Statsutskottets utlåtande Nr 15.

i

Nr 15.

Ankom till riksdagens kansli den 27 januari 1939 kl. 2 e. m.

Utlåtande angående utgifterna å tilläggsstaten för budgetåret
1938/39 för kapitalinvestering i avseende å postverket,
telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk.

(4:e avd.)

Postverket.

l:o) Om- och tillbyggnad av posthuset i Hälsingborg. Uti en den 4 januari
1939 dagtecknad proposition, nr 2, med förslag till tilläggsstat till riksstaten
för budgetåret 1938/39 har Kungl. Maj:t i avseende å postverket (punkt
1, sid. 115—117 av det vid propositionen under rubrik »Kapitalinvestering»
Bilaga 13 fogade protokollet över kommunikationsärenden för samma dag)
föreslagit riksdagen att till Om- och tillbyggnad av posthuset i Hälsingborg
å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag
av 175,000 kronor.

Med bifall till Kungl. Maj:ts i proposition, nr 275, med förslag till beredskapsstat
för budgetåret 1938/39 framställda förslag upptog riksdagen å beredskapsstat
för nämnda budgetår till om- och tillbyggnad av posthuset i
Hälsingborg ett anslag av 175,000 kronor.

Under hänvisning i övrigt till den i nämnda proposition lämnade redogörelsen
har departementschefen bland annat erinrat örn följande:

Postkontorets lokaler i Hälsingborg äro inrymda uti en postverket tillhörig
byggnad, som uppförts under åren 1902 och 1903. För att säkra tillgodoseendet
framdeles av ett beräknat behov av ökade lokaler för postkontoret
inköpte postverket efter medgivande av 1920 års riksdag för en köpeskilling
av 100,000 kronor den intill posthuset gränsande tomten nr 15 i kvarteret
Kärnan, norra.

Redan vid tiden för inköpet av denna tomt hade postkontoret tillgodogjort
sig i huvudsak alla de möjligheter till utvidgningar, som förefunnos i posthuset,
varjämte posthustomten var tillfullo utnyttjad, så att någon tillbyggnad
av posthuset inom det dåvarande tomtområdet icke var möjlig. Sedan
nämnda tid har en stark ökning inom alla grenar av poströrelsen ägt ruin,
vilket medfört, att frågan om ett bebyggande av den inköpta tomten aktualiserats.
Att frågan härom hittills kunnat anstå sammanhänger bland annat
därmed, att i Hälsingborg inrättats flera postanstalter, vilka kunnat upptaga
en del av posttrafiken, särskilt vad allmänhetens direkta betjänande beträffar.

Biliana till riksdagens protokoll 1939. 0 sami. Nr 15—17-

1

2

Statsutskottets utlåtande Nr 15.

Utskottet.

Postkontorets lokaler äro emellertid nu i hög grad otillräckliga och otillfredsställande
för sitt ändamål. En jämförelse med andra postkontor med
en poströrelse, motsvarande den vid Hälsingborgskontoret, giver också vid
handen, att detta disponerar över en ovanligt liten golvareal.

Enligt upprättade ritningar skulle postkontoret genom den ifrågasatta
om- och nybyggnaden komma att erhålla väl disponerade och tidsenliga lokaler,
tillräckliga för avsevärd tid framåt. Kostnaderna för förslagets genomförande
hava av byggnadsstyrelsen beräknats uppgå till 477,000 kronor,
varav på nybyggnaden å tomten nr 15 belöpa 163,000 kronor och på omoch
tillbyggnaden samt reparation av nuvarande posthuset 314,000 kronor.
Beträffande finansieringen av företaget har förutsatts, att av postverkets förnyelsefondsmedel
skulle tagas i anspråk tillhopa 302,000 kronor, motsvarande
dels det bokförda värdet, 65,000 kronor, av den å tomten nr 15 nu befintliga,
för rivning avsedda byggnaden, dels ock hela kostnaden, 237,000 kronor,
för ombyggnads- och reparationsarbetena inom det nuvarande posthuset.

