnesområdet för berörda Lundaprofessur,
varvid torde böra tagas i övervägande att åt förvaltningsrätten inrymma
en starkare ställning i ämneskombinationen än för närvarande. Ifrågavarande
utredning torde böra verkställas genom Kungl. Maj:ts försorg.
I avvaktan på att ståndpunkt tagits till resultatet av nämnda utredning
torde med åtgärder för professurens tillsättande böra anstå.
Motionen II: 306 torde få anses besvarad med vad utskottet sålunda
anfört.
Utskottet får alltså hemställa,
I. att riksdagen må,
a) besluta, att vid Lunds universitet skall från och
med den 1 juli 1940 inrättas en professur i limnologi;
b) fastställa följande personalförteckning för vissa tjänstemän
vid Lunds universitets samlingar och inrättningar
m. m., att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1939/40:
Statsutskottets utlåtande Nr 160. 15
Personalförteckning för vissa tjänstemän vid
Lunds universitets samlingar och
inrättningar m. m.
Befattning. Lönegrad.
Tjänstemän å ordinarie stat.
Biblioteket:
1 överbibliotekarie............................ A 30
4 förste bibliotekarier ......................... A 26
6 andre bibliotekarier ......................... A 21
3 vaktmästare ................................ A 7
1 kanslibiträde ............................... A 7
1 eldare ..................................... A 5
2 kontorsbiträden............................. A 4
Vetenskapliga institutioner och inrättningar,
tillhörande medicinska och
filosofiska fakulteterna:
2 konservatorer .............................. A 21
1 trädgårdsmästare ........................... A 16
1 försöksassistent ............................. A 16
1 preparator ................................. A 10
9 tekniska biträden ........................... A 7
16 vaktmästare ................................ A 7
1 underträdgårdsmästare ...................... A 7
2 trädgårdsmedhjälpare ....................... A 5
3 räknebiträden .............................. A 4
Kansliet:
1 sekreterare, tillika ombudsman................ A 28
1 kanslibiträde ............................... A 7
1 vaktmästare (kursor)........................ A 7
Räntekammaren:
1 räntmästare ................................ A 29
1 kamrerare.................................. A 24
1 universitetsvaktmästare...................... A 7
1 eldare ..................................... A 5,
c) besluta, att avlöningsstaten för Lunds universitet skall,
med tillämpning tills vidare från och med budgetåret
1939/40, erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives:
16
Statsutskottets utlåtande Nr 160.
Avlöningsstat.
Utgifter:
I. Professorer och lärare m. fl.
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t . ........... kronor 460,785
Summa kronor 1,306,385
Anmärkning till avdelning 1. av avlöningsstaten.
Besparingar å anslagsposten 1. a. till Lön och tjänstgöringspenningar till
tjänstemän å ordinarie stat och å anslagsposten 2. till Arvoden och särskilda
ersättningar, bestämda av Kungl. Majit skola, med undantag dels av besparingar
å anslagsmedel, som beräknats till ersättning åt universitetslektor i
svenska språket, dels av besparingar å docentstipendier, varom bestämmelser
i annan ordning meddelats, ingå till reservfonden, vilken står under kanslerns
disposition för universitetets vetenskapliga och ekonomiska behov, i den
ordning universitetsstatuterna stadga. Tills vidare och till dess Kungl.
Majit annorlunda förordnar, skall till pensionsinrättningen för Lunds universitets
ämbets- och tjänstemäns änkor och barn ingå en tredjedel av de
till reservfonden för varje år sålunda ingående besparingarna.
II. Vissa tjänstemän vid universitetets samlingar
och inrättningar m. m.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis .................kronor 302,200
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit........... » 11,320
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
:
a. Grundavlöningar m. m. kronor 71,156
b. Avlöningsförhöjningar
m. m., förslagsvis. ... » 2,400 » 73,556
4. Rörligt tillägg, förslagsvis . . ........ » 22,300
Summa kronor 409,376
Sammandrag:
I. Professorer och lärare m. fl.......kronor 1,306,385
II. Vissa tjänstemän vid universitetets
samlingar och inrättningar m. m. . . »_409,376
Summa kronor 1,715,761
Särskilda uppbördsmedel:
kronor 5,761
Nettoutgift kronor 1,710,000,
d) till Lunds universitet: Avlöningar för budgetåret
1939/40 anvisa ett förslagsanslag av. . .kronor 1,710,000;
II. att motionen II: 306 må anses besvarad med vad
utskottet i det föregående anfört.
Statsutskottets utlåtande Nr 160.
17
4:o) Gemensamma universitetsändamål: Universitetsstatistik. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 96, sid. 190 och 191), vilket innebär en
anslagsminskning med 9,000 kronor, får utskottet, under erinran att
riksdagen numera bifallit Kungl. Maj:ts i annat sammanhang framställda
förslag örn beräknande under anslaget till Statistiska centralbyrån: Avlöningar
till personal för verksamheten i allmänhet av ett belopp av
10,000 kronor till vissa kostnader för ifrågavarande ändamål, hemställa,
att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Universitetsstatistik för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag
av 3,000 kronor.
Stockholm den 5 maj 1939.
På statsutskottets vägnar:
C. P. V. GRÄNEBO.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Gränebo, Nilsson i Malmö, Oscar Olsson, Andersson i
Fältenborg, Gustajsson i Benestad, Ström i Lidköping, Andrén, Lindström, Larsson i Varberg,
Magnusson i Kalmar, Sundberg och Nisser; samt
från andra kammaren: herrar Jansson i Falun, Magnusson i Skövde, Scensson i Grönvik,
Eriksson i Stockholm, Danielsson, Persson i Falla, Jonsson i Eskilstuna, Andersson i Prästbol,
Lindberg i Umeå, Weijne, Andersson i Södergård och Mårtensson.
*>
Bihang till riksdagens protokoll 1939. G sam’.
Nr 160.