Behovet av en örn- och tillbyggnad av postkontoret i Hälsingborg prövades
redan av 1938 års riksdag, som beviljade anslag för ändamålet å beredskapsstat.
Nu framlagda plan överensstämmer med den, som då godkändes
av riksdagen. Att nu — sedan bemyndigandet rörande beredskapsstaten
förfallit — anslag ansetts böra äskas redan på tilläggsstat beror på att trångboddheten
gjort sig alltmer kännbar. Särskilt för kassaexpeditionen och
brevbärarexpeditionen är enligt vad som vitsordats behövligheten av rymligare
samt också sundare arbetslokaler trängande. För att öppna möjlighet
till byggnadsplanernas snara realiserande ha också vissa postverkets hyresgäster
inom posthuset redan uppsagts till avflyttning instundande höst.

Med hänsyn till nu angivna förhållanden vill utskottet tillstyrka, att anslag
för ändamålet nu anvisas på tilläggsstat med äskat belopp 175,000 kronor.
För täckande av byggnadskostnaden — totalt beräknad till 477,000
kronor — skulle i övrigt postverkets förnyelsefond tagas i anspråk.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Om- och tillbyggnad av posthuset i
Hälsingborg å tilläggsstat för budgetåret 1938/39 anvisa ett
reservationsanslag av 175,000 kronor.

T elegrafverket.

2:o) Fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende. Kungl.
Maj:t har (punkt 2, sid. 117) föreslagit riksdagen att till Fortsatt utveckling
av statens telefon- och telegrafiväsende å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret
1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 9,200,000 kronor.

Den närmare utredningen i ärendet återfinnes i Statsverkspropositionen;
Kapitalbudgeten; Bil. 4, sid. 63—68.

Statsutskottets utlåtande Nr 15.

3

Under hänvisning till framlagda tabeller, som visa de senaste årens utveckling
inom telefonväsendet, har telegrafstyrelsen i skrivelse den 12 november
1938 anfört följande:

Såsom framgår av förestående tabeller har telegrafverkets telefonrörelse
under de tre sista åren undergått en mycket betydande stegring. Särskilt
anmärkningsvärd bar därvid varit den stora abonnentökningen, som under
åren 1936—1938 tillfört telegrafverket nära 160,000 nya apparater eller ej
mindre än en fjärdedel av hela apparatbeståndet vid 1935 års slut. Orsakerna
till de sista årens starka tillväxt i abonnentökningen, varigenom denna
kommit upp till en nivå, som är mer än dubbelt så stor som tidigare
betraktats såsom normalt, äro flera. Den stegrade ökningen har berott på
de goda ekonomiska konjunkturer, som rått i landet, den har också framkallats
av de lättnader för telefonanskaffning, som genomförts särskilt för
landsbygdens befolkning, och den har även i hög grad föranletts av den
nuvarande stora giftermålsfrekvensen, som är ett resultat bland annat av
befolkningens nuvarande ålderssammansättning, vartill slutligen även kommer
dels att ensamstående personer i större omfattning än tidigare skaffa
sig egna bostäder, dels att höjda avlöningar och stegrad levnadsstandard
särskilt för mindre inkomsttagare givit dessa en förut icke befintlig möjlighet
att skaffa sig telefon. I sistnämnda avseende kan det ha intresse att
nämna, att av alla under tiden april—september 1938 tecknade nya abonnemang
å huvudapparat ej mindre än 68 % tecknats av mindre företagare,
hantverkare, lägre tjänstemän, arbetare, lantbrukare och andra dylika kategorier,
medan endast 32 °/o tecknats av affärsföretag, statliga eller kommunala
institutioner, större företagare och högre tjänstemän m. fl.

Av de anförda siffrorna framgår, att både abonnentökningen och ökningen
i rikstrafiken fortfar med oförminskad styrka. Därav följer även,
att tillgängliga reserver såväl i stationer och lokala nät som i riksnätet under
de senaste åren i hög grad ha måst tagas i anspråk. Det är därför också
nödvändigt att utan dröjsmål fortsätta med utbyggnaden av såväl stationer
som lokal- och riksnäten. Man kan nämligen icke vänta med en dylik
utbyggnad till dess alla befintliga reserver tagit slut utan måste tillse,
att sådana alltid finnas att tillgå i betryggande omfattning, försåvitt telegrafverket
över huvud taget skall vara i stånd att taga emot nya abonnenter
och större trafik.

Vid sin beräkning av det nu på lilläggsstat äskade beloppet, 9,200,000 kronor,
har departementschefen utgått från senaste tidens oväntat starka abonnenttillströmning
samt i anslutning härtill anfört följande:

Under år 1938 uppgick sålunda antalet nya apparater till ej mindre än

62,000, d. v. s. 17,000 mer än vad telegrafstyrelsen räknade nied vid uppgörandet
av sina anslagsäskanden för innevarande budgetår. Denna icke
förutsedda stegring medför en avsevärd merutgift, vilken vid en beräknad
medelkostnad per apparat av 400 kronor uppgår till i runt tal 6.8 miljoner
kronor. För att kunna bestrida kostnaderna för den under år 1938 inträdda
abonnentökningen skulle emellertid därutöver ytterligare erfordras
2.4 miljoner kronor, motsvarande det belopp, varmed det av telegrafs!yrelsen
begärda anslaget för innevarande budgetår minskades. Telegrafstyrelsen
hemställer därför, att Kungl. Majit måtte medgiva, att för ändamålet
måtte få tagas i anspråk det å beredskapsstaten upptagna förskottsanslaget
å 2.4 miljoner kronor för fortsatt utveckling av statens telefon- oell telegraf -

4

Statsutskottets utlåtande Nr 15.

väsende. För täckande av telegrafstyrelsens kostnader för abonnentökning
en under år 1938 skulle alltså erfordras utöver det för innevarande budgetår
för ändamålet anvisade anslaget ett belopp av (6.8 + 2.4) 9.2 miljoner
kronor. Då det torde få anses ofrånkomligt, att åt telegrafstyrelsen beredes
täckning för nämnda belopp men detta icke synes böra belasta riksstaten för
nästkommande budgetår, anser jag mig böra förorda, att beloppet anvisas å
tilläggsstat för innevarande budgetår.

Utskottet. Enligt vad utredningen visar nödvändiggör senaste tidens starka abonnenttillströmning
omedelbara utbyggnader samt därmed också byggnadsanslag
i en vidare omfattning än som tidigare antagits. På sätt av telegrafstyrelsen
utvecklats, får denna telefonväsendets oväntat snabba tillväxt förklaras
av de allmänna goda konjunkturer, som hittills rått samt också i viss
mån av nuvarande rätt starka familjebildning. Vad särskilt städerna beträffar
ha även ensamstående personer i ökad grad börjat skaffa sig egna
bostäder, vari inledes telefon, och på landsbygden lia de genomförda allmänna
lättnaderna för telefonanskaffningen bidragit till ökningen.

Utskottet tillstyrker att tilläggsanslag nu anvisas. Med godtagande av
den framlagda beräkningen av anslagets belopp hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fortsatt utveckling av statens telef Önock
telegrafväsende å tilläggsstat för budgetåret 1938/39 anvisa
ett reservationsanslag av 9,200,000 kronor.

Statens järnvägar.

3:o) Förberedande arbeten för dubbelspårsanläggning mellan Järna
och Katrineholm. Kungl. Majit har (punkt 3, sid. 118—122) föreslagit
riksdagen att till Förberedande arbeten för dubbelspårsanläggning mellan
Järna och Katrineholm å tilläggsstat för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag
av 500,000 kronor.

Med bifall till Kungl. Maj :ts i 1937 års statsverksproposition (utgifter för
kapitalökning, bil. 5, punkt 24) framställda förslag anvisade riksdagen till
förberedande arbeten för dubbelspårsanläggning mellan Järna och Katrineholm
för budgetåret 1937/38 ett reservationsanslag av 1,300,000 kronor, att
utgå av andra statsinkomster än lånemedel. Av 1938 års riksdag har för
budgetåret 1938/39 anvisats 1,000,000 kronor för samma ändamål.

Till det föreslagna nya arbetsföretaget förutsattes komma att överflyttas
endast den vid inlandsbanan fast knutna specialiserade järnvägsbyggarkåren,
vilken torde haft skäl räkna med fortvarig anställning och i sinom tid
pension, men däremot icke mera tillfälligt anställda personer.

De medel, som hittills anvisats för dubbelspårsbyggnaden mellan Järna
och Katrineholm, äro beräknade för sysselsättning intill utgången av innevarande
budgetår av en arbetsstyrka av omkring 280 man. Det har emellertid
ansetts motiverat, att vid arbetena finge sysselsättas ytterligare omkring

Statsutskottets utlåtande Nr 15.

5

150 man, som blivit utan sysselsättning på grund av att de nu pågående elektrifieringsarbetena
närma sig sin avslutning. Arbetsstyrkan vid berörda anläggning
är sålunda för närvarande cirka 430 man. Därest icke ytterligare
medel under budgetåret ställas till förfogande, måste ifrågavarande arbeten
upphöra omkring mitten av april eller senast omkring den 1 maj 1939 beroende
på i vad mån tillgängliga medel under tiden måste tagas i anspråk för
markförvärv. I anslutning härtill har departementschefen anfört följande:

Givet är att staten icke iklätt sig eller kan ikläda sig någon sysselsättningsgaranti
för ifrågavarande arbetsstyrka. Till stöd för den ifrågasatta medelsanvisningen
kan emellertid åberopas icke blott, att de arbetare, varom här
är fråga, samtliga varit sysselsatta i arbeten för statens järnvägar under relativt
lång tid — åtskilliga av dem i över 20 års tid — och att de vid entledigande
från nu pågående arbeten knappast kunna påräkna annan sysselsättning.
På grund av den erfarenhet och skicklighet beträffande, bland annat,
spårarbeten och elektrifieringsarbeten, som nu ifrågavarande arbetarstam
besitter, torde det emellertid även ur statens synpunkt få anses fördelaktigt,
att arbetsstyrkan icke skingras utan vid ingången av nästa budgetår finnes
tillgänglig för de fortsatta arbeten av nu angivet slag, beträffande vilka jag
tidigare i dag förordat, att medel måtte anvisas för budgetåret 1939/40. Under
utgifter å kapitalbudgeten har jag nämligen hemställt, att för elektrifiering
av banan Långsele—Boden måtte i avvaktan på blivande proposition i ämnet
beräknas ett anslag å 8,000,000 kronor och att för fortsatt anläggning av
dubbelspår måtte anvisas ett anslag av 2,500,000 kronor. Såsom jag i samband
med anmälan av sistnämnda anslagsärende anförde, kan beräknas, att
elektrifieringsarbetena å banan Långsele—Boden på grund av klimatförhållandena
kunna bedrivas i huvudsak endast under den varmare årstiden. För
att icke varje år vid vinterns inträde behöva entlediga större delen av den
med dessa arbeten sysselsatta arbetsstyrkan skulle därför på hösten denna, i
den mån den eljest icke kunde sysselsättas, överflyttas till de pågående dubbelspårsarbetena.
Genom en dylik arbetsfördelning kan en kontinuerlig sysselsättning
för relativt lång tid beräknas för de nu berörda arbetarna.

På grund av nu anförda omständigheter och då ett bedrivande av dubbelspårsarbetena
i en något hastigare takt än vad som hittills avsetts torde vara
önskvärt, anser jag mig böra förorda, att å tilläggsstat till innevarande budgetårs
riksstat anvisas det belopp, som erfordras för att bereda den nu med
dubbelspårsbyggnad sysselsatta arbetsstyrkan arbete intill innevarande budgetårs
slut. Järnvägsstyrelsens beräkning rörande den ökade kostnaden härför,
500,000 kronor, har icke givit mig anledning till erinran.

Ifrågavarande dubbelspårsanläggning mellan Järna och Katrineholm är
att betrakta som ett av trafiken betingat arbete. Men också för att underlätta
avvecklingen av en kår av arbetare med en mångårig, väl vitsordad
tjänstgöring vid statens järnvägsbyggnader, torde det nu begärda tilläggsanslaget
å 500,000 kronor böra beviljas.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Förberedande arbeten för dubbelspårsanläggning
mellan Järna och Katrineholm å tilläggsstat
för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag av
500,000 kronor.

Utskottet.

6

Statsutskottets utlåtande Nr 15.

4:o) Försvarsberedskap vid statens järnvägar. Kungl. Majit har (punkt
4, sid. 122) föreslagit riksdagen att till Försvarsberedskap vid statens järnvägar
å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag
av 1,700,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet se Statsverkspropositionen; Kapitalbudgeten;
Bil. 4, sid. 96 och 97.

Utskottet. Enligt den plan, som framlades till 1938 års riksdag, skulle försvarsberedskapsarbeten
utföras vid statens järnvägar för en kostnad av i runt tal

10.000. 000 kronor (varav 2,000,000 kronor anvisades å riksstaten budgetåret
1938/39). Dessa arbeten utgöras av anskaffning av flyttbara omformaraggregat
m. m. till de elektrifierade järnvägslinjerna, avställda ångloks uppreparering
o. s. v. För påskyndande av planens genomförande torde nu
böra på tilläggsstat för innevarande budgetår anvisas det av Kungl. Majit
äskade beloppet å 1,700,000 kronor. Beträffande motsvarande anslag för
budgetåret 1939/40, i vilket avseende Kungl. Majit äskat anslag med ett till

1.000. 000 kronor begränsat belopp, kommer utskottet att framdeles avgiva
yttrande.

Utskottet får alltså nu hemställa,

att riksdagen må till Försvarsberedskap vid statens järnvägar
å tilläggsstat för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag
av 1,700,000 kronor.

5:o) Godsvagnar. Kungl. Majit har (punkt 5, sid. 122—125) föreslagit
riksdagen att till Godsvagnar å tilläggsstat för budgetåret 1938,39 anvisa ett
reservationsanslag av 3,800,000 kronor.

Statens järnvägar äro i behov av ytterligare godsvagnar för att den
under de senare åren stegrade godstrafiken utan alltför stora svårigheter
skall kunna avvecklas. En av järnvägsstyrelsen tidigare företagen åtgärd alt
efter en genomgående och relativt dyrbar översyn i allmän trafik återinsätta
omkring 500 tidigare utrangerade vagnar har ansetts endast temporärt kunna
tillgodose det föreliggande vagnbehovet. Behovet av ytterligare godsvagnar
sammanhänger även därmed, att statens järnvägars godsvagnar kommit
till ökad användning vid samtrafik med enskilda järnvägar. Järnvägsstyrelsen
har nu föreslagit anskaffning av 400 godsvagnar — 250 slutna
och 150 öppna — för en kostnad av 3.8 miljoner kronor.

Under erinran härom anför departementschefen vidare följande:

Enligt vad järnvägsstyrelsen meddelat hava aktiebolaget svenska järnvägsverkstäderna
i Falun och aktiebolaget Landsverk i Landskrona till styrelsen
anmält, att bolagen skulle nödgas att i början av år 1939 inskränka
driften och genom permittering eller avskedande minska arbetsstyrkan inom
avdelningarna för godsvagnfabrikation, örn icke nya beställningar av godsvagnar
inkomme inom en snar framtid. De av bolagen lämnade uppgifterna
hava av järnvägsstyrelsen kontrollerats och befunnits riktiga. På anmodan

Statsutskottets utlåtande Nr 15.

7

av järnvägsstyrelsen hava nämnda företag meddelat, att örn de inom kort
erhölle beställning, aktiebolaget svenska järnvägsverkstäderna på 300 godsvagnar
och aktiebolaget Landsverk på 100 godsvagnar, en någorlunda jämn
sysselsättning under år 1939 skulle kunna beredas de arbetsstyrkor, vilka
vid företagen normalt vore avdelade för godsvagnfabrikation.

Genom den ifrågasatta godsvagntillverkningen för statens järnvägars
räkning skulle sålunda icke endast statens järnvägars föreliggande behov
av nya godsvagnar bliva tillgodosett utan även en hotande arbetslöshet inom
godsvagnfabrikationen vid nämnda två företag kunna avvärjas.

Under hänvisning till den i ärendet lämnade utredningen får utskottet tillstyrka
förevarande förslag. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Godsvagnar å tilläggsstat för budgetåret
1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 3,800,000 kronor.

Statens vattenfallsverk.

6:o) Ny kraftstation i Trollhättan. Kungl. Majit har (punkt 6, sid.
125) föreslagit riksdagen att till Ny kraftstation i Trollhättan å tilläggsstat
för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 500,000 kronor.

Utredningen återfinnes under punkt 48, sid. lil och 112 av statsverkspropositionen;
Kapitalbudgeten; Bil. 4.

I samband med Vänerns reglering skall enligt beslut av 1938 års riksdag
vid Hojums varp i Trollhättan utföras en ny kraftstation med två maskinaggregat,
som tidigare båda beräknats kunna sättas i drift hösten 1942. Av
den beräknade kostnaden, 14,000,000 kronor, har endast 500,000 kronor hittills
anvisats.

Utskottet tillstyrker att ett ytterligare anslag å 500,000 kronor nu anvisas
å tilläggsstat. Härigenom skulle ett av de båda maskinaggregaten kunna
bli driftfärdigt redan hösten 1941, något som ansetts önskvärt med hänsyn
till vattenfallsstyrelsens knappa kraftreserv.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Ng kraftstation i Trollhättan å tilläggsstat
för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag av
500,000 kronor.

7:o) Utvidgning av Nykvarns kraftstation. I enlighet med Kungl. Majits
förslag (punkt 7, sid. 125—127) hemställer utskottet,

att riksdagen ma till Utvidgning av Nykvarns kraftstation
å tilläggsstat för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag
av 65,000 kronor.

Utskottet.

Utskottet.

8

Statsutskottets utlåtande Nr lo.

8:o) Kraftstation vid Stadsforsen i Indalsälven. Kungl. Majit har (punkt
8, sid. 127) föreslagit riksdagen att till Kraftstation vid Stadsforsen i Indalsälven
å tilläggsstat för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag av

2,000,000 kronor.

I samband med anmälan av anslag å kapitalbudgeten för nästa budgetår
till kraftstation vid Stadsforsen i Indalsälven har departementschefen (Statsverkspropositionen;
Kapitalbudgeten; Bil. 4, sid. 112—116) förordat, att i
enlighet med av vattenfallsstyrelsen därom framställt förslag å tilläggsstat till
innevarande budgetårs riksstat anvisas ett anslag av 2,000,000 kronor till
nämnda kraftstationsbygge. Det ökade anslagsbehovet för innevarande budgetår
sammanhänger med dels ökade kostnader till följd av såväl prisstegringar
å material som höjda arbetslöner, dels ock en önskan att bedriva arbetena
i en något hastigare takt än från början förutsatts.

Utskottet. Vid beslutet vid 1937 års riksdag om anläggningen av Stadsforsens kraftstation
angavs år 1940 som tidpunkt för stationens färdigställande, varvid
dock förutsattes att denna tidpunkt skulle få närmare anpassas efter den
efter hand närmare förutsebara kraftförbrukningen och tidsförhållandena i
övrigt. Härvid bör ej underskattas fördelen av ett minskat beroende av import
av utländskt kolbränsle vid ett eventuellt internationellt konfliktläge. Under
erinran härom får utskottet, med tillstyrkande av Kungl. Majits förslag,
hemställa,

att riksdagen må till Kraftstation vid Stadsforsen i Indalsälven
å tilläggsstat för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag
av 2,000,000 kronor.

Stockholm den 27 januari 1939.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS RÅSTOCK.

Vid förestånde ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Oscar Olsson, Asplund, Pauli, Ström i Lidköping,
Andrén, Nilsson i Fredriksfält, Larsson i Varberg, Bäcklund, von Heland, Nisser, Bergman
och Domö; samt

från andra kammaren: herrar Råstock, Jansson i Falun, Magnusson i Skövde, Törnkvist,
Svensson i Grönvik, Eriksson i Stockholm, Persson i Falla, Jonsson i Eskilstuna,
Närlinge, Ward, Lindberg i Umeå och Bergvall.